10.07.2015 Views

Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Ingela WadbringEn annan differens är den mellan arbetare respektive tjänstemän i olika typer avstadsdelar. Medan arbetare boende i resursstarka stadsdelar generellt läser enmorgontidning i stor utsträckning – vare sig Metro räknas med eller inte – gällerdet inte arbetare i lågresursområden. Nivån blir förvisso högre om också Metroräknas in som morgontidning, men mönstret är detsamma. För tjänstemän finnsinte detta mönster alls. Tjänstemän läser en morgontidning oavsett i vilken typav område de bor, och inkluderar man dessutom Metro är det 9 av 10 tjänstemäni resurssvaga stadsdelar som regelbundet läser en morgontidning.Bruks- och symbolvärdeMorgontidningen har inte bara ett bruksvärde, utan också ett symbolvärde, somblir tydligt då man gör en jämförelse som den i figur 3. I resursstarka områden”ska” man ha en morgontidning, det hör till som en självklarhet, oavsett personenssociala status i övrigt. Bland tjänstemän boende i resurssvaga områden kanman ana symbolvärdets roll, liksom det självklara bruksvärdet, medan detta ilägre utsträckning gäller arbetare. Man kan säga att det i boendeområden finnsouttalade – men ofta ganska självklara – normer för vad som är ett ”normalt”beteende (jfr Tingsten, 1937). Samma slags normer finns i olika samhällsklasser(jfr Lithner och Wadbring, 1998), och när både boendeområde och samhällsklasssammanfaller på ett sätt som gör att vi kan tala om segregering (Stigendal, 1999),visar en analys av tidningsläsning till viss del hur dessa normer ser ut. Det blir enindikator bland flera; politiskt intresse är en annan indikator (jfr Uhrwing ochLundqvist, 1997).De områden som analyserats här är naturligtvis inte homogena i sig, och mönstrensom visats är heller inte unikt för Sveriges storstäder, utan finns också påmindre orter. Vissa boendeområden är vita fläckar på lokaltidningarnasprenumerationskartor – liksom det skiljer sig inom ett och samma boendeområde,på olika sidor av gatan (jfr Nilsson och Persson, 1999).En slutsats som kan dras från analysen är emellertid att läsning av morgontidningdefinitivt kan betraktas som en indikator bland flera på delaktighet i samhället,i så måtto att regelbunden läsning i ett område tyder på ett integreratboende, medan ett segregerat boende uppvisar ett helt annat mönster i tidningsläsningshänseende.134

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!