Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Ingela Wadbringkvällstidningen inte heller själv lyckats täcka hela marknaden. Skäl som talar förtesen är bland annat att de lokala morgontidningarna i Göteborg och Malmöinnehåller förhållandevis mycket nationellt stoff, och i motsats till i Stockholmdessutom läses av nästan alla.Sammanfattningsvis kan konstateras att Stockholmsregionen skiljer ut sig tydligti morgontidningssammanhang. Men Västsverige och Skåne skiljer sig bådefrån Stockholmsregionen och övriga landet ifråga om kvällstidningsläsning, somär lägre i dessa båda områden. Stockholmsregionen är emellertid den som skiljersig allra mest från övriga, inklusive Västsverige och Skåne. Men inget av områdenaär homogena, och härnäst blir det därför heterogenitet som ska fokuseras.Segregation och tidningsläsningHeterogenitet kan studeras på många sätt. Här har jag valt att använda begreppetsegregation. Ju större stad, desto mer segregerat boende, kan man förenklat säga.Ett segregerat boende finns naturligtvis i många av Sveriges kommuner, men dettorde knappast vara tydligt på samma sätt som i de tre storstadsområdena – ”alla”känner exempelvis till begreppen Rinkeby, Angered och Rosengård. Ett segregeratboende innebär att både sociala och geografiska skillnader sammanfaller (jfr Stigendal,1999). Ett segregerat boende leder till olika förutsättningar och möjligheterför bland annat deltagande i samhällslivet. Invånarna i resursstarka områden harexempelvis andra intressen, utövar andra aktiviteter, röstar i högre utsträckning ipolitiska val än invånarna i resurssvaga områden (jfr Stigendal, 1999; Uhrwingoch Lundqvist, 1997). Också på massmedieområdet finns klara skillnader somkan hänföras till segregation (tabell 1). Malmöregionen finns inte med i den fortsattaredovisningen då underlaget är för klent för att kunna göra en rimlig analys.Att läsa en traditionell morgontidning är vanligare i de boendeområden somkan kallas resursstarka. Framför allt gäller detta Göteborg, men också Stockholmsområdet.Det relativa resursindex 2 som använts här, visar att skiljelinjerna serolika ut i Stockholmsregionen och i Göteborg. I Stockholmsregionen går skiljelinjenför läsning mellan medelresursstarka områden och medelresurssvaga områden.I Göteborg går linjen mellan medelresurssvaga och resurssvaga. Om regelbundentidningsläsning ses som en indikator på segregation, innebär detta att detfinns en större andel segregerat boende i Stockholmsområdet, jämfört med Göteborg.Metro jämnar i detta avseende ut en del av skillnaderna.Ett tydligt mönster är också att kvällstidningsläsning i Stockholmsregionen inteär beroende av var man bor; ”alla” läser en kvällstidning – i den mån kvällstidningarläses. I Göteborg är kvällstidningsläsningen dels lägre, dels mer uppdeladberoende på var man bor. Fler boende i resurssvaga områden än i resursstarka tardel av kvällstidningar.130