Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Anders Lithnerinte isolerade från varandra. Tvärtom medför förändringar i någon av faktorernanärmast per definition förändringar i de andra två.En bra utgångspunkt för ett resonemang kring dagstidningsläsningens drivkrafterfinner vi i figur 1, i vilken morgon- och kvällspressläsningen 2 finns representeradejämte ett antal grova mått på samhällets allmänna välbefinnande.Figur 1Morgon- och kvällstidningsläsningen samt Sveriges BNP,andel arbetslösa och andelen som anser att den egnaekonomin förbättrats 1987-1999Sveriges BNP (indexår 1991)1008060Morgontidningsläsning minst 6 d/v (%)4020087 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99Andel svenskar som anser att den egnaekonomin förbättrats under senaste åretKvällstidningsläsning minst 6 d/v (%)Andel arbetslösaKälla: Riks-SOM 1987-1999 samt SCB.Det första som kan konstateras är att tidningsläsningen, de tre senaste åren undantagna,alltså har varit på tillbakagång under 1990-talet. Om man studerarkurvorna uppmärksamt finner man emellertid att nedgången, för såväl morgonsomkvällspress, har skett i två etapper 3 . Den första nedgången noteras vid decennietsbörjan, parallellt med att Sverige hamnar i en negativ bruttonationalproduktutveckling,arbetslösheten rusar i höjden och andelen som ser positivt på denegna ekonomin krymper. Därpå stabiliserar sig tidningsläsningen på den nya,lägre nivån mellan 1993 och 1995, för att åter sjunka mellan 1995 och 1996 –trots att landet, både med objektiva mått mätt och i befolkningens föreställnings-112