tandläkare - Tandläkartidningen

LEDAREExamensdagmed revisorerna»Utan attavslöja förmycket villjag säga attjubileumsåret2008 var ettgott år!«roland svenssonOrdföranderoland.svensson@tandlakarforbundet.seMånga reagerar säkert med ryggmärgenoch upplever obehag ochviss ångest då kliniken får meddelandefrån Socialstyrelsen om ettkommande tillsynsbesök. Motsvarandekan också upplevas i förbundsvärlden.Som relativt nytillträdd ordförande för Tandläkarförbundetfick jag veta att skattemyndighetenskulle göra en stor taxeringsrevision av vårverksamhet. Först kände jag en oro och ängslanmen försökte övertala mig att allt säkert stod rätttill. Även om vi lagt ner ett omfattande arbete påatt strukturera förbundets ekonomi styr ningssystem,så undrade jag hur en så omfattandegranskning av alla ekonomiska transaktioneroch rutiner i förbundet skulle utfalla. Resultatetskulle under alla omständigheter ge oss ett opartiskt»kvitto« på hur vi hanterade vår ekonomi.Revisionen tog veckor och efter flera månaderkom »domen« i form av en diger rapport.Resultatet visade att förbundet väl levde upptill de krav myndigheten ställde; en utmärkt startför den nya styrelsen. Ett klart besked och en bekräftelsepå att verksamheten hanterades enligtgällande regelverk gav oss tillförsikt, en känslaav trygghet och en smula stolthet, vilket gjordeatt vi kunde kraftsamla på den inledda översynenav vår kärnverksamhet.t i l l s y n e n av f ö r b u n d e t s e k o n o m i och verksamhetenär inte avslutad i och med denna taxeringsrevision,utan görs varje år med hjälp avvåra revisorer. Likheten med Socialstyrelsenstillsyn är slående. Det gemensamma är att deinte ska ses som ett hot, utan som en hjälp attutveckla verksamheten och leva upp till de kvalitetskravsom samhälle och medlemmar harrätt att förvänta sig. Revisionen eller tillsynen ärett hjälpmedel i kvalitetsutvecklingen av verksamheten.Förbundet har en professionell revisor ochtre förtroendemannarevisorer. Revision låtersom en statisk akt som sker vid ett tillfälle, vil ketinte är fallet. Under verksamhetsåret görs flerabesök då förbundets förvaltning granskas. Förutomkontroll av den löpande bokföringen skerett flertal andra granskningar. Personalens löneroch skatter ska stämma med den senaste lönerevisionenoch skattedeklarationen. Värdepapperomsätts och transaktionerna ska bokföras minsten gång per månad. Kassan eller de likvida medlenska ha dokumenterade av stäm ningsrutiner,vilket kontrolleras. De förtroendevalda revisorernasom granskar verksamheten kompletterarden professionelle revisorn. Tillsammans gårde igenom hur vi efterlever den placerings- ochrepresentationspolicy som förbundet har. Allaprotokoll från styrelsens möten gås löpandeigenom och stäms av mot den verksamhetsplansom förbundsmötet antagit.Under våren görs ett bokslut då balans- ochresultaträkningarna upprättas och granskas. Vidarekontrolleras års- och koncernredovisningenmot underliggande bokslut. Slutligen granskasden allmänna självdeklarationen där förbundetsbeskattningsbara inkomst finns.När allt nagelfarits hålls ett revisionsmötedär alla revisorer närvarar. Från förbundet ärekonomichefen och kanslichefen på plats liksomjag som ordförande. Det känns nästan som enexamensdag, där vi får betyg på föregående årsarbete. I mötet redovisas alla fakta samtidigt somen dialog förs om bakgrunden och ställningstagandenasom finns bakom alla siffror. Det ären konstruktiv dialog där eventuella för slag tillförbättringar av verksamheten framförs. Deförtroendevalda revisorerna spelar här en viktigroll, då de inte bara granskar hur vi sköter ekonominutan förbundets hela verksamhet.Vårt årsmöte, förbundsmötet, hålls i början avdecember och först då kommer ombuden att fåta del av revisorernas ställningstagande. Utan attavslöja för mycket vill jag säga att jubileumsåret2008 var ett gott år! ntandläkartidningen årg 101 nr 8 20093

KRÖNIKAI väntanpå faktasveriges tandläkarförbundthe journal of the sda(swedish dental association)Årgång 101 Grundad 1909Ihöstas såg jag en tidningsuppgift om att statens kostnaderför tandvård var lägre än väntat och att det kunde bero pålågkonjunkturen. Jag tycker att det är osannolikt att kristecknenskulle ha synts i tandvårdsstatistiken redan för etthalvår sedan. Än så länge kan man bara notera hur man själv harprioriterat bland sina utgifter i dessa dystra tider och gissa hurandra har gjort. Fakta får vi vänta på.Detsamma gäller i usa. Där finns en massa uppenbara teckenpå att det råder ekonomisk kris i landet: biltillverkare, bankeroch bolåneinstitut hamnar i kris eller upphör att existera och såvidare. Men tandläkarna har också börjat notera att patienternauteblir eller skjuter på sina tandläkarbesök i allt högre utsträckning.(Se reportaget på sidan 12.) Tandläkarna i Boston ser andraspår av krisen: antalet patienter som gnisslar tänder på grund avstress och oro över jobb och ekonomi har »tredubblats«, oklart påhur lång tid. (Det är arbetsmiljötidningen Du & jobbet som citerarBoston Herald.) Än så länge enstaka observationer,men en dag kan de säkert verifieras.För en månad sedan berättade SvenskaDagbladet att svenskarna mår allt bättre, rentsjälsligt, trots lågkonjunkturen (så var rubrikenformulerad). I det här fallet var det inteTandläkarförbundetkämpar påmed kampanjenmot godis ochläsk. Nya djupintervjuerpåminnerom att denhar givit resultati ändrade rutinerpå dagis. Detsvåraste hindretför hälsosammarevanor visar sigfinnas hos stressadeföräldrarsom erkänner attde prioriterar tidför sig självaframför matlagningoch lugnoch ro framförbåde konflikteroch vanliga samtal.Stackars föräldrar.Stackarsbarn! nfråga om några enstaka folkliga observationerutan statistik från Folkhälsoinstitutet, sådet kändes trösterikt. Men undersökningenvisade sig vara gjord för ett år sedan, långtinnan företagen börjat varsla i stor skala ochinfluensalarmen lagt ytterligare sten på vårmentala börda. Det är nog bäst att inväntarelevant statistik innan vi påstår för mycketom hur vi som nation egentligen har det.Några som inte vågade vänta på fakta är demyndigheter i åtta länder som redan någradagar efter utbrottet av svininfluensan beställdesju miljoner skyddsmasker av ett företagi Svenljunga. Företaget är att gratulera.Men eftersom maskerna inte ger ett effektivtskydd mot influensan blir det till att hittabättre sätt att lugna den allmänhet som våndasav oro över kriser och virus.Nu tar vi på Tandläkartidningen semester.På återseende den 20 augusti! n»Det är nogbäst att inväntarelevantstatistik innanvi påstår förmycket om hurvi som nationegentligen hardet.«christina mörkChefredaktörPostadress: Box 1217, 111 82 StockholmBesöksadress: Österlånggatan 43Telefon: 08-666 15 00Fax: 08-666 15 95Hemsida: www.tandlakartidningen.seE-post:redaktionen@tandlakarforbundet.seE-post direkt till en person:fornamn.efternamn@tandlakarforbundet.sechefredaktör:Christina Mörk 08-666 15 06Ansvarig utgivareredaktion:Anita Hagstedt 08-666 15 29Korrektur, registreringThomas Jacobsen 08-666 15 00Vetenskaplig redaktörMats Karlsson 08-666 15 17ReporterBjörn Klinge 08-666 15 57Vetenskaplig redaktörCarina Frohm 08-666 15 16Layout, produktionsansvarigLasse Mellquist 08-666 15 28LayoutJanet Suslick 08-666 15 26Reporterannonser:Elisabeth Frisk 08-666 15 13Prenumerationer, ej medlemmarRadannonserChrister Johansson 08-666 15 27Produkt- & platsannonserInger Kåberg 0708-44 33 83Platsannonserplatsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seprenumeration:Sverige 1 400 kronor + 6 % momsNorden 1 500 kronor + 6 % momsövriga länder 1 650 kronorTS-kontrollerad upplaga: 9 800Medlem avTryck:Ljungbergs Tryckeri AB264 22 KlippanISSN 0039-6982All redaktionell text lagras elektronisktav Tandläkartidningen för att kunnapubliceras också på internet. Författaresom inte accepterar detta måste meddelaförbehåll. I princip publiceras inte artiklarmed sådant förbehåll.4

INNEHÅLL281732FOTO: L ASSE MELLQ UIST, COLOURBOX, PE TER JÖNSSON,MICKE K AR LSSON. ILLUSTRAT ION: THOMAS JACOBSEN1254REPORTAGET»Många tandläkare harbörjat erbjuda lägrepriser, rabattkupongeroch annat.«sid 123 LEDARE Examensdag medrevisorerna. Roland Svensson6 I KORTHET Extra stöd tillutsatta patienter.12 rea PÅ tandvÅrd i usaMånga tandläkare i U S A kännernu av finanskrisen.17 danska tandläkaremÅr bättre än svenska20 vad hände sen?Av sju tyska tandläkare somjobbade på Gotland 2003 finnsbara en kvar, Juliane Kleber.22 vilka Åtgärder skatandvÅrden Prioritera?Vi har följt arbetet hos Socialstyrelsensprioriteringsgrupp.28 lYckad kamPanjmot godis och läskOMSLAG: Hygienpristagare Peter Lundholm.Foto: Lena Katarina Johansson30 dags för semesterTandläkare Gunar Streu harfångat magiska ögonblick.32 fel jaga sYndabockarSocialstyrelsens generaldirektörvill rätta till systemfel föratt öka patientsäkerheten.34 klä dig för handhYgienBra hygienrutiner minskaranvändningen av antibiotika.38 sÅ hindrar dusmittsPridningKlinikchef Peter Lundholmhar fått pris för att han införtskyddsförkläde och säkrarerutiner vid spruthantering.42 starkare keramerTillverkare av nya dentalakeramer har ofta naturen somförebild.44 studentAvtal viktigt på första jobbet.VETENSKAP & KLINIK47 KRÖNIKA Unna dig litevardagssystematik. ThomasJacobsen48 FACKPRESS53 I KORTHET54 sbu-raPPort: laser vidavlägsnande av karies58 kvalitetsregisterKlinge, Östholm, Paulander,v Bültzingslöwen64 radiologiska undersökningarav visdoms tänderÖhman, Blombäck, Flygare70 fluoriderade verktYgSärner79 DEBATT83 PLATSANNONSER90 RADANNONSER94 FÖDELSEDAGAR96 VIKTIGA ADRESSER98 KALENDARIUMtandläkartidningen årg 101 nr 8 20095

I KORTHETExtra stöd till utsatta patienterPersoner som lider avsjukdom eller funktionsnedsättningoch somhar ett stort behov avtandvård ska få särskiltstöd för behandling. Dethar socialminister GöranHägglund beslutat.Prisinformationen tillalla patienter ska ocksåförbättras.Patienter med olika sjukdomaroch funktionsnedsättningarriskerar att fåen försämrad tandhälsa,exempelvis till följd avmedicinering. För attförbättra situationen fördessa patienter vill socialministernge ett extra stödför tandvård. Han har gettförre generaldirektören förFörsäkringskassan, CurtMalmborg, i uppdrag attkomma med förslag på ettsådant stöd.Socialministern vill ocksåstärka patienters möjligheteratt få snabb och korrektprisinformation omtandvårdsbehandlingar.Försäkringskassan harfått i uppdrag att skapa enprisjämförelsetjänst pånätet. Prisportalen ska varafärdig i höst. Det ska då blimöjligt att jämföra prisermellan olika tandvårdskliniker.Tandvårdsinformationska också ges via dennationella hälso- och sjukvårdsupplysningen,1177.mats karlssonFortsatt IT-strul i SkåneLedningen lovade att ITproblemenskulle ha varitlösta sista april. Menenligt Magnus Steen, ordförandei Tjänstetandläkarnai Skåne, fortsätterstrulet, om än i mindreomfattning.I num mer 6 beskrev Tandläkar tid ning en den kaotiskaIt-situ a tionen i Skåne.Efter ett krismöte mellantand vårds ledningen och defack liga organisationernai februari bestämde manatt krafttag skulle tas föratt få journalsystemet attfungera.Menfortfarandeuppstårproblem,vilketirriterarmedarbetarna.–FörbättringarMagnus Steenhar gjorts,men journalsystemet ärtrögt och låser sig ibland,förklarar Magnus Steen.Han är orolig för attproblemen kommer attfortsätta:– Det finns risk för attregionledningen terar det nya hälsovaletpriori-för patienter inomvården i stället för attfå ordning på vårt Itsystem.En ny upphandling avjournalsystem har påbörjats.Länsrätten slog fastatt den förra upphandlingentill t4 inte genomfördesregelenligt. Enkonsult har anlitats för attbistå vid upphandlingenoch se till så att alla kravsom kan ställas tas medvid upphandlingen.Ursprungligen var detEfter ju ledigheten hoppadesde anstä lda vid folktandvårdeni Skåne att ITkaosetäntligen skulle varaöver. Så blev det inte. Detblev värre, och den psykosocialaarbetsmiljön än merpressande. Sista april skaIT-stödet fungera – men nuväntar en ny upphandling.TexT: MaTs Karl sonIllusTraTIon: roberT HIlMer sonTLT FÖRDJUPNINGIT-kaos i SkåneNy krisplan ska lösa problemenNär det nya tandvårdsstöde trädde i Men vad var det då som hände ikraft 1 juli fö ra året orsakade främst Skåne, och varför lyckades man inteit-stödet och kommunikationen med få bukt med problemen? Var ledningFörsäkringska san stora problem och personal inte ti lräckligt förbereddaden 1 juli?inom tandvården. Tandläkartidningenfick många bevis för detta; arga Tandvårdschef Helena Ozolinsochförtvivlade medlemmar hörde av Carlson hävdar bestämt a t man varsig, och vid tidningens egna kontakter minst lika förberedd inför reformenmed tandläkare inom både privat och som någon annan folktandvårdsorganisation.Men det uppstod komplika-offentlig tandvård ute i landet framkomtill stora delar samma bild. tioner som man inte hade räknat med:Men medan problem efter problem det gick inte att få fram de nödvändigalöstes hos de flesta vårdgivare fortsattekaoset vid folktandvården i Skåne, tid för att it-stödet sku le fungera.uppdateringarn av Effica-systemet ioch Magnus Steen, lokal facklig ordförandei Tjänstetandläkarna, fick a lt i tidsnöd. Man hann testköra systemetMan by te därför till T4 och hamnadefler förtvivlade e-brev och telefonsamtalfrån medlemmar: »Situationen vården i landet fanns ingen möjlighetinternt, men i likhet med övriga tand-börjar bli ohå lbar«, »Jag tycker inte a t testa kommunikationen fu lt utatt det är roligt att gå ti l jobbet längre,a l lust och arbetsglädje är nästan tycker hon, liksom a t politikernamed Försäkringska san. En stor brist,borta«, »Jag oroar mig för patientsäkerheten«,»Vår högsta chef har varit fö reformen. Därtill kom e t mycketdrev fram e t alltför tidigt startdatuma ldeles för osynlig i de ta kaos«. kraftigt datavirusangrepp.Listan kan göras mycket lång.– Det är lätt att vara efterklok, men24 25Ur Tandläkartidningennummer 6 2009.tänkt att ett nytt journalsystemskulle införas vecka49, men enligt MagnusSteen kan det komma attdröja till sommaren 2010.mats karlssonSEAL-TIGHTBox 122 | 642 32 FlenTel: 0157-15630 | Fax: 0157-15633E-post: info@aristodent.se | www.aristodent.se6Lillen 1-2009.indd 11/27/09 11:12:34 AMtandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

Tandvårdsstödet får nya diagnoserVissa patienter med svårabettproblem får billigaretandvård när fyradiagnoser kommer till ihögkostnadsskyddet denförsta juli.Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket(tlv)inför nya föreskrifter försubvention av tandvårdförsta juli. Stödet utökasför att omfatta komplexbettrehabilitering.Ett exempel är när kraftigtnedslitna tänder ska fåkronor. Om resten av bettetmåste korrigeras för attpatienten ska kunna tuggaordentligt, kommer det attingå i högkostnadsskyddetäven om det egentligeninte är något fel på de övrigatänderna.Ett annat exempel är närett djupbett som ger vävnadsskadaska rehabiliterasprotetiskt.En annan förändring sominförs är att all implantatbehandlingbehandlaslika inom ramen för tandvårdsstödet.Implantatendebiteras och ersätts separatvid behandling medhelkäksimplantat och täckproteser.Den som opererar in implantatenkommer även attdebitera dem. Detta förenklaradministrationen,gör regelverket vid komplikationeroch reparationerenklare samt minskar riskenför att fel uppstår viddebitering, anser tlv.Det blir också en hel delsmå justeringar i de nyareglerna, bland annat föratt de ska bli tydligare.tlv kommer med allmännaråd med kliniska exempeli samband med de nya reglerna.Det gör det lättareför vårdgivare att förståhur de ska hantera reglerna.Exempel på allmännaråd kommer att presenterasi slutet av maj.Janet Suslickläs mer www.tlv.seNy specialistorganisationSpecialisttandvården iVästra Götaland har bildaten egen organisation.– Förändringen innebäratt vi får större möjlighetatt utvecklas, sägerGöran Stegersjö, chef förspecialisttandvården.Tidigare ingick folktandvårdenoch specialisttandvårdensom en enheti samma förvaltning.Genom förändringen harspecialisttandvården bildaten egen förvaltning medverksamhet på 15 platser iregionen och är nu Sverigesfjärde största tandvårdsorganisationmed cirka 760anställda. Till viss del ingåren del av tandläkarnasgrundutbildning i specialistorganisationen.– Nu kan vi samla resursernaoch arbeta enhetligtinom specialistverksamheten.Specialister kannu också täcka upp ochge vård på andra platserän där de är stationerade,vilket gynnar patienterna,säger Göran Stegersjö.På andra platser i landethar omorganisationeninom specialisttandvårdenlett till ett tapp av personal,inte så i Västra Götaland.Det finns några vakanser,men bemanningsläget är istort sett gott.mats karlssonSpets eller breddpå klinisk forskning?➤ Klinisk forskning ståri fokus på ett seminariumsom Sveriges Tandläkarförbundanordnar den 1juli under Almedalsveckani Visby.Gunilla Klingberg, Tandläkarförbundetsvice ordförande,blir moderator.Spets kontra bredd diskuterasoch det blir en paneldebattmellan politikeroch myndighetsrepresentanter.jsFiberoptisk sensorSkarpare diagnos med originalet från HamamatsuHamamatsus intraorala röntgensensorer är originalet.En högteknologisk japansk kvalitetsprodukt byggdpå fiberoptik som ger högsta bildkvalitet.Med Digitales får du också två utbildningstillfällen,gedigen erfarenhet och stabil drift på din klinik.Besök www.digitales.se för exempelbilderTel. 033-22 66 50 | Fax 033-22 66 51IT • DATASUPPORT • INTRAORALA KAMEROR • INTRAORAL RÖNTGEN • PANORAMARÖNTGEN • CBCT/VOLYMTOMOGRAFIHAMAMATSUTandläkartidningen årg 101 nr 8 2009 7

I KORTHETSvårt att lockapatienter till skolornaDet har blivit svårareatt locka patienter tillutbildningsklinikernasedan det nya tandvårdsstödetinfördes förraåret. Sveriges Tandläkarförbundföreslår förändringarför att få bortproblemet.För att locka till sig patientertrots långa behandlingstider,har tandläkarhögskolornatidigare haftlägre priser än övriga tandvården.Men dagens regler innebäratt vissa behandlingarkan bli lika dyra eller dyrareän inom den vanligatandvården. Det blir tillexempel problem om enbehandling pågår undermer än ett år. Då måstepatienten själv betala kostnadenupp till karensbeloppetvarje år.Tandläkarförbundet föreslårdärför att tandläkarhögskolornaska kunna habehandlingsperioder påupp till tre år när studenterbehandlar utbildningspatienter.Förbundet vill också attutbildningspatienter skakunna tillgodoräkna sigfullt åtgärds-/referensprisäven när studenterbehandlar till reduceradepriser.Förslagen framförs i ettbrev till socialdepartementetfrån Tandläkarförbundetsordförande RolandSvensson.janet suslickBrist pålokal bedövningsmedel➤ Dentsply Pharmaceutical,som producerar lokalbedövningsmedel,måstegå igenom produktionsstyrningenoch kompletterade handlingar som styrproduktionen. Under tidenproduceras inte ett antalpreparat och brist befarasfram till juli, varnar Läkemedelsverket.Produktionen av följandedentala lokalbedövningsmedelhar stoppats:n Citanest Dental Octapressin,standardampulln Citanest Dental Octapressin,självaspirerandeampulln Xylocain Dental Adrenalin,standardampulln Xylocain Dental Adrenalin,självaspirerande ampulln Carbocain Dental, standardampulln Carbocain Dental, självaspirerandeampullAlternativ är Septocaineoch Ubistesin, som barafinns i begränsade mängderi Sverige.Använder man undertiden likvärdiga preparatfrån länder där konserveringsmedelingår i lokalbedövningsmedelär det riskför fler allergiska problem.– a och o för våra medlemmarär att tillgången påbedövningsmedel säkras såsnart som möjligt och attApoteket ab och distributörerger god information omalternativa preparat tillsdess att bristen är åtgärdad,säger Eva Andersson, generalsekreterare,Privattandläkarna.jsEndoday!KURS 2 OKTOBER 2009med endodontist Fredrik Erhardtsamt ST-tandläkare i endodontiCesar Ariastam och Roberto Vidanapå Hasseludden, Yasuragi.KURSINNEHÅLL:- Komma igång med maskinell rensning inkl workshop- Spolvätskor, biofilm, och vilka medikament behövs?- Endodontiska komplikationer- Bli mer rationell inom endodonti- Diskussioner och genomgång av patientfallDatum: Fredagen den 2 oktober 2009Utcheckning lördag kl 10.00Pris: 4.200 kr exkl momsOSA: 15 augusti 2009Anmälan med namn, antal samt enkel eller dubbelrum till:Sendoline AB, Tel 08-445 88 30info@sendoline.com, www.sendoline.com8Tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

P ROVEN TO BE EQUIVALENT TO AUTOGENOUS BONE *Den senaste utvecklingen inom benregeneration• Väldokumenterat i mer än 125 studier över 10 år• Resorberar på 4 – 12 månader under bildande av nytt vitalt ben• Framgångsrikt använt på fler än 500 000 patienterCerasorb® tillhandahåller maximal porositet för bättre resorption vid benaugmentation.Tillverkad av en ny generation av renfasig ß-trikalciumfosfat,bildar produkten ett sammanbindande tredimensionellt skelett som gör attdet resorberas fullständigt medan det samtidigt sker en nybildning av ben.* Prospective Multicenter Randomized Clinical Trial, Int Journal Oral Maxillofacial Implants 2005, 371-381Kontakta oss för demonstrationoch visning på din klinik.THE NEW LEADER IN BONE REGENERATIONDentalmind, Vindåkersvägen 10, 311 50 FalkenbergTel. 0346-241 70, www.dentalmind.com

I KORTHETIngen särskild satsning på odontologisk forskningSatsa mer på tjänsterdär både forskning ochkliniskt arbete ingår.Det föreslår utredningen»Klinisk forskning – ettlyft för sjukvården«.Odontologi inklusive käkkirurgiär ett av tio kliniskaforskningsområdeni Sverige som citeradesmer än 20 procent övervärldsgenomsnittet i denvetenskapliga litteraturen.Trots detta blev inte odontologiett av de strategiskaforskningsområden somregeringen satsade extra påi förra årets forskningsproposition.Det konstateras iutredningen som professorOlle Stendahl lämnade tillregeringen i början av maj.Forskningsperspektivetföreslås bli tydligare undertandläkarnas grundutbildning,en förändring somredan har påbörjats i sambandmed utbildningarnasEu-anpassning.Utredningen föreslårockså att erfarenhet avforskning ska ses som entydlig merit, exempelvisnär chefer tillsätts.Andra förslag:n Sex bolag (universitetsmedicinskacentrum) börersätta dagens universitetssjukhus.Forskningen skaintegreras i sjukvården.n En fond för klinisk behandlingsforskningbörbildas för att gynna attforskningsresultat görnytta i vården.»Flera förslag är positiva för odontologin«➤ – Odontologi står inteheller denna gång fram,men nu nämns odontologi isamma andetag som medicinoch man är tydlig medatt räkna in oss i begreppetklinisk medicin. Det är bra,tycker Lars Matsson, dekanusvid Tandvårdshögskolani Malmö.Han ser en del skrivningarsom kan lyftas frami debatten innan propositionenläggs och också fleraförslag som kan vara positivaför forskningen inomtandvårdssektorn.– Förslaget att inrätta tjänsteri landstingen där kliniskforskning ingår är likaintressant inom tandvårdensom inom sjukvården.Och en nationell fond förn Kvalitetsregister och biobankerbör få stöd.janet suslickläs mer »Kliniskforskning – ett lyftför sjukvården«(SOU 2009:43) påwww.regeringen.seklinisk behandlingsforskningbör kunna stärka denodontologiska forskningenlika väl som andra kliniskaforskningsområden, sägerhan.Samtidigt betonar LarsMatsson att det är viktigtför odontologer att ta initiativoch visa kvalitet i sinforskning.janet suslickErgonomiska stolar förbättre hälsa!Perfect Classic- ställbar sitsvinkel- mjuk stoppning- litet fotkryssSupportstolenSvensk möbeldesigni världsklass, signeradprof. Bruno Mathsson.tel. 0565-12280, fax 0565-12282www.supportdesign.seTandläkar tidningensläsarunder sökningvisar:82 procentläser kortanyheteri Tandläkartidningen.Mediateket 2009100 årIT-produkter som förebyggersmittspridningEtt nyutvecklat tangentbord.Finns med larm sompåminner användarenom rengörning.MultiErgonomiMedigenic tangenbord kombinerarrätt tangenbordskänsla medenkel desinficering av plan yta.Tangentbordet finns i tre utföranden.Tvättbar mus i sammamaterial.Tel. 08-774 98 80www.multiergonomi.seinfo@multiergonomi.se10tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

DENTALMIND AB är specialiserade på HU-FRIEDY instrument för kirurgi.Kvalitet blir inte till av en slump……utan är snarare ett resultat av decennier avforskning och utveckling.Hu-Friedy instrumenten är tillverkade av titan ellerhögkvalitativt rostfritt stål och är garanterade attge dig högsta möjliga användarkomfort.Kontakta ossför demonstrationoch visning pådin klinik.Dentalmind, Vindåkersvägen 10, 311 50 FalkenbergTel. 0346-241 70, www.dentalmind.com

REPORTAGETRea på tandvård i USADen finansiella krisen slår hårt i USA. Hundratusentalsmänniskor är utan jobb, 600 000 ficksparken enbart under mars månad. Nu ligger dentotala arbetslösheten på 8,5 procent av befolkningenpå strax över 300 miljoner och prognosernavisar att den troligen kommer att stiga till runt10 procent innan året är slut. Många tandläkarekänner nu av krisen.TexT ocH foTo:micke karlSSonfrilanSJournaliSTDet finns inga officiella siffror på hur denekonomiska krisen har drabbat amerikanskatandläkare. Men enligt AmericanDental Association, ada, samt ettantal delstatliga tandläkarorganisationer,har det genomsnittliga antalet patienter gåttner mellan 8 och 12 procent.Det finns ungefär 170 000 tandläkare i usa ochav dem är över 150 000 medlemmar i ada.– Amerikanska tandläkare har tappat en relativtstor del av sina patienter. Vi går ut med informationtill allmänheten om hur viktigt det är attinte försumma tandläkarbesök eftersom eventuellaproblem bara blir värre med tiden, sägerFred Petersen som är presstalesman för ada ochfortsätter:– Vi framhåller att tandproblem inte är somandra sjukdomar som influensa eller förkylningar,att man inte kan bli frisk genom att vänta ellerta medicin. Just nu lägger vi huvudvikten på informationom prevention och bastandvård.– Det finns väldigt få städer, delstater och kommunersom har fluor i dricksvattnet och detta bidrartill problemen.tandvård blir allt vanligare i amerikanska tidningar.Annonser om sänkta priser och rabattkuponger förDen ekonomiska krisen har onekligen slagit Även tv-reklam med samma innebörd har börjat synaspå lokala hårt mot usa, kanske hårdast av alla i-länder. Det ➤kanaler.12TandläkarTidningen årg 101 nr 8 2009

REPORTAGETDr Jim Free hemma på verandan. Jim harett antal hästar och andra djur på en hyfsatstor egendom ungefär 15 minuter med bilfrån sin klinik.Tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009 13

REPORTAGET»Många tandläkare har börjat erbjuda lägre priser, rabattkuponger och annat.«➤finns ett stort antal fattiga och personer i medelklassensom helt saknar tandvårdsförsäkringoch detta bidrar till att den kategorin människorväljer bort tandläkarbesök när de inte har råd.Något socialt skyddsnät finns inte och arbetslöshetsersättningenför alla de miljoner människorsom står utan jobb är varken generös eller långvarig.– Vi jobbar även på att få delstatliga tandläkarorganisationeratt gå ut med information om hurviktigt det är med tandvård, speciellt för barn.Många tandläkare har börjat erbjuda lägre priser,rabattkuponger och annat berättar Fred Petersen.När ada ger medlemmarna råd om hur de skaundvika den ekonomiska krisen kan det handlaom att jobba lite snabbare eller längre dagar förJim Free tillsammansmed sin Eller att få trogna kunder med hjälp av ett kortatt klämma in en eller två extra patienter per dag.tandsköterska telefonsamtal till de patienter som tandläkarenAngie Etzelmiller just har gjort en större behandling på.jobbar med att Rådet kan också vara att hålla ut ett par år extraförsöka rädda en innan man köper ny utrustning; för varje år sompatients tand från går efter det att en ny produkt lanserats sjunkeren framtida rotfyllning.också ge råd om marknadsföring. Det kanbegagnade versioner ordentligt i pris. ada kangällaallt från att skylta med att nya patienter är välkomnatill att skaffa en informationstät hemsidaeller reducera antalet patienter som lämnar återbudeller uteblir med hjälp av telefonpåminnelsetill patienten ett par dagar före behandlingen.Välgörenhetsarbetande tandläkareMen det finns fler faktorer som är viktiga i detamerikanska samhället. Ett är frivilligarbete.– Många amerikanska tandläkare, uppemot 70procent, är inblandade i någon form av välgörenhetsarbete.Ofta handlar det om att resa till fattigau-länder och se till att invånarna får gratistandvård under ett par veckor eller en månad.Numera är det dock många tandläkare som väljeratt göra den här sortens insats på hemmaplani stället. Behovet är ofantligt stort, speciellt i traditionelltfattiga delstater som Kentucky, Tennessee,West Virginia och Virginia där Appalachernadominerar landskapet. Många i dessa delstaterhar försörjt sig på att arbeta i kolgruvorna mennu håller kolet på att ta slut och landskapet ärså skövlat att det inte är direkt enkelt att brukajorden heller.Många organisationer, de flesta religiösa, ställerupp med tandläkare som jobbar gratis i om-14Tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

ådet under ett par tre veckor. Olika organisationerspecialiserar sig på olika former av tandvård,några för pensionärer, några för småttingar ochnågra där alla är välkomna.Olika typer av välgörenhetsarbete är bra urmarknadsföringssynpukt. Många amerikanerväljer både doktor och tandläkare efter vilka välgörenhetsprojektde jobbar med. Detta kanskeser underligt ut med ett svenskt synsätt men ären del av vardagen här i usa. Hela 70,5 procent avamerikanska tandläkare sysslar med något slagsvälgörenhetsarbete enligt ada.35 år i samma klinikJim Free som har sin klinik i Lincoln, Nebraska,har erfarenhet nog för att veta vad han pratar om;han gick ut tandläkarskolan 1974 och har sedandess haft samma praktik. Han beskriver hur denekonomiska krisen påverkar amerikanska tandläkare.– Vi har absolut sett en minskning av patienternasom kommer till kliniken. Hur stor den ärhar vi inte beräknat, berättar Jim och fortsätter:– Under alla år som jag har jobbat som tandläkarehar jag sett att patienterna tenderar attkomma hit i vågor och detsamma gäller när deinte kommer hit. Exempelvis går antalet vuxnapatienter ner drastiskt under den första månadenefter skolstarten då föräldrar måste anpassasig efter vad som händer på skolan.Jim menar vidare att han har en »evighetsattityd«till sin praktik och att pengar inte är drivkraften.Detta visar sig bland annat i hans storasamhällsengagemang och årliga resor till Hondurasför att erbjuda de fattiga där gratis tandvårdunder några veckor.Premierna höjs – ersättningen är densammaJim har fyra anställda. Själv jobbar han ochhans tandsköterska fyra dagar heltid per vecka.Receptionisten jobbar fyra och en halv dag pervecka och de två tandhygienisterna jobbar fyradagar respektive två dagar per vecka.– Normalt brukar vi ha mellan 75 och 80 patienteri veckan. Nu har vi i genomsnitt 70 patienterper vecka och det håller sig ganska konstantden ekonomiska krisen till trots. Det stora flertaletav våra patienter har tandvårdsförsäkring, debetalar endast en liten del av räkningen medanförsäkringsbolaget vanligen betalar upp till 90procent av den totala summan. Men även om premiernaför tandvårdsförsäkringar har stigit kraftigtunder åren har den maximala ersättningenper patient och år inte förändrats på minst tio år.Den högsta ersättningen ligger i genomsnitt påomkring 1 000 dollar per år och patient.– Ny teknik kommer ut hela tiden och om maninte håller jämna steg med utvecklingen kan maninte erbjuda sina patienter bästa möjliga vård.Detta leder i sin tur till att många patienter sökersig till en annan tandläkare som kan erbjuda densenaste och mest effektiva tekniken.– Jag måste erkänna att jag inte har köpt någonny utrustning på snart två år. Jag känner attjag har allt jag behöver – såvida inte någon tarfram en teknisk lösning som signifikant skulleförbättra den vård vi kan erbjuda våra patienter,berättar Jim.Mättad tandvårdsmarknadEn stor del av problemet för nybakade tandläkarei Nebraska ligger i att hitta någonstans att öppnasin klinik. De flesta mindre städer har vanligtvisinga tandläkare på heltid eller ens halvtid. Dettaberor på att patientunderlaget är litet och att detsåledes är svårt att bedriva tandläkarjobbet medens ett minimalt överskott.– Lincoln är en mycket trevlig stad att bo i. Vihar tandläkarhögskolan nära och bra. Personligentycker jag även att Lincoln har det rätta antaletinvånare som gör staden levande och intressantmen inte alltför stor.Lincoln har ungefär 220 000 invånare. Lincolnär även delstatshuvudstaden i Nebraska såmånga av myndigheternas kontor ligger i ellerstrax utanför Lincoln. Dessutom har den ekonomiskakrisen inte slagit till särskilt hårt i Nebraskaännu. Detta beror till stor del på att många avdelstatens invånare, omkring 4,7 miljoner, sysslarmed jordbruk eller djuruppfödning. Tack varekraftigt stigande priser på det mesta som jordbruketproducerar har i stort sett alla bönder iNebraska mycket god ekonomi vilket återspeglasi samhällena där de bor men även i Lincoln.Mycket på grund av detta väljer många tandläkareatt etablera sig i Lincoln. Marknaden ärredan mättad och nya tandläkare drar patienterfrån andra tandläkare. Dock är det stora flertaletav patienterna »trogna« sin tandläkare.– Vi har många patienter som har kommit tilloss i över 20 år och de allra flesta nya patientersom kommer hit väljer att stanna med oss, berättarJim Free avslutningsvis. nJim med sinaanställda. Frånvänster i bild: SarahFrank (tandhygienist),Jim Free,Timmy Cockran(tandhygienist),Susan Powers(receptionist) ochAngie Etzelmiller(tandsköterska).Tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009 15

6 fördelar i 1 för bättre munhygien1 Reducerarbakterier ihela munnen2 Motverkarplack3 Skyddartandköttet4 Motverkartandsten5 Förebygger håli tänderna6 Fräschandedräkt iupp till 12timmarNya Listerine Total Care är ett komplement till tandborstning – med 6 bevisadefördelar för en bättre munhygien. Listerine Total Care reducerar bakterier i hela munnen,motverkar plack, skyddar tandköttet, motverkar tandsten, förebygger hål i tändernaoch ger fräsch andedräkt i upp till 12 timmar.Tel 08-503 38 500januari 2009 MNSE-LIS-2008-046

