10.07.2015 Views

Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Britt Börjesson och Lennart WeibullMen det finns även en annan sida av det förändrade opinionsklimatet. Högervindensbetoning av lag och ordning innebar även krav på hårdare straff. Människormåste ta sitt ansvar: den som har begått ett brott skall ha sitt straff. Studiervisar att ju längre åt höger en person placerar sig på den politiska vänster-högerskalandesto större är benägheten att vara för införande dödsstraff i Sverige (Granberg,1995). Allmänhetens ökade acceptans för namngivande av brottsmisstänktapersoner i medierna torde kunna tolkas mot denna bakgrund.En andra omständighet har att göra med journalistikens förändring. I dettaligger två huvudtendenser. Den ena är att det under det senaste decenniet harskett en förskjutning mot en mera personinriktad journalistik i alla medier. Ensådan journalistik som fram till mitten av 1980-talet var i huvudsak något sombara förekom i kvällstidningarna samt i veckopressen har under senare år fåttökat utrymme i både traditionell morgonpress samt i radio och TV. Den andratendensen är att nyheter om olyckor och brott fått ökat utrymme. Också dettavar tidigare ett material som, åtminstone då det gällde våldsbrott, kvällstidningarnavar i stort sett ensamma om, men som under senare år ökat inte minst i TV(jfr Asp, 1995. Till det kommer den ökade satsningen på en kritiskt granskandejournalistik.Ett rimligt antagande kunde då vara att mediernas ökade utrymme för nyheterom olyckor och brott skall ha påverkat människors acceptans för namnpublicering.Men just den omfattande journalistiken när det gäller olyckor och brott förefallersnarast ha påverkat allmänheten i motsatt riktning. Allmänheten är idag mindrebenägen att acceptera att enskilda människor skall identifieras i en sådan journalistik.Noter1 Forskningsprojektet hette Publicistisk sed och finansierades av Humanistisktsamhällsvetenskapligaforskningsrådet. Slutvolymen var Weibull och Börjesson(1995). Där inte annat anges är bakgrundsbeskrivningen och principdiskussionenhämtad från denna.ReferenserAsp, Kent (1995) Kommersialiserade TV-nyheter – på gott och ont. En jämförandeundersökning av Rapport TV2 och Nyheterna TV4. Göteborg, Institutionenför journalistik och masskommunikation, Göteborgs <strong>universitet</strong>Börjesson, Britt (1988) Brott och publicitet. Avd för masskommunikation, Göteborgs<strong>universitet</strong>Christians, Clifford et al (1987) Media Ethics. New York, Longman160

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!