Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Anders Lithneråterinträde i kvällspresspubliken och arbetarnas och de lågutbildades morgontidningsläsningökar. Om 1999 års minskade sociala skillnader är ett verkligt trendbrotti ett vidare och mer långsiktigt perspektiv, återstår naturligtvis att se. Ännufinns ganska lite som tyder på det.Den förändring som Sverige och den svenska dagstidningsmarknaden genomgickunder 1990-talet är sannolikt i stor utsträckning en konsekvens av en globalindividualiseringsvåg, med just tilltagande skillnader som ledmotiv – inte baramellan människor på olika nivå i samhällshierarkin, utan också mellan unga ochgamla, gifta och ensamstående, landsbygdsbor och stadsbor o s v. Att Sverige i detperspektivet åter skulle kännetecknas av en mediekonsumtion med små olikhetermellan olika grupper och livsstilsgemenskaper förefaller ganska avlägset. Tvärtomblir det sannolikt också under överskådlig framtid svårare och svårare att tillhandahållaen medieprodukt som passar alla smaker, även om dagstidningarna i detavseendet har förtjänster som alla andra medier saknar.Noter1 Delar av detta kapitel publiceras också under rubriken ”Dagspressens läsare”,i boken Tryckt. (Weibull och Wadbring, 2000).2 Där ej annat anges bygger tabeller och figurer i detta kapitel på svenska medborgaremellan 15-75 år. Utländska medborgare och personer mellan 75 och80 år medtogs i SOM-undersökningarnas urval från och med 1992 men ingåralltså, för jämförbarhetens skull, endast i några av beräkningarna.3 Det bör noteras att detta mönster – en nedgång i två etapper – också kaniakttas i upplagestatistik samt i Nordicoms mätningar av dagtidningskonsumtionenen genomsnittlig dag (TS-boken 1999, Mediebarometer 1999), ochalltså inte bör betraktas som en mätteknisk tillfällighet i Riks-SOM-undersökningarna.4 För en utförligare diskussion av denna utveckling, se Lithner (1999).ReferenserJohansson, Olle (1999) ”Ökad polarisering i valdeltagandet 1998” I VälfärdsbulletinenNr 3 1999. Statistiska Centralbyrån.Lithner, Anders (1999) ”Återvändande tidningsläsare – i ny, brokig kostym” IHolmberg, S. & L. Weibull (red) Ljusnande framtid. SOM-institutet, Göteborgsuniversitet. Rapport nr 22.Mediebarometer 1999. Nordicom, Göteborgs universitet.Reimer, Bo (1994) The Most Common of Practices. On Mass Media Use in LateModernity. Stockholm: Almqvist & Wiksell124