och produktionsteknik - Ã lands Gymnasium

32.5.2 GENOMFÖRANDE AV BEDÖMNINGEN.................................................................................................. 602.5.3 VITSORDSGIVNING ........................................................................................................................... 612.5.4 FÖRNYANDE AV STUDIEPRESTATIONER ................................................................................................ 612.5.5 RÄTTELSE AV BEDÖMNING ................................................................................................................ 612.5.6 FÖREMÅL OCH KRITERIER FÖR BEDÖMNINGEN ...................................................................................... 612.5.7 ERKÄNNANDE AV KUNNANDE ............................................................................................................ 632.5.8 VITSORDSSKALAN ............................................................................................................................ 633 KOMPETENSER FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE ....................................................................................... 634 ÅTGÄRDER SOM STÖDER STUDIER ................................................................................................... 654.1 STUDIEHANDLEDNING .............................................................................................................. 654.2 STUDERANDEVÅRD .................................................................................................................. 664.3 PERSONLIG STUDIEPLAN ............................................................................................................ 66BILAGA 1. AVSNITTSBESKRIVNINGBILAGA 2. FRITT VALBARA ÄMNEN

SLOVENIJAponedeljek, 13. februarja 2012desk@zurnal24.si www.zurnal24.si4Ministrstvo lahko spodbujaizjemne dosežke ali pa čimveč povprečnežev. Naše jeusmerjeno v to drugo.Pisatelj Miha Mazzini, na Pop TV, ob napovedanizdružitvi kulturnega resorja z izobraževanjem,znanostjo in športomŠole nimajo za ogrevanjeStroški.Novomeška občinašolam dolguje za trimesece ogrevanja.Dobavitelji jih (še)ne bodo odklopili.>> jerca božič kranjecNovo mesto. “Kot ravnateljicabi se morala posvečati pedagoškemudelu, ne pa da se kar naprejpoglabljamo v to, kako bomoplačali položnice; ali bo denarza kurjavo, elektriko … Zato bi morala poskrbeti Mestnaobčina Novo mesto (MONM),”nam je povedala Irena Hlača,vodja kolektiva osnovnošolskihravnateljic v novomeški občini.MONM osnovnim šolam niplačala materialnih stroškov zanovember, december in januar,kar skupaj znese 242 tisočevrov. “Trenutna likvidnostnasituacija MONM je slabša, karpa velja za vsako prvo tromesečjev letu, zato tudi zamujamo splačili,” pojasnjujejo v kabinetužupana Alojzija Muhiča.Bodo na mrzlem?“Iz dneva v dan zaskrbljenoDa bo računza kurjavo naOŠ Center zafebruar okoli10 tisoč evrov,je kriv hudmraz, a gotovotudi dotrajanaokna.gledamo, ali smo še likvidni.Bojim se, kako bomo poravnalijanuarsko položnico zakurjavo. Upam, da nam ogrevanjane bodo takoj odklopili,”skrbi Nevenko Kulovec,ravnateljico Osnovne šole(OŠ) Drska. Na MONM poudarjajo,da so z vsemi dobaviteljienergentov dogovorjeni,da ne prekinjajo dobave nobenemujavnemu zavodu, šezlasti pa ne šolam in vrtcem.Namesto za knjige“Od občine bi pričakovali, dabomo dobili še kaj več kot zgoljza položnice, tako pa še te plačujejoz denarjem, ki ga sami24dejstvaMaterialni stroškiDolžnost občine. Po zakonusta, kot so nam pojasnilina ministrstvu zašolstvo, izvedba in financiranjeobveznega osnovnošolskegaprograma vpristojnosti države, lokalnaskupnost pa moraposkrbeti za prostore inopremo ter tiste materialnestroške, ki niso neposrednovezani na izvajanjepouka.JERCA BOŽIČ KRANJECprislužimo na primer z oddajanjemprostorov. A tudi tegadenarja zdaj ni več, čeprav sinismo privoščili nobenega seminarja,izobraževanja ali didaktičnegapripomočka,” ugotavljaMarija Vranešič, ravnateljicaOŠ Center.“Ne zahtevamo razkošja,le tisto, kar jim pripada, da sebodo na šolah lahko posvečalizgolj učnim načrtom. Z denarjemza gretje in elektriko panaj se ukvarjajo na občini, kjerso plačani za to,” je prepričanaCvetka Matoh, predsednicasveta staršev na OŠ Šmihel.Po mnenju Gregorja Mohorčiča,direktorja Zavoda RepublikeSlovenije za šolstvo, jetežavo treba reševati na ravnivseh udeleženih in poskrbeti,da bo delo tudi v prihodnje potekalonemoteno, ne na škodovzgojno-izobraževalnega procesa.Čeprav je denar za materialnestroške v občinskihproračunih predviden, je, kotdodaja, možno, da imajo gledena trenutne razmere v državinekatere občine začasne likvidnostnetežave.Novomeške ravnateljicenaj bi se sestale še ta teden inse dogovorile, kako v prihodnjez občino reševati problematikomaterialnih stroškov.jerca.bozic-kranjec@zurnal24.siUmrl 22-letnikVozilo poletelos cesteNesreča. V noči na nedeljose je v Šmartnem v Goriškihbrdih zgodila hudaprometna nesreča, v katerije umrl 22-letni sopotnik.Nesrečo je sicer povzročil23-letni domačin, ki je zaradineprilagojene hitrostiizgubil oblast nad vozilom,to pa je poletelo pozraku in obstalo v bližnjemsadovnjaku. L. C.ŽURNAL24Proračun. V novomeškem med primerljivimi najmanj denarja za mlade.Le 13 evrov na mladegaRazmere sonevzdržne invse kaže, damladi nismoveč zaželeni,pravi MaticVidic. V petekso mladi na toopozorili tudis transparentompred Rotovžem.Novo mesto. Od leta 2007, kose je postavka skoraj prepolovila,se sredstva v občinskemproračunu za mladinsko dejavnostvztrajno zmanjšujejo,predlagana proračuna za leti2012 in 2013 pa sta za mladenesprejemljiva, pravi MaticVidic, občinski svetnik Zaresa.“Ker odbor za mladino ni upoštevalpredlaganega amandmajak proračunu aktivnihdruštev, ne vidim več smisla,da bi v njem deloval, saj ta odboročitno nima posluha zamlade in njihove potrebe,” jeob odstopu z mesta predsednikatega odbora dejal Vidic.Novomeška občina naj bi ponjegovih izračunih na leto zavsakega mladega prebivalcanamenila 13 evrov, medtem kopreostale primerljive občine,na primer Murska Sobota, NovaGorica in Ptuj, namenijo od40 do 65 evrov. J. B. K.

5Betydelsen av ett mångsidigt kunnande ökar alltmer. Följande kompetensområden böruppmärksammas och integreras i alla branschprogram och i alla studier:• internationalisering• hållbar utveckling• teknologisk samt kunskaps- och informationsteknisk utveckling• företagsamhet• kvalitet och kundinriktning• konsumentkunskap• arbetarskydd och hälsaDen internationalisering som pågår i samhället och i näringslivet medför nya drag i arbetet,vardagslivet och umgängeskulturen. Då utbildningen internationaliseras är avsikten att ge destuderande yrkeskunskaper och färdigheter, med vilka de kommer till rätta i enmångkulturell miljö och kan placera sig på arbetsmarknader som internationaliseras.Språkkunskaper och social kompetens är viktiga ingredienser inom internationaliseringen.Kraven på hållbar utveckling och miljömedvetenhet ökar. Den ökande miljömedvetenhetenleder i sin tur till att förmågan att arbeta för en hållbar utveckling börjar ses som ettkvalitetskriterium och en konkurrensfaktor inom produktion och service. En sund ochtrivsam miljö värdesätts allt mera. Utbildningens uppgift blir att ge de studerande ett sådantkunnande och en sådan övertygelse att de är beredda att arbeta för en hållbar utvecklingbåde i sitt arbete och i sitt vardagsliv.Teknologin utvecklas allt snabbare och de yrkesmässiga kraven växer. Utvecklingen avinformations- och kommunikationstekniken förändrar arbetets innehåll, arbetetsuppläggning och arbetsplatsens karaktär. Utbildningen har som mål att de studerande skallbehärska den moderna tekniken inom sitt eget område samt kontinuerligt kunna utvecklaoch mångsidigt utnyttja kunskaperna och färdigheterna.Dagens arbetsplatser och den yrkesmässiga rörligheten förutsätter goda och mångsidigayrkesfärdigheter, flexibilitet i tänkande och attityder samt företagsamhet.Överallt fäster man allt större uppmärksamhet vid kvalitet och arbetsresultat. Produkter ochservice måste vara konkurrenskraftiga både nationellt och internationellt. Verksamhetenskall vara kundinriktad så att den beaktar individuella behov, kundernas förväntningar ochde varierande servicesituationerna. Också konsumenter har rättigheter, ansvar ochskyldigheter, som de studerande behöver känna till i sina yrkesroller och som medborgare.Service- och konsumentkunskap krävs i alla sammanhang.Arbetarskydd och hälsa hör väsentligt samman med all yrkesverksamhet. Viktigt är att destuderande känner till föreskrifter och anvisningar om arbetarskyddet i sin bransch och följerdessa. De skall lära sig att identifiera faror och hälsorisker som förekommer i arbetet ochskydda sig mot dem samt undvika varje form av riskmoment.1.2.1 Gemensam baskompetens

6Utbildningen har som mål att med de studerande som aktörer utveckla följande färdighetersom oberoende av branschinriktning har samma aktualitet:• inlärningsfärdigheter• förmåga att lösa problem• interaktions- och kommunikationsfärdigheter• förmåga att samarbeta• etiska och estetiska färdigheterInlärningsfärdigheter skall utbildningen utveckla genom att ge de studerande beredskap förlivslångt lärande och inspiration att utveckla sig själva. De bör kunna utvärdera sin egeninlärning och sitt kunnande och planera sina studier. De skall lära sig att inhämta, organiseraoch bedöma kunskap och att tillämpa tidigare förvärvad kunskap i nya situationer.Förmågan att lösa problem utvecklas genom att de studerande under utbildningen fårfärdigheter i att handla flexibelt, innovativt och nyskapande i sitt arbete och i olikaproblemsituationer.Interaktions- och kommunikationsfärdigheterna skall uppmärksammas i utbildningen så attde studerande lär sig att klara av olika slag av interaktiva situationer i arbetslivet. De skallöva sig i att förhandla och i att kommunicera muntligt och skriftligt samt i att använda sig avinformationsteknik i samband med utbyte och förmedling av information.Förmågan att samarbeta skall de studerande utveckla så, att de blir vana att ageratillsammans med andra, bl.a. i team, och att vara flexibla och observanta i sinamänniskorelationer. De skall kunna identifiera egna och andras känslolägen och beakta dempå ett konstruktivt sätt i sitt arbete.Etiska och estetiska insikter skall utbildningen främja genom att lära de studerande atthantera och lösa etiska problem, att vara medvetna om sina egna liksom ävenkulturbetingade värderingar och att beakta dem i sitt arbete. De studerande bör kunna handlaansvarsfullt och objektivt och hålla sig till ingångna överenskommelser. I sitt arbete bör deiaktta yrkesetiska normer såsom tystnadsplikt, datasekretess ochkonsumentskyddsbestämmelser.1.2.2 ProgrammålMålet med utbildningen till verkstadsmekaniker är att ge en kvalitativ och bred utbildningsom ger de studerande insikter och redskap som behövs för att arbeta enligt branschenskvalitetskrav. De planerar sitt arbete med hjälp av ritningar, gör beräkningar över materialocharbetsåtgång genom att använda informationsteknik och utvärderar sitt eget arbete.Utbildningen lär dem miljömedvetenhet, samarbetsförmåga och förmåga att uttrycka sigförtroendeingivande och att ta hänsyn till säkerheten och arbetarskyddet.De studerande ska både under och efter studierna känna tillfredsställelse med sitt yrkesval,de ska ges möjligheter att utveckla sig som individer och inom sitt yrke så de kan bli entillgång för branschen.

7Efter utbildningen till verkstadsmekaniker kan de utföra borrnings-, svarvnings-, fräsningsochslipningsarbeten med både manuellt och numeriskt styrda verktygsmaskiner. De kanäven utföra plåtarbeten, behärska svetsmetoderna gas, metallbågsvetsning, MIG/MAG samtTIG och göra olika metallkonstruktionsarbeten. Centralt kunnande är ocksåverkstadstekniska mätningar i anslutning till kvalitetsövervakning och kalibrering avmätapparatur. De känner till metallers och plasters egenskaper samt beteckningar förlättmetall- och stålsorter samt hur aluminium och de vanligaste stålsorterna beter sig vidbearbetning och svetsning. De känner till hur värmetillförsel inverkar på stålets struktur ochvet vad som händer vid härdning och anlöpning av stål.De som avlagt examen kan använda datateknik i kommunikation och införskaffande avinformation. De kan använda CNC-styrda maskiner och har beredskap att använda ochprogrammera vanliga operativsystem och underhållssystem. De förstår tekniska ritningar,arbetsbeskrivningar och arbetsinstruktioner samt kan uppgöra enkla arbetsritningar för handoch med CAD-program. De som avlagt examen behärskar muntlig och skriftligkommunikation i anslutning till sitt arbete. Vid behov kan de kommunicera och fungera iinteraktiva situationer på ett främmande språk.De som avlagt examen iakttar arbetarskyddsbestämmelser, använder maskiner ochanordningar på ett tryggt sätt, och har de kunskaper och färdigheter som förutsätts förarbetssäkerhetskort och certifikat för heta arbeten. De sörjer för arbetarskydd och personligskyddsutrustning, avfallshantering, miljövård samt har beredskap att ge första hjälpen vidsjukdomsattacker och arbetsolyckor.1.2.3 SyfteUtbildningen inom programmet för verkstads- och produktionsteknik skall gegrundläggande kunskaper för arbete inom såväl industriell produktion, där kompetens iplastteknik efterfrågas, som i verkstäder där kompetens i tillverkning, underhåll och serviceefterfrågas. Programmet skall även ge en grund för fortsatt lärande i arbetslivet och förvidare studier.1.2.4 Programmets karaktär och uppbyggnadKunskaper i den teknik som krävs för arbete inom industrin och i verkstäder står i centrum förutbildningen inom programmet. Kännetecknande för hela sektorn, och därmed för utbildningen, är enkontinuerlig utveckling. Inom industrin och verkstadssektorn finns många arbetsplatser och ett stortantal specialiseringar, vilkas innehåll påverkas av företagens produktion och tjänster. Under desenaste decennierna har ökad tillgång till information och en differentierad teknisk utveckling skapatnya förutsättningar för nämnda sektorer.Ämnen som maskinbearbetning, plåt- och svetsteknik, plast- och produktionsteknik, matematik ochdatortillämpningar ger tillsammans förståelse av olika materials egenskaper, av bearbetnings- ochtillverkningsmetoder och av berörda processer. Kunskaper i engelska och andra främmande språk ärviktiga för att den tekniska utvecklingen skall kunna följas, liksom för att skapa förståelse för andrakulturmönster. En samverkan mellan kärnämnen och yrkesämnen är nödvändig för att utbildningenskall utveckla den kombination av kompetens som efterfrågas i arbetslivet.

8Arbetspraktiken är viktig för att den studerande skall få möta de reella krav som yrket ställer ochförstå den yrkeskultur som råder. Arbetspraktiken bidrar också till utvecklandet av bland annatservicekänsla, kvalitet i det tekniska utförandet och förståelse av företagandets villkor.Utbildningsprogrammets utformning erbjuder de studerande möjlighet att bygga upp individuellakompetenser i verkstadsteknik eller i plast- och produktionsteknik genom att välja olikastudiehelheter inom programramen.Examensspecifika rekommendationer på hälsotillståndEn person med en sjukdom eller handikapp som uppenbart utgör ett hinder för deltagande iutbildningen kan inte antas, vilket innebär då den studerande själv eller andra utsätts förfara. Praktiska problem som är förorsakade av sjukdom eller handikapp ska lösas medundervisningsarrangemang och med tjänster inom studerandevården. Den studerande måsteklara av den inlärning i arbetet som ingår i utbildningen för att uppnå de krav påyrkesskicklighet som ingår i examen.De studerande måste informeras om de krav och förutsättningar samt om hälsorisker somfinns inom utbildningsområdet.I utbildningen inom maskin- och metallteknik och vid arbete inom branschen förutsätts entillräcklig fysisk kondition för att klara påfrestningarna i arbetet. En persons lämplighet förspecifika arbetsuppgifter kan övervägas på basen av symptom eller nedsattfunktionsförmåga bl.a. vid följande sjukdomar:- nedsatt syn- störning av funktionen i balansorganets funktion- sjukdom i stöd- och rörelseorganen.1.2.5 Kommentarer till målen för utbildningsprogrammetProgrammet skall ge goda kunskaper i produktionsteknik inom branscher som finns representeradepå Åland samt goda kunskaper i den verkstadsteknik som efterfrågas inom den lokalaverkstadssektorn.Inom industri- och verkstadssektorn finns företag av olika storlek, från multinationella företag tillsmå familjeföretag. För att kunna svara mot denna bredd innehåller programmet ett visst antalvalbara studiehelheter. Programmets öppna struktur gör det lättare att anpassa utbildningen tillsnabba förändringar i arbetslivet. Utbildningen kan också i stor utsträckning formas efter behov somfinns eller växer fram. På så sätt får de studerande en utbildning, som är såväl bred som anpassad tillden åländska arbetsmarknaden.Programmet ger olika grad av kompetens beroende på vilka olika studiehelheter den studerandeväljer. En viss påbyggnad kan därefter ske ute i de olika företagen. Kompletterande utbildningar påeftergymnasial nivå kommer att bli allt vanligare.Förändringar inom arbetslivet kräver flexibilitet hos de anställda samt intresse och förmåga tillfortsatt lärande. Medarbetarna kommer att ställa allt större krav på kompetensutveckling, inflytandeoch arbetsformer som också innebär personlig utveckling. I utbildningen måste de studerande vänjasig vid att diskutera frågor som rör t.ex. arbetsmiljö, demokrati och ekonomi. Det är viktigt att destuderande känner till företagen inom utbildningsområdet och lär sig hur ett företag fungerar ochutvecklas i konkurrens med andra.

