Verksamheten 2008 - Svenska litteratursällskapet i Finland

Svenska litteratursällskapeti FinlandBerättelse över verksamheten 2008ALLMÄN ÖVERSIKTSvenska litteratursällskapets verkställande direktör sedan 1986, kammarrådet Henry Wiklund, avgick medpension från posten som VD 31.8.2008. Till hans efterträdare som sällskapets verkställande direktör från1.9.2008 utsågs ekon.mag. Dag Wallgren. Dag Wallgren har tidigare verkat som sällskapets finansdirektör.Under Wiklunds ledarskap utvecklades sällskapets ekonomi synnerligen gynnsamt, vilket möjliggjordedels en anmärkningsvärd tillväxt inom sällskapets verksamhetssektor, dels en kraftig höjning av Svenskakulturfondens utdelningsmedel. Styrelsen och finansrådet avtackade Wiklund för hans bestående insatsersällskapet till fromma.Finlands Svenska Folkmusikinstitut i Vasa övergick 1.7.2008 till litteratursällskapet. Sällskapet togdärmed över ansvaret för institutets anställda, dess verksamhet och ekonomi. Samma dag överlåtelsenskedde inrättade sällskapet ”Arkivcentrum i Vasa” bestående av Folkmusikinstitutet och Österbottenstraditionsarkiv. I anslutning till överlåtelsen avgick institutets mångåriga chef, professor Ann-Mari Häggmanmed pension. Medarbetarstaben vid institutet utökades senare med en amanuensbefattning.Under 2008 inleddes begivenheterna i anslutning till Märkesåret 1809 och litteraturällskapets årshögtid5.2.2008 blev ett av de första evenemangen inom ramen för året. Professor Henrik Meinander hölldå festföredraget ”Nationen Finland, en lyckosam biprodukt?”. Under året utgavs flera böcker, arrangeradesseminarier m.m. för att hugfästa krigsminnet och uppmärksamma separeringen från moderlandet.Sällskapet medverkade bl.a. i planeringen av riksutställningen på Nationalmuseet. Sällskapet tog ocksåinitiativ till en lärobok Finskt krig, svenskt arv. Finlands historia genom nyckelhålet 1808–1809, som distribueradestill landets samtliga högstadier, gymnasier och yrkesläroinrättningar. Bokprojektet genomfördes isamarbete med Söderström & Co Förlags Ab. Som ett led i firandet understödde sällskapet även OstindiefararenGötheborgs besök i Helsingfors i juni.För att klarlägga och förtydliga sällskapets syfte, mål och strategi, relaterat dels till formuleringarnai gällande stadgar, dels till nya krav och förväntningar, igångsattes ett beredningsarbete under hösten.Utgående från VD:s föredragning slog styrelsen i november fast riktlinjer och tidtabeller syftande till attinför sällskapets 125-årsjubileum 2010 utarbeta och stadfästa en strategi för sällskapet 2015.Det annalkande 125-årsjubileet satte också i övrigt sin prägel på det gångna året. Förutom att planeringenav festligheterna 5.2.2010 avancerade och programramarna slogs fast, pågick inom arkiven, biblioteket,förlaget och forskningssektorn utredningar, forsknings- och bokprojekt syftande till lanseringunder jubileumsåret. För samordnandet av begivenheterna tillsatte styrelsen i september en intern arbetsgrupp.Sällskapet var involverat i beredningen av Fredrik Pacius 200-årsminne 2009. Paciusfonden inomlitteratursällskapet stödde aktivt olika initiativ. Huvudansvaret för arrangemangen låg på Rikskommitténför Fredrik Pacius 200-årsjubileum, i vilken sällskapet var representerat.Ett viktigt principbeslut under året var förändringen i sällskapets utgivningsprofil genom att utgivningpå andra språk än svenska gjordes möjlig. Utgivningsbeslut fattades gällande några böcker på tvåeller flera språk, svenskan inkluderad, och om utgivning av tidigare titlar i översättning till finska. – Försäljningenav sällskapets böcker steg till ny rekordnivå. Bäst sålde Kari Tarkiainen: Sveriges Österland. Frånforntiden till Gustav Vasa som trycktes i tre upplagor.I fördelningen av de ekonomiska resurserna skedde inga större förskjutningar mellan de olika verksamhetssektorerna.Kostnaderna för den ordinarie verksamheten steg med 17,5 procent jämfört med 2007.1

Utgående från resultaträkningen 2008 fördelade sig de ekonomiska resurserna mellan sällskapets störstaverksamhetssektorer enligt följande, jämfört med åren 2007 och 2006:Sektor 2008 2007 2006Förlag 996.000 € 759.000 € 706.000 €Arkiv och bibliotek 1.455.000 € 1.287.000 € 1.151.000 €Vetenskapliga nämnder, forsknings- o.a. projekt 2.205.000 € 1.728.000 € 1.288.000 €Pris, stipendier och övriga anslag till forskning 1.009.000 € 912.000 € 1.110.000 €Allmännyttiga lokaler, ideella fastigheter 487.000 € 442.000 € 414.000 €Publika evenemang, omkostnader, dispositionsmedel 612.000 € 694.000 € 294.000 €Administration inkl. IT-tj., Svenska kulturfondens förvaltning1.560.000 € 1.260.000 € 1.179.000 €Kostnader totalt 8.323.000 € 7.082.000 € 6.142.000 €Avdras stöd ur egna fonder ./. 205.000 € 159.000 € 293.000 €Totalt 8.118.000 € 6.923.000 € 5.849.000 €Utåtriktade aktiviteter i sällskapets husLitteratursällskapet etablerade sig i eget hus sommaren 1998. Huset har sedan starten fyllt en viktig funktionsom ett välbesökt ”svenskt rum” för såväl huvudstadsregionen som besökare från andra orter. I auditoriethölls i sällskapets regi ett hundratal möten, seminarier, föreläsningar m.m., i vilka utomståendeföreläsare, åhörare och inbjudna deltog. Bland seminarier och andra evenemang kan nämnas:– Föreläsningsserien våren 2008: ”Helsingfors är en sång”,– Föreläsningsserien hösten 2008: ”Jo derom kan jag ge besked, Om herrn så vill, ty jag var med”,– Seminarium med Svenska Akademien och Sveriges ambassad: ”dock vi bygga uppå krigisk strandSångmöns altar” 12.5.2008,– Seminariet ”Handel och kineserier – Kina och Sverige under ostindiska kompaniernas tidevarv”, i sambandmed Ostindiefararen Götheborgs besök i Helsingfors 10.6.2008,– Seminarium (på Hanaholmens kulturcentrum) om författaren Henry Parland (f. 1908) 8–9.9.2008,– Seminarium med Danmarks och Norges ambassader: ”Du ska inte tro att du är något”, Jantelagen 75 år(om den dansk-norske författaren Aksel Sandemose) 26.11.2008.Föreläsningsserierna åhördes av cirka 400 personer, seminarierna av cirka 300 personer. Programmen förföreläsningsserierna och seminarierna medföljer berättelsen som bilagor.Diktarhemmet, författargården AbramsSvenska litteratursällskapet i Finland är huvudman för två fastigheter av ideell natur, Diktarhemmet iBorgå och författargården Abrams i Vörå. Diktarhemmet är en viktig kulturinstitution, både lokalt ochnationellt. Hemmet disponerades av författaren Christer Kihlman. Författargården Abrams fick en nybeboare då folkmusikern Marianne Maans på försommaren flyttade in i gården.ÖvrigtEtt förnyat reglemente för sällskapets tjänstemannaledningsgrupp antogs av styrelsen i december. I stödav beslut i styrelsen och finansrådet 2007 trädde den nya lönereformen i sin helhet i kraft den 1 januari2008.Fortgående kontakter upprätthölls med representanter för undervisningsministeriets vetenskapsochkonstavdelningar i frågor av gemensamt intresse.Suomen Kulttuurirahastos storsatsning ”Boktalko” pågick. Litteratursällskapet bidrar med medeltill den del det gäller att tillgodose de enspråkigt svenska och tvåspråkiga kommunernas behov av att anskaffasvenskspråkig inhemsk litteratur till sina bibliotek. Projektet pågår åren 2008–2010.2

Samarbetet med Christine och Göran Schildts stiftelse i Ekenäs fortsatte i och med att sällskapetanslog medel för fortsatt arkivarbete inom stiftelsen.För utgivningsprojektet ”Syntes av svensk stormaktstid” (Norstedts) beviljades ett bidrag.För att långsiktigt säkerställa sällskapets och de vetenskapliga samfundens behov av lagerutrymmeförvärvade sällskapet den källarlägenhet vid Fredsgatan 15 där samfundens boklager varit beläget sedan1970-talet.Med Kungl. Gustav Adolfs Akademien i Uppsala ingicks ett ramavtal för att möjliggöra framtidasamarbete i form av seminarier och projekt. Några konkreta planer förelåg inte under året. – Samarbetetmed skandinaviska institutionen vid universitetet i Dorpat fortsatte i form av forskar- och föreläsarutbyte.Som en följd av ändrad lagstiftning beträffande stipendiaters socialskydd gick sällskapet in förändrade rutiner i enlighet med de direktiv som utfärdats i frågan.Anställda som varit i sällskapets tjänst jämna år tilldelades Centralhandelskammarens förtjänstteckenDessa var amanuens Margareta Sahlström (25 år), förste arkivarie Petra Hakala (20 år), arkivarieMarika Rosenström (20 år), ledande editionsredaktör Pia Forssell (10 år), amanuens Marijke Grotenfelt(10 år) och it-chefen Niklas Labart (10 år). Amanuens Sahlström förlänades därtill Riddartecknet av FinlandsLejons orden.Ett porträtt av kammarrådet Henry Wiklund avtäcktes i sällskapets hus på hans 60-årsdag den 10april 2008. Porträttet är målat av konstnären Riggert Munsterhjelm.STYRELSEStyrelsen hade följande sammansättning:ordförande: professor Håkan Andersson (invald 1980)vice ordförande: professor Fred Karlsson (invald 1996)sekreterare: professor Marika Tandefelt (invald 1995)skattmästare: ped.dr h.c. Carl-Olaf Homén (invald 2000),övriga ledamöter: professor Max Engman (invald 1980), professor Ann-Mari Häggman (invald 1981),professor Karmela Liebkind (invald 1994), professor Henrik Meinander (invald 1998), professor BoPettersson (invald 2000), docent Camilla Wide (invald 2007) professor Clas Zilliacus (invald 2003) ochprofessor Anna-Maria Åström (invald 1999).Styrelsens konstituerande möte ägde rum den 17 april. Styrelsen sammanträdde under årettill nio möten, funktionärerna till åtta möten. För styrelsens sekretariat svarade sällskapets kanslichefMagnus Pettersson. Styrelsens septembermöte ägde rum på Frugård i Jorois i samband med styrelsensresa till Savolax den 11–12 september 2008.FINANSRÅDFinansrådet hade följande sammansättning:ordförande och sällskapets skattmästare: pedagogie doktor h.c. Carl-Olaf Homén (invald 2000)övriga ledamöter: verkställande direktör Jannica Fagerholm (invald 2001)bergsrådet Ole Johansson (invald 2007)förvaltningsrådet Olof Olsson (invald 1994)minister Christoffer Taxell (invald 1982)För finansrådets sekretariat svarade, fram till 31.8.2008, sällskapets verkställande direktör, kammarrådetHenry Wiklund. 1.9.2008 övertogs ansvaret av verkställande direktör Dag Wallgren. Finansrådetsammanträdde fyra gånger under året. Styrelsens ordförande, professor Håkan Andersson, deltog ifinansrådets möten.3

REVISORERTill ordinarie revisor för perioden 2008–2009 återvalde årsmötet den 3 april 2008 ekon.mag. BengtNyholm, CGR med ekon.mag. Lars-Erik Herrgård, CGR, som suppleant. Ordinarie revisor dipl.ekon.Folke Tegengren, CGR, med dipl.ekon. Carl Gustaf af Hällström, CGR, som suppleant var vald förperioden 2007–2008.PERSONALAntalet anställda inom litteratursällskapet uppgick den 31 december 2008 till 101 personer (31.12.2007:91 personer). Av de anställda var 8 stationerade i Vasa, 8 i Åbo, 2 i Jyväskylä, 1 i Lübeck och de övriga iHelsingfors. Tillfällig personal, praktikanter och andra kortvarigt anställda, som inte är med i uppställningennedan, engagerades för olika slag av korta, tidsbegränsade uppdrag. Antalet visstidsanställda,framför allt personer bundna till tidsbegränsade forsknings- och utgivningsprojekt (1–5 år), uppgick till47 personer. De anställda fördelade sig mellan de olika verksamheterna enligt följande:Arkiv och bibliotek, inkl. vissa gemensamma funktioner 31Forskning, inkl. tidsbundna forskartjänster inom nämnder och projekt 24Förlag, inkl. särskilda tidsbundna litterära forsknings- och utgivningsprojekt 27Kansli, inkl. vissa gemensamma funktioner såsom IT och liknande 16Övriga 3Den totala summan av löner och arvoden som utbetalades 2008 uppgick till 3 783 442 euro (exklusiveSKF/Stor-Sarvlaks och de direktägda fastigheterna inom SLS och SKF). Totalt 346 personer tog emotlön eller arvode under året. Chef för arbetarskyddet var kontorschef Ninny Olin, arbetarskyddsfullmäktigMonica Ståhls-Hindsberg. Sällskapets arbetarskyddskommission, vald för perioden 2008–2009, bestod avNinny Olin, ordförande, Monica Ståhls-Hindsberg, sekreterare, samt Agneta Rahikainen och MarijkeGrotenfelt, vice fullmäktige.KANSLISällskapets administration omhänderhades vid slutet av 2008 av följande personer: verkställande direktör,ekon.mag. Dag Wallgren, kanslichef, agr.o.forst.mag. Magnus Pettersson, fastighetschef, dipl.ing. HansWiljanen, ekonomichef, ekon.mag. Ninny Olin, placeringschef, ekon.mag. Kristian Gerkman,ekonomisekreterare, socionom Margareta Selén, VD-sekreterare, dipl.korr. Gun-Britt Hietanen,bokförare, ekon.mag. Sonja Helenius, kanslisekreterare Lisbeth Kjellin, informatör Heidi Wallgren,kommunikationsansvariga, pol.mag. Heidi Orava, it-chefen, hum.kand. Niklas Labart,programutvecklaren/IT-stödpersonen, ingenjör Mikael Norrgård och vaktmästare Lars Lönnqvist.Fil.stud. Patrik Westerback och ekon.stud. John Pettersson var engagerade för en del tidsbegränsadeuppgifter inom kansliet.I likhet med tidigare år handhade sällskapets kansli under finansrådets överinseende förvaltningenav såväl sällskapets egen som Svenska kulturfondens ekonomi. Finansrådet avger separat berättelse överden ekonomiska verksamheten, se nedan. Under styrelsens överinseende handhade kansliet styrelsenssekretariat, verksamheten inom nämnder och projekt, förlaget, utdelningen av pris och stipendier m.m.Sällskapet fick under 2008 ta emot följande bidrag:EKONOMISKA BIDRAGRolf Tollanders arvingartillskott till K. E. Tollanders fond 2 746,-4

På förslag av styrelsen fastställdes medlemsavgifterna för 2008 till 20 euro för årsmedlem och 800euro för ständig medlem. Till årsmötesprotokollet antecknades utdelningen av stipendier ur BrödernaLars och Ernst Krogius forskningsfond och Carl Johan von Troils minnesfond.Till ny hedersledamot kallades professor Ann-Marie Ivars, Helsingfors, fil.dr h.c. Mikael Reuter,Helsingfors och professor Lars Wollin, Uppsala. Till nya korresponderande medlemmar kalladesprofessor Tom Moring, Helsingfors, docent Maj Reinhammar, Uppsala, pol.mag. Thomas Rosenberg,Lovisa och förlagskonsulten Peter A. Sjögren, Stockholm.Till medlemmar av styrelsen för treårsperioden 2008–2010 återvaldes professorerna Ann-Mari Häggman,Fred Karlsson, Marika Tandefelt och Anna-Maria Åström. Till medlem i finansrådet för perioden 2008–2011 återvaldes minister Christoffer Taxell.Av sällskapets revisorer var ekon.mag. Bengt Nyholm, CGR, med ekon.mag. Lars-Erik Herrgård,CGR, som suppleant i tur att avgå. Bägge återvaldes för åren 2008–2009.ÅrshögtidenÅrshögtiden den 5 februari hade följande program:Ouvertyr, dubbelkvartett ur Brahe DjäknarCarl XIII:s marsch vid Narva. Irländsk melodi, arr. J.C.F. Hæffner (Erik Gustaf Geijer)Dåne liksom åskan, J.H. Stunz (A.H. Weisman, översättning J. Jolin)Hälsningsord, sällskapets ordförande, professor Håkan AnderssonKristallen, folkvisa, arr. O.F. TullbergBrahe DjäknarUtdelning av litterära prisDivertissementThomas Byström: Air Russe VariéeEmil Holmström, pianoSara Wacklin: De två balerna, ur Hundrade minnen från ÖsterbottenI rollerna: Laila Björkstam, Joanna Wingren och Cecilia PaulStridsrop, text och musik av Gunnar WennerbergBrahe DjäknarFestföredag, professor Henrik Meinander”Nationen Finland, en lyckosam biprodukt?”Gråtkväde, professor Heikki LaitinenVårt land, unison sångMEDLEMMAR I SÄLLSKAPETS NÄMNDER M.M.Ackvisitionskommittén för Historiska och litteraturhistoriska arkivet: författaren Johan Bargum, fil.lic. RainerKnapas, arkivchef Mikael Korhonen, professor Olle Sirén, professor Marika Tandefelt och förstearkivarien.Bibliotekskommittén: överbibliotekarien Tore Ahlbäck, bibliotekschef Cecilia af Forselles, arkivchef MikaelKorhonen, bibliotekarien Jessica Parland-von Essen och kanslichef Magnus Pettersson.Allmänna prisnämnden (utsedd för prisutdelningen 5.2.2008): professor Clas Zilliacus, ordf., medlemmar iden skönlitterära sektionen fil.mag. Ralf Andtbacka, fil.kand. Barbro Holmberg och fil.dr Anna Möller-Sibelius samt medlemmar i fackbokssektionen professor Pauline von Bonsdoff, professor MarianneNordman och fil.dr Minna Sarantola-Weiss.Stipendienämnden för Hjördis och Arvid Standertskjölds minnesfond: Allmänna prisnämndens fackbokssektion.Prisnämnden för fonden Gustaf III:s minne 2006–2008: professor Max Engman, ordf., professor Ann-MarieIvars och professor Henrik Lilius.Nämnden för Karl Rosendahls dramatiska honorarium: författaren Johan Bargum, fil.dr Erik Kruskopf ochprofessor Clas Zilliacus.Nämnden för Statsrådet Mauritz Hallbergs pris (utsedd för 16.5.2008): professor Håkan Andersson, ordf.,professor Ann-Marie Ivars och professor Bo Pettersson. Åbo Akademi var företrädd av forskningschef6

Kimmo Grönlund (suppleant professor Ingvar Dahlbacka) och professor Ulrika Wolf-Knuts (suppleantakademilektor Ria Heilä-Ylikallio).Prisnämnden för Marcus Collins minnesfond: professor Pauline von Bonsdorff, ordf., fil.dr ChristinaBäcksbacka och konstintendent Dan Holm.Nämnden för Bröderna Lars och Ernst Krogius forskningsfond (utsedd för utdelningen 3.4.2008): rektor MarianneStenius, ordf., docent Susanna Fellman och enhetschef Juhana Vartiainen. Svenska handelshögskolan varföreträdd av professor Gunnar Rosenqvist och Ekonomiska Samfundet av forskaren Edvard Johansson.Nämnden för Lennart Engströms stipendium: professor Pentti Häkkinen, ordf. Åbo Akademi var företrädd avprofessor Tapio Westerlund och Svenska tekniska vetenskapsakademien av bergsrådet MartinSaarikangas.Nämnden för tryckningsbidrag ur C. o. C. Westermarcks fond: professor Merete Mazzarella, professor MarikaTandefelt och professor Johan Wrede.Styrelsen för Fond för Finlands svenska bildkonstnärer och tonsättare: kanslichef Magnus Pettersson, ordf. medverkst.dir. Henry Wiklund som suppleant.Historiska nämnden: professor Henrik Meinander, ordf., fil.dr Cecilia af Forselles, vice ordf., professor MaxEngman, docent Björn Forsén, fil.dr Tom Gullberg, fil.lic. Rainer Knapas, fil.dr Mikael Korhonen, docentLars-Folke Landgrén, docent Eljas Orrman, fil.dr Minna Sarantola-Weiss, professor Nils Erik Villstrandoch fil.dr Ann-Catrin Östman. Sekreterare var nämndens forskare fil.lic. Jennica Thylin-Klaus somblev moderskapsledig 15.10 och därefter vikarierades av fil.mag. Mats Wickström.Litteraturvetenskapliga nämnden: professor Bo Pettersson, ordf., fil.dr Pia Forssell, fil.dr Anna Hollsten, professorRoger Holmström, professor Päivi Lappalainen, fil.dr Holger Lillqvist, professor Merete Mazzarella,vice ordf. och professor Clas Zilliacus. Sekreterare var fil.mag. Judith Meurer.Samhällsvetenskapliga nämnden: professor Karmela Liebkind, ordf., akademiker Erik Allardt, professor FjalarFinnäs, docent Kimmo Grönlund, forskaren Catharina Lojander-Visapää, professor Anne-Marie Londen,professor Tom Moring, professor Tom Sandlund, vice ordf. och professor Susan Sundback. Sekreterarevar nämndens forskare MA Maria Kreander.Språkvetenskapliga nämnden: docent Camilla Wide, ordf., professor Erik Andersson, professor Ann-MarieIvars, professor Jan Lindström, professor Marianne Nordman, vice ordf., fil.dr h.c. Mikael Reuter, fil.lic.Caroline Sandström, professor Marketta Sundman, professor Marika Tandefelt, professor Anna-LenaØstern och professor Jan-Ola Östman. Sekreterare var nämndens forskare fil.mag. Jannika Lassus framtill 31.7 och därefter fil.mag. Sofie Henricson.Traditionsvetenskapliga nämnden: professor Anna-Maria Åström, ordf., fil.lic. Niklas Huldén, vice ordf., fil.drCarola Ekrem, fil.lic. Katja Hellman, professor Ann-Mari Häggman, professor Bo Lönnqvist, fil.dr LenaMarander-Eklund, professor Ulrika Wolf-Knuts och fil.dr Susanne Österlund-Pötzsch. Sekreterare varnämndens forskare fil.mag. Johanna Björkholm fram till 31.8 och därefter fil.mag. Sonja Hagelstam.Personhistoriska kommissionen: professor Max Engman, sammankallare, fil.dr Johanna Aminoff-Winberg,jur.dr Johan Bärlund, fil.mag. Pertti Hakala, docent Henrik Knif, fil.dr Jessica Parland-von Essen,pol.mag. Kristian Stockmann och docent John Strömberg.Årsfestkommittén, vald för 5.2.2008: musikredaktör Lena von Bonsdorff, ordf., professor HåkanAndersson, professor Bo Pettersson, kanslichef Magnus Pettersson och verkst.dir. Henry Wiklund.Publikationsutskottet: professor Max Engman, ordf., professor Håkan Andersson, professor Bo Petterssonoch professor Marika Tandefelt.Beredningsutskottet för Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II: professor Fred Karlsson, ordf.,professor Ann-Marie Ivars, professor Henrik Meinander och kanslichef Magnus Pettersson, sekr.Nämnden för Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond: professor Henrik Meinander, ordf., professorAsko Sarkola, professor Anna-Maria Åström och kanslichef Magnus Pettersson, sekr.Professor Carl-Eric Thors stipendiefond: sällskapets representant och kommitténs ordförande: professor Ann-Marie Ivars. Övriga medlemmar utses inom Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vidHelsingfors universitet.Carl-Johan von Troils minnesfond: representanter för familjen von Troil samt kanslichef Magnus Pettersson.Fonden Fredrik Pacius minne: professor Ann-Mari Häggman, ordf., musikredaktör Lena von Bonsdorff,fil.mag. Yvonne Thesleff och kanslichef Magnus Pettersson, sekr.7