Danska tandläkaremår bättre än svenskaTandläkare inom den offentligatandvården i Danmarkverkar må bättre än iSverige. Det visar ett pågåendeforskningsprojekt somkallas Det goda arbetet.Text: Janet Suslickfoto: colourbox montage: Lasse MellquistProjektet bygger på en enkät somdrygt 1 200 tandläkare i Sverige ochDanmark svarade på i slutet av 2008.– Resultaten tyder på att det finnsproblem inom svensk folktandvård,säger Björn Söderfeldt, professor isamhällsodontologi i Malmö, som lederprojektet.Än så länge vill han inte preciseravilka eller spekulera för mycket i vadde beror på.Forskarna vill hitta likheter ochskillnader mellan tandläkarnas uppfattningarom arbetet i olika tandvårdsorganisationeri Sverige ochDanmark.Vilka faktorer leder till ett friskt,hållbart och gott arbetsliv? Hur påverkarskillnader i olika tandvårdssystemoch organisationsformer trivseln ochhälsan? Hur kan yrket och arbetsplatsernabli ännu bättre?– Vi kommer att fördjupa oss väldigtmycket i det, men det är ett stortmaterial och det tar ett par år innan viär färdiga med analysen, säger BjörnSöderfeldt.Krav utan kontroll ger stress– Stress i arbetet påverkas av de kravsom ställs och hur stor arbetsbelastningenär, men ännu mer av hur storkontroll man har över sitt arbete, sägerBjörn Söderfeldt.– Höga krav kombinerade med litenkontroll ger ett stressigt jobb.Hypotesen har varit att privattandläkarei Sverige mår bättre än tandläkareinom folktandvården, medanDe allra flesta tandläkare i Sverige och Danmark har kul på kliniken, men flera sakertyder på att danskarna mår bättre och är mer nöjda med jobbet.privatpraktiserande tandläkare iDanmark mår sämre än offentliganställda.Hypotesen bekräftas till viss del, berättarBjörn Söderfeldt.Kul på klinikenTrots problem, har de allra flestatandläkare roligt på jobbet. Åtta av tiotandläkare i Sverige och ännu fler iDanmark har kul på kliniken.Studien visar även att 69 procent avde svenska tandläkarna och 77 procentav de danska upplever arbetsglädjei hög eller mycket hög grad. Ungefärlika många tycker att de har ett gottarbetsliv.Arbetskamraterna och stämningenpå kliniken är viktig för arbetsglädjenför nästan alla. Patientrelationernaoch hantverket i sig är också viktiga.För tandläkare i Sverige är äveninkomsten en avgörande faktor. Denhar stor eller avgörande betydelse förarbetsglädjen för två tredjedelar avtandläkarna i landet – nästan dubbeltså stor andel som i Danmark.Fler svenska än danska tandläkare ➤tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009 17

»De flesta tandläkare har inte alltid energi över för privatlivet efter jobbet.«➤ är också missnöjda med inkomsten. 63procent av de kvinnliga tandläkarna iSverige och 52 procent av de manligatycker att inkomsten är för låg. I Danmarkär bara knappt en tredjedel avtandläkarna missnöjda med inkomsten.inflytande ViktigtSamtidigt som många tycker att de tjänarför lite pengar, tycker ännu fler attarbetsbelastningen är för stor i Sverige,visar undersökningen, som gjordesknappt ett halvår efter att tandvårdsreformengenomfördes. 64 procent avde kvinnliga tandläkarna och 57 procentav de manliga tyckte så.– Decentralisering och ett ökat inflytandeöver det egna arbetet är viktigt,anser Björn Söderfeldt.Det är vanligare i Danmark än i Sverigeatt tandläkare själva bestämmeröver tidsbokningen av patienternasamt vilka kurser de ska gå, visar undersökningen.En annan skillnad är att medan merän hälften av de manliga tandläkarnai både Sverige och Danmark själva bestämmervem som assisterar, är detbara 29 procent av svenskorna och 38procent av danskorna som gör det.Patientrelationen ViktigSvenska tandläkare anser i större utsträckningän danska att de har för litetid för patientrelationen (40 procentjämfört med 27 procent).– Tandvården är inget industriarbete,utan ett människovårdande arbete,säger Björn Söderfeldt.Det innebär att jobbet måste organiseraspå ett annat sätt och att kriteriernaför effektivitet måste vara annorlunda,anser han.Är hög produktivitet och god tandvårdmotsatta saker?– Inte nödvändigtvis, men produktivitetär inte särskilt intressant, utaneffektivitet – att uppnå målet för tandvården,som det står i lagen, tyckerhan.– Patientrelationen är oerhört viktigför tandläkare. Enbart hög produktivitetär inte bra tandvård. Människorsom arbetar inom vården villfaktiskt hjälpa andra människor, detär en väldigt viktig drivkraft för dem– en drivkraft som arbetsgivare intetar till vara.orkar inte alltBara hälften av tandläkarna i Sverigeoch 60 procent av tandläkarna i Danmarkanser sig ha en mycket god ellerutmärkt hälsa. Samtidigt är det 15respektive 8 procent som bedömer sinhälsa vara dålig eller »någorlunda«.Jobbet påverkar hälsan negativt,tycker 21 procent av de svenska och 13procent av de danska tandläkarna.De flesta tandläkare har inte alltidenergi över för privatlivet efter jobbet.Bara 13 procent av tandläkarna i Sverigekänner att de »alltid eller nästanalltid« har energi över för sitt privatliv,medan drygt dubbelt så stor andeli Danmark har det.tre doktoranderTre forskarstuderande arbetar medprojektet och planerar att lägga framvar sin doktorsavhandling under 2010och 2011. De första vetenskapliga artiklarnaom projektet publiceras troligenmot slutet av 2009.Studien baseras på en postenkätbland slumpmässigt utvalda allmäntandläkare(både anställda och chefer)inom den privata och offentligatandvården i Sverige och Danmark.Drygt två tredjedelar (sammanlagt1 226 personer) svarade.Projektet har fått 2,6 miljoner kronorfrån Forskningsrådet för arbetslivoch socialvetenskap (Fas) och genomförsi samarbete med NationaleForskningscenter for Arbejdsmiljø iDanmark.Björn Söderfeldt vill gärna göra liknandeundersökningar i andra länder,till exempel i England. Ett samarbetedär är på gång, berättar han. n»Jag läser Tandläkartidningen för att den ärTrendig, Aktuell, Nyhetsrik, Drivande,Lyxig, Ämnesinriktad, Kul, Alltid intressant,Rolig, Engagerande.«olga Charyeya, tandläkarstuderande, Malmö100 år18TandläkarTidningen årg 101 nr 8 2009

DENTALMIND AB är specialiserade på HU-FRIEDY instrument för kirurgi.Kvalitet blir inte till av en slump……utan är snarare ett resultat av decennier avforskning och utveckling.Hu-Friedy instrumenten är tillverkade av titan ellerhögkvalitativt rostfritt stål och är garanterade attge dig högsta möjliga användarkomfort.Kontakta ossför demonstrationoch visning pådin klinik.Dentalmind, Vindåkersvägen 10, 311 50 FalkenbergTel. 0346-241 70, www.dentalmind.com

VAD HÄNDE SEN?Stannar kvar på GotlandSju tyska tandläkare jobbade på Gotland2003. Bara en finns kvar – Juliane Kleber.TexT: JaneT SuSlickJuliane Kleber skrev på kontraktetmed folktandvården på Gotland för sjuår sedan, efter ett par års arbete somtandläkare hemma i Berlin. Hon studeradesvenska i Kiel i ett halvår ochbörjade arbeta på folktandvårdsklinikenKorpen i Visby i januari 2003.Tandläkartidningen skrev om hennei nummer 7 2005. Då nämnde JulianeKleber flera skillnader mellan tysk ochsvensk tandvård. I Sverige kunde manta sig lite mer tid med varje patient,tyckte hon, och tandsköterskorna jobbademer självständigt. Hon såg ocksåatt ersättningsreglerna påverkade valav terapi.Under de första åren på Gotland gickhon in för att göra det främmande ochexotiska till sitt. Hon blev medlem iGotlands fornvänner och lärde sig omöns kultur och historia. Hon sjöng ikören Capella Gotlandica, sydde egnamedeltidskläder och spelade fanfarfrån Domkyrkans torn under medeltidsveckan.Sedan dess har hon stadgat sig påGotland. Sambon Uwe Bartl flyttadetill Sverige när han var klar med sinhögskoleingenjörsutbildning i Tyskland2005 ochparet har skaffatsig två barn.Arne är tre åroch Kajsa drygtett.– Det ärjättekul medtvå små barn– men ocksåmycket liv, sägerJuliane.Juliane Kleber är denenda av sju tyskatandläkare som jobbadepå Gotland2003 som är kvar.Tidigare bodde hon i en lägenhet iVisby, men nu bor familjen i ett hus iEkeby, ett par mil därifrån.– Det är perfekt att bo på landet.Det är fin natur och barnen får varaute mycket.tillbaka På jobbetJuliane Kleber började arbeta i februariefter andra föräldraledigheten.– Jag är ganska glad att vara tillbakapå jobbet, medger hon.Hon jobbar halvtid med barn ochvuxna på folktandvårdskliniken Korpenoch halvtid som nischtandläkarepå pedodontiavdelningen på Visby lasarett,där det blir många behandlingarunder sedering, narkos eller lustgas.Det finns ingen specialisttandläkarei pedodonti på Gotland, men nu finnsdet två nischtandläkare i stället för en,så det är inte lika stressigt som tidigare,berättar Juliane.Juliane Kleber är fortfarande begeistradöver Gotlands kultur, ävenom hon inte hinner med lika mycketsom förr.Men till medeltidsveckan kommerhon att sy en dräkt till Arne, har hontänkt, och i höst planerar hon att börjasjunga i kören igen.På sommaren kommer släkt ochvänner från Tyskland, och då gör mannya upptäckter.– Det är alltid lika spännande attvara »turist«, säger hon.Trots att inga av de tyska tandläkarnasom jobbade på Gotland när JulianeKleber kom till Sverige är kvar, harhon flera tysktalande vänner. I Visbyfinns det till exempel flera läkare frånTyskland.Familjen umgås lika mycket medsvenskar. På senare tid har de träffatnya vänner genom förskolan och sambonsjobb.Juliane Kleber trivs väldigt bra –både med familjen, jobben och påGotland.– Det ser ut som om vi stannar, sammanfattarhon. nSkarpare diagnosmed ny teknologi från MoritaModern panoramaröntgen med hög bildkvalitet skaparallt fler användningsområden på kliniken. Moritas unikapanoramamaskin med mycket hög bildkvalitet är ettstarkt komplement till intraoral bildtagning.Besök www.digitales.se för exempelbilderTel. 033-22 66 50 | Fax 033-22 66 51IT • DATASUPPORT • INTRAORALA KAMEROR • INTRAORAL RÖNTGEN • PANORAMARÖNTGEN • CBCT/VOLYMTOMOGRAFI20TandläkarTidningen årg 101 nr 8 2009

Nu äntligen meddubbelt så långvarigbindning till både tand ochestetiska ersättningar, specielltde gjorda i zirkoniumdioxid.Nu får bondadcementering enhelt ny innebörd.G-CEM Automixfrån GC.Använd G-CEM och du får följande fördelar:- Hur enkelt som helst att blanda – mixas automatiskt- Enkelt att applicera – även direkt i rotkanalen- Enkel hantering av cementöverskott –spar massor av tidMed idealisk stelningstid och förutsägbara kliniska resultatsom du kan lita på – precis som vanligt från GC.GC NORDIC ABTel. +46 31 939553info@nordic.gceurope.comwww.nordic.gceurope.com

TLT FÖRDJUPNINGPrioritering ettgrannlaga arbete22Tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

Vilka behandlingar ska tandvården använda sig av i framtiden?Vilka har högt vetenskapligt stöd och är kostnadseffektiva?Det är frågor som Socialstyrelsens prioriteringsgrupp arbetarmed just nu. Vid årsskiftet 2010–2011 kommer svaren. Tandläkartidningenbesökte gruppen för att följa arbetet.Text: Mats Karlsson Illustration: Robert HilmerssonI den senaste tandvårdsutredningenpåpekades det att det behövs nationellariktlinjer för tandvården. Försjukvården finns sådana sedan långtid tillbaka för olika tillstånd och behandlingsmetoder.Tandvårdsutredningens slutsatserledde bland annat till att regeringengav Socialstyrelsen i uppdrag att tafram nationella riktlinjer. Dessa kommeratt bli mer heltäckande än demsom finns inom sjukvården.Riktlinjerna ska slå fast vilka åtgärdersom bör prioriteras inomtandvården utifrån odontologisk ochhälsoekonomisk nytta, vilka åtgärdersom inte bör utföras och vilka som detbör forskas vidare på. Bedömningarnautgår ifrån de etiska grundprinciperna:människovärdesprincipen, sominnebär att alla människor har likavärde och samma rätt till behandling,behovs- eller solidaritetsprincipen,som innebär att resurserna i förstahand ska fördelas till områden därbehoven är störst, samt principen omkostnadseffektivitet, det vill säga attman ska sträva efter en rimlig relationmellan kostnader och effekt vid val avåtgärd. I lagen om det nya tandvårdsstödettillkommer några ytterligareprinciper som beaktas utifrån denså kallade portalparagrafen. Det ärförebyggande tandvård, vävnadsbevarandetandvård och tandvård sompatienten behöver och som syftar tillatt åstadkomma frihet från smärta ochsjukdomar, förmåga att äta, tugga ochtala utan större hinder, eller ett utseendemässigtgodtagbart resultat.arbetet pågårDe prioriteringar gruppen tar framkommer också att vara vägledandenär Nämnden för statligt tandvårdsstödska besluta om vilka behandlingarsom ska berättiga till ersättning.För närvarande pågår arbetet mednationella riktlinjer inom sex olikaområden:n Kariesn Sjukdomar i vävnader kring tänderoch tandimplantatn Sjukdomar i tandpulpan och de periradikuläravävnadernan Total och partiell tandlöshetn Smärta och funktionsstörningar imun, ansikte och käkarn Bett- och tandpositionsavvikelseRiktlinjerna kommer att presenterasvid årsskiftet 2010–2011.På Socialstyrelsen finns en projektledningsom leds av tandläkare NilsOscarson. Totalt är omkring 100 personerinvolverade i arbetet i de sex olikagrupperna, merparten utomståendeexperter inom respektive område. Förområdena sjukdomar i tandpulpan ochde periradikulära vävnaderna samttotal och partiell tandlöshet, sker arbetetmed att ta fram faktaunderlagettillsammans med sbu, Statens beredningför medicinsk utvärdering. kdm,Kunskapscenter för dentala material,deltar också med att ta fram faktaunderlag.Socialstyrelsen har även tillsatten prioriteringsgrupp på 21 personer.Den består av representanter från projektledningen,faktagrupperna samttandläkare och tandhygienister inombåde offentlig och privat tandvårdsamt en etiker.inför framtiden– I dag arbetar tandvården med behandlingsmetoderdär vi i många fallinte vet tillräckligt om den vetenskapligagrunden och hur medicinskaoch kostnadseffektiva åtgärderna är.Därför är det nödvändigt att sammanställaall kunskap vi har och prioriterade åtgärder vi ska använda inomtandvården i framtiden, förklarar projektledareNils Oscarson, när Tandläkartidningenträffar honom inför ettav prioriteringsgruppens möten i ettkonferensrum på Arlanda flygplats islutet av april. Den här dagen är viktåt prioritering av tillstånd och åtgärderinom områdena karies och sjukdomari vävnader kring tänder ochtandimplantat, ett prioriteringsarbetesom inte visar sig vara så lätt.– För vissa tillstånd och åtgärdergår det ganska lätt för gruppen att nåfram till enighet, men ibland uppstårlånga diskussioner. Det är inte konstigteftersom det här är ett nytt sättatt arbeta på och det finns så mångafaktorer som måste vägas in berättarElisabeth Wärnberg Gerdin, som ärordförande i prioriteringsgruppen.När Nämnden för statligt tandvårdsstödska ta ställning till vilkaersättningar som ska utgå för olikaåtgärder kommer prioriteringsgruppensarbete att vara utgångspunkt.Har det någon betydelse för gruppensbedömningar?– Inte alls, förklarar Elisabeth WärnbergGerdin. Vi gör prioriteringarnautifrån den odontologiska och hälsoekonomiskanyttan, sedan får nämndenfatta sina beslut.Fyra stegArbetet med att nå fram till en prioriteringslistabestår av fyra steg:I steg 1 ska de sex grupperna identifierasamtliga tillstånd inom sittansvarsområde. Därefter ska alla behandlingsalternativsom finns för respektivetillstånd beskrivas.I steg 2 görs en kunskapsgranskningav det material man fått fram. Harmetoden vetenskapligt stöd? Är metodenkostnadseffektiv? Visar det sigatt det strikt vetenskapliga underlagetär bristfälligt bildar annan tillgängligkunskap och konsensus grund för faktaunderlaget.I steg 3 finns tre urvalsvägar:1: Effektiva metoder går vidare tillnästa steg för bedömning och rangordning.2: Metoder där det finns vetenskapligtstöd för ineffektivitet eller att effektenär sämre än annan behandlingoch till och med skadlig för patienten,förs upp på »icke göra-listan«, det villsäga att de inte bör användas inomtandvården.3: Områden och metoder där det ➤Tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009 23

TLT FÖRDJUPNING➤krävs mer utveckling eller där studierav intresse pågår läggs i en fou-korg.Sådana metoder kan bli aktuella senareom de visar sig ha vetenskapligt stöd.I steg 4 i processen sker en prioritering;de behandlingsmetoder som gåttvidare till rangordning analyseras ochbedöms enligt prioritet 1–10, där 1 harhögst prioritet. Svåra sjukdomstillståndoch kostnadseffektiva åtgärderprioriteras högre än mindre allvarligasjukdomstillstånd och mindre effektivaåtgärder. Låg prioritet är åtgärdersom har liten odontologisk nytta i förhållandetill kostnaden för åtgärderna.Låg prioritet är också sådana åtgärderdär det vetenskapliga stödet är ofullständigteller motstridigt och där detsamtidigt finns andra alternativ medgott vetenskapligt stöd.Vid prioriteringsgruppens möte påArlanda framkommer det tydligt hursvårt det är att nå fram till en gemensamuppfattning om hur olika åtgärderska rangordnas. Det kan illustrerasmed det första tillståndet som tasupp: mjukvävnadsretraktion och olikamöjliga åtgärder för detta tillstånd. Är➤PrioriteringsgruppenAllmäntandläkare (Folktandvård/Privattandvård)Benny EnbuskeHans GöranssonJohn BratelMagrethe Persson ToremalmElisabeth WiklundHåkan OlsénOrdförande i NR faktagrupperBengt Mohlin, Göteborg, (professor ortodonti)Margareta Molin, Umeå, (professor oral protetik)Anders Wänman, Umeå, (docent klinisk oral fysiologi)Dan Ericson, Malmö, (professor cariologi)Jan Wennström, Göteborg, (professor parodontologi)Kerstin Petersson, Malmö, (professor endodonti)Tandhygienister (FTV/Privat)Ewa Nyström, MariestadIngela Jägestrand, StockholmSpecialisttandläkare/representanter från ämnesföreningLars Medin, (Svensk ortodontiförening)Anders Lindberg, (Svensk förening för cariologi)Anders Holmlund, (Svenska parodontologföreningen)Lars-Erik Moberg, (Svensk förening för oral protetik)Fredrik Erhard, (Svenska endodontiföreningen)Åke Tegelberg, (Svenska föreningen för bettfysiologi)EtikerLennart NordenfeltSveriges Tandläkarförbund – din yrkesorganisationVad gör Sveriges Tandläkarförbund?Sveriges Tandläkarförbund är din yrkesorganisation och dinröst i odontologiska frågor. Vi arbetar med dina yrkesrelateradefrågor – de som rör din roll och vardag som tandläkare. Detkan gälla efterutbildning, kvalitet i tandvården, material ochmetoder, tandvårdens personalförsörjning m.m. Vi är ävensvenska tandläkares röst internationellt.Varje år erbjuder vi ca 200 kurser i efterutbildning för helatandvårdsteamet och ger ut Tandläkartidningen och SwedishDental Journal.Roland SvenssonordförandeEtt konkret exempel på vad Tandläkarförbundet gör är detTandvårdsforum/Seminarium som vi nyligen arrangerade.Ämnet denna gång var smittspridning, antibiotika ochantibiotikaresistens. Det var så populärt att en uppföljareplaneras redan till hösten, i en annan del av landet.Under Almedalsveckan arrangerar vi seminarium, både omklinisk forskning och om barns kost och hälsa.Jag berättar mer i nästa nummer av Tandläkartidningen.24Tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

ekonstruktiv kirurgi med tilläggsbehandlingmed bindvävnadstransplantaten bra åtgärd? Eller rekonstruktivkirurgi med fritt gingivatransplantat?Kanske rekonstruktiv kirurgi med tillläggsbehandlingmed membran? JanWennström, professor i parodontologi,redovisar resultaten från de vetenskapligastudier som finns och svararpå frågor från gruppens medlemmar.Hur ska man bedöma studierna? Äreffekten av behandlingarna tillräckligthög för att de ska rekommenderas?Finns det uppgifter om åtgärderna ärkostnadseffektiva?RevideringEfter en lång diskussion kommergruppen fram till prioriteringar för deolika åtgärderna, men Tandläkartidningensläsare får vänta på resultatentill dess att prioriteringarna för allasex områdena är klara. Från börjanvar det tänkt att prioriteringarna föråtgärder vid karies och sjukdomar ivävnaderna kring tänder och tandimplantatskulle publiceras i sommar,men projektgruppen vill i stället offentliggöraresultatet för alla områdensamtidigt.– Det här är ett nytt sätt att arbetapå. Det kan visa sig att de prioriteringssiffrorvi hittills satt måste revideraseftersom gruppen blir allt bättrepå att värdera olika faktorer och nåsamsyn, förklarar projektledare NilsOscarson.Övertandläkare John Bratel frånGöteborg, är en av medlemmarna iprioriteringsgruppen. Han tycker attdet är både stimulerande och lärandeatt delta i arbetet.– Jag lär mig ständigt något nytt,inte minst hur lite jag och vi inomtandvården vet om de metoder vi använder.Inte så konstigt att vi hittillssatt så få prio 1, säger han.Han tycker att det kan vara svårt attsätta rätt prioriteringssiffror:– Det är så mycket vi inte har kunskapom inom tandvården. Det visarsig i den granskning som expertgruppengör innan materialet går vidare tilloss i prioriteringsgruppen. Hur ska vivärdera informationen? Hur mycketav det vi gör i tandvården bygger påantaganden om effekt? Hur mycketvågar vi extrapolera när vi drar våraslutsatser? Det är inte ovanligt att vitvingas ge expertgruppen en bakläxaeftersom det material vi fått inte ärtillräckligt för att vi ska kunna göra enprioritering, säger han.Bengt Mohlin, professor i ortodonti,tycker att prioriteringsarbetetvarit lättare än han hade förväntat sig.Systemet med att låta medlemmarnai gruppen utifrån faktaunderlag göraegna bedömningar vid två tillfällenföre varje möte har varit värdefullt.Det har också avsatts tillräcklig tid fördiskussioner.Det han tycker har varit svårt ärprioriteringar kring olika profylaxmetoder.Hur ska man bedöma tilläggseffekter.Han tycker inte att det är märkligtatt så få metoder hittills fått högstaprioriteringssiffra:– För att nå riktigt högt i prioritetska det både vara en välmotiverad åtgärdoch god evidens. Det behöver intemotsäga att vi arbetar med bästa tillgängligametodik inom tandvården. nKontakta din dentaldepå eller någon avvåra säljare för demonstration av materialet.Heraeus Kulzerintroducerarden nya klassensperfektarestaureringarVenus Diamond är en ny universalnanohybrid komposit som på ettunikt sätt kombinerar låg kontraktionmed hög styrka.Materialet tar upp färger frånomkringliggande tandstruktur ochåterskapar ett naturligt utseende påett unikt sätt.Diamond Formula –Mätbart bättre mekaniskaegenskaperDiamond Effect –Perfekt färganpassningDiamond Layer –Enastående naturligt utseendeMer information om Venus Diamond påwww.heraeus-venus.comeller ring 08-585 777 55.Endoday!KURS 2 OKTOBER 2009med endodontist Fredrik Erhardtsamt ST-tandläkare i endodontiCesar Ariastam och Roberto Vidanapå Hasseludden, Yasuragi.KURSINNEHÅLL:- Komma igång med maskinell rensning inkl workshop- Spolvätskor, biofilm, och vilka medikament behövs?- Endodontiska komplikationer- Bli mer rationell inom endodonti- Diskussioner och genomgång av patientfallDatum: Fredagen den 2 oktober 2009Utcheckning lördag kl 10.00Pris: 4.200 kr exkl momsOSA: 15 augusti 2009Niclas Eriksson070-623 31 40niclas.eriksson@heraeus.comMette Manniche070-623 09 61mette.manniche@heraeus.comThe new Aesthetics.Anmälan med namn, antal samt enkel eller dubbelrum till:Sendoline AB, Tel 08-445 88 30info@sendoline.com, www.sendoline.comTandläkartidningen årg 101 nr 8 2009 25

Kangäkage fgån he

DRAFTFCBga Svegje kommeg!Bättre bedövningsmetoder, effektivare utrustning och smidigare lösningar.Sveriges största dentalmässa, Swedental är den självklara mötesplatsenför hela tandvårdsteamet! Där kan du uppleva den senaste teknikenfrån den breda utställningen och träffa kollegor från hela landet.På www.swedental.org finns möjlighet att föranmäla ditt besök och sevilka som kommer att ställa ut.Besök samtidigt Odontologisk Riksstämma under mässdagarna. Ledandekliniker delger sina kunskaper och du kan träffa framstående forskareoch diskutera utifrån ditt perspektiv. Ta även del av vad myndigheternasäger om frågor som rör din bransch. På www.tandlakarforbundet.se kandu från och med augusti anmäla dig, men redan nu kan du läsa mer omprogrammet, hotell- och resebokning, avgifter och annat inför ditt besök.Varmt välkommen till Stockholmsmässan den 12–14 november!riksstamman@tandlakarforbundet.seStockholmsmässan, Mässvägen 1 ÄlvsjöTel: 08-749 41 00 Fax: 08-749 61 77

Tandläkare mot godisoch läsk ger resultatSöta mellanmål har i stort settförsvunnit på förskolorna. Dethade nog inte hänt utan Tandläkaremot godis och läsk, trorTandläkarförbundets ordförandeRoland Svensson.Text: Janet SuslickTandläkare mot godis och läsk börjadesom kampanj 2004. Sedan dess harSveriges Tandläkarförbund initieratett antal undersökningar, främst omsockerkonsumtionen hos barn ochungdomar på landets förskolor ochskolor.I den senaste undersökningen hartio förskoleanställda och tio föräldrardjupintervjuats om förskolebarnensmatvanor och sockerkonsumtion ochde vuxnas inställning till det. Intervjuernagjordes i olika stadsdelar iStockholm och Härnösand i februarioch mars i år.Barnen får bra mat i förskolani dag, tycker både förskolepersonalenoch föräldrarna.Rutinerna har förändrats. Förfem år sedan vara det vanligtmed söta mellanmål som krämoch fruktyoghurt, men nu tycksde vara i stort sett borta. Serveringenav godsaker i sambandmed födelsedagar och högtidsdagarhar minskat och söta tillbehörsom sylt och ketchup används merrestriktivt.De som jobbar i förskolan förundrasi dag över att de tidigare kundeservera så mycket söta drycker,sylt med mera.Maten som barnen fårutanför förskolan kandäremot vara ett hotmot barnens hälsa,tycker förskolepersonalen.Enligt vissa resonerarföräldrarna somså att »när barnen äter såbra till vardags på dagis, gördet inte så mycket om de får isig socker hemma«. Att barn rör på sigför lite hemma ser en del förskolelärareockså som ett problem.Bilden bekräftas av djupintervjuernamed föräldrarna. Föräldrarna ärmedvetna om vad som är nyttigt ochonyttigt, men det finns inte alltid tydligaregler kring vad barnen får ochinte får äta.Småbarnsföräldrarna tyckeratt de har ont om tid. Därförväljer de mat som går snabbt attlaga och är enkel att servera.Att många förskolor och skolorhar dragit ner på sötsakerär till stor del en följd av Tandläkarförbundetsverksamhet ochuppmärksamheten den har fått imassmedierna, tror Roland Svensson,ordförande i Sveriges Tandläkarförbund.Tandläkare mot godis och läsk hargett ett väldigt bra utfall, tycker han.– Vi har haft en tajming som har varitväldigt bra för att nå resultatoch resultaten visar att detgår att påverka.Samtidigt behövs kontinuerligainsatser för attbehålla de goda resultaten.Det är också en anledningtill att Tandläkaremot godis och läsk sedanförra året drivs som en del avTandläkarförbundets ordinarieverksamhet inom området oral hälsa.– Tandläkarförbundets verksamhetpå området ska vara på nationell nivåoch ska fokusera på barnens och ungdomarnasorala hälsa och sambandetmed deras allmänna hälsa, betonarRoland Svensson.Tandläkarförbundet samarbetarmed andra nationella aktörer, till exempelSveriges Läkarförbund ochVårdförbundet.Krävde godis- och läskfri zonTandläkare mot godis och läsk börjadesom ett projekt våren 2004.Kampanjen kopplade samman munhälsanmed den redan då aktuella debattenom folkhälsa och övervikt hosbarn. Syftet var att förbättra barnenstandhälsa och allmänna hälsa.58 procent av högstadieskolornasålde godis eller läsk, visade Tandläkarförbundetsförsta kartläggning,där nästan 400 skolor ingick.Bara tio procent av de tillfrågadeskolorna hade godis- och läskförbud,medan 33 procent inte hade någonpolicy alls.Tandläkarförbundet uppmanademyndigheter, politiker, skolor ochandra att förändra situationen. Budskapetvar enkelt:n Gör skolan till en godis- och läskfrizon.n Begränsa caféets öppettider.n Följ Livsmedelsverkets riktlinjer28Tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

för skolluncher och mellanmål.n Satsa på skolmaten.n Inför hälsosamma mellanmål i skolan.Kampanjen fick stor uppmärksamheti massmedier och lyckadesfå igång diskussioner i samhället omförsäljningen av sötsaker på skolorna.Lokaltidningar runt om i landet följdeupp med artiklar om skolor som slutadesälja godis och läsk.Kräm och tårta på dagisNästa kartläggning tog reda på vadsmåbarnen fick till mellanmål i förskolan.Det visade sig att de flesta förskolorserverade söta mellanmål.»Förskolor och skolor ska vara sockerfriazoner«, blev Tandläkarförbundetsnya paroll. Tv, radio och tidningarfortsatte att bevaka frågan.Tandläkarförbundet skrev till samtligakommunstyrelser, ordnade seminarieroch följde upp sina kartläggningar.Och kampanjen gav effekt.Mot slutet av 2005 var det bara tvåav tio högstadieskolor som sålde godisoch läsk, jämfört med nästan sex av tioåret innan, visade en ny kartläggningsom förbundet gjorde. Men fyra av tioskolor sålde fortfarande andra sötsakersom saft, kakor och bullar.En uppföljning av dagiskartläggningenvisade att många förskolorhade minskat på sötade mellanmål,men att de fortfarande serverades påmånga håll. nfoto: lasse mellquistHar föräldrarnaabdikerat?Föräldrar är inte tillräckligt medvetnaom att grunden till dålig tandhälsaoch övervikt läggs när barnen är små.Osäkerhet i föräldrarollen bidrar tillsvårigheter att styra vad barnen äter.Ämnet tas upp till debatt den 1 juliunder Almedalsveckan på Gotland.Tandläkarförbundets vice ordförandeGunilla Klingberg presenterar förbundetsnya undersökning (se separatartikel).I debatten deltar Lars Gelander,barnhälsovårdsöverläkare och ungdomsendokrinologsom tycker att vällingpå natten till barn över åtta månaderär ett farligt gift. Bengt Sundbaum,utredare i regeringens föräldrastödsutredningoch Lars Matsson, pedodontistoch professor vid Tandvårdshögskolani Malmö deltar också.jsfå färger • oändliga möjligheterCeram·X är en nanokompositsom erbjuder hög estetik medminimalt antal färger och finnsi två system för olika behov.Ceram·X mono● för universalt bruk● 7 färger som täckerhela VITA-skalanCeram·X duo● för högre estetik● 7 färger (4 dentin- och 3 emaljfärger)som täcker hela VITA-skalanDENTSPLY DeTrey | Box 2024 | SE-128 21 Skarpnäck | Tel 08 685 65 05 | www.dentsply.deCeram_174x120mm.indd 11/5/07 5:10:46 PMtandläkartidningen årg 101 nr 8 2009 29

MagisksemesterDags för semester. Varför inte i Härjedaleneller Norrbotten? Gunar Streu,tandläkare vid folktandvården i Gällivare,har fångat dessa magiska ögonblick.I Tandläkartidningen nummer10 2007 kan du se fler exempel på hansskicklighet med kameran.Soluppgång i Sjaunja naturreservat,världsarvet Laponia i Norrbotten.Dags att flyga.En härlig sommardag vid sjön Rogen i Härjedalen.30Tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

Tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009 31

INTERVJUNFel jaga syndabockarFör att öka patientsäkerhetenär det bättre att identifieraoch rätta till systemfelän att straffa enskildayrkesutövare. Det tyckerSocialstyrelsens generaldirektörLars-Erik Holm, somdärmed delar patientsäkerhetsutredningensgrundsyn.Text: Mats Karlsson Foto: peter jönssonIdag drabbas var åttonde ellernionde patient i sjukvårdenav skador. Det är inte unikt förSverige; övriga västländer visarsamma statistiska tal. EnligtLars-Erik Holm kommer det aldrigatt gå att helt eliminera vårdskadorna,däremot att minska dem avsevärt. Menlösningen är inte att ta till hårdare tagmot dem som förorsakat patienternaslidande.– Det är systemfelen vi måste kommaåt. Ingen yrkesutövare vill medvetetskada en patient. Vi skulle ocksåvinna mycket om fler än i dag inomvårdorganisationerna rapporteradein tillbud. Det kan bara ske om de interiskerar att straffas för att de rapporterar.Ska det då inte finnas någon möjlighetatt ge en disciplinpåföljd till densom bär ansvaret för att en patientskadas?– Jo, den enskilde yrkesutövaren haralltid ett ansvar. Utredningen föreslåratt prövotid och delegitimering skakunna användas oftare.I dag är det ju endast fråga omett fåtal personer varje år som fårdessa påföljder – inte skulle väl patientsäkerhetenförbättras nämnvärtom antalet prövotider och delegitimeringarökade med 100 procent?– Naturligtvis måste vi som utredningenföreslår komma åt dessariskpersoner. För att göra det krävsockså att reglerna ändras. Där måstelagstiftningen bli tuffare.I Tandläkartidningen nummer 7intervjuades hsan:s generaldirektörAud Sjökvist. Hon berättade att honär mycket besviken över patientsäkerhetsutredningensförslag. Systemfelmåste rättas till, men den enskildeyrkesutövaren ska som i dag kunnaställas till svars; patienterna måste seatt deras anmälningar tas på allvar.Se hela vårdkedjanEnligt utredningens förslag ska patienternavända sig direkt till Socialstyrelsenmed sina anmälningar iframtiden, och hsan ska endast kontrolleraatt Socialstyrelsens utredningarinte har några juridiska betänkligheter.»Går förslaget igenomskulle det i stort sett räcka med att vistämplade ›godkänt‹ på de ärenden vifår hit«, sade hsan:s generaldirektöroch förklarade att hon ser en fara medatt de utredningar Socialstyrelsen skagöra begravs under sekretess för allautom den som har gjort en anmälan.Dessutom är det enligt henne interättssäkert att den myndighet som utfärdardet regelverk som styr vårdenoch sköter tillsynen också är den somutreder anmälningarna.Lars-Erik Holm delar inte hennessyn.– I dag kan det vara svårt för patienternaatt veta vilken myndighetde ska vända sig till. Därför är detbra om det endast finns en myndighetsom utreder. Dessutom kommerdet att vara en fördel att det just ärSocialstyrelsen som gör utredningarna;fokus kommer att lyftas från individfeloch misstag till att utreda helavårdkedjan, säger han och förklararatt det i dag kan vara svårt att avgöravem som begått ett fel eftersom ettflertal yrkesutövare kan vara inblan-32Tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

