Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Vad är det viktigaste i morgontidningen 1999?VAD ÄR DET VIKTIGASTE I MORGON-TIDNINGEN 1999?JAN STRIDFöreliggande kapitel behandlar vad människor anser vara viktigt innehåll ideras lokala morgontidning. Det är alltså inte fråga om vad folk uppger sigläsa eller vad de faktiskt läser. Vanligtvis är det samma sak som man läser och somman anser vara viktigt men vissa människor läser inte det som de anser varaviktigt och de läser material som de inte anser vara viktigt. Detta skall vi återkommatill.Det kan dessutom vara problematiskt att tolka vad som egentligen menas medatt ett visst innehåll är viktigt i tidningen. Om jag t ex anser att inrikesmaterial ärviktigt i dagstidningen, kan minst tre olika tolkningar vara rimliga. Att inrikesmaterialeti allmänhet är viktigt, att inrikesmaterialet i tidningen är viktigt samtatt tidningen är viktig och därmed inrikesmaterialet. Förmodligen finns alla trefaktorerna med när läsarna tar ställning till vad som är viktigt i tidningen.I SOM-undersökningen 1999 fick de tillfrågade ta ställning till 38 innehållskategoriersom brukar förekomma i morgontidningar. För varje svarsalternativ skullesvarspersonerna ange på en sjugradig skala om de ansåg respektive innehåll mycketviktigt, ganska viktigt, något viktigt, varken viktigt eller oviktigt, något oviktigt,ganska oviktigt eller mycket oviktigt. Alternativen hade grupperats i fyra innehållstyper:allmänt innehåll, lokala nyheter, särskilda ämnen och annonser.Analysen är baserad på viktighetsbedömningen 1999. Denna jämförs sedanmed mätningar vart fjärde år från 1979. Frågorna är ställda på identiskt sätt, ochdet interna bortfallet på frågan om viktighet begränsar sig i samtliga undersökningartill högst sex procent; siffran har ökat något i de senaste undersökningarna.Procentandelarna är i stort desamma för de flesta innehållstyper men detfinns en svag tendens till något högre internbortfall för innehållstyper som genomsnittligtanses mindre viktiga.En fullständig översikt av svarens procentuella fördelning finns i tabell 1. Dennaomfattar samtliga svarspersoner, alltså även dem som inte prenumererar på någondagstidning eller inte regelbundet läser någon dagstidning. Tabellen skall sessom ett basmaterial på grundval av vilket olika typer av analyser utförs. Huvudintrycketav själva bastabellen är den relativt stora viktigheten hos de flestainnehållstyper. Medeltalet på den sjugradiga skalan över samtliga innehållstyperligger på 4.79, ungefär lika med ”något viktigt”. Fördelningen är sådan att detkan påstås att en majoritet av de svarande överlag anser tidningsinnehållet viktigt.Siffran är dock något lägre än motsvarande siffra 1979. Inom ramen fördessa siffror finns dock en betydande spridning både mellan olika innehållstyperoch mellan olika grupper av svarande.137