Exit och voice i offentliga kontrakt - Göteborgs universitet

Frågan kommer att utredas dels genom en komparativ studie av beställares avvikelsehantering inomramen för de skilda utförarsystem som varit i bruk inom primärvården under de senaste två åren, delsgenom en kartläggning av vilka förändringar i detta avseende som föranletts av det obligatoriskainförandet av valfrihetssystem från och med 2010. Även utförande i landstingens egen regi kommer attinkluderas som jämförelseobjekt. Den breda ansatsen bedöms ge goda förutsättningar till generaliseringav studiens resultat till andra välfärdssektorer där konkurrensutsättning till övervägande del sker enligtLOU, och/eller där andelen privat utförande är väsentligt lägre än inom primärvården. Projektet avsersamtidigt att komplettera den stora mängd studier av vårdsektorn som fokuserat på brukares ochleverantörers förändrade förutsättningar och handlingsmönster till följd av lanseringen avvalfrihetssystem.Teoretiskt ramverkAvvikelsehantering i kontraktsrelationer: exit/voice-begreppen som utgångspunktEtt avtal eller kontrakt innebär i korthet att prestationer, motprestationer (vanligen i form av ekonomiskersättning) och den period under vilken dessa ska levereras av respektive avtalspart specificeras. Sålänge som det ingångna avtalet följs förflyter avtalsperioden vanligtvis problemfritt. Men vad händer omnågon av kontrahenterna inte lever upp till förväntningarna? Handlingsalternativ vid konkreta avtalsbrotthar diskuterats utförligt i den juridiska litteraturen. Det finns dock även en ekonomisk tradition inomvilken möjliga reaktioner på avvikelser och/eller kvalitetsbrister har analyserats i en bredare bemärkelse.En av de mest kända teoretiska utgångspunkterna är Albert O. Hirschmans (1970) distinktion mellanrelationen och eventuellt söka sig en annan motpart. Voice, å andra sidan, innebär att missnöje uttrycksgenom klagomål gentemot den befintliga motparten. Teorin innehåller även en diskussion kring icke-­åtgärds-­‐3I sin ursprungsdefinition associerade Hifungerande marknad. Till exempel finns både möjligheten till klagomål och leverantörsbyte med som likaviktiga indikatorer i EU:s återkommande kartläggning av de europeiska konsumentmarknadernasfunktionssätt (Europeiska Kommissionen 2009). Det har också blivit norm att etableratredjepartsorganisationer rättsinstanser, ombudsmän och rådgivande organ hos vilka kunder ellerbrukare kan få hjälp att uttrycka sitt missnöje och/eller häva ingångna avtal.I linje med ovan har mycket av diskussionerna kring hur exit och voice utövas i praktiken har fokuserat påden enskildes handlingsmöjligheter i direkta köpsituationer. Även när det gäller den offentliga sektornsserviceåtagande har exit och voice främst studerats ur ett individperspektiv. I sin studie av marknadenför personlig assistans använder sig Hugemark (2004) till exempel av begreppen för att beskriva två olikametoder enligt vilka den assistansberättigade kan öka kvaliteten i sin omsorg. Likaså har Möller (1997)3 Jag ser lojalitet som en potentiellt viktig förklaring till utebliven reaktion vid konstaterad avtalsavvikelse, dock intesom den enda möjliga förklaringen. Andra aspekter av valet mellan handlingsalternativ, som till exempel har attgöra med kanalerna för signalering av avvikelser, kommer att undersökas inom ramen för detta projekt (se vidarenedan).