Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Anders LithnerEn ledtråd får vi om vi drar oss till minnes arbetslöshetskurvan i figur 1. Detekonomiska klimatet vände redan 1994, men andelen arbetslösa börjar egentligeninte minska förrän 1998. Det låter antyda att vi bör vända oss till den sistatypen förklaringsfaktorer för att förstå nedgången 1996 och den därpå successivauppgången – egenskaper hos mediernas publik.När olika gruppers tidningsläsning jämförs, framträder ett mönster som sannoliktstarkt bidrog till minskat läsande vid 1990-talets andra hälft. Trots attSverige rent statsfinansiellt kom på fötter, visar det sig att skillnaderna mellanolika grupper, som redan nämnts, fortsatte att öka.Under 1990-talet ökar alltså stegvis skillnaderna både mellan exempelvis ungasoch äldres tidningsläsning och mellan arbetares och tjänstemäns 4 . I praktikenmedförde denna utveckling att redan tidningssvaga grupper ytterligare försvagades,med den uppenbara konsekvensen att andelen icke-läsare ökade och andelenregelbundna läsare minskade.De tre typerna av förklaringsfaktorer som refererats är naturligtvis alltid verksamma,men vill man renodla deras betydelse vid olika tillfällen, synes det avovanstående resonemang rimligt att påstå följande:• Egenskaper hos samhället – i form av försämrad konjunktur – i kombinationmed egenskaper hos medierna – i form av nytt utbud – var avgörande för denförsta nedgången.• Egenskaper hos mediernas publik – uttryckt som social grupptillhörighet –var avgörande för den andra nedgången, men denna utveckling var i sin turstyrd av generellt ökande sociala skillnader, som samhällelig egenskap betraktad.Även om mycket hände i medielandskapet också under andra hälften av 1990-talet, kännetecknas denna period av en större utbudsmässig stabilitet än utvecklingenvid decenniets början, med avregleringen av etermediesystemet och tillkomstenav satelit, kabel, morgon-TV och så vidare. Det är därför sannolikt envanföreställning att den förändrade konkurrenssituationen ligger bakom nedgången1996. Den viktigaste mediestrukturella förändringen under denna tid varspridningen av Internet och detta medium tycks hittills inte ha tagit läsare frånmorgonpressen. Nyhetssidorna på Internet har tvärtom en publik som i förstahand återfinns i tidningstrogna grupper – och det var inte bland dem som läsningensjönk 1996.Dessutom har alltså morgontidningsläsningen ökat gradvis i tre år i rad, trotsatt konkurrenssituationen på medieområdet gjort detsamma. 76 procent av svenskarnaläser en morgontidning minst fem dagar i veckan. Därmed är läsningentillbaka på den nivå där den befann sig direkt efter det tidiga 1990-talets nedgång.Två steg ned – ett steg upp, skulle man kunna säga. Dessutom återfinnsökningen mellan 1998 och 1999 i de grupper som dessförinnan stått för denstörsta nedgången. Utöver en liten men ihållande ökning kan vi alltså för första116