Exit och voice i offentliga kontrakt - Göteborgs universitet
Exit och voice i offentliga kontrakt - Göteborgs universitet Exit och voice i offentliga kontrakt - Göteborgs universitet
Karakteristika hos utvalda landsting vid årsslut 2008Landsting Dominerande typ Andel privata Befolkningavutkontrakterings-modellvårdgivare inomprimärvården 10Västmanland Ackreditering 39,4 % 250 000Landsting Öst enligt LOVVärmland Upphandling 18,3 % 273 000Landsting Väst enligt LOUDalarnaHuvudsakligen 4,6 % 276 000Landsting Norr egen regiKälla: Sveriges Kommuner och Landsting (2009).Principerna för urvalet skiljer sig från många aktuella studier av vård-‐ och omsorgssektorn som främstfokuserat på tidiga införare av vårdvalssystem (t ex Anell 2009; Konkurrensverket 2009). Attkvalitetssäkringssystemen är välfungerande är dock lika viktigt när det handlar om landstingets egnaverksamheter som inom privat bedriven vård. Vidare kan lagändringen inom primärvården innebärasärskilda utmaningar för de regioner som i dagsläget har utförarmodeller som avviker mycket från LOV,och dessa förtjänar att belysas. Inbegripande av entreprenadupphandling och egenregi innebärdessutom generaliseringsmöjligheter av studiens resultat till andra välfärdssektorer därkonkurrensutsättning till övervägande del sker genom LOU, och/eller där andelen privat utförande ärväsentligt lägre än inom primärvården.ForskningsdesignStudien kommer att genomföras i två faser. Den första fasen omfattar en historisk jämförelse mellanpraktikerna för avvikelsehantering inom ramen för de olika vårdgivarsystem som applicerades irespektive landsting under åren 2008-‐2009. Den andra fasen avser att beskriva och analysera deförändringar som föranletts av det lagstadgade införandet av valfrihetssystem inom primärvården frånoch med 2010.Fas 1: Från ovan nämnda regioner kommer tre olika typkategorier av empiri kommer att samlas in,-‐nivån avser att utreda vilka regelverk som styr kvalitet och insyn i kontraktsavtaladverksamhet, och hur dessa regelverk skiljer sig åt mellan olika utkontrakteringsmodeller ochtyper av utförare. Översynen kommer att inkludera relevanta lagar, liksom modellbeskrivningar iform av landstingens styrdokument för primärvården, generella beskrivningar avkvalitetssäkringssystem etc. Även allmäna förfrågningsunderlag och aggregerade utvärderingarkommer att inkluderas på denna nivå.-‐nivån planeras en genomgång av samtliga under studieperioden gällande avtalmellan beställare och utförare inom primärvårdens område i de utvalda landstingen, medavsikten att undersöka vilka formella krav som ställs avseende insyn, uppgiftslämnande,kvalitetskriterier och uppföljning.10 Landstingens köp av verksamhet från privata företag. Andel av nettokostnaden för primärvården i procent.
-‐nivån granskas tillsynen i sig, det vill säga incidentrapporteringen hos beställare ochdess konsekvenser i form av reviderade uppdragsbeskrivningar, leverantörsbyten etc.Information om prestationsbrister kommer att hämtas från beställares löpande dokumentationav avtalsförhållandet, liksom från relevanta tredjepartsorganisationer med (partiell)tillsynsfunktion.Syftet med att inbegripa samtliga dessa tre nivåer är att möjliggöra en systematisk analys av om/hur deformella förutsättningarna för avvikelsehantering skiljer sig åt mellan de olika regionerna, samt om/hurdessa förutsättningar kopplar till de praktiska handlingsmönstren. Kartläggningen av befintligautförarsystem enligt fas 1 bedöms också som en viktig utgångspunkt för den implementeringsstudie somplaneras under fas 2.Fas 2: Studiens andra fas inbegriper en andra empiriinsamlingsrunda innefattande perioden 2010-‐2011,då material som motsvarar det ovan beskrivna ånyo samlas in. Syftet är att utreda vilka förändringar ikvalitetssäkringens teori, struktur och praktik som föranletts av det obligatoriska införandet avvalfrihetssystem i de olika landstingen. Dokumentationen kommer att kompletteras med intervjustudierkring upplevda förutsättningar och hinder för effektiv kvalitetssäkring före och efter regeländringen, medavsikten att utreda i vilken mån kvaliteten också preciseras i den informella kommunikationen mellanbeställare och utförare. Fokus kommer även i detta avseende att ligga på beställarorganisationernas roll,dock med ambitionen att i görligaste mån även inbegripa vårdgivares, brukares ochtredjepartsorganisationers perspektiv.AvgränsningarEtt potentiellt problem är hur obeaktade avvikelser ska hanteras. Som beskrivits ovan kommer denförsta fasen av studien att begränsas till avvikelser som gett någon form av dokumenterat avtryck hosbeställaren (dock är det inget krav att någon åtgärd i relation till utföraren sedermera skett i ärendet -‐handlings-‐instanser såsom Patientnämnden, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och/eller i media finns intressanta av beställares dokumentation samt jämförelse mellan föreslagna och vidtagnaåtgärder.Möjligheterna till frågor kring själva definieringen av avvikelser och prestationsbrister är väsentligt störreunder fas två, då inom ramen för de kvalitativa intervjuerna. I vilken grad sådan information kommer attvara systematiserbar är dock svårt att bedöma på förhand. En möjlighet som kommer att övervägas äratt plocka ut ett litet antal avvikelser av specifikt intresse för processinriktade fallstudier.Studiens förväntade bidragProjektet förväntas generera bättre kunskap om avtalen som offentliga beställare sluter, vilka krav påuppföljning som ställs och vilka åtgärder som vidtas vid bristindikationer. Detta är viktiga utgångspunkterför att kartlägga och utvärdera förutsättningarna för god kvalitet inom privat utförd vård-‐ ochomsorgsverksamhet, och för att lämna förslag till eventuella åtgärder för att förbättrakonkurrensutsättningens villkor och effekter.
