Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

1990-talets tidningspublik1990-TALETS TIDNINGSPUBLIK 1ANDERS LITHNER1990 läste 85 procent av de boende i högre tjänstemanna-/akademikerfamilj regelbundeten morgontidning. Motsvarande andel bland boende i arbetarfamiljvar 79 procent – skillnaden mellan de båda grupperna uppgick alltså till sexprocentenheter. Åtta år senare uppgick samma skillnad till anmärkningsvärda 21procentenheter. Det tilltagande avståndet mellan arbetare och tjänstemän sammanfattarpå många sätt utvecklingen under 1990-talet. Inte bara tidningsläsning,utan också exempelvis inkomstnivåer, bostadsförhållanden och politisktdeltagande blev under det gångna årtiondet föremål för eskalerande social distinktion(se t ex SOU 2000:3; Johansson, 1999).Parallellt med denna utveckling minskade svenskarnas regelbundna dagspressläsninggenerellt under 1990-talet. Det ligger nära till hands att förklara nedgångenmed att landet under perioden drabbades av en lågkonjunktur. Nu ärstatsfinanserna åter i ordning och som vi snart skall se ökar ånyo tidningsläsningenoch i årets mätning kan vi rent av registrera reducerade sociala skillnader.Den lågkonjunktur som blev följden av 1980-talets ekonomiska överhettning,bidrog tvivelsutan till sjunkande tidningsläsning. Men utöver försämrade nationalräkenskaperhar vi, under 1990-talet, också bevittnat ganska genomgripande förändringarav medielandskapet. Nya kanaler har tillkommit i redan etablerademedier och med den skenande utvecklingen på det informationsteknologiskaområdet har pressen, radion och televisionen fått sällskap av ett helt nytt medium.Därtill befinner sig hela vår kultur i en utveckling som brukar sammanfattasmed nyckelord som individualisering, diversifiering, globalisering och postindustrialism.Syftet med detta kapitel är dels att redovisa en uppdaterad bild av den svenskatidningspubliken, dels att försöka tränga lite bakom den triviala sanningen attkonjunkturen påverkar tidningskonsumtionen. Vad spelar hausse eller baisse egentligenför roll? Vilken betydelse har förändringar i mediestrukturen och hur ser deorsakskedjor ut som gör att enskilda människors tidningsläsning varierar medsamhällsekonomiska och strukturella skiftningar?För att förstå de växlingar som dagspressläsningen har genomgått under dengångna tioårsperioden krävs att en rad faktorer tas i beaktande. Dessa faktorer ärav tre typer: faktorer hos det omgivande samhället, faktorer hos medierna ochslutligen faktorer hos mediernas publik (Weibull, 1989). Sannolikt spelar dessatre typer av förklaringar olika roll vid olika tidpunkter. Därtill är de naturligtvis111