9Företag som vill vara konkurrenskraftiga måste satsa på kvalitet och utveckling. Kundanpassningoch miljö är viktiga komponenter i kvalitetstänkandet. Miljöaspekten måste finnas med under helatillverkningsprocessen. Även designfrågor kommer att vara viktiga i framtiden.För att planera och genomföra olika arbetsuppgifter är det nödvändigt att kunna samarbeta, lösaproblem och uttrycka sig i tal och skrift. Sådan kompetens tränar de studerande bl.a. genom att delarav undervisningen genomförs som ämnesövergripande projektarbeten. Projekt är numera vanliga iarbetslivet, både som anställnings- och arbetsform.Grundläggande datorkunskaper och förmåga att hantera Internet är nödvändiga kompetenser inom deflesta samhällssektorer. Detta gäller inte minst för de branscher som verkstadsprogrammet utbildarför. Många funktioner i dessa branscher är datoriserade.1.2.6 Samverkan med arbetslivetUtbildningen i skolan och den arbetspraktik som sker ute på olika arbetsplatser skall tillsammansutgöra en helhet som motsvarar programmets mål.Inom verkstads- och produktionsteknik omfattar arbetspraktiken minst 6 studieveckor avutbildningen. Arbetspraktiken är viktig för att knyta ihop teori och praktik. Den studerandeserfarenheter från arbetsplatsen kan på olika sätt utnyttjas i skolan och vice versa. Genom att upplevaen arbetsplats från "insidan" lär sig de studerande något om hur en arbetsmiljö kan se ut, vilka kravsom ställs och vad arbetet innebär.Förutom arbetspraktiken är det möjligt att arbetsplatsförlägga hela eller delar av studiehelheterna.När en studerande kommer till sin arbetspraktikplats skall han/hon veta vad som förväntas av honomeller henne. På motsvarande sätt måste den eller de ansvariga på arbetsplatsen vara införstådda medpraktikperiodens syfte, vilken roll arbetspraktiken har i utbildningen och vad den studerande skall fåut av praktikperioden. Fungerande arbetspraktik förutsätter en dialog mellan skolan och respektiveföretag. Det väsentliga är att ansvariga på arbetsplatsen får tid och tillfälle att diskuteraarbetspraktikens mål och utformning tillsammans med lärare och studerande. När dialogen fungerarmedför den vinster för alla parter. För den enskilde studerande och för den ansvarige på arbetsplatsenär det viktigt att läraren besöker praktikplatsen för att på olika sätt ge sitt stöd samt delta ibedömningen av den studerandes arbetspraktik.1.2.7 ProgramidénProgrammålen signalerar att det finns en bärande tanke bakom programmet och att dennagrundläggande tanke skall genomsyra programmets samtliga ämnen och studiehelheter. Denstuderande skall uppfatta sin utbildning som en helhet.Men programmål kan väcka frågor: Vad innebär de konkret? Hur gör man för att uppnå dem?Färdiga svar på sådana frågor finns inte. Lärare/lärarlag och studerande måste göra sin egen tolkningav programmålen för att komma till insikt om hur man bäst skall uppnå dem.Det är skolans skyldighet att inom läroplanens ram se till att de studerande får en så gedigenutbildning som möjligt. Utbildningen skall alltid återspegla läroplanens intentioner och mål.

10Läroplanen anger vilka mål undervisningen skall sträva mot och vilka mål en studerande minst skallha uppnått för att bli godkänd. Några krav på förkunskaper anges inte i läroplanen. I stället framhållsvilka kunskaper de olika ämnena och studiehelheterna bygger på. Studiehelheternas mål och centralainnehåll har beskrivits på berömlig nivå. Det avgörande är att de studerande besitter dessa kunskaper,inte på vilket sätt kunskaperna har inhämtats.Studiehelheternas ämnestexter fungerar som vägledning och redskap när lärare/lärarlag ochstuderande planerar undervisningen.1.2.8 Att tänka programinriktatFör att programmet skall fungera som en helhet behöver lärarna samarbeta över ämnesgränserna.Kärnämnen och yrkesämnen skall ha samma målinriktning. Det gäller att tänka programinriktatsnarare än ämnesinriktat. Då upplever den studerande att undervisningen är meningsfull. Det ärviktigt att lärarna i kärnämnen anpassar/varierar sina ämnen till målen för respektive program.Yrkesläraren, å sin sida, måste visa på vilka möjligheter till samverkan som finns. Viktigt är attskolan ger de organisatoriska förutsättningarna.Det finns olika sätt att integrera kärnämnen och yrkesämnen. Populärt brukar man tala om”infärgning”. Man låter då yrkesämnen bidra med innehåll till undervisningen i kärnämnen. Materialoch erfarenheter från yrkesämnen används i kärnämnesundervisningen på ett sätt som tydliggör denpraktiska nyttan av t.ex. engelska och matematik.2 Läroplanens ämnesdel2.1 Studiernas uppbyggnad och strukturStrukturen för utbildningsprogrammet inom verkstads- och produktionsteknik visar programmetsolika delar. Uppställningen ger en bild av programmets uppbyggnad. Här framgår vilkastudiehelheter som är obligatoriska samt vilka studiehelheter som är alternativt valbara inom deyrkesinriktade studierna och vilka studiehelheter som är valbara inom ramen för de valbara ämnena.De obligatoriska studierna ger en bred generell grund för programmet. De valbara studierna syftar tillatt skapa förutsättningar för de studerande att inrikta sina studier mot det egna intresseområdet.Strukturen visar också hur stor del av studierna som skall vara kärnämnen samt hur stor del som skallinrymmas inom ramen för de valbara ämnena.Studierna inom programmet omfattar 120 studieveckor (sv). Ett studieår omfattar 40 studieveckoroch en studievecka motsvarar en studerandes arbetsinsats på 40 timmar. Den nominella omfattningenav studierna är densamma, trots att den tid det tar för den studerande att avlägga examen kan varieraindividuellt på basen av den studieväg som valts samt tidigare studier eller arbetserfarenhet.Rikets examensgrunder för grundexamen för maskin- och verkstadsbranschen är grund föryrkesämnenas och de valfria yrkesämnenas uppbyggnad. För allmänna ämnen utgörlandskapsregeringens läroplan grund (2007:6; beslut 51U32/11.10.2011) och i övrigt följerläroplanen landskapsregeringens läroplansgrunder fastställda 14.12.2004Examensbenämningen är verkstadsmekaniker.

122.2 Yrkesämnen – centralt innehåll, mål förstudiehelheten och bedömningFördelning av yrkesämnenaGrundläggande studierExamensdelar som är obligatoriska för alla2.2.1.1 Grundläggande arbeten i montering och automation, 10 svTekniska baskunskaper2 svRitning- och ritningsläsning2 svAllmän metallteknik2 svEl- och automationsteknik4 sv2.2.1.2 Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning, 10 svSpånskärande bearbetning2 svManuell svarvning4 svManuell fräsning4 sv2.2.1.3 Grundläggande arbeten i plåtbearbetning och svetsning, 10 svBänkarbete2 svPlåtteknik2 svSvetsteknik6 svYrkesinriktade studierExamensdel för verkstadsmekaniker2.2.2.1 Maskinell bearbetning, 20 svBearbetningsteknikCNC-teknikMaterialläraCNC-bearbetningManuell tillverkning med bearbetningsmaskiner2 sv1 sv1 sv2 sv14 svExamensdel som erbjuds lokalt2.2.2.2 Produktionsteknik, 10 svPlastteknikCAD-ritningSmideKundarbeten i skärande maskinerKundarbeten i plåt och svets2 sv3 sv1 sv2 sv2 sv

14Skolan kan dela studiehelheterna i studieavsnitt på det sätt som de planeradestudiearrangemangen förutsätter.ExamensarbeteDe yrkesinriktade studierna skall avslutas med ett fyra studieveckors examensarbete. Dettainnebär att den studerande utför ett större självständigt arbete inom ett kunskapsområde somligger inom programmålets ram. Examensarbetet skall utveckla den studerandes förmåga attta ansvar för hela processen från idé och planering till färdig produkt. Bedömningen skallbaseras på den studerandes insatser och kunskapsutveckling under hela arbetet, inte bara påslutprodukten.Den studerande planerar och gör ett examensarbete över det sammantagna egna kunnandet iform av t.ex. en produkt, ett arbetsprov, en portfolio samt en presentation. Den studerandeidentifierar sina centrala yrkesmässigt starka sidor och utvecklar i examensarbetet sinkreativitet, innovationsförmåga samt främjar sin yrkesmässiga tillväxt. Den studerandepresenterar och bedömer sitt examensarbete samt planeringen och genomförandet av det.Genom examensarbetet främjar den studerande sin egen sysselsättning.Utbildningsanordnaren beslutar hur examensarbetet ska genomföras.Enligt grunder för examensinriktad grundexamen, grundexamen inom maskin- ochmetallbranschen 2010, föreskrift 39/011/20102.2.1 Grundläggande studier2.2.1.1 Grundläggande arbeten i montering och automation,10 svKrav på yrkesskicklighetDe som har avlagt examensdelen kan med hjälp av monteringsritningar ochkopplingsscheman montera maskindelar och komponenter samt små verksamhetssystem ochkopplingar för motorer och manöverorgan.De som avlägger examensdelen kan läsa monteringsritningar läsa elektriska, pneumatiska och hydrauliska kopplingsscheman läsa arbetsinstruktioner samt bruks-, service- och monteringsanvisningar maskiners och manöverorgans funktionsprinciper, konstruktion och maskinelement använda handverktyg tryggt och sörjer för att de är i skick utföra monteringsmätningar för anordningar med rull- och skjutmått samt kananvända maskinvattenpass identifiera vanliga gängor med hjälp av mätning och tabeller samt kan göra gängormanuellt montera rullningslager, kedjor och remmar samt tätningar baskomponenters konstruktion och funktion samt ritsymbolerna för dem, samt

15funktionsprinciperna hos hydrauliska och pneumatiska systemmontera pneumatiska systemde elektriska grundstorheterna och deras matematiska och fysikaliska grunder ochberoendeförhållanden, såsom Ohms lag, samt grunderna i lik- och växelströmgrunderna gällande maskiner och anordningar och tillhörande elinstallationer omvilka bestäms i direktiv gällande el-arbetssäkerhetenhar baskunskaper och -färdigheter om den allmänna arbetarskyddsutbildningensåsom den fastställs i el-arbetarskyddsstandarden SFS 6002grunderna i elektriska system och instrumenteringutföra grundläggande eltekniska mätningar med multimeterförsäkra sig om att arbetsobjektet är spänningsfritt och skyddsjordatgöra enkla elektromekaniska styrningar enligt schemanhar kunskaper och färdigheter att ge första hjälpen enligt EA1följa kvalitetssystem och kan principerna för kvalitetsövervakning av montering.BedömningI tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer avkunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen förbedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.FÖREMÅLFÖRBEDÖMNING1. BehärskandeavarbetsprocessenBEDÖMNINGSKRITERIERNöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5Den studerandePlanmässigtarbetebehöver handledningbehöver handledning för attkomma i gångarbetar självständigt enligtplanenBehärskande avarbetshelhetenutför mekaniskamonteringar ochinstallationer med litethandledning.utför monteringens/installationens basuppgifterenligt ritningar ochinstruktioner.monterar/installeraranordningshelheten av delaroch komponenter.FÖREMÅLFÖRBEDÖMNING2. Behärskandeavarbetsmetoder,-redskap ochmaterialBEDÖMNINGSKRITERIERNöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5Den studerandeMekaniska gör gängförband installerar maskindelar för installerar hydrauliska och

16installationer rotationsrörelse pneumatiska komponenter imaskiner eller anordningarutförsamt tillhörande rör ochinstallationsmätningarslangarinstallerar pneumatiskakopplingar påövningsunderlag enligtschemainstallerar komponenter föreffektöverföringElinstallationerinstallerar elanordningaroch elkomponenter rättinstallerar ledningar ochkablar enligt ritningartolkar elschemananvänder multimeteranvänder godkändainstallationssätt för kablaroch ledningaråstadkommer självständigträtta och snygga apparatochledningsinstallationerAnvändning avredskap/verktyganvänder givna redskapändamålsenligt så att deinte skadar komponenternaväljer ändamålsenligaredskapunderhåller sinaarbetsredskap och hållerdem i skickBehärskande avmaterialidentifierar materialet somanvänds i konstruktioner,kablar och ledningar ianordningarna.känner till valkriterierna förmaterialbehandlar material rätt.klarar av materialvalförutser materialbehovet.FÖREMÅLFÖRBEDÖMNING3. Behärskandeav den kunskapsom ligger tillgrund förarbetetBEDÖMNINGSKRITERIERNöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5Den studerandeFörståelse avritningar ochinstruktionerkan läsa enkla del- ochmonteringsritningar ochskapa sig en bild avdelarna och helheten iritningarnakan tolka del- ochmonteringsritningar i olikaprojektionerkan självständigt läsa delochmonteringsritningarkan läsa enklafunktionsscheman och kande vanligastekomponentsymbolernakan de pneumatiska ochhydrauliskaritningssymbolerna och kanläsa kretsschemankan ritningssymbolerna förkomponenter och kan ocksåläsa elektriska kretsschemanKvalitetskontrollbehöver handledning iidentifieringen avidentifierar kvalitetskravensom ansluter till arbetetåstadkommer ett slutresultatmed god kvalitet

17kvalitetskravenMatematik ochnaturvetenskaperförstår betydelsen av defysikaliska storheterna ianslutning till arbetet.gör slutledningar omföljderna av förändringar ide fysikaliska storheterna iarbetsobjektet.granskar vid behov medmatematikens hjälp olikastorheters inverkan påfunktionen.FÖREMÅLFÖRBEDÖMNING4. Nyckelkompetenserförlivslångt lärandeBEDÖMNINGSKRITERIERNöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5Den studerandeHälsa, säkerhetochfunktionsförmågaiakttar arbetarskyddsbestämmelserarbetar ergonomiskt rättsörjer för ordning och redapå arbetsplatsenLärande ochproblemlösningInteraktion ochsamarbeteber om råd vid behov kan bedöma sitt eget arbete förbättrar sinarbetsprestation vartefterarbetet framskriderbeaktar andra arbetare fungerar interaktivt är aktivklarar sig också på ettfrämmande språk iinteraktiva situationer somansluter sig direkt tillarbetetklarar sig också på ettfrämmande språk iinteraktiva situationersköter interaktiva situationerockså på ett främmandespråkYrkesetiksörjer för arbetsredskapenoch arbetsmiljön.sörjer för underhållet avarbetsredskapen.följer kvalitetssystemet.Sätt att visa yrkesskicklighetenDe som avlägger examensdelen påvisar sin yrkesskicklighet genom att utföra arbetsuppgifter somansluter sig till studiehelheten. Uppgifterna utförs i företag eller i en skola i branschen, i sådanomfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet. De delar sombedöms genom yrkesprov är gråfärgade bedömningskriterier och de bedöms till 50 % genomyrkesprov.I yrkesprovet och examenstillfället påvisas behärskande av arbetsprocessen behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet nyckelkompetenser för livslångt lärande.