Redaktionskommittén för Finlands svenska folkdiktning: professor Ann-Mari Häggman, ordf., fil.lic. AnneliAsplund, fil.kand. Birgitta Eklund-Strang, sekr., och professor Lars Huldén.Redaktionsrådet för Biografiskt lexikon för Finland: professor Henrik Meinander, ordf., professor MaxEngman, fil.dr Fredrik Hertzberg, redaktör, professor Ann-Mari Häggman, fil.lic. Rainer Knapas, docentHenrik Knif, huvudredaktör, generaldirektör Jussi Nuorteva, kanslichef Magnus Pettersson och professorAnna-Maria Åström.Styrgruppen för projektet Spara det finlandssvenska talet: professor Ann-Marie Ivars, ordf., förste arkivarien PamelaGustavsson, arkivchef Mikael Korhonen, fil.lic. Caroline Sandström, professor Marika Tandefelt,fil.dr Barbro Wiik och professor Jan-Ola Östman.Uppföljningsgruppen för projektet Spara det finlandssvenska talet: professor Ann-Marie Ivars, ordf., arkivchef MikaelKorhonen, projektkoordinator Lisa Södergård och forskningschef Christer Kuvaja, sekr.Redaktionen för förvaltningshistorisk terminologisk ordbok: professor Max Engman, ordf., regeringsrådet LarsGranlund, fil.dr Lena Huldén, professor Kaisa Häkkinen, arkivrådet, docent Eljas Orrman, vice ordf.,specialrådgivaren Peter Slotte och forskningschef Christer Kuvaja, sekr.Uppföljningsgruppen för projektet Svensk politik i Finland – beteende, opinion, framtid: professor Karmela Liebkind,ordf., docent Kimmo Grönlund, professor Lauri Karvonen och forskningschef Christer Kuvaja, sekr.Uppföljningsgruppen för projektet Finlandssvenskhet framställd genom musik: professor Ann-Mari Häggman, ordf.,professor Timo Leisiö, professor Pirkko Moisala och forskningschef Christer Kuvaja, sekr.Uppföljningsgruppen för projektet Tidig finlandssvensk litteratur – program och praktik: professor Clas Zilliacus,ordf., docent Pertti Lassila, fil.dr Holger Lillqvist och forskningschef Christer Kuvaja, sekr.Uppföljningsgruppen för projektet På väg mot kommunikativ kompetens: tillägnandet av svenskans struktur hos finskainlärare: professor Marika Tandefelt, ordf., professor Hanna Lehti-Eklund, professor Marketta Sundmanoch forskningschef Christer Kuvaja, sekr.Uppföljningsgruppen för projektet Biografi över Alexander Armfelt omfattande åren 1841–1876: professor MaxEngman, ordf., professor Osmo Jussila, fil.dr Robert Schweitzer och forskningschef Christer Kuvaja,sekr.Styrgruppen för Strömma gårds historik: professor Anna-Maria Åström, ordf., fil.dr Johanna Wassholm, professorNils Erik Villstrand och forskningschef Christer Kuvaja, sekr.Styrgruppen för Historiska sägner: docent Lena Marander-Eklund, projektkoordinator, fil.dr Carola Ekrem,docent Camilla Ingemark och forskningschef Christer Kuvaja.Redaktionen för Edith Södergrans samlade skrifter 3: professor Bo Pettersson, ordf., fil.dr Pia Forssell, fil.drBoel Hackman, utgivare, fil.dr Holger Lillqvist och professor Merete Mazzarella.Redaktionsrådet för Zacharias Topelius Skrifter: professor Max Engman, ordf., fil.dr Pia Forssell, fil.lic. RainerKnapas, docent Barbro Ståhle Sjönell, universitetslektor Kerstin Thelander, professor Clas Zilliacus ochredaktionschef Kim Björklund, sekr.Bestyrelsen för Stensböle Minnen: verkst.dir. Henry Wiklund, ordf., godsägaren Henrik Degerman, ekon.mag.Joakim Flinck och vicehäradshövding Björn von Konow.Förvaltningsrådet för Stor-Sarvlaks: verkst.dir. Henry Wiklund, ordf., Kristina Lindfors och agrolog BengtSohlberg.Förvaltningsnämnden för Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond: finansdirektör Dag Wallgren, ordf.,dipl.ekon. Peter Storsjö och ekon.mag. Kaj Åkerberg.Redaktörer för sällskapets underserier var: Historiska och litteraturhistoriska studier fil.mag. Malin Bredbacka-Grahn och docent John Strömberg, Studier i nordisk filologi professor Ann-Marie Ivars.REPRESENTATION OCH MEDLEMSKAP I ÖVRIGANÄMNDER, STYRELSER, STIFTELSER M.M.Längmanska kulturfondens prisnämnd 2007–2008: professor Marika Tandefelt.Delegationen för den svenska litteraturens främjande 2007–2009: professor Håkan Andersson och professor MaxEngman.8

Vetenskapliga samfundens delegation, styrelsen 2005–2008: professor Fred Karlsson med professor HåkanAndersson som suppleant.Vetenskapliga samfundens delegation, direktionen för publikationscentralen 2006–2008: kanslichef MagnusPettersson.Vetenskapliga samfundens delegation, arkivarbetsgruppen: förste arkivarie Petra Hakala.Vetenskapliga samfundens delegation, arbetsgruppen för forskningsetiska frågor inom humaniora och samhällsvetenskaper:forskningschef Christer Kuvaja.Vitterhetskommissionen: professor Merete Mazzarella.Styrelsen för A.F. Lindstedts och Svenska Handelsinstitutets stiftelse för handelsutbildning 2007–2008: rektor HarrietAhlnäs, verkst.dir. Jannica Fagerholm, prorektor Jan-Erik Krusberg och kontorschef Ninny Olin.Styrelsen för Sigrid Jusélius stiftelse 2006–2010: professor Håkan Andersson med ped.dr h.c. Carl-OlafHomén som suppleant och verkst.dir. Henry Wiklund med professor Fred Karlsson som suppleant.Nämnden som fastställer styrelsearvoden för Sigrid Jusélius stiftelse 2007–2008: förvaltningsrådet Olof Olsson.Styrelsen för Inez och Julius Polins fond/Samfundet Folkhälsan: SLS styrelseordförande, professor HåkanAndersson och skattmästare, ped.dr h.c. Carl-Olaf Homén, suppleanter SLS vice ordf., professor FredKarlsson och styrelsemedlem, professor Max Engman.Styrelsen för Dan. Joh. Wadéns fond: verkst.dir. Jannica Fagerholm och verkst.dir. Henry Wiklund.Migrationsinstitutets delegation: professor Sune Jungar med professor Nils Erik Villstrand som suppleant.Delegationen för Finlands institut i Paris: docent Nils Erik Forsgård.Förvaltningsnämnden för Fonden för kultur- och utbildningsinvesteringar i Svenska kulturfonden 2007–2009:verkst.dir. Henry Wiklund.Bokförlaget Atlantis styrelse: professor Max Engman och verkst.dir. Henry Wiklund.Representantskapet för Stiftelsen för Helsingfors universitetsmuseum: professor Fred Karlsson.Styrelsen för Stiftelsen för Helsingfors universitetsmuseum: fil.lic. Rainer Knapas.Delegationen för arkivverket 2004-2008: professor Anna-Maria Åström.Arkivverkets delegation för privatarkivärenden: arkivchef Mikael Korhonen.Nordiskt nätverk för editionsfilologer: fil.mag. Pia Forssell och fil.lic. Rainer Knapas.Suomalaisen Kirjallisuuden Seura: redaktionen för Klassikkoeditiot: fil.lic. Rainer Knapas.Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, kansanperinteen neuvottelukunta: förste arkivarie Carola EkremLitterära museer i Norden: fil.mag. Agneta Rahikainen.Uppföljningsgruppen för projektet Svenskt i Finland – en lång historia: arkivchef Mikael Korhonen.Direktionen för Brages Pressarkiv: arkivchef Mikael KorhonenLokalarkivsektionen inom Finlands svenska hembygdsförbund: arkivchef Mikael KorhonenNämnden för Svensk-Finlands textilarkiv: arkivarie Yrsa LindqvistSamarbetsgruppen för digitalisering av kulturarvet i Finland (eKAM): arkivchef Mikael Korhonen och förste arkivariePetra HakalaLedningsgruppen för digitalisering av kulturarvet i Finland (eKAM): kanslichef Magnus Pettersson.Arbetsgruppen ”Våra nationella kulturinstitutioner”: fil.mag. Agneta Rahikainen.Styrgruppen för forskningsprogrammet Nordiska rum: forskningschef Christer Kuvaja, professor Henrik Meinanderoch professor Clas Zilliacus.Pris och stipendier utdelade vid årshögtidenPRIS OCH STIPENDIERKarl Emil Tollanders pris om 30 000 euro och den Tollanderska medaljen tillföll diplomaten, professor, politicesdoktor Klaus Törnudd för en långvarig och fullödig gärning såväl inom ett flertal sektorer inomFinlands utrikesförvaltning som i universitetsväsendets tjänst, en dubbel karriär som även har avsatt ettstatsvetenskapligt författarskap på tre språk. Från den första boken, om svenska språkets ställning i Finland,till fjolårets samling essäer, Tidens krav. Uppsatser om Finlands utrikespolitik, präglas Törnudds skriftställarskapav vilja och förmåga att i klar text dryfta politik som en konst möjlig att idka med bibehållenintegritet.9

Ett pris om 15 000 euro ur Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond tillföll professor, filosofiedoktor Sven Hirn, som vid sidan av sitt värv som ledande biblioteksman har förverkligat ett omfattandekulturhistoriskt författarskap. Hans ämnesfält har framförallt täckt den populära kulturen i dess tidigaformer såsom turismen, cirkuskonsten, affischkonsten, operetten, dansen, fotografin och filmen. Därmedansluter sig hans forskning till den så kallade nya kulturhistorien, där sinne för mentalitet, teknik och detpopulära i sin samhälleliga kontext ingår som ett särtecken – hos Sven Hirn dessutom i ovanligt explicitoch väldokumenterad form. Hans senaste bok Från värdshus till Grand Hôtel. Hotell och restauranger i Helsingforsföre självständighetstiden är ett gott exempel på detta.Ett pris om 15 000 euro ur Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond tillföll dramaturgen HarrietNylund-Donner för en långvarig gärning vid Åbo Svenska Teater. Harriet Nylund-Donners bana somteaterdramaturg präglas av ingående sakkunskap och god samarbetsförmåga. Hon är därtill en produktivpjäsförfattare och översättare. Bland hennes uruppföranden vid Åbo Svenska Teater kan nämnas ”Auktionen”,”Sången i Själö” och ”Fantomen på teatern”, den sistnämnda tillsammans med trollkonstnärenTatu Tyni. Sin professionalitet har hon förmedlat på ett både kärnfullt och lågmält sätt.Ett pris om 15 000 euro ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II tillföll litteraturforskaren,filosofie doktor Arne Toftegaard Pedersen för boken Urbana odysséer. Helsingfors, staden och 1910-taletsfinlandssvenska prosa. Författaren beskriver på ett initierat sätt ett decennium som präglas av förändring,modernitet och kaos. I fokus för den mångsidiga analysen står den framväxande finländska urbanitetensådan den litterärt öppnar sig ur nya och spännande perspektiv. Staden Helsingfors står i medelpunkten,men författarnas tolkning av det urbana ger utrymme för såväl Nykarleby som New York.Ett pris om 15 000 euro ur Bokhandlaren Bo Carleskogs fond tillföll författaren Catharina Gripenbergför diktsamlingen Ta min hand, det vore underligt. I innovativa dikter som balanserar mellan existentiellt allvaroch befriande lekfullhet utforskar Gripenberg frågor om identitet och tillhörighet. En lyhörd dialogmed litterära valfrändskaper utgör ett väsentligt inslag i detta rika och mångbottnat poetiska verk.Ett pris om 15 000 euro ur Irma Carrells testamentsfond tillföll författaren och skådespelaren AndersLarsson för novellsamlingen Din klara sol, en livsklok, lakonisk och välgörande okonventionell bok. Berättelsernaär precisa och insiktsfulla. Det tema de alla på sitt sätt belyser är konstnärens utsatthet, det oftahöga pris han eller hon får betala för sin särbegåvning. Därtill präglas samlingen av den underfundigahumor vi har kommit att förknippa med och förvänta oss av Anders Larsson.Ett pris om 11 000 euro ur Astrid och Bertel Appelbergs fond tillföll författaren Hannele Mikaela Taivassaloför romanen Fem knivar hade Andrej Krapl, en ovanlig och halsbrytande berättelse om en orädd ungflicka, Alisa, som kastar sig ut i livet för att utforska vad världen – och det egna jaget – har att bjuda på.Boken är väl sammanhållen, rolig och säreget stilsäker. Den lyckas också med konststycket att hela tidenöverraska.Ett pris om 10 000 euro ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond I tillföll redaktören, filosofielicentiat Pia Ingström för boken Den flygande feministen och andra minnen från 70-talet. Boken baserar sig påett rikt intervjumaterial och erbjuder en i många avseenden förbluffande aktuell infallsvinkel på 1970-talets radikalism då kvinnorna inte blott erövrade en position i det offentliga rummet utan också tog sinakroppar i besittning. Författarens såväl roade som imponerade närvaro i texten ger den en levande och ibästa mening journalistisk litterär kvalitet.Ett pris om 10 000 euro ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond I tillföll tidigare chefredaktören,författaren Peter Lodenius för boken Ukraina. I Europas mitt. Arbetet lyfter fram ett av europeiskhistoria ständigt omförhandlat gränsland. I aderton kapitel varvar Lodenius intervjuer med drivet skrivnabakgrundsteckningar byggda på kunniga rechercher och bred ämneskännedom. Främst fokuseras västraUkraina, mötesplats för folk, religioner och språk, med väl valda exempel på gränslandets egenart somkulturellt fruktbar mark.Ett pris om 9 000 euro ur Eklund-Modeenska fonden med tillhörande medalj tillföll historikern, filosofiedoktor Henry Nygård för boken Byn som landskap, liv och sägen. Åvist 1775–2005. I denna nydanandebyhistoria vävs vardagliga mikrohistoriska händelser samman med stora makrohistoriska utvecklingslinjer.Undersökningen präglas av ett minutiöst källarbete och stor kännedom om landsbygdens vardagsvillkoroch näringar under olika tider.Ett pris om 8 000 euro ur Harald och Jenny Neovius fond tillföll författaren och kritikern Bror Rönnholmför prosadiktsamlingen Från en grop i sommaren, en försåtligt liten bok i en genre med goda finlandss-10

venska anor. Texterna bänder i gliporna mellan verklighet och språk och pekar underfundigt på hur verklighetenofta iförts en språkdräkt innan vi hunnit notera det. När Rönnholm läser det bildliga uttrycketefter bokstaven spritter den stelnade metaforen till och får nytt liv. Återupplivningen verkar starkt upplivandeockså på läsaren.Ett pris om 7 500 euro ur Paul Werner Lybecks testamentsfond tillföll författaren Kent Danielsson förden prosapoetiska berättelsen Balladen om Bel Ols, en djupt originell och vacker bok som tillvaratar möjligheternahos två uttrycksformer. Med gripande innerlighet gestaltar Danielsson en lidande människas vägtill självkännedom. Han visar hur kärlek kan förlösa kroppens och måleriets heliga samspel i en tidmycket olik vår, förunderlig och fattbar på samma gång.Ett pris om 7 500 euro ur Paul Werner Lybecks testamentsfond tillföll författaren, professor TorstenPettersson för diktsamlingen Jag ser en stjärna. Ett diktat porträtt av Carl von Linné. I en svit rolldikter iorimmad sonettform ger oss Pettersson en verksam forskare och spörjare, ännu icke adlad och förgipsadtill jubilar. Samlingen utgörs av diktjagets sinnligt detaljskarpa reflexioner kring människans möjlighet attmed tanken genomtränga skapelsen som system. Linnæus är ett barn av sin tid, men i sin förundran införtillvaron är han också like och broder till dagens läsare.Ett pris om 5 000 euro ur Carl Gustaf Estlanders minnesfond tillföll författaren, filosofie licentiatSten-Erik Abrahamsson för Stad i skugga, den tredje delen i en romanserie. Med empati och försonandehumor skildrar Abrahamsson hur andra världskriget formar livsödena i en åländsk sjömansfamilj. Mötetmellan lokalhistoria och världshändelser och mellan det personliga och det allmänmänskliga levandegörsgenom ett säkert berättargrepp i en realistisk tradition.Ett pris om 5 000 euro ur Hedvig Lovisa Falckens testamentsfond tillföll filosofie doktor Ulrika Gustafssonför den litteraturvetenskapliga avhandlingen Världsbild under sammanställning. Individ, ensamhet ochgemenskap i Ulla-Lena Lundbergs författarskap. Avhandlingen är en välskriven och intelligent studie i författarskapetmed speciell fokus på boken Sibirien. Ett självporträtt med vingar. Mot bakgrund av självbiografiskgenreteori och subjektivitetsforskning presenterar Gustafsson en inträngande analys av individualismoch modernitet i det lundbergska författarskapet.Ett pris om 5 000 euro ur Femtioårsfonden tillföll pedagogie doktor Camilla Björklund för avhandlingenHållpunkter för lärande. Småbarns möten med matematik. Avhandlingen tillhör området barnpedagogikoch har en variationsteoretisk, fenomenografisk ansats. Den synliggör på ett fängslande sätt den rika variationav grundläggande matematiska erfarenheter som småbarn tillägnar sig i samspel med andra människoroch med sin miljö. Camilla Björklund ger med sin väl sammanhållna och målmedvetet genomfördaavhandling värdefulla möjligheter till vidare pedagogiska tillämpningar.Granberg-Sumeliuska priset om 5 000 euro tillföll författaren Minna Lindeberg och illustratören LindaBondestam för bilderboken I en grop i Kalahari. I denna färgstarka och finurliga fabel om kiv och fred,bråk och fasoner tas svängarna ut i härliga bilder och charmfull text. Den trygga modersrelationen görbokens djurunge klok och föredömlig i dusterna med omvärlden. Sensmoralen är lika distinkt som dessuttryck är poetiskt, oväntat och glatt.Ur Fonden Gustaf III:s minne utdelades två pris om 7 000 euro vartdera. De prisbelönade doktorsavhandlingarnarepresenterar nya tvärvetenskapliga, även semiotiska infallsvinklar på den gustavianskaepoken.Jessica Parland-von Essens Behagets betydelser. Döttrarnas edukation i det sena 1700-talets adelskulturbehandlar uppfostran av döttrar till föräldrar i första ståndet, bland dem Gustaf Mauritz Armfelts dotter.Från en granskning av bildningsideal och uppfostringsmetoder vidgas studien på ett elegant sätt till enanalys av adelns strategier för att bevara sin exklusivitet och sin ledande ställning i samhället.Makt står i centrum också för Henrika Tandefelts Gustav III inför sina undersåtar. Konsten att härskaoch politikens kulturhistoria. Genom delundersökningar av nådevedermälen, tillkomsten av Vasa hovrätt ochiscensättningen av konungens roll i kriget 1788–1790 visar författaren innovativt hur symboliska och ceremoniellainslag är reella och integrerade delar av den politiska kulturen och Gustav III:s härskarskap.Ur Hjördis och Arvid Standertskjölds minnesfond utdelades stipendier till arbetsgruppen Ulla-Britta Broman-Kananen och Anne Sivuoja-Gunaratnam 7 000 euro och fil.dr Anna Möller-Sibelius 7 000 euro.11

Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fondUr fonden utdelades stipendier till fil.dr Barbro Allardt-Ljunggren 10 000 euro, fil.mag. Johanna Björkholm8 400 euro, fil.mag. Jens Grandell 6 600 euro, fil.lic. Janne Haikari 15 000 euro, fil.mag. TiinaHemminki 10 000 euro, fil.mag. Ingalill Ihrcke-Åberg 10 000 euro, fil.mag. Jonas Michael 10 000 euro,fil.mag. Matias Kaihovirta 15 000 euro, fil.mag. Kasper Kepsu 15 000 euro, fil.mag. Markus Lepola 8 000euro, fil.mag. Sanna Lillbroända-Annala 4 000 euro, docent Lena Marander-Eklund 7 000 euro, fil.mag.Juha Mikkonen 15 000 euro, fil.mag. Sara Nordlund-Laurent 5 000 euro, docent Helena Ruotsala 15 000euro, fil.mag. Linnea Stara 10 000 euro, fil.mag. Elisabeth Stubb 15 000 euro, fil.mag. Emmi Tittonen15 000 euro och fil.mag. Mia Åkerfelt 15 000 euro.Statsrådet Mauritz Hallbergs prisHallbergska priset om 15 000 euro utdelades den 16 maj och tillföll teol.dr Pamela Slotte för hennes doktorsavhandlingMänskliga rättigheter, moral och religion. Om de mänskliga rättigheterna som moraliskt och juridisktbergrepp i en pluralistisk värld (Åbo Akademi 2006).Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond IIFondens avkastning 2008 uppgick till 500 000 euro. Styrelsen fattade 16.5.2008 beslut om följande dispositioner.Beviljade stipendier och understöd:267 550 euroSvenska språket: Arrangörskommittén för den fjärde nordiska SFL-workshoppen (Institutionen för nordiskaspråk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet) 1 000 euro, Föreningen för nordisk filologi1 600 euro, fil.mag. Linda Huldén 15 000 euro, ped.lic. Annette Kronholm-Cederberg 10 000 euro,fil.mag. Jannika Lassus 7 500 euro, fil.mag. Lieselott Nordman 2 500 euro, fil.mag. Sofia Stolt 7 000 eurooch fil.mag. Maria Vidberg 10 000 euro.Historia: Verkst.dir. Christian Aspegrén 5 000 euro, fil.mag. Marina Catani 9 000 euro, journalisten MattsDumell 2 000 euro, Finlands svenska historielärare r.f. 4 000 euro, tf. professor, docent Björn Forsén5 000 euro, forskningschef Sofia Häggman 15 000 euro, fil.mag. Matias Kaihovirta 15 000 euro, fil.lic.Hilding Klingenberg 2 000 euro, fil.mag. Charlotta Lindberg 15 000 euro, Malms Svenska Ungdomsföreningr.f. 1 500 euro, Måkläppen AB 5 000 euro, docent Jyrki Paaskoski 5 000 euro, fil.mag. Taina Uusitalo10 000 euro och Åbo Akademis Studentkår 1 000 euro.Teologi och kyrkohistoria: Fil.dr Måns Broo 7 500 euro, bitr. överskötaren Monica Cleve 7 500 euro,teol.mag. Marcus Moberg 5 000 euro, teol.dr André Swanström 15 000 euro, MA Miika Tolonen 15 000euro och teol.dr, fil.dr Iris Wikström 2 000 euro.Miljövård och teknologi: Fil.mag. Rasmus Fältmarsch 3 000 euro, Natur och Miljö r.f. 10 000 euro, fil.mag.Linda Nordmyr 5 000 euro, fil.mag. Maria Nyberg 2 000 euro, fil.mag. Sonja Nybom 1 950 euro, fil.mag.Miriam Nystrand 2 000 euro, fil.mag. Minna Stubina 15 000 euro, Vindkraftföreningen r.f. 7 500 eurooch WWF Finlands havsörnsarbetsgrupp 20 000 euro.För prisutdelning 5.2.200815 000 euroReserverat för stipendieutdelning inom Historiska nämnden 26 000 euroReserverat för tryckning i sällskapets skriftserie106 000 euroReserverat för Språkvetenskapliga nämnden, forskningsverks. m.m. 32 000 euroFonden Fredrik Pacius minneUr fonden utdelades följande bidrag:Akademiska sångföreningen 12 000 euro för ett skivprojekt inför Pacius 200-årsjubileum, FöreningenKypron Prinsessa ry 10 000 euro för uppförandet av konsertversionen av Prinsessan av Cypern påSvenska Teatern 11.5.2008, forskaren Silke Bruns 13 000 euro för redigeringen av Fredrik Pacius brevoch dagböcker, professor Tomi Mäkelä 9 000 euro för redigeringen av Fredrik Pacius brev och dagböcker,professor Matti Vainio 5 000 euro för en biografi över Fredrik Pacius och redaktionen för Zacha-12

