Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Anders LithnerVar det trots allt inte i första hand faktorer hos det omgivande samhället(konjunktursvackan) som låg bakom det tidiga 1990-talets nedgång? Var detmöjligen förändringarna i medielandskapet som drabbade dagstidningarna? I likhetmed konjunkturen går det naturligtvis aldrig att med säkerhet påvisa mediestrukturensbetydelse. Det skulle kräva att vi kunde jämföra två i alla avseendenlika samhällen varav endast den ena genomgått mediestrukturella förändringar.Vad vi kan göra är att på individnivå jämföra utvecklingen mellan dem medomedelbar erfarenhet att förändringarna och dem som lever i den förändrademediestrukturen, men utan tillgång till de nya medierna. I figur 2 jämförs befolkningensregelbundna morgontidningsläsning med läsningen bland de svenskarsom trots det avreglerade etermediesystemet alltjämt endast har marksänd televisionoch som dessutom saknar tillgång till Internet.Av figur 2 att döma tycks det faktiskt som om den första nedgången delvis varen konsekvens av den förändrade mediesituationen, medan den andra inte vardet. Läsningen bland såväl befolkningen som helhet (fyllda fyrkanter), som desvenskar vars medielandskap förblivit ganska opåverkat (ofyllda cirklar), sjunkervisserligen mellan 1990 och 1993. Men de sistnämndas läsning minskar inte likamycket. Den rimligaste slutsatsen av detta resultat är att lågkonjunkturen medfördeen allmän nivåsänkning, men att denna förstärktes av tillkomsten av konkurrerandemedier och nyhetsförmedlare (jfr Weibull & Kratz 1995). Den gruppsom saknade tillgång till de nya medierna saknade samtidigt reella möjligheter attöverge tidningen för alternativa informationskällor.Figur 2Andelen som läser en morgontidning minst 5 d/v bland demsom ej har tillgång till Internet och endast har tillgång tillmarksänd television, i jämförelse med hela befolkningen(procent)Procent868482807876747268Ej tillgång till Internet och endast tillgång till SVT1, SVT2 och TV41987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999Samtliga svenskarKommentar: I analysen ingår fr o m 1992 också personer med ickesvenskt medborgarskapsamt personer mellan 75-80 år114