Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

1990-talets tidningspublikTabell 8Kvällstidningsläsning minst 3 dagar i veckan i olika grupper1987-1999 (procent)1987198819891990199119921993199419951996199719981999Totalt 40 39 39 35 41 33 29 31 28 26 24 26 29KönMan 44 43 42 36 45 36 31 34 31 28 27 30 31Kvinna 37 35 35 34 36 30 26 28 25 22 21 22 27Ålder15-29 år 47 45 42 39 47 39 29 34 32 25 25 25 3230-49 år 39 42 40 34 42 34 31 33 30 29 27 26 3050-64 år 44 34 38 36 39 33 29 29 30 25 24 28 3165-80 år** 28 24 28 29 32 23 21 25 18 18 17 23 21UtbildningLåg * 40 * 40 43 39 31 36 32 27 29 31 34Medel * 41 * 40 46 33 32 31 31 29 23 28 31Hög * 33 * 28 29 22 19 22 19 18 14 15 19Subjektiv klassArbetare 46 46 45 41 44 38 35 38 34 29 31 33 37Tjänstemän 42 38 38 34 42 30 27 30 28 24 18 22 27H.tjm./akademiker 25 27 25 17 29 18 11 18 12 14 16 16 16Egen företagare 43 39 44 38 40 36 33 32 28 29 28 27 29CivilståndEnsamstående * 41 36 37 40 36 27 32 29 24 23 25 30Gift/Sambo * 38 40 35 41 32 30 31 28 25 24 26 28* Frågan är ej ställd på ett jämförbart sätt.Kommentar: Fr o m 1992 ingår även ickesvenska medborgare samt personer mellan 75-80 år.AvslutningsvisHelt i linje med redan den observerade samhälleliga polariseringen, kännetecknasalltså 1990-talet av socialt resursstarka grupper som överger kvällstidningarnamen upprätthåller sina morgontidningsvanor och socialt resurssvaga gruppersom istället i stor utsträckning fortsätter att köpa kvällstidningar, men minskarsin morgontidningsläsning. Thorstein Veblen formulerade 1899 tanken på attdominerande samhällsskikt, genom kulturella vanor och konsumtion, medvetetsöker skilja sig från människor längre ned i samhällshierarkin. Detta fenomensynes ha ökat i betydelse under det förra decenniet.Men som framgår av tabellmaterialet i detta kapitel vänder också denna utvecklingmed 1999 års mätning. De högutbildade och tjänstemännen gör ett litet123