ias Topelius Skrifter 15 000 euro för arbetet med Topelius musikalier och utgivningen av Z. Topelius ochjulens sånger.Övriga pris, stipendier och bidragUr Albert de la Chapelles fond utdelades 47 836,26 euro för anskaffning av konst till Ekenäs Museum och15 000 euro för museets projekt Raseborgs Kungsgård, 40 000 euro till Schjerfbeck-Sällskapet i Ekenäsr.f. för anordnande av en konstnärstävling för ett högklassigt monument över Helene Schjerfbeck och15 000 euro till Camilla Hautala för projektet Herrgårdar i Västra Nyland.Ur Bröderna Lars och Ernst Krogius forskningsfond utdelades stipendier till ekon.mag. Linda Gerkman2 300 euro, pol.mag., ekon.kand. Annica Karlsson 1 500 euro, Arbetsgruppen Johan Knif och SeppoPynnönen 3 000 euro, pol.mag. Kristian Koerselman 1 500 euro, ekon.mag. Arto Thurlin 6 500 euro ochekon.mag. Joacim Tåg 11 200 euro.Ur Carl-Johan von Troils minnesfond utdelades resestipendier till med.kand. Anni Herlevi 750 euro,med.kand. Lisa Nyström 800 euro, med.kand. Jannice Sirkka 1 500 euro och med.kand. Christoffer Stark2 000 euro.Historisk Tidskrift för Finland erhöll ett bidrag om 14 000 euro och tidskriften Budkavlen ett bidragom 1 800 euro.De vetenskapliga nämndernas forskningsstipendier förtecknas i respektive nämnds berättelse, se nedan.FÖRLAG, UTGIVNINGSPROJEKT OCH BOKMÄSSORFörlagssektorn hade ett produktivt år 2008. De största händelserna var utgivningen av första delen avBiografiskt lexikon för Finland, första delen av Finlands svenska historia (Kari Tarkiainens Sveriges Österland)och utgåvan av C.F. Hornstedts resebrev från Ostindien 1782–1786, som lanserades stort i samband medOstindiefararen Götheborgs besök i Helsingfors i juni. Försäljningen av böcker var större än någonsintidigare. Arbetet med utgåvan Zacharias Topelius Skrifter avancerade och ledningen för projektet omorganiseradesi och med att utgåvans nya redaktionsråd inledde sitt arbete. En stor förändring var att förlagetsforskare Rainer Knapas övergick till uppgifter utanför huset i början av året. Till följd härav var denordinarie förlagsverksamheten underbemannad under våren.Verksamheten inom förlagssektorns tre delar, den ordinarie redaktionen (förlaget), redaktionenför Zacharias Topelius Skrifter (ZTS) och redaktionen för Biografiskt lexikon för Finland (BLF) redovisasvar för sig nedan.PersonalFörlaget hade två fastanställda under året, pol.mag. Nina Edgren-Henrichson och forskaren, fil.lic. RainerKnapas (avgick 28.2.2008), samt fyra redaktörer vars kontrakt på tre år löpte ut 31.12.2008 fil.mag.,pol.kand. Malin Bredbacka-Grahn (återinträdde efter moderskaps- och föräldraledighet 11.8.2008),fil.mag. Nora Ervalahti, fil.mag. Jonas Lillqvist och fil.mag. Hedvig Rask. Fil.stud. Lari Assmuth var anställdsom redaktionsassistent (5.5–30.11.2008, timanställd t.o.m. 31.8). Med enskilda bokprojekt arbetaderedaktörerna fil.mag. Patricia Berg (timanställd) och fil.mag. Eva Gädda (1.8.2007–31.12.2008) samt redaktionsassistentenKira Pihlflyckt (månadslön 1.6–31.8.2008, därefter timanställd)Det administrativa ansvaret för utgåvan ZTS låg hos redaktionschefen fil.mag. Kim Björklund(tre år från 1.11.2006, tjänstledig 1–11.7.2008). Heltidsanställda var ledande editionsredaktören Pia Forssell(fast anställd), fil.mag. Jens Grandell (tre år från 1.12.2007), fil.mag. Carola Herberts (fast anställd),fil.mag. Laura Mattsson (föräldraledig från 31.10.2008) och fil.mag. Pia Varstala (tre år från 1.5.2008).Som redaktör på deltid verkade fil.lic. Thomas Gartz (redaktionsassistent till 31.5.2008, e-redaktör1.6.2008–31.5.2009, arbetar på distans). Redaktörstjänster köptes av Firma Toftegaard Pedersen, Trondheim(fil.dr Arne Toftegaard Pedersen) under hela året. Anställda redaktionsassistenter var pol.stud. CeciliaEriksson (deltid, 1.6.2008–31.12.2009), fil.mag. Catharina Gripenberg (20.11.2007–31.8.2008), fil.drUlrika Gustafson (deltid 1.1.2008–30.8.2008, heltid 1.9.2008–31.12.2010), fil.mag. Johan Kylander13

(1.12.2007–31.12.2009, varav fyra månader/år heltidsanställd för ZTS), fil.mag. Katarina Pihlflyckt (deltid,19.3.2007–31.5.2008, heltid 1.6.2008–31.12.2010), fil.stud. Mats Dahlberg (deltid, 5.5.2008–31.12.2009), fil.mag. Johanna Törni (heltid, 15.8.2006–14.2.2008, stationerad i huvudsak i Vasa), fil.mag.Anna Hiidensalo (heltid 20.10.2008–31.12.2009) och Anna Torvaldson (heltid 15.12.2008–31.12.2009).Redaktionen för BLF bestod av fil.dr Henrik Knif (huvudredaktör, anställd 1.12.2002, anställningenförlängd till 31.12.2010), fil.dr Fredrik Hertzberg (redaktör, anställd 1.3.2003, anställningen förlängdtill 31.12.2010), fil.mag. Nina Johansson (bildansvarig, anställd 1.1.2006, moderskapsledig fr.o.m.9.5.2008), fil.stud. Helena Holm (bildansvarig 13.3–9.9.2008) och fil.dr Jeannette Forsén (redaktör, anställd22.9.2008 på deltid).Grafikern, fil.mag. Antti Pokela (kontrakt 1.1.2008–31.12.2010) hade uppgifter i främsta hand förförlaget, men också för ZTS och BLF samt för sällskapet som helhet. Producenten, fil.mag. Agneta Rahikainen(fast anställd) arbetade också i nära anknytning till förlaget med bl.a. pr-verksamhet och bokmässor.Produktionsassistenten, fil.mag. Lisen Sundqvist (timanställd 1.1–31.12.2008) arbetade med bokmässorna,bl.a. med SLS:s egna bokmässeengagemang, och särskilda uppdrag för förlaget, medan kanslisekreterarenLisbeth Kjellin ansvarade för distribution och kontakter med bokhandlare.Gemensamma möten för hela förlagsenheten hölls fem gånger under året, tre gånger under vårenoch två gånger under hösten, då dels kanslichefen Magnus Pettersson informerade personalen om allmännaärenden inom SLS, dels personalen rapporterade om aktuella frågor.FörlagetLedning och verksamhetPublikationsutskottet (PU) sammanträdde till sex ordinarie möten under året. PU:s sammansättning harredovisats ovan. PU:s beredande och verkställande utskott (PU-U), bestående av ordf. Max Engman,kanslichefen Magnus Pettersson, forskaren Rainer Knapas (t.o.m. 28.2.2008) och redaktionschefen NinaEdgren-Henrichson möttes tre gånger under året.Bland de ärenden som PU behandlade kan nämnas riktlinjer för förlagets framtid, två stora utgivningsprojekt(C.G.E. Mannerheims Dagbok förd under min resa i Central Asien och Kina 1906–07–08, utg.Harry Halén, och G.A. Wallins brev och dagböcker, utg. Kaj Öhrnberg) och förlagets framtida utgivning avöversatt forskningslitteratur.I sällskapets skriftserie utkom 14 nya titlar, ett faksimiltryck och ett onumrerat nytryck. Dessutomutkom två ordinarie nummer av sällskapets tidskrift Källan, bokkatalogen Böcker 2008 och sällskapetsväggkalender. Förlaget producerade också ett faksimiltryck av ett skuggspel med motiv ur Fänrik Stålssägner samt diverse PR-material.Redaktionens arbete leddes och förlagets samarbete med de övriga sektorerna inom SLS samordnadesav redaktionschefen, som också var föredragande vid publikationsutskottets möten och verkställdeutskottets beslut. Redaktörerna har haft ansvar för hela produktionsprocessen från manus till färdig bokför de böcker de arbetat med. Utöver arbetet med böckerna för 2008 och början av 2009 ingick HedvigRask, Nora Ervalahti och Malin Bredbacka-Grahn i redaktionen för Källan. Nora Ervalahti var bildredaktörför ett flertal titlar. Samtliga redaktörer producerade material för förlagets webbsidor, levererade texterför pressmeddelanden och annat pr-material om böckerna och deltog i marknadsföringen av dem påbokmässor, andra bokevenemang och föredragsaftnar. Produktionsassistenten Lisen Sundqvist ansvaradeför den kontinuerliga uppdateringen av webbsidorna. Redaktören Eva Gädda fick utgivaransvar för utgåvanav Victor Tuderus krigsdagbok 1877–1878 efter att Rainer Knapas avgick, och hon arbetade med denunder hela året. Redaktören Patricia Berg arbetade under våren med Hornstedtutgåvan och därefter medutgåvan av G.A. Wallins brev och dagböcker. Redaktionsassistenten Kira Pihlflyckt arbetade också medWallinutgåvan. De anställda inom förlaget höll även detta år veckomöten på måndagsförmiddagarna.En arbetsgrupp bestående av redaktören Eva Gädda, SLS:s kommunikationsansvariga Heidi Orava,grafikern Antti Pokela, producenten Agneta Rahikainen, produktionsassistenten Lisen Sundqvist ochredaktionschefen Nina Edgren-Henrichson gick igenom rutinerna för marknadsföringen av böckerna,kartlade styrkor och brister och lade fram en rapport om hur marknadsföringen skulle kunna effektiveras.14

På uppdrag av publikationsutskottet gjorde fil. dr Per Stam (Stockholm) i november och decemberen utredning och plan för en eventuell framtida utgåva av Henry Parlands arbeten. Hans rapportkommer att vara underlag för vidare beredning av frågan under 2009.Evenemang, seminarier och utbildningDen 8–9 september ordnade förlaget ett seminarium om Henry Parland, ”Erhållit Europa”/vilket härmederkännes. Henry Parland 1908–2008 i samarbete med Hanaholmen – Kulturcentrum för Sverige och Finland.Seminariet hölls på Hanaholmen och lockade över 130 deltagare. För seminarieplaneringen stod enarbetsgrupp bestående av professor Clas Zilliacus, fil.dr Per Stam, redaktionschefen Nina Edgren-Henrichson, producenten Agneta Rahikainen och produktionsassistenten Lisen Sundqvist; de två sistnämndasvarade för de praktiska arrangemangen. För programmet, se bilaga.Under året ordnades fyra utgivningstillställningar. Eric Gustaf Ehrströms Dagbok från fälttåget i Österbotten1808 utgavs tillsammans med SKS i Sederholmska huset den 4 mars, Kari Tarkiainens bok SverigesÖsterland utgavs den 31 mars i sällskapets hus, C.F. Hornstedts Brev från Batavia lanserades tillsammansmed de två nytrycken den 10 juni ombord på Ostindiefararen Götheborg och Biografiskt lexikon för Finland1 utgavs den 19 september i sällskapets hus.Ett internt seminarium, med styrelsemedlemmar och förlagets personal som deltagare, ordnadesden 27 mars om SLS:s utgivning av översatta verk. Seminariet och rapporten från det resulterade i att styrelsenfattade beslut bl.a. om att SLS i framtiden i högre grad ska ge ut översättningar av finsk vetenskapligaverk som behandlar det svenska i Finland.Förlagets personal höll ett utbildnings- och utvecklingsseminarium på Svartå slott den 20–21 maj.På programmet stod bl.a. en föreläsning i stresshantering (föreläsare HvM Kitty Seppälä) och genomgångav och diskussion kring förlagets utgivningsprogram och rutiner.Redaktionschefen Nina Edgren-Henrichson deltog i en kurs i förlagsengelska den 30 maj (arr.Förlagsföreningen och Förlagsredaktörernas förening) och i en kurs om upphovsrätt den 30 september(arr. WSOYPro). Redaktörerna Nora Ervalahti, Eva Gädda, Jonas Lillqvist och Hedvig Rask deltog i kursen”Typografiaa tiedekustantajille” den 17 april (arr. Förbundet för vetenskapspublicering). RedaktörernaNora Ervalahti, Eva Gädda och Hedvig Rask deltog i en kurs i bildredigering (arr. Förlagsföreningenoch Förlagsredaktörernas förening). Alla redaktörer, redaktionsassistenten och redaktionschefen deltog iden kurs i textkritik som ZTS ordnade i november och december (och januari 2009).PrisMerete Mazzarellas bok Fredrika Charlotta, född Tengström. En nationalskalds hustru fick pris som Årets vetenskapsbok.Priset delas ut av Vetenskapliga samfundens delegation och Förbundet för vetenskapspubliceringi Finland. Den finska utgåvan av Max Engmans bok Gränsfall. Utväxlingar och gränstrafik på Karelskanästet 1918–1920 belönades med Statens pris för informationsspridning. Grafikern Anders Carpelan fickett hedersomnämnande för den grafiska utformningen av Arne Toftegaard Pedersens bok Urbana odysséer.Helsingfors, staden och 1910-talets finlandssvenska prosa av Kommittén för Finlands bokkonst.För uppgifter om SLS-författare som tilldelades pris på sällskapets årsfest 5.2.2008, se Pris och stipendierDistribution och försäljningDistributionen av sällskapets böcker gick dels via de vetenskapliga samfundens gemensamma bokhandelVetenskapsbokhandeln, dels via distributionsföretaget Förlagssystem Finland. Den mest sålda boken varKari Tarkiainens Sveriges Österland. Från forntiden till Gustav Vasa, som bl.a. var månadsbok i bokklubbenClio i Sverige. Försäljningen inbringade sammanlagt ca 160 000 € (2007: 101 0000 €), vilket var mer ännågonsin tidigare.SamarbetspartnerFörlagets samarbete med Bokförlaget Atlantis i Stockholm var livligare än någonsin. Hela åtta av sällskapetsböcker utkom hos Atlantis under året: Wilhelm och Ferdinand von Wright, Dagböcker, Konstnärsbrödernavon Wrights dagböcker 6; Max Engman, Gränsfall. Utväxlingar och gränstrafik på Karelska näset1918–1920; Kari Tarkiainen, Sveriges Österland. Från forntiden till Gustav Vasa; Eric Gustaf Ehrström, Dagbokfrån fälttåget i Österbotten 1808; Jan Samuelson, Eliten, riket och riksdelningen. Sociala nätverk och geografisk15

mobilitet mellan Sverige och Finland 1720–1820; Henrika Tandefelt, Konsten att härska. Gustaf III inför sina undersåtar;C.F. Hornstedt, Brev från Batavia. En resa till Ostindien 1782–1786 och Biografiskt lexikon för Finland.Även samarbetet med Finska litteratursällskapet SKS:s förlag fortsatte, dels med gemensammainformella möten, dels med gemensamma bokprojekt. En bok utgavs parallellt på bägge förlagen, nämligenEric Gustaf Ehrström, Dagbok från fälttåget i Österbotten 1808/Ylioppilaan sotapäiväkirja 1808, och arbetetmed tre gemensamma böcker för 2009 påbörjades.Genom Bytescentralen för vetenskaplig litteratur upprätthöll sällskapet bytesförbindelse med 102utländska nationalbibliotek och vetenskapliga bibliotek, universitetsinstitutioner och forskningsinstitut.Utbyteslitteraturen från utlandet placerades dels i sällskapets eget bibliotek, dels i Finlands Nationalbibliotekoch andra universitetsbibliotek i Finland. Bytescentralen upprätthålls av Vetenskapliga SamfundensDelegation.Redaktionchefen deltog under året i två möten som utskottet för Specialförläggarna inom Finlandsförlagsförening ordnade. Under mötena behandlades bl.a. elektronisk publicering och andra intressefrågor.Publikationer 2008Böcker600:6 Wilhelm och Ferdinand von Wright, Dagböcker, Konstnärsbröderna von Wrights dagböcker 6, utg.Anto Leikola, Juhani Lokki, Torsten Stjernberg & Johan Ulfvens (förlagsred. Edgren-Henrichson)696 Max Engman, Gränsfall. Utväxlingar och gränstrafik på Karelska näset 1918–1920 (förlagsred. Lillqvist,Knapas, bildred. Ervalahti)702:1 Kari Tarkiainen, Sveriges Österland. Från forntiden till Gustav Vasa, Finlands svenska historia (förlagsred.Lillqvist, Knapas, bildred. Ervalahti, ombr. Pokela)703 Eric Gustaf Ehrström, Dagbok från fälttåget i Österbotten 1808 (förlagsred. Ervalahti)704 Hanna Hagmark-Cooper, Avsked och återseende. Sjömanshustruns liv under 1900-talet (förlagsred. Rask)705 Jan Samuelson, Eliten, riket och riksdelningen. Sociala nätverk och geografisk mobilitet mellan Sverige och Finland1720–1820 (förlagsred. Lillqvist)706 Henrika Tandefelt, Konsten att härska. Gustaf III inför sina undersåtar (förlagsred. Edgren-Henrichson)707 C.F. Hornstedt, Brev från Batavia. En resa till Ostindien 1782–1786, utg. Christina Granroth under medverkanav Patricia Berg och Maren Jonasson (förlagsred. Berg, ombr. Pokela)708 Malin Bredbacka-Grahn & John Strömberg, Historiska och litteraturhistoriska studier 83709 Maire Gullichsen, Regnbågsfärger, mörka stänk. Minnesvandringar 1907–1928, red. Cita Reuter (förlagsred.Lillqvist)710:1 Biografiskt lexikon för Finland (förlagsred. Assmuth, Edgren-Henrichson, ombr. Pokela)711 Yrsa Lindqvist (red.), Tradition och turism på Åland. Att använda kulturarvet (förlagsred. Rask)713 Lars Huldén, Akademiska dikter och visor (förlagsred. Lillqvist)715 Max Engman & Nils Erik Villstrand (red.), Maktens mosaik. Enhet, särart och självbild i det svenska riket(förlagsred. Bredbacka-Grahn)273 (faksimil) Israel Reinius, Journal hållen på resan till Canton i China, utg. Birgit Lunelund (förlagsred.Rask)onumrerad (nytryck ur 281, HLS 16) Birgit Lunelund, Peter Johan Bladh och Svenska Ostindiska Compagniet(förlagsred. Rask)Övriga publikationerKällan 1/2008, 68 s., red. Nina Edgren-Henrichson, Magnus Pettersson, Mikael Korhonen, Nora Ervalahti& Hedvig Rask. I numret ingår 18 bidrag.Källan 2/2008, 76 s., red. Nina Edgren-Henrichson, Malin Bredbacka-Grahn, Nora Ervalahti, MikaelKorhonen, Magnus Pettersson & Hedvig Rask. I numret ingår 17 bidrag.Böcker 2008, redigering Nora Ervalahti, grafisk form Antti Pokela.SLS-kalendern 2008, bildval Anne-May Berger & Nora Ervalahti, texter Nora Ervalahti, grafisk formAntti Pokela.16

Skuggspelet Fänrik Ståls sägner. V. Sandel eller slaget vid Virta bro. Faksimil av G.W. Edlunds förlags skuggspelfrån 1882.Zacharias Topelius SkrifterUtgåvans ledningUtgåvans redaktionsråd, med uppgift att handha den vetenskapliga ledningen och planeringen, inleddesitt treåriga mandat 1.1.2008. Ordförande är Max Engman, viceordförande Clas Zilliacus och de övrigamedlemmarna Pia Forssell, Rainer Knapas, Barbro Ståhle Sjönell och Kerstin Thelander. RedaktionschefenKim Björklund är föredragande och sekreterare i redaktionsrådet, och verkställer dess beslut. Redaktionsrådetsammanträdde tre gånger under året: 14–15.2, 7.4 (båda gångerna i SLS, Helsingfors) och 2.9 (iBörshuset, Stockholm).Under 2008 tillsatte redaktionsrådet följande ansvariga redaktörer och fastställdes arbets- och utgivningsplanerför respektive band/delområde: Clas Zilliacus, Lyrikband 1 (Ljungblommor I–III, Sånger I),Rainer Knapas, Finland framställdt i teckningar, Pia Forssell, tidig prosa i två band och Pia Varstala, Topeliusdagböcker (3 band).Samarbetspartner och extern finansieringUtgivningsprojektet fortsatte under 2008 att etablera kontakter med utomstående samarbetspartner ochexterna finansiärer. Under året understödde följande externa finansiärer utgåvan; Finska Vetenskaps-Societeten, Undervisningsministeriet, Svenska kulturfonden, Finska Kulturfonden, Paciusfonden inomSLS och Svenska Folkskolans Vänner (ny). Till utgåvans övriga betydande samarbetspartner hör Nationalbiblioteket(med vilket ett särskilt ramavtal slutits under året), Finlands nationalmuseum och Museiverket(nya) samt Centralarkivet för bildkonst och Konstmuseet Ateneum (nya).Verksamhet och resultatDet redaktionella arbetet har inbegripit fortsatt inventering och kartläggning av Topelius skrifter; manuskript,brev, publicistik m.m. Planeringen av utgåvans delområden samt helhet har fortgått inom båderedaktionen och redaktionsrådet. Genre- och bandindelningen av utgåvan samt riktlinjer för redaktionenspraktiska arbete på sikt har likaså behandlats och till vissa delar fastställts. Sedan höstterminen 2007 arbetarredaktionen med s.k. redaktionella delområden; Lyrik, Prosa, Historia & geografi (Finland framställdt iteckningar), Dagböcker, kalendrar, krönikor och anteckningar, Brev och fr.o.m. 2008 Barnlitteratur. Inomdessa delområden har redaktionella insatser i form av inventeringar, omfångsberäkningar, digitalisering,kollationering och textetablering samt utredningar och annan forskning gjorts av redaktörerna Herberts,Forssell, Gartz, Grandell, Varstala och Mattsson samt redaktionsassistenten Gustafsson och av ToftegaardPedersen. Redaktionella arbetsgrupper har bearbetat redaktörernas utredningar och behandlat olikatextkritiska och utgivningstekniska frågor inom delområdena. I det praktiska arbetet har redaktionsassistenternaEriksson, Gripenberg, Pihlflyckt, Kylander, Dahlberg, Hiidensalo och Torvaldson bistått.Kodningen av textmaterialet har inletts på bred bas under 2008. E-redaktören Thomas Gartz harupprättat en kodningspraxis för ZTS och instruerat redaktionen i kodningsarbetet samt kodningsprogramvaran.Utgåvans webbplats, www.topelius.fi, som öppnades i maj 2006 har under 2008 uppdaterats ochutvecklats. Webbredaktionen har under året bestått av redaktionschefen, webbredaktören Jens Grandelloch grafikern Antti Pokela. Redaktionsassistenten Johan Kylander har digitaliserat verk för visning somfaksimil och bearbetat tidigare inskanningar, samt tillsammans med redaktionschefen planerat och utvecklateTopelius inför den andra stora lanseringen av verk i samband med Topeliusdagen den 14 januari2009.Av litteratursällskapets övriga anställda har grafikern Antti Pokela samt IT-avdelningen (NiklasLabart, Mikael Norrgård och Matias Rask) medverkat i redaktionens arbete i varierande omfattning. Underåret har utgåvan erhållit en kontrakterad arbetsinsats motsvarande 60 procent av ett manår av ITavdelningen.Under året har redaktionen fortsatt att publicera en rad upprop och artiklar. Ett upprop med enefterlysning av material av och om Topelius skickades i stort antal till vetenskapliga bibliotek och arkiv i17

