Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Britt Börjesson och Lennart WeibullTabell 2bÅsikt om namnpublicering vid en händelse med olika inblandadepersoner, andel som svarat ”ja, absolut” och ”ja, kanske” 1989,1994 och 1999 (procent)1999 1994 1990Ja, Ja, Ja, Ja, Ja, Ja,absolut kanske absolut kanske absolut kanskeKommunpolitiker 59 22 62 20 54 19VD för ett storföretag 50 26 54 23 41 23Facklig förtroendeman 56 23 59 22 50 19Rektor på en grundskola 46 26 49 25 39 20Statsråd 62 18 66 18 57 16Enskild riksdagsman 57 22 59 23 52 19Ordförande i lokalidrottsförening 42 27 45 25 32 21Lokal affärsman/småföretagare 35 27 38 26 29 20Programledare i TV 40 25 41 24 32 19Genomsnitt 50 53 42Kommentar: Data från SOM-undersökningarna 1990,1994 och 1999En närmare granskning visar att den stora förändringen i acceptansen för namnpubliceringskedde mellan 1990 och 1994. Mellan 1994 och 1999 ligger bedömningarnapå i stort sett samma nivå, möjligen en svag tendens att minska.Bedömningarna av hur massmedierna bör behandla enskilda människor visarsåledes även här att det finns en ovilja att ställa ut enskilda människor i medierna:den etiska grundsynen bland allmänheten är att människor inte skall behöva schavottera.Detta kan ses som ett uttryck för ett absolutetiskt synsätt som har singrund i synen på människans värde. Samtidigt visar svaren på att det finns variationermellan olika områden. Vidare har vi sett att man är mera öppen för attnamn på personer i högre position kan redovisas än vad man är i fråga om människori allmänhet. Också detta kan ses som uttryck för en absolut etik som utgårifrån att högre position innebär större ansvar, men det kan också ges enkonsevensetisk tolkning: man är mera tveksam till namnpublicering i händelsersom svarspersonen själv skulle kunna komma i. En sådan etisk bedömningsgrundligger nära John Rawl’s resonemang om en ’veil of ignorance’; detta går ut på attvi tenderar att skydda den svagare parten i en situation, om det är tänkbart att visjälva skulle kunna hamna i denna position (Christians et al, 1983:14f).Bedömningsskillnader mellan olika grupperSkillnaderna i bedömningsgrunder kan också belysas genom jämförelser mellanolika gruppers bedömningar. Vid jämförelse mellan olika kön och åldrar är skill-156