19centrala innehållet i examensdelen.FÖREMÅLFÖRBEDÖMNING1. BehärskandeavarbetsprocessenBEDÖMNINGSKRITERIERNöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5Den studerandePlanmässigtarbetebehöver handledningbehöver handledning för attkomma i gångarbetar självständigt enligtplanenBehärskande avarbetshelhetenbehöver handledning föratt identifierabearbetningsmetoderkänner till olikabearbetningsmetoder, menbehöver handledning för attanvända dembehärskar självständigt olikabearbetningsmetoderLärande ochproblemlösningber om råd vid behov.kan bedöma sitt eget arbete. förbättrar sinarbetsprestation vartefterarbetet framskrider.FÖREMÅLFÖRBEDÖMNING2. Behärskandeavarbetsmetoder,-redskap ochmaterialBEDÖMNINGSKRITERIERNöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5Den studerandeTeknisk ritningkan med litet handledningrita projektioner ochdimensionera enarbetsritningkan rita projektioner ochdimensionera enarbetsritningritar självständigt enarbetsritning rätt så att ocksådimensioneringen är rättSvarvningkan använda svarvkänner till svarvensaxelsystem och kan försesvarven med skär sombehövskan använda svarvensmättrumma och kan ställa inbearbetningsdata i svarvenkan använda svarvmångsidigt, ochsjälvständigt tillverkadetaljer med svarv iöverensstämmelse medritningenBorrning ochgängningkan använda olika typer avborrmaskiner ochidentifiera gängorkan välja bearbetningsdataför borrning och väljalämplig borr för gängakan självständigt tillverka endetalj som de ritsat på plåtenligt ritning. Detaljen skaha gänghål och hålens lägevara definierade på en

20maskinritningVässning av borr vet när en borr bör vässasoch kan med litethandledning vässa denkan vässa en borr för handvässar en borr så att detborrade hålet uppfyllertoleransernaFräsningkan använda fräs, kännertill fräsens axelsystem ochkan förse fräsen med skärsom behövskan använda fräsensmättrummor och ställa inbehövliga bearbetningsdata ifräsenkan montera och ställa in ettmaskinskruvstycke medmätklocka på fräsens bord,och självständigt tillverkadetaljer i överensstämmelsemed ritning och som harplana ytorMätningväljer rätt mätinstrumentoch behärskar användningav skjutmått och rullmått.utför mätningarsjälvständigt med skjutmåttoch rullmått.utför mätningarsjälvständigt också medmikrometerskruv.FÖREMÅLFÖRBEDÖMNING3. Behärskandeav den kunskapsom ligger tillgrund förarbetetBEDÖMNINGSKRITERIERNöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5Den studerandeLäsning avarbetsritningarkan läsa arbetsritningaroch skapa sig en bild avarbetsstycket som skabearbetasförstår arbetsritningarnasprojektioner, kan läsatoleransbeteckningar ochkänner till ytbeteckningarkan läsa arbetsritningar ochförstår alla yt- ochtoleransbeteckningarMaskinellbearbetningkan väljabearbetningssättet(borrning, svarvning,fräsning)kan välja verktygsmaskinenligt precisionskraven ocharbetshastighetenkan genom inspektion av entillverkad detalj avgöra medvilken bearbetningsmetodden är gjordKvalitetskontrollbehöver handledning föridentifieringen avkvalitetskravenidentifierar kvalitetskravenkan korrigera sitt arbete ienlighet medkvalitetskravenMatematik ochnaturvetenskaperförstår betydelsen av defysikaliska storheterna.gör slutledningar omföljderna av förändringar ide fysikaliska storheterna iarbetsobjektet.granskar med matematikenshjälp olika storhetersinverkan på funktionen.FÖREMÅLBEDÖMNINGSKRITERIER

21FÖRBEDÖMNING4. Nyckelkompetenserförlivslångt lärandeNöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5Den studerandeHälsa, säkerhetochfunktionsförmågaiakttararbetarskyddsbestämmelserarbetar ergonomiskt rättsörjer för ordning och redapå arbetsplatsenLärande ochproblemlösningInteraktion ochsamarbeteber om råd vid behov kan bedöma sitt eget arbete förbättrar sinarbetsprestation vartefterarbetet framskriderbeaktar medarbetarna fungerar interaktivt är aktiv i par och i gruppYrkesetikanvänder arbetsredskaprätt.arbetar ansvarsfullt ochsörjer för arbetsredskapenoch arbetsmiljön.arbetar omsorgsfullt ochnoggrant, sörjer förunderhåll och reparation avmaskiner och anordningar.Sätt att visa yrkesskicklighetenDe som avlägger examensdelen tillverkar någon maskinellt bearbetad del på arbetsplatseneller i en så äkta arbetsmiljö som möjligt i läroinrättningen. För arbetet behövs supportsvarv,fräs och borrmaskin. Arbetet utförs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kankonstateras motsvara kraven på yrkesskickligheten. De delar som bedöms genom yrkesprovär gråfärgade bedömningskriterier och de bedöms till 50 % genom yrkesprov.I yrkesprovet och examenstillfället visas behärskande av arbetsprocessen behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet nyckelkompetenser för livslångt lärande.Till den del som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan påvisas i ettyrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den med annan bedömning avkunnandet, t.ex. med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder.2.2.1.3 Grundläggande arbeten i plåtarbeten och svetsning, 10 svKrav på yrkesskicklighetDe som avlägger examensdelen kan enligt arbetsritning utföra någon enkel arbetshelhet med tunnplåtoch därtill anslutande arbeten med basplatta, gasskärning och sammanfästning av plåtar med olika

23FÖREMÅLFÖRBEDÖMNING2. Behärskandeavarbetsmetoder,-redskap ochmaterialBEDÖMNINGSKRITERIERNöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5Den studerandeRitsning ochskärning av plåt,kapning avstängerkan grunderna i ritsning,men behöver handledningritsar självständigtgör ritsningen på en gångenligt måttKlippning av plåtmed plåtsax ochskärarekan använda redskapen klipper enligt ritsning klipper/skär med snyggtresultatkan justera saxar ochskärare enligt materialetsom ska skärasAnvändning avgradsaxbehöver handledning föratt ställa in saxen ochplacera och fästa plåtensom ska klippasgör grundinställningar avsaxenkan placera och fästa plåtenmed litet rådgivninggör inställningarna ochfäster plåten enligt måttensjälvständigtKant- ochrundbockning avplåtbehärskar dengrundläggandeanvändningen och degrundläggandeinställningarna av kantochrundbockningsmaskinkan självständigt kant- ochrundbocka arbetsstycken avtunnplåtkan använda kant- ochrundningsmaskinändamålsenligtgör kant- ochrundbockningar enligtmaterialtjockleken till rättamåttSlipningkan använda handverktygtryggtkan välja slip- ellerkapningsskiva som ärlämplig för arbetetkan välja slip/kapningsskivaäven med beaktande avegenskaperna hos materialetsom ska slipas/kapasBorrningkan använda pelaroch/ellerradialborrmaskinvet betydelsen avinställningen av varvtal ochmatningborrar snygga hål medexakta måttborrar hål enligt mått på rättplatsGasskärning kan skära plåt med gas för kan ställa syre- gör gasskärning med snyggt

24hand enligt ritsningacetylenskärnings- ochgassvetsningsutrustningen ibruksklart skickresultatkan på eget initiativ utförabehövliga inställningar ochuppgifter som hör tillunderhållet av utrustningenSvetsningkan använda MAG-svetsoch dess tillbehörställer självständigt inspänning och trådmatningställer vid behov på egetinitiativ in spänning ochinduktanskan användagassvetsutrustning tryggtkan svetsa fogar mellanplåtargör enhetliga och snyggafogar mellan plåtarLödning åstadkommer lödförband gör vattentät lödfog gör snygga lödningarkan vid behov väljatillsatsämnen för fogenMätningkan använda rullmått,skjutmått och passare.utför självständigtmätningar med skjutmåttoch rullmått.gör mätningarnaomsorgsfullt och noggrantsamt kan bedömamätresultatets riktighet.FÖREMÅLFÖRBEDÖMNING3. Behärskandeav den kunskapsom ligger tillgrund förarbetetBEDÖMNINGSKRITERIERNöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5Den studerandeFörståelse avritningarkan läsa projektioner ochskapa sig en bild av ettarbetsstycke utifrånritningenkan läsa projektioner ochsvetsningsbeteckningarkan självständigt läsaarbetsritningar och förstårdimensioneringarna ochbeteckningarnaMaterialkännedomidentifierar stål, RST- ochaluminiummaterial ochderas beteckningarkänner till stålets beteendevid gasskärning ochsvetsningkänner till olika materialsbeteende vid kant- ochrundbockningBehärskande avplåtbearbetningsmaskinerstartar och stannar tryggtoch sörjer förskyddsanordningarnakan göra alla behövligainställningar självständigtarbetar självständigt medmaskinerna så att han/honvisar sig känna till

25maskinernas konstruktionoch funktionGasskärning ochgassvetsningkänner till gasskärningensoch gassvetsningensprinciper, deras typiskabruksområden ochlämplighet för olikagrundmaterialkan självständigt välja denutrustning med tillhörandedelar som arbetsobjektetoch tjockleken på materialetsom ska skäras och svetsaskräverkänner till stålets ochsmältans beteende vidgasskärning ochgassvetsningSvetsningkan läsa beteckningarenligt standarden förtillsatstrådarkänner till grunderna istålets beteende vidsvetsningkan vid behov väljatillsatsmaterialMatematik ochnaturvetenskaperkan utifrån diameternräkna ut längden påarbetsstycken som skarundbockas.kan räkna ut rundningenoch längden påarbetsstycken som skarundbockas.kan dimensionerarundningen och de rundadeställenas läge medbeaktande avmaterialtjockleken.FÖREMÅLFÖRBEDÖMNING4. Nyckelkompetenserförlivslångt lärandeBEDÖMNINGSKRITERIERNöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5Den studerandeHälsa, säkerhetochfunktionsförmågaiakttararbetarskyddsbestämmelsernasörjer för säkerheten vidheta arbetenkan självständigt välja detryggaste arbetssättenanvänder gaser tryggthåller sin arbetsplats snyggoch i ordningkan agera rätt vidslangbrandkan hantera gasflaskortryggtkan använda gaser förgasskärning på ett tryggtsättLärande ochproblemlösningbehöver handledning ochexempelkan vid behov be om rådlöser problem i anslutningtill arbetet

26Interaktion ochsamarbetebeaktar medarbetarna. fungerar interaktivt är aktiv i arbetetYkesetikarbetar ansvarsfullt ochsörjer för att redskapen är iskick.arbetar omsorgsfullt ochnoggrant.Sätt att visa yrkesskicklighetenDe som avlägger examensdelen tillverkar en arbetshelhet eller arbetshelheter av tunnplåt,där delar sammanfogas med limning, lödning och svetsning. Av dessa olikaförbandstekniker kan två visas med sammanfogning av plåtar skilt från arbetshelheten.Arbetet görs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven påyrkesskicklighet. De delar som bedöms genom yrkesprov är gråfärgade bedömningskriterieroch de bedöms till 50 % genom yrkesprov.I yrkesprovet och examenstillfället visas behärskande av arbetsprocessen behärskande av arbetsmetoder, arbetsredskap och material behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet nyckelkompetenser för livslångt lärande.Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ettyrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning avkunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitligametoder.2.2.2 Yrkesinriktade studierUtbildningsprogrammet för tillverkningsteknikExamensdel för verkstadsmekaniker2.2.2.1 Maskinell bearbetning, 20 svKrav på yrkesskicklighetDe som avlägger examensdelen behärskar mångsidigt de maskiner och anordningar som används vidspånskärande bearbetning, principerna för maskinell bearbetning, skär och skärens material,skärvätskor och råmaterial så att de kan tillverka detaljer i många former enligt arbetsritning och somfyller industrins mått- och kvalitetskrav.De som avlägger examensdelen kan förstå en maskinritnings projektioner, snittvyer, dimensioneringar samt toleranser ochytbeteckningar i anslutning till dem maskinritning med CAD-program

28Behärskande avarbetshelhetenåstadkommer denbearbetade delen, menbehöver tidvishandledningbehärskarbearbetningshelheten, menbehöver råd iproblemsituationertillverkar självständigt denbearbetade delen enligtplanenInitiativförmågaochföretagsamhetber om råd vid behov.eftersträvar sparsamhet ochsnabbhet i arbetet.arbetar på eget initiativ ochkostnadseffektivt.FÖREMÅLFÖRBEDÖMNING2. Behärskandeavarbetsmetoder,-redskap ochmaterialBEDÖMNINGSKRITERIERNöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5Den studerandeSvarvningkan svarva inre och yttrecylinderytor och ansatserunder handledningkan svarva cylinder- ochkonytor, avfasningar ochrundningar men kräveremellanåt handledningkan självständigt svarvaolika konytor, avfasningar,rundningar och yttre gängorFräsningkan under handledningfästa arbetsstycken ochfräsa plana ytorkan fästa arbetsstycken ochbehövliga verktyg, menkräver handledning för mermångformade arbetsstyckenkan självständigt fräsamångformadearbetsstycken, som har bl.a.plana ytor, avfasningar ochkilspår, och kan planerafastspänning sombearbetningen kräverSlipningkan fästa slipskiva ochslipa plana ytor underhandledningkan slipa plana ytor ochavfasningarkan självständigt välja rättskivtyp och iståndsätta enslipskiva, kan användaolika fastspänningssätt förarbetsstycken, kan slipaplana ytor och avfasningarAnvändning avarbetsredskapkan använda verktygväljer arbetsredskapändamålsenligt och sörjerför redskapens skicksörjer självständigt för attarbetsredskapen är i skickoch i god ordningMätning kan använda mätverktyg utför behövliga mätningaroch sörjer förmätverktygens skickutför behövliga mätningaroch kan beakta mätningensosäkerhetsfaktorer, sörjerför mätverktygens skickoch förvaring

29Bearbetningsdata kan bestämmabearbetningsdata, menbehöver tidvishandledning.bestämmerbearbetningsdata rätt, menmåste ibland be om råd.bestämmer självständigtekonomiskabearbetningsdata för olikaskär och material.FÖREMÅLFÖRBEDÖMNING3. Behärskandeav den kunskapsom ligger tillgrund förarbetetFörståelse avritningar ochanvisningarBEDÖMNINGSKRITERIERNöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5Den studerandekan läsa enklamaskinritningar och skapasig en bild av föremålutifrån ritningenkan tolka en maskinritningsprojektioner, snittvyer ochdimensioner samt toleranseroch ytbeteckningar ianslutning till demkan självständigt läsa ochrita maskinritningar, förstårarbetsanvisningar och kanrapportera om sitt arbeteKvalitetskontrollbehöver handledning föratt åstadkomma denkvalitet som krävskan tillverka produkterenligt kvalitetskravenkan tillverka produkterenligt kvalitetskraven ochförstår kvalitetens betydelseMaterialteknikbehöver handledning föratt identifiera olikamaterial och derasbearbetningsegenskaperidentifierar olika materialoch strävar efter attsjälvständigt ta reda påderasbearbetningsegenskaperbehärskar självständigtvanliga material och derasbearbetningsegenskaperMatematik ochnaturvetenskaperutnyttjar underhandledning matematik iarbetetanvänder matematik- ochfysikkunskaper i arbetetkan tillämpa matematik ochfysik i användningen avolika material, redskap ochmaskinerFärdighet iengelskakan de vanligastetermerna och begreppen ianslutning till arbetet påengelska.kan de vanligaste termernaoch begreppen i anslutningtill arbetet och förstår detcentrala av anvisningar.kan läsa engelskaanvisningar som eventuelltbehövs i arbetet.FÖREMÅLFÖRBEDÖMNINGBEDÖMNINGSKRITERIER4. Nyckelkompetenserförlivslångt lärandeNöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5Den studerande

30Hälsa, säkerhetochfunktionsförmågaiakttarsäkerhetsbestämmelseroch -anvisningarförsäkrar sig alltid omfastspänningen avarbetsstycken och skär förebearbetningens börjanhåller sin arbetsplats,maskiner och arbetsredskapsnygga och i ordninganvänder personligskyddsutrustning ochmaskinspecifikaskyddsanordningar vidbehovsörjer för skyddsutrustningoch -anordningarändamålsenligt i allasituationerarbetar ergonomiskt rättLärande ochproblemlösningbehöver handledning ochexempelsöker information och löserproblem under handledninglöser självständigt problemi anslutning till arbetetkan bedöma sitt egetarbetegör inte samma fel tvågångerförändrar sinatillvägagångssätt underarbetets gång så attarbetsresultatet förbättrasInteraktion ochsamarbetebeaktar andra arbetareär flexibel och harsamarbetsförmågaär aktiv och initiativtagandeklarar av interaktivasituationer som anslutersig direkt till arbetet ävenpå ett främmande språkklarar av interaktivasituationer även på ettfrämmande språksköter interaktivasituationer även på ettfrämmande språkinser när det är någothan/hon inte kan ochförstår då att be om hjälpsamarbetar och agerarjämliktfrämjar arbetslagetsvälmåendeYrkesetikanvänder arbetsredskapomsorgsfullt.arbetar ansvarsfullt ochsörjer för arbetsredskapenoch arbetsmiljön.arbetar omsorgsfullt ochnoggrant samt sörjer förunderhåll och reparation avmaskiner och anordningar.Sätt att visa yrkesskicklighetenDe som avlägger examensdelen tillverkar någon maskinellt bearbetad del eller helhet avdelar med användning av supportsvarv, fräs och borrmaskin på en arbetsplats eller i en sågenuin miljö som möjligt i en läroinrättning. Arbetet utförs i sådan omfattning attyrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet. De delar sombedöms genom yrkesprov är gråfärgade bedömningskriterier och de bedöms till 50 % genomyrkesprov.I yrkesprovet och examenstillfället visas behärskande av arbetsprocessen behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