Norden. Responsen har varit god. Utgåvan uppmärksammades även övrigt i medierna genom olika artiklaroch notiser.Redaktionen har under året anlitat Olli Kinnunen Ab, Varkaus, för skanning och konvertering avTopelius tryckta verk, för vidare bearbetning inom redaktionen. Kontakterna till Olli Kinnunen Ab ochNationalbibliotekets enhet för konservering och digitalisering i S:t Michel fortsätter och överenskommelserhar gjorts om ett långtgående samarbete med bägge parter.Till bokmässan i Helsingfors uppdaterades utgåvans broschyr och samtidigt lanserades en seriepostkort med motiv från Topelius bildverk.Utbildning och seminarierSom ett led i hela förlagets personalutbildning ordnades en kurs i textkritisk teori och praktik i tre avsnitt(november och december 2008 och januari 2009), med fil.dr Paula Henrikson från Uppsala universitetoch Svenska Vitterhetssamfundet som lärare och Pia Forssell som kursledare. Kursen omfattade sammanlagt24 timmar föreläsningar och seminarier, teoretisk litteratur om sammanlagt 560 s. och en kursuppsats.Samtliga redaktörer och redaktionsassistenter samt redaktionschefen deltog i kursen.Redaktionen har arrangerat och deltagit i en rad seminarier och evenemang under året. Pia Forssell,Thomas Gartz och Pia Varstala deltog i konferensen Digital Humanities 2008, i Uleåborg den 25–28juni. Det finska textkritiska nätverket Variantti arrangerade ett seminarium om brevutgivning den 3 juni,där Laura Mattsson och Thomas Gartz medverkade. Tillsammans med enheten för textkritiska editionerEDITH vid Suomalaisen Kirjallisuuden Seura och Helsingfors universitet deltog ZTS-utgåvans personal iarrangemangen kring prof.emer. Hans Walter Gablers (München) gästföreläsningar och besök i Helsingfors25–29.3.2008. Kim Björklund presenterade planerna för den elektroniska utgåvan ZTe och LauraMattsson utgåvans prototyp för brevvisning vid ett seminarium den 27 oktober ordnat av nätverket HumanistIT.Tack vare Hans Walter Gablers besök etablerades en direkt kontakt med de EU-finansierade och-baserade vetenskapliga nätverken Cost Action A32 (Open Scholarly Communities on the Web) och CostAction ISO704 (An Interoperable Supranational Infrastructure för Digital Editions, eller Interedition).Kim Björklund utsågs tillsammans med Sakari Katajamäki (EDITH/SKS) under 2008 till Finlands representanteri ledningsgrupperna för dessa två nätverk. Som en direkt följd av Gablers besök deltog MikaelNorrgård som utgåvans och SLS representant i en workshop arrangerad inom Cost Action A32 medelektroniska utgåvors tekniska problem och lösningar som tema den 19–20 maj 2008 i Ancona.Ytterligare kan nämnas att redaktionen den 29 maj besökte Havsudden i Borgå, genom en stiftelseägt av ättlingar till Topelius dotter Aina Nyberg. Kim Björklund representerade utgåvan och SLS vidstiftelsen Havsuddens 110-årsjubileum den 5 juli på Havsudden och höll föredrag om utgåvan.Editionsfilologiska kontakterKontakter med andra utgivningssällskap och pågående eller planerade utgåvor upprätthölls under året avsällskapets förlag och Topeliusredaktionen. I samband med redaktionsrådets möte i Stockholm den 2september förhandlade redaktionschefen om närmare samarbetsformer med representanterna för Lagerlöfutgåvanoch Svenska Vitterhetssamfundet.ZTS står 2009 värd för en konferens som ordnas av Nordiskt Nätverk för Editionsfilologer. Nätverketsledningsgrupp, där Pia Forssell, Rainer Knapas och Kim Björklund ingår, höll den 10–11 septemberett arbetsmöte i Helsingfors för att planera konferensen.Redaktionen har som representanter för förlagets editionsfilologiska expertis deltagit i det finländskanätverket Varianttis verksamhet (som grundades 2008 för textkritiska frågor och utgåvor). Redaktionschefenhar även upprätthållit kontakter till enheten för textkritiska editioner, EDITH vid SuomalaisenKirjallisuuden Seura och till utgåvan Anders Chydenius samlade verk. Personalen vid EDITH besökteförlaget i april och då presenterades redaktionens arbetsutrymmen och arbetsmetoder.Biografiskt lexikon för FinlandRedaktionsrådet för Biografiskt lexikon för Finland har till uppgift att ge ut ett lexikon över personer uralla samhällskategorier som haft betydelse i Finlands historia. Lexikonet ska bestå av fyra volymer och18

ygger på Suomen Kansallisbiografia, men uppmärksammar genom nyskrivna biografier särskilt den svenskakulturen i Finland.Enligt ingånget avtal ska utgivningen av Biografiskt lexikon för Finland ske i samarbete med projektetKansallisbiografia vid SKS (Finska litteratursällskapet). Avtalet innebär att redaktionen har tillgångtill de biografier som tillkommit på det finska projektets initiativ samt att det finska projektet på motsvarandesätt får nyskrivna svenska biografier.Redaktionsrådet, som består av Henrik Meinander, ordförande, Ann-Mari Häggman, vice ordförande,samt Max Engman, Rainer Knapas, Jussi Nuorteva, Magnus Pettersson och Anna-Maria Åström,sammanträdde till tre möten den 29 februari, 29 augusti och 19 december (även redaktionschef Nina Edgren-Henrichsonhar deltagit i årets möten).Biografiskt lexikon för Finland, vol. I, Svenska tiden, publicerades den 19 september vid ett evenemangi Svenska litteratursällskapets hus med artikelförfattare, översättare samt övriga medarbetare, samarbetspartnersoch understödare särskilt inbjudna. Därefter presenterades den nya volymen på Bok- och biblioteksmässani Göteborg 25–28 september och på Helsingfors bokmässa 23–26 oktober, med framträdandenav redaktörerna Fredrik Hertzberg och Henrik Knif.Produktionen av nyskrivna artiklar har fortsatt, och hittills har sammanlagt 83 personer utanförredaktionen anlitats som författare. Fem personer arbetade under året externt med olika översättningsuppdrag.Torsten Edgren har som extern medarbetare bearbetat biografiska och bibliografiska kortdata,medan Peter A. Sjögren har utfört språkgranskning.Ombrytnings- och tryckprocessen medförde ett nära samarbete mellan redaktion och litteratursällskapetsförlag, där Antti Pokela hade huvudansvaret för ombrytningen och Lari Assmuth ombesörjdekorrekturläsningen. Niklas Labart har kontinuerligt anpassat projektets databas för nya uppgifter, ochMikael Norrgård har konstruerat projektets nätsidor.Redaktionen för Biografiskt lexikon har upprätthållit regelbunden kontakt och bytt artiklar medredaktionen för Kansallisbiografia.Finansieringen grundades inledningsvis på en trepartsöverenskommelse mellan Svenska litteratursällskapet,Svenska kulturfonden och undervisningsministeriet. Efter att de externa bidragen upphört harsällskapet helt och hållit burit det ekonomiska ansvaret för projektet.BokmässorSvenska litteratursällskapet bär det administrativa ansvaret för de finlandssvenska arrangemangen vidbokmässorna i Göteborg och Helsingfors. Mässorna planeras och genomförs av producenten fil.mag.Agneta Rahikainen i samarbete med produktionsassistenten Lisen Sundqvist. Agneta Rahikainen är medlemi Helsingfors bokmässas programkommitté.Bokmässan i GöteborgFokusland för bok- och biblioteksmässan i Göteborg den 25–28 september var Lettland. Antalet mässbesökvar i år strax över 101 000.Utställare på Finlandsavdelningen var förlagen Schildts, Söderströms och Fontana Media. Andrasom ställde ut var FILI – Finnish Literature Exchange, Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige ochFinland och Kulturfonden för Sverige och Finland, Åbo Akademis bibliotek och förlag, Finlands Mässasamt Svenska litteratursällskapet i Finland. Avdelningen förfogade över 140 m 2 inklusive programscenenArenan.Över 28 finlandssvenska författare var inbjudna till mässan av sina förlag, och dessutom medverkadeförläggare, redaktörer och andra sakkunniga i programmen på arenan. Följande författare, forskare,dramatiker och kulturjournalister från Sverige medverkade i det finlandssvenska programmet på Arenan:Maria Küchen, Jonas Ellerström, Thomas Lindqvist, Olle Josephson, Bengt Lindroth och Magnus Nilsson.De finlandssvenska författarna medverkade också i mässans s.k. konferensprogram och presenteradesina böcker på miniseminarier.De flesta intervjuerna på Finlandssvenska Arenan gjordes av Wivan Nygård-Fagerudd, KatarinaGäddnäs, Janina Orlov och Daniela Floman.19

För höstens bokmässa godkändes tre 45 minuters program och nio 20 minuters miniseminarier.Robert Åsbacka samtalade med Åsa Linderborg och Janina Orlov om sin roman Orgelbyggaren. HenrikaTandefelt samtalade om sin bok Konsten att härska. Gustaf III inför sina undersåtar med Mirkka Lappalainen,Åsa Linderborg och Henrik Meinander. Nils Erik Forsgård samtalade med Martin Hårdstedt om bokenSeptember 1808.Miniseminarierna presenterade nyutkomna böcker av Christina Granroth (Brev från Batavia), MereteMazzarella, Kari Tarkianen (Sveriges Österland), Jan Samuelson (Eliten, riket och riksdelningen), Max Engman(Gränsfall) och Tove Appelgren och Henrika Andersson. Dessutom diskuterade Henrik Meinander,Hans Albin Larsson och Bengt Lindroth historia i skolan och Lauri Karvonen, Yrsa Stenius och BengtLindroth samtalade om demokrati på olika vis.Finlandssvenska författare uppträdde också på mässans andra scener, i Rum för poesi, på svenskakyrkans scen, på Internationella torget, Nallescenen, på deckarscenen Korsförhör och på VetenskapsrådetsForskartorg.Det finlandssvenska mässprojektet gav tillsammans med FILI ut en gemensam broschyr med seminarieprogrammetsamt övriga program, med Arenaprogrammet som bilaga. Broschyren skickades iförväg ut till 800 medie- och litteraturkontakter.SLS arrangerade tillsammans med FILI, Finlands ambassad och konsulatet i Göteborg en gemensammottagning i Finlandsmontern. Allserviceföretaget Spokesman engagerades för de praktiska mässarrangemangen,såsom monterbygge m.m.Bokmässan i HelsingforsBesökarantalet för bokmässan i Helsingfors har växt för varje år men har nu nått en nivå om 70 000 besökare.Över 8 000 var skolelever och av dessa var 1 300 svenskspråkiga.I avdelningen Den finlandssvenska boken deltog 31 utställare. Den rödgula avdelningen, med sina454 m 2 var, liksom tidigare år, den största enskilda avdelningen på mässan. Med fanns förlag, sällskap,organisationer och boklådor. Nya utställare för i år var Christine och Göran Schildts stiftelse samt engrupp som ger ut böcker på eget förlag. Både utställare och mässbesökare var, som tidigare år, nöjda medmässan och med de program som erbjöds. Enligt en enkät bland besökarna får bokmässan högst poängbland alla evenemang som arrangeras av Finlands Mässa.Temat för årets mässa var Boken har sina sidor som tog fasta på bl.a. bokens samhälleliga betydelsei kultur och historia. På mässan uppmärksammades också flera större författarjubileer samt Finlands Förlagsföreningsom fyllde 150 år. Drygt 800 programpunkter av olika slag hade mässbesökarna att väljamellan, och drygt 900 personer uppträdde på scen. Av dessa var 194 finlandssvenska författare och kulturpersonersom uppträdde i 120 program på två svenska scener, Edith Södergran-scenen och TottiscenenI år var det finlandssvenska scenprogrammet på torsdag och fredag särskilt inriktat på programför barn och unga, med bl.a. teater och serieskola. Utöver nya böcker presenterades nya pjäser, livsåskådningsfrågordiskuterades, likaså samtalade man om kulturtidskrifter i Norden, litteraturen i skolan ochförlagsvärlden idag. Varje mässdag arrangerades en lekfull poesikarusell där poeter läste och samtaladeom varandras dikter. Edith Södergran-scenen bjöd mässbesökarna på över 60 författarintervjuer och presentationer.Scenen samlade i genomsnitt en publik om 100 personer per program, och mången gång räcktede 120 sittplatserna inte till. Som mest trängdes över 300 personer vid scenen för att höra på Mark Levengood.Den nya Tottiscenen hade sittplatser för 40 personer och ofta var alla platser upptagna under denästan 60 programpunkterna, besökarantalet varierade mellan 10 och 100. Sällskapets böcker presenteradespå båda scenerna i flera intervjuer: Cita Reuter presenterade Maire Gullichsens ungdomsanteckningar.Andra böcker som presenterades var Biografiskt lexikon, Gränsfall, Sveriges Österland, Avsked och återseende,Brev från Batavia, Eric Gustaf Ehrströms krigsdagbok, Konsten att härska samt en kommande bok om Henry Parland.Dessutom lanserades webbspelet Krutdurken i sällskapets moner. Programledare på båda scenernavar främst Wivan Nygård-Fagerudd, Katarina Gäddnäs och Cita Reuter.Tottiscenen hade skräddarsytt program för skolelever under torsdag och fredag förmiddagar. Denmålinriktade storsatsningen på barn- och ungdomsprogram ledde också till att skolelevernas bokorienter-20

ing Kurs på boken lockade fler deltagare än tidigare. Inträdesbiljetter för skolelever sponsorerades av framförallt Hufvudstadsbladet, Schildts förlag och SLS.Övriga bokmässorLitteratursällskapet deltog med egen monter i bokmässan i Åbo, som ägde rum den 3–5 oktober. LisbethKjellin, Hedvig Rask och Kim Björklund var ansvariga för sällskapets monter. Förlaget deltog med enegen monter på Bokens och rosens dag den 8.5, som detta år arrangerades på Narinken.AllmäntARKIV OCH BIBLIOTEK I HELSINGFORSSLS ARKIVCENTRUM I VASATill arkiv-, biblioteks- institutsfunktionen hör i Helsingfors Folkkultursarkivet, Historiska och litteraturhistoriskaarkivet, Språkarkivet och SLS bibliotek samt i Vasa SLS arkivcentrum med Österbottens traditionsarkivoch Finlands svenska folkmusikinstitut. Till de gemensamma tjänsterna räknas foto- och digitaliseringstjänsten,det digitala arkivet Arkiva och receptionen. Antalet fasta tjänster var 24 och tillsammansmed visstidsanställda (längre än 6 mån.) uppgick personalstyrkan till 30 personer.Det digitala arkivet, Arkiva, grundades för att skapa bättre kontroll över och trygga långtidsbevaringenav det digitala materialet. Målsättningen är att uppnå maximal hanterbarhet, sökbarhet och säkerhetgenom att samla de digitala objektens metadata i en och samma databas, Arkiva-databasen, oberoendeav typ (bild, ljud eller rörlig bild). Samtidigt utvecklas beredskap för Arkiva att ta hand om allt digitaltmaterial vid SLS. Redan nu betjänar Arkiva ZTS- projektet. Arkiva-teamet leds av bibliotekarie JessicaParland-von Essen tillsammans med planerare Johan Kylander, medietekniska experten Harald Nyholmoch fotograf Janne Rentola.Aktiva insatser har gjorts i utvecklandet av det Nationella digitala biblioteket, inom ramen för enarbetsgrupp tillsatt av undervisningsministeriet, och det Europeiska digitala biblioteket Europeana, tillvilket Arkiva levererat digitalt material. För SLS arkiv har det varit viktigt att fungera som en förmedlareoch koordinerare gentemot privatarkivsektorn, de s.k. ”små arkivaktörerna”, som har svårt att göra sighörda i det nationella planeringsarbetet. Arkiva-teamet har också producerat material för Digiwiki, därdet går att söka information om digitalisering. Aktivt samarbete på såväl nationellt som internationelltplan har gett god kompetens i digital långtidsförvaring, även om flera datatekniska och andra utmaningarännu kvarstår.Planeringen och förverkligandet av digitaliseringsprojektet Finlands svenska folkdiktning startade påallvar under hösten. Projektet leds av arkivarie Anne Bergman och utförs tillsammans med projektassistentPia Lindholm. Till SLS:s jubileumsår 2010 inleds publiceringen av verket på SLS webbplats. Folkmusikenplaneras då vara sökbar. Arbetet med kontroll av kodade uppgifter i XML-filer påbörjades såatt ljudfiler i framtiden kan avlyssnas via projektets webbplats. Under året digitaliserades även annat materialsåsom 34 st. Stensböle gårds kartor, vilka även konserverades, samt Albert Edelfelts brev. Likasåskannades betydande mängder fotografier ur FKA:s och HLA:s samlingar, försågs med metadata ochfördes in i Arkiva.Arkivarie Monica Ståhls-Hindsbergs rapport Etisk hantering gällande källmaterial – anonymitet,upphovsrätt och personuppgifter ledde till en diskussion om etiska frågeställningar i samband med insamling,dokumentation och hantering av källmaterial. Ur arkivets och forskningens synvinkel handlar det omgod informationsbehandling, så att varken insamlare, sagesmän eller institutioner tar skada och att förtroendetupprätthålls. Konkret omarbetades arkivens blanketter gällande personuppgifter och frågelistsvar,medgivande till inspelning och försäkran vid användning av arkivhandlingar och fotografier medtanke på arkivetiska synpunkter. Arbetet utfördes av en koordinerande arbetsgrupp, ledd av MonicaStåhls-Hindsberg. Forskningschef Christer Kuvaja konsulterades för ett gemensamt etiskt ställningstagandefrån SLS arkiv- och forskningssektorernas sida. Samtidigt inleddes planeringen av ett seminariumkring insamlings- och forskningsetiska frågor.21

För arbetet med arkiv- och bibliotekspersonalens gemensamma satsning Arkivboken gick redaktionenoch redaktör Nora Ervalahti igenom texterna och valde ut bildmaterial. I projektet Arkiv, minneoch glömska analyserade förste arkivarie Petra Hakala HLA:s arkivbestånd, dess tillkomst och innehåll.Förste arkivarie Carola Ekrem presenterade sina forskarrön inom projektet bl.a. med en artikel i Källan1/2008 samt med en analys av sällskapets tidiga insamlingshistoria i Swedish Folklore Studies in Finland, TheHistory of Learning and Science in Finland 1828–1918. Forskare Anna Perälä arbetade vidare med projektetVackert, Vittert, Lärt.I Vasa bildades 1.7.2008 SLS arkivcentrum, bestående av Österbottens traditionsarkiv och Finlandssvenska folkmusikinstitut. Förändringen innebar bl.a. att ÖTA blev en egen enhet, skild från Folkkultursarkivetdär den tidigare varit en underavdelning. Diskussioner och utredningar om möjligheter tillsamordnade funktioner och gemensamma insamlings- och utgivningsprojekt inom arkivcentret inleddes.Likaså inleddes arkivcentrums integrering i SLS informationssystem och förbättring av informationsflödetmellan Vasa och Helsingfors.Den utåtriktade verksamheten är viktig för att göra samlingarna och verksamheten känd för allmänheten,samarbetsparter och presumtiva donatorer. Personalen har presenterat arkiven, biblioteketoch institutet för besökande grupper (27 ggr), hållit föredrag (29 ggr), skrivit artiklar och recensioner (45st.) samt uppträtt i massmedier. Kundbetjäningen är en central del av verksamheten. Personalen har betjänat924 kunder och besvarat 394 kundförfrågningar per e-post, brev eller telefon.Inom de gemensamma funktionerna betjänade fotograf Janne Rentola SLS interna och externakunder med fotodokumentationer och leverans av bilder från arkivet samt gjorde webbilder och grafiskformgivning. Han gav också råd och anvisningar till personalen vid hanteringen av både analoga ochdigitala fotografier. Medietekniska experten Harald Nyholm, som ansvarar för ljud- och filmmaterialet,förde in 239 inspelningar (218 timmar) i banddatabasen, som totalt innehåller 6 042 timmar. Receptionensköttes av Christina Fyhrquist fram till pensioneringen 31.3 och därefter av Britt-Louise von Knorrring.Reserv vid receptionen var arkivsekreterare Marie-Louise Sundström och amanuenserna vid HLA.Arkivsekreterare Margareta Lindvall ansvarade för SLS urklippssamling fram till sin pensionering i juni.Britt-Louise von Knorring och Marie-Louise Sundström tog över urklippsverksamheten; en del skötsmed köptjänst. Arkiva tillhör också de gemensamma funktionerna (se ovan).FolkkultursarkivetInsamlingsprojektet Turismen på Åland avslutades och resultaten av det insamlade materialet presenteradesi boken Tradition och turism på Åland. Att använda kulturarvet. I boken ingår artiklar av AnneBergman, Carola Ekrem, Mikael Korhonen, Yrsa Lindqvist (redaktör), Marika Rosenström, Meta Sahlströmoch Monica Ståhls-Hindsberg.Inom insamlingsprojektet Livet, tiden och festen fortsatte dokumentationen av helg- och festtraditionerna.En frågelista under rubriken Mikael Agricoladagen, Alla hjärtans dag och andra dagar utarbetadesav arkivarie Anne Bergman och sändes ut till arkivets fasta meddelarnät. Resultatet redogjordesav Anne Bergman i Källan 2/2008, Varför flaggas det i dag? Almanackans små märkesdagar. I sambandmed frågelistan gjordes en mindre specialinsamling om nyare stjärngossetraditioner i Österbotten. Somett led i den kontinuerliga uppföljningen av vår tids festtradition dokumenterades jul- och nyårsfirandetmed 21 nya bilder.Insamlingsprojektet Firandet av Valborg och Första maj 2008 utfördes av Carola Ekrem och AnneBergman. Det skedde inom ett samarbetsprojekt kring europeiska festseder med arbetsgruppen RitualYear´s inom SIEF (Societé Internationale d´Ethnologie et de Folklore).Anne Bergman deltog i det nordiska dokumentationsprojektet Nya folkliga högtiders forskarmötevid Nordiska museet i Stockholm och utarbetade en frågelista om Eurovisionens schlagerfestival, somlades ut på SLS webbplats. Det var första gången en frågelista publicerades enbart i digital form och kundebesvaras direkt från webbplatsen. Resultatet var 73 svar. Stipendiaten Cecilia Aaltonen-Lindblom dokumenteradepå Åland traditionerna kring Eurovisionens schlagertävling och kompletterade samlingenmed 15 intervjuer och 44 fotografier.Arkivets andra nätfrågelista utarbetades av Carola Ekrem och behandlade traditionerna ”babyshower”och ”dricka barntår”. Traditionen att fira babyshowers presenterades av Carola Ekrem i Radio22

