Exit och voice i offentliga kontrakt - Göteborgs universitet

politikernas prioriteringar realiseras. 1 Genom konkurrensutsättningen läggs tonvikten påproduktionseffektivitet, samtidigt som mångfalden bland leverantörerna och brukarnas valfrihetförutsätts öka.Kunskapsluckor kring kontraktsuppföljningKonkurrensprövning av välfärdstjänster kan komma till stånd på en mängd olika sätt. Inom vårdsektornär till exempel tre skilda modeller för utkontraktering i bruk parallellt: dels entreprenadupphandlingenligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU), dels ackreditering enligt lagen (2008:962) omvalfrihetssystem (LOV), och dels ersättning enligt den nationella taxan (sk samverkansavtal). 2 Formernaför etablering av respektive kontraktstyp är noggrant reglerade genom de olika upphandlingslagarna, ochefterlevnaden av dessa regelverk varit föremål både för rättslig prövning och akademiska studier. Någonmotsvarande reglering av avtalsinnehåll och uppföljningskrav finns dock inte i lagstiftningen, ochdokumentationen kring hur kvalitetssäkring av kontraktsavtalad verksamhet går till i praktiken ärbegränsad. Situationen kompliceras av att rättsläget kring beställares insyn i privata utföraresverksamhet är oklart.Den här studien syftar till att utreda ansvarsfördelningen kring kvalitetssäkring av kontraktsavtaladetjänster. Jag intresserar mig särskilt för beställarorganisationers rättigheter, skyldigheter och praktiskaroller i uppföljningen av kontraktsavtalad vård. En övergripande hypotes är att det valdautkontrakteringsförfarandet, liksom specifikationen av enskilda kontrakt, bör ha stor betydelse förmöjligheterna att identifiera och påtala prestationsbrister under ett avtals löptid. En annan hypotes äratt graden av inblandning från tredjepartsorganisationer såsom ombudsmän, övervakningsinstanser ochrådgivande organ påverkar beställares val av korrigerande åtgärder.Uppföljningsaspekterna är relevanta för all kontraktsavtalad offentlig verksamhet, men aktualiseras avdet rollskifte som impliceras av den lagstadgade övergången mellan entreprenadupphandling (enligtLOU) och ackreditering (enligt LOV) inom primärvården. Regeländringen innebär i korthet attuppdragsgivandet för tjänsteutförande förflyttas från beställare till brukare, och attbeställarorganisationernas möjligheter att ställa specifika kvalitetskrav ex ante begränsas till förmån förden fria etableringsrätten. En högintressant forskningsfråga blir därmed hur beställares möjligheter tillkvalitetssäkring under själva avtalsfasen ser ut i teori respektive praktik under de olika modellerna förkonkurrensutsättning?1 Avtalsrelationer uppstår också då offentlig finansiering ges till aktörer vars verksamhet är mer eller mindrefristående från staten, såsom ideella organisationer, forskningsinstitut och tillväxtföretag. Sådana medel fördelasofta genom utlysningsförfaranden. I en tidigare publikation (Krohwinkel-­‐Karlsson 2009) har jag särskilt behandlatoffentlig projektfinansiering och de styrningsproblem som anslagsgivarna brottas med. I föreliggande studie liggerfokus istället på avtal där den offentliga sektorn intar en tydlig beställarroll.2 Samverkansavtal regleras enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning (LOL) eller lagen (1993:1652) omersättning för sjukgymnastik (LOS). Vid tilldelning av samverkansavtal krävs dock sedan april 2009 att landstingettillämpar antingen LOU eller LOV. Fokus i denna studie kommer följaktligen att ligga på en jämförelse av dessa tvåmodeller. Samverkansavtal kommer dock att beaktas i den mån de faller inom ramen för studiens urval (se vidarenedan).