31nyckelkompetenser för livslångt lärande.Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ettyrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning avkunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitligametoder.2.2.2.3 Produktionsteknik, 10 svKrav på yrkesskicklighetDen studerande kanfölja arbetarskyddsinstruktionerna i sitt arbeteutvärdera sitt arbete och ta ansvar för kvaliteten på sitt arbete för att brister ikvaliteten åtgärdasiaktta tillvägagångssätten i arbetslivetidentifiera, sortera och återvinna spill som uppkommer i produktionensäkerställa produkters kvalitetPlastteknikDen studerande kan välja, hantera, torka och lagra plastmaterial som behövs i arbetet ställa in driftparametrar tillverka produkter med formsprutningstekniken optimera formsprutningsprocessen tillverka produkter med extruderingsteknikenCAD-ritningDen studerande kan göra grundläggande inställningar och de vanligaste kommandona för att rita i ettCAD-program rita ett mindre projekt från metallbranschen i ett CAD-programSmideDen studerande känner till de vanligaste smidesmetoderna kan smida enkla bruksföremålKundarbetenDen studerande kan utföra enklare kundarbeten relaterade till skärande bearbetning utföra enklare kundarbeten relaterade till svetsteknik

32BedömningI tabellen har bedömningskriterier samt föremål för bedömning för tre olika nivåer avkunnande fastställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömningsamtidigt det centrala innehållet i examensdelen.FÖREMÅL FÖRBEDÖMNINGBEDÖMNINGSKRITERIER1. Behärskande avarbetsprocessenNöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5Den studerandePlanmässigt arbete behöver handledning går självständigt framåt iarbetet, men behöverhandledning för attkomma i gång eller för attgå från ett arbetsmomenttill nästaBehärskande avarbetshelhetenInitiativförmåga ochföretagsamhetFÖREMÅL FÖRBEDÖMNING2. Behärskande avarbetsmetoder,-redskap ochmaterialCAD-ritningKundarbetenbehöver handledningber om råd vid behov.BEDÖMNINGSKRITERIERbehärskar arbetshelheten,men behöver handledningsträvar efter att arbetasnabbt.arbetar planmässigtarbetar självständigtarbetar på eget initiativoch snabbt.Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5Den studerandekan de vanligastekommandona,måttsättning och textningkan med viss handledninglägga upp en ny ritning,spara och öppna enbefintlig ritningKan utföra enklarekundarbeten med hjälp avhandledningkan med viss handledningrita ett mindre projektinom sin branschKan med viss handledningutföra kundarbetenKan självständigt rita ettprojekt inom branschen.Kan självständigt utförakundarbetenFÖREMÅL FÖRBEDÖMNINGBEDÖMNINGSKRITERIER3. Behärskande avden kunskap somligger till grund förarbetetNöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5Den studerandeFörståelse av kan läsa enkla kan läsa en arbetsritnings behärskar självständigt

33ritningar ochanvisningararbetsritningar och skapasig en bild av en detaljutifrån ritningenprojektioner, snitt,dimensioner. Görarbetsritning ochdimensionering medCAD-systemKvalitetskontroll behöver handledning kan tillverka produkterenligt kvalitetskravenMaterialteknikbehöver handledning i identifierar material ochidentifieringen av material strävar efter att ta reda påbearbetningen av demläsandet och ritandet aven ritning, beaktartoleranser, använderCAD-system effektivtförstår kvalitetensbetydelse och kantillverka produkter enligtkvalitetskravenbehärskar vanligamaterial ochbearbetningen av demFÖREMÅL FÖRBEDÖMNINGBEDÖMNINGSKRITERIER4.Nyckelkompetenserför livslångt lärandeHälsa, säkerhet ochfunktionsförmågaLärande ochproblemlösningInteraktion ochsamarbeteYrkesetikNöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5Den studerandeiakttararbetar ergonomiskt rättarbetarskyddsbestämmelserbehöver handledning ochexempelbeaktar andra arbetareanvänder arbetsredskapomsorgsfullt.söker information ochlöser problem underhandledningär flexibla och harsamarbetsförmågaarbetar ansvarsfullt ochsörjer för arbetsredskapenoch arbetsmiljön.håller sin arbetsplatssnyggoch i ordninglöser arbetsrelateradeproblem självständigtär aktiva ochinitiativtagandearbetar omsorgsfullt ochnoggrant, sörjer förunderhåll och reparationav maskiner ochanordningar.Sätt att visa yrkesskicklighetenDen studerande visar sin yrkesskicklighet genom att samarbeta med en grupp, samarbetsellerpartnerföretag och olika aktörer, t.ex. i ett övningsföretag eller motsvarande.Den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen visas med annan bedömningav kunnandet, t.ex. med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder.Examensdel för plåtslagare - svetsare2.2.2.3 Plåt- och svetsningsarbeten, 20 svKrav på yrkesskicklighetDe som avlägger examensdelen kan göra helheter av plåt börjande från plåtmaterialet och

34resulterande i en svetsad helhet som är färdig för ytbehandling eller annan vidarebehandling.De som avlägger examensdelen kan läsa arbetsritningar för plåtkonstruktioner inklusive svetsningsbeteckningar uppgöra en plan över arbetsföljden för arbetshelheten klippa plåtar med gradsax och känner till dess funktionsprincip, bruksområden, inställningar,bruksbegränsningar och olycksriskerna vid klippning utför klippningsuppgifter med utnyttjande av måttskala, ritsning, ljusstreck och bakre anslag kontrollera skärningsresultatets måttnoggrannhet och kvalitet samt utföra behövligakorrigeringsåtgärder den matematik som behövs för skärning av plåt och mätning av skärningsresultaten göra en plan för plåtanvändningen mata in parametrarna för skärningsarbetet i en CNC-maskin och göra behövliga ändringar idem utföra termisk skärning för hand enligt ritsning, med hjälp av stödtrissa och passare bedöma kvaliteten på den termiska skärningen de grundläggande sakerna om hur smuts, rost, målarfärg, glödskal eller basmaterialetslegeringsämnen inverkar på skärningen skära med hjälp av modell och använda gasskärmaskin, transportvagnar för gasskärare ochvriddon för skärning av rör utföra rundbockningar av cylindriska och koniska detaljer samt utföra delrundbockningar de typiska konstruktionerna, funktionsprinciperna och styrsätten hos rundmaskiner samtderas användningsområden och begränsningar när det gäller användningen med tillämpning av sina kunskaper i matematik dimensionera arbetsstycken som skarundbockas tillverka radiemallar för kontroll av formen på rundningar betydelsen av förbockningen av arbetsstyckenas ändar för att de ska kunna förbocka beakta den ändring av rundningsradien som varje gång måste göras enligt materialet i plåten,plåtens tjocklek och arbetsstyckets bredd justera en rundmaskins valsar och känner till rundningsfelen använda kantmaskin och utnyttja dess egenskaper vid kantbockning av tunnplåt räkna utbredda längder och uppgöra arbets- och bockningsplan för produkten utföra enkla kantpressningar med manuell och CNC-styrd kantpress styrfunktionerna hos en kantpress samt välja pressverktyg, installera dem på sina platser ochutföra behövliga justeringar och kontroller uppgöra arbetsordning för pressning och räkna ut utbredda längder uppgöra bockningsplan som fyller måttkraven som ställs på produkten göra CNC-program för gasskärmaskin eller plasmaskärmaskin enligt ritningar göra monterings- och svetsningsarbeten för vanliga plåtkonstruktioner läsa svetsningsanvisningar (WPS) enligt standarden SFS-EN ISO 15609-1 dimensioneringsmetoderna och dimensioneringsbeteckningarna för svetsfogar kontrollmätning av svetsfogar kvalitetskraven för svetsning i svetsklass B, C och D enligt standarden SFS-EN ISO 5817 utföra elektrodsvetsning MAG-svetsning, MAG-svetsning med fyllnadstråd och TIG-svetsning svetsa kälsvetsningsprov enligt standarderna SFS-EN 287-1 och SFS-EN ISO 9606-2,plåt/plåt (FW) i lägena PA, PB ml och PF sl med den svetsmetod de väljer, svetsklass C räkna arbets- och materialkostnader grunderna för produktiv verksamhet och kostnadskalkylering termer och begrepp på engelska för maskiner, arbetsredskap och arbetsmetoder klara av arbetssituationer på engelska.

35BedömningI tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer av kunnandesammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömning samtidigt detcentrala innehållet i examensdelen.FÖREMÅLFÖRBEDÖMNING1. BehärskandeavarbetsprocessenBEDÖMNINGSKRITERIERNöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5Den studerandePlanmässigtarbetekan göra arbetsplan, menbehöver hjälp iproblemsituationerkan göra arbetsplankorrigerar sin arbetsplan vidbehov och går planmässigtframåt från arbetsmomenttill arbetsmomentBehärskande avarbetshelhetenkan arbetsmomentenprestationstekniskt, menbehöver handledning vidövergång från ettarbetsmoment till nästabehärskar arbetshelheten,men behöver handledning ivissa punkter för att nåslutresultatet enligtarbetsritningentillverkar självständigt enarbetshelhet av plåt enligtarbetsritningInitiativförmågaochföretagsamhetber om råd vid behov. är aktiv och företagsam. arbetar på eget initiativ, ärkostnadsmedveten ochsöker alternativa lösningarFÖREMÅLFÖRBEDÖMNING2. Behärskandeavarbetsmetoder,-redskap ochmaterialBEDÖMNINGSKRITERIERNöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5Den studerandeAnvändning avplåtbearbetningsmaskinerkan användaplåtbearbetningsmaskinersamt gasskärnings- ochsvetsanordningarkan göra behövligainställningar och justeringarpåplåtbearbetningsmaskinerskär/klipper, skär med gas,kantbockar, rundar ochkantpressar arbetsstyckenmed grova toleranser förvarje arbetssätttillverkar självständigtplåtarbeten som består avflera delar

36Termisk skärning kan det tekniskautförandet av gasskärningutför termisk skärningenligt arbetsritningarutför termisk skärning medsnyggt resultatCNCprogrammeringkan mata in parametrarnaför skärningsarbete i enCNC-maskinkan i liten utsträckningprogrammera en CNCmaskin,genom att be områdkan använda ochprogrammera en CNCplåtbearbetningsmaskinochdess kringutrustningSvetsningkan de prestationstekniskagrunderna i tvåsvetsmetoder och kananvända svetsaggregatkan använda svetsaggregatså att de kan utförabehövliga inställningar inästan alla situationerkan självständigt göra deval och inställningar somsvetsningen förutsättersvetsar kälsvetsningsprov(FW) i läge PA, svetsklassC. Provet bedöms okulärt.svetsar kälsvetsningsprov(FW) i läge PA och PB,svetsklass C. Provetbedöms okulärt.svetsar kälsvetsningsprov(FW) i läge PA, PB och PFsl, svetsklass C. Provetbedöms okulärt.Användning avarbetsredskapanvänder arbetsredskapändamålsenligtväljer arbetsredskapändamålsenligtkan välja deändamålsenligastehandredskapen och användaredskap effektivtBehärskande avmaterialidentifierar materialet hoskonstruktioner och delarsom användas ianordningarkan med handledning väljalämpliga material enligtarbetsritning för sitt arbetekan självständigt väljamaterial enligt arbetsritningbehandlar materialen rättförutser materialbehovetoch sörjer för korrektlagringMätning kan mäta plåtdelar. kan mäta plåtdelar i olikatillverkningsfaserkan välja ändamålsenligamätverktyg.kan mäta ett arbetsstycke iolika tillverkningsfaser,kontrollmäta den färdigadetaljen och bedömamätresultatets riktighet.FÖREMÅLFÖRBEDÖMNING3. Behärskandeav den kunskapsom ligger tillgrund förarbetetBEDÖMNINGSKRITERIERNöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5Den studerande

37Förståelse avritningar ochanvisningarkan de centralasteritsymbolernakan ritsymbolerna ochpresentationssätten försvetsning och maskinritningkan ritsymbolerna försvetsning och maskinritningoch tolkar dem rättTeknologi ochdatateknikhar tillräckligadatatekniska färdigheterförinformationsanskaffningoch programmeringkan vid behov närapåsjälvständigt sökatilläggsinformation itillgängliga källorskaffar självständigtbehövlig information medhjälp av datateknikkan bedöma informationensriktighetUppgörande avplan förplåtanvändningenbehöver handledningkan göra plan förplåtanvändningengör en plan förplåtanvändningen som ärförnuftig beträffandekostnaderna och mängdenrestbitarkänner till svetsklasserna B,C och Dkan bedöma och tillämpasvetsklasserna B, C och Doch kan använda kunskapeni sitt arbeteMatematik ochnaturvetenskaperkan räkna ut utbreddalängden för en cylinderoch ett arbetsstycke somska kantpressaskan den matematik sombehövs vidskärning/klippning,kantpressning ochrundbockningkan den matematik sombehövs vid mätningar ochkorrigeringsåtgärderFärdighet iengelskakan de vanligaste termernaoch begreppen påengelska som ansluter sigtill arbetet.kan termer och begrepp ochförstår det centrala avanvisningar.kan läsa engelskaanvisningar som eventuelltbehövs i arbetet.FÖREMÅLFÖRBEDÖMNING4. Nyckelkompetenserförlivslångt lärandeBEDÖMNINGSKRITERIERNöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5Den studerandeHälsa, säkerhetochfunktionsförmågaiakttararbetarskyddsanvisningararbetar ergonomiskt rätthåller sin arbetsplats snyggoch i ordningLärande ochbehöver handledning ochexempelsöker information och löserproblem under handledninglöser självständigt problem ianslutning till arbetet

38problemlösninganalyserar och bedömer sittarbete under utförandet, ochkorrigerar arbetsutförandetenligt planenInteraktion ochsamarbetebeaktar andra arbetareär flexibel och har samarbetsförmågaär aktiv och initiativtagandeklarar av interaktivasituationer som anslutersig direkt till arbetet ävenpå ett främmande språkklarar av interaktiva -situationer även på ettfrämmande språksköter interaktivasituationer även på ettfrämmande språkYrkesetikanvänder arbetsredskap såatt de inte skadarmaterialet som bearbetas.arbetar ansvarsfullt ochsörjer för arbetsredskapensoch maskinernas underhåll.arbetar omsorgsfullt ochnoggrant.Sätt att visa yrkesskicklighetenDe som avlägger examensdelen svetsar de svetsprov som bestämts i kraven påyrkesskicklighet och tillverkar någon helhet eller delar till en helhet av plåt som innehållersvetsfogar på en arbetsplats eller i en så genuin miljö som möjligt i en läroinrättning. Arbetetutförs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven påyrkesskicklighet. De delar som bedöms genom yrkesprov är gråfärgade bedömningskriterieroch de bedöms till 50 % genom yrkesprov.I yrkesprovet och examenstillfället visas behärskande av arbetsprocessen behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet nyckelkompetenser för livslångt lärande.Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ettyrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning avkunnandet och vid examenstillfällen med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitligametoder.2.3 Valbara ämnen – centralt innehåll, mål förstudiehelheten och bedömning2.3.1 Valbara yrkesämnen

392.3.1.1 Yrkesämnen som fördjupar kompetensenMaskinbearbetning, 1-10 svKrav på yrkesskicklighetDen studerande kan svarva ytter- och innergängor bearbeta mjuka backar använda fräsmaskinens delningsdocka och behärskar den matematik som anknytertill användningen av delningsdocka tillverka ett kugghjul med en fräsmaskin och då använda indirekt delning använda arborrning i fräsmaskinen utföra arbetshelheter inom maskinbearbetning som kräver precision och godytkvalitet och som inbegriper noggranna passningar arbeta självständigt med hjälp av arbetsritningar och uppnå graden fin vad gällermått-, form- och lägestoleranser enligt systemet för generell tolerans räkna ut skärdata och utarbeta arbetsplaner så att kraven på mått-, form- ochlägestoleranser uppfylls utvärdera eventuella orsaker, om mått-, form- och lägestoleranserna inte uppnås samtkunna ändra sin arbetsmetodik så att toleranserna blir de föreskrivna använda mätapparater och tolkar avsedda för mätningar med noggrannamättoleranser samt form- och lägestoleranser kontrollera mätapparatens trovärdighet och kalibrera den vid behov underhålla skärverktygen och skärhuvudena.Plåt- och stålkonstruktioner, 1-10 svKrav på yrkesskicklighetDen studerande kan självständigt utföra arbetshelheter inom plåt- och stålkonstruktion utgående frånarbetsinstruktioner och ritningar planera rätt monteringsordning för plåt- och stålkonstruktioner häfta konstruktionsdelar så att tillräcklig stabilitet uppnås samt kunna görakontrollmätningar och försäkra sig om att den monterade konstruktionen motsvararritningens mått- och formkrav utgående från ritningen klargöra om svetsfogarna i stålkonstruktionen behöver fasasföre svetsningen samt utföra fasningen känna till de typer av fogar som används i stålkonstruktionernas svetsförband ochkunna tillverka fogarna genom slipning, gasskärning eller med fogberedningsmaskin använda sådana lyft-, fäst- och hjälpanordningar som används vid montering ochinstallation av stålkonstruktioner.