Vegas Aktuellt-sändning.Inom ramen för projektet Rekreation för kropp och själ sammanställde Yrsa Lindqvist frågelistan”Sommarstugor och fritidshus – frågelista om fritidsboende”. Folkkultursarkivets pristävling nr 49 publiceradesi Källan och gavs ut i en nätversion. Monica Ståhls-Hindsberg fortsatte delprojektet Vardagsmotionmed dokumentation av olika former av vardagsmotion i pressen. Carola Ekrem fortsatte med projektetOrdspråk, som baserar sig på ordspråk i FKA:s samlingar; ett urval ordspråk presenterades på SLSwebbplats under rubriken Veckans ordspråk. Carola Ekrem presenterade också minnesbokssamlingarna iflera sammanhang.FKA:s fältstipendiater var Peter Lustig, som dokumenterade kulturfestivalen Faces som ett forumför kulturblandning, kulturpresentation och identitet. Laura Aalto dokumenterade i sitt stipendiearbete deprocesser konstnärer upplever vid mötet med publiken och Anna Franck intervjuade fotografen HarryHolmström i Ekenäs och hans kunder under rubriken På jakt efter det lyckade porträttet.Uppordnandet, arkiveringen och registreringen av samlingarna har fortsatt planenligt. Under årethar 61 traditionssamlingar sammanställts, ordnats upp eller kompletterats. Förtecknandet av fotografierfortgick och 24 timmar inspelat material transkriberades. Arbetet med huvudkatalogen och databasen förregistrering av det etnologiska materialet fortgick, liksom kompletteringen av den traditionsvetenskapligatesaurusen. Tesaurusproblematiken kring de olika databaserna diskuterades kontinuerligt. FKA:s ochSprkArk arkivdatabas förnyades och förbättringar gjordes gällande överskådlighet och sökbarhet.Den utredning om bildhanteringen inom SLS arkiv som arkivarie Marika Rosenström sammanställdelåg till grund för en omstrukturering av bildhanteringen. För det nya digitalarkivet Arkiva skannades941 fotografier och bilderna försågs med metadata. Arbetet med att ersätta och komplettera ämnesordeni de gamla bilddatabaserna i enlighet med tesaurusen fortsatte. Det manuella bildregistret uppordnadesfortlöpande. En provdigitalisering av arkivets etnografiska filmer inleddes.För att kunna bedöma prioritetsordningen då utskrivning av äldre bandinspelningar planeras genomlyssnadesca 20 timmar ljudband med tidigare okänt innehåll. Över samtliga band uppgjordes referatprotokolloch sökord som infördes i databasen. I banddatabasen registrerades 48 ljudband, 73 bandutskrifter(ca 1500 sidor) skannades in, korrigerades och infördes på servern. Databasen för registrering avfinlandssvensk traditionsvetenskaplig litteratur, som är utlagd på SLS webbplats, kompletterades och omfattar6379 poster. Databasen över svarare på arkivens frågelistor kompletterades och gallrades, och i deningår 2 897 personer av vilka 406 är aktiva svarare.Visregistren kompletterades med ca 800 notationer och det digitala visregistret över visor i trycktasamlingar med ca 60 visor. Med tanke på kundtjänsten uppgjordes ett register över alla de enskilda visorsom registrerats digitalt ur handskriftssamlingarnas vishäften.Under året mikrofilmades 38 samlingar eller 7 820 sidor vilket resulterade i 140 mikrofilmskort.Etnologiska institutionen vid Åbo Akademi tillställdes liksom tidigare en kopia av de mikrofilmade samlingarna.Pia Lindholm ansvarade för arkivets urklippsverksamhet, som koncentrerades på livets och åretshögtider med tanke på den planerade publikationen om finlandssvenska festseder. Yrsa Lindqvist ansvaradeför skyltningar med varierande tema enligt högtid och årstid i SLS skyltfönster vid Riddaregatan-Kyrkogatan samt Galleriets fönster vid Mariegatan.SpråkarkivetInom ramen för insamling och dokumentation låg tyngdpunkten vid projekten Namnen i våra städer ochSpara det finlandssvenska talet. Inom det förstnämnda kompletterades namnsamlingna från Mariehamn,Åbo och Jakobstad. Språkarkivets fältstipendiat Elise Ånäs samlade in namn i Karleby. Planeringen avoch arbetet med en stadsnamnsdatabas, en webbpresentation och en publikation fortsatte.Spara talets webbsida uppdaterades med nya inspelningar och utskrifter och Språkarkivet bidrogmed bl.a. bildanskaffning och korrekturläsning. Förste arkivarie Pamela Gustavsson ingick i styrgruppenoch deltog i förberedelserna för och arrangemanget av projektets slutseminarium i november. Inom Sparatalet inleddes under året även en mera omfattande transkribering av materialet och inför detta hölls entranskriberingskurs där också Språkarkivet deltog.Arkiv- och banddatabaserna uppdaterades kontinuerligt. Nya samlingar och tillägg fördes in och imån av behov kompletterades uppgifter om äldre samlingar. Arkivdatabasens layout förnyades och data-23

asens olika fält och funktioner uppdaterades i samarbete med FKA och IT-avdelningen. En uppdateringav den språkvetenskapliga bibliografin FINNA för åren 2007–2008 inleddes. Språkarkivet deltog i planeringenav Kulturmiljökampanjen 2010 – en utställning om ortnamn – tillsammans med bl.a. Forskningscentralenför de inhemska språken, huvudstadsregionens namnplanerare och Lantmäteriverket.Språkarkivets nuvarande och framtida verksamhet och insamlingspolicy diskuterades ingåendeunder året, både internt och i möten med utomstående experter. Möten hölls med Marika Tandefelt ochCamilla Wide, med Peter Slotte samt med Gunilla Harling-Kranck. Den finska avdelningen av Forskningscentralenför de inhemska språken besöktes och diskussioner fördes med personalen.Ett inledande möte för ett samarbetsprojekt med Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svenskkultur hölls. I mötet deltog Lennart Elmevik, Lars-Erik Edlund, Ann-Marie Ivars, Marika Tandefelt, CamillaWide, Mikael Korhonen, Pamela Gustavsson och Lisa Södergård. Projektet planerar publicera endialektatlas där Språkarkivet ska bidra med det finlandssvenska materialet. Som utgångspunkt för den finlandssvenskadelen används det ordgeografimaterial som samlats in av Olav Ahlbäck och Kurt Zilliacuspå 1950-60-talet och sammanställts av Gunilla Harling-Kranck på 1970-talet.Historiska och litteraturhistoriska arkivetPersonalen vid HLA koncentrerade sig på att förteckna återstående restantier och i mån av möjlighetbegränsa inflödet av nytt material. I december hade nästan alla restantier förtecknats. Den totala tillväxtenav arkiv var 17,5 hm. De största enskilda nya donationerna var Irjala gårds arkiv samt Per Schybergsonsarkiv, på fem hyllmeter vardera. En stor materialhelhet är Vivica Bandlers arkiv och TeaterföreningenLillan r.f.s arkiv, sammanlagt ca 50 hyllmeter, samt 19 900 fotografier. Uppordningsarbetet och förtecknandetav detta teatermaterial slutfördes av amanuens Maria Miinalainen, som också presenterade materialeti en artikel i Källan 2/2008.Under året uppmärksammades fyra jubilarer. Henry Parland (100 år) presenterades med ett författarporträttpå SLS webbplats och en artikel i Källan samt en utställning i auditoriet under våren. ArkivarieNelly Laitinen presenterade Sven Grönvall (100 år) och Eva Wichman (100 år) samt Runar Schildt (120år) med artiklar i Källan 2/2008 och författarporträtt på webben. Hon utarbetade också en frågesport omfinlandssvenska författare. Två webbutställningar ordnades, Bilden i förändring, av arkivarie Nanne Bergeroch fotograf Janne Rentola, samt 1808–1809-års krig , som även var framlagd i auditoriet, av tf. arkivarieMarijke Grotenfelt tillsammans med bibliotekarie Jessica Parland-von Essen.HLA medverkade i Historiska rundturer i samarbete med Nationalmuseet, Föreningen för dramaoch teater samt Helsingfors stads kulturcentral. Arkivpedagogen Karin Sjöberg från Skånes Arkivförbundhöll vid SLS en presentation om arkivpedagogik och ledde en workshop, som inspirerade personalen attutarbeta en s.k. arkivväska för presentations- och undervisningsbehov.Nya inkomna och tillägg till redan befintliga arkiv förtecknades och förpackades, och restantieråtgärdades; sammanlagt 90 hyllmeter arkivmaterial förtecknades. Fotografier i äldre och nyare samlingarförtecknades och ca 10 000 fotografier registrerades. Förtecknandet av SLS tjänstearkiv del I, 1885–1994,slutfördes av Kaisa Innilä, som även stod till tjänst med kundservicen för tjänstearkivet. Alla kataloger,register och databaser uppdaterades och kompletterades med ny information. Inmatningen av uppgifter idet digitala brevskrivarregistret utfördes av arkivsekreterare Marie-Louise Sundström.BiblioteketBiblioteket förvärvade genom köp och byte samt tog emot som donationer från enskilda privatpersoneroch organisationer 798 volymer. Av dessa var 254 böcker donationer av 85 enskilda personer och institutioner.En del av böckerna ingick i arkivdonationer till HLA. Av äldre samlingar katalogiserades Jörgensenssamling (förutom småtryck), Söderströms förlag, Jarl Pousars donation av bokhistorisk referenslitteratursamt Svenska Landsmålsföreningens samling. Katalogiseringen av Stensböle bibliotek fortsatte ochkatalogiseringen av Karin och Edmund Westmans samling inleddes. Praktikanten Christa Hannukselakatalogiserade böcker ur Svenska Landsmålsföreningens samling och skannade material för Pousardatabasen.Drygt tjugo böcker reparerades eller bands in under året.Bibliotekarien gjorde tillsammans med IT-chefen en utredning över och förslag till hur informa-24

tionssystemen på SLS borde utvecklas. Det ledde till ett strategiarbete för att förbättra informationshanteringeninom SLS samt en utbildning i informationsförvaltning under ledning av bibliotekarien.För SLS webbplats producerades en länkdatabas med över 200 aktuella vetenskapliga länkar. Utställningarbåde i huset och för webben byggdes upp. Personalen gav handledning åt nya forskare ochgrundade en byteshylla för byte av böcker. Biblioteket uppdaterade även sina instruktioner. Bibliotekskommitténsammankom en gång under året och diskuterade strategiska frågor, bl.a. kommande satsningarpå bokhistoria.Biblioteket ordnade två seminarier: Bevarandet av boksamlingar – i gränsmarken mellan arkivochbiblioteksverksamhet för specialbibliotekarier och Det fjärde HumanistIT-seminariet. Datatekniksom redskap och publiceringskanal inom humanistisk vetenskap. Bibliotekarien presenterade biblioteketssamlingar för internationell publik vid seminariet 50 Years since L'apparition du livre på Helsingfors universitetunder rubriken ”What Book Collections Can Tell Us”. Vidare ordnade bibliotekarien tillsammansmed Bytescentralen för vetenskaplig litteratur och Suomalaisen Kirjallisuuden Seura ett internationelltseminarium Bytena i den elektroniska världen – på väg vart? och medverkade i nordiskt bokhistorisktsamarbete, med målsättning att skapa webbresurser för bokhistoria.Österbottens traditionsarkivInsamlingsprojektet Stadsbor och fritid om stadsbornas sommarstugor och fritidshus startade med utarbetandeav ett frågeschema och inledande intervjuer. Ett samarbete med Stormossen inleddes i form avett insamlingsprojekt av minnen av avfallshantering och återvinning förr. Det inkomna materialet arkiverasvid ÖTA. Därtill snabbdokumenterades bostadsmässan i Vasa i juli samt julbelysningen i december.Projektet Erik Hägglunds fotografisamling fortsatte med en genomgång och beskrivning av bilderna utandigitalisering. Antalet skannade negativ uppgick totalt till 17 885 st. Ett identifieringsevenemang ordnadesi Vörå i samband med Vörådagarna. Planeringen av en utgåva för Hägglunds samling framskred. Avsiktenär att ge ut boken 2010, då det förflutet 100 år sedan Erik Hägglund tog de första bilderna. PressfotografRafael Olins fotografisamling uppmärksammades likaså, och identifieringstillfällen ordnades i Vasaarbetarinstituts regi. Ett fältstipendium tilldelades fil.stud. Karin Ahlkvist för insamlingen Ångslupar ochmotorbåtar i Replot skärgård. Samfärdseln till sjöss innan färjans ankomst 1952. Den resulterade i 10 intervjuer.Samlingarna registrerades i huvudkatalogen med 222 poster. Informantdatabasen upppdateradesoch banddatabasen kompletterades med 171 poster eller sammanlagt 389 poster. Bilddatabasen för skannadebilder ökade med 250 poster (totalt 18 787 poster) och databasen för oskannade bilder med 3 098poster (totalt 5 979 poster). En adressdatabas togs i bruk för behandling av kontaktuppgifter till blandandra donatorer och samarbetsparter, 163 adresser registrerades i databasen.Då SLS arkivcentrum höll öppet hus under Nordiska arkivens dag i november ordnades en utställningmed förstoringar av gamla Vasafotografier ur Stig Jerns samling samt bildvisning ur Rafael Olinssamling.Finlands svenska folkmusikinstitutBildandet av SLS arkivcentrum i Vasa innebar för folkmusikinstitutet (FMI) ett intensivare samarbetemed ÖTA. Planeringen för flyttning av institutets bibliotek och skivarkiv inleddes liksom sammanslagningenav FMI:s och ÖTA:s biblioteksdatabaser. Bland annat inleddes ibruktagande av en arkivdatabasenligt ÖTA:s modell. Därtill påbörjades planeringen av digitaliseringsrutiner samt säkerhetskopiering ochlångtidsförvaring av digitalt material enligt SLS system i samråd med ÖTA. Samtidigt inleddes med ÖTAett första gemensamt insamlings- och forskningsprojekt, Vasaminnen i ord och ton.I september informerades press och samarbetsparter om SLS arkivcentrum då FMI:s och ÖTA:sverksamheter presenterades. På Nordiska arkivens dag i november hölls öppet hus för allmänheten, därdelar av samlingarna var utställda och besökarna kunde bekanta sig med enheternas arkiv, bibliotek ocharbetsutrymmen.Finlands svenska spelmansförbund höll spelmansstämma på Kökar i augusti där FMI gjorde ljudochvideoinspelningar. Dessutom arrangerade FMI ”traditionshörna” med uppträdanden av enskilda25

spelmän, vissångare och folkmusikgrupper. Under sommaren ordnades visstugor i Pärtstugan i Oravais,på Sibbesgården i Sibbo och i Karvat bystuga i Oravais.FMI dokumenterade såsom tidigare år SnapsvisFM i Helsingfors samt landskampen mellan Finlandoch Sverige som hölls i Åbo. Ann-Marie Häggman dokumenterade Christine Julin-Häggman ochLars Engstrand och inspelningarna arkiverades av FMI. Häggman dokumenterade också konsertenRoospiggarna med Kristinestads manskör. Materialet för konserten, dvs. den krigstida ensemblen Roospiggarnasrepertoar, framtogs i samarbete med FMI. Lars Huldén, Bo Carpelan och Sinikka Sokka höll inovember en litterär soaré i Vasa Arbis som dokumenterades av FMI. En folkmusik-workshop, följd avkonsert för allmänheten med folkmusikgruppen Skrå, hölls i november i Lappfjärd och Jakobstad. Försäljningenav institutets produkter, sångböcker och skivor fortgick under året, och bl.a. sångboken Sångerför alla hade mycket god åtgång.FMI deltog som en samarbetspart i en ansökan som inlämnades till Svenska kulturfonden ochsom gällde bidrag för att få igång en långsiktig satsning på folkmusikundervisning på alla nivåer i Svenskfinland.FMI:s roll är att fungera som kompetens- och kunskapsresurs vid planeringen och förverkligandetav projektet.Personl vid arkiv, bibliotek och institutGemensamma tjänster: arkivchef, fil.dr Mikael Korhonen, arkivsekreterare Margareta Lindvall (fram till1.8), arkivsekreterare Marie-Louise Sundström, receptionist Christina Fyhrquist (fram till 31.3), receptionistBritt-Louise von Knorring (fr.o.m 14.4), fotograf Janne Rentola, medieteknisk expert Harald Nyholmoch tekniska assistenten Johan Kylander.Folkkultursarkivet: förste arkivarie, fil.dr Carola Ekrem, arkivarie, fil.mag. Anne Bergman, arkivarie, fil.lic.Yrsa Lindqvist, arkivarie, fil.mag. Marika Rosenström, arkivarie, fil.mag. Monica Ståhls-Hindsberg (tjänstledig1.1–30.4) samt t.f. arkivarie och arkivbiträde, fil.mag. Pia Lindholm (1.1–30.4 resp. 1.5–31.12).Språkarkivet: förste arkivarie, fil.mag. Pamela Gustavsson (tjänstledig 1.7–1.8) och t.f. förste arkivarie,fil.mag. Linda Huldén (2.6–4.7).Historiska och litteraturhistoriska arkivet: förste arkivarie, fil.mag. Petra Hakala (tjänstledig), t.f. förstearkivarie, fil.mag. Nelly Laitinen, arkivarie, fil.mag. Anne-May Berger, t.f. arkivarie, fil. mag. Marijke Grotenfelt,amanuens, fil.stud. Maria Miinalainen (tjänstledig 21.1–17.2, moderskapsledig fr.o.m. 14.11), t.f.amanuens, fil.mag. Kaisa Innilä (förtecknade tjänstearkivet 1.1–31.1, på HLA 1.4–31.12), arkivförtecknare,fil.stud. Patrik Aaltonen (11.2–30.6 och 1.8–31.12), fil.stud. Mats Dahlberg (7.1–8.2), arkivförtecknare,fil.stud. Peter Ragnvaldsson och praktikant, fil.stud. Maria Lill-Smeds (1.6–31.8).Biblioteket: bibliotekarie, fil.dr Jessica Parland-von Essen och bibliotekssekreterare fil.mag. Martin Ginström,praktikant, fil.stud. Christa Hannuksela (1.6–31.8 och timanställd 1.9–31.12) samt inom Jarl Pousar-projektetpol.mag. Anna Perälä.Österbottens traditionsarkiv: förste arkivarie, fil.lic. Katja Hellman (fr.o.m. 1.2), amanuens, hum.kand.Meta Sahlström och arkivsekreterare Monica West.Finlands svenska folkmusikinstitut (fr.o.m. 1.7): institutschef, fil.dr Niklas Nyqvist, amanuens, hum.kand.Birgitta Eklund-Strand, amanuens, hum.kand. Nina Stendahl och timanställd, hum.kand. Synnöve Svanström.Donationer och depositioner 2008Finlands svenska folkmusikinstitutSuomen kansanmusiikki-instituutti, 2 st. CD-skivor.Anne-May Carlsson-Wikström, 8 st. böcker, programhäften och konsertprogram26

Österbottens traditionsarkiv, musikkassettÅke Grandell, 126 CD-skivor, 8 böcker, 8 låthäften, 8 tidskrifter samt 3 vaxdukshäften med verser ochsånger.Isotta Söderhjelm, inspelning med ballader och visor.Johanna Björkholm, Inspelad intervju med verksamhetsledaren på Stundars, Gunilla Sand.Petalax hembygdsförening, Notsamling med böcker och lösa notblad.Jalle Åkerlund, Vaxdukshäften efter Gunnar Ramstedt, Edit Luckman och Ragnhild ÅkerlundBo Lönnqvist, Vaxdukshäften från värnpliktstiden efter Wilhelm LönnqvistFolkkultursarkivetDitte Ekrem, Helsingfors; minnesalbumAnn-Mari Ivars, Helsingfors; två vishäften, två minnesböcker inlånade för digitaliseringLars Christer Johans, Grankulla; bok innehållande situationsdiktning i familjenMona Lagerbohm, Borgå: diapositiv (tillägg till SLS 2111)Ulla Lagerbohm, Helsingfors; två minnesböcker inlånade för digitaliseringKaarina Laitila, Helsingfors; visuppteckningEva Löfströms dödsbo, Tavastehus; kort, adresser, telegramKaarina Makkonen-Veeslahti, Lehmo; material om traditioner kring släkten ArgillanderEva Stockmann, Helsingfors; gratulationstelegramMaj-Len Vuoristo, Helsingfors; morsdagskort, två minnesalbumMajsi Åhman, Esbo; minnesalbumHistoriska och litteraturhistoriska arkivetAlftan, Erik (1908–1995), dipl.ing.; glasnegativ. Tillägg donerat av Robert Alftan.Alftan, Robert (f.1940), författare och journalist; manuskript, e-korrespondens, forskningsmaterial mm.Tillägg donerat av arkivbildaren.Bergman, släkten; Roger Bergmans (f.1926) korrespondens med olika personer. Tillägg deponerat av RogerBergman.Byggmästar, Eva-Stina (f. 1967), författare; tidningsurklipp i anknytning till författaren och hennes produktion.Donation av arkivbildaren.De Sonckska syskonen under hundra år. Föredrag hållet för Helsingfors Släktforskare 25.2.2008, donerat avGun Winter via Agneta Rahikainen.Diktonius, Elmer (1896–1961), författare; fotografier och övriga handlingar i anknytning till Jörn DonnersDiktoniusbiografi Ett liv. Tillägg donerat av Jörn Donner.Estlander, släkten; dagböcker, brev, fotografier m.m. i anknytning till Maja Gadd (f. Estlander 1910).Tillägg donerat via C. E. Estlander.Finlands svenska författareförening (gr. 1919); handlingar i anknytning till Diktarhemmet i Borgå. Tillägg doneratav Lars Huldén via Johan Bargum.Föreningen för främjande av huslig utbildning r.f. (gr. 1875); protokoll och årsberättelser 1980–2000, korrespondens,stipendieansökningar, medlemsförteckningar, en historik (1875–1995) m.m. Tillägg deponerat avföreningen via sekr. Maj-Britt Pihlström.Grönlund, Karl (1851–1907), redaktör och lärare och Aina (1856–1940); korrespondens mellan makarnaMargit Grönlund (1891–1964) och Edvin Liljeström (1885–1961) samt Aina Grönlunds korrespondens.Diverse övriga handlingar, brev och fotografier. Tillägg deponerat av Gunvor Rekola.Handlingar rörande fattiggård i Helsinge; ritningar och anteckningshäften, 1880-tal. Tillägg donerat av LarsRåberg.Hämäläinen, Timo (f. 1945), journalist; författarintervjuer. Tillägg donerat av arkivbildaren.Irjala gårds arkiv; gårdshandlingar för Irjala och Hanneberg 1795–1999 (bokföring, mjölkjournaler, kontrollböckerm.m.) samt handlingar gällande medlemmar av släkterna John, Göös och Möller. Donation avMaria Möller.Konkordans över J.L. Runebergs lyrik. Frekvenslistor donerade av Lars Huldén via Mikael Reuter.Luther, Georg (1921–2006), genealog; genealogiskt material gällande släkterna Boisman och Herkepaeus.Tillägg donerat av Ingegerd, Filip och Robert Luther via Kristian Stockmann.27

Nationella festkommitténs för J.L. Runebergs 200-års jubileum arkiv; manuskript till pjäsen ”Runebergs kyssar”,urklipp, protokoll m.m. Tillägg donerat av arkivbildaren via Agneta Rahikainen.Nyberg, släkten; handlingar gällande Hedvig Nyberg (1918–2005): fotografier, korrespondens, manuskript,anteckningar m.m. samt handlingar gällande övriga medlemmar av släkten, Havsuddens historia och 100-årsjubileum, släkttabeller och övrigt genealogiskt material. Tillägg donerat av Henrik Nyberg.Pipping, Hugo E. (1895–1975), professor och Ella (1897–1988), författare; brev till Helena Pipping 1942–1948. Tillägg donerat av Helena Meinander.Procopé, Georg (1873–1942), redaktör; Handlingar gällande försvarsfesten på Svenska teatern 1939. Tilläggdonerat av Margaretha Jaatinen.K.H. Renlunds stiftelse (gr. 1915); protokoll och balansböcker 2006–2007. Tillägg deponerat av arkivbildarenvia Henry Wiklund.Riksradions och Radio Vegas samling av personporträtt; cd-skivor med personporträtt. Tillägg till samlingen deponeratav Rundradion.Ruin, släkten; handlingar med anknytning till Waldemar Ruin (1857–1938) samt Ingrid Ruin-Tigerstedt(1881–1956). Tillägg donerat av Olof Ruin.Runeberg, Fredrika (1807–1879), författare, journalist; brev 1858–1871 från Fredrika Runeberg till sonenLorenzo Runeberg samt övriga brev som utgetts i volymen Fredrika Runebergs brev till sonen Lorenzo (red.Veronica Sundman, 2007). Tillägg donerat av Veronica Sundman.Salmi, släkten; material i anknytning till Juha Beurling (f. 1980). Valreklam, kolumner, urklipp m.m. Tilläggdeponerat av Juha Beurling.Sandelin, släkten; Dipl.ekon. Carl-Johan Hartmans (1900–1959) brev till sin mor Elsa Hartman (f. Sandelin1877–1954) 1920–1923. Tillägg donerat via C.E. Estlander.Schybergson, Per (1933–2007), docent, professor; handlingar gällande finländsk och nordisk industri ochekonomisk historia (föredrag, artiklar, recensioner m.m.) samt handlingar i anknytning till arkivbildarensverk Terror och tragik samt Förvärv och fördärv (forskningsmaterial) m.m. Donation av Anita, Maria ochOlof Schybergson samt Karin Boström.Ståhlberg, Karl Emil (1862–1919), fotograf och Sonja (1875–1943); postkort bl.a. till Sonja Ståhlberg, släktutredning,fotografier m.m. Tillägg donerat av Sabira Ståhlberg.Svenska Klubben (gr. 1880); Protokoll 1977–2003, balansböcker 2000–2006, revisionsberättelser 1997–2000m.m. Tillägg donerade via Jean-Luis Laurén och Dag Wallgren.Sylvin, släkten; släktutredningar, fotografier och handlingar relaterade till Erik Sylvin (1909–2005) m.fl.Tillägg donerat av Heikki A. Reenpää via Lotte Reenpää.Svenska Teaterföreningen i Finland (gr. 1913); handlingar gällande föreningens verksamhet och ekonomi, urklippm.m. Tillägg donerat av Harriet Sevelius.Virdois gård; handlingar i anknytning till Wirdois och Rapala gårdar, från 1500-talet fram till 1902. Ritningar,kartor, juridiska handlingar, torparekontrakt, ekonomiska handlingar, brev m.m. Donation avErkki Stjernvall.Wrede, Johan (f. 1935), professor; korrespondens fram till 1970. Tillägg donerat av arkivbildaren.Wulff, Thomas (f. 1953), författare; exemplar av tidskriften Fågel Fenix. Tillägg donerat av Thomas Wulff.Zilliacus, Emil (1878–1961), fil.dr och författare; inkommande brev, fotografier, teckningar. Tillägg doneratav Jutta och Benedict Zilliacus via Stefan och Nina Zilliacus.Zilliacus, Henrik (1908–1992), fil.dr och professor; brev till arkivbildaren. Tillägg donerat av Jutta och BenedictZilliacus via Stefan och Nina Zilliacus.Zilliacus, Jutta (f. 1925), författare, politiker och Benedict (f. 1921), journalist; korrespondens, fotografier,manuskript, tidningsurklipp m.m. Tillägg donerat via Stefan och Nina Zilliacus.SpråkarkivetCaroline Sandström, en dialektinspelning från Liljendal.Caroline Sandström, tillägg till samlingen Östnylendsk lesanbok, 4 inspelningar.Odin Sjöholm, 19 st. kompendier över ortnamnen i Sibbo, samt 4 kompendier med övrigt Sibboinnehåll.Kurt Zilliacus, handskrivna manuskript till Lexikon över namnleder, Finlands svenska ortnamn. Manuskriptethar tidigare bevarats vid svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken.28

