Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Jan Stridbland 20-24-åringar och i år som nummer fyra bland 25-29-åringar. Ämnet harkvar sin plats bland de yngre. Motsatt väg har t ex fackliga frågor vandrat påviktighetsskalan. Bland 15-19-åringar ligger fackliga frågor 1999 som nummer35 och bland 20-24-åringar på nummer 33 och inte bland de fem i botten inågon annan åldergrupp. Det är också först i år som fackliga frågor kommer medbland de fem minst viktiga för befolkningen som helhet. Även kommunalpolitikvisar samma mönster men på en mycket högre nivå.Om man jämför synen hos svenska folket på vad som är viktigt i morgontidningenoch jämför med hur innehållet har utvecklats så kan man först konstateraatt båda präglas av stabilitet (Nilsson, Åsa och Severinsson, Ronny, 2000).Dessutom ökar både nöjesmaterialet och vetenskapsmaterialet i tidningarna ochi viktighet hos allmänheten. Däremot sjunker inte andelen sport och radio/tv itidningarna på samma sätt som viktigheten hos allmänheten vilket väl visar atttidningarnas logik gör det lättare att lägga till material men svårare att minska.Stabilitet i förändringens tidI detta ”de snabba förändringarnas tidevarv” som vi sägs befinna oss i kan vi nukonstatera att mycket lite förändrats vad gäller svenska folkets åsikter om vadsom är viktigt innehåll i våra morgontidningar. Det som ansågs viktigt 1979anses i huvudsak också viktigt 1999. Svenskarnas förväntningar på sin lokalamorgontidning är en stabil relation. Den lilla tendens som kan iakttas är att lättarematerial blivit något viktigare medan tyngre material t ex politik blivit mindreviktigt.De skillnader vi ser förefaller i hög grad vara beroende av ålder eller livssituation,vi går i skolan, börjar arbeta, skaffar familj, barnen flyger ut och vi lämnararbetslivet i korta drag. De vanor som hör ihop med livssituationen bestämmer ihög grad vårt förhållande till dagstidningen och så länge inte dessa vanor ändrasså ändras inte så mycket i vårt förhållande till tidningen – och vanor tar lång tidatt ändra. Några generationsfenomen kan vi knappast återfinna i materialet. Vihar också blivit ett något mera heterogent folk, så även om stabiliteten är dettypiska så växer klyftan mellan olika grupper där åldern är framträdande.ReferenserAnshelm, Magnus och Strid, Jan (1989) Läsvanor och läsintressen. Göteborg: Avdelningenför masskommunikation, Göteborgs universitetHolmberg, Sören och Weibull, Lennart (1999) Ljusnande framtid. I Holmberg,Sören och Weibull, Lennart (red) Ljusnande framtid. Göteborg: SOM-institutet,Göteborgs universitet146