40med gas skära tjocka plåtar och profilstål både manuellt och maskinellt samt kunnaklippa tjocka plåtar med gradsax, rundbocka dem med rundmaskin och kantpressadem med kantpresskapa profilstål genom sågning, med hjälp av vinkelslipmaskin och sax för profilstålsamt kunna rundbocka profilstålforma, bocka och rikta profilstål med hjälp av hydrauliska pressar och böjvalsbocka profilstål genom varmbockning med hjälp av formstöd och jiggarta ansvar för arbetssäkerheten och sin personliga skyddsutrustning i alla arbetsskedenlyfta och flytta tunga arbetsstycken och stora plåtar och profilstål på ett säkert sättsköta de vanliga plåtbearbetningsmaskinernas dagliga underhåll och driftsunderhållse till att restmaterial från arbetet med stålkonstruktioner hanteras rätt samt hållaarbetsplatsen snygg och i ordning.VVS-teknik, 5 svKrav på yrkesskicklighetDen studerande kan identifiera de vanligaste VVS-utrustningarna förstå funktionen och uppbyggnaden av olika VVS-system utföra enklare installationer av värmesystem använda handverktyg och andra arbetsredskap på ett säkert sätt utföra assisterande uppgifter som ingår i rörmontörens arbete.CNC-bearbetning, 3-5 svKrav på yrkesskicklighetDen studerande kan tillverka mångformade delar med en CNC-verktygsmaskin utgående frånarbetsinstruktioner och arbetsritningar välja rätt bearbetningsföljd och fastspänningsmetod välja rätt bearbetningsverktyg och rätt skärdata med hänsyn till produktens material självständigt göra CNC-program enligt ritningar samt löser de matematiska problemsom uppstår vid programmeringen kan läsa och tolka färdiga program samt göra nödvändiga korrigeringar iprogrammen göra bearbetningsbanor och CNC-program med hjälp av CAM-program överföra färdiga CNC-program från dator till CNC-verktygsmaskinen sköta CNC-maskinens dagliga underhåll och driftsunderhåll dokumentera och arkivera CNC-program och inställningar identifiera, sortera och återvinna spill som uppkommer i produktionen förstå CNC-maskiners engelska menyspråk och dess manualer.

41Plastteknik, 5 svKrav på yrkesskicklighetDen studerande kan följa arbetarskyddsinstruktionerna i sitt arbete iaktta tillvägagångssätten i arbetslivet utvärdera sitt arbete och ta ansvar för kvaliteten på sitt arbete och för att bristerikvaliteten åtgärdas välja, hantera, bearbeta och lagra material som behövs i arbetet göra en funktionskontroll av produktionsmaskiner, produktionsanordningar ocharbetsredskap montera, ställa in och använda arbetsredskap, produktionsmaskiner ochkringutrustning tillverka produkter med minst två tillverkningsmetoder som hör till de viktigasteinom branschen säkerställa produktens kvalitet ansluta och reparera produkter om det behövs förpacka och lagra produkter sortera avfall och återvinna material enligt rutinerna i företaget utföra underhållsarbeten som ingår i de dagliga arbetsuppgifterna och åtgärdastörningar läsa och tolka tekniska ritningar använda datateknik som stöd i arbetet arbeta utan att utsätta människor och miljön för fara ge första hjälpen arbeta både ensam och tillsammans med övriga anställda på arbetsplatsenTunnplåt, 5 svKrav på yrkesskicklighetDen studerande kan utbredning av tunnplåtsdelar med manuella metoder de ritsningsmetoder och märkningssätt som används i tunnplåtsarbeten samtkan använda ritsverktyg ändamålsenligt klippa mångsidiga arbetsstycken med figursax och nibblingsmaskiner enligtritsningarna använda gradsaxar avsedda för klippning av tunnplåtar använda en kantbockmaskin, vet hur man ställer in den och kan principernaför inställningen använda en kantpress för bockning av tunnplåt känner till falsningstyperna och falsningsmetoderna när det gäller tunnplåtaroch kan tillverka en fals som är tät och uppfyller kvalitetskraven i fråga omutseende foga samman tunnplåtar med skruvförband göra nitförband svetsa med en motståndssvetsprocess (punktsvetsning).

42BedömningI tabellen har bedömningskriterier samt föremål för bedömning för tre olika nivåer avkunnande fastställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömningsamtidigt det centrala innehållet i examensdelenFÖREMÅL FÖRBEDÖMNINGBEDÖMNINGSKRITERIER1. Behärskande avarbetsprocessenNöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5Den studerandePlanmässigt arbete behöver handledning går självständigt framåt iarbetet, men behöverhandledning för attkomma i gång eller för attgå från ett arbetsmomenttill nästaarbetar planmässigtBehärskande avarbetshelhetenInitiativförmåga ochföretagsamhetbehöver handledningber om råd vid behov.behärskar arbetshelheten, arbetar självständigtmen behöver handledningsträvar efter att arbetasnabbt.arbetar på eget initiativoch snabbt.FÖREMÅL FÖRBEDÖMNING2. Behärskande avarbetsmetoder,-redskap ochmaterialSvarvningFräsningAnvändning avdelningsdockaFastspänning avarbetsstycketBEDÖMNINGSKRITERIERNöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5Den studerandekan svarva in- ochutvändiga cylindriskaytor till den generellatoleransklassen finkan ställa in de behövligabearbetningsdata ifräsmaskinen och spännafast fixturen påfräsmaskinens bordkan spänna fastdelningsdockan påfräsmaskinens bord ochdå användaindikatorklockakänner till form- ochlägetoleranserna imaskinritningar och kankan svarva in- ochutvändiga koner, så attytkvaliteten uppfyllerkraven, och kan användasinuslinjalkan underhållafräsverktyg och användaett arborrningsverktygbehärskar den matematiksom anknyter tilldelningsdockankan välja de rättabearbetningsdata ochfixturerna förkan använda en svarvmångsidigt och göra inoch utvändiga gängorgenom svarvningkan använda enfräsmaskin mångsidigtoch självständigttillverka arbetsstyckenenligt arbetsritningenkan tillverka ett kugghjulmed en fräsmaskin ochdå självständigt användadelningsdockaoch kan mäta kugghjuletkan självständigt planeraarbetsordningen och göraupp en plan för den, och

43MätningAnvändning avplåtbearbetningsmaskinerProgrammeringKapning tillbestämdamåttGasskärningSvetsningMätningarCNC-bearbetningunder handledningplanera arbetsordningenväljer de rättamätverktygen förmätningaranvänderplåtbearbetningsmaskineroch kanrundbocka och kantaarbetsstycken för vilkatoleranserna är grovakan basanvändningen aven CNC-styrdgasskärmaskin med ettfärdigt programkan kapa profilstål meden profiljärnssax och ensåg, men efter kapningmed en vinkelslipmaskinbehövs mycketefterbearbetningkan gasskära på ett säkertsättkan grunderna i hursvetsprocesser utförs ochkan använda ensvetsmaskin så att denästan självständigt ialla situationer kan utförade inställningar sombehövskan utföralängdmätningar medskjut- och rullmåttkan fästa arbetsstycket,söka nollpunkten ochbearbeta stycketarbetsstycket underbeaktande av kraven ifråga om ytkvalitet ochtoleransi planen beaktaarbetsgångenoch bearbetningsdatagör självständigt gör mätningarmätningar med olika omsorgsfullt ochmätverktyg och kan ställa noggrant samt bedömerin och kontrollera mätresultatets riktighetmätverktygenanvänderplåtbearbetningsmaskineroch kanrundbocka och kantaarbetsstycken enligtarbetsritningarnakan nästan självständigtprogrammera en CNCstyrdgasskärmaskinkan kapa till bestämdamått med olikaarbetsmetoderkan gasskära tekniskt setträtt, men det behövsmycket efterbearbetninggör självständigt de valoch inställningar somsvetsningen förutsätteroch kan göra svetsar somuppfyllerkvalitetskriterierna iolika svetslägenkan utföra korsmätningaroch andrakontrollmätningar underarbetets gångkan vid behov eller påeget initiativ göra ävenovanliga inställningaroch justeringar påplåtbearbetningsmaskinerprogrammerarsjälvständigt en CNCstyrdgasskärmaskinkan kapa till bestämdamått så att det intebehövs mycketefterarbetegör gasskärning medsnyggt resultatkan sluta sig till behovetav fäst- och styrdonkan kontrollmäta detfärdiga arbetet så att demed korsmätning kantolka sina resultat ochbedöma ommätresultaten är korrektakan användakan programmeraverktygskompensering verktygsmaskinenochenligt ritning, planeraverktygsförteckningen, arbetsmomentens följdbyta och editera program och användaoch använda CAD/CAMsystemvidmångsidigt iCAD/CAM-systemprogrammering programmeringen

44BearbetningsdataBehärskande avarbetsredskap ochmaterialbehöver handledning vidbestämning av de rättabearbetningsdatabehöver handledning föratt kunna användaarbetsredskapändamålsenligt.kan bestämmabearbetningsdata, menmåste ibland be om rådväljer arbetsredskap ochmaterial ändamålsenligtoch sörjer för redskapensskick.bestämmer självständigtekonomiskabearbetningsdata förolika skär och materialväljer självständigtarbetsredskap ochmaterial samt ser till attredskapen är i skick ochatt ordningen påarbetsplatsen är god.FÖREMÅL FÖRBEDÖMNINGBEDÖMNINGSKRITERIER3. Behärskande avden kunskap somligger till grund förarbetetFörståelse avritningar ochanvisningarKvalitetskontrollFörståelse avinstruktioner omarbetetNöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5Den studerandekan läsa och göramaskinritningar ochskapa sig en bild avdetaljen utifrån ritningenbehöver handledning iidentifierandet avkvalitetskravenkan tolka enmaskinritningsprojektioner och de måttoch geometriskatoleranserna i anslutningtill demidentifierarkvalitetskravenförstår arbetsinstruktioner känner tilloch känner till beteckningarna förbeteckningarna i stålkvaliteter ochsvetsanvisningen (WPS). storleksbeteckningarnaför plåtar,konstruktionsrör ochprofilstål.kan självständigt läsaoch göra enmaskinritning och kan deolika toleransernakan korrigera sinarbetsprestation enligtkvalitetskravenkan vid behov på egetinitiativ tillämpaarbetsinstruktioner.FÖREMÅL FÖRBEDÖMNING4. Nyckelkompetenserför livslångtlärandeHälsa, säkerhet ochfunktionsförmågaLärande ochproblemlösningInteraktion ochsamarbeteBEDÖMNINGSKRITERIERNöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5Den studerandeiakttar arbetarskyddsbestämmelserbehöver handledning ochexempelbeaktar andra arbetarearbetar ergonomiskt rättsöker information ochlöser problem underhandledningär flexibla och harsamarbetsförmågahåller sin arbetsplatssnyggoch i ordninglöser arbetsrelateradeproblem självständigtär aktiva ochinitiativtagande

45Yrkesetikanvänder arbetsredskapomsorgsfullt.arbetar ansvarsfullt ochsörjer för arbetsredskapenoch arbetsmiljön.arbetar omsorgsfulltoch noggrant, sörjer förunderhåll ochreparation av maskineroch anordningar.Sätt att visa yrkesskicklighetenDen studerande visar sin yrkesskicklighet genom att samarbeta med en grupp, samarbetsellerpartnerföretag och olika aktörer, t.ex. i ett övningsföretag eller motsvarande.I yrkesprovet bedöms åtminstone behärskande av arbetsprocessen och nyckelkompetensernaför livslångt lärande.Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ettyrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras detta med annan bedömningav kunnandet, t.ex. med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder.2.3.2 Fritt valbara ämnenUtbildningarna inom Ålands yrkesgymnasium har ett utbud av 9 sv fritt valbara ämnen.Utbudet presenteras för den studerande i samband med uppgörandet av den personligastudieplanen.De fritt valbara examensdelarna kan utgöras av yrkesinriktade examensdelar ellerexamensdelar som kompletterar yrkeskompetensen inom det egna utbildningsområdet ellernågot annat område. Det kan också bestå av en högskoleförberedande utbildningshelhetenligt Ålands lyceums läroplan eller arbetserfarenhet eller handledda fritidsintressen somstöder de allmänna och yrkesinriktade målen med utbildningen samt den studerandespersonlighetsutveckling. Se utbudet av fritt valbara ämnen i bilaga 2.2.3.2.1 Högskoleförberedande utbildningshelhetStuderande som väljer den högskoleförberedande utbildningshelheten ersätter de allmännaämnena med kurser i svenska, engelska, matematik, fysik och kemi enligt Ålands lyceumsläroplan. Studerande väljer antingen samhällskunskap eller hälsokunskap. Studier ihälsokunskap ersätter delvis de obligatoriska ämnena, medan studier i hälsokunskap inteersätter andra ämnen. Med tanke på studentexamensprov samt grundläggande och särskildbehörighet för studier i Sverige kan studerande dessutom välja ytterligare valfria kurser.Under gymnasietiden läses totalt fem perioder med allmänna ämnen eller kurser. Övrigaperioder läses yrkesämnen.

462.4 Allmänna ämnen – centralt innehåll, mål förstudiehelheten och bedömning2.4.1 Svenska, 4 svCentralt innehållUtbildningen syftar till att utveckla den studerandes förmåga att förstå språkets betydelse förden personliga och kulturella identiteten, språkets roll för lärande och kunskapsutvecklingsamt att utveckla en språklig säkerhet i tal och skrift för olika situationer.Målsättningen med utbildningen är också att ge den studerande ett redskap som utvecklartänkandet, kreativiteten, förståelsen för språket, litteraturen och kulturen.Mål för studiehelhetenDen studerande skall: Lära sig att granska kritiskt, analysera, tolka och dra slutsatser av skrivna och taladetexter, medietexter och bilder. Lära sig våga och kunna uttrycka sig muntligt i olika sammanhang. Kunna tillgodogöra sig facklitteratur inom yrkesutbildningen Tillägna sig skönlitteratur Producera olika slag av texter för att bredda sin stilistiska förmåga Förstå användningen av centrala begrepp i svensk grammatik och grundlägganderegler för språkriktighet Kunna söka, sovra och bearbeta information samt bedöma tillförlitlighet och värdehos olika texter, medier och andra källor.BedömningBerömlig nivå (B5):Den studerande har förmåga att tänka självständigt, kritiskt granska och, på ett djupgående sätt,analysera, tolka och dra slutsatser vid utförande av avancerade och krävandeuppgifter har mycket god förmåga att bedöma aktuella situationer ur etiskt och estetiskthänseende hanterar uppgifter inom ämnet svenska på ett mångsidigt och nyanserat sätt ochpresterar arbeten av mycket hög kvalitet behärskar det svenska språket mångsidigt och uttrycker sig säkert i alla situationer har mycket god förmåga att använda sig av olika typer av information på ett kritisktoch mångsidigt sätt. har en skarp iakttagelseförmåga vid urval och kan göra mycket goda bedömningar har mycket goda förutsättningar för fortsatta studier

47God nivå (G 3-4):Den studerande har god förmåga att tänka självständigt, kritiskt granska, analysera, tolka och draslutsatser vid utförande av centrala uppgifter har god förmåga att bedöma aktuella situationer ur etiskt och estetiskt hänseende hanterar centrala uppgifter väl inom ämnet svenska och presterar arbeten av godkvalitet behärskar det svenska språket och har god förmåga att uttrycka sig i vanligtförekommande situationer har god förmåga att, i enlighet med givna modeller, använda sig av olika typer avinformation och kan göra relevanta urval och bedömningar har goda förutsättningar för fortsatta studierNöjaktig nivå (N 1-2):Den studerande har nöjaktig förmåga att tänka självständigt, granska, analysera, tolka och draslutsatser vid utförande av enklare uppgifter kan, med stöd av modeller och instruktioner, göra enklare etiska och estetiskabedömningar av aktuella situationer hanterar nöjaktigt grundläggande uppgifter inom ämnet svenska och presterararbeten av acceptabel kvalitet behärskar det svenska språket på ett nöjaktigt sätt och kan använda sitt språk isituationer som den studerande känner väl till kan, utgående från givna modeller, hantera information och göra ändamålsenligaurval och acceptabla bedömningar har begränsade, men i huvudsak tillräckliga, förutsättningar för fortsatta studier2.4.2 Engelska, 4 svCentralt innehållUtbildningen syftar till att utveckla den studerandes tilltro till den egna förmågan attanvända engelska och utvecklar en allsidig kommunikativ förmåga och sådana kunskaper idet engelska språket som är nödvändiga för internationella kontakter både som privatpersonoch yrkesutövare.Och utveckla förståelse för betydelsen av kunskaper i engelska i en växande engelsktalandeomvärld med dess mångskiftande kulturerMål för studiehelhetenDen studerande skall: utveckla sin förmåga att tala engelska: vågar och kan delta i diskussioner ombekanta och allmänna ämnen, och berätta om personliga åsikter och erfarenheter.Samt kunna beskriva ett ämnes- eller intresseområde och visar prov på anpassning avspråket efter situationens krav utveckla sin förmåga att lyssna till och förstå engelska: förstår tydligt tal, från olikaregioner, som handlar om bekanta ämnen