Österbottens traditionsarkivMartin och Gretel Dahlberg, fotografier från Töjby skärgård. 93 bilder tagna i samband med utgivande avboken ”Töjby skärgård med sjöfart och fäbodliv (Vasa 2007). Ett exemplar av boken gavs också till arkivet.Runar Nieminen, material från Gamla Vasa, 35 kasetter.Svenska Österbottens Hembygds- och Museiförbund , föreningsarkiv. Stadgar, protokoll, seminarie- och festprogram.Björn Sundblom, Familjen Jern-Järf-Sparvs familjearkiv / Elin Sparv. Fotoalbum, lösa fotografier (porträtt),anteckningsböcker, betyg, diverse dokument.Gunborg Lindström , Hjördis Sjöbergs brevsamling. 150 brev, 16 tillhörande fotografier, fotoalbum med 75fotografier, vishäfte. Breven, fotografierna och vishäftet sänts från emigrant i Australien till flicka i Replot.Bertel Fant, Einar Östmans fotosamling. 185 glasnegativ, tre kassetter med levnadshistorisk intervju, särtryckav publicerad levnadsskildring. Motiv från vistelse i Villmanstrandtrakten, Karelen, Sverige på 1910-talet.Petalax hembygdsförening , komplettering till Einar Östmans fotosamling. 130 förstoringar från Östmansglasnegativ, från utställning i Petalax 1976, 4 glasnegativ.Börje Backman, Wilhelm Sjöbergs samling. Uppteckningar skrivna i punktskrift.Elly Sigfrids, Elly Sigfrids arkiv. Tidigare samling omdöpt och kompletterad med två brevsamlingar. 48brev, 11 kort.Ann-May Carlsson-Wikström , Bibelverser och kärlekstydor. Bibelverser på rullade papperslappar, s.k. Mannakorn;två varianter av kärlekstydor eller kärleksspel använda under tonårstiden på 1950-talet.Oravaisnejdens naturvetarklubb, Christer F G Smeds, Pristävling om Östebottens ståtligaste stenfähus. Materialoch tävlingsbidrag från pristävling ordnad 2006 av Oravaisnejdens naturvetarklubb. 10 tävlingsbidragmed 28 fotografier, protokoll.Vasa Släkt- och bygdeforskare, medlemsblad 2008Allan Granfors, ”Övermark. Isaac Mattsson Granfors på Granfors hemman i Övermark och hans efterkommande”.2006.KulturÖsterbotten, ”Skulle det bli brösttoner? Svenskösterbottniska författarporträtt” (Scriptum 2007),”Cartographica Ostrobothnica. Österbotten på gamla kartor” (Scriptum 2006).StatistikFolkkultursarkivet och SpråkarkivetSamlingar 31.12.2008 Tillväxt 2008 Tillväxt 2007Antal samlingar 2158 22 17Handskrifter 153,5 hm 1,5 hm 0,8 hmRitningar 1034 - -Inspelningar 5291 116* 299*Smalfilmer 67 st - -Videoband 68 st - -Fotografier 267040 1769 851* I siffran ingår Spara talets inspelningarHistoriska och litteraturhistoriska arkivetSamlingar 31.12.2008 Tillväxt 2008 Tillväxt 2007Handskrifter 947,5 17,5 hm 39 hmvarav:- HUBs magasin 465 hm - -- Riddaregatan 430,5 hm - -Sarvlaks gård 52 hm - -29

SLS eget arkiv 131 hm 2 hm 2 hmSmalfilmer 275 st - -Videoband 138 st - 4 stFotografier 108630 st 10000 st 11480 stLjudband 879 st 47 st 21 stCD-skivor 406 st 21 st -Nytillkomna arkiv 5 st 11 stTillägg till gamla samlingar 36 st 48 stExpedierade lån: 2008 2007- HUB:s läsesal 177 st 221 st- Riddaregatan 370 st 335 st- Sarvlaksarkivet 8 st 12 stTotalt 555 st 568 stBiblioteketSamlingar 31.12 Tillväxt 2008 Tillväxt 2007Totalt i Helsingfors 795 hm 20 hm 15 hmAntal förvärvade volymer 798 st, varav 254 donerade böcker, 84 donationer och 84 donatorer.Tidskifter 98 stAntal katalogiserade böckerHuvudkatalogen 3820 nya poster (utöver Pousars samling 2912 poster)Finlands svenska folkmusikinstitutSamlingar 31.12. Tillväxt 2008 2007Antal 357 16 13Totalt 83 hm * *Handskrifter 28 hm 1 hm 2 hmLjudinspelningar 1353 11 19Filminsp. (Smalfilmer,VHS, DVD, Mini-DV) 223 8 7Fotografier * 334 400Fonogramsamlingen * 133 st 85 stBiblioteket(publikationer) * 97 st 175 st* uppgifter saknasÖsterbottens traditionsarkivSamlingar 31.12 Tillväxt 2008 2007Antal 222 16 10Totalt 167 hm 2,75 hm (uppgift saknas)Handskrifter 42 hm 1,86 hm 1,8 hmInspelningar 423 24 25Videoband 42 - -Smalfilm 236* - 236*Fotografier 77 205 1705* 390*SLSA 1008 överfört från HLA till ÖTA 2007 för förvaring: 1300 fotografier, 236 smalfilmer30

Arkiven, biblioteket och institutet betjänade kunder enligt följande:KunderGrupperFolkkultursarkivet 259 7Språkarkivet 65 1Historiska och litteraturhistoriska arkivet 252 7Biblioteket 258 (820 lån) 2Finlands svenska folkmusikinstitut * 4Österbottens traditionsarkiv 90 6* uppgifter saknasFORSKNINGSLS bedriver forskning genom anställda forskare inom vetenskapliga projekt och inom de vetenskapliganämnderna. Forskningen är relaterad till SLS:s intresseområden och syften. Den bedrivs inom sällskapetscentrala områden historia, litteraturvetenskap, samhällsvetenskaper, språkvetenskap och traditionsvetenskaper.Genom satsningen på tidsbundna vetenskapliga projekt har forskningssektorn utvecklats till denstörsta enheten inom SLS. Sällskapet är en av de stora forskningsinstitutionerna på det humanistiska ochsamhällsvetenskapliga området i Finland.Nämndernas huvudsakliga uppgift är att bevilja stipendier och ordna seminarier. De fungerarockså som förmedlande länkar i kontakten till de finlandssvenska högskolemiljöerna.Forskningssektorn vid SLS leds av forskningschef Christer Kuvaja. Forskningschefen organiseraradministreringen och uppföljningen av pågående projekt, planerar och organiserar det förberedande arbetetdå nya projekt ska finansieras och planerar och ordnar seminarier och andra evenemang enskilt ellertillsammans med de vetenskapliga nämnderna. Forskningssektorn skapar och håller kontakt med andraforskningsfinansiärer i Finland och Norden.Forskningschefen arbetar på en undersökning med titeln Språkgräns, tvåspråkighet och språklig identiteti Finland och Tornedalen 1721–1850. Han gick igenom en del litteratur och publicerade en artikel medtiteln ”Språkgräns – verklighet eller myt? Finskt och svenskt i Norrbotten och östra Nyland under senarehälften av 1700-talet” i samlingsvolymen Maktens mosaik: Enhet, särart och självbild i det svenska riket (2008)Forskningssektorn ordnade under våren 2008 en kurs i Populärvetenskapligt skrivande för forskarnavid SLS. Kursen leddes av professor Merete Mazzarella från Helsingfors universitet.Forskningschefen deltog i arrangemangen kring seminariet Handel och kineserier: Kina och Sverige underde ostindiska kompaniernas tidevarv som ordnades på SLS den 10 juni.Den 30–31 oktober hölls den årliga forskarträffen för alla SLS-forskare. Den första dagen höllsett seminarium benämnt Berättelser, bilder och muntliga källor: källmaterialets användning inom olika discipliner.Föredrag hölls av professor Mats Thelander (Uppsala universitet), fil.dr Carola Ekrem (Folkkultursarkivet,SLS), professor Anders Westholm (Uppsala universitet) fil.lic. Anders Ahlbäck (Åbo Akademi) ochbibliotekarie Katinka Ahlbom (Kungliga biblioteket, Stockholm). Den andra dagen hölls ett internt seminariumdär utvalda texter ur SLS-forskarnas pågående arbeten diskuterades och kommenterades.Forskningssektorn deltog i organiserandet och finansierandet av de startseminarier som ordnadesför det språkvetenskapliga, det litteraturvetenskapliga och det historiska projektet.Under året har forskningschefen varit engagerad i arbetet kring planeringen av nya projektsatsningar.Våren 2008 beslöt sällskapets styrelse att medel för nya forskningsprojekt skulle utlysas. I börjanav hösten fastslogs att ett övergripande tema för projekten ska vara Det svenska i Finland i dag och i morgonen.Deadline för inlämnande av kortare projektbeskrivningar fastställdes till den 30 januari 2009.Forskningschefen deltog under året i den s.k. HYMY II-arbetsgruppen som hade tillsatts avForskningsetiska delegationen. Arbetsgruppen, vars rapport blev klar i slutet av december, hade till uppgiftatt:1) klarlägga behovet av etisk förhandsprövning och etiska anvisningar inom humaniora och samhällsvetenskaper2) utarbeta referensramar och anvisningar för etisk prövning31

3) ge förslag till hur den etiska prövningen ska genomföras i praktiken (tidtabell, organisering, finansieringoch konsekvenser för forskarsamhället)4) ordna seminarier om temat under 2008 (tre seminarier hölls)Under året startade tre nya forskningsprojekt:Biografi över Alexander Armfelt omfattande åren 1841–1876, forskare fil.dr. Robert Schweitzer, Lübeck, Tyskland.Projektet började den 1 januari.Historiska sägner om 1808–1809 års krig, projektledare docent Lena Marander-Eklund, ÅA (folkloristik).Projektet började den 1 februari 2008 och hade en anställd forskare, docent Camilla Ingemark.Kulturanalytiska studier av det svenska i Finland, forskare docent Sven-Erik Klinkmann, Vasa. Projektet börjadeden 1 juli.Följande projekt har börjat under tidigare år och fortsatte 2008:Finlandssvenskhet framställd genom musik, projektledare professor Pirkko Moisala, Helsingfors universitet(musikvetenskap). Följande forskare var anställda under 2008: fil.dr Pia Maria Ahlbäck 1.1–31.1, fil.mag.Ros-Mari Djupsund 1.1–31.12, fil.dr Johannes Brusila 1.8–31.12, fil.dr Niklas Nyqvist heltidsanställning1.1–30.6 och 40 % -anställning 1.8–31.12 och fil.dr Hanna Väätäinen 1.1–29.2.Förvaltningshistorisk terminologisk handbok, huvudredaktör fil.dr Lena Huldén och redaktör fil.mag. MonaRautelin (från 1.6)Historik över Strömma gård, forskare fil.mag. Johanna Wassholm.På väg mot kommunikativ kompetens: tillägnandet av svenskans struktur hos finska inlärare, projektledare professorMarketta Sundman, Åbo universitet (nordisk filologi). Projektet hade tre anställda forskare under helaåret, fil.mag Eeva-Liisa Järvinen, fil.mag. Marika Paavilainen och fil.mag Anne-Maj Åberg. Fil dr SinikkaLahtinen var anställd från 1.8.Spara det finlandssvenska talet, projektkoordinator fil.mag Lisa Södergård. Projektet avslutades 31.12.2008.Svensk politik i Finland – beteende, opinion, framtid, projektledare docent Kimmo Grönlund, Åbo Akademi(statsvetenskap). Följande forskare och assistenter var anställda under 2008, docent Åsa Bengtsson (helaåret) pol.lic. Maria Bäck 1.1–30.9 och pol.mag. Anders Eriksson 1.1– 9.12.Tidig finlandssvensk litteratur: program och praktik, projektledare fil.dr Holger Lillqvist, Helsingfors universitet(litteraturvetenskap). Projektet hade fyra anställda forskare under hela året, fil.dr Michel Ekman, fil.mag.Eva Kuhlefelt, Docent Kristina Malmio och fil.mag. Julia Tidigs. Fil.dr Holger Lillqvist var anställd 1.1–30.6.De vetenskapliga nämnderna hade följande anställda forskare under 2008:Historiska nämndenfil.mag. Jennica Thylin-Klaus fram till 15.10fil.mag. Mats Wickström från 1.11Litteraturvetenskapliga nämndenfil.mag. Judith MeurerSamhällsvetenskapliga nämndenMA Maria KreanderSpråkvetenskapliga nämndenfil.mag. Jannika Lassus fram till 31.7fil.mag. Sofie Henrichson från 1.8.32

Traditionsvetenskapliga nämndenfil.mag. Johanna Björkholm fram till 31.8fil.mag. Sonja Hagelstam från 1.9.Det totala antalet forskare anställda vid SLS under 2008 var 32.VETENSKAPLIGA NÄMNDERHistoriska nämndenHistoriska nämndens verksamhet innefattar individuella forskningsinsatser, seminarier och stöd till forskningi form av stipendiemedel. Nämnden har sammanträtt fyra gånger under året.Historiska nämnden arrangerade vintern 2008 tillsammans med Svenska litteratursällskapetsforskningssektor ett seminarium kring temat ”biografin som historievetenskaplig genre”. Seminariet, somhade titeln ”Historikern och biografin”, ägde rum den 5 december i Åbo Akademis auditorium Aura.Seminariet öppnades av nämndens ordförande, professor Henrik Meinander, och föredragen hölls avforskningschef Christer Kuvaja (SLS), professor Birgitta Possing (Köpenhamns universitet), docent Sven-Erik Pernler (Visby), professor Sverker Ordesson (Lunds universitet), docent Eva Helen Ulvros (Lundsuniversitet), Fil.dr. Tiina Kinnunen (Joensuu universitet), projektforskare, fil.dr. Robert Schweizer (Lübeck),professor Kjell Östberg (Södertörns högskola) och fil.dr. Carina Nynäs (Åbo/Lovisa). Sammanlagtdeltog ett femtiotal personer i seminariet.Nämndens forskare och sekreterare Jennica Thylin-Klaus är doktorand i nordisk historia vid ÅboAkademi. I sin avhandling undersöker hon tidig svensk språkplanering i Finland ur ett idéhistoriskt perspektiv.År 2008 medverkade hon i konferenserna European Social Science History Conference i Lissabonoch i Svenska Historikermötet i Lund. Thylin-Klaus blev moderskapsledig i oktober 2008 och MatsWickström tillsattes som hennes vikarie fr.o.m. den 1 november 2008. Wickström är doktorand i allmänhistoria vid Åbo Akademi och sin avhandling undersöker han mångkulturalismens idéhistoria i Sverigeoch Australien.Nämnden tog emot 16 stipendieansökningar, den ansökta summan var 236 820 euro. Nämndensstipendier, totalt 26 000 euro, utdelades enligt följande: fil.mag. Johanna Bonäs 6 000 euro, fil.mag. HenrikJansson 6 000 euro, fil.lic. Atina Nihtinen 8 000 euro och fil.dr Carola Nordbäck 6 000 euro.Litteraturvetenskapliga nämndenNämnden sammanträdde under år 2008 tre gånger under ledning av sin ordförande, professor Bo Pettersson.Nämndens forskarbefattning innehades av fil.mag. Judith Meurer (Åbo Akademi/RheinischeFriedrich-Wilhelms-Universität Bonn).Den 7 mars ordnade det litteraturvetenskapliga projektet ”Tidig finlandssvensk litteratur” ettseminarium om kontextforskning, där nämndens ordförande Bo Pettersson som även fungerade somordförande vid seminariet höll ett inledande föredrag om kontextens betydelse i litteraturteorin. Sedanföljde inlägg som tog upp begreppet kontext eller som visade hur litteraturvetenskaplig kontextforskningser ut i praktiken.Den 25 april ordnade nämnden ett heldagsseminarium för doktorander i Svenska litteratursällskapetshus i Helsingfors. Seminariets deltagare kom från ämnet litteraturvetenskap vid Åbo Akademi(Maria Lival-Lindström, Freja Rudels, Kerstin Romberg) och från Nordica vid Helsingfors universitet(Anna Biström, Tatjana Brandt, Eva Kuhlefelt, Martin Welander). Deltagarnas projekt presenterades ochdiskuterades.Den 17 oktober ordnade nämnden ett seminarium om kanonforskning. Som inbjudna föreläsarefungerade Petra Broomans (Universitetet i Groningen), Jyrki Nummi (Helsingfors universitet), SatuGröndahl (Uppsala universitet), Lars Brink (Uppsala universitet) samt nämndens medlem Roger Holmström(Åbo Akademi). Olika aspekter av kanonforskningen diskuterades så som kanons möjligheter ochgränser. Kanons betydelse behandlades både i forskningen och i skolan. Seminariet var välbesökt ochuppskattat av forskare, studerande och andra intresserade.33

Nämnden tog emot 9 stipendieansökningar om sammanlagt 44 868 euro och hade 26 000 euroatt utdela. Följande stipendier utdelades: Anna Biström 1 000 euro, Ulrika Gustafsson 1 600 euro, EvaJohansson 7 500 euro, Sonja Miladinovic 650 euro, Anna Möller-Sibelius 6 250 euro, Freja Rudels 1 000euro, Hanna Ruutu 7 000 euro och Jasmin Westerlund 1 000 euro.Årets pro gradu-pris om 1000 euro delades mellan Rebecka Eklund (Åbo Akademi) och HeidiSjöblom (Helsingfors universitet). Eklund prisbelönades för sin avhandling "Visualitet i Peter Sandelins1980-talsdiktning", där hon genom studium av sambandet mellan verbalitet och visualitet klargör hur PeterSandelins diktning blir en upplevelsesyntes av sinnesförnimmelser. Sjöblom fick pris för sin avhandling"Litteraturundervisning och ämnessyn i modersmål och litteratur. En kvalitativ undersökning blandtretton modersmålslärare inom den grundläggande utbildningen (åk 7-9)". Avhandlingen kartlägger ochdiskuterar dels lärarnas syn på läroämnets målsättningar, dels de praktiska arbetsformer som lärarna användersig av.Samhällsvetenskapliga nämndenNämnden sammanträdde till tre möten under året.Pol.mag. Maria Kreander har varit anställd som nämndens forskare från och med 1.4.2005. Kreandersavhandling handlar om svenskspråkiga organisationers utveckling i Finland. Identiteter och etnicitetbehandlas i den teoretiska delen, och i den empiriska behandlas organisationsutvecklingen och nyatyper av organisationer samt valet av organisationer, prioritering av språk i politiskt beteende och åsikterom det svenska språket bland unga svenska och tvåspråkiga personer. Materialet har insamlats i en kartläggandeundersökning om det svensk- och tvåspråkiga föreningsnätverkets utveckling 1919–2000, i intervjuermed 22 representanter för nya typer av tvåspråkiga föreningar samt i en enkät år 2003. Enkätenvar riktad till alla personer födda år 1981 med en eller två svenskspråkiga föräldrar i Finland. I avhandlingenanvänds både organisationsutvecklingen och individers organisationsbeteende som en indikator påden finlandssvenska etnicitetens styrka.Under år 2008 har Kreander arbetat vidare med sin avhandling, hållit föredraget ”CollectiveEthnic Identities as Status Function” på konferensen Collective Intentionality VI, Social Change vid Universityof California Berkeley 8–11.7.2008 och undervisat kursen statskunskap 3 (organisationernas politiskainflytande) på Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.I april diskuterades forskartjänsten och nämnden omfattade enhälligt Svenska litteratursällskapetsstyrelses beslut om att tjänsten besätts för tre år i taget, med möjlighet till en ett års förlängning. På sammamöte omfattades också förslaget att nämndens forskare med regelbundna mellanrum både skriftligtoch muntligt presenterar forskningen och forskningsarbetets framskridande för nämnden.Forskartjänsten ledigförklarades från 1.1.2009. Fyra ansökningar inkom. Nämnden föreslog förstyrelsen att den treåriga tjänsten skulle uppdelas på följande sätt: det första året skulle tillfalla fil.mag.Jenny Wiik, de två följande åren skulle tillfalla pol.mag. Anders Eriksson. Efter att Eriksson återtagit sinansökan beslöt styrelsen att Wiik beviljas ett år (fr.o.m. 1.8.2009).År 2008 föreslog nämnden 23 000 euro till stipendieutdelning. Nämnden tog emot 6 ansökningar.Sammanlagt äskades om 96 000 euro. Nämnden fördelade stipendierna på följande sätt: Vincze László 12000 euro och Maria Kreander 11 000 euro.Under 2008 deltog nämnden i det samarbete som SLS påbörjat med Skandinavistika, institutionenför nordisk filologi vid Dorpats universitet. Flera nämndmedlemmar har från förut kopplingar till ochsamarbete med andra institutioner vid universitetet som kunde utvidgas. Tom Moring besökte Dorpatunder höstterminen 2008 och besöket var lyckat. På nämndens möte den 5 november informeradeCatharina Lojander-Visapää om att samarbetet med Dorpat fortsätter.Språkvetenskapliga nämndenSpråkvetenskapliga nämndens uppgift är att främja språkvetenskaplig forskning kring svenskan i Finlandgenom att planera och stödja forskningsprojekt och seminarier, utdela forskningsanslag samt ta initiativtill publikationer. Nämnden sammanträdde fem gånger under året.34