»Jag kan inte senågon anledning tillatt sekretessbeläggavåra utredningar.«Lars-Erik Holm har varit generaldirektör på Socialstyrelsen i ett år. Han är läkare ochspecialist i onkologi.dade i vården av patienten.Men kommer då Socialstyrelsenverkligen att göra mer omfattandeutredningar än i dag? Kommer det attfinnas resurser för detta?Lars-Erik Holm utgår från att regeringenkommer att se till så att myndighetenfår de resurser som behövs,både i form av ett ekonomiskt tillskottoch att personal flyttas över från hsantill Socialstyrelsen.– Vi har dessutom mycket stor erfarenhetav att göra omfattande utredningar.Vi har kunskap och mycketkompetent personal för att klara detta.I dag kan allmänheten genom offentlighetsprincipenta del av de utredningaroch beslut som hsan fattar– finns inte risken att som hsan:sgeneraldirektör befarar att Socialstyrelsensutredningar begravs undersekretess?ingen sekretessDet vore helt fel väg att gå, anser Lars-Erik Holm:– Jag kan inte se någon anledningtill att sekretessbelägga våra utredningar,förutom som i dag när det gällerkänslig information. Målet måstevara öppenhet.Han tycker att det är olyckligt att detgörs så många anmälningar till bådehsan och Socialstyrelsen; patientersom råkat ut för skador vill enligt honominte först och främst sätta dit densom orsakat skadorna.– Den som råkat ut för en skada villbli sedd och inte i första hand sättadit läkaren eller tandläkaren. Mångaanmälningar skulle undvikas om desom arbetar inom vården, främstde som har den direkta patientkontakten,kunde sätta sig ner med densom drabbats och prata om det somhänt, beklaga det inträffade, förklaravarför det gick fel och försäkra densom skadats om att man gör allt föratt misstaget inte ska upprepas. Jagär övertygad om att de flesta patienterskulle känna sig nöjda med det; någonlyssnar, de blir sedda. Det här är vidåliga på i dag.Patientsäkerhetsutredningen föreslåratt det ska bli möjligt att kontrolleravårdpersonal via belastningsregistretinnan de anställs. Lars-ErikHolm ser svårigheter med förslaget.– Vilken grupp av vårdpersonal skakontrolleras? Och har vi verkligen resurseratt göra detta?Men han anser att registerkontrollerbehövs:– I så fall ska de göras innan personersöker in på vårdutbildningarna.Det är inte rimligt att de som begåttgrova brott, exempelvis mord ellerhatbrott, ska ockupera platser på utbildningardär konkurrensen är hård,och det är inte rimligt att dessa personerska arbeta inom vården. ntandläkartidningen årg 101 nr 8 2009 33

Klä dig för handhygienBra hygienrutiner minskar riskenför smittspridning – oavsettom det rör sig om svininfluensaeller sjukdom orsakadav bakterier. Antibiotika behövsdå i mindre utsträckningoch utvecklingen av resistentabakterier kan bromsas.Text: Janet Suslick– Alla epidemier kommer, går uppoch försvinner sedan. Det kan varaen tröst när svininfluensa eller andrasjukdomar kommer.Det sade Gunnar Kahlmeter, verksamhetschefi klinisk mikrobiologii Växjö vid ett forum om smittvägar,antibiotika och antibiotikaresistenssom Sveriges Tandläkarförbund ordnadei Stockholm den 28 april.Omkring 20 000 personer om åretdör i Europa till följd av multiresistentabakterier som de har fått genomvården.– Det motsvararen jumbojet perdag som störtar ner,förtydligade han.Han ser inget ljusi tunneln, men ävenom multiresistentabakterier härjar iandra länder, ellertill och med i andradelar av sammabyggnad, går detGunnarKahlmeterSe dig själv som en smitthärd, och alla patienter som riskpatienter.att hålla dem borta från exempelvis eninstitution.För att förebygga att människorsmittas av den nya influensan a (h1n1)eller annan sjukdom vid tandvårdsbesök,ska tandläkare och andra inomtandvården vara noga med hygienrutinerna.Basala hygienrutiner har omedelbareffekt, poängterade Gunnar Kahlmeter,och han uppmanade alla inom vårdenatt klä sig för handhygien.– Kortärmat, inga smycken, klockoreller piercing nedanför armbågen,sprita händerna före varje patient ochanvänd nya handskar trots att det kanvara svårt att få på sig dem, sammanfattadehan.– Välj rätt antibiotika vid rätt tid,rådde han också.Snusk!Bodil Lund, käkkirurg vid Karolinskainstitutet, visade en bild på långa,fina lösnaglar – och förfasade sig överdem.foto: lena katarina johansson➤Hur kan man förbättra bashygienen inom tandvården och minska antibiotikaanvändningen?Monica Palmö, folktandvårdschefpåGotland– Det viktigaste föratt förbättra bashygienenär att få bortringar, klockor ochlångärmade rockar.För att få ner antibiotikaanvändningenbehövs detbättre kompetensså att vi använder rätt saker vid rätttillfälle.Pia Bogedahl,privattandläkare,Norrköping– Det är verkligenviktigt att hålla enhög nivå när detgäller bashygienen.För att inte skrivaut antibiotika i onödanska man hållaSoheil Saiedi, sttandläkare,Jönköping– Tandvården liggerbra till jämfört medsjukvården, menkan bli bättre. Påparodontologiavdelningeni Jönköpinghar vi en hygientandsköterskaMonica Palmö sig uppdaterad närdet kommer nyariktlinjer.Pia Bogedahl Soheil Saiedisom är aktiv. Det ärväldigt bra. Tandläkare kan bli bättrepå att lära sig när antibiotika behövs.foto: matilda norman34 Tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

Corega rengör protesen enkelt,effektivt och skonsamtTandproteser är tillverkade av akrylat, ett material som är mjukare än tandemalj. Många patienter rengör dock sin protesmed vanlig tandkräm, ibland på rekommendation av tandvårdspersonal. Det fi nns emellertid en risk för att tandkrämensslipmedel repar ytan. Studier har visat att detta sker även med lågslipande tandkräm. Den ojämna ytan bildar dessutomen grogrund för bakterier, vilket kan leda till dålig andedräkt, candidiasis och protesstomatit. Corega rengöringstabletterär speciellt utvecklade för att rengöra proteser på ett mycket skonsamt men ändå effektivt sätt.Corega motverkar bakteriekolonisationpå protesytan (1) Protes borstad medmedelslipande tandkrämProtes rengjord medCorega rengöringstabletter(1)GSK Abrasivity Study 1, GSK data on file, 2008C19005 2009/04GSK Dental är en del av GlaxoSmithKline som är ett av världens ledade forskningsbaserade läkemedelsföretag.Varje dag är det över 200 miljoner människor som använder en produkt från GSK Dental. Därmed har vi också ett stort ansvarför att sprida information och rådgivning till tandläkare och övrig tandvårdspersonal för att hjälpa dem att hjälpa sina patienter.För ytterligare information och för att beställa gratis varuprover kan du maila vår dental adviser: dental.se@gsk.com

➤ – Lösnaglar är jättesnuskiga och fårinte förekomma inom vården. Tarmbakteriernafastnar under dem ochhandskarna går lätt sönder, sade hon.Bodil Lund betonade också viktenav att sprita händerna mellan patienter.– Se dig själv som en smitthärd.Ordentlig handdesinfektion skerbara vid ungefär 50 procent av tillfällenaoch det är också vanligt att klädselnär fel, berättade hon.Städpersonalen behöver hygienkursHanddesinfektion ska utföras medhandsprit under minst 30 sekunderhela vägen upp till armbågarna, enligtMikael Zimmerman, som föreläste omsmittvägar och hygien i tandvården.Kontinuerlig information om hygienrutinerlönar sig ekonomiskt, berättadehan. Han rådde också klinikeratt skicka städpersonalen på hygienkurs.Att följa hygienrutinerna förebyggervårdrelaterade infektioner, somdrabbar patientereller personal isamband med vård,undersökning ellerbehandling inomtandvården ellerhälso- och sjukvården.Vårdrelateradesjukdomar finnsrimligen inom tandvården,men det ärMikaelZimmermansällan de upptäcks där, konstateradeMikael Zimmerman och påminde attalla vårdrelaterade infektioner ska registreras.Utskrivningen varierar i landetTandläkare står för knappt åtta procentav antibiotikautskrivningen till patienteri Sverige, berättade Ulrica Dohnhammar,apotekare på Strategigruppenför rationell antibiotikaanvändning ochminskad antibiotikaresistens (Strama),som arbetar för att antibiotika ska kunnaanvändas mot bakteriella infektioneräven i framtiden.Tandläkare skriver ut främst penicillin,men även en del amoxicillin,klindamycin och metronidazol.I Skåne och Stockholm skriver tandläkareut mer än dubbelt så mycketantibiotika per 1 000 invånare som iDalarna och Västerbotten, sade UlricaDohnhammar.Penicillinförskrivningen ökade rejältbland personer 65 år och äldre isamband med 65+-reformen, berättadehon.Eftersom all användning bidrar tillatt resistenta bakterier utvecklas, ärdet viktigt att antibiotika inte användsi onödan. Det gäller speciellt bredspektrumantibiotika.Användning av antibiotika med ettbrett spektrum ökar inom tandvården,medan det minskar inom övrigahälso- och sjukvården. Det kan finnasett samband med att periimplantit blirvanligare. nFredrik Edfeldt,privattandläkare,Stockholm– Självklart kan vibli bättre på bashygienenoch minskapå antibiotikaanvändningenmedkunskap och godarutiner. Det finnsde som skriver utantibiotika slentrianmässigt.Jenny Glückman,privattandläkare,Täby– Om alla följer rekommendationernablir bashygieneninom tandvårdenbättre. Det är lätt attslarva vid tidsbrist.Det finns fortfarandetandläkaresom inte använderhandskar. Antibiotikaanvändningengår alltid att minska på med tydligariktlinjer som alla följer.läs mer www.socialstyrelsen.seSocialstyrelsens kunskapsunderlag »Att förebyggavårdrelaterade infektioner«foto: matilda normanNu med 10 års garanti!0771-98 98 00 info@denzir.com www.denzir.com36Tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

Kliniska tester visar att Sensodynelindrar ilningar hos 9 av 10 patienterNärmare en tredjede av befolkningen är drabbade av ilningar i tänderna. Många av dem lider i det tysta, utan att känna till attdet finns en effektiv lösning på problemet. Tandläkare och övrig tandvårdspersonal kan därför spela en viktig roll genom attuppmärksamma tillståndet och rekommendera en enkel lösning som kan minska lidandet. Daglig användning av Sensodynetandkräm reducerar ilningar hos 9 av 10 patienter. (1) Sensodyne finns i sex varianter för att passa olika patienters behov ochönskemål, något som kan förbättra compliance.C13007 2009/04GSK Dental är en del av GlaxoSmithKline som är ett av världens ledade forskningsbaserade läkemedelsföretag.Varje dag är det över 200 miljoner människor som använder en produkt från GSK Dental. Därmed har vi också ett stort ansvarför att sprida information och rådgivning till tandläkare och övrig tandvårdspersonal för att hjälpa dem att hjälpa sina patienter.För ytterligare information och för att beställa gratis varuprover kan du maila vår dental adviser: dental.se@gsk.com

TLT GUIDARPlastförklädetgerett mycketgott skyddmot smitta.Den somönskar kanbinda uppdet i halsen.Klinikchef PeterLundholm har drivitpå hårt för att allainom folktandvårdeni Stockholm ska bäraskyddsförkläden.Så hindrar duatt smitta spridsTandvården har generellt bra hygienrutiner, men mer kangöras. Det tycker Peter Lundholm, klinikchef vid medicinsktandvård vid folktandvården, Karolinska universitetssjukhuset,Huddinge. Nyligen fick han pris för att han införtskyddsförkläde och säkrare rutiner vid spruthantering.Text: Mats Karlsson Foto: Lena katarina JohanssonHandskarminskarkoncentrationenav farligaämnen ochbakterier påhänderna.Peter Lundholm disputerade på en avhandlingom hiv-vaccin 1999 och harundervisat på tandläkarhögskolan iHuddinge. Han har också arbetat medpatienter med hepatit c och hiv, vilketblev inkörsporten till att han börjadeintressera sig för hygienarbete inomtandvården, ett arbete han fortsatt attbedriva som chef för tre kliniker.Han berättar att det inte alltid är lättatt arbeta med hygienfrågor och skapabättre rutiner och därmed säkrarevård för både personal och patienter;det är ett resurskrävande arbeteeftersom prestandakraven ständigtökar på maskiner och utrustning, ochdessutom ställer myndigheterna stän-38Tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

Montera ampullen i engångssprutan och sätt fast handtaget. För ihop händerna för bästa stöd.Se till att sprutanbottnar ordentligti fästet med ettklick.Lossa kanylhylsan.Arbeta helatiden med tvåhandsfattning.Viktig slutkontroll: Sprutan är klar förinjektion. Kontrollera ännu en gång attsprutan ligger an i handtaget och bottnar isitt fäste.Efter injektion förs skyddscylindern övernålen för att skydda mot stickskador.I detta läge kan skyddscylindern låsasi två lägen: Ett reversibelt läge för omladdningav ny ampull och ett irreversibeltläge för kassering.Lossa handtaget och ta med ampullen omdu ska ladda med ny ampull.Lossa handtagetoch lämna ampullkvar om du ärfärdig med dinanestesi.Skyddshylsanslängs i kärl förstickande och skärandeavfall.digt nya krav på säkrare rutiner inomhygienområdet.Han är mycket stolt och glad överatt han fick hygienpriset av SvenskFörening för Vårdhygien. Det var förövrigt första gången som priset tilldeladesnågon som är verksam inomtandvården. Men han är noga med attpåpeka att det inte enbart är hans pris;personalen har också en stor del i det.motstånd att förbättra hygienen?I motiveringen till priset står det blandannat: »Peter Lundholm har med storenvishet och pedagogisk färdighet arbetatmed att implementera basala hygienrutiner….«»Särskilt stort har motståndetmot skyddsförkläden varit.«»Dessutom har Peter medverkat tillatt införa säkra rutiner vid spruthanteringför att undvika stickskador.«Tyder motiveringen på att det finnsett motstånd bland de anställda attförbättra hygienarbetet?– Generellt är tandvårdspersonalenmycket intresserad av detta, men detfinns naturligtvis personer som anseratt de rutiner som redan finns är tillräckligaoch att det innebär merarbeteatt föra in nya rutiner. Men motståndetär inte nytt; det fanns ju de sommotarbetade kraven på att vi skullebyta arbetskläder varje dag.Att införa skyddsförkläde mötteCylindern och handtaget måste kopplasihop ordentligt. Annars riskerar man attsprutan lossnar från handtaget.visst motstånd hos en del anställda vidfolktandvården i Stockholm, men enligtPeter Lundholm är skyddsförklädeen del av den basala hygienrutinen.– Vi är bra på annan basal hygien,exempelvis handhygien och sterilarbete,men att använda skyddsförklädenär vi arbetar med patienter är minstlika viktigt för att undvika att spridasmitta från patient till patient, säger ➤TandläkarTidningen årg 101 nr 8 2009 39

TLT GUIDAR➤ han och tillägger att alla patienter skabetraktas på samma sätt – som riskpatienter.– Vi kan aldrig vara säkra på vilkasjukdomar våra patienter bär på;ett skyddsförkläde är ett bra sätt attskydda både personal och patienterfrån smitta. Förklädena är dessutombilliga och ska naturligtvis kastas eftervarje behandling. Utan förkläde finnsrisk för att smitta från en patient försöver till den behandlandes kläder ochsedan vidare till nästa patient.I dag bär alla på folktandvårdenskliniker i Stockholm skyddsförkläde;det har blivit rutin.Det är inte ovanligt att tandvårdspersonalråkar ut för stickskador vidspruthantering. Det har också inträffatvid de kliniker Peter Lundholm ärchef för.Engångssprutanharkommit föratt stanna.➤ FeM ViKtigA ÅtgÄrDer1. Bort med tvål och vatten annat än vidsynlig kontamination. Använd i stället handdesinfektionmed sprit.2. Använd handskar. Det minskar koncentrationenav farliga ämnen och bakterier.3. Byt arbetskläder varje dag.4. Använd plastförkläde vid nära patientkontakt.5. Använd visir. Då behövs inget munskydd.Visiret innebär hundraprocentigt stänkskydd.Dessutom slipper man kostnaden förmunskydd.Enligt Arbetsmiljöverkets regler fårkanylskyddshylsorna inte återföras påkanylen efter användning.– Vi tyckte att vi klarade av hanteringen,men måste naturligtvis rättaoss efter Arbetsmiljöverkets regleroch bytte sprutsystem till en engångssprutavid de flesta ingrepp. Vi hadeen del avvikelser i början, men nutycker de flesta att det fungerar bra.De problem som inträffade beroddepå felaktig hantering.I dag finns endast en engångssprutaav ett fabrikat på marknaden, vilkethan tycker är synd; konkurrens skulleleda till att sprutornas funktion kundeförbättras.– Även engångssprutan har brister.Felaktig hantering kan ge obehagligaöverraskningar säger han. Detta harmedfört att exempelvis Uppsala Folktandvårdhar valt andra lösningar förhantering av injektionssprutorna.De arbetar med den gamla typen avsprutor och har förbättrat säkerhetengenom att använda kanylavskruvare.– Folktandvården Stockholm analyseradearbetsmiljöriskerna införförändringen av injektionsrutinerna.Genom att väga samman alla riskervid hanteringen av de olika alternativametoderna, föll valet på engångssprutan.Den var det säkraste alternativetur arbetsmiljösynpunkt. nNy smak!Fludent CitronFludent finns nu i en fräsch smak av citron.Sedan tidigare finns Fludent i smakernamint, lakrits och banan.NYSMAK!CITRONFludent finns att köpa som receptfritt läkemedelpå Apoteket. Vissa artiklar av Fludent(se www.fass.se) kan med fördel förskrivasoch ingår då i läkemedelsförmånen.Fludent – starka tänder hela livet!Fludent sugtablett innehåller natriumfluorid som motverkar hål i tänderna. Vanlig dos förvuxna och barn över 12 år: Sugtabletter 0,25 mg: 1 sugtablett 6 gånger dagligen. Sugtabletter0,5 mg: 1 sugtablett 3 gånger dagligen. Sugtabletter 0,75 mg: 1 sugtablett 2 gånger dagligen.Dosering till barn under 12 år: Endast enligt tandläkares/läkares eller tandhygienists rekommendation.Informationen är baserad på produktresumé 2008-04-18. För mer information ochaktuellt pris besök gärna www.fass.se, www.fludent.se och www.actavis.seActavis AB, 112 89 Stockholm40TandläkarTidningen årg 101 nr 8 2009

INTRODUCINGCONFIDENCE AT BONE LEVELSTRAUmANN ® BONE lEvEl ImplANTpppBone Control DesignOptimize crestal bone preservationby adhering to biological principlesConsistent EmergenceProfilesExperience simplified soft tissuemanagement from start to finishCrossFit ConnectionFeel the fit of the self-guidingconnectionAlso featuringthe uniqueSLActive surface!www.straumann.comSTR-080097

MATERIAL &METODPatient med omfattande och oestetiska fyllningar, exponeradeoch missfärgade rotytor och slitna tänder. Funktionellt och estetisktönskar patienten en förbättring.Det kliniska slutresultatet efter om- och uppbyggnad av skadadetänder med modern glaskeramisk teknik och med utnyttjandetav adhesivt fastsättningskoncept.Starkare keramermed naturen som förebildKeramernas akilleshäl är deras sprödhet, det vill säga benägenhetenatt spricka vid belastning. Genom biomimetik, att härmanaturen, kanske man kan vara problemets lösning på spåren.Text: Amanda QuenselKeramerna är spröda till sin strukturoch tål 0,1 procents deformeringsgradjämfört med dentala guldlegeringarsom tål motsvarande 30 procents deformationinnan de går av.Zirkonia är ett nytt keramiskt materialsom har större styrka och därförkan även användas till broar. Man börjadeförst använda zirkonia inom ortopedinför att ersätta höftledskulor.– Det är skillnad mellan att sätta inen höftledskula med skyddande omgivandevävnad inuti kroppen och attanvända som ersättning för tandsubstansinom odontologin, förklararPercy Milleding, specialist i oral protetikvid odontologiska institutionen iGöteborg.Zirkonia används främst till mindrebroar upp till maximalt fem ellersex led, men det förekommer att mangjort 14-ledsbroar, men då har manhaft en stödtand på vartannat led vilketär ett gynnsamt förhållande. Dessamer omfattande broar har dock inteutvärderats kvalitetsmässigt på långsikt, säger Milleding.Patienter vill ha metallfrittMetallunderbyggda broar som använtshittills har goda egenskaper rent mekanisktoch tandläkarna är nöjda medderas egenskaper. Det är dock vanligtatt patienterna allt oftare efterfrågarett metallfritt alternativ.Rent estetiskt är dagens glaskeramerbättre än de tidigare keramerna,och metallbundet porslin har sina begränsningarestetiskt som exempelvisgråa zoner i gingivalranden och påverkadtransluscens. Milleding berättaratt om man arbetar med nanostruktureri glaskeramerna kan man förbättraestetiken och samtidigt uppnå riktigtbra hållfasthet. Nanostrukturer är betydligtmindre strukturer än de kristallersom man har i dag i de dentalakeramerna – från en tusendels millimeterstora till en miljondels millimeterstora kristallerna.– Detta är mycket spännande attkomma så djupt ner i materialets inreoch kunna påverka, säger Percy Milleding.Forskare härmar pärlbåtssnäckanVid utvecklingen av nya dentala keramerbrukar man allt oftare användaprinciperna för biomimetik, man tittarpå hur naturen löst ett visst problem.Man kan studera hårdvävnadernasuppbyggnad och försöka imitera dennär man ska efterlikna tandsubstansenoch skapa möjliga ersättningar.Vissa forskare har undersökt pärlemori musslor och snäckors uppbyggnadför att försöka skapa bättre keramiskamaterial, ett exempel på dettaär pärlbåtssnäckan som är känd för attklara stora belastningar – den klarartryck på 800 meters djup. Snäckanbestår av ett ytterskal och tunna mellanväggarav kalciumkarbonatplattormed mellanliggande kittinskikt.Ett konkret exempel på denna typav forskning är den som bedrivs vidLawrence Berkeley University NationalLaboratory där man försöker framställaett pärlemorliknande material,en slags »segare« keram som har starkarebindningar mellan de keramiskakristallerna och »kittsubstansen« somhåller dem samman. Denna forskningär dock inte specifikt inriktad på detodontologiska fältet utan gäller kerameri allmänhet och hur dessa kanförbättras.Forskningsledaren Robert Ritchiemenar att materialets styrka är styrkani bindningarna mellan kittsubstansenoch kristallerna, berättar Percy Milleding.I övrigt är det själva utvecklingen påden processtekniska sidan som är intressantnär det gäller material. Ett exempelpå detta är cad/cam-teknikensom används av tandteknikerna vidframställning av kronor och broar/fasta protetiska ersättningar.Den mänskliga faktorn har stor inverkanvid arbetet med keramer, medanmetaller är mer förlåtande i dettaavseende, säger Percy Milleding.Men med teknikens hjälp kan manmotverka effekterna av den mänskligafaktorn och få betydligt bättre noggrannhetvid tillverkningen av kronoroch broar. n42Tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

STUDENTAvtal viktigtpå första jobbetTandläkarstuderande Anna Elowson och Daniel Cavallin fick goda råd inför yrkeslivet.Framtidsutsikterna för nyatandläkare är strålande – mense upp med ingångslönen!Det var ett av råden när Praktikertjänstoch Tjänstetandläkarnatillsammans medÖstra Studerandeföreningenhöll ett seminarium för studenternapå sista terminen påKI:s tandläkarprogram infördet stundande arbetslivet.Text: Erik Norrman, tandläkarstuderandeFoto: Urban OrzolekStefan Horwath från Praktikertjänstsmarknadsavdelning inledde och redogjordeför strålande framtidsutsikterför unga tandläkare:– Närmare 30 procent av dagenstandläkare kommer att gå i pensioninom de närmaste tio åren enligt Socialstyrelsensprognoser, sade han.Stefan Horwath berättade om enfokusgrupp sammansatt av representanterför Praktikertjänst och tandläkarstudentersom går tionde terminen.I gruppen diskuteras blandannat framtidstro om marknaden ochhur studenterna helst vill arbeta efternågra år i yrket. Studenternas förväntningaroch Praktikertjänsts framtidssynstämmer väl överens.Att Praktikertjänsts koncept uppskattasanses bekräftat av SvensktKvalitetsindex, ski, som mätt nöjdhetenhos kunder i olika samhällstjänster.Privattandläkare ligger överst pålistan.Stefan Horwath berättade också omtrainee-programmet. I dag finns merpartenav praktikplatserna i landsortenmen Praktikertjänst arbetar medatt öka antalet platser i storstäderna.Han rekommenderade att de som kanska passa på att ge sig ut i landet.Att döma av de frågor som ställdesunder seminariet finns ett stort intressebland studenterna för traineeprogrammet– och då speciellt förpraktikplatser i storstäderna.Tandläkarstuderande Daniel Cavallinoch Anna Elowson var två av de studentersom deltog på seminariet. Bådavill stanna kvar och jobba i Stockholm,alternativt i en annan storstadsregion.Möjligheten att arbeta utomlandslockar inte.– För mig är det mycket nog attkomma ut i arbetslivet. Att dessutomflytta till ett annat land skulle nog blien för stor ansträngning, sade AnnaElowson när Tandläkartidningen pratademed de båda studenterna efterseminariet.Skaffa skriftligt avtal!Susanna Magnusson, ombudsman påTjänstetandläkarna, tog upp juridiskaoch fackliga frågor såsom anställningsavtal,sjukersättning, semesteroch rätten till övertidsersättning.44Tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

»Det är också viktigt att man inte bara fokuserar på lönenutan även tittar på den framtida kompetensutvecklingen.«Hon sade att oavsett om man arbetarinom folktandvården eller privatska man ha ett skriftligt anställningsavtalminst en månad efter påbörjadanställning. Dessutom rådde hon studenternaatt studera anställningsavtalennoga eftersom snarlika formuleringarkan betyda olika saker.– Det är också viktigt att man intebara fokuserar på lönen utan äventittar på den framtida kompetensutvecklingen– hur möjligheterna tillutbildning på arbetsplatsen ser ut,sade hon.Daniel Cavallin höll med SusannaMagnusson.– Lönen är viktig, speciellt om manhan stora studielån, men lönen är intedet som avgör vid valet av arbetsplats.– Bland oss nyutexaminerade finnshöga förväntningar om att man på arbetsplatsenfår möjlighet att utvecklassom tandläkare samtidigt som mantrivs, sade Anna Elowson.Chaim Zlotnik, ordförande i StockholmsTjänstetandläkarförening ochstyrelseledamot i Tjänstetandläkarnaredovisade för- och nackdelarna medatt vara anställd. Han ansåg att ingångslönernai storstadsregionerna idag är alltför låga på grund av storstädernasattraktionskraft.– Det ligger i tiden att vara kortsiktignär det gäller löner, men jag tror attarbetsgivarna biter sig själva i svansen.Det är bättre att ha en bra ingångslönfrån början, sade han.»Höga intäktskrav i privat vård«Enligt Chaim Zlotnik tar det ett tag fören nyutexaminerad att få upp hastighetenoch att få den kliniska erfarenhetenoch kraven på att dra in ett visstbelopp om året verkar stressa nyutexamineradetandläkare.Anna Elowson och Daniel Cavallinkänner inte till någon i deras kurs somhar tänkt börja inom privattandvårdendirekt efter examen. Lönsamhetskravenoch risken för att inte få någonhandledning får studenter att tveka.– Det känns som ett stort steg attöppna en egen klinik på en gång. Jagtror också att det är tufft att bli anställdinom privattandvården då mandirekt får ett krav på sig att dra inmycket pengar, sade Anna Elowson.Att välja en anställning är, enligtChaim Zlotnik, som att välja ett allinclusive-paket där man får möjlighetatt fokusera på det man vill göra somtandläkare.– Men det är stora förändringar påarbetsmarknaden just nu. Det är spännande,men se till att ha ett tydligt avtalså att du har något att stödja dig påoch gå tillbaka och hänvisa till, råddehan. nVi gör det enklare att fokusera på patienten!• Fungerar med allatyper av röntgensystemoch kameror.• Oslagbart arbetsflöde.• Vi konverterar frånditt gamla röntgenprogram.• Koppling direkt frånjournalen.• Svensk programvaraoch support.08–621 07 00info@dentaleye.comwww.dentaleye.comtandläkartidningen årg 101 nr 8 2009 45

Tandtrollen tar inte semester.Hjälp de patienter som du vet har hög kariesrisk genom att skriva ut Dentan. Då kan du varasäker på att de får en effektiv uorskölj med mild smak som håller tänderna friska undersommarmånaderna. Och att de slipper onödiga färgämnen.1000 ml 0,2% (både mint och neutral) ingår i patientförmånen. Hela Dentan sortimentetsäljs receptfritt på apoteken.Beställ patientinformation/rivblock och receptblock på www.tandguiden.seAnvänds som kariesförebyggande behandling för vuxna och barn över 12 år med ökad risk för karies vid: muntorrhet (t ex vid användning av vissa läkemedel), delprotes och tandställning. 10 ml Dentan uorlösning 1-2 gånger dagligen.Till barn under 12 år endast efter rekommendation av tandläkare. 0,05% och 0,2% nns i 1000ml (både mint och neutral), samt i 500ml (endast mint). Produktresumén senast granskad: 0,2% 2008-05-23 och 0,05% 2006-12-07.Mer information: www.fass.se, www.tandguiden.se och www.medasverige.se Kundkontakt: 020 35 05 05.

VETENSKAP & KLINIKUnna dig litevardagssystematik»Sporadiska minnenav patienter gerinte sällan en skevuppfattning avverkligheten.«thomas jacobsenVetenskaplig redaktörInte utan anledning kallas vårt hus för»ladan«. I ett område med 1970-talsvillor,ofta med fasader av mexitegel, betraktas ettfalurött tvåvåningshus i trä som aningenudda. Ladan byggdes i slutet av 1970-taletav en narkosläkare, övertogs sedermera aven apotekare och är numera i en tandläkarfamiljsägo. Konsekvenserna av dennaägarkedja ses tydligast i trädgården därovanligt många växter kan användas sombrännvinskrydda.Men hus behöver underhåll och i år ärdet dags för ommålning. Falu rödfärg medanor från 1500-talet bidrar inte bara medbeprövad erfarenhet utan även användarvänlighet.Det är bara att borsta fasadenoch sedan börja stryka. Men brevlådanfylls så här års med reklam om många nyafantastiska alternativ. Kanske det finnsnågot bättre än färgen i min burk? Vi ställsbåde privat och i vår yrkesroll ständigtinför valet mellan det äldre beprövade ochdet nya.när denna krönika skrivs sätts programmetsamman till höstens riksstämma. Åretstema är Evidens!? Vad betyder detta förpraktiserande kolleger? Är det bara ytterligareett modeuttryck förbehållet denakademiska världen? Jag tror att vi alla kanvara överens om att vård ska bygga på bästatillgängliga kunskap. Men behöver vi alltidha randomiserade, kontrollerade studiersom underlag? Räcker inte min egen långaerfarenhet?Evidens kräver systematik. Metoderjämförs under kontrollerade former. Mensystematik måste inte vara något exklusivtför universitet och högskolor. Systematikkan lika väl bedrivas på en mindre folktandvårds-eller privatklinik. Vad svarardu när patienten frågar hur länge fyllningenhåller om du inte sökt svaret? Det krävsvarken dator eller sofistikerade program.Bara penna och papper. När du gör om enfyllning så bläddra tillbaka i journalen ochtitta efter hur gammal fyllningen är. Efteren tid har du ett underlag. Gissade du rätt?för några år sedan ville vi ta reda på hurofta tandläkare upplever att patienter återkommermed besvär efter kompositfyllningar.Vi lät ett hundratal kolleger fylla ien enkät. På en större klinik hade chefenställt samman resultatet från ett tiotaltandläkare. Sammanställningen tyddepå att det enbart återkom några enstakapatienter under ett helt år. Längst ner påpappret stod en minnesvärd kommentarfrån klinikchefen: »Som du ser upplevermina kolleger att postoperativa besvär inteär ett problem. Men i receptionen sägerdom att det ringer patienter varje dag.«Sporadiska minnen av patienter ger intesällan en skev uppfattning av verkligheten.Med vardagssystematik kan du nå längre.INNEHÅLL48 fackpress53 i korthet74 böcker54 sbu-rapport: laser vidavlägsnande av kariessbu har jämfört erbiumlasermed traditionell mekaniskteknik vid avlägsnandeav karies.58 kvalitetsregister– till din hjälpOm värdet och möjligheternamed kvalitetsregister.Introduktion ochtvå efterföljande artiklarom kvalitetsregisterunder uppbyggnad: skapa(Svenskt Kvalitetsregisterför Karies och Parodontit)och sdir (Svenska DentalaImplantat Registret).Klinge, Östholm, Paulander,v Bültzingslöwen64 radiologiska undersökningarav visdomständergranskasÖhman, Blombäck, Flygare70 fluoriderade verktygviktiga vid egenvårdSärner64den radiologiska undersökningens rollinför avlägsnande av visdomständer iunder käken har granskats.tandläkartidningen årg 101 nr 8 200947

VETENSKAP & KLINIK I fAcKPrESSKorTHETAmoxicillin till spädbarnbakom hypomineralisering?JOUrnal OF dental reSearCHBarn som före ett års ålderfår amoxicillin löperökad risk för hypomineraliseringi molarer, enligten studie av finländskaforskare.Studien gäller 141 barn, 65flickor och 76 pojkar, vilkasföräldrar besvarade ettfrågeformulär om barnenshälsa under de första åren.Uppgifter om användningav antibiotika under de fyraförsta levnadsåren hämtadesfrån journaler.totalt hade barnen fått sammanlagt529 antibiotikakurer,men 15 procent av demhade aldrig under de fyraåren behandlats med antibiotika.Under sitt första år hadedrygt vart tredje barn fåttantingen penicillin v elleramoxicillin eller båda.Hypomineralisering konstateradeshos 23 barn (16,3procent) och det fanns ettstatistiskt samband mellanantalet kurer under de fyraförsta åren, men inte medantalet olika antibiotika.Av de 23 barnen medhypomineralisering hade12 fått antibiotika undersitt första levnadsår jämförtmed 40 av de 118 utanhypomineralisering.Risken för hypomineraliseringvar fördubblad förde barn som hade fått amoxicillin,men denna signifikantariskökning gälldebara dem som fått läkemedletunder sitt första år.Forskarna anser att förochnackdelar med amoxicillini tidig barndom måsteövervägas noga för varjebarn.Källa: Laisi S, Ess A, Sahlberg Cet al. Amoxicillin may causemolar incisor hypomineralization.J Dent Res 2009; 88:132–6.100 årAbsorberbarfilm lovandemetod vidparodontitJOUrnal OF PeriOdOntOlOgY➤Absorberbara polymerfilmerladdade med metronidazolkan bli en verksambehandling av parodontit,anser en israelisk forskargruppefter en laboratoriestudie.Forskarna använde treolika polymerer som deförsåg med två olika koncentrationerav metronidazol.Polymerfilmernaär avsedda att placeras itandköttsfickan för att därlångsamt avge sitt antibiotikum.Den bakterieartsom studerades var Bacteroidesfragilis.Den högre koncentrationenav metronidazol gavBISFIL 2B – kompositen med obegränsat härddjupUnderhärdade kompositfyllningar är ett välkänt problem. Omsorgsfull ljushärdningtar lång tid och ger dessutom oönskad värmeutveckling.Lösningen heter BISFIL 2B – den flytande underfyllnadskompositenmed obegränsat härddjup tack vare kemisk härdning. Den höga fillerhaltenger låg krympning (2.9%vol) och hög styrka. Kemisk härdning ger även engynnsammare krympning eftersom den sker mera gradvis.Genom att lägga BISFIL 2B i kavitetsbotten och sedan använda valfri ljushärdandekomposit ocklusalt skapar du posteriora fyllningar både säkrare, snabbare ochmed bättre kvalitet. BISFIL 2B finns nu med blandningspistol och självblandandeintraorala spetsar. Redo att användas direkt. Kontakta oss för att få veta mer omvåra erbjudanden med Bisfil 2B.Använd ett lämpligt adhesivsystem som t ex One-Step. Välj blandningsspets och injicera Bisfil 2B direkt i kaviteten med pistolen. Krympningenfördelas gynnsammare vid härdningen. Den ocklusala portionen görs sedan i ljushärdande komposit. Bisfil 2B ger mycket bra röntgenkontrast.48HULTÉN & Co abtel 040-15 66 77 fax 040-15 56 00www.bisco.seBifil2B½A4.indd 1 2008-04-07 08:56:46tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

VETENSKAP & KLINIK I fAcKPrESSKorTHETstörst effekt på bakterierna.Slutsatsen från en studiemed odlade humana fibroblasterfrån gingiva blev attde absorberbara filmernahar god biokompatibilitet.Forskarna drar slutsatsenatt frisättningen av metronidazolfrämst bestämsav vilken polymer somanvänds, medan mängdenav läkemedlet i filmen harmindre betydelse.De noterar dock att antibiotikahalteni omgivandemedium översteg denminimala effektiva koncentrationenoch att den högrehalten i filmen resulteradei signifikant minskning avbakteriernas viabilitet inomnågra dagar, medan det toglängre tid med den lägrehalten av metronidazol; dåkrävdes mer än en veckaför att utplåna bakterietillväxten.Källa: Shifrovitch Y, BindermanI, Bahar H et al. Metronidazoleloadedbioabsorbable films aslocal antibacterial treatment ofinfected periodontal pockets. JPeriodontol 2009; 80: 330–7.Nikotinersättninghjälp förtveksammaatt sluta rökaNikotinersättning bör användas också av dem som till en börjanbara vill minska sin rökning.BritiSH MediCal JOUrnal➤Om rökare som vill minskasin cigarettkonsumtion,men inte sluta röka tvärt,får nikotintuggummi ellernikotininhalator fördubblasantalet som är rökfria efterett halvår. Nikotinersättningsmedeloch samtidigrökning ger inga allvarligahälsoproblem.Detta är slutsatser frånen systematisk översiktsstudiesom omfattar sjuplacebokontrolleradestudier med sammanlagt2 767 rökare. Nikotinersättninggavs i 6–18 månaderoch studierna pågick i12–26 månader.Sammantaget var 6,75procent av dem som ficknikotinersättning rökfriaefter ett halvår, vilket ärdubbelt så stor andel som iplacebogruppen.Det fanns inga skillnaderi biverkningar mellangruppen som fick aktivsubstans och den som fickplacebo utom på en punkt.Illamående var signifikantvanligare bland dem somfoto: tobaksfakta.seSJÄLVBONDANDE CEMENTEnkel rengöringav överskottscement• Självbondande cement med utmärkt retention och mekanisk styrka.• Automixspruta för snabb och enkel hantering:- kontrollerad blandning, direkt applicering, exakt dosering vid varje tillfälle• Gelfas för enkel rengöring.For better dentistryDentsply DeTrey | Box 2024 | 128 21 Skarpnäck | Tel. 08-685 65 05tandläkartidningen Dentsply_171x120_SmartCem2_SVE.indd årg 101 nr 8 2009 11/27/09 10:00:27 PM49

