Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

1990-talets tidningspublikAv tabell 6 går också att utläsa att det har skett en långsam förskjutning överdagen. Andelen som säger sig läsa före klockan 08.00 på morgonen har successivtminskat till förmån för senare läsning. Om det beror på att vi helt enkelt går uppsenare på morgonen, på att tidningarna vuxit i tjocklek så att de inte hinns medtill frukost eller på någonting helt annat är svårt att säga, men hur som helst ärtidningsläsning i allt större utsträckning en sysselsättning som idkas under heladagen. Sannolikt skall denna förändring också förstås i ljuset av de förändringarsom skett av våra vardagliga vanor. Tilltagande såväl social som geografisk mobilitethar medfört att svenskarnas vanor inte hinner slå lika djupa rötter. Det ärsvårt att på statistisk väg fastställa den typen av kulturella förändringar, men detråder idag närmast vetenskaplig konsensus om att de senaste årens samhällsutvecklingi många avseenden bäst beskrivs som en allmän individualiseringsprocess(Reimer, 1994). Kanske kan fragmentariseringen av tiden för morgontidningskonsumtionbetraktas som ett uttryck för just ett individualiserat vardagsliv. Detintressanta är emellertid att den sammanlagda tiden för morgontidningskonsumtion,detta till trots, förblivit oförändrad.Summa summarum inträder svensk morgonpress i det nya millenniet med vindi seglen. 76 procent läser en morgontidning minst fem dagar i veckan. 73 procentbor i ett prenumererande hushåll. De sociala skillnaderna är i någon mån reduceradeoch den genomsnittliga halvtimman om dagen synes ohotad.KvällstidningspublikenI stora stycken kan samma resonemang tillämpas på både morgon- och kvällspress.Också kvällstidningarnas nedgång har skett i två etapper (jfr figur 1), ävenom den varit kraftigare och inte har åtföljts av en lika tydlig återhämtning. Kvällspressenskiljer sig emellertid från morgonpressen i åtminstone några viktiga avseenden.Till att börja med är kvällstidningarna lösnummerförsålda, vilket tordegöra dem känsligare för publikens ekonomiska situation. Därtill förhåller de sig,i jämförelse med morgonpressen, på ett närmast motsatt sätt till social prestige.Socialt resursstarka är överrepresenterade i morgontidningspubliken, men underrepresenteradei kvällstidningspubliken. Slutligen är kvällstidningarna betydligtfärre än morgontidningarna, vilket medför att en enskild tidnings agarenade kanfå ett helt annat genomslag i läsningen än vad fallet är för morgonpressen.Låt oss emellertid, innan vi fördjupar oss ytterligare i dessa spörsmål, se hurutvecklingen på kvällstidningsmarknaden ser ut på ett allmänt plan. Tabell 7 geren god översikt.Det första som skall sägas är att kvällstidningsläsningen på den verkligt regelbundnanivån, 6-7 dagar i veckan, ligger kvar på de senaste årens elva procent,men med det generösare kravet minst en gång i veckan, faktisk ökar med treprocent. De verkligt trogna flerdagarsläsarna har halverats under 1990-talet, mende mer sporadiska läsarna har faktiskt återvänt på ett sätt som liknar utvecklingenav den regelbundna morgontidningsläsningen.121