48utveckla sin förmåga att läsa engelska: tillgodogör sig innehållet i faktatexter,särskilt sådana texter som anknyter till yrkesinriktningen och till det egnaintresseområdet. Samt förstår lättillgänglig skönlitteratur och utvecklar, genomlitteraturstudier, kunskaper om kulturtraditioner i engelskspråkiga länderutveckla sin förmåga att skriva på engelska: kan formulera sig i skrift samt bearbetaoch förbättra egna texterutveckla allmänna kunskaper om samhällsförhållanden, och levnadssätt iengelskspråkiga områdenRiktlinjer för undervisningenDen studerande får rikligt med tillfällen att använda och utveckla sin förmåga attlyssna till, tala, läsa och skriva engelska.Den studerande får möta det engelska språket i olika sammanhang för att utvecklakunskaper och uppfatta helheten i utbildningen. Möjligheterna till samverkan mednärliggande utbildningar och andra ämnen tillvaratas där det är lämpligt.De studerande får möjlighet att lära känna olika kulturer från de länder där engelskatalas. Temat kulturell mångfald, som beskrivs i läroplansgrundernas övergripandemål, beaktas och anpassas till yrkesinriktningen.Bedömning:Kriterierna följer läroplansgrundernas övergripande bedömningsindikatorer och de sexnivåerna för bedömning av språk som fastställts i Common European Framework ofReference (CEF) som utvecklats av Europarådet. Se bilaga 1.Berömlig nivå (B5):Tala vågar och kan delta i diskussioner om bekanta och allmänna ämnen, ochberätta om personliga åsikter och erfarenheterkan beskriva ett ämnes- eller intresseområde och visar prov på anpassningav språket efter situationens kravspråket är ledigt och har gott flytLyssna förstår tydligt tal, från olika regioner, som handlar om bekanta ämnenLäsa tillgodogör sig innehållet i faktatexter, särskilt sådanatexter som anknyter till yrkesinriktningen och till det egnaintresseområdetlättillgänglig skönlitteratur och utvecklar, genom litteraturstudier,kunskaper om kulturtraditioner i engelskspråkiga länderSkriva kan formulera sig med sammanhang och variation iskrift samt bearbeta och förbättra egna texterspråket anpassas efter mottagaren, och ord och strukturer används medsäkerhetKultur har kunskaper om samhällsförhållanden, kulturtraditioner och levnadssättoch i engelskspråkiga områdensamhälleGod nivå (G 3-4):Talainleder och upprätthåller samtal, inhämtar och ger information samtuttrycker egna åsikterberättar, beskriver och förklarar med sammanhang inom egna intresse-

49LyssnaLäsaSkrivaKulturochsamhälleoch yrkesområden samt återberättar och sammanfattar muntligt ettvälbekant stoffspråket är tydligt och lättfattligtförstår huvuddragen och de flesta detaljer i tydligt tal, från olika regioner,som handlar om bekanta ämnentillgodogör sig huvuddragen och de flesta detaljer i tydliga faktatexter,särskilt sådana texter som anknyter till yrkesinriktningen och till det egnaintresseområdetförstår tydlig och lättillgänglig skönlitteratur och utvecklar, genomlitteraturstudier, vissa kunskaper om kulturtraditioner i engelskspråkigaländertillgodogör sig vid noggrannare läsning även något svårare texterkan formulera brev, kommentarer och sammanfattningar till inhämtatstoff på ett tydligt och informativt sättspråket anpassas till några olika mottagare, och syftenhar allmänna kunskaper om samhällsförhållanden, kulturtraditioner ochlevnadssätt i engelskspråkiga områdenNöjaktig nivå (N 1-2):Tala utbyter i samtal information och åsikter och lyckas med strategier lösaspråkliga problemanpassar i någon mån språket till både informella och något meraformella sammanhanguttalet är klart och tydligtLyssna tillgodogör sig innehållet också i regionalt färgad engelska när språkettalas i lugnt tempo i vardagliga situationerLäsa tillägnar sig huvudinnehållet i tydliga faktatexter och skönlitteraturtillgodogör sig vid noggrannare läsning även detaljerutvecklar, genom litteraturstudier, vissa kunskaper om kulturtraditioner iengelskspråkiga länderSkriva skriver personligt hållna meddelanden, berättelser, reflexioner ochsammanfattningar som anknyter till yrkesinriktningen och det egnaintresseområdetär klart och tydligtKultur har vissa kunskaper om samhällsförhållanden, kulturtraditioner ochoch levnadssätt i engelskspråkiga områdensamhälle2.4.3 Matematik, 4 svCentralt innehållMatematiken används inom de flesta verksamheter i samhället och är en förutsättning förstora delar av samhällets utveckling. Tillgången till tekniska hjälpmedel har delvis förändratämnet matematik. Idag studeras nya typer av problem av mer sammansatt karaktär och,förutom algebraiska metoder, används även numeriska och i viss mån grafiska metoder.Matematikundervisningen skall ge de studerande en grundläggande och tillräckligmatematisk bildning. Det gäller att göra dem bekanta med matematiskt tänkande,matematiska grundidéer och matematiska strukturer. Matematikundervisningen skall lära de

50studerande att använda matematikens språk i tal och skrift samt utveckla förmågan att lösamatematiska problem.Matematik kan studeras som yrkesämne eller som valbart ämne. I läroplanen för respektiveutbildning anges även mål och omfattning för de studier i matematik som ingår iyrkesämnesstudierna eller i de valbara studierna.Mål för studiehelhetenDen studerande skall: repetera grundläggande begrepp såsom negativa tal, bråk, decimalform, avrundning,enhetsomvandlingar samt procenträkning kunna lösa förstagradsekvationer för att kunna balansera de formler som användsinom den valda yrkesinriktningen kunna lösa enkla andragradsekvationer, utan lösningsformeln, kunna kvadrat ochkubikrötter kunna räkna ut area, omkrets och volym av enkla geometriska figurer och kropparsamt kunna göra area- och volymenhetsomvandlingar kunna beräkna vinklar, känna till figurers likformighet, kunna beräkna skala,använda Pythagoras sats samt kunna rätvinkliga trianglars trigonometri kunna beräkna medelvärde och median, kunna använda olika diagramtyper samtkunna tolka statistiska undersökningar. kunna tolka och hantera grundläggande algebraiska uttryck och formler kunna beräkna sannolikheter vid enkla slumpförsök och slumpförsök i flera steg kunna använda räta linjens ekvation, lösa linjära olikheter och ekvationssystemRiktlinjer för undervisningenUndervisningen bör utformas så att den studerande får möjlighet att formulera, lösa,tolka och presentera matematiska problem. Diskussion och dialog är viktiga inslag.Vid fördelning av undervisningstiden, om omfattningen av matematikstudierna ärmer än fyra studieveckor, bör tillräcklig tid användas till repetition och utveckling avden studerandes tidigare kunskaper i matematik innan nya områden inommatematiken tas upp.Möjligheterna till samverkan med andra ämnen bör tillvaratas.BedömningBerömlig nivå (B5)Den studerande: har förmåga att tänka självständigt, utföra beräkningar, värdera slutsatsernas giltighetoch rimlighet samt, på ett djupgående sätt, bidra med egna reflektioner föravancerade matematiska problem har mycket god förmåga att bedöma aktuella situationer ur ekonomiskt hänseende hanterar uppgifter inom ämnet matematik på ett mångsidigt och nyanserat sätt ochpresterar arbeten av mycket hög kvalitet behärskar mångsidigt begrepp, terminologi och metoder inom ämnet matematik ochuttrycker sig säkert med hjälp av dem i alla situationer har mycket god förmåga att, på ett kritiskt och mångsidigt sätt, använda sig av olikatyper av information inom ämnet matematik. Den studerande har en skarpiakttagelseförmåga vid urval och kan göra utmärkta bedömningar

51har mycket goda förutsättningar för fortsatta studierGod nivå (G4-3)Den studerande har god förmåga att tänka självständigt, utföra beräkningar, värdera slutsatsernasgiltighet och rimlighet samt bidra med egna reflektioner för centrala matematiskaproblem har god förmåga att bedöma aktuella situationer ur ekonomiskt hänseende hanterar centrala uppgifter väl inom ämnet matematik och presterar arbeten av godkvalitet behärskar centrala begrepp, terminologi och metoder inom ämnet matematik och hargod förmåga att uttrycka sig med hjälp av dem i vanligt förekommande situationer har god förmåga att, i enlighet med givna modeller, använda sig av olika typer avinformation inom ämnet matematik och kan göra relevanta urval och bedömningar har goda förutsättningar för fortsatta studierNöjaktig nivå (N1-2)Den studerande: har, i tränade situationer, nöjaktig förmåga att tänka självständigt, utföraberäkningar, värdera slutsatsernas giltighet och rimlighet samt bidra med egnareflektioner för enklare matematiska problem kan, med stöd av modeller och instruktioner, göra enklare ekonomiska bedömningarav aktuella situationer hanterar nöjaktigt grundläggande uppgifter inom ämnet matematik och presterararbeten av acceptabel kvalitet behärskar grundläggande begrepp, terminologi och metoder inom ämnet matematikpå ett nöjaktigt sätt och kan använda dem i situationer som den studerande kännerväl till kan, utgående från givna modeller, hantera information inom ämnet matematik ochgöra ändamålsenliga urval och acceptabla bedömningar har begränsade, men i huvudsak tillräckliga, förutsättningar för fortsatta studier2.4.4 Fysik, 1 svCentralt innehållFysik är en grundläggande naturvetenskap inom vilken man vill förstå och förklara naturenslagbundenheter och fenomen.Utbildning i fysik syftar till att utveckla kunskaper som behövs för tekniska tillämpningar,men även för att leva och arbeta på ett sätt som skonar miljön och som är energibesparande.Mål för studiehelhetenFysikens idéhistoria och hur fysikaliska tillämpningar påverkat samhällets utvecklingbör genomsyra undervisningen.Temat hållbar utveckling, som beskrivs i läroplansgrundernas övergripande mål bör,särskilt i fysikundervisningen, genomgående beaktas.

52Möjligheterna till samverkan med andra ämnen, särskilt naturvetenskapliga ämnen,bör tillvaratas.Målet är att den studerande använder kunskaper om fysikaliska fenomen, centralabegrepp och grundläggande modeller enligt principerna för en hållbar utveckling ochreflekterar över fysikens skiftande tillämpningar och betydelse i sitt kommande yrkeoch i sin omgivning.Den studerande ska kunna föra resonemang kring fysikaliska storheter, begrepp ochmodeller samt inom ramen för dessa modeller genomföra enkla beräkningar.Den studerande ska kunna beskriva och analysera några vardagliga företeelser ochskeenden med hjälp av fysikaliska begrepp och modeller.InnehållFysik som grundläggande kärnämne, 1 studievecka: Fysikaliska storheter, grundstorheter, enheter och hur formler är uppbyggda Massa och densitet Hastighet och omvandling mellan hastighetsenheter Acceleration och sträcka för en likformigt accelererad rörelse Tyngd och tyngdaccelerationen Kraft (Newtons 2:a kraftlag) samt kraftmoment Tryck mellan fasta kropparBedömningBerömlig nivå (B5)Den studerande: har förmåga att tänka självständigt, tolka resultat vid experiment och beräkningar,värdera slutsatsernas giltighet och rimlighet samt, på ett djupgående sätt, bidra medegna reflexioner i relation till komplexa fysikaliska fenomen har mycket god förmåga att bedöma aktuella situationer ur ekonomiskt(energibesparande) hänseende och ur miljöhänseende kan mångsidigt beakta säkerhetsaspekter av aktuella situationer med hjälp avkunskaper i fysik hanterar uppgifter inom ämnet fysik på ett mångsidigt och nyanserat sätt ochpresterar arbeten av mycket hög kvalitet behärskar mångsidigt fysikaliska storheter, begrepp och modeller och uttrycker sigsäkert med hjälp av dem i alla situationer har mycket god förmåga att, på ett kritiskt och mångsidigt sätt, använda sig av olikatyper av information inom ämnet fysik. Den studerande har en skarpiakttagelseförmåga vid urval och kan göra utmärkta bedömningar har mycket goda förutsättningar för fortsatta studierGod nivå (G4-3)Den studerande: har god förmåga att tänka självständigt, tolka resultat vid experiment ochberäkningar, värdera slutsatsernas giltighet och rimlighet samt bidra med egnareflexioner i relation till vanligt förekommande fysikaliska fenomen har god förmåga att bedöma aktuella situationer ur ekonomiskt (energibesparande)hänseende och ur miljöhänseende

53kan beakta säkerhetsaspekter väl i aktuella situationer med hjälp av kunskaper i fysikhanterar centrala uppgifter väl inom ämnet fysik och presterar arbeten av god kvalitetbehärskar fysikaliska storheter, begrepp och modeller och har god förmåga attuttrycka sig med hjälp av dem i vanligt förekommande situationerhar god förmåga att, i enlighet med givna modeller, använda sig av olika typer avinformation inom ämnet fysik och kan göra relevanta urval och bedömningarhar goda förutsättningar för fortsatta studierNöjaktig nivå (N1-2)Den studerande: har, i tränade och kända situationer, nöjaktig förmåga att tänka självständigt, tolkaresultat vid experiment och beräkningar, värdera slutsatsernas giltighet och rimlighetsamt bidra med egna reflexioner i relation till enklare fysikaliska fenomen kan, med stöd av modeller och instruktioner, göra enklare miljömässiga ochekonomiska (energibesparande) bedömningar av aktuella situationer kan nöjaktigt beakta nödvändiga säkerhetsaspekter av aktuella situationer med hjälpav kunskaper i fysik hanterar nöjaktigt grundläggande uppgifter inom ämnet fysik och presterar arbetenav acceptabel kvalitet behärskar grundläggande fysikaliska storheter, begrepp och modeller på ett nöjaktigtsätt och kan använda dem i situationer som den studerande känner väl till kan, utgående från givna modeller, hantera information inom ämnet fysik och göraändamålsenliga urval och acceptabla bedömningar har begränsade, men i huvudsak tillräckliga, förutsättningar för fortsatta studier inomämnet fysik2.4.5 Kemi, 1 svCentralt innehållStudiehelheten skall ge den studerande en bild av kemin, dess skiftande tillämpningar ochbetydelse i yrkeslivet och i samhällslivet. Detta innebär att den studerande utvecklar sinförmåga att förstå och hantera kemiska substanser och företeelser som den studerande kankomma i kontakt med både i yrkeslivet och i sin omgivning enligt principerna för en hållbarutveckling.I undervisningen ingår både teorier, modeller, experiment och observationer för att lära denstuderande ett undersökande arbetssätt.Mål för studiehelhetenDen studerande skall:kunna identifiera och redogöra för grundämnen, kemiska föreningars struktur,egenskaper och reaktioner och förstår deras betydelse för människan och henneslivsmiljökunna beskriva hur modeller för olika typer av kemisk bindning bygger på atomernaselektronstruktur

54kunna relatera ämnets egenskaper till bindningens typ och styrka samt till ämnetsuppbyggnadutveckla övergripande kunskap om olika blandningar och lösningar samt lära sig föryrket relevanta begrepp och modellerutveckla kunskap om syror och basers egenskaper och relatera dessa kunskaper bl.a.till miljöfrågorkunna hantera de substanser som den studerande kan komma i kontakt med, inomyrkesområdet och i sin omgivning, på ett rätt och behörigt sätt så att den studerandeinte försätter sin egen och andras hälsa och säkerhet, eller miljösäkerheten, i faraBedömningBerömliga (B5) Den studerande skall ha mycket god förmåga att tänka självständigt, tolka resultat vid experiment ochberäkningar, värdera slutsatsernas giltighet och rimlighet samt, på ett djupgåendesätt, bidra med egna reflexioner i relation till komplexa kemiska förlopp ochfenomen ha mycket god förmåga att beakta säkerhetsaspekter av aktuella situationer med hjälpav kunskaper i kemi hantera uppgifter inom ämnet kemi på ett mångsidigt och nyanserat sätt och presteraarbeten av mycket hög kvalitet behärska mångsidigt kemiska begrepp, terminologi och metoder och uttrycka sigsäkert med hjälp av dem i alla situationer ha mycket god förmåga att, på ett kritiskt och mångsidigt sätt, använda sig av olikatyper av information inom ämnet kemi ha en skarp iakttagelseförmåga vid urval och kunna göra utmärkta bedömningarGod nivå (G4-3)Den studerande skall ha god förmåga att tänka självständigt, tolka resultat vid experiment och beräkningar,värdera slutsatsernas giltighet och rimlighet samt bidra med egna reflexioner irelation till vanligt förekommande kemiska förlopp och fenomen ha god förmåga att beakta säkerhetsaspekter vid aktuella situationer med hjälp avkunskaper i kemi hantera centrala uppgifter väl inom ämnet kemi och prestera arbeten av god kvalitet behärska kemiska begrepp, terminologi och metoder och ha god förmåga att uttryckasig med hjälp av dem i vanligt förekommande situationer ha god förmåga att, i enlighet med givna modeller, använda sig av olika typer avinformation inom ämnet kemi och göra relevanta urval och bedömningarNöjaktig nivå (N1-2)Den studerande skall ha nöjaktig förmåga att tänka självständigt, tolka resultat vid experiment ochberäkningar, värdera slutsatsernas giltighet och rimlighet, i tränade och kändasituationer, samt bidra med egna reflexioner i relation till enstaka kemiska förloppoch fenomen