VETENSKAP & KLINIK I fAcKPrESSKorTHETfick nikotinersättning.Forskarna påpekar att destudier som ingår i översiktenrekryterade rökare sominte var beredda att slutautan ville få hjälp att minskasin cigarettkonsumtion.De uteslöt en studie därdeltagarna hade målet attsluta röka helt, men skriveratt även om den tas medändras inte resultatet.Det tyder på att omrökare är motiverade atttrappa ner och sedan slutaröka eller bara vill minskasin konsumtion har litenbetydelse för hur effektivanikotinersättningsmedelär för att få rökare att slutahelt. Därför bör dessa medelanvändas också för demsom till en början bara villminska sin rökning.Vidare påpekar forskarnaatt det är oklart i vilkenmån någon form av beteendestöd,som ges i flertaletstudier, har påverkat resultaten.Källa: Moore D, Aveyard P,Connock M et al. Effectivenessand safety of nicotine replacementtherapy assisted reductionto stop smoking: systematicreview and meta-analysis. BrMed J 2009; 338: 867–71.Ökad risk förparodontit vidhöga blodfetterJOUrnal OF PeriOdOntOlOgYPersoner med mild ellermåttlig hyperlipidemi harhögre förekomst av parodontitän personer mednormala blodfettvärden,enligt en studie av turkiskaforskare.De jämförde 51 personermed för höga blodfetterAd_Invisalign_SE_001.pdf 4/16/09 11:08:30 AMmed 47 som hade normalablodfettvärden. Blodfettanalysenomfattade triglycerider,totalkolesterol, ldloch hdl.De parodontitfaktorersom undersöktes var plackindex,fickdjup, kliniskfästeförlust och blödningvid sondering.Genomsnittsvärden försåväl plackindex som övrigaparodontitmått varsignifikant högre i gruppenmed hyperlipidemi än ikontrollgruppen.En uppdelning på deolika blodfetterna visadeatt såväl höga triglyceridersom högt totalkolesteroloch ldl hade signifikantsamband med alla de fyraparodontitfaktorerna,medan det för hdl fannsett signifikant men negativtsamband med fästeförlust.Forskarna konstaterar attfrågan om samband mellanblodfetter och parodontitär i högsta grad kontroversiell,vilket till en del kanbero på metodologiska problemi tidigare studier. Dehar bara hittat en tidigareklinisk fallkontrollstudie.De tillägger att longitudinellastudier med en störrepopulation kan bidra till attklarlägga orsakssambandetmellan förändrade blodfetteroch parodontit.Källa: Fentoglu Ö, Öz G,Tasdelen P et al. Periodontalstatus in subjects with hyperlipidemia.J Periodontol 2009; 80:267–73.lennart edQvist, medicinjournalist,sammanfattar artiklari medicinska och odontologiskatidskrifter för Tandläkartidningensläsare.E-post: lennart.edqvist@telia.comCertification WorkshopCMYAn Invisalign Certification Workshopwill provide you with the Invisalignfundamentals you need to begintreating patients with Invisalignimmediately.CMMYCYCMYKDate:Location:June 23, 2009Clarion Hotel SignÖstra Järnvägsgatan 35101 26 StockholmThe Workshop will be held in English.To read more about the Invisalign System please go to www.invisalign.se or www.invisalign.comFor more information and to register please call: 406610140 or send a mail to mail@sweorto.secreated 16.04.0950tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

Dags att utmanagamla sanningar79146-SE-0904Hur åstadkommer du ett optimalt och långsiktigtresultat för dina patienter? Standardnormenför framgångsrika implantatbehandlingarfrån 1986 återspeglar inte vad som ärmöjligt att uppnå idag. Det finns inga skäl tillatt vare sig kliniker eller patient ska accepteraen benförlust på upp till 1,5 millimeter baseratpå en standard som sattes för 20 år sedan.I studie efter studie har det bevisats att dengenomsnittliga marginala benförlusten medAstra Tech Implant System endast är 0,3millimeter på fem år. Därför tycker vi att detär dags att utmana gamla sanningar.Marginal bennivå med Astra Tech Implant System Genomsnittlig förändring av den marginala bennivån (mm).0- 0.2- 0.4- 0.6- 0.8-1.0-1.2-1.4-1.61 år 2 år 3 år 5 årTid (år)- 0.3Astra Tech Implant System nivå*-1.5 Standardnorm*** Siffrorna för Astra Tech Implant System är baserade på uppgifter från mer* Astra Tech Implant System level based on data from more than 40 published articlesän 40 publicerade artiklar med radiologiska studier; litteratursök april 2008.presenting radiological data; literature search April 2008** Standardnormen enligt:Albrektsson ** Standard T., norm et al., according Int J Oral to: Maxillofac Implants 1986;1(1):11-25Albrektsson Albrektsson T. and T., et Zarb al., Int G.A., J Oral Int Maxillofac J Prosthodont Implants 1993;6(2):95-1051986;1(1):11-25RoosAlbrektssonJ., et al., IntT. andJ OralZarbMaxillofacG.A., IntImplantsJ Prosthodont1997;12(4):504-5141993;6(2):95-105Roos J., et al., Int J Oral Maxillofac Implants 1997;12(4):504-514Hur mycket benförlust är du villig att acceptera?Rösta! Besök www.astratechdental.se och deltai kampanjen för den marginala bennivån.Här får du också reda påfakta bakom siffrorna.Astra Tech AB, Box 14, 431 21 Mölndal. Tel: 031 776 30 20. Fax: 031 776 30 17, www.astratechdental.se

Tillsammans visar vi vägen till långsiktig munhälsaGenom att rekommendera Oral-B ® eltandborstar kan du hjälpa dina patienter att nå sina långsiktigamål för sin munhälsa. Detta kan uppnås tack vare det unikt designade lilla borsthuvudet och denoscillerande/roterande och rengörande verkan garanterar överlägsen renhet på svåråtkomligaställen i motsats till vanlig manuell tandborstning.Med hjälp av dina borstningsinstruktioner kan vi göra skillnad.

VETENSKAP & KLINIK I KorTHETPrematura barn haroftare ortodontibehov➤ En ny studie av specialisttandläkareLiselottePaulsson visar att barn föddaföre vecka 33 har störrebehov av ortodontibehandlingarän fullgångna barn.Dessutom har de mer kompliceradebettavvikelser.Tidigare gjorda studierindikerar att den ökadeförekomsten av bettavvikelserkan ha sambandmed att prematura barn intuberasför andningshjälpunder de första veckorna.I Paulssons studie hadebarnen varit nasalt intuberade.114 barn deltog ochdelades in i tre grupper;födda före vecka 29, föddamellan vecka 29 till 32 ellerfullgångna barn (vecka40). Barnen undersöktes iåldern 8 till 10 år. Resulta-tet var att 52 procent av deprematura barnen behövdebehandling för bettavvikelsermedan motsvarandeandel av de fullgångna var37 procent. Andra fyndfrån studien var att prematurabarn vägde mindre,hade mindre huvudomfångoch mindre överkäke, vilketär tecken på att de intehunnit ifatt i sin tillväxt.Detta är en möjlig orsak tillbettavvikelserna.Liselotte Paulsson disputeradeden 24 april2009 på sin avhandling»Premature birth – studieson orth odontic treatmentneed, craniofacial morphologyand function« vidavdelningen för ortodontivid Malmö högskola.aQArbete med kvicksilverinte hälsofarligt enligt studie➤ En undersökning utfördav Statens institut förFolkesundhed (den danskamotsvarigheten till Statensfolkhälsoinstitut) visar attdet inte finns tecken på atttandläkare och tandsköterskor(»klinikassistenter«)blivit sjuka på grund avarbete med kvicksilver.I undersökningen haren rad register ända från1960-talet fram till i dagsamkörts. Över 40 000tandsköterskor och tandläkareoch fler än 50 000 avderas barn har deltagiti studien.Rapportens resultat avvisarmisstanken om att arbetemed kvicksilver skulle varahälsofarligt. Däremot avvisarden inte att det kanförekomma besvär ellerandra symtom hos de tandläkareoch tandsköterskorsom arbetat med kvicksilver.Källa: Dagbladet Arbejderen16/4 -09.amanda Quensel (aQ)medicinjournalist, sammanfattarvetenskapliga nyheter förTandläkartidningens läsare.Senaste nyttalltid påtandlakartidningen.se100 årTic. Din nya partner när det gäller tandteknik.Över fyrtio rutinerade tandtekniker till ditt förfogande.Box 3051 SE-200 22 Malmö 040-642 12 00 www.ticab.eu info@ticab.eutıcT ANDTEKNIKT I CENTRUMtandläkartidningen årg 101 nr 8 200953

VETENSKAP & KLINIKSBU AlertLaser vid avlägsnandeSammanfattning av en Alert­rapport från SBUKäLLASBU. Laser vidavlägsnande avkaries: Statensberedning förmedicinsk utvärdering(SBU);2009. SBU Alertrapportnr 2009-03. ISSN 1652-7151. http://www.sbu.seRapporten ärframtagen av SBUi samarbete medThomas Jacobsenoch Gunilla SandborghEnglund.Projektledare:Sofia Tranæus,SBU.SAmmANfATTAT Statens beredning förmedicinsk utvärdering (SBU) har jämförterbiumlaser med traditionell mekaniskteknik vid avlägsnande av karies.Att avlägsna kariesskadad vävnad medlaser är i jämförelse med traditionellmekanisk teknik en relativt ny metodvars utbredning i Sverige ännu ärbegränsad. Laser genererar vid preparationoch exkavering mindre vibrationer ochlägre ljudnivå jämfört med borr [1]. Det har ocksåhävdats att laserexkavering skulle orsaka mindresmärta under behandlingen och därmed minskabehovet av lokalbedövning [2]. I denna systematiskalitteraturgenomgång utvärderas användningav erbiumlaser i samband med att tandenprepareras och kariesskadad vävnad avlägsnas.Följande frågor ställs i rapporten:n Är laser en effektiv metod för att avlägsna kariesskadadvävnad?n Medför metoden risk för biologiska komplikationer?n Medför metoden risk för tekniska komplikationer?n Upplever patienter behandling med laser sommer positiv i jämförelse med borr?n Vad kostar det att avlägsna kariesskadad vävnadmed laser? Är metoden kostnadseffektiv?hur fungerar laser?Laser är en teknik som skapar ljusstrålar med högenergi. Strålarna är enfärgade, koherenta (samtligavågor i fas) och har en riktning (figur i). Tillskillnad mot en traditionell ljuskälla (till exempelglödlampa) sänder laser ut en ljusstråle av enenda våglängd i en smal stråle. Inom tandvårdenanvänds laser för hård- och mjukvävnadsbehandlingmed varierande indikationsområden.LITTErATurSöKNINgLitteratursökning har utförts i databaserna PubMed,Cochrane Library, Embase och Inspec till och med januari2009. Förutom sökningar i databaser har referenslistor irelevanta arbeten granskats.Vid abstraktutvärderingen selekterades 16 artiklar.Alla 16 artiklarna granskades av två bedömare, vilketresulterade i att 9 artiklar exkluderades då jämförelsegruppsaknades.Figur I. Lasersprincipiella uppbyggnad.1. Lasermedium 2. Energikälla 3. Reflekterandespegel 4. Delvis genomskinlig spegel 5. LaserstråleEn sammanställning av dessa redovisas av Gutknecht[2].Denna utvärdering omfattar endast laser avseddför hårdvävnadspreparation och avlägsnandeav kariesskadad vävnad. I huvudsak tillhördessa gruppen erbiumlaser. En sammanfattningav kunskapsläget har redovisats av Gutknecht &Esteves-Oliveira [3].Två olika system är kommersiellt tillgängliga:er:Yag-laser (erbium: yttrium-aluminium-granat),våglängd 2,79 µm, samt er,cr:Ysgg-laser (erbium,krom: yttrium-skandium-gallium-granat),2,94 µm. Dessa våglängder absorberas av tandenshårdvävnad (hydroxylapatit) och vatten. När laserstrålenträffar tandytan absorberas ljuset avvattenmolekyler i tandhårdvävnaden. Detta resulterari att vattnet snabbt upphettas och förångas.Reaktionen skapar ett högt lokalt tryckoch en mikroexplosion varvid tandhårdvävnadavlägsnas (figur ii). Processen med vilken kariesskadadoch frisk tandhårdvävnad avlägsnas medlaser benämns fotoablation [2].frågor och svarÄr laser en effektiv metod för att avlägsnakariesskadad vävnad?Kavitetspreparation och avlägsnande avkariesskadad tandhårdvävnadKavitetspreparation och kariesexkavering medlaser utvärderades i tre studier som bedöms hamedelhög kvalitet för detta utfall [4,5,7]. Den-Besten och medarbetare [4] utvärderade karies-54 tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

VETENSKAP & KLINIKLaser vid avlägsnande av kariesav kariesBehandlingstidTidsåtgången för kariesexkavering och preparationutvärderades i fyra studier som bedömsha medelhög kvalitet för detta utfall [5, 6, 8, 9].Dommisch och medarbetare [5] anger att avverkningmed laser tar tre gånger så lång tidsom med borr, medan Keller och medarbetare[8] och Liu och medarbetare [9] anger dubbeltså lång tidsåtgång. Evans och medarbetare [6]anger statistiskt signifikant längre behandlingstidmed laser.Figur II. Mikroexplosioner avlägsnar tandhårdvävnad.frihet och kavitetspreparation i en studie på 124barn och ungdomar. 82 preparationer gjordesmed laser och 42 med borr. Kariesfrihet och kavitetspreparationutvärderades genom sonderingav operatören och av en oberoende kalibreradobservatör. 81 av 82 laserpreparerade kaviteteroch samtliga 42 som preparerats med borr varacceptabla.I studien av Dommisch och medarbetare [5]användes så kallad »split cavity design«. Behandlingenav samtliga 102 kariesangrepp inleddesmed att lesionen öppnades med borr och underminerademalj avlägsnades. Kariesskadad vävnadavlägsnades i halva kaviteten med borr ochi andra halvan med laser (er:Yag). Kariesfrihetutvärderades genom sondering av en oberoende,blindad bedömare. Det fanns ingen statistisktsignifikant skillnad i andelen positiva bakterieprovmellan laser- och borrpreparerade kavitetsväggar.Hadley och medarbetare [7] utvärderade i enrandomiserad studie kariesfrihet och kavitetspreparationefter avverkning med borr respektivelaser (er,cr:Ysgg, »split mouth design«). Studienomfattade vuxna patienter med karies. Kvalitetenpå kavitetspreparation och kariesexkaveringutvärderades blint genom sondering av en oberoendebedömare. Resultatet visar ingen skillnadmellan grupperna.sBU:s bedömning: Laser är likvärdig med borrför att avlägsna kariesskadad tandhårdvävnad(Evidensstyrka 3).sBU:s bedömning: Det tar längre tid att avlägsnakariesskadad tandhårdvävnad med laser änmed borr (Evidensstyrka 3).Medför metoden riskför biologiska komplikationer?Pulpavitalitet utvärderas i två studier som bedömsha låg kvalitet för detta utfall [4, 7]. Ingasäkerställda skillnader i pulpapåverkan påvisades.Uppföljningstiden i studierna var dock kortoch resultatredovisningen oklar.sBU:s bedömning: Det vetenskapliga underlagetär otillräckligt för att bedöma laserbehandlingenspåverkan på tandens pulpa.Medför metoden riskför tekniska komplikationer?Två studier som inkluderar fyllningsöverlevnadsom utfallsvariabel har identifierats [4, 7]. Studiernabedöms ha låg kvalitet för detta utfall. Hadleyoch medarbetare [7] redovisar ingen skillnadi fyllningens livslängd efter avlägsnande av kariesskadadtandhårdvävnad med laser respektiveborr. Uppföljningstiden var sex månader, vilketbedöms vara alltför kort i relation till en normallivslängd för en fyllning. I arbetet av DenBestenoch medarbetare [4] var uppföljningstiden ännukortare, endast tre månader.sBU:s bedömning: Det vetenskapliga underlagetär otillräckligt för att bedöma fyllningenslivslängd efter laserbehandling.Upplever patienter behandling med lasersom mer positiv i jämförelse med borr?Patientupplevelser utvärderades i tre studiersom bedöms ha medelhög kvalitet för detta utfall[4, 6, 8].I studien av DenBesten och medarbetare [4]tandläkartidningen årg 101 nr 8 200955

VETENSKAP & KLINIKSBU AlertMerkostnad per behandling (SEK)25002000150010005000krävdes lokalbedövning vid statistiskt signifikantfärre laserbehandlingar jämfört med borr.I studien av Keller och medarbetare [8] hade6 av 103 patienter behov av lokalbedövning vidlaserbehandling jämfört med 11 av 103 vid behandlingmed borr. Skillnaden var inte statistisktsignifikant. Däremot var det statistiskt signifikantfler patienter som angav att behandlingmed borr var mer obehaglig än behandling medlaser.I studien av Evans och medarbetare [6] fickpatienterna lokalbedövning om de önskade. Efterbehandlingen besvarade de en enkät där deangav vilken behandlingsform de föredrog. Patientersom var 10 år eller äldre föredrog laserbehandlingframför borr. Evans och medarbetare[6] studerade också yngre patienter (

Besök ossoch SouthernImplants i vårmonter,A09:48Lysande innovationerinom dentala implantatOsteoBiolProtera AB är distributör i Norden för Southern Implants och Technoss DentalHandla On-line på www.protera.seSnabbt, enkelt och prisvärt.Protera AB | Tel +46 31 29 66 00 | info@protera.se | www.protera.se | Hälleflundregatan 12 | S-426 58 Västra Frölunda | Sweden

VETENSKAP & KLINIKBjörn KlingeKvalitetsregister– till din hjälpBjörn KlingeProfessor, ötdl, avd förparodontologi, inst förodontologi, KarolinskaInstitutetE-post: Bjorn.Klinge@ki.seSAmmANfATTAT Det finns många somsjunger lovsånger för kvalitetsregisterinom sjukvården, men det finns ocksåkritiska och varnande röster.Nationella kvalitetsregister ger möjlighet tillstora förbättringar i vården redan i dag och gerunderlag till kunskap för morgondagens vård.»Storebror ser dig« är dock en allmän invändning.Omfattande tid för inrapportering och felaktigtolkning av data är andra ifrågasättanden.Med införandet av det nya tandvårdsstödet hartandvårdsprofessionen redan utsatts för tungbelastning med nya krävande it-rutiner. Det ärnog fel att påstå att någon direkt längtar efternya erbjudanden om merarbete att rapportera invårddata till någon anonym datainsamlare. Mendet finns faktiskt en plussida för den som väljeratt ta vara på möjligheten.nationella kvalitetsregisterI Sverige finns i dag sammanlagt 69 Nationellakvalitetsregister, varav två inom tandvården.Knäplastikregistret var landets första registeroch startade i Lund 1975 av Göran Bauer, professori ortopedi. Höftplastikregistret kom igångnågra år senare och är nu inne på sitt 31:a verksamhetsår.En amerikansk kirurg verksam vid Harvardrunt förra sekelskiftet, Ernest Amory Codman,var den förste att systematiskt följa sina patienteroch behandlingsresultaten under minst ettårs uppföljningstid: »Det är vår uppfattning attvarje sjukhus har en skyldighet att upprätta uppföljningssystemså att resultatet av varje fall skakunna följas så långt det är möjligt.« Som de flestaav oss var Codman mänsklig och gjorde sinamisstag. Till skillnad mot de flesta gjorde han enlivslång systematisk uppföljning av behandlingsresultaten.Han registrerade misstag inom diagnostikoch behandling och kopplade detta till»Det är nog fel att påstå att någondirekt längtar efter nya erbjudandenom merarbete … Men det finns faktiskten plussida för den som väljer att tavara på möjligheten.«I denna introduktion redogörs liteallmänt för värdet och möjligheternamed kvalitetsregister. I de två efterföljandeartiklarna kan du läsa mer omde två kvalitetsregister som är underuppbyggnad inom tandvården: SKaPa(Svenskt Kvalitetsregister för Karies ochParodontit) och SDIR (Svenska DentalaImplantat Registret).utfall av behandlingen och använde resultaten tillatt genomföra förbättringar. Detta var grundenför det vi i dag kallar evidensbaserad sjukvård.Journalen som anteckningsblockI all hälso- och sjukvård (tandvården inbegripen)finns system för att följa upp verksamhetenur ekonomisk och övrig administrativ synvinkel.Något motsvarande system för att följa arbetetmed patienterna finns inte. Även datoriseradejournaler fungerar i allt väsentligt som avanceradeanteckningsblock, utan analys av vårddataför verksamhetsuppföljning. De Nationella kvalitetsregistrenhar utvecklats för att fylla dettatomrum.Alla Nationella kvalitetsregister innehållerpersonbundna uppgifter om tillstånd/diagnos,behandling och resultat. När ett register är fulltutbyggt blir det alltså möjligt att följa upp allapatienter i landet inom registrets specialområde.Kvalitetsregistren ger på detta sätt en möjlighettill lärande och ständigt förbättringsarbete. Förekomstav olika tillstånd och sjukdomar, liksomresultaten av olika behandlingsåtgärder kan jämförasbåde på klinik-, landstings- och nationellnivå. Registerdata kan användas för riskanalyser,men registren är också en tillgång för vidareforskning och fördjupningsstudier.beslutsgruppen förnationella kvalitetsregisterAlla register måste varje år lämna en förnyadansökan om ekonomiskt stöd till Beslutsgrup-58 tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

VETENSKAP & KLINIK42VETENSKAP & KLINIKSAMMANFATTAT Datortomografi används ofta vid odontologiska rönt-»Vår erfarenhet är attgenundersökningar. Konventionell datortomografi introducerades år de 1972flesta diagnostiska problemoch nu finns datortomografer vid alla medicinska röntgenavdelningar.i käkarna kan lösas medDigital volymtomografi är en typ av datortomografi som sedan slutet ganska avsmå volymer.«1990-talet kommit till stor användning vid odontologiska undersökningar.Konventionell datortomografi ger höga stråldoser men med volymtomografikan stråldosen reduceras väsentligt. Konventionell datortomografianvänds vid utredning av ansiktstraumata och tumörer medan volymtomografivanligen används vid undersökning av tänder och käkar.den är relativt kort (cirka 20 sekunder) och dengeometriska upplösningen är hög hos några ap-parater (3 linjepar/mm med Accuitomo F17®, JMorita Co, Kyoto). De flesta utrustningar ser utsom en panoramaapparat och programvaran äratortomografi (ct) används i dag frekventvid bildframställning av käk- och genom patienten får man en skikttjocklek Både som dvt och konventionell datortomografiansiktsområdet. Alla radiologiska un-vanligtvis är mindre än 1 millimeter.producerar artefakter som kan skapa problemen solfjäderformad röntgenstråle som vanligen skickasanpassad för dentala undersökningar.dersökningar ska baseras på klinisk informationoch relevanta kliniska frågeställningar. kan digital volymtomografi, dvt, numera Den vanligaste an-artefakten i käk- och ansiktsre-Förutom de här typerna av datortomografervid rekonstruktionen och tolkningen av bilderna.En adekvat utredning är en utredning där resultatet– positivt eller negativt – ändrar patientbe-till konventionell datortomografi, där ler skiktenatt försöka undvika att exponera metallfyllhandlingeneller styrker klinikerns dia gnos [1]. är skannade, ger digital volymtomografi ningar en bild-och kronor. Figur 1 a visar ett exempel påvändas för käk- och ansiktsröntgen. I gionen motsatskommer från metallföremål och det gäl-Detta är särskilt viktigt när det gäller datortomografieftersom undersökningen är dyr och kan ge genbilder. Ur denna volym kan skikt med nell olikadatortomografi och figur 1 b artefakter frånvolym från ett stort antal konventionella metallartefakter rönt-från ett guldstift vid konventio-mycket höga stråldoser till patienten. Fördelen tjocklek rekonstrueras i vilket plan som rotfyllnadsmaterial helst.vid dvt.med datortomografi framför andra tekniker är En fördel med dvt framför konventionell datortomografiär den lägre stråldosen. Skanningsti-stråldosatt den ger bilder med hög kontrastupplösningvilket gör att vävnader med mindre än 1 procentStrålskyddsinstitutet rapporterade 2002 att da-skillnad i fysisk densitet kan urskiljas.F A K T A . DATORTOMOGRAFI I KORTHETtortomografi används i ungefär 7 procent avct är en digital teknik som ger bilder av tunnaalla radiologiska undersökningar i Sverige, menskikt med variabel tjocklek. Tekniken beskrevs Datortomografi (CT) används i dag allmänt vid bildframställningav käk- och ansiktsområdet.ger en tredjedel av den totala befolkningsdosen.1972 av Allan McLeod Cormack och GodfreyAnvändningen av datortomografi ökar snabbt [2].Newbold Hounsfield. De båda fick Nobelpriset Konventionella datortomografiundersökningar görsStråldosen från dvt kan vara betydligt lägre än1979 för sin uppfinning. Hounsfield konstrueradeen apparat där röntgenröret roterade runt En relativt ny teknik, »cone-beam computed tomoeffektiva dosen från volymtomografiundersök-patienten och skannade tunna skikt (8 mm) av graphy« (CBCT) eller digital volymtomografi (DVT) harningar varierar avsevärt beroende på utrustning,vanligen på medicinska röntgenavdelningar.dosen från konventionell datortomografi [3]. Denpatienten. Den första generationen datortomograferhade en bildrekonstruktionstid på om-blivit tillgänglig för dentalundersökningar. Fördelenmed denna teknik är en lägre stråldos jämfört medbildfält och tekniska faktorer [4]. Vid användningkonventionell datortomografi.av konventionell datortomografi rekommenderaskring 30 minuter per skikt. I dag finns det dator-om möjligt lågdosprotokoll. En lågdosundersöktomografersom skannar mer än 100 millimeterVanliga exempel på när DVT används är: för att lägesbestämmapositionen för icke-erumperade hörntänderning med datortomografi av till exempel bihålor-per sekund och nästan omedelbart visar bildernaoch misstänkt rotresorption av intilliggande lateralna ger en dos som är jämförbar med en konven-på monitorn. Genom att samtidigt skanna flera incisiv, preoperativ planering av implantatbehandlingtionell digital röntgenundersökning, men medskikt av kroppen (multislice ct) kan skanningstidenreduceras avsevärt och små detaljer, med undersökningar har gett osäker information.och undersökning av periapikala områden när intraoralabetydligt bättre diagnostisk kvalitet [5].en upplösning på cirka 0,3 millimeter, visas med Konventionell datortomografi används för under-cone beam computed tomographykorta skanningstider. Multislice ct-apparater sökningar av större områden vid diagnostisering eller avdigital volymtomografiär vanliga på medicinska röntgenavdelningar; till exempel ansiktsanomalier, omfattande traumataSedan metoden först introducerades för bildåter-med hjälp av mycket små röntgendetektorer och och tumörer.givning av käkarna i slutet av 1990-talet har till-verkare över hela världen konstruerat flera olikaapparater. Utvecklingen är ett tecken på behovetav mer precis återgivning av käkarnas anato-miskt komplexa strukturer. Med konventionellaundersökningar överlagras ofta strukturer utan-för det intressanta området och försvårar diagnostiseringen.Det kan också finnas ett behov aven billigare och inte minst mindre doskrävandeteknik än konventionell datortomografi.Den snabba utvecklingen av volymtomografiapparatergör det svårt att veta exakt hur mångaabFigur 1 a, b. a)Metallartefakter vid konventionell datortomografi somorsakats av ett guldstift i tand 22. b) Vid volymtomografi av en överkäksincisivses en mörk linje längs med rotfyllningen. Detta är en artefaktoch den beror inte på att rotfyllningen är otät.apparater som finns på marknaden just nu. Variationenär större än för konventionella datortomografer.Volymtomografiapparater skiljer sig åtgenom storleken av volymen som kan undersökas,storleken på elementen som bildar volymen(volymelementen, voxels), skikttjockleken, positioneringenav volymen, geometrisk upplösningoch kontrastupplösning, bildkvalitet, stråldoser,bildfångstteknik, och om patienten undersökssittande, stående eller i ryggläge.En del skillnader kan bero på huruvuda tillverkarnaanser att deras utrustning kan ersättakonventionella datortomografer för specifikadiagnostiska uppgifter, om den ses som ett komplementtill, eller en kombination av båda möjligheterna.För en del diagnostiska frågeställningari huvud- och halsregionen som kräver bra upplösningav mjukvävnaden (till exempel diagnostiseringav maligna tumörer) och vid undersökningav svårt traumatiserade patienter är konventionelldatortomografi fortfarande den metod somrekommenderas. På en röntgenavdelning kandvt betraktas som ett komplement till konventionelldatortomografi. Men många undersökningarsom tidigare endast kunde utföras med datortomografikan nu göras med dvt, ofta med bättreresultat. Även vid andra undersökningar, där mansällan använde ct beroende på högre stråldoseroch kostnad samt otillfredsställande resultat, hardvt kunnat användas.En köpare av volymtomografiutrustning måstealltså fundera över vilka diagnostiska problemman vill lösa med hjälp av utrustningen och vadsom krävs av den för att uppnå tillräckligt bra resultat.En minsta gemensam nämnare för volymtomografiapparaterär att en cylindrisk volymundersöks. För de flesta av utrustningar gälleratt storleken på volymen som ska undersökaskan väljas ur ett antal alternativ. Den volum somundersöks skiktas i tre vinkelräta plan och mankan inom givna gränser välja skiktens tjocklek.Generellt ökar stråldosen med storleken på denundersökta volymen när samma exponerings-43cPlanering av benregenerativ åtgärd, röntgen-Figur 4 a–c.kontroll.ccaba45bVETENSKAP & KLINIKKVALITETSREGISTER INOM TANDVÅRDENpen för Nationella Kvalitetsregister som administrerasav Sveriges Kommuner och Landsting.Beslutsgruppen fördelar ekonomiskt stöd ochlämnar återkoppling med förslag på utvecklingoch förbättring av registret. Denna återkopplingär en viktig del i kvalitetssäkringen av de Nationellakvalitetsregistren. Tandvårdsregistren fårmedel i en särskild satsning från staten, men hargodkänts av beslutsgruppen inom ramen för ordinarieansökningsomgång.höftprotesregistret som förebildSvenska Höftprotesregistret är världens störstadatabas för höftproteskirurgi och kan tjäna somett tydligt exempel på hur ett likartat registerskulle kunna utvecklas inom tandvården. Säkraimplantat och förbättrad operationsteknik harlett till att Sverige i dag är det land i världensom lyckas bäst med höftproteskirurgi. Ett ökatintresse finns att också ta reda på hur pass nöjdpatienten är med resultatet. Det är lätt att se hurmotsvarande uppföljning skulle vara till glädjeockså inom tandvården. Vilket stödbehandlingsprogramskulle vara bäst och uppskattas mest avvåra patienter?kvalitetsregister – till nYttaför brukaren och patientenDet är viktigt att Nationella kvalitetsregister sessom en viktig resurs, som är till direkt nytta förbrukaren. Ambitionen är att göra datainsamling»Registerdata kan användas förriskanalyser, men registren är ocksåen tillgång för vidare forskning ochfördjupningsstudier. «så smidig som det över huvud taget är möjligtmed nuvarande förutsättningar. Insamlade dataska användas för kliniskt förbättringsarbete,i första hand på den egna kliniken. Möjlighetentill kvalitetsjämförelse med kolleger inomregionen, eller landet som helhet, kan upplevassom en sporre för den egna klinikens medverkan.Under senare tid har också patienter börjatefterfråga kvalitetsparametrar för utförd vård.Man nöjer sig inte längre med presenterademedelvärden, ofta från internationella specialistkliniker,utan vill veta hur det ser ut medbehandlingsresultat hos den egna tandläkareni fall som liknar ens eget. Medverkan i Nationellakvalitetsregister är både en utmaning ochen möjlighet.REfEREnsER:n www.kvalitetsregister.se (sökning gjord 090428)n Nationella kvalitetsregister – en tillgång för klinisk forskningDelegationen för samverkan inom den kliniska forskningenwww.sou.gov.se/samverkanklinforsk (sökning gjord 090428)n www.skapareg.se (sökning gjord 090428)n www.sdir.se (sökning gjord 090428)Tandläkartidningens läsarundersökning visar:85 procent läser vetenskapligaartiklar i Tandläkartidningen.Mediateket 2009VETENSKAP & KLINIKNya metoder utvecklasSAMMANFATTAT Tandförluster iDatortomografi inomodontologisk radiologiDatortomografi inomodontologisk radiologiDöverkäkens sidopartier är vanliga hos denvuxna befolkningen i Sverige. Efter förlustav tänder i dessa områden försvåras oftaimplantatkirurgi på grund av reduktion avbenvolym och förstoring av käkhålorna.Olika bentransplantationsmetoderfinns beskrivna för a t möjliggöraimplantatbehandling vid dessa situationer.Flera av metoderna innebär postoperativabesvär samt långa läkningstider innanavslutande protetisk behandling kanutföras. Specialis tandvårdskliniken iHalmstad har arbetat för a t utveckla ochförenkla dessa metoder.Vid specialis tandvården i Halmstad har, sedanbörjan på 1980-talet, patienter med atrofieradekäkar rekonstruerats med bentransplantat enligtolika metoder. Tre specialister har disputeratinom ämnen rörande bentransplantation [1–3].På 1980- och 90-talet bentransplanterades tandlösaöverkäkar och då användes oftast höftbenskammen(crista iliaca anterior) som tagställe förbentransplantat, eftersom stora benvolymer avbentransplantat krävdes. Flera uppföljning studierhar gjorts på dessa patienter [2, 3].Ett alternativ ti l bentransplantat i överkäkenssidopartier är zygomaticus-implantat (Bråne-a bFigur 2 a–c.a) Benhyvel med bentransplantat taget från proce sus zygomaticus. b) Preoperativ bild av sinusrece s.c) 3-årskontro l. Sinusrecessen har fy lts med benspån från proce sus zygomaticus genom lateralfönsterteknik samtidigt som implantaten insta lerades.för implantatkirurgiFigur 1.Fast käkbensförankrad brokonstruktion med fyrakonventionella implantat och två zygomaticusimplantat.mark Implant System; Nobel Biocare, Göteborg,Sweden) (figur 1). Mellan 1998 och 2002 har metodenanvänts och studerats vid specialis tandvårdeni Halmstad [3]. Resultaten är acceptabla,men lokala infektioner omkring zygomaticusimplantatenhar registrerats.Minimalt invasiv implantatkirurgi vid behandlingav tandlöshet i överkäkens sidopartierDet fortsa t arbetet vid kliniken har bestå t ia t utveckla och förenkla kirurgiska metodermed avsikt a t minska postoperativa besvär ochförkorta de kirurgiska och protetiska faserna avbehandlingen.E t steg i denna utveckling är at ta bentransplantatlokalt från maxillan och från preparationenav implantatsätena. Bentransplantatetsamlas upp med bensug eller med benhyvel(figur 2). I en pågående studie redovisas totalt66 patienter som behandlats med 96 implantat.Patienterna har följts upp under fem år efterfärdig brokonstruktion och endast ett t implantathar förlorats innan den protetiska behandlingenutfördes.Fortsa t utveckling har varit a t använda sär-skilda handinstrument, osteotomer, för a t pre-parera implantatsätena, varvid det postoperati-va traumat minskas ytterligare, då ingen separatöppning behövs in till l käkhålan. Utvecklingenav cbct(Cone Beam Computed Tomography)har inneburit a t undersökningar kan göras medbättre avbildning och lägre stråldos. Den tredi-mensione la röntgenbilden användes som un-derlag för planering av kirurgin och uppföljning(figur 3).Benregeneration utan bentransplantationför att t möjliggöra implantatinstallationLundgren et al [4] har visat a t om man efter late-ral fönsterteknik lyfter sinusslemhinnan, slemhinnan, instal-lerar implantaten och återplacerar benfönstret,bildas nytt t ben runt den apikala delen av im-plantaten. I fall där implantat ej kan installeraslerasi e t första steg används i stä let olika keramiskamaterial för att hålla upp sinusslemhinnan slemhinnan samtatt t y terligare stimulera benbildningen. De pre pre-liminära resultaten är lovande. Planeringen avingreppet kan göras med hjälp av 3d-teknik somillustreras lustreras i figur 4, där cirkeln representerar detområde inom vilket nybildning av benvävnadeneftersträvas.vid implantatkirurgiVETENSKAP & KLINIKFigur 3 a–c.a) Preoperativ CBCT-bild med indikatorstift i titan införimplantatinsta lation med särskilda handinstrument,osteotomer.b, c) 6-månaderskontro l med CBCT visar lateral och frontalaspekt med god bentäckning kring implantatet.3D planeringsteknik för att t undvika käkhålanAlternativ ti l bentransplantation ti l käkhålornaför implantatbehandling är a t utnyttja befintligtben i de lokalisationer som normalt inte användsför implantatbehandling. Sådana områden ärhörntandsbalken me lan näshålan och käkhålan100 årtandläkartidningen årg 101 nr 8 200959