Under året planerade och ordnade nämnden tillsammans med språkarkivet och projektkoordinatorLisa Södergård slutseminariet för projektet Spara det finlandssvenska talet. Seminariet ägde rum 21 novemberi auditoriet i SLS hus. Som inbjudna föreläsare medverkade Frans Gregersen, Margareta Svahn,Hanna Lappalainen, Marja-Leena Sorjonen, Fred Karlsson, Ann-Marie Ivars, Camilla Wide och HelgeSandøy. Seminariet var välbesökt och upplevdes som lyckat av såväl deltagare som organisatörer. Nämndenföljde vidare under året det språkvetenskapliga projektet På väg mot kommunikativ kompetens: Tillägnandetav svenskans struktur hos finska inlärare och deltog i startseminariet för projektet 22 februari.Språkvetenskapliga nämnden deltog under året aktivt i planeringen av det lärar- och forskarutbytemed institutionen för nordisk filologi, Skandinavistika, i Dorpat som litteratursällskapet tagit initiativ till.Doktorandföreningen NORDOK vid Nordica, Helsingfors universitet, besökte inom ramen för dettasamarbete universitetet i Dorpat den 22–24 oktober. I besöket deltog sex doktorander i nordiska språkoch nordisk litteratur. Doktoranderna föreläste om sina avhandlingsämnen, åhörde föreläsningar omforskning vid Skandinavistika och diskuterade samarbete med doktoranderna i Dorpat. Besöket upplevdessom mycket lyckat av alla parter.Nämndens forskartjänst utlystes i januari. Tjänsten söktes av 8 personer. Till nämndforskare förperioden 1.8.2008−31.7.2011 valdes fil.mag. Sofie Henricson (Nordica, Helsingfors universitet). Nämndensstipendiemedel utlystes i mars. 15 personer sökte om medel för forskning eller konferensresor till entotalsumma av 134 200 euro. Nämndens stipendiemedel (20 000 euro), utdelades enligt följande: MariBergroth 1 100 euro, Anna Greggas Bäckström 3 000 euro, Maria Koponen 5 000 euro, Annette Kronholm-Cederberg5 000 euro, Heidi Sunabacka 900 euro och Maria Vidberg 5 000 euro.Årets pro gradu-pris om 1 000 euro tilldelades fil.mag. Maria Vidberg (Nordica, Helsingfors universitet)för pro gradu-avhandlingen Stadsnamn i Nykarleby – en socioonomastisk studie av ortnamn och attitydertill dem. I avhandlingen kategoriserar Vidberg namn i Nykarlebytrakten och intervjuar Nykarlebybor omnamnens betydelse i samhället samt för dagens namnbrukare.Nämndens forskare och sekreterare fram till augusti var fil.mag. Jannika Lassus (Nordica, Helsingforsuniversitet). Hon arbetade under perioden 1.1–31.7 på sin doktorsavhandling om svenska socialförsäkringsbroschyreri Finland och Sverige, vilken enligt planerna ska lämnas till förhandsgranskning2009. I mars höll Lassus ett föredrag på Nordic translation conference i London, och i juni presenterade honsin forskning på European systemic-functional conference and workshop i Helsingfors. Därtill höll hon presentationerpå Föreningen för nordisk filologis årsmöte i Åbo samt på forskarseminarier och kurser vid sinheminstitution. Under året publicerade Lassus artikeln Paratexter i broschyrer till barnfamiljer i konferenspublikationenför Svenskan i Finland 10 samt skrev i Folkmålsstudier 46 en recension av Per Holmbergsoch Anna-Malin Karlssons bok Grammatik med betydelse. En introduktion till funktionell grammatik.Nämndens nya forskare och sekreterare Sofie Henricson (Nordica, Helsingfors universitet) tillträddeden 1 augusti. Hon arbetade under hösten på sin doktorsavhandling med titeln Svenska och finska ikontakt på fyra svenska språköar i Finland – tvåspråkiga strategier och kontaktlingvistiska mönster i svenska ungdomssamtal.Undersökningsmaterialet i avhandlingen består av arrangerade ungdomssamtal inspelade i Björneborg,Uleåborg, Tammerfors och Kotka och analysen utgår från interaktionell lingvistik och kontaktlingvistik.I september höll Henricson tillsammans med fil.dr Camilla Lindholm ett föredrag på konferensenOFTI 26 i Helsingfors och i oktober höll hon ett föredrag på konferensen Svenskans beskrivning 30 iStockholm. Under hösten 2008 presenterade hon vidare sin forskning vid universiteten i Dorpat ochÅbo. Hon har under hösten lämnat in artikelmanuset Kopulaverbet vara som citatmarkör i svenskt ungdomsspråktill konferensvolymen för Svenskan i Finland 11 samt manuset Är att en citatmarkör? till konferensvolymenför Svenskans beskrivning 30.Traditionsvetenskapliga nämndenNämndens uppgift är att främja den traditionsvetenskapliga forskningen i Svenskfinland. Under verksamhetsåretsammanträdde nämnden fyra gånger.Traditionsvetenskapliga nämnden arrangerade under året ett seminarium. Nämndens kollokviumDen virtuella världen ägde rum den 4 april 2008 i Svenska litteratursällskapets utrymmen. Kollokviet behandladetraditionsvetenskapernas förhållande till de nya formerna av elektroniskt källmaterial. Underkollokviet behandlades bland annat insamling och forskning baserat på elektroniskt material samt lag-35

stiftning om etiska frågor kring elektroniskt material. Vid kollokviet hölls presentationer av Patricia Gustavsson-Aelbrecht(Åbo Akademi), Ann-Charlotte Palmgren (Åbo Akademi) och Esa-Pekka Keskitalo(Nationalbiblioteket). Föredragshållarna presenterade forskning om elektroniskt material som primär källa,etiska aspekter angående bloggforskning, lagen om friexemplar vad gäller elektroniskt material samtInternet som redskap och studieobjekt. Kollokviet inleddes av ordf. Åström, som tog upp frågan om detifråga om elektroniskt material alls är möjligt att skapa struktur i den meningen ett traditionellt forskningsmaterialkan struktureras, då ”utbudet” av materialet är gränslöst och åtkomligheten så enkel. Ocksåfrågor om forskarens selektivitet blir viktig. Via de olika föredragen kom mycken ny information omsåväl det elektroniska materialets slagsidor som dess potential för framtida forskning samt behovet avsamröre mellan forskare och arkiverande instanser.Traditionsvetenskapliga nämnden uppmärksammar 200-årsjubileet av 1808-09 års krig genom attlyfta fram den folkdiktning och muntliga tradition som berör dessa händelser. Under 2008 har arbetetmed en publikation, vars arbetsnamn är Historiska sägner om 1808–09-års krig, varit igång. Författare tillverket är FD Camilla Asplund Ingemark och FD Johanna Wassholm.År 2008 inkom sju stycken stipendieansökningar om sammanlagt 59 150 euro till Traditionsvetenskapliganämnden. Stipendierna utdelades enligt följande: Patricia Gustavsson-Aelbrecht 5 000 euro,Johanna Björkholm 6 300 euro, Sanna Lillbroända-Annala 5 000 euro och Vera Nygård 6 300 euro.Fil. mag. Johanna Björkholm fungerade som Traditionsvetenskapliga nämndens forskare fram tillden 31 augusti 2008. Björkholm har bedrivit forskning som i första hand syftar till en licentiatavhandlingom immateriella kulturarv. Hon använder folkmusiken i Finlands svenskbygder som ett exempel på ettkulturelement som genomgått en kulturarvsprocess och därmed fått egenvärde. Hon undersöker hur genrenfolkmusik har utformats enligt kulturpolitiska och ideologiska intressen. Tydliga teman i omformningenfrån allmogens bruks- och ceremonimusik till dagens folkmusikgenre är bland annat svenskhetoch nationalism, autenticitet och ålderdomlighet samt antimodernism och nostalgi. Eftersom folkmusikidag har en specialstatus uppfattas den detta till trots som en objektiv företeelse. Johanna Björkholms licentiatavhandlinghar godkänts år 2008.Den 1 september 2008 övertog fil. mag. Sonja Hagelstam befattningen som Traditionsvetenskapliganämndens forskare och sekreterare. Hagelstam bedriver forskning som syftar till en doktorsavhandlinginom etnologi om brevskrivande under krigets undantagstillstånd. Mag. Hagelstam studerar dialogenmellan närstående i brev mellan krigsfront och hemmafront 1941–1944. Temat gäller brevskrivandetsbetydelser och funktioner för individen under krigsåren.Under året fortsatte Svenska litteratursällskapets treåriga forskningsprojekt. Inom det traditionsvetenskapligaforskningsområdet verkar projektet Finlandssvenskhet framställd genom musik, lett av professorPirkko Moisala.FORSKNINGSPROJEKTBiografi över Alexander Armfelt omfattande åren 1841–1876Forskare: fil.dr Robert Schweitzer. Projektet startade den 1 januari 2008 och avslutas den 31.12.2010My working schedule in 2008 comprised the following steps. Mainly in the first three months, but alsoitinerantly during the rest of the year, I checked to what extent the two volumes of Hans Hirns biographyof Armfelt, which carry the narrative up to 1842, would need major corrections in the light of subsequentscholarship. It turned out that his work can well serve as a starting point for my own narrative withoutrequiring an explicit “revisionist” introductory chapter.For the next nine months I used existing analytical treatments and special studies to create a preliminarynarrative structure based on my extended outline submitted last year. I started to fill the structureswith chapters on the Codification question, Armfelt’s policy towards the university, and the developmentof Armfelt’s second marriage and his family life.I had to concentrate my efforts on the time span before 1857 because this is the period on whichI have done no previous extensive research myself.36

In respect to Armfelt’s personal life and his standing as a member of the St. Petersburg society,which has been a completely blank spot, I could take advantage of a trip to St. Petersburg originally connectedwith my former library job. The main repository of sources, the Russian Historical State Archive,did not yet open in 2008, but I found manuscript evidence in the National Library of Russia and contactedthe leading expert genealogist on the Demidoff family, Armfelt’s in-laws.I made exploratory archival research trips also to the National Archives in Stockholm and Copenhagenas well as to the Central Archive of the Kingdom of Prussia (Geheimes Staatsarchiv PreußischerKulturbesitz) in Berlin in order to check the diplomats’ reports to the respective governments,which I expected to include quite rewarding comments. It turned out that the reporting is very unevendepending on the diligence and personal interests of the respective ambassadors. Therefore I postponedsequel trips in the order of priorities.On the other hand I tried to enlarge my basis of sources by identifying archival material in Finlandtransgressing the inner circle of Armfelt’s immediate correspondents and the material in the NationalArchive of Finland. This turns out to be even more necessary, as Armfelt’s own correspondence – atleast in his early ministerial years – obviously was not very outspoken about his views and aims, which inturn is reflected in rather conventional information in the “letters received” in his own archive.In these efforts I received great help from the Historical Archive of Svenska Litteratursällskapetitself which furnished me with the copies of several hundred letters of Armfelt to his youngest daughter,who during the years became his trusted partner in family matters.Quite time consuming, but rewarding in the end, has been the search for Armfelt’s letters to hissister Vava, where he displayed his political thoughts and personal feelings quite frankly. In order to tracethem I got an introduction into the manor landscape of western Nyland, contacting heirs to the Armfeltfamily’s estates - also regarding family portraits. On grounds of this additional information I could findthe letters in Åbo Akademis Bibliotek’s manuscript division.The scanning of this new archival material, scheduled for months 8 through 12 in 2008, thereforecould not start with the intensity I originally planned. My amanuens until the end of 2008, Veera Virintie,a motivated first year student who worked for me 36 hours, but cannot carry on because of her studies. Iwill find another person now. The scanning and copying will anyway have to be stretched into 2009 becauseunexpected evidence continues to turn up – e.g. the papers of Senator Molander newly acquired bythe National Archive, or intensive reporting on the Armfelts in unexpected places of third party correspondence.These third party correspondences contain cues to actual intentions and reasons, where theofficial records and also Armfelt’s own papers remain silent.One of the highlights was the seminary “Historikern och biografien”, organized by Historiskanämnden and Forskningssektorn of Svenska Littaratursällskapet at Åbo Akademi on December 5. I hadthe opportunity to listen to experts on the theory of biography and to voice my experiences and my assessmentof problems.I have an abundance of sources to be tapped, yet I cannot continue in the intensity, explicitnessand the pace of Hirn’s two volumes. The task will be to reveal the ups and downs, the chances and uncertaintiesin the seemingly undramatic life of Armfelt, concentrating on the political history of his time,and at the same time make understandable the silent drama and the secret suspense of Finland’s autonomousdevelopment.The writing process has already been taken up in parts and will be continued alongside with theremaining archival research.Finlandssvenskhet framställd genom musikFinlandssvenskhet framställd genom musik är det första större musikvetenskapliga projektet kring finlandssvenskamusiktraditioner. Projektet inledde sin verksamhet 1.1.2007 och det pågår till 30.6.2010. Måletmed projektet är att med hjälp av kulturvetenskaplig metodologi granska hur svenskhet i Finland genomolika musikpraktiker konstrueras som en mångfald av ”föreställda gemenskaper”. Infallsvinkeln inbegriperolika musikrelaterade praktiker, kulturella texter och framföranden, som tolkas ur ett konstruktivistisktoch nymaterialistiskt perspektiv.37

Under år 2008 har projektets verksamhet fortsatt med projektseminarier, materialinsamling, konferenspresentationeroch publikationsarbete. Tyngdpunkten i verksamheten har småningom övergått tillatt omfatta allt mera analys och presentation av forskningsresultat i form av föredrag och publikationer.Under året har medlemmarna varit projektanställda enligt följande: Pia Maria Ahlbäck 1.1–31.1,Rosi Djupsund 1.1–31.12, Johannes Brusila 1.8–31.12, Pirkko Moisala var inte anställd år 2008, NiklasNyqvist heltidsanställning 1.1–30.6 och 40 %-anställning 1.8–31.12, Hanna Väätäinen 1.1–29.2.Projektet har fortsatt med att en gång i månaden samlas till projektmöten. Träffarna har erbjuditen möjlighet att planera verksamheten och sköta rent administrativa frågor, men de har också svetsatsamman gruppen socialt och vetenskapligt. Vid mötena har förts vetenskapliga diskussioner kring teorier,metoder, materialinsamling och fält- och arkivarbete. Under vissa träffar har man valt att i detalj behandlaen deltagares textutkast, medan andra träffar har fokuserat på något tema som varit gemensamt för fleradeltagare.Seminarieträffarna utvidgades två gånger till symposier med en inbjuden expert. Den 3 juni berättadeSusan Sundback om sociologiskt inriktad forskning kring finlandssvenskhet och den 17 oktober förelästePasi Väliaho om Gilles Deleuze och nymaterialism. De inbjudna gästerna erbjöd också värdefullakommentarer till projektmedlemmarnas egna forskningsplaner.De enskilda medlemmarna har fortsatt med materialinsamling i anknytning till sina respektiveforskningsprojekt. Arbetet har bl.a. innefattat intervjuer och genomgång av arkivmaterial. Under året inleddesockså den statistiska inkodningen av det material om musiklivet i Svenskfinland som samlats in avKonstnärliga rådet för finlandssvenska utbildningsfrågor i musik (KRUM) och ämnet musikvetenskap vidÅbo Akademi.Medlemmarna presenterade projektet under symposiet 5th Meeting of the Study Group ‘Music and Minorities’,som arrangerades av International Council for Traditional Music (ICTM) i Prag 24.5–1.6. Projektetfick en egen session och presentationen väckte stort intresse bland de minoritetsinriktade musikforskarna.Förhandlingar fördes även om att eventuellt förlägga ett av ICTM:s kommande möten kring minoritetsmusiki Svenskfinland. Projektet bjöds också in till det nordiska folkmusikforskarmötet Musik, identitet,kulturarv på Svenska litteratursällskapet 24–25.9 för att presentera sitt arbete. Mötets första dag tillägnadesprojektet och dess olika delstudier. Den 1–4 november deltog två av projektmedlemmarna sominbjudna föreläsare i konferensen World Music Days 2008 i Beijing, där de som enda talare berörde minoritetsproblematiken.Utöver dessa tillställningar har projektmedlemmarna under året även deltagit i fleraandra nationella och internationella symposier och konferenser, bl.a. i Annual Meeting of the Society forEthnomusicology i Förenta Staterna, där de presenterat papers i anknytning till sin aktuella forskning.De första vetenskapliga artiklarna med direkt anknytning till forskningsprojektet har utkommitunder året. Likaså har projektmedlemmarna publicerat olika texter med anknytning till etnicitet, kulturellaprocesser och konstruktivistisk analys samt handikapptematik. Arbetet på projektantologin, i vilken allamedlemmar bidrar med ett kapitel utgående från sin egen forskning, har fortsatt. Medlemmarna har ocksåarbetat på sina monografier, som förväntas färdigställas i slutet av projektet.Förvaltningshistorisk ordbokProjektet startade den 1 oktober 2007 och pågår till den 30 september 2012. Huvudredaktör är fil.dr LenaHuldén och som redaktör fungerad fil.mag. Mona Rautelin (från den 1 juni).Riktlinjerna för projektet förvaltningshistorisk ordbok fastställdes av styrelsen utgående frånnyckelbegreppen historia och förvaltning. Projektets mål är att sammanställa en förvaltningshistoriskordbok i vilken specialterminologi förklaras. Arbetet kommer att omfatta tiden fram till 1950. Krigstidensspecialförvaltning kommer att inkluderas medan den efterkrigstida normalförvaltningen utelämnas, medundantag av den betydande del som bygger direkt på äldre förvaltningstradition.Planeringsskedet slutfördes och arbetet med det egentliga projektet kunde inledas. Den tekniskaplaneringen slutfördes och en databasapplikation för projektet utvecklades och testades. Arbetet med attmata in uppslagsord påbörjades och vid årsskiftet 2009 uppgick antalet uppslagsord till 4900. Sammanfattningenav ordförklaringarna påbörjades också. Den bibliografiska genomgången av facklitteratur inleddes.Projektet presenterades på SLS webbsida.38

Redaktionen sammanträdde fyra gånger och diskuterade strukturfrågor och gränsdragningsproblem.Redaktionen fastslog också principerna för den tematiska indelningen.Historik över Strömma gårdHistoriken över Strömma gård sammanställs av fil.dr Johanna Wassholm. På grund av avsaknaden av ettgårdsarkiv är källmaterialets splittrade karaktär har arbetet tagit något längre än beräknat, men under 2008har ett preliminärt manuskript utarbetats. Manuskriptet kräver ännu finslipning, men ska stå färdigt tillslutet av februari 2009. Också bildinsamlingen har inletts.Under årets lopp har Johanna Wassholm besökt Strömma två gånger. I augusti intervjuade honGitha Lönnberg om olika aspekter av Strömma. Resultatet var omkring två timmar ljudmaterial, somkommer att användas som muntlig källa i historiken.Arkivmaterial har studerats i Riksarkivet i Helsingfors, i Åbo landsarkiv och på Sagalunds museum.Därtill har insamlats tidningsmaterial som berör Strömma på Brages pressarkiv. Den 16–17 oktoberbesökte Johanna Wassholm Stockholm och Krigsarkivet för att fotografera äldre kartor över Strömma.Under Stockholmsvistelsen deltog hon i det sjunde Nordiska slotts- och herrgårdssymposiet på Nationalmuseum,vars tema var ”Herrskap och tjänstefolk – Nordisk forskning om herrgården som social miljö”.Under symposiet uppträdde ett flertal kända herrgårdsforskare med föredrag om aktuell forskninginom området.Under året har tre möten hållits med styrgruppen som består av forskningschef Christer Kuvaja,professor Anna-Maria Åström och professor Nils Erik Villstrand. Diskussionerna har varit ingående ochstyrgruppen har gett konstruktiv kritik på upplägget och textens betoningar samt gett tips på ytterligarekällor och litteratur som är av nytta för ämnet.Historiska sägner om 1808–09 års krigProjektet Historiska sägner initierades av Traditionsvetenskapliga nämnden. Det påbörjades den 1 februari2008 och avslutas den 28 februari 2009.Tanken är att uppmärksamma märkesåren 1808–09 med en utgivning av historiska sägner för attlyfta fram den folklore som finns bevarad om händelserna i samband med kriget och visa på det faktumatt kriget satt sina spår även i berättartraditionen. Publikationen baserar sig på historiska sägner om händelsernai samband med 1808–1809 års krig. Centralt är att placera in de historiska sägnerna om händelserna1808–09 i berättarkontexten om krigföring. Materialet, d.v.s. sägnerna, finns arkiverade i Folkkultursarkivetoch består av dryga 900 sägner. Projektet går ut på att publicera ett urval av dessa sägner ochplacera in dem i en historisk och folkloristisk tolkningsram.I publikationen behandlas insamlingen och utgivning av sägnerna, sägner om krigshändelser medett urval av texterna som dels kommenteras, dels får stå för sig själv samt en tematisk presentation av materialetmed exempel ur sägensamlingarna. Publikationen inleds med en introduktion som ger en historiskkontext åt sägnerna.Som författare för publikationen anställdes folkloristen, docent Camilla Asplund Ingemark ochhistorikern FD Johanna Wassholm. Arbetet med utgåvan leds av en projektgrupp, som har haft ett möteunder året. Under år 2008 har Camilla Asplund Ingemark varit anställd i projektet på heltid. Under tidenhar hon sammanställt den största delen av manuset för sin andel av boken.Kulturanalytiska studier av det svenska i FinlandProjektet började den 1 juli 2008 och avslutas den 31 juli 2010. Docent Sven-Erik Klinkmann är anställdforskare. Syftet är att granska det svenska ur ett kulturanalytiskt perspektiv och författa en essäartad bokom det svenska i Finland. Boken blir ett komplement till det som under årens lopp forskats och skrivitsom det svenska i Finland utifrån historiska, kulturhistoriska, språksociologiska samt traditions- och litteraturvetenskapligaperspektiv. Avsikten är också att undersöka språket dels som kulturhistoria, dels somgräns- och kontaktyta mellan finskt och svenskt, men också som identitet och psykologi. Frågor om etnicitetoch nationalismen är centrala för arbetet.39

Författaren har under det halvår han arbetat på projektet koncentrerat sig på själva upplägget, denforskningsmässiga ansatsen i arbetet. I och med att liknande arbeten inte existerar i någon större utsträckningpå finlandssvenskt håll, med undantag av framför allt antologin Gränsfolkets barn. Finlandssvenskmarginalitet och självhävdelse i kulturanalytiskt perspektiv (Åström, Lönnqvist & Lindqvist, 2001) har projektetkrävt en hel del arbete just vad gäller själva problemformuleringen.Arbetet har avancerat på flera plan parallellt. Samtidigt med att den vetenskapliga konstruktionenav projektet har fortskridit, via läsning av relevant teori vad gäller dels kulturanalys, dels frågor som hängersamman med språk och språks status allmänt och speciellt för det svenska språkets del i Finland, harförfattaren samlat på material som bildar utgångspunkten för själva analysenVad gäller själva skrivandet har Klinkmann startat med frågeställningar om metaforik, myter ochstereotyper om det svenska, finlandsvenska, Svenskfinland, finlandssvenskar. Tanken är att boken börjarmed en undersökning av produktiva metaforer kring det svenska i Finland i ett nuläge 2008–2009 ochdärifrån arbetar sig kronologiskt bakåt mot början av 1900-talet när konstruktionen finlandsvensk sågdagens ljus. Efter detta undersöks konstruktionerna finlandssvensk/Svenskfinland i en motsatt kronologiskrörelse och de följande kapitlen koncentrerar sig därefter på olika viktiga och intressanta aspekter avdet svenska i Finland.Författaren har byggt upp ett relevant ”bibliotek” inom ämnesområdet för att kunna framskrida iarbetet så smidigt som möjligt. Det är också av denna orsak som arbetet med att reflexivt syna själva problemformuleringenhar varit så viktigt, för att sedan undvika att i skrivprocessen hamna in på ickeproduktiva,mindre intressanta stickspår.På väg mot kommunikativ kompetens: tillägnandet av svenskans struktur hos finska inlärareProjektet inleddes den 1 augusti 2007 och avslutas den 31 juli 2010. Dess huvudsyfte är att undersökaoch beskriva hur finska grundskoleelever och universitetsstuderande tillägnar sig svenskans centralagrammatik. Trots att undervisning i svenska för finskspråkiga har förekommit i vårt land sedan 1800-taletoch svenskan numera är ett obligatoriskt språk i den finska skolan, vet vi tills vidare mycket lite om hursjälva inlärningsprocessen går till. Projektets vetenskapliga syfte är att bidra till utvecklandet av teorier omspråkinlärning, i synnerhet teorier om hur språkets grammatiska struktur inlärs genom formell (explicit)undervisning.Projektet genomförs i samarbete mellan institutionerna för svenska språket vid Åbo universitetoch Jyväskylä universitet. Under de tre åren som projektet pågår har det tre heltidsanställda forskare,nämligen Eeva-Liisa Järvinen (ÅU), Marika Paavilainen (JyU) och Anne-Maj Åberg (ÅU). Under tiden1.8.2008–31.7.2009 är dessutom FD Sinikka Lahtinen (JyU) anställd vid projektet. Projektledare är prof.Marketta Sundman (ÅU), som också handleder doktoranderna Järvinen och Åberg. Prof. Matti Rahkonen(JyU) är engagerad i projektet i egenskap av handledare för Paavilainen och som andra handledare – isynnerhet i datatekniska och statistiska frågor – för Järvinen och Åberg. Sundman och Rahkonen bedriverockså egen forskning i anslutning till projektet.De preliminära titlarna på de fyra anställda forskarnas forskningsprojekt är följande:Eeva-Liisa Järvinen: Species och artikelbruk i finska grundskoleelevers svenskaMarika Paavilainen: Processbarhetsteorin och inlärningen av svenskans grammatik hos finskspråkiga högstadieeleverAnne-Maj Åberg: Deklarativ och procedural grammatisk kompetens hos finska universitetsstuderande: en undersökningav utvecklingsgången under en intensivkurs i svensk grammatikSinikka Lahtinen: a) Tvärspråkligt inflytande i finska grundskoleelevers svenska, b) Utvecklingen i bruket av verb hosfinska grundskoleeleverMarketta Sundman planerar att undersöka vilken roll oanalyserade helheter eller ”helfraser” (eng.”chunks”) spelar i de tidiga stadierna av grammatikutvecklingen. Eftersom målet för skolans språkundervisningär kommunikativ kompetens, är hennes syfte att också undersöka hur centrala de olika grammatiskastrukturerna är för inlärares förmåga att kommunicera på svenska i tal och skrift. Målet för MattiRahkonens forskning inom projektet är att utreda vilken betydelse olika strukturers frekvens har för inlärningen,d.v.s. om sådana grammatiska strukturer som är frekventa i den språkliga input som elevernafår är lätta att tillägna sig och därför inlärs tidigast.40