55ha nöjaktig förmåga att beakta nödvändiga säkerhetsaspekter i aktuella situationermed hjälp av kunskaper i kemihantera nöjaktigt grundläggande uppgifter inom ämnet kemi och prestera arbeten avacceptabel kvalitetbehärska grundläggande kemiska begrepp, terminologi och metoder, på ett nöjaktigtsätt, och kunna använda dem i situationer som den studerande känner väl tillutgående från givna modeller, hantera information inom ämnet kemi och göraändamålsenliga urval och acceptabla bedömningar2.4.6 Informations- och kommunikationsteknologi, 1 svCentralt innehållStudiehelheten skall ge den studerande en bild av kemin, dess skiftande tillämpningarUtbildning i datoranvändning är idag en förutsättning för aktivt deltagande i arbetslivet och isamhällslivet.Datoranvändning kan vara ett kärnämne i den yrkesinriktade utbildningen, men kan äveningå i yrkesämnesstudierna eller i de individuellt valbara studierna. I läroplanen förrespektive utbildning anges även mål och omfattning för de studier i datoranvändning somingår i yrkesämnesstudierna eller i de valbara studierna.Mål för studiehelhetenDen studerande skall:kunna använda programvaror och datorutrustning i yrkeslivet och samhällslivetutveckla ett aktivt kunskapssökande och utforskande arbetssätt med hjälp av ITkunna använda den informationstekniska utrustningen och tjänster påintranät/internet i den lärledda undervisningen och för självständiga studier, särskiltför de kärnämnesstudier som ingår i yrkesinriktningenutveckla övergripande kunskap om etiska aspekter, den datasäkerhet och lagstiftningsom gäller för datoranvändningenRiktlinjer för undervisningenI utbildningen ingår teoretisk och praktisk undervisning om datorutrustning,programvaror och datorteknikens olika användningsområden. Det är viktigt att denteoretiska och praktiska undervisningen utformas så att samverkan sker och att denstuderande uppfattar helheten i ämnet.Användningen av globala nätverk ställer höga krav på etiskt ansvar hos användaren,vilket bör beaktas i all undervisning där datoranvändning ingår.Teman som informationsteknologi och mediekunskap, vilka beskrivs iläroplansgrundernas övergripande mål, bör beaktas och anpassas tillyrkesinriktningen.Möjligheterna till samverkan med andra ämnen bör tillvaratas.Det centrala innehållet i undervisningen bör åtminstone omfatta datahantering, olikasökfunktoner och olika datakommunikationstjänster såsom e-post. Dessutom bör i

56undervisningen ingå den standarduppsättning av basprogramvaror som används inomyrkesinriktningen.BedömningBerömliga (B5)Den studerande har förmåga att tänka självständigt, kritiskt granska och, på ett djupgående sätt lösaproblem i avancerade och krävande uppgifter vid datoranvändning har mycket god förmåga att bedöma aktuella situationer ur etiskt hänseende och urmiljöhänseende (arbetsmiljö) kan mångsidigt beakta säkerhetsaspekter av aktuella situationer hanterar uppgifter inom ämnet datoranvändning på ett mångsidigt och nyanserat sättoch presterar arbeten av hög kvalitet behärskar mångsidigt begrepp, terminologi och metoder inom IT och uttrycker sigsäkert med hjälp av dem i alla situationer har mycket god förmåga att, på ett kritiskt och mångsidigt sätt, använda sig av olikatyper av information från olika datakällor, har en skarp iakttagelseförmåga vid urvaloch kan göra utmärkta bedömningar har mycket goda förutsättningar att använda IT vid fortsatta studierGod nivå (G4-3)Den studerande har god förmåga att lösa problem, tänka självständigt och kritiskt granska centralauppgifter vid datoranvändning har god förmåga att bedöma aktuella situationer ur etiskt hänseende och urmiljöhänseende (arbetsmiljö) kan beakta säkerhetsaspekter väl i aktuella situationer hanterar centrala begrepp och terminologi inom ämnet IT och har god förmåga attuttrycka sig med hjälp av dem i vanligt förekommande situationer god förmåga att, i enlighet med givna modeller, söka upp och använda informationfrån olika datakällor och kan göra relevanta urval och bedömningar har goda förutsättningar att använda IT vid fortsatta studierNöjaktig nivå (N1-2)Den studerande har, i tränade situationer, nöjaktig förmåga att lösa problem, tänka självständigt ochkritiskt granska enklare uppgifter vid datoranvändning kan, med stöd av modeller och instruktioner, göra enklare etiska och miljömässiga(arbetsmiljö) bedömningar av aktuella situationer kan nöjaktigt beakta nödvändiga säkerhetsaspekter av aktuella situationer kan nöjaktigt beakta nödvändiga säkerhetsaspekter av aktuella situationer hanterar nöjaktigt grundläggande uppgifter inom ämnet datoranvändning ochpresterar arbeten av acceptabel kvalitet behärskar grundläggande begrepp och terminologi inom ämnet IT på ett nöjaktigtsätt och kan använda dem i situationer som den studerande känner väl till kan, utgående från givna modeller, hantera information från olika datakällor och göraändamålsenliga urval och acceptabla bedömningar

57har begränsade, men i huvudsak tillräckliga, förutsättningar att använda IT vidfortsatta studier2.4.7 Samhällskunskap, 3 svCentralt innehållUtbildningen syftar till att utveckla den studerandes kunskaper i samhällsliv och arbetslivför att den studerande skall kunna påverka beslut som är viktiga både för samhället, förföretagen och för den studerande som individ. Målet är även att den studerande ska kunnaorientera sig i samhället och arbetslivet.Utbildningen syftar även till att, med demokratin som värdegrund, utveckla den studerandeskunskaper om nutida samhällsförhållanden och samhällsfrågor samt utveckla grundläggandekunskaper om individens ställning i en demokrati och rättsstat.Målsättningen med utbildningen är också att, utgående från ett marknadsekonomisktperspektiv, förbereda den studerande för arbetsliv och företagande. Förberedelserna handlarom att utveckla grundläggande kunskaper om den centrala arbetslagstiftningen ocharbetstagarens och arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter.Mål för studiehelhetenSamhällskunskapDen studerande skall: lära sig att ta ställning till och agera i grundläggande samhälls- och arbetslivsfrågorsom är av betydelse för en hållbar utveckling inse betydelsen av att, i samhälls- och arbetsliv, kunna samarbeta, ta initiativ ochansvar bli förtrogen med Ålands och Finlands ställning i relation till andra länder och inomEU, särskilt Ålands ställning som ett självstyrt landskap i Finland och ensjälvstyrande region inom EU utveckla övergripande kunskap om sina egna rättigheter och skyldigheter i Finlandoch i arbetslivet och hur man på olika sätt kan påverka i ett demokratiskt samhälle,på olika nivåer och inom olika områden ha kunskap om det centrala i systemen för social trygghet och välfärd i Finland ochpå Åland känna till rättsväsendet och den dömande maktens ställning, organisation ocharbetssätt samt principerna för brott och straffArbetslivskunskapDen studerande skall: ha kännedom om arbetstagarens och arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter bli förtrogen med centrala begrepp i arbetslivet ha kunskap om arbetsmarknadens funktion i samhället känna till den centrala arbetslagstiftningen, dess målsättningar och hur den övervakas

58bli förtrogen med den allmänna och branschspecifika arbetsmarknads- ochavtalspraxisenha kunskap om säkerhet i arbetsmiljönkänna till nationella och lokala arbetsmarknadsorganisationer och deras roll iarbetslivetFöretagsverksamhetDen studerande skall: inse betydelsen av affärsidén för företagets verksamhet kunna diskutera företagande med centrala företagsekonomiska begrepp kunna använda enklare metoder och tekniker för att lösa olika slag avföretagsekonomiska problem inom yrkesinriktningen inse betydelsen av rationell resurshantering känna till olika företags yttre och inre verksamheter, uppbyggnad och utveckling(ekonomi, personal, organisation inkl. juridiska former)BedömningBerömlig nivå (B5)Den studerande skall ha förmåga att tänka självständigt, kritiskt granska, analysera och diskutera frågorsom rör samhälls- och arbetslivsfrågor ha mycket god förmåga att bedöma aktuella händelser i samhället och i arbetslivet uretiskt och ekonomiskt hänseende samt ur miljöhänseende hantera uppgifter inom ämnet samhälls- och arbetslivskunskap på ett mångsidigt ochnyanserat sätt och prestera arbeten av mycket hög kvalitet mångsidigt kunna behärska begrepp och terminologi inom ämnet samhälls- ocharbetslivskunskap och uttrycka sig säkert med hjälp av dem i alla situationer ha mycket goda förutsättningar för fortsatta studierGod nivå (G4-3)Den studerande skall ha förmåga att tänka självständigt och diskutera frågor som rör vanligtförekommande samhälls- och arbetslivsfrågor ha god förmåga att bedöma aktuella situationer i samhället och i arbetslivet både uretiskt och ekonomiskt hänseende samt ur miljöhänseende på ett tillfredsställande sätt kunna hantera uppgifter inom ämnet samhälls- ocharbetslivskunskap och prestera arbeten av god kvalitet behärska centrala begrepp och terminologi inom ämnet samhälls- ocharbetslivskunskap och ha god förmåga att uttrycka sig med hjälp av dem i vanligtförekommande situationer ha goda förutsättningar för fortsatta studierNöjaktig nivå (N1-2)Den studerande skall ha nöjaktig förmåga att tänka självständigt och diskutera frågor som rörgrundläggande samhälls- och arbetslivsfrågor

59med stöd av modeller och instruktioner, kunna göra enklare etiska, miljömässiga ochekonomiska bedömningar av aktuella situationer i samhället och i arbetslivethantera nöjaktigt uppgifter inom ämnet samhälls- och arbetslivskunskap och presteraarbeten av nöjaktig kvalitetkänna till grundläggande begrepp och terminologi inom ämnet samhälls- ocharbetslivskunskap och kunna använda dem på ett nöjaktigt sättha begränsade, men i huvudsak tillräckliga, förutsättningar för fortsatta studier2.4.8 Hälsa och idrott, 3 svCentralt innehållÄmnet syftar till att skapa förutsättningar att leva ett sunt och friskt liv genom att utveckladen studerandes fysiska, psykiska, sociala förmåga och en positiv självbild samt öka denstuderandes förståelse för livsstilens och den personliga hygienens betydelse för hälsan.Den studerande ges möjlighet att pröva på olika idrottsaktiviteter i olika omgivningar underalla årstider för att kunna hitta en eller flera aktiviteter som lämpar sig för den studerandeäven utanför skolan.Mål för studiehelhetenDen studerande ska: förstå sambandet mellan hälsa, livsstil och livsmiljö både ur ett individ- och ettsamhällsperspektiv utveckla ett bestående intresse för motion och förstå värdet av regelbunden fysiskaktivitet för det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet delta i olika fysiska aktiviteter med förståelse, tolerans och hänsyn för egna ochandras olika förutsättningar förstå betydelsen av en god personlig hygien ur ett folkhälsoperspektivRiktlinjer för undervisningenDen fysiska aktiviteten ska utformas så att alla, oavsett förutsättningar, kan delta ochutvecklas på egna villkor.Undervisningen bör också sträva till att ge den studerande möjligheter att utvecklasjälvkänslan, träna samarbetsförmågan och ett moraliskt riktigt handlande.Undervisningen bör främst vara praktisk men den kan ibland också vara teoretiskoch beröra frågor som kost, sömn, motion, hygien samt egenvård av sjukdomar ochskador.Bedömning:Berömlig (B5)Den studerande har ingående och helhetsmässiga insikter om sin egen kompetens har en positiv hållning och sprider positiv anda har lätt för att se sammanhang och helheter fungerar mycket bra i grupp

60självständigt kan strukturera, planera och genomföra uppdragsjälvständigt kan värdera, analysera och handla etisktGod nivå (G4-3)Den studerande har goda insikter om sin egen kompetens har en god inställning och fungerar bra i grupp kan arbeta efter modeller och fullföljer givna uppdrag kan värdera och handla etisktNöjaktig nivå (N1-2)Den studerande har splittrade kunskaper om sin egen kompetens har svårt att se helheter, men kan fungera med handledning i grupp behöver stöd av modeller och instruktioner når uppställda mål för kursen på ett nöjaktigt sätt2.5 Bedömning av studerande2.5.1 Syftet och målet med bedömningenUtöver vad som bestäms i lagen om utbildning efter grundskolan, ÅFS 52/97, samt i avlandskapsregeringen fastställda läroplansgrunder skall bedömningen förstärka utvecklingenav de studerandes självuppfattning och utveckling som yrkesmänniskor.Vid bedömningen av arbetspraktiken deltar också berörda handledare.Bedömningen skall förutom att vägleda de studerande också ge information om deraskunnande till lärarna och arbetsgivarna samt utgöra underlag för ansökan till vidare studier.2.5.2 Genomförande av bedömningenUtöver vad som bestäms i läroplansgrunderna skall de studerande bedömas kvalitativtgenom att deras kunnande jämförs med målen för respektive studiehelhet och med debedömningskriterier som är relaterade till målen.Strävan att uppnå studiehelheternas mål skall stödas genom bedömning av olikastudieavsnitt.Då en studiehelhet bedöms bör vitsordet baseras på den studerandes kunnande ochkompetens i slutskedet. Bedömningsresultaten från olika studieavsnitt kan således intemekaniskt räknas samman, delas eller betonas, utan den studerandes kunnande ochkompetens skall bedömas utgående från fastställda mål för studiehelheten.Bedömningen skall ske på ett allsidigt sätt och sättet att bedöma skall anpassas till angivnamål. Bedömningen skall ske utgående från relevanta studiemetoder och stöda inlärningen.Studerande skall ha möjlighet att visa sitt kunnande på olika sätt och ha rätt att bli bedömdapå annat sätt än enbart genom skriftliga prov och genom skriftliga produkter. Studerandesom har handikapp, såsom läs- och skrivsvårigheter eller andra svårigheter, har rätt att på ettför dem rättvist sätt bli bedömda med alternativa bedömningsmetoder.

61Alla studerande skall, innan studierna inleds, informeras om bedömningsprinciperna ochderas tillämpning, bl.a. om syften och mål, om vitsordsskalan och kravnivåerna, ommöjligheterna till omtagning och de villkor som måste uppfyllas för att kunna avancera istudierna, om bedömningen av arbetspraktiken, om korrigering av bedömningen, och ombedömningen av tillgodoräknade studier samt om dokumenteringen av vitsord och ominnehållet i studiekort och avgångsbetyg.2.5.3 VitsordsgivningVitsord skall ges för samtliga yrkesinriktade studiehelheter i läroplanen. Om studier iallmänna ämnen (matematik, svenska m.m.) har bedrivits utöver de som ingår i kärnämnenakan de tas med i bedömningen av kärnämnena. Mängden kärnämnen överstiger då 25studieveckor.För kärnämnena ges separata vitsord. Om ett kärnämne ingår i en yrkesinriktad studiehelhetskall ämnet bedömas skilt från studiehelheten. I den studerandes studiekort skallkärnämnena specificeras med tanke på tillgodoräknande för fortsatta studier.En del av en studiehelhet bör kunna godkännas som genomförd eller räknas till godo ocksåutan vitsord. Då måste man försäkra sig om att de studerande kan ges ett vitsord förifrågavarande studiehelhet i avgångsbetyget.För examensarbetet ges skilt vitsord som antecknas på avgångsbetyget.Det kunnande som påvisats under arbetspraktiken skall bedömas såsom en del av deyrkesinriktade studiehelheter där arbetspraktiken ingår. På avgångsbetyget antecknas endastomfattningen av arbetspraktiken.Arbetspraktiken inom de studieförberedande utbildningarna med yrkesprofil bedöms medvitsordet godkänd eller icke godkänd.2.5.4 Förnyande av studieprestationerBeträffande möjligheterna att ta om studieprestationer och höja vitsord gäller vad som sägs iläroplansgrunderna.2.5.5 Rättelse av bedömningBeträffande rättelse av bedömning gäller vad som sägs i lagen om utbildning eftergrundskolan, ÅFS 52/97.2.5.6 Föremål och kriterier för bedömningenFöremålen och kriterierna för bedömningen skall härledas från de mål som anges iläroplanen. Föremålen för bedömningen är de gemensamma betoningarna och den för allabranscher gemensamma baskompetensen, behärskandet av arbetsmetoder, redskap, materialoch arbetsprocesser samt arbetssäkerheten och den kunskap som ligger till grund för arbetet.