VETENSKAP & KLINIKÖstholm et alSKaPa tar formHans ÖstholmRegisterhållare, tandvårdschef,landstinget iVärmlandE-post: hans.ostholm@liv.seJörgen PaulanderÖtdlInger v BültzingslöwenÖtdlSammanfattat Tandvårdens egetregister, SKaPa (Svenskt Kvalitetsregisterför Karies och Parodontit), är inne i enuppbyggnadsfas. Under 2009 deltartolv kliniker som testkliniker och omett år planeras den första årsrapportenatt publiceras. Syftet med registret äratt förbättra behandlingsresultaten förprofylaktiska, sjukdomsbehandlande ochreparativa metoder avseende karies ochparodontit.När automatiserade system för patientjournalhantering(»datoriserade«journaler) började införas i tandvårdenfanns det de som hävdade att särskiltmycket enklare, snabbare ellermindre arbetskrävande skulle journalföringenförmodligen inte bli, men vi skulle kunna få underlagtill »fler saker«.Vad är det då för fler saker vi nu har underlagtill? Ett svar är att datoriserade journaler germaterial för uppföljning, utvärdering och kvalitetsutvecklingav den vård vi ger. Bristen på uppföljningoch utvärdering, som länge förelegat pånationell nivå, har hämmat vårdutvecklingen.Detta har Svenskt Kvalitetsregister för Kariesoch Parodontit (skapa) tagit fasta på.tandvårdens eget registerskapa är tandvårdens eget register. Här samlasjournaluppgifter in och analyseras och rapporterassedan tillbaka till vården. Rapporterna skaNationella kvalitetsregisterinom hälso- och sjukvårdenInom hälso- och sjukvården har ett 60-tal register etablerats,till exempel diabetesregistret, intensiv vårdsregistretoch flera ögonregister. Exemplen är många på förbättringarinom vården som skett tack vare kvalitetsregister.Du kan läsa mer om registren inom hälso- och sjukvårdenvia .Nationell kvalitetsregisterdagEn särskild nationell kvalitetsregisterdag för tandvårdenhålls i Karlstad den 10 juni 2009. Deltagande är öppet föralla. Anmälan görs via SKaPas hemsida .användas för utvecklingsarbete vars effekter i sintur kan utvärderas. Syftet med registret är att förbättravårdens kvalitet och behandlingsresultatför såväl profylaktiska, sjukdomsbehandlandesom reparativa metoder avseende karies ochparodontit och att stödja vidareutvecklingen avnationella riktlinjer.flera användningsområdenRegistret ska bland annat användas för attn utvärdera effekter av insatt behandlingn ge deskriptiv epidemiologisk informationn synliggöra utvecklingsbehov inom tandvårdenn säkerställa att evidensbaserad kunskap användsn stimulera till förbättrad vårddokumentationn påskynda utvecklingen av högre funktionaliteti tandvårdens datajournalsystem.n bidra till uppföljning av nationella riktlinjer.Kvalitetsregistret kan även användas för analysav specifika frågeställningar och för forskning.tolv testklinikerUnder 2009 kommer tolv kliniker att delta somtestkliniker. Genom personbundna uppgifter omdiagnoser, behandlingar och behandlingsresultatmöjliggör kvalitetsregistret uppföljning avinsatt behandling vid de deltagande klinikerna.De samlade uppgifterna ger också underlag förnationell uppföljning.Ett automatiserat it-baserat system har konstrueratsför att hämta information ur tandvårdsjournalernaoch via säkra länkar överföra ochlagra informationen i skapas datalager. Allmännauppgifter som kön, ålder och bostadsort samlasin tillsammans med uppgifter om diagnostik ochbehandling av karies och parodontit.När man väl anslutit sin verksamhet behöverman inte göra något extra på kliniken i dendagliga verksamheten. Överföring av data skerautomatiskt. Redovisning av avidentifieradeuppgifter på sammanslagen nivå kommer att skei form av rapporter. Den första skriftliga rapportenfrån skapa kommer att publiceras om cirkaett år. Varje verksamhet kommer så småningomatt ha tillgång till sin egen information och kunnajämföra med samlade resultat på nationell nivå.Jämförelse av vårdresultat över tid ska vara möjlig,liksom utvärdering av vårdinsatser och olikatyper av behandlingar.starkt stöd för skapaskapa är inne i en uppbyggnadsfas. Registret harett brett stöd inom svensk tandvård. Medverkandei utvecklingsarbetet har varit bland annat Sve-60 tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

VETENSKAP & KLINIK42atortomografi (ct) används i dag frekventvid bildframställning av käk- ochansiktsområdet. Alla radiologiska undersökningarska baseras på klinisk informationoch relevanta kliniska frågeställningar.En adekvat utredning är en utredning där resultatet– positivt eller negativt – ändrar patientbehandlingeneller styrker klinikerns dia gnos [1].Detta är särskilt viktigt när det gäller datortomografieftersom undersökningen är dyr och kan gemycket höga stråldoser till patienten. Fördelenmed datortomografi framför andra tekniker äratt den ger bilder med hög kontrastupplösningvilket gör att vävnader med mindre än 1 procentskillnad i fysisk densitet kan urskiljas.ct är en digital teknik som ger bilder av tunnaskikt med variabel tjocklek. Tekniken beskrevs1972 av Allan McLeod Cormack och GodfreyNewbold Hounsfield. De båda fick Nobelpriset1979 för sin uppfinning. Hounsfield konstrueradeen apparat där röntgenröret roterade runtpatienten och skannade tunna skikt (8 mm) avpatienten. Den första generationen datortomograferhade en bildrekonstruktionstid på omkring30 minuter per skikt. I dag finns det datortomografersom skannar mer än 100 millimeterper sekund och nästan omedelbart visar bildernapå monitorn. Genom att samtidigt skanna fleraskikt av kroppen (multislice ct) kan skanningstidenreduceras avsevärt och små detaljer, meden upplösning på cirka 0,3 millimeter, visas medkorta skanningstider. Multislice ct-apparaterär vanliga på medicinska röntgenavdelningar;med hjälp av mycket små röntgendetektorer ochen solfjäderformad röntgenstråle som skickasgenom patienten får man en skikttjocklek somvanligtvis är mindre än 1 millimeter.Förutom de här typerna av datortomograferkan digital volymtomografi, dvt, numera användasför käk- och ansiktsröntgen. I motsatstill konventionell datortomografi, där skiktenär skannade, ger digital volymtomografi en bildvolymfrån ett stort antal konventionella röntgenbilder.Ur denna volym kan skikt med olikatjocklek rekonstrueras i vilket plan som helst.En fördel med dvt framför konventionell datortomografiär den lägre stråldosen. Skanningsti-F A K T A . DATORTOMOGRAFI I KORTHETDatortomografi (CT) används i dag allmänt vid bildframställningav käk- och ansiktsområdet.Konventionella datortomografiundersökningar görsvanligen på medicinska röntgenavdelningar.En relativt ny teknik, »cone-beam computed tomography« (CBCT) eller digital volymtomografi (DVT) harblivit tillgänglig för dentalundersökningar. Fördelenmed denna teknik är en lägre stråldos jämfört medkonventionell datortomografi.Vanliga exempel på när DVT används är: för att lägesbestämmapositionen för icke-erumperade hörntänderoch misstänkt rotresorption av intilliggande lateralincisiv, preoperativ planering av implantatbehandlingoch undersökning av periapikala områden när intraoralaundersökningar har gett osäker information.Konventionell datortomografi används för undersökningarav större områden vid diagnostisering avtill exempel ansiktsanomalier, omfattande traumataoch tumörer.»Vår erfarenhet är attde flesta diagnostiska problemi käkarna kan lösas medganska små volymer.«den är relativt kort (cirka 20 sekunder) och dengeometriska upplösningen är hög hos några apparater(3 linjepar/mm med Accuitomo F17®, JFigur 1 a, b. a)Metallartefakter vid konventionell datortomografi somabMorita Co, Kyoto). De flesta utrustningar ser utorsakats av ett guldstift i tand 22. b) Vid volymtomografi av en över-som en panoramaapparat och programvaran ärkäksincisiv ses en mörk linje längs med rotfyllningen. Detta är en artefaktvanligen anpassad för dentala undersökningar.och den beror inte på att rotfyllningen är otät.Både dvt och konventionell datortomografiproducerar artefakter som kan skapa problemapparater som finns på marknaden just nu. Variationenär större än för konventionella datorto-vid rekonstruktionen och tolkningen av bilderna.Den vanligaste artefakten i käk- och ansiktsre-mografer. Volymtomografiapparater skiljer sig åtgionen kommer från metallföremål och det gäl-genom storleken av volymen som kan undersökas,storleken på elementen som bildar volymenler att försöka undvika att exponera metallfyllningaroch kronor. Figur 1 a visar ett exempel på(volymelementen, voxels), skikttjockleken, positioneringenav volymen, geometrisk upplösningmetallartefakter från ett guldstift vid konventionelldatortomografi och figur 1 b artefakter frånoch kontrastupplösning, bildkvalitet, stråldoser,rotfyllnadsmaterial vid dvt.bildfångstteknik, och om patienten undersökssittande, stående eller i ryggläge.stråldosEn del skillnader kan bero på huruvuda tillverkarnaanser att deras utrustning kan ersättaStrålskyddsinstitutet rapporterade 2002 att datortomografianvänds i ungefär 7 procent avkonventionella datortomografer för specifikaalla radiologiska undersökningar i Sverige, mendiagnostiska uppgifter, om den ses som ett komplementtill, eller en kombination av båda möjlig-ger en tredjedel av den totala befolkningsdosen.Användningen av datortomografi ökar snabbt [2].heterna. För en del diagnostiska frågeställningarStråldosen från dvt kan vara betydligt lägre äni huvud- och halsregionen som kräver bra upplösningav mjukvävnaden (till exempel diagnostise-dosen från konventionell datortomografi [3]. Deneffektiva dosen från volymtomografiundersökringav maligna tumörer) och vid undersökningningar varierar avsevärt beroende på utrustning,av svårt traumatiserade patienter är konventionelldatortomografi fortfarande den metod sombildfält och tekniska faktorer [4]. Vid användningav konventionell datortomografi rekommenderasrekommenderas. På en röntgenavdelning kanom möjligt lågdosprotokoll. En lågdosundersökningmed datortomografi av till exempel bihålornelldatortomografi. Men många undersökningardvt betraktas som ett komplement till konventionager en dos som är jämförbar med en konven-som tidigare endast kunde utföras med mografi kan nu göras med dvt, ofta med bättredatortotionelldigital röntgenundersökning, men medbetydligt bättre diagnostisk kvalitet [5].resultat. Även vid andra undersökningar, där mansällan använde ct beroende på högre stråldosercone beam computed tomographyoch kostnad samt otillfredsställande resultat, hareller digital volymtomografidvt kunnat användas.Sedan metoden först introducerades för bildåtergivningav käkarna i slutet av 1990-talet har till-alltså fundera över vilka diagnostiska problemEn köpare av volymtomografiutrustning måsteverkare över hela världen konstruerat flera olika man vill lösa med hjälp av utrustningen och vadapparater. Utvecklingen är ett tecken på behovet som krävs av den för att uppnå tillräckligt bra resultat.En minsta gemensam nämnare för volym-av mer precis återgivning av käkarnas anatomisktkomplexa strukturer. Med konventionella tomografiapparater är att en cylindrisk volymundersökningar överlagras ofta strukturer utanfördet intressanta området och försvårar dia-att storleken på volymen som ska undersökasundersöks. För de flesta av utrustningar gällergnostiseringen. Det kan också finnas ett behov av kan väljas ur ett antal alternativ. Den volum somen billigare och inte minst mindre doskrävande undersöks skiktas i tre vinkelräta plan och manteknik än konventionell datortomografi.kan inom givna gränser välja skiktens tjocklek.Den snabba utvecklingen av volymtomografiapparatergör det svårt att veta exakt hur många undersökta volymen när sammaGenerellt ökar stråldosen med storleken på denexponerings-4443Fast käkbensförankrad brokonstruktion med fyrakonventione la implantat och två zygomaticus-Figur 1.implantat.cutfördes.cacbFigur 3 a–c.osteotomer.ab45VETENSKAP & KLINIKKVALITETSREGISTER INOM TANDVÅRDENriges Tandläkarförbund och Tjänstetandläkarföreningen,Svensk Tandhygienistförening ochSveriges Tandsköterskeförbund liksom ett antalberörda specialistföreningar och specialister vidde odontologiska utbildningsinstitutionerna. Registretfår ekonomiskt stöd från regeringen viaSocialstyrelsen, från Sveriges Kommuner ochLandsting och från samtliga Sveriges folktandvårdsorganisationer.Svensk Privattandvård abär erbjudna att aktivt stödja och delta i utvecklingsarbetet.Registret drivs under uppbyggnadsskedetfrån Värmland.patientnYttaEn av de tydligaste trenderna i dagens hälso-,sjuk- och tandvård handlar om patienternasstärkta ställning. Dagens, och ännu mer morgondagens,medvetna patienter kan tänkas beatt få kännedom om sin tandhälsa i förhållandetill jämförbara patientgrupper eller klinikensresultat vad gäller kvalitet. Bland mycket annatkan skapa ge svar på dessa frågor. För patienteninnebär det en trygghet att veta att kliniken deltari ett nationellt kvalitetsregister.kvalitets- och vårdutvecklingVarje modern verksamhet behöver mäta sin kvalitetoch vara beredd till öppna jämförelser föratt utvecklas. Alltmer betonas i dag värdet av attgöra sådan mätning över tid och jämföra resultatmed andra. Med skapa får den enskilda klinikenverktyg för detta. Att utifrån egna förutsättningarkunna jämföra sig med andra är en mycket starkdrivkraft till framgångsrikt förändringsarbete.Under 2010 kommer fler verksamheter att kunnaanslutas. Utbyggnaden kommer dock att ske successivt.YTTErLIgArEINformATIoNom SKAPAEn webbplats för SKaPa harupprättats där du kan gå in och läsa mer.Du kan också kontakta SKaPavia e-post (skapa@liv.se) ellervia telefon 054-615000/begäratt bli kopplad till SKaPa.Söker duen vetenskaplig artikelur Tandläkartidningen?VETENSKAP & KLINIKNya metoder utvecklasför implantatkirurgiVETENSKAP & KLINIKSAMMANFATTAT Tandförluster iöverkäkens sidopartier är vanliga hos denvuxna befolkningen i Sverige. Efter förlustav tänder i dessa områden försvåras oftaimplantatkirurgi på grund av reduktion avbenvolym och förstoring av käkhålorna.Olika bentransplantationsmetoderfinns beskrivna för a t möjliggöraimplantatbehandling vid dessa situationer.Flera av metoderna innebär postoperativabesvär samt långa läkningstider innanavslutande protetisk behandling kanutföras. Specialisttandvårdskliniken iHalmstad har arbetat för a t utveckla ochförenkla dessa metoder.a) Preoperativ CBCT-bild med indikatorstift i titan införimplantatinsta lation med särskilda handinstrument,Vid specialis tandvården i Halmstad har, sedanbörjan på 1980-talet, patienter med atrofieradeb, c) 6-månaderskontroll med CBCT visar lateral och frontalaspekt med god bentäckning kring implantatet.käkar rekonstruerats med bentransplantat enligtolika metoder. Tre specialister har disputeratmark Implant System; Nobel Biocare, Göteborg,Sweden) (figur 1). Me lan 1998 och 2002 har metodenanvänts och studerats vid specialisttandvårdeni Halmstad [3]. Resultaten är acceptabla,(figur 2). I en pågående studie redovisas totalt66 patienter som behandlats med 96 implantat.men lokala infektioner omkring zygomaticusimplantatenhar registrerats.Patienterna har följts upp under fem år efterfärdig brokonstruktion och endast e t implantatinom ämnen rörande bentransplantation [1–3].På 1980- och 90-talet bentransplanterades tandlösaöverkäkar och då användes oftast höftbenskammen(crista iliaca anterior) som tagstä le förhar förlorats innan den protetiska behandlingenMinimalt invasiv implantatkirurgi vid behandlingav tandlöshet i överkäkens sidopartierDet fortsa t arbetet vid kliniken har bestå t iVETENSKAP & KLINIKDatortomografi inomodontologisk radiologiSAMMANFATTAT Datortomografi används ofta vid odontologiska röntgenundersökningar.Konventionell datortomografi introducerades år 1972och nu finns datortomografer vid alla medicinska röntgenavdelningar.Digital volymtomografi är en typ av datortomografi som sedan slutet av1990-talet kommit till stor användning vid odontologiska undersökningar.Konventionell datortomografi ger höga stråldoser men med volymtomografikan stråldosen reduceras väsentligt. Konventionell datortomografianvänds vid utredning av ansiktstraumata och tumörer medan volymtomografivanligen används vid undersökning av tänder och käkar.Dbentransplantat, eftersom stora benvolymer avbentransplantat krävdes. Flera uppföljningsstudierhar gjorts på dessa patienter [2, 3].Ett alternativ ti l bentransplantat i överkäkenssidopartier är zygomaticus-implantat (Bråne-a t utveckla och förenkla kirurgiska metodermed avsikt a t minska postoperativa besvär ochförkorta de kirurgiska och protetiska faserna avbehandlingen.Ett steg i denna utveckling är a ta bentransplantatlokalt från maxi lan och från preparationenav implantatsätena. Bentransplantatetsamlas upp med bensug e ler med benhyvela bFigur 2 a–c.a) Benhyvel med bentransplantat taget från processus zygomaticus. b) Preoperativ bild av sinusrecess.c) 3-årskontro l. Sinusrecessen har fy lts med benspån från processus zygomaticus genom lateralfönsterteknik samtidigt som implantaten insta lerades.Fortsa t utveckling har varit a t använda särskildahandinstrument, osteotomer, för a t prepareraimplantatsätena, varvid det postoperativatraumat minskas y terligare, då ingen separatöppning behövs in ti l käkhålan. Utvecklingenav cbct (Cone Beam Computed Tomography)har inneburit a t undersökningar kan göras medbä tre avbildning och lägre stråldos. Den tredimensionela röntgenbilden användes som underlagför planering av kirurgin och uppföljning(figur 3).Benregeneration utan bentransplantationför a t möjliggöra implantatinsta lationLundgren et al [4] har visat a t om man efter lateralfönsterteknik lyfter sinusslemhinnan, installerarimplantaten och återplacerar benfönstret,bildas ny t ben runt den apikala delen av implantaten.I fa l där implantat ej kan insta lerasi e t första steg används i stä let olika keramiskamaterial för a t hå la upp sinusslemhinnan samta t y terligare stimulera benbildningen. De preliminäraresultaten är lovande. Planeringen avingreppet kan göras med hjälp av 3d-teknik somi lustreras i figur 4, där cirkeln representerar detområde inom vilket nybildning av benvävnadeneftersträvas.3D planeringsteknik för a t undvika käkhålanvid implantatkirurgiAlternativ till bentransplantation ti l käkhålornaför implantatbehandling är a t utny tja befintligtben i de lokalisationer som normalt inte användsför implantatbehandling. Sådana områden ärhörntandsbalken me lan näshålan och käkhålanFigur 4 a–c.Planering av benregenerativ åtgärd, röntgenkontrol.Den finns på www.tandlakartidningen.se100 årtandläkartidningen årg 101 nr 8 200961

VETENSKAP & KLINIKBjörn KlingeSDIR banar väg förkvalitetsutvecklingBjörn KlingeProfessor, ötdl, avd förparodontologi, inst förodontologi, KarolinskaInstitutetE-post: Bjorn.Klinge@ki.seSammanfattat Arbetet med SDIR –Svenska Dentala Implantat Registret –pågår för fullt. Före sommaren 2009 skaregistret vara färdigt för inrapportering avdata, är det tänkt. Genom registret skapasenastående möjligheter för kvalitetsutvecklinginom svensk tandvård.Genom ett Nationellt kvalitetsregisterför dentala implantat skapas unikamöjligheter för kvalitetsutvecklinginom svensk tandvård. Den enskildaklinikern kan direkt interaktivt jämförasina behandlingsresultat med kolleger i regioneneller nationellt.Patientens upplevelser av behandlingen kanregistreras och tas tillvara i förbättringsarbetet.Det blir också möjligt att besvara patientensfrågor om hur just den aktuella kliniken och demetoder som där används jämför sig med andrasresultat.bakgrundTänder som förlorats på grund av parodontit, karieseller trauma kan ofta framgångsrikt ersättasmed hjälp av käkbensförankrade implantat. Frånatt ha varit en behandlingsmetod som enbart utfördesav specialister på väl selekterade fall, harmetoden nu fått mycket stor spridning. Förändringari såväl implantatsystem som behandlings-teknik sker emellertid ständigt. Nya implantat,ofta med modifierad form och struktur, introduceraspå marknaden utan resultat från långvarigklinisk prövning. Nya behandlingsprotokollrekommenderas utan vetenskaplig dokumentation.Det är också okänt hur operatörsberoendemetoden är, det vill säga om antalet genomfördabehandlingar påverkar lyckandefrekvensen.Sammantaget saknas uppgifter om långtidsresultatför olika implantatfabrikat ocholika implantattyper från olika verksamheter(allmäntandvård och specialisttandvård).Det finns heller inga fullständiga eller säkrauppgifter om antalet inopererade implantat, ellerantalet behandlade patienter.registrering via webbenDet idealiska skulle vara att tandvårdspersonalslapp fylla i extra uppgifter till ett kvalitetsregister.Helst skulle data kunna fångas med automatik,exempelvis via den information som liggertill grund för utbetalningar från Försäkringskassanför utförd implantatbehandling. I dag är dettainte möjligt, men kanske på sikt. Först måstei så fall regelverket ändras. I avvaktan på dettamåste inrapportering ske via ett webb-baseratformulär.vad ska registreras?Erfarenheter från andra kvalitetsregister inomsjukvården, exempelvis Höftplastikregistret, visaratt det finns risk för att alltför mycket »bra-62 tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

VETENSKAP & KLINIKKVALITETSREGISTER INOM TANDVÅRDENatt-ha-information« samlas in, utan att man iförväg bestämt vilken nytta man kan ha av dessauppgifter.sdir är i första hand till för att kunna utvecklaoch förbättra vården, i andra hand kommermöjligheten till forskningsunderlag. Det ärdärför viktigt att så få parametrar som möjligtregistreras, men ändå tillräckligt mycket informationför att registerdata ska bli meningsfulla.En arbetsgrupp finslipar nu dataformuläret förinrapportering så att det ska bli så bra som möjligt.Alla synpunkter mottas med tacksamhet.Genom att Nationella kvalitetsregister tillåterindividuppgifter, blir det möjligt att i efterhandfå tillgång till mer utförligt journalmaterial somexempelvis röntgenbilder om det skulle visa sigönskvärt.eget kvalitetsarbeteFör en enskild kliniker kan det, även vid rigoröstkvalitetsarbete i den egna kliniken, vara svårt attfå en uppfattning om hur lyckandefrekvens ochkomplikationer manifesteras vid behandlingarmed olika förutsättningar. Genom att användaett webb-baserat rapporteringssystem blir detmöjligt att direkt jämföra de egna behandlingsresultateninteraktivt med andras resultat vidlikartade ingrepp. Det går också att direkt utläsaom något implantat, någon belastningssituationeller operatörserfarenhet påverkar resultaten.Det blir alltså möjligt att utmönstra implantatoch implantatytor som visas ha lägre lyckandefrekvens,liksom att välja belastningsteknik(tidig, direkt, enstegs- eller tvåstegs-) och övervägaom antalet genomförda ingrepp påverkarbehandlingsresultatet. Genom registrets webbbaseradeinrapportering, respektive individuelltanpassade interaktiva återrapportering ges unikamöjligheter till kliniskt förbättringsarbete.brukarmötenÅrligen i anslutning till den odontologiska riksstämmanplaneras ett registermöte dit alla brukareinviteras för presentation och tolkning avmer informationFör mer information kontakta gärna registerhållaren BjörnKlinge (tel 08-524 880 40, eller e-post Bjorn.Klinge@ki.se) eller se hemsidan www.sdir.sedata. Det blir ett viktigt forum både för att utbytaerfarenheter och ge möjlighet till utveckling avregistret.andra registerSveriges Tandläkarförbund arrangerade ett»Tandvårdsforum« den 31 maj 2006 för att diskuteraansvarsfrågor vid implantatbehandling.Specialister och allmäntandläkare fanns påplats, liksom företrädare för implantatindustrin.Det framgick tydligt att det fanns behov för utvecklingav uppföljningssystem för implantatbehandling.Tillsammans med företrädare förOdontologiska institutionen i Jönköping togföretaget Straumann ab ett initiativ till register:sevs (Straumann EValuation System) somnu är i drift på flera kliniker i landet. Från våren2010 finns förhoppningar om att sdir ochsevs ska kunna föra samman insamlade data i ettgemensamt Nationellt kvalitetsregister. Det kanvara tänkbart att det därutöver finns register försärskilda, mer omfattande behov på exempelvisspecialistkliniker.tidsplanArbetet med sdir pågår nu för fullt, sedan regeringenvia Socialstyrelsen ställt särskilda utvecklingsmedeltill förfogande. Ambitionen äratt registret ska vara färdigt för inrapporteringav data före sommaren 2009.Tips för Dig som vill veta mern Åstrand P, Klinge B. Implantatsystem på den svenskamarknaden. Tandläkartidningen 2008; 4: 54–62tandläkartidningen årg 101 nr 8 200963

VETENSKAP & KLINIKÖhman et alRadiologiskaundersökningarav visdomständergranskasSammanfattat En granskninghar gjorts av den radiologiskaundersökningens roll inför avlägsnandeav visdomständer iunderkäken.Studien visar att panoramaröntgeneller intra orala bilderär tillräckliga i de flesta fall. Omrelationen tand/kanal inte kanvisualiseras med konventionellametoder bör volymtomografiutföras.Referentgranskad Accepterad för publicering 9 februari 2009Anders ÖhmanÖtdl i oral radiologi, avdför Radiologi, Sunderbysjukhus, Luleå.E-post: anders.ohman@nll.seUlf BlombäckVerksamhetschef, ötdl ioral kirurgi, Käk- ochmunsjukdomar, Sunderbysjukhus, Luleå.Lennart FlygareOdont dr, ötdl i oralradiologi, avd för Radiologi,Sunderby sjukhus,Luleå.tidigarepubliceradTexten är ennågot om arbe tadversion av tidigarepublicerad artikeli Clinical OralInvestigations.Extraktion eller operativt avlägsnandeav visdomständer är ett vanligt förekommandekirurgiskt ingrepp inomtandvården. Som regel är ingreppetrelativt enkelt med liten risk för skadorpå intilliggande strukturer. I en del fall föreliggerdock nära relation mellan visdomstandenoch mandibularkanal eller den linguala benplattan.I en icke försumbar andel av dessa svårarefall uppstår temporära eller permanenta skadorpå n alveolaris inferior eller n lingualis [1–8]. Ien retrospektiv studie omfattande patienter medpostoperativa neurosensoriska störningar visadesatt visdomstandskirurgi är den vanligasteorsaken till permanenta skador på n alveolarisinferior, vanligare än både implantatkirurgi ochortognat kirurgi [9]. En annan allvarlig komplikationvid avlägsnande av visdomständer i underkäkenär displacering av rötter till munbotten,något som kan ge upphov till livshotande infektioner.Därför är en adekvat radiologisk undersökningen fundamental del av den preoperativautredningen vid visdomstandskirurgi.På senare tid har moderna radiologiska metodermed möjlighet till tredimensionell återgivningtill relativt låg dos så som volymtomografi,även kallat Cone Beam ct (cbct), eller konventionelldatortomografi (dt) blivit ett mycket användbartverktyg för preoperativ bedömning avvisdomständer i underkäken.Syftet med denna artikel är att kritiskt granskaden preoperativa radiologiska utredningens rollinför avlägsnande av visdomständer i underkäkenoch att föreslå en strategi för preoperativradiologisk undersökning av visdomständer baseratpå tillgängligt vetenskapligt underlag ochklinisk erfarenhet.krav på den radiologiska undersökningenDen radiologiska undersökningen har flera uppgifteratt fylla. Förutom att utgöra ett beslutsunderlagför korrekt bedömning av förekomst avpatologi och tandens läge och anatomi ska denäven fungera som en kirurgisk karta för att underlättaingreppet. Därför bör den radiologiskaundersökningen ge information inte bara om visdomstandenutan också om omgivande ben ochangränsande tänder.Den viktigaste bedömningen avseende visdomstandensrötter är att klargöra relationen tillmandibularkanalen, men rötternas antal, formoch grad av utveckling liksom rötternas djupi det alveolära benet är också av intresse. Ävenvisdomstandens orientering i sagittalplanet,vinkling i buckolingual riktning, storlek och formpå kronan samt eventuell karies eller resorptionbör noteras. Bedömningen av omgivande beninkluderar ramus mandibulaes position i förhållandetill visdomstanden, benets struktur ochtäthet samt eventuell förekomst av patologi såsom cystor, tumörer eller tecken på perikoronalainfektioner.Även andramolaren bör granskas då status pådenna tand kan påverka behandlingsbeslutet.Ibland är det bästa alternativet att avlägsna enandramolar med dubiös prognos och behålla visdomstanden.Om panoramabild finns tillgänglig bör ävenöverkäken bedömas då en elongerad visdomstandi överkäken kan vara orsaken till återkommandeperikoronitbesvär i underkäken.röntgenundersökningens berättigandeI denna artikel beskrivs radiologiska metodervarierade från enkla översiktsbilder till sofistikeradetekniker som ger detaljerad information.Frågan är dock vilken teknik som ska användasoch när?Den övergripande princip som bör styra allaradiologiska utredningar är att patientens nyttaav undersökningen ska väga tyngre än den riskundersökningen utgör. När man tagit beslut omatt radiologisk undersökning bör utföras ska alara-principenbeaktas. alara står för As Low As64 tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

VETENSKAP & KLINIKPreoperativa radiologiska undersökningarReasonably Achievable och innebär att man skaanvända den radiologiska teknik som till minstamöjliga stråldos levererar tillräcklig information.Detta innebär att beslut om radiologisk undersökning,precis som vid andra preoperativa diagnostiskatest, bör baseras på en principiellförståelse av testets användbarhet. För att kunnafastställa sådana principer krävs evidensbaseradinformation om metodens diagnostiska egenskaper(sensitivitet, specificitet, prediktiva värdenmed mera) samt information om hur metodensdiagnostiska information påverkar det kliniskaresultatet, i engelskspråkig litteratur benämnttherapeutic efficacy [10]. Tyvärr är sådan informationmycket sparsam när det gäller preoperativradiologisk utredning av visdomständer.En pubmed-sökning på mesh-termerna Molar,Third och Radiography resulterade i 332 artiklar,varav 89 hade mesh-termerna som »majortopics«. Av dessa artiklar bedömdes 30 som relevantamed avseende på preoperativ radiologiskbedömning av visdomständer i underkäken [5,11–39]. Samtliga dessa artiklar uppfyllde dockendast lågt vetenskapligt bevisvärde enligt kriterieruppsatta av Limchaichana et al [40]. Eftersomdet vetenskapliga underlaget vad gällernyttan av preoperativ radiologisk undersökningav visdomständer är otillräckligt tvingas vi såledesfortfarande till stor del lita på individuellakliniska beslut.Några generella principer låter sig dock formuleras:Preoperativ radiologisk undersökningkan vara indicerat närn resultatet av undersökningen förväntas påverkabehandlingsbeslutet och/eller behandlingsresultatetn dokumentation av preoperativa lesioner förframtida bedömning av behandlingsresultat behövs.Otillräckliga men tyvärr ibland förekommandeanledningar för radiologisk undersökning ärn för att tillfredsställa vår egen nyfikenhetn av enbart medikolegala skäln för att kunna erhålla ekonomisk ersättningfrån tredje part (exempelvis försäkringskassa).»Den övergripande princip som bör styra allaradiologiska utredningar är att patientens nytta avundersökningen ska väga tyngre än den risk undersökningenutgör.«radiologiska metoderKonventionell röntgen1. Intraorala bilderIntraoral röntgen är den vanligaste metoden förbedömning av visdomständer i underkäken dådet är en teknik som är tillgänglig för alla tandläkare.Trots detta är den vetenskapliga dokumentationenav denna teknik ytterst sparsam.Eftersom intraorala röntgenbilder är tvådimensionellabilder av ett tredimensionellt objekt förekommerofta överlappningar som döljer ellerförsvårar identifikationen av intressanta strukturer.Genom att använda parallaxteknik där minsttvå bilder med skillnad i horisontell eller vertikalvinkling exponeras kan den anatomiska relationenmellan olika strukturer fastställas. Dennateknik är särskilt användbar vid preoperativröntgenundersökning av visdomständer i underkäkeneftersom relationen mellan tand och mandibularkanali de allra flesta fall kan fastställas[41–43]. Begränsande faktorer för användandetav intraorala bilder är förutom problemet medöverlappande strukturer även kraven på patientkooperationsamt svårigheter att kunna placerafilmen så långt bak att posteriort belägna strukturerså som visdomstanden kan avbildas.2. PanoramaröntgenPanoramaröntgentekniken ger i en enda bilden översikt av båda käkarna. Dess fördelar ärlåg stråldos samt bekvämlighet för patienten.Panoramabilden ger information om samtligavisdoms tänder i en och samma bild och mötermånga av de krav som ställs på en preoperativundersökning av visdomständer i underkäken.Panoramatekniken ensam, utan kompletteringav andra radiologiska tekniker, har dock klarabegränsningar. Panoramabilden ger visserligeninformation om mandibularkanalens position ivertikalplanet men ingen information om dessposition i buckolingual riktning. Man kan därförinte avgöra huruvida kanalen löper buckalt,lingualt eller genom rotpaketet när det föreliggeröverlappning mellan kanal och rötter. Dessutomkan mandibularkanalens position i vertikalledlätt misstolkas på grund av snedprojektioner ochden varierande förstoringsgraden i olika delarav panoramabilden. Studier har också visat attpanoramaröntgens förmåga att rätt klassificeratandretentionsgrad är lägre än 50 procent [44].Eftersom panoramatekniken producerar ettskärpeskikt av begränsad bredd kan även små fel ipositionering av patienten kraftigt reducera möjlighetenatt bedöma fina detaljer så som rotanatomidå tandrötterna riskerar att hamna utanförskärpeskiktet om de böjer av i buckal eller lingualriktning. Olika studier har visat att metoden harbegränsad förmåga att avgöra rotantal eller attdemonstrera rotmorfologi [11–14].Enligt vårt förmenande kan panoramabild varatillräcklig för preoperativ värdering i de fall därrotanatomin är okomplicerad samt mandibularkanaloch rotpaket inte överlappar varandra (fi-»… man ska använda den radiologiska teknik somtill minsta möjliga stråldos levererar tillräckliginformation.«tandläkartidningen årg 101 nr 8 200965