- Page 2 and 3: politikernas prioriteringar realise
- Page 4: utnyttjat Hirschmans idéer i en st
- Page 9: mycket hög andel privata utförare
- Page 13 and 14: ReferenserAnell, A. (2009). Vårdva
-‐nivån granskas tillsynen i sig, det vill säga incidentrapporteringen hos beställare <strong>och</strong>dess konsekvenser i form av reviderade uppdragsbeskrivningar, leverantörsbyten etc.Information om prestationsbrister kommer att hämtas från beställares löpande dokumentationav avtalsförhållandet, liksom från relevanta tredjepartsorganisationer med (partiell)tillsynsfunktion.Syftet med att inbegripa samtliga dessa tre nivåer är att möjliggöra en systematisk analys av om/hur deformella förutsättningarna för avvikelsehantering skiljer sig åt mellan de olika regionerna, samt om/hurdessa förutsättningar kopplar till de praktiska handlingsmönstren. Kartläggningen av befintligautförarsystem enligt fas 1 bedöms också som en viktig utgångspunkt för den implementeringsstudie somplaneras under fas 2.Fas 2: Studiens andra fas inbegriper en andra empiriinsamlingsrunda innefattande perioden 2010-‐2011,då material som motsvarar det ovan beskrivna ånyo samlas in. Syftet är att utreda vilka förändringar ikvalitetssäkringens teori, struktur <strong>och</strong> praktik som föranletts av det obligatoriska införandet avvalfrihetssystem i de olika landstingen. Dokumentationen kommer att kompletteras med intervjustudierkring upplevda förutsättningar <strong>och</strong> hinder för effektiv kvalitetssäkring före <strong>och</strong> efter regeländringen, medavsikten att utreda i vilken mån kvaliteten också preciseras i den informella kommunikationen mellanbeställare <strong>och</strong> utförare. Fokus kommer även i detta avseende att ligga på beställarorganisationernas roll,dock med ambitionen att i görligaste mån även inbegripa vårdgivares, brukares <strong>och</strong>tredjepartsorganisationers perspektiv.AvgränsningarEtt potentiellt problem är hur obeaktade avvikelser ska hanteras. Som beskrivits ovan kommer denförsta fasen av studien att begränsas till avvikelser som gett någon form av dokumenterat avtryck hosbeställaren (dock är det inget krav att någon åtgärd i relation till utföraren sedermera skett i ärendet -‐handlings-‐instanser såsom Patientnämnden, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket <strong>och</strong>/eller i media finns intressanta av beställares dokumentation samt jämförelse mellan föreslagna <strong>och</strong> vidtagnaåtgärder.Möjligheterna till frågor kring själva definieringen av avvikelser <strong>och</strong> prestationsbrister är väsentligt störreunder fas två, då inom ramen för de kvalitativa intervjuerna. I vilken grad sådan information kommer attvara systematiserbar är dock svårt att bedöma på förhand. En möjlighet som kommer att övervägas äratt plocka ut ett litet antal avvikelser av specifikt intresse för processinriktade fallstudier.Studiens förväntade bidragProjektet förväntas generera bättre kunskap om avtalen som <strong>offentliga</strong> beställare sluter, vilka krav påuppföljning som ställs <strong>och</strong> vilka åtgärder som vidtas vid bristindikationer. Detta är viktiga utgångspunkterför att kartlägga <strong>och</strong> utvärdera förutsättningarna för god kvalitet inom privat utförd vård-‐ <strong>och</strong>omsorgsverksamhet, <strong>och</strong> för att lämna förslag till eventuella åtgärder för att förbättrakonkurrensutsättningens villkor <strong>och</strong> effekter.
Change language