62I det följande definieras kunnande på nivåerna nöjaktiga, goda och berömliga och på basenav dem fastställer skolan bedömningskriterierna för studiehelheterna.Nöjaktiga:De studerande skall kunna arbeta inom det yrkesområde som motsvarar examen och skötauppgifter som motsvarar examen, oavsett smärre brister i färdigheter och kunskaper. Destuderande skall kunna använda de vanligaste arbetsmetoderna, arbetsredskapen ochmaterialen och behärska de grundläggande arbetsuppgifterna inom respektive bransch.De studerande skall kunna fungera i miljöer och situationer som de är bekanta med. De skallkunna tillämpa inhämtade färdigheter och för arbetet relevanta kunskaper i inövade, oftaåterkommande situationer. De skall under handledning kunna söka fram fakta som gällerarbetet och kunna återge dessa muntligt eller skriftligt. De skall kunna utföra de uppgiftersom de har tilldelats och bedöma sig själva och sitt arbete. De studerande skall iakttaarbetstider och säkerhetsföreskrifter liksom andra anvisningar och överenskommelser samtrådgöra om avsteg från dessa.Goda:De studerande skall kunna använda för respektive bransch aktuella arbetsmetoder,arbetsredskap och material. De studerande skall klara sig i olika arbetssituationer och kunnatillämpa sina färdigheter och för arbetet relevanta kunskaper.De skall kunna klassificera, jämföra och organisera inhämtat kunnande och omsätta detta ipraktiken. De skall kunna se sitt arbete som en helhet och också beakta arbetsplatsensspeciella behov. De skall kunna tillämpa gällande regler och anvisningar i olika situationeroch iaktta föreskrifterna om säkerhet i arbetet. De skall självständigt kunna utföraarbetsuppgifter som de tilldelats och kunna utvärdera sig själva och sitt arbete mångsidigt.De studerande skall kunna bedöma information med tanke på riktighet och tillförlitlighet.Berömliga:De studerande skall kunna välja de för sitt arbete bäst lämpade arbetsmetoderna,arbetsredskapen och materialen.De skall kunna utvärdera och vidareutveckla sin arbetsteknik. De skall agera aktivt ochkonstruktivt i olika situationer och i samverkan med olika grupper. De studerande skall finnanya lösningar och klara upp konfliktsituationer. De bör självständigt kunna utföra ocksåandra än förelagda uppgifter. De bör kunna utveckla sitt arbete, sin arbetsmiljö ochsäkerheten i arbetet samt mångsidigt bedöma sig själva och utveckla sin beredskap att verkaunder varierande förhållanden.De studerande skall kunna bedöma inhämtad information med tanke på dess riktighet ochtillförlitlighet. De skall kunna klassificera, jämföra och organisera sitt kunnande, omsätta deti praktiken och dra logiska slutsatser. De skall kunna prioritera frågor, göra upp planer ochbegrunda effekterna av olika alternativ för att kunna välja det lämpligaste i respektive fall.De studerande skall i sin verksamhet kunna beakta arbetsplatsens specialbehov. De skallkunna se sitt arbete som en del av den verksamhet som bedrivs på arbetsplatsen och i heladess verksamhetsmiljö.

632.5.7 Erkännande av kunnandeDen studerande som har ett kunnande från tidigare kan anhålla om att få kunnandet erkänt.Tidigare slutförda studier eller kunnande som förvärvats på annat sätt kan bedömas ocherkännas om det till sina centrala delar motsvarar målen och kraven i läroplanen. Genomerkännande av kunnande kan den studerande få obligatoriska, alternativa eller valfria studiertillgodoräknade eller ersatta. 1 Detta framgår i studiekortet med benämningarna T(tillgodoräknat) och EK (erkänt kunnande).Information om förfaringssättet ges då studierna inleds, eller av studiehandledare iansökningsskedet. Anhållan om att få kunnandet erkänt görs på separat blankett som fås avstudiehandledaren eller via hemsidan. Till anhållan bifogas kopior på den dokumentationanhållan grundar sig på. Dokumentationen eller utredningen skall vara sådan som enbedömning av kunnandet förutsätter. Anhållan om erkännande kan även göras understudiernas gång men skall göras i god tid före ifrågavarande studier inleds. Närmarebeskrivning av förfaringssättet ges i dokumentet: Rutinbeskrivning över erkännande avkunnande finns i yrkesgymnasiets arkiv och på hemsidan.2.5.8 VitsordsskalanBeträffande vitsordsskalan gäller vad som bestäms i läroplansgrunderna.VITSORDSSKALA1-3 1-5 5-10Utmärkt 10Berömlig 3 Berömlig 5 Berömlig 9God 4 God 8God 2 God 3 Nöjaktig 7Nöjaktig 2 Försvarlig 6Nöjaktig 1 Nöjaktig 1 Hjälplig 5Tabell: Omvandling av vitsord. Studieprestationer som är bedömda på annan läroinstans ochmed avvikande vitsordsskalor skall omvandlas enligt ovanstående tabell.3 Kompetenser för livslångt lärandeKompetenser för livslångt lärande avser kompetenser som behövs för att kunna mötaframtiden och nya situationer samt för att klara sig i arbetslivets föränderliga förhållanden.De beskriver individens intellektuella spänst och förmåga att klara sig i olika situationer ochger ökad allmänbildning och medborgarfärdigheter som behövs inom alla branscher. Medhjälp av dem kan studerande följa med förändringar i samhället och arbetslivet. De harbetydelse för individernas livskvalitet och personlighetsutveckling. De innefattarEuropaparlamentets och rådets rekommendationer 2005/0221 (COD) omnyckelkompetenser för livslångt lärande. Nyckelkompetenserna för livslångt lärande finnsbeskrivna i målen för yrkeskunnandet och i bedömningskriterierna. Nyckelkompetenser för1 Lag om ändring av lagen om yrkesutbildning 601/2005 och Statrådets förordning omändring av förordningen om yrkesutbildning, 603/2005

64livslångt lärande är 1) lärande och problemlösning, 2) interaktion och samarbete, 3)yrkesetik, 4) hälsa, säkerhet och funktionsförmåga, 5) initiativförmåga och företagsamhet, 6)hållbar utveckling, 7) estetik, 8) kommunikation och mediekunskap, 9) matematik ochnaturvetenskaper, 10) teknologi och informationsteknik, 11) aktivt medborgarskap och olikakulturer. De som särskilt betonas är lärande och problemlösning, interaktion och samarbete,yrkesetik och hälsa samt säkerhet och funktionsförmåga.Lärande och samarbeteDe studerande får möjlighet att planera sin verksamhet, utveckla sig själva och sitt arbeteoch utvärdera sitt eget kunnande. De får möjlighet att lösa problemsituationer, göra val ochfatta beslut och får fungera smidigt, innovativt och på ett nyskapande sätt samt fårinformation som de kan strukturera, bedöma och tillämpa.Interaktion och samarbeteDe studerande får fungera på ett ändamålsenligt sätt i olika interaktionssituationer, de fårframföra sina synpunkter tydligt, konstruktivt och förtroendeingivande och får möjlighet attfungera samarbetsinriktat med olika människor och som medlemmar i arbetsgrupper.Studerande får lära sig att bemöta människor jämlikt och att följa gällande etikettregler ochförfaringssätt och att utnyttja den respons de får.YrkesetikDe studerande får fungera i enlighet med yrkets värdegrund, de får möjlighet att engagerasig i sitt arbete och fungera ansvarsfullt genom att följa ingångna avtal och etiska normer.Hälsa, säkerhet och funktionsförmågaDe studerande förväntas fungera sunt, tryggt och ansvarsfullt under studietiden för optimalfunktions- och arbetsförmåga. De får lära sig att arbeta ergonomiskt riktigt och atttillgodogöra sig den hälsomotion som behövs inom den egna branschen samt att förebyggaskador och hälsorisker som anknyter till arbetet.Initiativförmåga och företagsamhetDe studerande får möjlighet att bidra så att målen med studierna uppnås genom att planeraoch fungera initiativrikt och kundcentrerat som arbetstagare eller företagare. De får lära sigatt fungera ekonomiskt, självstyrt och resultatrikt genom att dimensionera sitt arbeteutgående från målsättningarna.Hållbar utvecklingDe studerande får möjlighet att verka enligt hållbar utveckling, ekologiska, ekonomiska,sociala och kulturella principer. De får kännedom om centrala författningar, bestämmelseroch avtal som gäller hållbar utveckling inom branschen.EstetikDe studerande får lära sig att beakta de estetiska faktorerna inom branschen som främstinnebär att gynna och upprätthålla trivseln i arbetsmiljön.Kommunikation och mediekunskapDe studerande får kommunicera på ett situationsanpassat, mångsidigt och interaktivt sätt ochutnyttja sina språkkunskaper. De får identifiera, tolka och kritiskt bedöma olikamedieprodukter och får använda och producera mediematerial ochkommunikationsteknologi.

65Matematik och naturvetenskaperDe studerande får använda elementära räkneoperationer för att lösa räkneuppgifter sombehövs i arbetslivet och vardagen som formler, grafer, figurer och statistik. De får möjlighetatt arbetssätt som bygger på lagbundenhet i fysik och kemi.Teknologi och informationsteknikDe studerande får lära sig att på ett mångsidigt sätt använda datateknik och teknologier inomyrket och att beakta teknikens fördelar, begränsningar och risker.Aktivt medborgarskap och olika kulturerDe studerande får konstruktivt delta i organisationens verksamhet och beslutsfattande ochfår handla enligt sina rättigheter och skyldigheter. De får kännedom om lagarna omjämställdhet och likabehandling och får lära sig att agera sakligt enligt arbetslivets krav närde möter människor med annan kulturell bakgrund.4 Åtgärder som stöder studierDen studerande handleds i studier och i att ha kontroll över sitt eget liv. Handledningen ökarden studerandes ansvarskänsla och planmässighet både i studierna och i arbetslivet efterutbildningen.4.1 StudiehandledningSyftet med studiehandledningen är att den studerande kan fungera i skolans gemenskap ochkan planera och engagera sig i sina studier, dvs. känna till studierna och valfriheten iexamen.Målsättningen för studiehandledningen är att den studerande:- är motiverad att studera och kan planera sina studier- utvecklar sina studie- och interaktionsfärdigheter och sin självkännedom- kan använda de studerandevårdstjänster som erbjuds- får tillräcklig information om utbildningen i förväg och medan den pågår- får kunskap och erfarenhet av arbetslivet, företagsamhet och yrkena- får vetskap om och möjlighet till internationella kontakter, studier och arbete- får hjälp med särskilda problem i sina studier och i sitt liv- informeras om olika utbildningar för vidare studierResurserna för studiehandledning är minst 0,5 studievecka per läsår och studerande. Varjestuderande har rätt att få tillräcklig handledning både personligen och i grupp, varförmängden studiehandledning vid behov kan öka.Studiehandledningen är en uppgift som angår hela skolan. Huvudansvaret förstudiehandledningen ligger på studiehandledaren, som fungerar som kontaktperson bådeinom skolan, till andra skolor, arbetskraftsförvaltningen samt till övriga samarbetsparter. Detär också studiehandledaren som bär helhetsansvaret för hur handledningen ordnas, planeras

66och genomförs. I handledningsverksamheten deltar däremot alla lärare och även andrapersoner som har handledningsansvar. Lärarens uppgift är att handleda och motivera destuderande till att planera och förverkliga sina studier. Läraren ska också hjälpa studerandeatt hitta sina starka sidor och att utveckla sina inlärningsfärdigheter.4.2 StuderandevårdSyftet med studerandevården är att skapa en trygg och sund studerandemiljö och främjasamhörighetskänslan, välbefinnandet och trivseln i skolan. Studerandevården skall tidigtupptäcka och avhjälpa inlärningssvårigheter och andra problem. Då det gäller minderårigastuderande skall ett samarbete med vårdnadshavare ske.Vid Ålands yrkesgymnasium finns elevvårdgrupper vid de fyra utbildningsprofilerna varssyfte är att stödja den enskilda studeranden. Elevvårdsgrupperna skall informera om möjligastödåtgärder samt hänvisa till vidare rådgivning. Elevvårdsgruppen består av rektor,studiehandledare, skolhälsovårdare, lärare och kurator.Planer som berör studerandevården:- SANT-plan: förebyggande arbete för att motverka sniffning, alkohol, narkotika ochtobak. Ansvarig för informationen är elevvårdsgruppen.- Krisplan: instruktioner för hur man handlar i fall av våld, olyckor och vid dödsfall.- Ordningsregler: information om de regler och anvisningar som är gällande vidskolan. Studerandes eget ansvar att följa reglerna bör betonas.- Dyslexiplan: handlingsplan för studerande med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.- Plan för undervisning av invandrare och personer från olika språk- ochkulturgrupper.Samarbete mellan hem och skolaTill Ålands yrkesgymnasiums uppgifter och skyldigheter hör att informera minderårigastuderandes vårdnadshavare om yrkesutbildningen och om hur studierna framskrider. Dettasker huvudsakligen genom föräldramöten, genom personliga kontakter mellan lärare ochvårdnadshavare samt via skolans webbaserade skoladministrativa program. Genomprogrammet kan vårdnadshavare följa med studerandes schema, frånvaro samtstudieprestationer.4.3 Personlig studieplanFör varje studerande upprättas en personlig studieplan som revideras vid behov.Studieplanen innehåller uppgifter om den studerandes studiegång och om val av kurser ochexamensdelar som studerande gjort.Den personliga studieplanen upprättas med den studerande i syfte att stödja att personligaval av studieväg harmonierar med målen för studierna. I planen framgår delmål och kursvalmed angivande av undervisning som ges av andra huvudmän för utbildning samt denstuderandes övergripande yrkesmål och tidsplan för fullgörande av utbildningen.I den personliga studieplanen bestäms de studerandes möjlighet till individuella studieval,information om studierna, studiehandledning och erkännande av kunnande. För att de

67studerandes individuella valfrihet ska förverkligas, uppgörs en personlig studieplan utgåendefrån individuella utgångspunkter som kontinuerligt uppdateras under utbildningens gång.Den personliga studieplanen stöder de studerandes karriärplanering och utvecklar derasfärdigheter i självvärdering. Planen utgår från de studerandes studieplanering, individuellaval, framskridande i studierna och bedömning av inlärningen. Studieplanen är en plan somden studerande förbinder sig till och motiveras av under hela utbildningen.Läraren eller lärarna och vid behov studiehandledaren gör upp den personliga studieplanentillsammans med de studerande. I planen fastställs inlärningsmålen, sätten att genomförastudierna och studiernas uppläggning samt bedömningen av studierna med beaktande till denstuderandes inlärningsstil. Eventuella faktorer som försvårar inlärningen identifieras och denstuderande ges handledning och stöd för att utvecklas i självstyrning och växa i yrket.Hur den personliga studieplanen förverkligas och hur studierna framskrider följs upp och vidbehov får den studerande stödundervisning. De studerande och lärarna bedömer eventuellahinder för genomförandet av de personliga studieplanerna. De studerande handleds i att fattabeslut som gäller deras inlärning och att vid behov justera planen när studierna framskrider.Ur personliga studieplanen framgår den studerandes individuella val, framskridandet istudierna, bedömningen av inlärningen, identifiering och erkännande av den studerandeskunnande, platserna och tidpunkterna för inlärning i arbetet samt yrkesproven.

68ÅLANDSYRKESGYMNASIUMAvsnittsbeskrivningDatumVersionKursnamnExamensdelKodTypModulPeriodOrtOmfattningFörhandskravLärareInnehållFörverkligandeStudiematerialBedömning, yrkesprovoch/eller andra metoderAnmärkningarBilaga 1Kursens namnExamensdelens namnKoden avsnittet har i PrimusObligatorisk, valbarNamnet på den modul kursen ingår iVilken period den är placerad iPå vilken ort undervisningen ordnasHur många studieveckorFinns det förhandskravVilken lärare håller undervisningenVad som tas uppHur sker undervisningenVilken bok och vilket material används i undervisningenHur sker bedömningen, vilka metoder användsKrav på yrkesskicklighetDen studerande kan Kopiera punkter från läroplanenFöremål för bedömning, centralt innehåll och bedömningskriterierFöremål för bedömning Bedömningskriterier1. Behärskande avarbetsprocessernaNöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5Den studerandeKopieras från läroplanen de delar som ska bedömas i detta avsnitt, ska stämma överens medinnehållet i avsnittet.

69FRITT VALBARA ÄMNENBilaga 2