VETENSKAP & KLINIKÖhman et alpa-bild (figur ii b).Figur 1.Enbart panoramaundersökning kan vara tillräckligti ett fall som detta där 38 och 48 uppvisarokomplicerad rotanatomi och mandibularkanalenhar ett inferiort förlopp, på avstånd från rötterna.Cone Beam Computed Tomography (CBCT)Den huvudsakliga skillnaden mellan konventionelldatortomografi och cbct är att cbct använderen platt skärmdetektor i stället för en ellerflera rader av röntgendetektorer. Detta möjliggöratt man kan samla in all information som behövsför att rekonstruera den undersökta volymen unaFigur 2.a) Stereografiska bilder framställda medScanora®-utrustning. Med hjälp av stereoskopiskkikare kan en 3-dimensionell bild uppfattas.b) Posteroanterior bild. Relationen mellan mandibularkanal(pilar) och tandrötter i lateralled kantydligt ses med denna teknik.gur i). I alla andra fall finns skäl att utvidga denradiologiska undersökningen!3. Andra extraorala teknikerMånga moderna multifunktionella panoramamaskinerkan producera så kallade scanogram medhjälp av parallaxprincipen (figur ii a). Denna metodmöjliggör förutom sedvanlig tolkning medparallaxmetoden även stereografisk granskningav det undersökta området och har flera praktiskafördelar jämfört med den intraorala tekniken.Visdomstanden kan avbildas oavsett läge i käkenoch kraven på patientkooperation är låga.Scanogram har rapporterats vara överlägsetpanoramaröntgen och intraorala bilder för att utrönaantal och position på rötter samt jämförbarmed dessa tekniker för att utröna relationen kanal/visdomstand[38, 39, 45].En användbar kompletterande projektion tillpanoramaröntgen och parallaxbilder är gapandeposteroanterior (pa) bild. Med denna projektionkan som regel både relation mellan tand ochmandibularkanal såväl som visdomstandens lutningi bucko-lingualled bedömas. I de allra flestafall där intraorala bilder eller scanogram inte ärtillräckligt för att bestämma mandibularkanalensbucko-linguala position framgår relationen mellankanalen och tandrötterna tydligt på gapandebKonventionell tomografiVid konventionell tomografi utför röntgenrör ochfilm komplexa rörelser i flera riktningar för attframställa radiografiska skikt av det undersöktaobjektet. Konventionell tomografi har rapporteratskunna rätt identifiera mandibularkanalen imer än 97 procent av fallen [25, 28, 46]. Teknikensnackdelar är emellertid enligt vår erfarenhetfrämst dess begränsade förmåga att i fall mednära relation mellan kanal och rötter kunna avbildaden precisa anatomin på grund av teknikensinneboende suddighet och släpskuggor. Teknikenhar också begränsningar i förmågan att avbildamjukvävnad. Därför har konventionell tomografipå senare år i stor utsträckning ersatts av Datortomografi(dt) och Volymtomografi, på engelskabenämnt Computed Tomography (ct) respektiveCone-Beam Computed Tomography (cbct).Datortomografi (DT)Oavsett vilken teknik som används har slätröntgenklara begränsningar i förmågan att tillåta utvärderingav tredimensionella relationer så somrotanatomi eller mandibularkanalens förlopp.För detaljerad preoperativ kartläggning eller visualiseringav subtila benförändringar är datortomografiöverlägset slätröntgen.Datortomografi innebär i princip att en solfjäderformad,tunn röntgenstråle passerar genomobjektet i många olika vinklar i syfte att skapa radiografiskatvärsnitt av objektet. Strålningen sompasserar objektet samlas upp i en rad detektorerdär den alstrar elektriska laddningar. Mätvärdenasom samlats in av detektorerna digitaliseras tillbildelement (pixlar) med kända dimensioner.Gråskaleinformationen i varje individuell pixelrekonstrueras därefter baserat på röntgenstrålningensattenuering längs med strålriktningen.Moderna datortomografer använder kontinuerligröntgenavsökning (Spiral-dt eller multidetektordatortomografi (mdct)), vilket möjliggör volymetrisk(tredimensionell) avbildning och multiplabildrekonstruktioner av hög kvalitet i fleraolika plan.Datortomografi har traditionellt ansetts varaen högdosteknik men med senare tids utvecklingav multidetektor-dt och lågdosprotokoll anpassadetill den diagnostiska frågeställningen stämmerinte detta längre då stråldoser under 0,15mSv är fullt möjligt med bibehållen diagnostiskbildkvalitet [47–49].66 tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

VETENSKAP & KLINIKPreoperativa radiologiska undersökningarabFigur 4.a) Beskuren panoramabild där kanalen tecknas somett mörkt band över rötterna 48. Ett radiologiskt utseendesom associeras med nära relation tand/kanal.b–c) Datortomografiska bilder.b) Axial bild där mandibeln betraktas underifrån.c) Frontal bild där mandibeln betraktas framifrån.Mandibularkanalen förlöper lingualt, inklämd mellantandrötter och en uttunnad lingual kompakta (pilar).cFigur 3. CBCT-bilder i 3 plan.a) Axial b) sagittal och c) frontal bild.Notera den högre detaljrikedomen i dessabilder jämfört med »konventionell« datortomografi.Mandibularkanalens förlopplingualt om den superiora roten kantydligt ses (pil).acbLingualtBuckaltbildmat er iale t v änligen st ällt t ill f ö r f o gandea v eva klints tröm, od ontolo gisk radiolo g i ,universitetssjukhuset linköping.der en enda rotation. I praktiken resulterar dettai bilder med högre spatiell upplösning än i dagensdatortomografer och vanligen, men inte alltid, tillen lägre röntgendos. Doser mellan 0,05 och 0,6mSv för maxillofaciala undersökningar har rapporterats[50]. Många cbct-system är designadespeciellt för hårdvävnadsavbildning i det dentomaxillofacialaområdet och användningen avcbct inför dentala behandlingar har ökat lavinartatpå senare år. Denna teknik möjliggör tredimensionellaavbildningar av ansiktsskelettet medminimal förvrängning, men till en lägre apparatkostnadoch enklare undersökningsteknik jämförtmed traditionella datortomografer. Då manmed cbct kan framställa bilder med hög detaljrikedomlämpar den sig utmärkt för dentoalveolärdiagnostik (figur iii).Övriga radiologiska metoderAndra radiologiska metoder som magnet re sonanstomografi (mr), ultraljud och tact (TunedAperture Computed Tomography) har också använtsi samband med utredning av visdomständer.tact kan anses vara av mer experimentellnatur medan mr och ultraljud i framtiden kankomma att spela en roll för utvärdering av postoperativa nervskador [21, 51–55].diskussion och litteraturöversiktVid genomgång av litteraturen får man lätt intrycketatt målet med den radiologiska undersökningenenbart är att fastställa om det föreliggernära relation mellan mandibularkanal och tandrötterindikerande behov av försiktighet vid avlägsnandeav visdomstanden. Detta anser vi varaen otillräcklig strategi.Exakt kunskap om de anatomiska förhållandenaacFigur 5.a) Beskuren panoramabild. Observera det likartade utseende medfigur 4 a.b–d) Datortomografiska bilder.b–c) Axial och d) frontal bild avslöjar buckalt belägenmandibularkanal samt uttunnad buckal kompakta (pilar) vilketnödvändiggör ett helt annat kirurgiskt handläggande i detta fall.är en förutsättning för en individuellt anpassad,optimerad och effektiv kirurgisk procedur. Om tillexempel mandibularkanalen löper lingualt omroten är allmän försiktighet vid avlägsnande inteoptimal handläggning, utan den mest ade kvatakirurgiska tekniken är effektivt avlägsnande avtillräckligt mycket buckalt ben för att undvikakompression av nervskidan och fraktur av lingualabenplattan (figur iv). Ett helt annat kirurgisktangreppssätt blir givetvis nödvändigt meden buckalt förlöpande mandibularkanal (figurv).bdtandläkartidningen årg 101 nr 8 200967

VETENSKAP & KLINIKÖhman et alaI flera artiklar har det rapporterats att buckaltförlopp av mandibularkanalen är det vanligastei ett oselekterat patienturval [25, 27, 45]. Mahasantipyaet al [56] angav att inferior position ärvanligast och Öhman et al [57] fann att lingual positionpå mandibularkanalen var den vanligastehos patienter där det föreligger en nära relationmellan kanalen och visdomstandens rötter. Denstora diskrepansen avseende kanalens positioni de olika studierna kan sannolikt hänföras tillolika inklusionskriterier.Även om incidensen av postoperativ dysestesiFigur 6. CBCT-bilder.a) Sagittal bild som tydligt visar på den komplicerade rotanatomin.b) Frontal bild där mandibularkanalen lätt kan identifieras (pil).c) Axial bild. Distal rot belägen i lingual kompakta och med tveksambentäckning.b i l d mat er iale t v änligen st ällt t ill f örfogande av eva klints tröm,odontologisk radiologi, universitetssjukhuset linköping.acbFigur 7. Datortomografi.a) Axial och b) frontal bild. Mandibularkanalenförlöper mellan rötterna på 48 (pilar).c) Axial och d) frontal bild. Ett annat fall därdistala roten penetrerar lingual kompakta (pilar).bcdav nervus alveolaris inferior generellt är låg ärfortfarande visdomstandskirurgi den främsta orsakentill neurosensorisk störning av denna nerv.Temporära skador hos 0,4–5,5 procent och permanentnervskada hos 0,1–1,0 procent av patientersom genomgått visdomstandskirurgi har rapporterats[2, 35, 58–59]. Flera källor i litteraturenrapporterar dock att incidensen ökar dramatisktnär det föreligger nära anatomisk relation mellanmandibularkanalen och visdomstanden. Nervskadori så mycket som 23–60 procent av falleni selekterade material har rapporterats [4–6, 8].Därför har många försök gjorts att använda olikaradiografiska tecken, huvudsakligen från panoramaröntgenbilder,för att kartlägga eventuellasamband mellan nära relation kanal/rötter ochrisk för postoperativa skador på nervus alveolarisinferior. Radiografiska tecken så som mörktband över rötterna, avbrott i de radiopaka linjersom markerar kanalens begränsning, deviationi kanalens förlopp och, i mindre utsträckning,försnävning av kanalen har visats vara koppladetill ökad frekvens av neurosensoriska störningarsamt till en nära relation mellan visdomstandoch mandibularkanal [4, 6, 8, 17, 29, 34, 60].Detta hjälper dock föga i den kliniska situationendå förekomst eller avsaknad av dessa teckenpå panoramaröntgen vare sig kan predikteraeller exkludera att det föreligger nära relationmellan visdomstand och mandibularkanal.Även om det fanns säkra tecken för att predikteranära relation mellan kanal och tand utifrånpanoramaröntgen skulle man fortfarande saknadetaljerad information om kanalens positionoch förlopp. Då denna kunskap har avgörandebetydelse för den kirurgiska behandlingen börden preoperativa radiologiska undersökningentillhandahålla detaljerad anatomisk information– en kirurgisk karta. På senare tid har avbildningi tre plan med Datortomografi eller Cone-Beamct rekommenderats när radiologiska tecken indikerandenära relation kanal/visdomstand föreliggerpå panoramaröntgenbild [29, 61] ellernär mandibularkanalens förlopp ej kan bestämmasmed hjälp av konventionella radiologiskametoder [57].Datortomografi har en överlägsen förmåga attvisualisera mandibularkanalen [62] och användsofta som gyllene standard för att utvärdera andraradiologiska tekniker.I en nyligen publicerad studie [63] visadescbct vara lika bra som mdct för linjära mätningari mandibeln. Detta gör det rimligt att anta attcbct har lika hög validitet som dt avseende förmåganatt korrekt lokalisera mandibularkanalen.Hashimoto och medarbetare baserade sig påen experimentell studie när de påstod att cbcthar högre validitet än mdct för att avbilda småanatomiska detaljer i det maxillofaciala området[64] och deras påståenden stöds delvis av andrastudier rörande temporalbenet [65]. Den största68 tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

VETENSKAP & KLINIKPreoperativa radiologiska undersökningarfördelen med dt och cbct med hänsyn till avbildningav visdomständer är deras förmåga atttillhandahålla precis anatomisk information.vår erfarenhetVid Sunderby sjukhus har vi sedan år 2000 rutinmässigtgenomfört preoperativ datortomografipå patienter remitterade till avdelningenför käk- och munsjukdomar och där relationmellan mandibularkanal/visdomstand inte säkertkan fastställas med slätröntgentekniker. Vihar sålunda årligen genomfört datortomografiskaundersökningar på 40–50 patienter av decirka 250 vars underkäksåttor årligen avlägsnaskirurgiskt vid sjukhuset. Notera att dessa 250 patienterhar remitterats från allmäntandvård ochrepresenterar ett selekterat urval av visdomständersom har bedömts vara komplicerade attkirurgiskt avlägsna. Vid dessa undersökningarföreligger alltid nära relation mellan rötter ochmandibularkanal. Frekvent ses också uttunning/perforation av lingual kompakta av rot eller kanal,rötter som omsluter mandibularkanalen ellernischbildning på rötterna. Sådana fynd påverkarden kirurgiska behandlingen och kan intepåvisas med andra radiologiska tekniker än dteller cbct (figur iii–vii).Sedan vi år 2000 introducerade rutinmässigpreoperativ dt-undersökning av selekteradefall enligt ovan har det inte inträffat något fallmed permanent nervskada i samband med visdomstandskirurgivid Sunderby sjukhus. Detär därför vår övertygelse att volymtomografi såsom dt eller cbct i utvalda fall, när slätröntgeninte klart kan visa relationen mellan tandrötteroch mandibularkanal, ger ett bättre underlagför preoperativ riskbedömning och beslutsfattandehuruvida man ska operera eller avvakta.Då operationsbeslutet bör baseras på informeratsamtycke från patienten är dessa grundläggandefakta av stor betydelse. Därtill underlättas denkirurgiska proceduren av säker vetskap om deanatomiska förhållandena, vilket minimerar riskenför peroperativa komplikationer.Lämpliga dt-protokoll med optimerad stråldosför preoperativ utvärdering av visdomständerhar tidigare presenterats i litteraturen [66].Det faktum att avlägsnande av visdomständer ärden huvudsakliga etiologin till neurosensoriskastörningar av n alveolaris inferior [9] och denhöga incidensen av neurosensoriska störningar,både av n lingualis och n alveolaris inferior, associeradetill visdomstandskirurgi är oroande ochindikerar behov av ett paradigmskifte gällandepreoperativ utvärdering av visdomständer.sammanfattningVi föreslår följande strategi för preoperativ radiologiskutvärdering inför avlägsnande av visdomständeri underkäken:Panoramaröntgenbild och/eller intraoralaröntgenbilder är tillräckligt i flertalet fall, specielltom det inte är någon överlappning mellanrötter och mandibularkanal.Om relationen mellan kanal/tandrötter inteframgår tydligt baserat på panorama- och intraoralabilder är komplettering med gapandepa-projektion tillräckligt i de flesta fall.När ovanstående röntgenundersökningar ejtydligt kan visualisera relationen mellan kanal/rötter är volymtomografi med hjälp av dt ellercbct indicerat.Om denna strategi följs strikt och kombinerasmed skonsam och individuellt anpassad kirurgiskteknik anpassad efter röntgenfynden, är detvår övertygelse och erfarenhet att permanentnervskada som en följd av visdomstandskirurgiär en i det närmaste undvikbar komplikation.Referenser2. Carmichael FA, McGowanDA. Incidence of nervedamage following thirdmolar removal: a West ofScotland Oral SurgeryResearch Group study. BrJ Oral Maxillofac Surg1992; 30 (2): 78–82.Review.4. Howe GL, Poyton HG.Prevention of damage tothe inferior dental nerveduring the extraction ofmandibular third molars.Br Dent J 1960; 199:355–63.8. Rud J. Third molar surgery:relationship of rootto mandibular canal andinjuries to the inferiordental nerve. Tandlaegebladet1983; 87 (18):619–31.9. Libersa P, Savignat M,Tonnel A. Neurosensorydisturbances of theinferior alveolar nerve: aretrospective study ofcomplaints in a 10-yearperiod. J Oral MaxillofacSurg 2007; 65 (8): 1486–9.10. Fryback DG, ThornburyJR. The efficacy of diagnosticimaging. MedDecis Making 1991; 11:88–94.12. Bell GW. Use of dentalpanoramic tomographsto predict the relationbetween mandibularthird molar teeth and theinferior alveolar nerve.Radiological and surgicalfindings and clinicaloutcome. Br J Oral MaxillofacSurg 2004; 42 (1):21–7.25. Kaeppler G. Conventionalcross-sectional tomographicevaluation ofmandibular third molars.Quintessence Int 2000;31(1): 49–56.36. Susarla SM, Dodson TB.Preoperative computedtomography imaging inthe management ofimpacted mandibularthird molars. J OralMaxillofac Surg 2007; 65(1): 83–8.38. Wenzel A, Aagaard E,Sindet-Pedersen S.Evaluation of a newradiographic technique:diagnostic accuracy formandibular third molars.Dentomaxillofac Radiol1998; 27 (5): 255–63.40. Limchaichana N, PeterssonA, Rohlin M. Theefficacy of magneticresonance imaging in thediagnosis of degenerativeand inflammatorytemporomandibular jointdisorders: a systematicliterature review. OralSurg Oral Med Oral PatholOral Radiol Endod 2006;102 (4): 521–36.47. Ohman A, Kull L, AnderssonJ, Flygare L. Radiationdoses in examinationof lower third molarswith computed tomographyand conventionalradiography. Acceptedfor publication DentomaxillofacRadiol.50. Ludlow JB, Davies-Ludlow LE, Brooks SL,Howerton WB.Dosimetryof 3 CBCT devices for oraland maxillofacial radiology:CB Mercuray, New-Tom 3G and i-CAT. DentomaxillofacRadiol2006; 35 (4): 219–26.Erratum in: DentomaxillofacRadiol 35: 392.57. Ohman A, Kivijärvi K,Blombäck U, Flygare L.Pre-operative radiographicevaluation of lowerthird molars with computedtomography. DentomaxillofacRadiol2006, 35 (1): 30–5.60 Rood JP, Shehab BA. Theradiological prediction ofinferior alveolar nerveinjury during third molarsurgery. Br J Oral MaxillofacSurg 1990; 28 (1):20–5.61. Dodson TB. Role ofcomputerized tomographyin management ofimpacted mandibularthird molars. NY StateDent J 2005; 71 (6):32–5.62. Yang J, Cavalcanti MG,Ruprecht A, Vannier MW.2-D and 3-D reconstructionsof spiral computedtomography in localizationof the inferioralveolar canal for dentalimplants. Oral Surg OralMed Oral Pathol OralRadiol Endod 1999; 87(3): 369–74.64. Hashimoto K, KawashimaS, Araki M, Iwai K, SawadaK, Akiyama Y.Comparison of imageperformance betweencone-beam computedtomography for dentaluse and four-row multidetectorhelical CT. J OralSci 2006; 48 (1): 27–34.66. Flygare L, Ohman A.Preoperative imagingprocedures for lowerwisdom teeth removal.Clin Oral Investig 2008Dec;12(4): 291–302.Epub 2008 Apr 30.För fullständig referenslista– var god kontakta försteförfattaren.tandläkartidningen årg 101 nr 8 200969

VETENSKAP & KLINIKBarbro SärnerFluoriderade verktygviktiga vid egenvårdBarbro SärnerOdont dr, leg tandhygienist,avd för cariologi,Inst för odontologi,Sahlgrenska akademin,GöteborgsuniversitetE-post:barbro.sarner@odontologi.gu.seautoreferat Tandstickor, tandtrådaroch interdentalborstar som innehållerfluor är viktiga redskap vid behandlingav karies på approximalytan. Menfluoravgivningen varierar stort mellanprodukterna och för att uppnå störstamöjliga kariesförebyggande effekt ärde individuella rekommendationernabetydelsefulla.Godkänt för publicering 8 februari 2009Trots en generellt förbättrad tandhälsa under desenaste 50 åren ses i dag fortfarande individermed omfattande kariesskador. Epidemiologiskadata pekar speciellt på en hög förekomst av approximalakariesskador i premolar- och molarregionen.På grund av specifika anatomiska, diagnostiskaoch operativa förhållanden utgör dessai samtliga åldersgrupper ett omfattande kariologisktproblem. Det är viktigt att fluor tillförs dessaytor för att motverka utvecklingen av karies. Utöverprodukter som till exempel tandkräm, sköljvätskoroch sugtabletter, vilka ger en generellfluortillförsel till tänderna, finns i dag fluorinnehållandeapproximala hjälpmedel vilka specifikttillför fluor till det interproximala området.Delarbete IDelarbete I syftade till att studera fluoravgivningenav fluorinnehållande tandstickor och tandtrådarin vitro och fluoravgivningen samt olika approximalaadministrationsmetoder in vivo.En inventering av samtliga fluorinnehållandetandstickor och tandtrådar på den svenska marknadengenomfördes. Totalt testades fluoravgivningenav 26 produkter in vitro: 11 kommersiellatandstickor, 12 kommersiella tandtrådar och 3prototyper (1 tandsticka och 2 tandtrådar). FörDISPUTATIONDen 19 september 2008 försvarade odont lic/leg tandhygienist Barbro Särner,odontologiska institutionen, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet,avhandlingen »On Approximal Caries Prevention using Fluoridated Toothpicks,Dental Floss and Interdental Brushes«. Fakultetsopponent var professor BirgittaSöder, Karolinska institutet, Stockholm. Huvudhandledare har varit professor PeterLingström och bihandledare professor Dowen Birkhed, avdelningen för cariologi,odontologiska institutionen, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.varje produkt analyserades 1 tandsticka eller 20cm tandtråd från 10 olika förpackningar. Produktenplacerades i en Petriskål med vatten + tisabvarefter fluorkoncentrationen bestämdes efter30 minuter och efter 24 timmar med en jonspecifikelektrod.Resultaten visade en stor variation i fluoravgivandeförmåga mellan olika sorters tandstickoroch tandtrådar. Den mesta fluoren frigavs redanefter 30 minuter och generellt sett gav tandstickorhögre värden än tandtrådar. Det visade sig attnågra av de utvärderade tandtrådarna i principinte släppte ifrån sig någon fluor alls.In vivo utfördes två testserier i vilka sex friskavuxna försökspersoner deltog. Dessa fick användafluorinnehållande tandstickor och tandtrådarsamt andra metoder för approximal fluoradministrationvarefter den approximala fluorkoncentrationenuppmättes. Approximal saliv uppsamladesföre och efter behandling med hjälp avstandardiserade papperspoints som sedan analyseradesavseende fluorhalt.En förhöjd fluorhalt sågs efter behandling medtandsticka och tandtråd både i behandlade approximalrumliksom i intilliggande obehandladeapproximalrum upp till 60 minuter efter behandling.Även om fluorhalten var lägre i de obehandladeområdena visar studien att det är möjligt förfluor att spridas från ett approximalrum till ettannat.En viss variation sågs mellan de sex approximalamunhygieniska hjälpmedlen som utvärderades.I Serie ii jämfördes olika administrationsmetoder.Vid användning av en ny tandsticka/tandtråd för varje approximalrum erhölls högrefluorhalter jämfört med om en och samma tandsticka/tandtrådanvändes för samtliga approximalrum.En jämförelse gjordes även med eninterdentalborste doppad i 0,2 procent NaF-gel,alternativt doppad i 0,2 procent NaF-lösning ochmunsköljning med 0,2 procent NaF-lösning. Denhögsta fluorhalten sågs efter användning av interdentalborstedoppad i 0,2 procent NaF-gel.Resultaten visar på vikten av information tillpatient både vad gäller val av produkter menäven avseende användningssätt.Delarbete III delarbete ii var syftet att in vivo utvärdera kombinationenav olika fluorprodukter samt använd-70 tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

VETENSKAP & KLINIKApproximal kariespreventionningen av en interdentalborste doppad i NaF-gel.För detta ändamål deltog tio friska vuxna individeri två testserier.Användningen av tandsticka och tandtrådskedde enbart alternativt i kombination medandra preparat; före och efter munsköljningmed 0,2 procent NaF-lösning eller tandborstningmed tandkräm innehållande 0,15 procentNaF.Samtliga kombinationer av tandstickor ochtandtråd med munsköljning gav högre fluorkoncentrationerän vad som sågs efter enbarttandborstning eller i kombination med tandborstning.Vid kombination av tandsticka ochtandtråd med munsköljning eller tandborstningerhölls högst fluorhalt ifall dessa användes föresköljning och efter borstning och gav högre fluorhaltän enbart tandborstning. Att doppa en interdentalborstei olika koncentrationer av NaFgel,kallad »Inter Dental Brush Gel Method«, gavhöga fluorhalter approximalt.Data indikerar att ordningsföljd är av betydelseför att erhålla högsta möjliga approximala fluorkoncentrationsamt att kombinationen interdentalborste+ gel kan vara ett värdefullt sätt föratt höja den approximala fluorkoncentrationen.Användning av eninterdentalborste,först doppad i NaF-geloch sedan appliceradapproximalt i regio 15/14.Delarbete IIISyftet med delarbete iii var att utvärdera effektenpå demineraliserad emalj och dentin samt påmikrofloran i plack efter frekvent användning avtandtrådar och tandstickor, impregnerade medNaF eller aminfluorid (AmF), in situ.I studien, som skedde i samarbete med forskarevid Groningens Universitet i Holland, deltog15 individer med helproteser.Emalj- och dentinbitar från extraherade premolarer/molarerdemineraliserades före försöket.En emalj- och dentinbit placerades i enrektangulär hållare och formade på så sätt etttriangulärt, approximalliknande mellanrum.Hållare placerades på vänster och höger sida ipremolar/molarregionen i över- eller underkäksprotesen.Behandling med approximalahjälpmedel skedde tre gånger per dag underfyra veckor. En kontrollperiod där inga tandstickoreller tandtrådar användes ingick också,vilket resulterade i totalt fem testperioder. Plackinsamlades efter varje testperiod för analys avseendekariogena mikroorganismer. Däreftermonterades tandbitarna ur protesen och analyseradesmed hjälp av transversell mikroradiografi(tmr).Resultaten från denna studie visade att frekventanvändning av tandstickor och tandtrådförhindrar vidare demineralisation av emalj ochdentin. Effekten var bäst för de fluorinnehållandeprodukterna och något större för tandtrådjämfört med tandsticka, speciellt för dentin. Denstörsta effekten på mikrofloran sågs efter användningav tandsticka impregnerad med AmF.tandläkartidningen årg 101 nr 8 200971

VETENSKAP & KLINIKBarbro SärnerDelarbete IVSyftet med delarbete iv var att utvärdera några avde faktorer som styr val och rekommendationerav approximala hjälpmedel till patienter av tandläkareoch tandhygienister. En kartläggning av defaktorer som påverkar val och användning av approximalahjälpmedel av patienter genomfördesockså och användningen av approximala hjälpmedelutvärderades.En kodad enkät skickades ut till 500 tandläkareoch 500 tandhygienister från ett randomiseraturval ur register hos Sveriges Tandläkarförbundrespektive Sveriges Tandhygienistförening. Dennainnehöll 23 frågor relaterade till deras rekommendationerav approximala hjälpmedel och dekriterier som dessa baseras på.Ur Västra Götalands dataregister identifierades1 000 individer, vilka delades in i fyra åldersgruppermed 250 personer i vardera grupp (15–20,21–40, 41–60 och >60 år). De erhöll en enkät med21 frågor relaterade till deras användning av approximalahjälpmedel och de rekommendationersom de erhållit.I en tredje testserie fick 60 vana användare avtandsticka, tandtråd respektive interdentalborsteutföra approximal rengöring med respektivehjälpmedel varefter den plackavlägsnande förmåganutvärderades.Resultaten från denna studie visar att de rekommendationersom ges angående approximalrengöring varierar mellan tandhygienister ochtandläkare, där tandhygienister ger mer detaljeradinformation, men också i relation till oralhälsa och patientens ålder. Information om användandeav approximala munhygienhjälpmedelsker, för de flesta åldersgrupper, i högre utsträckningför att motverka parodontala sjukdomarjämfört med karies.För patienterna är det en rad faktorer som påverkaranvändningen av approximala hjälpmedeloch graden av information/instruktion varierar.Även om tandborstning skedde regelbundet varieradeden regelbundna användningen (en gångom dagen eller oftare) av approximala hjälpmedelför samtliga individer mellan 9 och 21 procentför de olika produkterna. Förmågan att avlägsnaplack var hög för regelbundna användare av bådetandsticka, tandtråd och interdentalborste.huvudsakliga konklusioner1. Användning av fluorinnehållande munhygienhjälpmedelinterproximalt bedöms vara enviktig åtgärd för att reducera karies på approximalytan.2. En stor variation i fluoravgivning ses mellanprodukter in vitro och in vivo.3. Både fluoriderad tandsticka och tandtråd gerförhöjda fluorhalter interproximalt upp till 60minuter efter användande.4. En interproximalborste doppad i NaF-gel (InterDental Gel Brush Method) är ett effektivtsätt för att erhålla förhöjda approximala fluorhalter.5. Frekvent användning av fluoriderad tandstickaoch tandtråd motverkar vidare demineralisationoch gynnar remineralisation av emalj ochdentin.6. Det är betydelsefullt att ge individuella rekommendationeravseende val av produkt ochanvändningssätt till patienter för att uppnåstörsta möjliga kariesförebyggande effekt approximalt.DelarbetenI. Särner B, Lingström P,Birkhed D. Fluoride releasefrom NaF- and AmF-impregnatedtoothpicks and dentalflosses in vitro and in vivo.Acta Odontol Scand 2003;61: 289–96.II. Särner B, Birkhed D, LingströmP. Approximal fluorideconcentration using differentfluoridated productsalone or in combination.Caries Res 2008; 42: 73–8.III. Särner B, Birkhed D, HuysmansMCDNJM, Ruben JL,Fidler V, Lingström P. Effectof fluoridated toothpicksand dental flosses on enameland dentine and onplaque composition in situ.Caries Res 2005; 39: 52–9.IV. Särner B, Birkhed D, AnderssonP, Lingström P. Recommendationsby dental staffand use of toothpicks,dental floss and interdentalbrushes for approximalcleaning in an adult Swedishpopulation. 2009, Accepted.Birgitta SöderProf, dr med vet, legtandhygienist, programdirTandhygienistprogr,avd f parodontologi oTandhygienistprogr, Instför odont, KIE-post: birgitta.soder@ki.seFluoriderade verktygviktiga vid egenvårdOpponenten har ordetAtt bli inbjuden som opponent är ett mycket hedrandeuppdrag. Det var med stort intresse ochstor glädje jag fördjupade mig i Barbro Särnersavhandlingsarbete. Det innebär också att läsa ochsätta sig in i vad som för övrigt publicerats i ämnetoch att placera Barbros forskning i relationtill vad andra forskare publicerat.Betydelsen av kariesprevention av de approximalatandytorna genom användande av tandtråd,tandsticka och mellanrumsborstar är ett omdis-kuterat ämne och att dessutom samtidigt tillförafluor är relativt outforskat.Karies är en sjukdom som förekommer i allaländer och populationer i varierande svårighetsgradoch omfattning. För mer än 50 år sedan upptäcktesatt en naturlig förekomst av cirka 1 ppm(1 mg/liter) fluor i dricksvattnet kunde minskakariesförekomsten i stora befolkningsgrupper.Fluorens verkningsmekanismer har alltså sedanlänge varit kända liksom dess förmåga attkontrollera kariessjukdomens olika stadier. Denlokala närvaron av fluor i munnen är av stor betydelseför att skydda tändernas hårdvävnader,och saliven utgör förutsättningen för att fluor skakunna distribueras kring tänderna.72 tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

EMS adapterFlera olika användningsområden:• desinficering av rotkanaler• känsliga tandhalsar > mindre känsliga/okänsliga• tandköttsfickor > avdödar mikrober• i kaviteter före fyllning > minskar risken för sekundärkaries• efter kirurgiska ingrepp > påskyndar läkning• blåsor, herpes, gingivit, stomatit > påskyndar läkningKontakta oss för ytterligare information eller för demonstration.W&H Nordic ABt 08-445 88 30, e office@whnordic.se, wh.comKorg till DAC■ FÖRBUNDSMÖTET 2008 SID 14 ■ KAMRATHJÄLPEN UTÖKAR SID 30VETENSKAP & KLINIK: TEMA 2009,del 1: Intraorala receptorer, panoramabilder,profilröntgen och historik.NR 1 2009Årgång 101www.tandlakartidningen.sen INTERVJUN: ANN-CHARLOTTE FRANK-LINDGREN SID 36 n STUDENTPRAKTIK SID 41 www.tandlakartidningen.seVETENSKAP & KliNiK: Maskinellrotbehandling, mitokondriers ef fektpå åldrandet, våldsutsatta patienter.NR 6 2009Årgång 101VETENSKAP & KLINIKApproximal kariespreventionI delarbete I har Barbro Särner i en omfattandeanalys studerat administration av fluor till approximalytoroch saliv i approximalrummet.Den kunskapen kommer säkerligen att få storbetydelse när det gäller framtida utveckling avapproximala hjälpmedel. Dessutom kan bådepatienter och tandvårdspersonal erhålla vägledningi valet av approximala hjälpmedel.En intressant fråga studerades och diskuteradesi arbete ii: vilken betydelse har kombinationenav olika fluorprodukter vid samtidig tillförselav NaF genom sköljning och/eller via tandkräm?Resultaten i delarbete ii ger oss indikationer påatt ordningsföljden kan vara av betydelse för atthöja NaF-koncentrationen i approximalrummet.Vilken effekt NaF eller aminofluorid AmF harpå demineraliserad emalj, dentin samt på mikrofloranundersöktes i delarbete iii.Avlägsnande av bakteriebeläggningar fråntandytor är en del av den personliga hygienenoch har betydelse för den orala hälsan. I det förebyggandearbetet mot karies läggs stor vikt vidtandrengöringen, inte minst den egna vårdenmed hjälp av tandborstar, tandstickor och tandtråd.Det är därför av stor betydelse att studerahur mikrofloran påverkas dels genom tillförselav NaF eller AmF men också den rent plackavlägsnandeeffekten från approximalytor. Storlekoch utformning av det interproximala områdetskapar en ekologisk nisch där den orala biofilmenhar möjlighet att växa ostört.Det förekommer en konkavitet i interdentalpapillenoch en invagination i tandytan i approximalrummet,vilket gör det svårt att avlägsna detbakteriella placket. Få studier är utförda somspecifikt studerat detta förhållande. Detta tillsammansmed de kliniska studier som utfördesi delarbete iv, där även utvärdering av givnarekommendationer från tandvårdspersonal tillpatienter studerats, gör avhandlingen banbrytande.Konklusionen i arbete IV visar att här behövermer forskning utföras. Barbro Särner har påbörjatarbetet med att försöka sprida »ljus« över vadsom påverkar rekommendationerna och användningenav approximala munhygienhjälpmedel.Studien visar även vikten av individuella rekommendationernär det gäller dessa hjälpmedel.Egenvården har en avgörande betydelse för attbibehålla friska tänder och friska parodontalavävnader.Intentionerna med avhandlingen sammanfallerpå ett påtagligt sätt med WhO:s definition avegenvård: »All the activities that the individualtakes to prevent, diagnose and treat personal illhealth by self-support activities or by referral to ahealthcare professional for diagnosis and care.«Mot denna bakgrund tillför föreliggande akademiskaavhandling ny kunskap och förståelseför vikten av plackkontroll och tillförsel av NaFalternativt AmF till de approximala tandytorna.Slutligen vill jag återigen önska Barbro Särnerlycka till med det fortsatta forskningsarbetetinom ett område som har stor betydelse för ossalla: att undvika sjukdomsutveckling på tändernasapproximalytor och parodontiets approximalområden.!r!verar!x 6saljer och autoklaverar 6 st instrument,t 12 minuter.ill EMS handstycken (som enda ultraljudsscaler påsnabb och effektiv skötsel.OMISKT!8 30, e office@whnordic.se, wh.comy independent!WE-99 LED G, orange, 1:4,5Bakteriefrittmed ozon■ INTERVJUN: AUD SJÖKVIST SID 28 ■ TOLKNING AV RESULTAT SID 30 www.tandläkartidningen.seTANDLÄKARTIDNINGEN NR 7 2009 VETENSKAP & KLINIK TEMA: NY FORSKNING KRISTIANSTADWE-66 LED G, grönt, 4:1TANDLÄKARTIDNINGEN NR 1 2009 VETENSKAP & KLINIK TEMA: BILDGIVANDE TEKNIKER, DEL 1VETENSKAP & KLINIK: TEMA NY1 0 0å rFORSKNING KRISTIANSTAD. Munhäl-NR 7 2009sans effekter på den a lmänna hälsan. Årgång 101Databas höjersäkerhetenSID 161 0 0 å rBILDGIVANDETEKNIKER TEMADel 1Kirurgii simulatorSID 33Framtiden ljus för Dorlire sid 10 • Tandvårdsstödets regelverk sid 22SJÄLVKÄNSLANTILLBAKA – med nya tänderSID 12tandläkartidningen nr 6 2009 vetenskap & klinik maskinell rotbehandling, mitokondriers effekt på åldrandet, våldsutsatta patienter16-åringarna medsämsta tandhälsansID 121 0 0 å rsamlarenAndreas väntrumliknar inget annat sID 34Theavill köpasID 22Krisplani skånesID 24»Jag läser Tandläkartidningenför att denger mig vetenskaptill min beprövadeerfarenhet.«Britt-Marie Persson,tandläkare, MölndalWE-56 LED G, blått, 1:1Helt oberoende.Den nya unika Alegra hand- och vinkelstycksserien erbjuder en integreradgenerator som producerar ljus i samband med rotation. Denna nya teknikgör att Alegra instrumenten kan köras på motorer med e ler utan ljus!Alegra serien är utrustad med LED ljussystem - en diod istä let förfiberoptik. Inga fler krångliga och kostsamma lampbyten!Kontakta oss för mer information:W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, e: office@whnordic.se, wh.comtandläkartidningen årg 101 nr 8 2009100 år73

VETENSKAP & KLINIK böcKErBra grund omestetisk filosofiImponerandebildmaterialomfattande bettanalys inkluderandeanvändandetav ansiktsbågeregistrering.Ett helt kapitel ägnas temporäraersättningar ochhur dessa optimeras för attsenare kunna kopieras ochpermanentas i den slutligaprotetiska konstruktionen.Man gör bettrehabiliteringinkluderande porslinsfasader,kronor, tandstöddabroar och implantatersättningaroch diskuterar ochdemonstrerar även hurmjukvävnaden bör behandlasför att uppnå bästaresultat.Chans till kunskapom kritiskt tänkandeesthetic rehabilitationin fiXed prosthodontics,vol 1Fradeani MFörlag: Quintessence, 2008Antal sidor: 352isbn: 978-1-85097-108-5Boken beskriver grundernatill det estetiska/funktionellatänkandet vid protetiskterapiplanering. Denär indelad i sex kapitel:Grundläggande patientkommunikation,Ansiktsanalys,Analys av tänder/läppar, Fonetik, detaljeradAnalys av tänderna samtsist, men inte minst, denviktiga Gingivala analysen.Alla områden gås igenomsystematiskt och detaljerat.Boken innehåller mer fotonän text och är lätt att ta tillsig. Färgfotona är av mycketgod kvalitet. Resultatenser naturligt vackra ut, mer»europeisk standard«, än»smile á la Hollywood«.Boken avslutas med enestetisk checklista, somman kan ha nytta av.Boken är en bra grundför alla kliniker som sysslarmed estetik/protetik. Denborde även finnas medpå grundutbildningsnivå,men som alla böcker medmånga foton på »glossypaper« är den dyr.madeleine jansson pameniusesthetic rehabilitationin fiXed prosthodontics,vol 2Fradeani M,Barducci GFörlag: Quintessence, 2008Antal sidor: 600isbn: 978-1-85097-171-9Denna bok är resultatetav ett mångårigt samarbetemellan protetikern drMauro Fradeani och tandtekni kern Giancarlo Barducci.I volym 1 i samma serie hardr Fradeani introduceratoch diskuterat en estetiskchecklista för bettrehabilitering,medan man i volym2 diskuterar och demonstreraren så kallad laboratoriechecklista.Dennamöj liggör den ingåendeoch goda kommunikationsom är nödvändig mellankliniker och tandtekniker,för att uppnå ett optimaltfunktionellt och estetisktresultat vid bettrehabilitering.Läsaren får i boken följaett antal fall som är fullständigtbehandlade av drFradeani och där det tandtekniskaarbetet utförts avtandtekniker Barducci.Man lägger i boken ner storomsorg på diagnostiskauppvaxningar, direkta ochindirekta mockups ochBildmaterialet i denna bokär imponerande både vadgäller de kliniska bildernaoch de som illustrerar detandtekniska procedurerna.Dessutom finns etttecknat bildmaterial somär mycket instruktivt ochvälgjort. Hela boken är pedagogisktupplagd med välillustrerade behandlingsmomentsom visas steg försteg. Till varje kapitel höräven en omfattande referenslista.Boken avslutas med någotsom författarna kallar»clinical case gallery«, därrehabiliteringen av ett antalfall sammanfattas.Boken är med tanke på detomfattande bildmaterialeti exklusiv tryckteknik tämligendyr och är därmedinget förstahandsalternativvid undervisningen av tillexempel tandläkarstudenter.Dock kan den varmt rekommenderassom referenslitteraturför den somvill låta sig inspireras av estetiskt,biologiskt och funktionelltväl genomfördabettrehabiliteringar.anders pemer100 årvettigare vård– evidens och kritiskttänkande i vårdenLevi RFörlag: Norstedts, 2009Antal sidor: 192isbn: 978-91-1-302273-4Författaren är till vardagsinformationschef för Statensberedning för medicinskutvärdering (sbu).Bättre utgångspunkt förinblick i bokens tema kanman knappast tänka sig.Boken handlar om att utnyttjaden kunskap somfinns för att ge vettigarevård. Det handlar inte specifiktom tandvård ( jo, detfinns faktiskt ett exempeldärifrån) utan i huvudsakom sjukvård, men det ärförstås inget hinder för denallmänbildningstörstandetandläkaren. Tvärtom skullejag nästan vilja påstå. Detär min egen – icke evidensbaserade– uppfattningatt tandläkare i allmänhetär mer allmänbildade påhälso- och sjukvårdensområde än vad läkare är påtandvårdens område.Och här ges alltså ytterligareen chans till sådan allmänbildning,med inriktningpå tillämpning av evidens:Vilken nytta gör vården?Vård för vems skull? Tro74 tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

50%rabatt*På dinförsta enhet!*Gäller under 2009.Minska dina lab-fakturor!Högsta kvalitet till lägre pris!METALLKERAMIKFrån699SEKFÖR MER INFORMATION, RING:+46 8 457 81 90ISO-certifierat laboratorium.Vegagatan 8, Box 6249, SE-102 34 Stockholm, Sverigewww.sunflexpartials.com| www.sundentallabs.com

VETENSKAP & KLINIK böcKEreller vetande? Finns detnågra bevis? Håller bevisen?Når kunskapen fram?Satsas resurserna rätt? Vadvill patienten? Det är lättför tandvårdspersonal medlite fantasilins i läsglasögonen,att också sätta in egnatandvårdsfrågor att reflekteraöver mot bakgrund avbokens rubriker.Om jag skulle önskat ytterligareett kapitel i bokenskulle det handla omhur man tar vara på ochvärderar patientens egenbedömning av värdet av behandling(patientrapporteratutfall). Det sak na dejag, men Ragnar Levi kangärna skriva en bok till omjust detta.I väntan på den bokenskulle jag föreslå att nigör mig sällskap och läserdenna bok. Tror att denfunkar både i läsfåtöljen,i hängmattan och på badstranden.Att den fångarintresset tillräckligt försträckläsning på långresahögt upp i himlen, det kanjag intyga. Så rådet blir:köp den, men framför alltläs den.björn klingeTrevligt och läsvärtom lokalanestesilokalanestesi och smärtaRosén A, Jarnbring FFörlag: Studentlitteratur,2008Antal sidor: 123isbn: 978-91-44-04820-8En helt ny lärobok om lokalanestesi är man intebort skämd med.En modern och lämpligbok för undervisning i lokalanestesii munhålan harsaknats en längre tid ochnär det nu kommer en, somdessutom tar upp smärtaoch smärtbehandling inomdet orofaciala området, ärdet bara att tacka och taemot.Boken vänder sig till ett flertalkategorier av vårdpersonali såväl grundutbildningsom vidareutbildning. Denär uppdelad så att ena hälftenägnas åt olika aspekterav smärta och andra hälftenåt lokalanestesi. Bildmaterialetutgörs av illustrativateckningar och figurer samtsvartvita kliniska bilder. Desenare liksom ytterligarekliniskt bildmaterial kanladdas ner i färg från enwebbplats man får accesstill när man köper boken.Avsnitten om smärta tarupp allt från historiska synpunkterpå smärtbehandlingtill smärtfysiologi ocholika manifestationer avorofacial smärta. Man fåren god översikt i hur dessamånga gånger svårbemästradetillstånd behandlasbland annat med olika typerav farmaka.avsnitten om lokalanestesiinleds med neuroanatomioch sedan en detaljeradoch bra genomgång avinjektionsteknik. Den delsom beskriver ledningsaneste si i underkäken,en teknik tandläkare ochtandhygienister frekventtillämpar, kunde dock haframställts klarare. Somtekniken beskrivs i text ochfigur blir anestesören ensmula villrådig om man tillexempel ska nå fram ochskapa benkontakt eller inte.Motiveringarna för ställningstagandenaär någotoklara.Efter avsnitt om komplikationeroch lokalanestesipå medicinska riskpatienteravslutas boken med ettviktigt kapitel om åtgärdervid stickskador och framförallt hur man förebyggerdessa.Sammanfattningsvis entrevlig och läsvärd bok,som säkert kommer attfylla en plats i undervisningeni lokalanestesi förhela tandvårdsteamet.rolf liedholmNågot nyttpå bokfronten?se tandläkar tidningensbokanmälningar100 årOptimal benåterbyggnad med porösa titangranuler– vid periimplantit, sinuslyft och andra benersättningsapplikationerNatix – för posteriora applikationerNatix White – för estetiska applikationerTitangranulerna levereras i förpackningar om 0,5 respektive 0,25 ml ochkan förvaras i rumstemperatur. Granulerna är steriliserade och klara föranvändning.Tigran Technologies erbjuder en innovativ teknologi baserad påporösa, icke-resorberbara titangranuler optimerade i form, storlek ochytskikt för att utgöra en unik miljö för beninväxt och implantatfi xering.För studier och vetenskapliga referenser, se www.tigran.seKom och träffa Tigran på Europerio i monter A10:28, Stockholm 4-6 juni.Säljs i Sverige av Forssbergs Dental: 08-676 54 10, Tigran direkt: 040-650 16 6076 tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

1 000 skäl att firaSedan starten 2002 har Biomain sålt 50 000 implantat. Det vill vi fira!Nu säljer vi följande 1 000 implantat till specialpriset1 000 kronor styck. Skynda att fynda!Välj mellan I-Fix , kompatibelt med Straumann ® , och External Hex, kompatibelt med BRÅNEMARK SYSTEM ® .Ordinarie pris är 2 325 respektive 1 930 kronor. Samtliga priser är inklusive moms.BRÅNEMARK SYSTEM ® är ett registrerat varumärke av Nobel Biocare AB, Sverige.Straumann ® är ett registrerat varumärke av Straumann Holding AG, Schweiz.042-27 07 80 | info@biomain.se | www.biomain.se

DEBATTRisk eller prognos?Framtid för munhälsanAlla människor har förhoppningar ochförväntningar, sina attityder och invandabeteenden. För att möta, stödjaoch hjälpa, ska varje patient behandlasindividuellt. Inom tandvården är viväldigt bra på detta, vilket bland annathar visat sig i Svenskt Kvalitets Indexundersökning. Hur kan vi nå längre?Med denna artikel vill vi väcka tankarom hur vi kan öka självtilliten hos vårapatienter eftersom vi menar att den ären grundförutsättning för god hälsa.Vi har vårt kunnande och våra erfarenheterfrån kliniken och patientenär expert på sitt eget liv och sina beteendensom skapar hälsa eller ohälsa.Vi besitter olika kunskaper som kompletterarvarandra. Vi behöver våraolikheter liksom de olika besättningsmännenbehövs ombord på ett skepp.Kapten eller maskinist – olika uppgifter,men lika viktiga för en trygg ochsäker färd.Ord spelar roll. Själva ordet riskbedömningkan lätt ge negativa associationer.Risk är förknippat med fara.Om någon säger till dig att risken ärliten att en huggorm ligger i gräsetdär du just går, så studsar hjärnantill av blotta tanken. Andra hälftenav ordet risk- bedömning ger ocksånegativa signaler. En bedömning aven människa – godkänd eller underkänd– kan störa personens självbild.Bedömningen delas ut av en domare– du får villkorlig dom till nästa revisionstillfälle.Vi föreslår att vi framöver tar siktepå att använda ordet munhälsoprognosi våra patientdiskussioner. Dettaför att engagera patienten och betonaatt vi ger framtidsutsikter om munhälsan,som vi baserar på indikatorer förhälsa i beteendet nu och i framtiden.I den antika medicinen fanns två olikaskolor, den Koiska och den Knidiska.Den Knidiska skolan var fokuseradpå diagnos – vilken sjukdom patientenhade. Den Koiska skolan däremot ägnademycket kraft till att utforskapatientens prognos. Hippokrates varen av den Koiska skolans främste förespråkare.Man fokuserade mer påpersonen som hade ett symtom än påsymtomet i sig. Hur hanterar personensin sjukdom, vad gör han för attleva vidare? Dessa är typiska frågorför en läkare i Hippokrates lära.»Det är visserligen berömvärt atthjälpa de sjuka att bli friska – men likaHippokratesberömvärt att hjälpa de friska att bevarasin hälsa«, enligt Hippokrates.Vi är bra på att mäta sjukdom ochdet är generellt lättare än att mätahälsa eller upplevd hälsa. Definitionerav hälsa varierar men det är i huvudsaken subjektiv upplevelse. I Finlandsäger man att hälsan är ett labilt tillståndmed dålig prognos. Hälsa blirlätt ohälsa, alltså. Hälsa är närvaro avfriskhet snarare än frånvaro av sjuk- ➤Exceptionell optikmed intraoral kamera från tyska I.C.LercherDen intraorala kameran L-Cam från tyskaI.C.Lercher täcker in klinikens behov avdigital intraoral fotografi. Kameran är en robust konstruktion medmycket skarp optik av exceptionellt hög kvalitet.Besök www.digitales.se för exempelbilderTel. 033-22 66 50 | Fax 033-22 66 51Finns även med 90 gradervinklad optik.IT • DATASUPPORT • INTRAORALA KAMEROR • INTRAORAL RÖNTGEN • PANORAMARÖNTGEN • CBCT/VOLYMTOMOGRAFITandläkartidningen årg 101 nr 8 2009 79

DEBATT»Det är visserligen berömvärt att hjälpa de sjuka att bli friska –men lika berömvärt att hjälpa de friska att bevara sin hälsa«, enligt Hippokrates.➤ dom. Det är av betydelse att beskrivaen nulägesbild av hälsa och lika viktigtatt skaffa sig en bild av en tänkt framtidsbild– en prognos.who formulerar hälsa som en ickefastställd slutpunkt. Hälsa är någotsom ständigt förändras, något som viständigt måste upprätthålla. För atthjälpa våra patienter till hälsa måstevi förhålla oss till att vi inte kan göravåra patienter slutgiltigt friska. Allt vikan göra är att rehabilitera redan etableradeskador, undanröja/minimeraretande agens samt stärka och läravåra patienter hur de genom andrasoch egna aktiviteter når sin bästa möjligahälsa och hur de bör agera för attöver tid hålla sin hälsa på en optimalnivå.Ett salutogent förhållningssätt innebärfokusering på en individs friskfaktorer.I stället för sjukdomsbringandefaktorer och symtom ser man på vilkafaktorer för hälsa som finns. Ett sådantförhållningssätt blir av särskiltstort värde när man hanterar en redanhälsosam individ. Detta eftersom manredan i ett skede när friskfaktorer börjarsvikta kan sätta in åtgärder för attstödja hälsan. Man behöver inte väntatill dess uppenbara tecken på sjukdomvisat sig.I mötet med patienter intar vi naturligtlärarens roll. Sokrates, Platonslärare och med Hippokrates samtidafilosof, ansåg att en lärare framför alltbör hjälpa sin egen elev till insikt. Sokratiskafrågor är formulerade somöppna frågor som stimulerar till egettänkande. Det motiverande samtaletbygger på principen att möta patientenpå patientens egen nivå, samtidigtsom man med öppna frågor ökar patientensmotivation till ett hälsosamtbeteende. Vad kan du redan? Vad behöverdu? Hur kan jag hjälpa dig?, ärtypiska öppna frågor som kan sättaigång en tankeprocess i positiv riktning.Du, läsare ser säkert likhetenmed hur man kan få ett team att utvecklasi positiv riktning med exempelvismedarbetarsamtal och kompetensutveckling.Båten vi sitter i påverkar färden.Liksom sjöväderrapporten, besättningenserfarenheter, grynnor ochskär i vattnet. Vilka skydd behöver vita med oss – flytväst, livbåt, nödraketer?Hur ofta behöver vi lägga till– revisionsintervall? Hur mycket matbehöver vi packa? Vem gör vad underresan?Vårt syfte med den här insändarenär att bjuda in Tandvårdssverige till ettökat samarbete kring hälsomedvetandethos våra patienter. Vårt förslag äratt vi tandvårdare som ett första stegbörjar med att fundera kring fenomenetmunhälsoprognos. Hur utformarvi denna tillsammans med patienten?Hur bjuder vi in patienten att aktivtdelta i sin egen hälsoprocess?Karin Sjögren, tandläkare, GöteborgHåkan Lönnbark, tandläkare, HoforsIngalill Persson Bakker, tandläkare,KristianstadHans Sandberg, tandläkare, TrosaElisabeth Olofsson-Öberg, Linköping.ESTETIK - PASSFORM - HÅLLBARHETAvtala med ossEn möjlighet till lönsamhet»Tandläkartidningen nu på toppefter ett starkt 100-årslopp!«Jörgen Thorson, tandläkare, KarlstadMK 595:- ZIRKONIUM 795:- BETTSKENA 795:-Pris före avtal. Exkl.material80Tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

Frustrationen överreformen är begripligSom replik till kollega Per Hägersartikel »En helt vanlig dag efter DenStora Reformen« i tLt nummer 6 villjag först säga att jag till fullo delarfrustrationen över hur vissa delar avregelverket för den nya tandvårdsreformenutformats. Du har valt satirensform för ditt inlägg och jag förstår attdu med humoristiska överdrifter villfästa uppmärksamhet på flera i ditttycke absurda regler och begränsningari den nya försäkringen.Samtidigt oroas jag av temat i dinkommunikation med denne, som jaghoppas, fiktive patient: att bara dentandvård som försäkringen ersätter är»tillåten« att utföra.Vi inser alla att begränsningarnai försäkringen motiveras av samhällsekonomiskabesparingsskälutan att för den skull motsvaras avnågon odontologisk logik. Därför ärdet min bestämda uppfattning att vitandläkare inte ska ge oss in blandhårklyverier, utbytesåtgärder m m närvi förklarar och föreslår behandlingar.Vi ska utgå från optimal odontologi,förklara hur och varför det bör görasoch vad det kostar i sin helhet utan attvi förlorar oss i en labyrint för att navigerabland indikationer, tandnummeroch positioner (och ändå blir det felibland!). Varje patient har rätt att bliinformerad om sitt tillstånd, sina diagnoseroch möjlig terapi. Sedan är detden, förhoppningsvis välinformerade,patienten som får välja utifrån sinabehov, förväntningar och ekonomiskaresurser.Ärligt talat är jag rädd för att mångatandläkare i dag tvekar eller inte vågarföreslå patienten i övrigt välmotiveradvård eftersom det kanske kräver meringående förklaring än när man kanluta sig mot regelverket i tandvårdsförsäkringen.Utan att gå in för djupti detaljerade fall, anser jag t ex att detär ett konstfel att inte föreslå protetikpå den andra molaren om vi utsatt denför den tid, kostnad och eventuellt lidandesom rotbehandling av en 7:ainnebär.Jag tillåter mig att bli lite tjatig föratt göra en (kort) historisk tillbakablick.Många av de begränsningar vihelst vill slippa handlar om vad somär ersättningsbart bakom 5:orna. Entid efter att 65+ startat, serveradesmyndigheterna »vetenskap« till stödför att molarer inte behöver ersättas.Det handlade om undersökningar avsmå material som enbart tog ställningtill förmågan att sönderdela föda, utannågra hänsyn till förmåga att behållabetthöjd, behandla djupa bett ellerbettfunktion i övrigt. Enligt min åsiktett attentat mot omsorgsfull protetiskplanering och behandling. Med riskför att bli beskylld för att vara konspiratorisktlagd misstänker jag att molarbegränsningarnai 65+ tillkom för attöver huvud taget rädda kvar implantateni försäkringen. »Nyttan« av det,i det korta ekonomiska perspektivet,kanske förklarar att professionen iallmänhet och protetikspecialiteteni synnerhet med tystnad accepteradede nya reglerna utan att, som jagtycker man borde ha gjort, resa sigsom en man mot dessa galenskaper.Kan vi då begära att politiker och myndigheternu, utan vidare, ska ge oss friahänder att med försäkringens hjälpersätta nog så viktiga sexor och sjuor?Självklart inte, men vi måste vara outtröttligai vårt arbete med att förklara,för patienter och försäkringsadministration,vad som är bra tandvård ochhur och varför den bör utföras.Så, bäste Per, ställ paroddiagnospå din patients rörliga tand, förklaraden för patienten tillsammans meden helhetsbeskrivning och -bedömningav bettet, så vet både du och jagatt prognosen inte hänger på om exakt2/3 av benstödet saknas. Som obotligoptimist tror jag på förnuftet och atten välinformerad patient förmår attfatta ett vettigt beslut om sin tandvårdutan att få en a4-sida full med förklaringarav vad som ersätts och inte. Detär väl ändå vad behandlingen kostar»på sista raden« som är intressant?anderS ericSon tandläkare, StockholmPer Häger svarar i nästa nummer.Tandläkartidningens läsarundersökning visar:99 % anser att Tandläkartidningen är mycketbra eller ganska bra.Mediateket 2009100 årTandläkarTidningen årg 101 nr 8 2009 81

Vägen till säker anestesiSeptocaine & Septocaine ForteSeptocaine &Septocaine Forte- Snabbt tillslag- Lång duration- Kort halveringstidSeptocaine Septocaine ForteArtikain 40 mg/ml 40 mg/mlAdrenalin 5 mikrog/ml 10 mikrog/mlSäljes i förpackningar om:Varunummer:50 x 1,7 ml standard ampuller 00 24 90 00 25 1850 x 1,7 ml självaspirerande ampuller 02 20 39 02 20 71500 miljoner injektioner per år!Septodont är världens störstatillverkare av anestesi inomodontologi.FINNS PÅ APOTEKETTel: 08-564 373 70www.bigmandental.se

platsannonserAktuella stop- och utgivningsdagarNr 9 Stopp 28/7 Utgivning 20/8Nr 10 Stopp 10/8 Utgivning 3/9Hemsida: www.tandlakartidningen.seE-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seFax: 08-666 15 95Adress: Tandläkartidningen, Box 1217111 82 StockholmVälkommen till Folktandvården i Jämtlands län!Vi söker dig som vill ta steget och fl ytta till vårt härliga län. Här lever vi nära fjällen, kantarellernaoch rödingen, mitt i den friska luften med skidlivet i Åre eller någon av våra andraskidorter inpå knuten. Från Östersund som är vår huvudort går det lätt och snabbt att ta sig tillt.ex Stockholm eller någon av våra andra större städer. Inte har vi heller långt till Norge – somgränsar till vårt län. Vi erbjuder tjänster till er som har lite olika bakgrund, t.ex dig som avnågon anledning vill jobba deltid eller dig som är nyutexaminerad och behöver bra handledningeller dig som har erfarenhet i yrket. Möjligheter finns för personliga lösningar. Hör av dig så fårvi resonera om vad som passar dig bäst!ResurstandläkareVi söker dig med några års erfarenhet och som kan tänkadig att arbeta på flera olika kliniker, utifrån verksamhetensbehov. Du arbetar direkt under verksamhetsområdeschefoch särskilda anställningsförmåner erbjuds.För mer information kontakta verksamhetsområdeschefKristin Gahnström Jonsson tel 070-345 48 67.Folktandvården i Strömsunds kommunVi söker tandläkare till Folktandvården Strömsund, Hoting,Gäddede. De tre arbetsplatserna bildar en klinikmed gemensam klinikchef. Strömsund är huvudklinikoch ligger 10 mil norr om Östersund, Hoting ligger 5 milfrån Strömsund och Gäddede ligger vid norska gränsen.I Gäddede behöver vi tandläkare på halvtid men heltidkan erbjudas, ev i samarbete med Nordli i Norge ellerStrömsund. Tillsammans med ca 13 medarbetare kandu arbeta för god munhälsa i vårt område. För mer informationkontakta klinikchef ElisabethHammar tel 0670-166 50.Folktandvården i SvenstavikVi söker 1–2 tandläkare till vår klinik som ligger i Svenstavik,centralorten i Bergs kommun ca 6 mil från Östersund.Vi som arbetar här är för närvarande 1 tandhygienist,3 tandsköterskor samt en ambulerande tandläkareett par dagar i veckan. Vi erbjuder stor möjlighet att påverkaarbetet beträffande arbetssätt och arbetstider. Förmer information kontakta klinikchef Simone Aronsson tel0687-166 30.Folktandvården i KrokomKliniken i Krokom ligger ca 20 min resa från Östersund.Kliniken byggs om till sommaren och du välkomnas till7 fräscha behandlingsrum med splitterny utrustning.Här finns 5 tandläkare att terapiplanera och ha roligttillsammans med! Vi söker dig tandläkare som har någraårs erfarenhet men har även möjlighet att erbjudahandledning till dig som är ny inom yrket.För mer information kontaktaklinikchef Kristina Palmtel 0640-166 30FOTO: K-J JOHANSSON, M STRÖM, M SVENSSON, N BLOM/BILDARKIVET.SEFör information om framtida möjligheter kan du även kontakta personalhandläggareMarianne Gabrielii tel 063-14 76 26, marianne.gabrielii@jll.seFör mer information om tjänsterna och ansökan, gå in på www.jobb.jll.se. Sista ansökningsdag är 23 juni.tandläkartidningen årg 101 nr 8 200983

platsannonserE-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seDentCare - Den nya tandvårdsklinikenKungsgatan 37 i StockholmHögst upp i huset, på plan åtta, finner ni våra elegantalokaler. Med två väl tilltagna terrasser med magnifikutsikt över Stockholms innerstad.Hos DentCare hyr Ni en komplett arbetsplats där bl.a.följande ingår:- Fullt utrustade behandlingsrum med stol och unit- Bemannad reception- Daglig lokalvård- Väntrum i välkomnande miljö- Arbetsdator med mjukvarawww.dentcare.se08-120 205 00info@dentcare.seDentCareNi tar hand om Era patienter, vi tar hand om ErTandläkare sökesKliniken som ligger centralt i Trollhättan, är nybyggdmed totalt 5 behandlingsrum, centralsteril,reception, personalrum etc. Vi jobbar med OPUSjournalsystem och digital röntgenhantering, inkldigital OPG.Idag är vi 2 tandläkare, 4 tandsköterskor och2 tandhygienister. Vi har dessutom samarbete medkäkkirurg för bl.a implantatkirurgi.Eftersom vårt patientunderlag ökar söker vi nuytterligare en tandläkare 30 – 40 timmar/vecka. Visöker i första hand dig som har något års erfarenhetefter legitimation, men även du som är nyexamineradoch vill satsa på en framtid som privattandläkareär välkommen att söka.Välkommen att höra av dig till:Tandläkare Petter CarlénTel. 0707-27 29 27, e-post petter.carlen@ptj.seTandläkare Ulf PalmqvistTel. 0703-209255, e-post ulf.palmqvist@ptj.seNIOM er en institution under NordiskMinisterråd (NMR), som beskæftiger sigmed forskning, afprovning og informationvedrørende odontologiske materialer. NIOMligger på Haslum nær Oslo.InstitutchefVed Nordisk institutt for odontologiske materialer (NIOM) er stillingen sominstitutschef ledig pr. 1/1-2010.Institutchefen skal have odontologisk uddannelse med dokumenteretledelseserfaring samt forskningsbaggrund gerne indenfor odontologiskrelaterede materialer. Vi søger en dynamisk og udadvendt person, sombåde kan udøve den overordnede forskningsledelse samt koordinere ogmarkedsføre NIOM's ydelser overfor sundhedsmyndigheder, universiteterog andre aftagere specielt i de nordiske lande. Vedkommende skalbeherske engelsk og et af de skandinaviske sprog dansk, norsk ellersvensk. En jævn kønsfordeling ved instituttet tilstræbes. Ansættelsenskjer på åremål. Løn og betingelser fastsættes efter forhandling.NMR har foreslått en mulig organisasjonsendring for instituttet. Nærmereopplysninger om dette og en mere udførlig beskrivelse av stillingen finnespå http://www.niom.no og kan fås ved henvendelse til formanden forNIOM's styre, professor Sigfus Thor Eliasson, University of Iceland, tlf+354 525 4850, institutchef Stig Karlsson, NIOM, tlf + 47 67 51 22 00 ellerlaboratoriechef Jon E. Dahl, NIOM, tlf + 47 67 51 22 00.Ansøgning med CV og referencer indsendes i 3 eksemplarer til professorSigfus Thor Eliasson; University of Iceland, School of Dentistry,Vatnsmyrarvegur 16, IS-101 REYKJAVIK, e-mail: sigfuse@hi.is.Ansøgningen skal være modtaget senest den 15. august 2009.Folktandvården Västra GötalandÖvertandläkare i OdontologiskRadiologi Göteborg/MölndalSpecialisttandvården i Västra GötalandsregionenTillsvidaretjänst. Heltid. Tillträde snarast eller enligt överenskommelse.Ref.nr:FTV158-2009Upplysningar: Klinikchef Björn Molander, tfn: 031-741 36 30eller via e-post bjorn.molander@vgregion.seSista ansökningsdag: 2009-06-18www.vgregion.se/jobbVi söker nyamedarbetareSenaste nyttfinns på www.tandlakartidningen.se84tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

platsannonserE-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seDRÖMJOBBETFolktandvården Sörmland ärstörst i länet på tandvård medansvar för 125 000 kunder.Drygt 28 000 hittills har tandvårdtill fast pris (friskvårdsavtal),vilket vi är ensamma omatt erbjuda. Sammanlagt är vi435 anställda vid 25 mottagningaroch omsätter cirka 300miljoner kronor. Inom specialistverksamhetenarbetar 85 personer. Samtliga spe cialiteter ärrepresenterade.som chef finns på tandregleringen i Eskilstunaär du ortodontist med chefserfarenhet eller har ledarambitioner? Då erbjudervi dig en tjänst som chef för en välfungerande och trivsam verksam het.Kliniken har två mottagningar, en i Eskilstuna och en i Katrineholm. Båda liggercentralt och har nära till goda tågförbindelser. (Tandreglering finns också iNyköping.)Du kommer att ingå i ett kunnigt och samkört gäng som består av tvåkliniksamordnare och femton kompetenta medarbetare. Stämningen är befriandeprestigelös. Vi förutsätter att du har intresse för människor och förmågaatt ta vara på dina medarbetares kompetens.Chefsrollen innebär stor frihet under ansvar och kräver några års erfarenhet.Sysselsättningsgrad och tillträde enligt överenskommelse. Tjänsten är påheltid och tillsvidare.folktandvården sörmlands verksamhet är lagom stor med en väl utveckladallmäntandvård och heltäckande specialisttandvård. Beslutsvägarna är kortaoch vi arbetar mycket bra tillsammans. Möjligheterna till personlig utvecklingär omvittnat goda, liksom arbetsvillkoren.eskilstuna är en tillväxtkommun med 94 000 invånare. Den kommunalaservicen är väl utbyggd och här finns en högskola. Runt staden utbreder sigvackra omgivningar. Tågförbindelserna med bland annat Stockholm är utmärkta.Möjligheterna att hitta ett bra boende till ett bra pris är goda.Kontakt:Sverre Berglund,tandvårdschef, telefon0155-24 59 68.Peter Vragerpersonalchef, telefon0155-24 58 81.Richard Kugelberg,klinikchef Tandregleringeni Nyköping, telefon0155-24 56 54.Facklig företrädare för TTär Anders Grankvist, tfn0150-563 90.Läs mer på www.folktandvardensormland.seskicka din ansökan så att vi har den senast den 15 juni 2009. Adressen är:Folktandvår den Sörmland, Brunnsgatan 40, 611 32 Nykö ping. Du kan ävenskic ka ansökan till anette.melander@dll.se Glöm inte att ange tjänstens referensnummer:HN-FTV09-035.Välkommen i familjen!PS. Vi tror också att du kommer att uppskatta vårt resultatdelningssystem ochvår ambitiösa satsning på friskvård för alla medarbetare.folktandvården sörmlandtandläkartidningen årg 101 nr 8 200985

platsannonserE-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seTROMS fylkeskommuneROMSSA fylkkasuohkanTkNNTkNN er en institusjon som skal drive pasientbehandling,spesialistutdanning og forskning.Den er samlokalisert i eget byggmed tannlegeutdanningen i Tromsø, og samarbeider på ulike områder med Institutt for klinisk odontologi ved Universiteteti Tromsø.Bygget ligger nær Universitetssykehuset Nord-Norge (UNN).SYKEHUSTANNLEGE - Ref. nr. 09/954• Ledig 1 fast 100 % stilling som sykehustannlege/allmenntannlege.Stillings ID: 57605Arbeidet omfatter tannbehandling av pasienter henvist fra UNN,og fra tannhelsetjenesten.Arbeidet gårut på ordinær tannbehandling av langtidspasienter. Videre akuttbehandling og tannbehandling avspesielle pasientgrupper som forberedelse til eller oppfølging av medisinsk behandling uavhengig avliggetid. Noe av det kliniske arbeidet på pasienter som er vanskelig å flytte kan utføres ved klinikkpå sykehuset.Sykehustannlegen vil også være tilknyttet TkNN’s odontofobienhet.TkNN samarbeider med Takosentereti Oslo og Bivirkningsgruppen i Bergen. Det er lagt opp til et bredt tverrfaglig samarbeidmellom tannleger og spesialister på kompetansesenteret.Det søkes etter allmennpraktiserende tannlege med interesse for å arbeide med syke ogfunksjonshemmede pasienter i nært samarbeid med de ulike avdelingene på UNN ogtannhelsepersonell på pasientenes hjemsted. Annen pasientbehandling kan også legges til stillingen.Tidligere arbeid som sykehustannlege og kompetanse i oral medisin og odontofobi er en fordel.Arbeidet krever fleksibilitet fordi mange av pasientene trenger behandling innenfor korte tidsrom.Arbeidet er variert og stillingen gir gode faglige utviklingsmuligheter.Kontakt: Konst. klinikksjef Thorsten Edblad, tlf. 00 47 77 78 90 00, e-post: thorsten.edblad@tromsfylke.noeller konst. leder Ragnhild Nordengen, tlf. 00 47 77 78 90 00, e-post: ragnhild.nordengen@tromsfylke.no.Mer info på www.tknn.no.• For tilsetting i tannhelsetjenesten kreves politiattest.• Opplysninger om søker kan bli offentliggjort selv om det er bedt om unntak fraoffentlighet. Jfr. Off.lovenSøknad med referanser sendes fortrinnsvis elektronisk viawww.jobbnorge.no stillings ID 57605.Adresse:Troms fylkeskommune,Tannhelsetjenesten, pb. 6600, N-9296 Tromsø.Søknadsfrist: 20. juni 2009.Arbetautomlands?Då ska du gå ur AEA. När duåtervänder till Sveriges skadu gå med igen direktannars går du miste ominarbetade försäkringsperioder.Läs mer på www.aea.seSandefjord – NorgeTannlege og Endodontist søkes.Ledig stilling for 1–2 tannleger fra 1.aug-09.Velutstyrt,digitalisert og moderne praksis med5 behandlingsrom. Det er tannpleier og 2 tannlegeri praksisen, en blir parodontolog fra juni -09.Vi tilbyr hyggelig, variert,utfordrende og læreriktarbeidsmiljø, med godt potensiale.Det søkes etter tannleger og spesialist i endodonti,på hel- eller deltid.Søker må være kvalitetsbevisst, blid og omgjengelig,og opptatt av pasienters velvære.Søknad med CV sendes snarest til;Sandefjord Tannhelse as, Aagaards Plass 1,3211 SANDEFJORDE-mail; post@sandefjordtannhelse.noMÖRBYDENTALGROUPTandläkaremed erfarenhet som har lust att utvecklasännu mer med oss på Mörby Dental Group.Vi är nu 11 tdl med olika specialiteter ochnischer som har stor glädje av varandraserfarenheter.Vi har mycket gott om patienter och behövernu ytterligare en kollega. Anställningsformkan diskuteras likaså arbetstid.Svar till tdl.reznik@telia.com86tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

platsannonserE-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seErfaren implantatprotetiker sökesColosseumklinikerna i Sverige har sedan etableringen 2007 vuxit mycket snabbt ochhar en fortsatt hög utvecklingstakt. Då efterfrågan på våra vårdtjänster hela tiden ökarbehöver vi nu förstärka vår organisation på en av våra kliniker i södra Sverige.Vi söker därför en tandläkare med flerårig erfarenhet av såväl tand- som implantatburenprotetik. Du får gärna vara specialist i oral protetik men detta är inget krav.Våra krav:• Du skall hantera samtliga behandlingssituationer där detföreligger implantatindikation• Du skall ha arbetat med det mesta inom fast protetik ochkunna dokumentera detta• Du skall ha en styrka i terapiplanering och förstå deimplantatkirurgiska villkoren• Du skall vara en god patientkommunikatör där tydlighetoch empati kombineras på ett bra sättVåra önskemål:• Du är självständig och effektiv men samtidigt en bra teamspelare• Du har respekt för alla i teamet, deras roll och kompetens• Du är stresstålig och klarar arbete på flera rum samtidigt• Du förstår privattandvårdens villkor och har vana från denna miljöTjänsten kommer tillsättas under hösten 2009.Arbetstid kan diskuteras men är primärt en heltidstjänst.Olika anställningsformer erbjuds och presenterasi samband med ev. intervju.Vi emotser en kortfattad ansökan med CV tillsarakmagnusson@hotmail.com senast den 15 juni 2009Platsannonserutgivningsplan 2009Nr Utgivningsdag Materialdag8 3/6 8/59 20/8 28/710 3/9 10/811 24/9 31/812 15/10 21/913 6/11 6/1014 26/11 2/1115 17/12 24/11EXCELLENT OPPORTUNITIESElite Dental Center in Dubai requires charismatic,well groomed and caring colleagues to join anexcellent team of Clinicians.1. General Dentists – 10 years experience.2. Orthodontist*3. Pediatric Dentist*4. Endodontist**Masters Degree holder with 5 years experience.Kindly email your full detailed CV and photographto dentalcareers@hotmail.com.tandläkartidningen årg 101 nr 8 200987

platsannonserE-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seKliniken omfattar tre behandlingsrum med modern utrustning samt digital röntgen. Planering av verksamheten skeri nära samråd med moderkliniken i Köping och samarbetet med kollegorna äger rum vid regelbundna gemensammaterapi- och klinikmöten. Under viss tid tid/säsong kan även tjänstgöringen förläggas till FTV i Köping. Arbete på enmindre klinikenhet betyder mer utrymme för egen planering och styrning av verksamheten, samtidigt som möjligheternatill erfarenhetsutbyte med kollegorna ändå är stora.ArbetsuppgifterBarn- och vuxentandvård samt akuttandvård.KvalifikationerLegitimerad tandläkare.Folktandvården i Kolsva är en annexklinik till Folktandvården i Köping. Kolsva ären bruksort med knappt 3.000 invånare, belägen cirka 10 km norr om Köping.Folktandvården Västmanland AB sökerTANDLÄKARE till Folktandvården Kolsva/KöpingUpplysningarKlinikchef Ola Saaw, tfn 0221-264 00,e-post: ola.saaf@ltv.seFacklig företrädareTT Tord Björkman, tfn 021-17 66 00AnställningsvillkorHeltid, tillsvidare med huvudsaklig placering i Kolsva. Tillträde enligt överenskommelse.Välkommen med din ansökan till Folktandvården Västmanland AB, Box 1185. 721 29 Västerås, eller e-post:folktandvard@ltv.se, senast 2009-07-31. Märk ansökan FTVAB090030. Insända betygshandlingar återsändes ej.Läs mer under ”Lediga jobb”ST-tandläkaretill UmeåTandläkarhögskolan i Umeå söker en ST-tandläkarei pedodonti, ref nr C74 09. Tillträde 1 september ellerenligt överenskommelse. Sista ansökningsdag 12 juni.Läs mer på www.vll.se/ledigajobbTandläkaresökes till en modern klinik i Stockholms city ellerSpånga. Du skall helst ha arbetat med tandvårdsräddaoch akuttandvård.Vi består av 2 tandläkare och 2 tandsköterskorStor vikt läggs på personlighet. I arbetsschematingår även helgarbete. Lön enligt avtal.Skicka ansökan till: a afta akuttandvård abSimon Onval, Sergelstorg 12, 111 57 Stockholmeller via e-post: simon.onval@swipnet.sewww.ltv.se/folktandvardenwww.mah.seMalmö högskola, Odontologiska fakulteten,avdelningen för Endodonti sökerKLINISK ASSISTENT, 100%Dnr ODPA42-2009/46KLINISK ASSISTENT, 50%Dnr ODPA42-2009/47Upplysningar: Professor Kerstin Petersson,040-665 85 58Ansökan märkt med dnr,skickas senast 2009-06-08till Malmö högskolaOdontologiska fakultetenRegistrator ”Personalärenden”205 06 MalmöFör fullständig information om anställningarnase www.mah.se/platsannonserArbeta utomlands?Då ska du gå ur AEA. När du återvänder till Sverige skadu gå med igen direkt annars går du miste ominarbetade försäkringsperioder. Läs mer på www.aea.se88tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

18250DAgArfyller den odontologiskaföreningen i umeåAlla gamla och nya medlemmar ärvälkomna att fira vårt 50 års jubileummed en underhållande dag och bankettsenare på kvällen. Den 17 oktober. Merinformation på Odontologiska.se

RADANNONSERAktuella stopp- och utgivningsdagarNr 9/09 Stopp 28/7 Utgivning 20/8Nr 10/09 Stopp 10/8 Utgivning 3/9E-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.seTel: 08-666 15 13Fax: 08-666 15 95Hemsida: www.tandlakartidningen.seAdress: Tandläkartidningen, Box 1217,111 82 StockholmPRAKTIKER SÄLJESStenungsundDel i ljus och fullt modern gruppraktik inomPraktikertjänst. Tre egna behandlingsrum samtdel i väntrum, reception och steril. God omsättning,ca 1 400 patienter. Adderaansluten ochdigitaliserad med Opus och Schickröntgen medintraoral kamera. Svar till nonsine@telia.comTandläkarpraktik till salucentralt i Södertälje. Inga patienter ingår.Tel 08-550 696 00.ÖstergötlandCharmig praktik i centrala Valdemarsvik, 100meter från havet. Överlåtes pga pensionering.Bra utvecklingsmöjligheter samt god lönsamhet.För information ring tandläkare OscarBjörnhammer, tel 0708-20 56 05, kvällstid ellerse www.praktikformedlaren.seStockholm bästa lägeVälrenommerad praktik med inarbetat varumärkekan överlåtas hösten 2009. Tre behandlingsrummed generösa biutrymmen. Arbetsmetoderfrån Dr Pride, aacd och Dr Dawson. Resurser förkirurgi, implantat, kosmetisk tandvård. Heltdigitaliserad. Lämplig för en eller två tandläkaresom vill bedriva entusiastisk teamtandvård.Skriftligt svar »090803«.Dags att köpa eller sälja mottagning?På www.praktikformedlaren.se finns objekten dusöker. Praktikertjänst TandvårdPRAKTIKER KÖPESPraktik köpes i Bohuslän/ÄlvsborgSöker en fungerande praktik med patienter. Alltav intresse. Tillträde efter överenskommelse.Svar till »090802«.ARRENDETandhygienistm f-skattsedel söker arrende i Stockholm, norrort/Östermalm,1–2 dagar/vecka med startomgående. Tel 073-655 46 28.Klinik i Staffanstorptill arrende eller försäljning, info@acasia.se➤SMILE FORTSÄTTER ATT VÄXA, kapitel 13Nu finns vi från Malmö i söder till Sundsvalli norr, men vi vill fortsätta att växa. Vill duvara med och skriva nästa kapitel i vår historia?Vi söker kliniker och människor med idéeroch viljan att göra något nytt. Planerar duatt avsluta din kliniska verksamhet eller villdu fortsätta men hitta en annan plattformför dig och din klinik?Oavsett anledning så är Du välkommenatt höra av dig. Maila mig så ordnar vi ettförutsättningslöst möte.Med vänliga hälsningar,David Halldén, david.hallden@smile.sePS! Läs mer om oss på www.smile.se90 tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

RADANNONSERE-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.seOrtodontist till EnglandDel-/heltid ortodontist sökes till en modern ochtrevlig klinik, en halvtimme till centrala Londonoch Stansted flygplats. Bra betalt.Svar till »090801«.De senaste radannonserna alltidpå www.tandlakartidningen.se100 årDIVERSETandläkare, hygienist samt specialistsökes till nybyggd klinik i Skien, Norge (8 milfrån Sandefjord, 15 från Oslo) med fyra storabehandlingsrum, eget op-rum, opg, digitalröntgenetc. Goda lönevillkor. Önskar också kontaktmed specialister i parodontit samt endodonti fördeltid eller heltidsarbete. Skien ligger vackerttill, nära fjällen och kusten och har flygförbindelsemed Sthlm, Bromma. För mer info takontakt med Christian Berntsen +47 90 55 84 38(kvällstid) eller christianberntsen@tele2.noREMISSERE-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.seHär annonserar kolleger som åtar sig remisshantering.Rubriker markerade med asterisk*kräver specialistkompetens. Tandläkartidningenpåtar sig inte ansvar för att kolleger som annonserarunder denna rubrik besitter nödvändigakvalifikationer.Bettfysiologi*Odont dr Thorvald KampeBettfysiologi, protetik, implantatSveavägen 13–15, 9 tr111 57 StockholmTel 08-10 73 83Narkos/TandvårdsrädslaSPECIALKLINIKEN FÖR TANDVÅRDSRÄDDANarkos – HypnosFobi/korttidsterapi inom landstingenshögkostnadsskyddLeg tandläkare Margareta ForsbergLeg tandläkare Jennifer SamecLeg tandhygienist Anna QuartermanLeg psykolog, leg psykoterapeutspec klin psykologi Janna StrömbergLeg läkare spec anestesiKarl-Henrik FridblomSveavägen 83, 113 50 StockholmTel 08-32 60 80Specialistkliniken förNarkos och behandlingav TandvårdsrädslaNarkos - Sedering - LustgasTerapi - Hypnos - KBTImplantat under NarkosLandstingens högkostnadsskyddSnabb behandling av remisser!Leg tdl Sture FriednerLeg tdl Pia Lif-BimerLeg tdl Sigrid SchumannLeg tdl Louise SidenöLeg tdl Joakim SkottLeg tdl Lennart HübelSpecialist käkkirurgi Björn JohanssonLeg tandhygienist Anna-Lena BrandvoldLeg psykolog, leg psykoterapeut Sven-Erik LevinLeg psykolog Shervin ShahnavazLeg läkare, spec anestesi Bo LundbladNarkosklinikenRÅLAMBSVÄGEN 10A, KUNGSHOLMEN112 59 STOCKHOLMTel: 08-737 00 75, Fax: 08-737 00 76www.narkoskliniken.se info@narkoskliniken.seOral kirurgi*Dr Ann-Catherine Mörner-SvallingSibyllegatan 29114 42 StockholmT-bana Östermalmstorg08-661 65 40, 0705-77 48 27Göran UlfenbergJakobsbergsgatan 8, 2 tr111 44 StockholmTel 08-21 01 43, 0709-79 49 60Även remisser för rutinendodonti mottagesOral protetik*Eric LothigiusPROTETIK + IMPLANTATKungsgatan 54, 111 35 StockholmTel 08-411 16 11E-post: info@e2kliniken.comwww.e2kliniken.comwww.tandlakartidningen.se100 årOrtodontiFolktandvården StockholmTandregleringsklinikernatar emot remisser för behandlingav barn och vuxna.Eastmaninstitutet, Dalagatan 11,113 24 Stockholm, 08-123 165 10Danderyds Sjukhus, Hus 50,182 57 Danderyd, 08-123 157 70Sollentuna, Tingsvägen 17,191 61 Sollentuna, 08-123 159 30Handen, Handenterminalen 3,136 40 Haninge, 08-123 162 15Södertälje, Lovisinsgatan 3,151 73 Södertälje, 08-123 158 10Ortodonti*Dr Thomas ÖrtendahlUtlandagatan 24412 80 GöteborgTel 070-661 98 77E-post: thomas@ortendahl.comLingualortodonti (osynlig tandställning)Vi utför »Invisalign« behandlingar.c-takt link för digital remiss/konsultationRöntgen*Eastmaninstitutet, FolktandvårdenTar emot remisser på vuxna och barnför odontologisk radiologisk utredningt ex implantat, traumata och käklederDalagatan 11, 113 24 StockholmTel 08-123 165 60, fax 08-729 78 73EBF dentalröntgen ABSpec tandl Anders FrykholmRtg tsk Barbro Berggren, Mona EdstaBarn och vuxna tas emot för undersökningav tänder, käkar inkl käklederoch utredning inför implantat m m.Rådmansgatan 48, 113 57 StockholmTel 08-545 940 35, fax 08-545 940 36Maryam PourmousaParodontologTar emot remisser för:Parodontal terapiplaneringoch behandlingHel- del- och singelimplantatFixturoperation på remissWASA TANDKLINIKTEGNÉRGATAN 15, 3 TR111 40 STOCKHOLMTEL 08-21 01 85wtk@wasatandklinik.comtandläkartidningen årg 101 nr 8 200991

KURSER & KONFERENSERE-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.seDu har väl anmält dig!…Barntandvårdsdagar – 2009är i Uppsalatorsdag–fredag den 24–25 septemberVanliga ovanligheter i barntandvårdenTrauma, Mineraliseringsstörningar, Röntgen, DiagnostikFör mer information se tidigare annonsi Tandläkartidningen nr 5, samt på www.spf.nuNotera och boka!Odontologiska Temadagar 2010City Konferenscenter Örebrotorsdag – fredag den 4-5 februariTema: Hur samverka kring patienter medkomplexa vårdbehov?Tandvård – Sjukvård – SamhälleVälkomna!Se kommande annons i TLT samt www.orebroll.se/folktandvardenSvenska Föreningen för Klinisk HypnosGRUNDUTBILDNING I KLINISK HYPNOS (4+4 dgr)Tid:Del 1, 10–11 oktober samt 24–25 oktober 2009Del 2, 7–8 november samt 21–22 november 2009Plats:Malmö, SFKH Södra KretsenUpplysning:Larz Jesperson, tel +45 33 14 71 46, mobil +45 40 13 13 38,larzjesperson@gmail.comUlla Karilampi, karilampi@gmail.comHemsida: www.hypnosforeningen.seOBS!Meriterar till 2-årig utbildning i Medicinsk-Klinisk Hypnos start 2010.Alla tidningar på ett ställe.92 tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

KURSER & KONFERENSERE-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.seEtabl. 2002Ny spännande kurs! Välkommen till Hotel Tylösand 4–5 september 2009”Vardaglig komposit estetik, baskurs och Inman aligner”Fredagen 4 september:”Vardaglig komposit estetik” – förtandvårdsteamet med Dr Sanjay Sethi.Lördagen den 5 september:välj mellan föreläsning 1) eller 2)1) ”Öga för kosmetisk tandvård”– baskurs för tandvårdsteamet medTdl. Barbro Berg, Tdl. Sigurd Malmbergoch TT. Przemek Seweryniak.2) ”Inman aligner” korrigering avtrångställning – ortodonti för tandläkaremed Dr Tif Qureshi.Kunskaper tar dig, dinamedarbetare och dinmottagning till nästa nivå!För priser, presentationav föreläsarna, utförligkursinformation och anmälangå in på vår hemsida.Evenemanget äger rum på Hotel Tylösandi Halmstad. Vi inleder med ”get-together”på torsdagskvällen kl. 20.00. DessförinnanSACD:s årliga golfmästerskap.På fredagen är det kurs kl. 08.30–17.00,därefter middag med underhållning ochdans.På lördag kurs 08.30–13.00 följt av lunch.I arrangemanget ingår ”get-together”,kurs bägge dagarna och samtliga måltider.Antalet platser är begränsat!För fullständig informationoch bokning besökwww.sacd.seBoka innan1 julioch få rabattÖVRIGTE-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.seHar du en semesterbostad att hyra ut?Annonsera under Uthyres/Bostad.elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se100 årUtan gåvor stannarcancerforskningencancerfonden.setel 020-78 11 79 pg 90 1986-0tandläkartidningen årg 101 nr 8 200993

PERSONALIAE-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.seFÖDELSEDAGAR40 årPeyman Ghiasi, Örebro 11/6Maryam A Golzar, Uppsala 11/6Nedal Issa, Helsingborg 14/6Carolina Modin, Lidingö 16/6Joakim Carleson, Flyinge 23/6Charlotte Andrén-Andås,Västra Frölunda 25/6Peter Göthe, Norrköping 29/6Jan Lundström, Linköping 6/7Haris Bratteus, Göteborg 8/7Tamara Engler, Stockholm 12/7Adis Tanovic, Skövde 13/7Ewa Lukasik, Ljungbyholm 13/7Maria Hilding, Mora 14/7Helen Magnusson, Simrishamn 23/7Camilla Ahlgren, Lomma 25/7Maria Elliot, Åhus 26/7Christina Berglund, Vetlanda 26/7Johan Damberg, Göteborg 28/7Helena Nilsson, Östersund 3/8Katarina Reidal, Göteborg 4/8Camilla Mangenstrand, Hestra 4/8Cecilia Madsen, Kalmar 4/8Pernilla Skogh, Järvsö 8/8Karin Erkas, Norrtälje 9/8Malin Höglund-Wetter, Arvika 17/8Åsa Flod, Bromma 17/8Anders Nichlasson, Limhamn 19/850 årBirgitta Johansson Cahlin,Västra Frölunda 16/6Annelie Fridh, Hisings Backa 21/6Ihli Lindström, Lund 22/6Susan Andersson, Vintrosa 23/6Roxana Stamatoiu, Tranås 26/6Christina Björkman Jansson, Gävle 27/6Christel Jåfs, Finland 27/6Magnus Skog, Torestorp 28/6Marie Bankel, Nödinge 29/6Bengt Nilson, Vetlanda 30/6Ingrid Nordquist, Kalmar 1/7Leif Grundström, Västerås 5/7Anders Fridholm, Norrköping 5/7Katrin Lille, Stockholm 5/7Kjell-Christer Fröberg, Vetlanda 8/7Per Tidehag, Umeå 11/7Rolf Lindman, Hässleholm 14/7Eva Holmgren, Gällivare 18/7Stefan Ullström, Kil 19/7Christina Malmsjö, Stockholm 20/7Ruth Törmä, Njurunda 21/7Michael Werner, Stockholm 21/7Maud Idvardsson, Årsta 22/7Helen Sjögren, Sölvesborg 24/7Larisa Krekmanova, Göteborg 25/7Elisabeth Åden Jangenstål,Stockholm 27/7Noomi Näsström, Enskede Gård 28/7Heléne Almqvist, Nacka 31/7Per Stoltz, Kävlinge 1/8Farshid Norouzi, Bandhagen 1/8Annika Lindell, Västerås 3/8Ljiljana Fuks, Finspång 3/8Åke Robertson, Malmö 5/8Tommy Valtersson, Nybro 10/8Carmen Lillo Lara, Stockholm 14/8Carina Bergman, Hjo 18/860 årEwa Thenfors-Bucin, Malmö 12/6Leif Borg, Mölnlycke 13/6Peter Hellström, Haverdal 15/6Ulli Skoglund, Täby 18/6Kerstin Englund, Göteborg 19/6Göran Önneby, Järfälla 20/6Elna Hultqvist, Borgholm 21/6Jan-Erik Svensson, Göteborg 21/6Eva Ljungberg, Limhamn 21/6Torsten Alergård, Stora Höga 22/6Kerstin Bergh, Frösön 27/6Eva Ortlieb, Örebro 30/6Öystein Enoksen, Strömstad 1/7Gunilla Sjödin, Göteborg 1/7Carin Fridén, Villands Vånga 2/7Ingebert Magnusson, Gislaved 4/7Inger Andren, Mariestad 5/7Per-Erik Gunnarsson, Eksjö 5/7Eva Wastenson, Haninge 11/7Cecilia Hannerz-Corsello, Stockholm 11/7Kerstin Wielander, Älvdalen 14/7Cecilia Willmar, Malmö 16/7Stig-Åke Hedberg, Varberg 17/7Helena Persson, Södra Sandby 18/7Lars-Göran Wärn, Spånga 18/7Anders Ekfeldt, Mölndal 19/7Ingvar Brunström, Älvsbyn 19/7Bengt Grimsgård, Rydebäck 22/7Hans Ericson, Boden 24/7Gunnar Frykholm, Enskede 25/7Anna-Carin Gregor, Kungsängen 25/7Hans Lundberg, Trollhättan 26/7Pia Randahl, Rönninge 29/7Sven-Olof Lundgren, Göteborg 2/8Bengt Ljungkvist, Bollnäs 6/8Mats Benthe, Nyköping 7/8Lars-Göran Nexing, Örebro 10/8Peter Kleinschmidt, Karlstad 13/8Åke Holmberg, Ullånger 14/8Ylva Eliasson, Bagarmossen 16/865 årGöran Linder, Helsingborg 12/6Inga-Lill Nilsson, Umeå 14/6Lena Holm, Eskilstuna 15/6Jan-Erik Fabricius, Hyltebruk 15/6Sven Andreasson, Kristinehamn 15/6Solveig Helgöy, Örebro 15/6Leif Holmquist, Lidköping 19/6Kogs Reddy, Lund 21/6Svante Moberg, Enköping 23/6Mohamed Oucama, Ljungbyholm 23/6Lars Hallgren, Kullavik 26/6Jan Heidendahl, Vällingby 2/7Marianne Bodlund, Solna 6/7Göran Brenner, Tingsryd 7/7Ralph Telander, Täby 13/7Sten Lekselius, Leksand 15/7Inga Törnquist, Göteborg 16/7Gunilla Anlén, Karlstad 16/7Magnus Hård af Segerstad, Falun 19/7Elisabeth Schulz, Jönköping 21/7Gunilla Blixt-Johansen, Linköping 24/7Göran Holmström, Nacka 29/7Jong-Im Hong, Spånga 1/8Ulla Hallström, Malmö 4/8Alf Thorén, Kristinehamn 7/8Marta Röing, Uppsala 12/8Ulf Sehlberg, Vilhelmina 16/8Ramon Waldemarsson, Skärholmen 18/8Sven Andersson, Västerås 19/870 årVera Andsberg, Växjö 15/6Birgitta Nelson, Malmö 16/6Bengt Waller, Julita 16/6Rolf Stigbrant, Gislaved 19/6Anders Frykholm, Stockholm 20/6Jan Holmström, Göteborg 24/6Bertil Åhman, Solna 8/7Lars Randver, Virserum 18/7Ferenc Tajthy, Kalmar 29/775 årSten Nachtweij, Vimmerby 12/6Gunnar Johansson, Örebro 29/6Göran Larsson, Trollhättan 3/7Bo Cederblom, Norrtälje 3/7Ingemar Emgård, Klippan 5/7Jan-Olof Forsling, Karlskoga 7/7Jarl Karén, Hudiksvall 20/880 årUno Berglund, Järfälla 4/885 årLars-Hugo Sundequist, Bjursås 4/7AVLIDNAUlf Berggren, Göteborg, f -48DISPUTATIONERgöteborgMauro Donati, den 8 juni 2009.Avhandlingen: »Gene polymorphismsand related cell markers in periodontitislesions«.Fakultetsopponent: Ass professor BrunoLoos, Amsterdam, Nederländerna.94 tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

PERSONALIAGRATTISCecilia Madsen 40 årVI grAtULerAr Cecilia Madsen, Kalmar,specialist i pedodonti, som fyller 40 ården 4 augusti.Cecilia MadsenEfter att CeciliaMadsen examineratsfrån Tandvårdshögskolani Malmö 1995gjorde hon sin ATtjänsti Sundsvall.Efter ett vikariat iHärnösand hamnadeCecilia Madsenåter i sin hemstadVarberg. Där arbetade hon deltidsom privattandläkare. Eftersom hontidigare arbetat som djursjukvårdarestartade hon tillsammans med sinpappa, som är veterinär, eget företagoch arbetade parallellt med djurtandvårdfram till 2005.Under en period 1998 arbetadeCecilia Madsen ideellt som »dentalvolunteer« i Israel.– Jag tyckte att det var spännandeatt få en inblick i en helt annan tandvårdän den vi har här i Sverige. Dessutomvar det nog där som jag fickmitt intresse för att arbeta med barn.Strax efter tiden i Israel var CeciliaMadsen nyfiken på något nytt ochatt få arbeta mer med barn. Därförflyttade hon till Lom, en liten orti Norge, där hon arbetade som distriktstandläkare.Hon stannade däri två och ett halvt år och pratade senlomvaer (dialekt) så till den grad attvid besök i Oslo ombads hon pratasvenska istället!2008 blev Cecilia Madsen klar medsin specialistutbildning på Odontologiskainstitutionen i Jönköping. Sedanseptember samma år arbetar honpå Specialist- och sjukhustandvårdeni Kalmar. Där finns all specialisttandvårdsamlad vilket gör att hon intebara bor ihop med sin man utan ävensamarbetar med honom på jobbeteftersom han är käkkirurg. I familjeningår även deras treåriga dotter, enhund, en häst och två katter.På frågan om hur den stora dagenska firas, skrattar hon.– Jag får världens bästa födelsedagspresent– ett nytt hus med stalltill hästen.CECILIA EKHOLMJari Taghaviny specialist i ortodontiJari TaghaviIa KnutssonJArI tAgHAVI blir ny specialist i ortodontiden 30 juni.Han examineradesfrån tandläkarutbildningenvid Karolinskainstitutet 2002,samma år som hanäven tog magisterexameni medicinskvetenskap,med odontologisom huvudämne.Efter tandläkarexamen började JariTaghavi att arbeta som distriktstandläkarepå folktandvården i Nyköping.2003 flyttade han tillbaka tillStockholm där han arbetade på folktandvårdenLidingö under ett par år.Jari Taghavi har även arbetat deltidpå avdelningarna för ortodonti ochklinisk oral fysiologi vid Karolinskainstitutet.I höst kommer han att fortsätta attarbeta på avdelningen för ortodontivid Karolinska institutet. Sin arbetstidkommer Jari Taghavi att fördelamellan klinisk tjänstgöring somspecialist, arbetet som universitetsadjunktsamt fortsatta doktorandstudier.Ia Knutssonny specialist i pedodontiIA KNUtSSoN blev ny specialist i pedodontinär honexaminerades den27 maj.Hon gick grundutbildningeniUmeå och tog examen1999.Ia Knutssonarbetade som allmäntandläkarepåfolktandvårdeni Sala och Västerås fram till 2005då hon började sin ST-utbildning iÖrebro. Efter examen har hon fåttanställning på pedodontikliniken iVästerås.Ia Knutsson tog 2007 magisterexameni ämnet »Children´s experienceof pain and discomfort duringplanned orthodontic extractions ofprimary canines, and post-extractionuse of analgesics«.EFEFAnders Mohlinny ordförandeANDerS MoHLIN valdes till ny ordförandevid Privattandläkarnasårsmöteden 8 maj.Övriga val tillstyrelsen: MikaelJansson, vice ordförande(nyval),Catharina Brandmaier,ledamot(nyval), Eva Möll-Anders Mohlinborg (omval) ochIngrid Leitzler (omval).MKMidea Al-Najjarny specialist i ortodontiMIDeA AL-NAJJAr blir ny specialist iortodonti den 17juni.Hon gick tandläkarutbildningenpå Karolinskainstitutet, medexamen 2002.Midea Al-NajjarMidea Al-NajjarFyller du jämnt?arbetade sen somallmäntandläkarepå folktandvårdenKronoberg fram till 2006 då hon blevantagen till ST-tjänstgöring i ortodontii Göteborg. Hon har specielltinriktat sig på behandling av LKG-patientersamt patienter med sällsyntakraniofaciala syndrom.2006 tog hon magisterexameni ämnet »Long-term follow-up ofmandibular second primary molar inpatients with agenesis of mandibularsecond premolar«.Midea Al-Najjar kommer att stannarkvar på ortodontiavdelningen iGöteborg efter examen.Meddela senast åtta veckor iförväg om du ej vill bli publicerad.elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se100 årEFtandläkartidningen årg 101 nr 8 200995

kansliPostadress: Box 1217,111 82 StockholmBesöksadress: Österlånggatan 43Tel: 08-666 15 00 (växel)Fax: 08-662 58 42www.tandlakarforbundet.sekansli@tandlakarforbundet.seE-post direkt till en person:fornamn.efternamn@tandlakarforbundet.seEkonomiska frågorNordöstra kursnämnden,RiksstämmanMargareta Andréasson08-666 15 36Kamrathjälpen, ansvarsfrågorLotten Bergström 08-666 15 45Kurser Nordöstra kursnämnden,RiksstämmanElsie Ekander 08-666 15 44KanslichefJeanette Falk 08-666 15 53Kurser södra regionen,Riksstämman, fdi,Swedish Dental JournalYlva Liljeson 08-666 15 43Efterutbildning, RiksstämmanAnnika Hodgson 08-666 15 34Etik, kvalitetÅsa Hultén tjlPia Kollin vik 08-666 15 31Utredare, studenthandläggarePia Leden tjlEmma Åberg vik 08-666 15 22förbundsstyrelseRoland SvenssonOrdförande0510-855 500708-35 55 98roland.svensson@tandlakarforbundet.seGunilla KlingbergVice ordförande031-750 92 08, 0707-80 00 44gunilla.klingberg@vgregion.seLouise EricsonOrdf i efterutbildningsrådet08-85 56 00, 070-687 50 60louise.ericson@ptj.seClaes-Göran Emilson031-786 32 03emilson@odontologi.gu.seBenny Enbuske0929-135 40, 0708-13 56 21benny.enbuske@nll.seKenth Nilsson021-17 69 80, 070-658 78 86kenth@stf-tt.orgAnders Wikander060-12 14 15, 070-648 63 03anders.wikander@telia.comMikael Jansson070-678 18 16mikael.jansson@ptj.seVictoria FröjdAdjungerad styrelseledamot0735-27 39 11victoria.frojd@tandlakarforbundet.setandläkarförbundetsstöd till enskildamedlemmarKontaktperson i samtliga områden:Lotten Bergström, 08-666 15 45lotten.bergstrom@tandlakarforbundet.seVid anmälan till HSAN/SocialstyrelsenEn anmälan ska besvaras inom treveckor. Anstånd kan begäraspå tel 08-786 99 00. Tandläkarförbundetsmedlemmar kan få hjälpatt besvara en anmälan:Odontologisk hjälp via Tandläkarförbundetsexpertgrupp.Kontaktperson: Lotten Bergström,se ovan.Juridisk hjälp ges av respektiveriksförening.Privattandläkarna: Eva Andersson,08-555 44 665Tjänstetandläkarna: SusannaMagnusson, 08-54 51 59 84Stiftelsens syfte är att hjälpa tandläkaremed ekonomiska problem.Vi kan enbart stödja individer, inteföretag. Ansök med ett brev medbakgrund och önskemål om hjälpsamt kopia på senaste deklaration,egen och make/makas.Kontaktperson: Lotten Bergström,se ovanAlna (alkohol, läkemedel ochnarkotika i arbetslivet)08-564 407 70Alna hjälper företag och organisationeratt hantera alkohol- ochdrogfrågor på ett professionelltsätt. Du kan kostnadsfritt ochunder sekretess ringa Alnas rådgivning.Mer informationwww.alna.se.KollegastödKollegastöd riktar sig till digsom behöver stöd för problempå arbetet eller i privatlivet.Du kan i förtroende och undersekretess vända dig till någon avnedanstående kolleger (kvällstidom ej annat anges, e-post för attboka tid för samtal).Bengt Adèrn, 016-244 56Ahmad Aghazadeh, 0707-70 80 21ahmad.aghazadeh@telia.comKatt Sören Andersson,070-663 84 18, 0243-122 80soren.andersson.00@ptj.seGunnar Bringman,035-10 31 20, daggunnar.bringman@ptj.seGeorge Estlander, 036-37 89 98george.estlander@ptj.seLars Frithiof, 08-96 42 55lars.frithiof@ofa.ki.seMargit Gabrielson, 031-69 16 00margit.gabrielson@vgregion.seBita Ghorani, 070-746 86 82bita.ghorani@ftv.sll.seLennart Hernell, 060-214 92lennart.hernell@swipnet.seGunnel Johansson, 070-585 30 41Margareta Jonsson,036-13 43 66 dagmargareta@ajonsson.sePeter Stade, 0498-21 39 04peter.stade@ptj.seClaes Svärd, 0498-48 25 46claes.svard@hsf.gotland.seEkonomichefBo Lidholm 08-666 15 12InformationsansvarigLena Munck af Rosenschöld08-666 15 52lena.munck@tandlakarforbundet.seSekreterareAnna-Maja Necander 08-666 15 07EkonomiAnn-Sofi Olsson 08-666 15 02Efterutbildning, RiksstämmanPia Säävälä tjlEva Nylander vik 08-666 15 10Kurser västra regionenVästra regionens kansli031-15 69 22Tandläkarförbundets serieKunskap & Kvalitet:n Kvalitetssäkra din journalföringn CE-märkta medicin-tekniskaproduktern Medicinsk riskbedömningför tandläkaren Tandläkarens ansvar ochskyldighetern Försäkring för patient ochtandläkaren Hygien i tandvårdenn Avvikelser – lär av misstag,egna och andrasn Etiska riktlinjerMedlem beställ upp till 10 stutan kostnad, icke-medlem50 kr per st.kontakt@tandlakarforbundet.seMedlemslogotyp96tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009

kontorPostadress:Box 1217, 111 82 StockholmBesöksadress:Österlånggatan 43, 2 trTel: vx 08-555 44 600Fax: 08-555 44 666Hemsida: www.ptl.seE-postadress: info@ptl.seE-post direkt till en person:fornamn.efternamn@ptl.seSveriges PrivattandläkarföreningEva Andersson, generalsekreterare08-555 44 665, 073-366 51 00Dan Nilsson, sakkunnig ochpressekreterare08-555 44 604, 070-984 40 99Svensk Privattandvård ABJan-Åke Zetterström, vd08-555 44 690, 070-730 31 00Ingela Andrée, personalchefoch reception08-555 44 605Daniella Bahgat, medlemsservice08-555 44 699August Liljeqvist, jurist08-555 44 644Maria Bjurö, informationschef08-555 44 651, 070-810 46 11Tina Fredriksson, kommunikatör08-555 44 610, 070-382 71 74Susanne Hirvonen, ekonomichef08-555 44 620Anders Wikander, odontologiskkonsult070-648 63 03FörtroendenämndenAnn-Catrin Almespång08-555 44 635Privattandvårdsupplysningen020-662 800sveriges privataspecialisttandläkareAnders Tullberg, ordförande08-660 31 03, 0733-84 02 11anders.tullberg@brahekliniken.sekansliPostadress:Box 2287, 103 17 StockholmBesöksadress: Österlånggatan 43Tel: vx 08-54 51 59 80Fax: 08-660 34 34www.tjanstetandlakarna.seE-post direkt till en person:fornamn@tjanstetandlakarna.seOmbudsmänBjörn Petri, kanslichef08-54 51 59 81Susanna Magnusson08-54 51 59 84sveriges odontologiskalärarePer TidehagOrdförande090-785 62 57070-307 62 57per.tidehag@vll.seMats Olson08-54 51 59 83Inger Wass, sekreterare08-54 51 59 82Aino Landes, ekonomi08-54 51 59 85Medlemsregisteroch medlemsförmåner08-54 51 59 88medlemsservice@tjanstetandlakarna.sestuderandeföre ningenVictoria Fröjd, ordförande0735-27 39 11victoria.frojd@tandlakarforbundet.seAnneli Lampinen, vice ordförande070-313 18 62annelielampinen@hotmail.comtandläkartidningen årg 101 nr 8 200997

foto: nikoo bazsefidpayNÄSTA NUMMER 20 AUGUSTIKALENDARIUM1st International BOA CongressTid: 12–13 juni 2009Plats: Kaunas, Litauenwww.boaoffice.lt/EN/10/76/Rio Caries ConferenceTid: 15–17 juli 2009Plats: Rio de Janiero, Brasilienwww.riocentro.com.brNFH´s XIX conferenceTid: 27–29 augusti 2009Plats: Reykjavik, Islandhttp://congress.is/nfh2009Amee 2009Tid: 29 augusti – 2 september 2009Plats: Malaga, Spanienwww.amee.orgFDITid: 2–5 september 2009Plats: Singaporecongress@fdiworldental.orgTylösandsdagarnaTid: 9–11 september 2009Plats: Halmstadwww.sfop.seTandläkare utan gränser➤Tandläkare utan gränser finns nu i Sverige. Nikoo Bazsefidpay,tandläkare på folktandvården i Tyresö, är organisationensförsta ordförande. Inspiration hämtade hon på Filippinerna,där hon jobbade som volontär i två veckor för dendanska organisationen Tandsundhet utan gränser.Studenternas ryggar➤Redan under grundutbildningen påverkastandläkarstuderande av arbetsmiljönpå kliniken. Läs om resultatenfrån studenternas enkät om ergonomii nästa nummer.Dags för efterkontroll➤Efter att det nya tandvårdsstödetinfördes har Försäkringskassan gjortett stort antal efterhandskontroller.Men hur går kontrollerna till? Vi görett besök hos kassan i Umeå.45° Congres de la Societe Francaise deChirurgie Maxillo-Faciale et StomatologieTid: 10–12 september 2009Plats: Nancy, Frankrikecontact@sfscmf.fr1st Baltic Sea Conference inOrthognathic, Surgeryand Orthodontics (BSCOSO)Tid: 25–27 september 2009Plats: Vilnius, Litauenwww.orthognathicsurgery.info/conference2009 American Dental Association(ADA) Annual SessionTid: 30 september – 4 oktober 2009Plats: Honolulu, Hawaiiwww.ada.org/goto/sessionANNONSÖRER I DETTA NUMMERCervident 2Kerr 6Örestad Dentallab 6AristoDent 6Digitales AB 7, 20, 79Teknodont 8W & H Nordic AB 8, 25Dentalmind 9, 11, 19Support Design 10Multiergonomi 10McNeil Sweden AB 16GC Nordic 21Sveriges Tandläkarförbund 24Heraeus Kulzer Nordic AB 25Stockholmsmässan 26, 27Dentsply DeTrey 29, 49GlaxoSmithKline 35, 37Denzir 36Actavis AB 40Straumann AB 41Pepsodent 43DentalEye AB 45Meda AB 46Hultén & Co AB 48Invisalign 50AstraTech AB 51Oral-B 52Tandteknik i centrum AB 53Protera AB 57Sun Dental Lab 75Tigran Technologies 76Biomain 77Johnson & Johnson 78Keydental 80Bigman 82Odont föreningen, Umeå 89Smile 90Praktikertjänst 90Maryam Pourmousa 91Narkoskliniken 91Folktandvården Stockholm 91Sv Föreningen f Klinisk Hypnos 92Svenska Pedodontiföreningen 92Folktandvården Örebro 92Sw Ac of Cosmetic Dentistry 93Hådéns Dental Återvinning 93Specialistkliniken förDentala Implantat 99Nobel Biocare 100Ivoclar Vivadent bilagaKDM/Socialstyrelsen bilagaSv Tandläkare-Sällskapet bilagaW & H Nordic ABbilaga37th International ExpodentalTid: 15–17 oktober 2009Plats: Rom, Italienwww.expodental.itOdontologisk Riksstämma 2009Tid: 12–14 november 2009Plats: Stockholmsmässan, Älvsjöwww.tandlakarforbundet.seTIPSA OSSom evenemang till kalendariet. Kontrolleradatum innan du bokar, uppgifterna i kalendarietkan ha uppdaterats efter pressläggning.elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se98tandläkartidningen årg 101 nr 8 2009