Eftersom ett av projektets huvudsyften är att undersöka utvecklingsgången i grammatiken bådepå individ- och på gruppnivå, har materialinsamlingen haft en longitudinell uppläggning. Eeva-Liisa Järvinenoch Marika Paavilainen har insamlat ett omfattande språkmaterial genom att följa med ca 130 finskaelevers utveckling i svenskan i årskurserna 7–9 i grundskolan. Materialet är både muntligt och skriftligtoch består av grammatiska test och fri produktion. Vid analysen används det statistiska programmet SPSSoch analysprogrammet Microsoft Access.Anne-Maj Åberg har insamlat sitt material i anslutning till en intensivkurs i svensk grammatik föruniversitetsstuderande. Kursdeltagarnas grammatiska kunskaper har testats på flera olika sätt i början ochi slutet av kursen. Sammanlagt kommer drygt 50 personer att delta i undersökningen. Också hon använderSPSS vid analysen.Projektets startseminarium hölls den 22 februari 2008. Seminariet samlade ca 30 deltagare. Projektetpresenterades av Marketta Sundman, och doktoranderna presenterade sitt forskningsmaterial.Dessutom höll Matti Rahkonen föredrag. Förutom av projektmedlemmarna hölls föredrag också av fyrainbjudna talare, nämligen prof. Björn Hammarberg och prof. Gisela Håkansson från Sverige och prof.Hanna Lehti-Eklund och prof. Maisa Martin från Finland. Följande dag hade projektmedlemmarna ettinternt seminarium tillsammans med Hammarberg och Håkansson, som kommenterade de enskilda forskarnasprojektplaner och även annars kom med värdefulla synpunkter på projektet.I maj 2008 deltog projektmedlemmarna i konferensen Svenskan i Finland på Åbo Akademi.Marketta Sundman höll ett föredrag om projektets syften, material och metoder, och dessutom presenteradeMarika Paavilainen och Eeva-Liisa Järvinen sin egen forskning i resp. föredrag. Också Matti Rahkonenhade ett föredrag på konferensen. Marika Paavilainen har utarbetat ett artikelmanuskript som förhoppningsvispubliceras i konferensvolymen.I oktober 2008 deltog forskargruppen i konferensen Svenskans beskrivning i Stockholm. Det ärfråga om en regelbundet återkommande konferens som är avsedd för samtliga forskare i svenska språketoberoende av deras forskningsinriktning. Samtliga fyra anställda forskare höll föredrag vid konferensen. Inovember deltog Sinikka Lahtinen i AFinLa-konferensen i Helsingfors med föredrag. AFinLa är den centralaorganisationen för finländska forskare som arbetar inom tillämpad språkvetenskap (bl.a. språkinlärning).Också detta föredrag har resulterat i ett artikelmanuskript.Projektmedlemmarna samlades till ett internt seminarium i Åbo i augusti 2008. Där diskuteradesfrämst problem vid insamling och analys av material. Hösten 2008 vistades Järvinen och Åberg några dagari Jyväskylä för att få individuell handledning av Matti Rahkonen vid statistisk analys av materialet.Samtliga doktorander har skrivit delar av sina avhandlingsmanuskript, i första hand kapitel ombakgrunden och den teoretiska referensramen för sin forskning. Doktoranderna har deltagit i kurser, Järvinenoch Åberg bl.a. i kurser som anordnats av den riksomfattande forskarskolan Langnet. Paavilainenoch Åberg har avlagt de s.k. ”övriga studier” som krävs för doktorsexamen, och också Järvinen är nästanklar med dessa. Både Järvinen och Åberg är antagna som ”självfinansierade” forskare vid Langnet, Åbergfr.o.m. 2009. Eeva-Liisa Järvinen har publicerat en artikel i en konferenspublikation om problematiken isin undersökning.Spara det finlandssvenska taletProjektet Spara det finlandssvenska talet hade vid årsskiftet pågått i fyra år: det inleddes den 1 januari 2005och avslutades den 31 december 2008. Projektet har haft till syfte att dokumentera svenskan i Finlandsådan den talas i regionala, sociala och stilistiska varianter i början av 2000-talet. Insamlingen har i förstahand varit inriktad på oreflekterat vardagstal som har spelats in i hemmiljö, i andra hand på samtal mellanstudenter som har spelats in i studiemiljö. Prov på formellt språkbruk har SLS:s Studia Generaliaföreläsningarför allmänheten bidragit med. Spara talet är den största insamling som vid ett och sammatillfälle genomförts på svenskt håll i Finland, en fortsättning på de inspelningar som inleddes på 1950-talet och fortgick in på 1980-talet.Projektet har letts av professor Ann-Marie Ivars, som ordförande i projektets styrgrupp. Övrigamedlemmar i gruppen har varit förste arkivarie Pamela Gustavsson, arkivchef Mikael Korhonen, fil.lic.Caroline Sandström, professor Marika Tandefelt, fil.dr Barbro Wiik och professor Jan-Ola Östman. Hös-41

ten 2007 kompletterades gruppen med docent Camilla Wide. Styrgruppen sammanträdde under året tilltvå möten. Projektet har koordinerats av Lisa Södergård, som också har varit sekreterare i styrgruppen.Uppföljningsgruppen för projektet (professor Ann-Marie Ivars, forskningschef Christer Kuvaja,arkivchef Mikael Korhonen och projektkoordinator Lisa Södergård) sammanträdde en gång under året,den 18 januari.Under året inkom inspelningar av intervjuer med 119 informanter i hemmiljö. Slutresultatet förinsamlingen blir till den delen språkprov från sammanlagt 946 informanter. Inspelningarna av studentsamtaloch föreläsningar hade slutförts tidigare, 2007.Ett pilotprojekt för transkribering genomfördes under året. Tre personer engagerades för att påtimbasis göra utskrifter med programmet Transcriber. En utbildningsdag för transkriberarna anordnadesden 31 januari med en uppföljande träff den 3 februari. Senare under våren kunde ytterligare två transkriberareknytas till projektet. Sammanlagt har 74 avsnitt om ca 20 min vartdera transkriberats.Den 21 november anordnades slutseminarium för projektet. För en publik på ca 40 personer presenteradesdå resultaten från projektet, och inbjudna föreläsare från Danmark, Norge, Sverige och Finlandhöll föredrag om aktuella insamlings- och forskningsprojekt. Lagom till slutseminariet uppdateradeswebbplatsen med 27 ljudprov från 7 olika orter. Slutseminariet och webbuppdateringen noterades avbåde radio och ett flertal dagstidningar. I anslutning till den nya avdelningen Kulturnyckeln på SLS huvudsidaöppnades en frågesport om finlandssvenskt talspråk.Koordinatorn Lisa Södergård presenterade resultat från projektet på konferensen Svenskan i Finlandden 16–17 maj i Åbo. Den 13 mars höll hon en föreläsning på Korsholms Vuxeninstitut. Dessutomdeltog hon i Svenskans beskrivning 30 i Stockholm den 10–11 oktober.Förutom språkforskare har bl.a. studenter, läromedelsförfattare, hembygdsforskare och journalistervisat intresse för materialet. Ljudproven på Spara talets webbplats har också förts in i det europeiskadigitala biblioteket Europeana, www.europeana.eu.Det ursprungliga målet för insamlingen i hemmiljö var språkprov från totalt 918 informanter. Dethar nåtts med god marginal i och med att vardagstal från sammanlagt 946 informanter spelats in. Intervjuernafördelar sig årsvis enligt följande: 338 informanter år 2005, 206 år 2006, 283 år 2007 och 119 år2008. Till detta kommer inspelningar av 21 gruppsamtal i studiemiljö med 81 deltagare, 41 föreläsningarpå SLS och Hugo Bergroth-seminariet ”Finlandssvenska 90 år” i november 2007. Med projektet harSpråkarkivet således skapat ett nätverk om ca 1 050 informanter som kan komma arkivet till godo i senaresammanhang. Arbetet med kompletterande insamling, transkribering och webbplats fortsätter nämligeninom ramen för Språkarkivets verksamhet, vilket möjliggjorts genom att projektkoordinatorn LisaSödergård sedan den 1 januari 2009 på fast basis är knuten till arkivet som arkivarie.Svensk politik i Finland – beteende, opinion, framtidProjekt påbörjades 1 januari 2007 och avslutas 31 december 2010. Projektet hade följande anställda underåret: Åsa Bengtsson januari-december, Maria Bäck januari-september, Anders Eriksson var anställd frånjanuari- fram till slutet av december men sade upp sig fr.o.m. 9 december. Projektledare är docent KimmoGrönlund.Projektet har tre huvudsakliga syften: det studerar politiskt beteende och politisk opinion iSvenskfinland samt försöker på basis av detta blicka framåt när det gäller det finlandssvenska politiskainflytandets framtid. Metodologiskt används en komparativ ansats där finlandssvenskarnas politiska beteendeoch opinion jämförs med a) den finskspråkiga befolkningen, med b) övriga västliga demokratiersväljare och, i mån av möjlighet, med c) andra jämförbara språkliga minoriteter. Projektet har under sittandra verksamhetsår haft följande aktiviteter.Publikationer:Antologin Opinioner och trender i Svenskfinland (184 s, red. Kjell Herberts, utgiven av Institutet för finlandssvensksamhällsforskning) gavs ut på våren och presenterades på ett seminarium på SLS den 2 juni. Boken baserar sig huvudsakligenpå de finlandssvenska Barometrarna och har följande författare, samtliga anknutna till SLS-projektet:Kjell Herberts, Maria Bäck, Kimmo Grönlund, Guy-Erik Isaksson, Peter Söderlund, Åsa Bengtsson, Göran Djupsund,Lauri Karvonen, Jan Sundberg och Niklas Wilhelmsson.42

Maria Bäck & Elina Kestilä: Social Capital and Individual Trust in Finland - An Individual-level Assessment,Scandinavian Political Studies, 31:4.Peter Söderlund: Partisystemets utveckling på Åland, Politiikka 2, 128–138.Följande bokprojekt är under arbete:Inom ramen för det nationella valforskningssamarbetet har Åsa Bengtsson, Kimmo Grönlund, LauriKarvonen, Jan Sundberg och Kim Strandberg skrivit i boken ”Vaalit yleisödemokratiassa” (red. SamiBorg och Heikki Paloheimo). Boken utgavs i januari 2009 av Tampere University Press.En bok som handlar om finlandssvenskt politiskt beteende och som i första hand baserar sig påde material som insamlats i samband med riksdagsvalen 2003 och 2007. Planeringsarbetet inleddes hösten2008, skrivarbetet sker under våren 2009 och utgivningen 2010 på SLS förlag. Redaktör är Kimmo Grönlund,övriga författare Åsa Bengtsson, Guy-Erik Isaksson, Peter Söderlund, Anders Eriksson, Jan Sundbergoch Niklas Wilhelmsson.Maria Bäck (f.d. Lunabba) blev moderskapsledig i slutet av september men fortsätter med sindoktorsavhandling med temat socialt kapital från senhösten 2009. Hon beräknas bli klar 2010.Åsa Bengtsson planerar en monografi om minoriteter och politik, utgivning på SLS förlag i slutetav 2010.Forskningsprojektet har verkat i nära samarbete med toppenheten i demokratiforskning vid ÅA (D: CE)samt de av FA finansierade projekten ”Medborgarmakt i representativ demokrati” (Lauri Karvonen), Socialtkapital och demokrati (Kimmo Grönlund). Doktorandutbildningen och seminarieverksamheten harordnats i samråd med dessa projekt samt inom ramen för den finlandssvenska forskarskolan i statskunskap(koordinator PD Krister Lundell). I april deltog projektets forskare med presentationer i D:CEs internationellaseminarium i Åbo. Åsa Bengtsson, Maria Bäck och Kimmo Grönlund deltog i en kurs i statistikprogrammetStata i september. Projektledaren Grönlund deltog med skriftligt föredrag i den kanadensiskastatsvetarkongressen i Vancouver i juni och i workshopen ”Unity and Diversity in DeliberativeDemocracy” vid universitetet i Bern i oktober. Under året har flera mindre möten och sammankomsterägt rum.Seniorforskaren, docenten Åsa Bengtsson har skrivit fler bokkapitel och artiklar. Därtill deltog honmed skriftligt föredrag i statsvetenskapliga föreningens årsmöte i Rovaniemi i mars samt i den nordiskastatsvetarkonferensen i Tromsö i augusti. Doktoranden, PL Maria Bäck har huvudsakligen fortsatt medsin doktorsavhandling. Doktoranden Anders Eriksson deltog i de europeiska statsvetarnas forskarutbildningi metod, ECPR summer school, i Ljubljana i juli–augusti.Tidig finlandssvensk litteratur: program och praktikProjektet Tidig finlandssvensk litteratur: program och praktik startade 1 januari 2007 och avslutas 31 december2009. Projektgruppens ansökan om tilläggsfinansiering för tre månader bifölls av sällskapets styrelse hösten2008, och därigenom kan projekttiden förlängas till och med december 2009. Genom förlängningenmöjliggörs framför allt mera skrivtid för färdigställandet av de publikationer som ingår i projektplanen.Projektet leds av universitetslektor Holger Lillqvist, som 1.1–30.6.2008 under tjänstledighet frånuniversitetsarbetet på heltid kunde ägna sig åt sin projektandel, i utrymmen anvisade av sällskapet. Deövriga medlemmarna i gruppen är fil.dr Michel Ekman, fil.mag. Eva Kuhlefelt (doktorand), doc. KristinaMalmio och fil.mag. Julia Tidigs (doktorand), samtliga heltidsanstållda för hela projekttiden. Ekman ochMalmio har arbetat i Helsinfors, Kuhlefelt i Karis och Helsingfors, Tidigs i utrymmen anvisade av ÅboAkademis litteraturvetenskapliga institution.En beskrivning av projektet finns publicerad i Källan 1/2008 samt på projektets hemsida (sewww.sls.fi, Forskning), där även detaljerade uppgifter om projektets publikationer finns att tillgå.Projektets första öppna seminarium anordnades den 7 mars. Seminariets tema, ”Litteraturenskontexter: teori och praktik”, hade valts med tanke på den (främst historiska) kontextualisering som metodisktförenar de olika delprojekten. Inalles sju föredragshållare från Finland och Sverige gav underlagför en rik diskussion. Seminarieföredragen och bidrag av samtliga projektdeltagarna publiceras i volymenBloch, butch, Bertel. Kontextuella litteraturstudier som utkommer våren 2009 under redaktion av Michel Ekmanoch Kristina Malmio.43

Ett internt heldagsseminarium för textbehandling och övergripande diskussion anordnades planenligti maj. Följande interna arbetsseminarium planerat för senhösten flyttades till januari 2009.Om arbetet under 2008 inom de olika delprojekten kan följande noteras. Michel Ekman har i sittprojekt om finlandssvensk identitets- och nationalitetsproblematik i litteraturen arbetat med fyra textavsnittför den planerade monografin. Ett avsnitt behandlar Bertel Gripenbergs poesi och hans syn på naturenoch folket i Finland, två andra Elmer Diktonius kortprosa respektive Rabbe Enckells tidiga prosamed fokus på förhållandet till den finska naturen, nationalitetstanken och Runebergsarvet. En preliminärversion föreligger av ett kapitel om Jarl Hemmers idealbild av Svenskfinland. En av de nämnda texternahar utgivits som artikel, en annan är på väg.Kristina Malmio har arbetat vidare på sitt projekt kring Diktonius och Hemmer med Bourdieuskulturteori som främsta teoretiska ram. 2008 har fokus legat på Diktonius och habitus-begreppet och påaspekter kring makt och klass vid tillämpningen av Bourdieu. Hon har publicerat två artiklar som utgårfrån hennes föredrag vid projektets kontextseminarium. I egenskap av redaktör för seminarievolymen harhon även skrivit dess inledande presentation av den kontextuella litteraturforskningens problem och möjligheter.Eva Kuhlefelt har under våren 2008 arbetat fram en till vissa delar reviderad avhandlingsplankring köns-, dekadens- och utopiorienterade problematik i fem romaner av Hagar Olsson. En bärandelinje i avhandlingen är nu kontrasten mellan Olssons roll som modernist och det tidiga författarskapetsförankringar i en äldre litterär tradition, dekadensen. Under året har Kuhlefelt nära nog färdigställt ettförsta avhandlingskapitel om dekadensens problematik i Olssons debutroman Lars Thorman och döden, ochen artikel kring detta tema är klar för publicering. Hon har även arbetat vidare på ett kapitel om romanenMr Jeremias söker en illusion.För Julia Tidigs har arbetsåret 2008 inneburit teoretisk fördjupning och delvis även omorienteringav avhandlingsprojektet kring litterär flerspråkighet. Det metodiska greppet i litteraturanalyserna har utvecklats.Teorifördjupningen har särskilt gällt inläsning på Gilles Deleuzes tänkande, och arbetet har resulterati två konferensföredrag kring modernistiska och (de)territorialiserande drag hos Diktonius. Underåret publicerade hon två artiklar kring flerspråkighet hos Diktonius respektive Jac. Ahrenberg.Holger Lillqvist arbetade under året vidare med sitt poetikinriktade delprojekt som bl.a. behandlaromfunktionalisering under mellankrigstiden av äldre litterära modeller. I en studie om lyrikern KerstinSöderholm, som publiceras i projektets kontextvolym, granskar han vilken roll särskilt arvet från symbolismenspelar i hennes tidigare samlingar; därtill diskuteras även nietzscheanska inslag i lyriken och denidealistiska grunden i författarskapet. Även följande avsnitt för den planerade monografin påbörjades: engranskning av passiviteten som poetisk produktivkraft i Rabbe Enckells tidiga prosa. Också i detta falltangeras rötterna i symbolismen.PERSONHISTORISKA KOMMISSIONENKommissionens arbete har koncentrerat sig till Släktbok. Ny följd, som utges av sällskapets förlag 2009.För innehållet redogjordes i berättelsen för 2007. Släktbokens redaktör är Kristian Stockmann.KOMMUNIKATIONSLS kommunikationsverksamhet gick under 2008 i webbutvecklingens tecken. Den nya webbplatsen,som lanserades i mars, utarbetades med ledstjärnor som bl.a. bättre nyhetsbevakning inom SLS och effektivaremarknadsföring. Webbplatsen kompletterades i juni med en evenemangskalender och i oktoberlanserades webbavdelningen Kulturnyckeln, som är tänkt att innehålla bearbetade temahelheter förskolungdomar och lärare om Finlands svenska kultur och historia. Höstens introducerande lockbete påavdelningen var det pedagogiska webbspelet Krutdurken 1808–1809.Planeringen av det Krutdurken tog fart parallellt med bearbetningen av boken Finskt krig – svenskt arvsom SLS gav ut i samarbete med Söderströms förlag hösten 2008. Produktionsgruppen, bestående avproducenten Per-Oskar Joenpelto (MAO Design), spelgrafikern Mikko Mutanen (MAO Design), skribentenav det historiska manuskriptet Jennica Thylin-Klaus och SLS kommunikationsansvariga HeidiOrava, tog sikte på att utveckla ett engagerande webbspel med 12–15-åringar som huvudsaklig målgrupp.44

Ett samarbete med Finlands svenska historielärare r.f. etablerades redan från början och under processensgång bearbetade lärarna Joakim Bonns och Petter Wallenius det pedagogiska upplägget. En demoversionav spelet lanserades vid Helsingfors bokmässa, där en del av SLS monter var inredd som spelhörna.Den kommunikationsansvariga presenterade också demoversionen vid de finlandssvenska historielärarnas1809-forum på Hanaholmen den 13–14 november. Under forumet knöts kontakter bl.a. medSverige och Föreningen Norden, som sammanställer material för en temadag om finska kriget i de svenskagrundskolorna 2009. Spelets fullversion lanserades den 15 december på adressenwww.sls.fi/krutdurken.Förnyelsen av webbplatsen avspeglades omedelbart i användarstatistiken. Den mer lätthanterligastrukturen ledde till att både det totala antalet sidvisningar och antal visade sidor per besök ökade med imedeltal 300 procent (t.ex. 3 335 sidvisningar vecka 49/2008 jämfört med 1 160 under motsvarandevecka året innan). Även webbplatsens besökarantal växte under årets lopp. Tabellen nedan redogör förtopparna under året i fråga om besökarantal och antal sidvisningar.VeckaAntalbesökareAntal sidvisningarKommunikationsverksamhet under veckan ifråga51 1 801 5 600 Fullversionen av Krutdurken 1808-1809 lanseras47 1 016 5 031 Spara talets slutseminarium43 1 011 5 011 Bokmässan i Helsingfors, inkl. marknadsföring av KrutdurkenFrån och med webblanseringen fram till årets slut publicerades drygt 100 nyheter om sällskapets verksamheti Aktuelltspalten och/eller evenemangskalendern. Av dessa var sju intervjuer med bl.a. pristagare,forskare och författare. Svenska litteratursällskapets elektroniska nyhetsbrev var i sig en nyhet för 2008.Drygt 120 personer anhöll under året om att få prenumerera på det avgiftsfria nyhetsbrevet, som mellanapril och december skickades ut sex gånger.Sällskapets nya broschyr på tre språk (svenska, finska och engelska) färdigställdes i juni. I slutet avåret inleddes även planeringen av nya broschyrer för Österbottens traditionsarkiv och Finlands svenskaFolkmusikinstitut inom SLS arkivcentrum i Vasa. Med anledning av märkesåren 1808–1809 trycktes ävenett flygblad om SLS märkesårssatsningar upp i två upplagor.I början av året inleddes tillsammans med förlaget ett pilotprojekt med syftet att kartlägga förlagetsmarknadsföringsrutiner. Pilotprojektet, som följer en och samma bok från manus till färdig bok, fortsätterår 2009. Under projektet dokumenteras framgångar och motgångar, styrkor, svagheter och möjligheter.Dokumentationen är tänkt att fungera som bakgrundsmaterial i framtida satsningar på SLS strategiplanering,profilering och marknadsföring.AllmäntFINANSFÖRVALTNINGÅret 2008 går till historien som ett av de värsta genom tiderna sett ur finansmarknadens perspektiv. Underbörjan av året såg bolagen i de flesta fall ännu ljust på framtiden med ökande försäljningsvolymer,stigande vinster och växande orderböcker. Fram till början av juni reflekterades detta även i världensbörsindex som hölls på nivån kring föregående årsskifte även om makroekonomerna redan då varnadeför sämre tider. Finanskrisen hade redan sommaren 2007 fått sin början i USA till följd av bostadslånutan fullgod säkerhet. Aktiemarknaden tycktes på basen av kursutveckling anse detta vara ett hanterbartproblem. Nedgången på aktiemarknaderna accelererade först i augusti 2008. BNP-tillväxten i olika regionerförväntades vara klart positiv både under år 2008 och 2009, även om utsikterna under våren revideradesned. Den avgörande vändpunkten inträffade 15 september då den år 1850 grundade amerikanska investeringsbankenLehman Brothers ansökte om konkursskydd. En sammanfattning av året 2008 ger vid45

handen att – alla de fem stora investeringsbankerna på Wall Street gått under eller ombildats, räntan iUSA, Japan, Schweiz sänkts nästintill noll, företagslånens riskpremium steg till en nivå som icke skådatssedan depressionen på 1930-talet, oljepriset steg under året till rekordnivå för att därefter halveras, allaisländska banker togs över av isländska staten som i sin tur togs omhand av IMF. Börsindexen sjönk underår 2008 mellan –40 % och –50 %, ett av de sämsta åren genom tiderna.Fondförmögenhetens direktavkastning har inte år 2008 påverkats av de snabbt försämrade marknadsutsikterna.Dividenderna som bolagen betalade ut under våren 2008 var rekordstora, vilket möjliggöratt bibehålla den direktavkastning som på basen av årsresultatet ställs till disposition för verksamhet ochutdelning på en synnerligen god nivå. Dividendintäkterna utgör fortsättningsvis i enlighet med de av finansrådetfastställda långsiktiga placeringsprinciperna den största inkomstkällan. Även ränteintäkterna varhögre än föregående år då marknadsräntan kulminerade under sommarmånaderna och effekterna av höstenssänkningar inte kom att ännu detta år påverka ränteintäkterna.Sällskapets verksamhet växte i omfattning och därav föranledda högre kostnader kunde täckas medavkastning från den placerade förmögenheten. Kostnaderna för den ordinarie verksamheten steg med17,5 % till 8,3 miljoner euro.Medel disponerade för Svenska kulturfondens ändamål ökade år 2008 då Svenska kulturfonden firade100-årsjubileum med 52 % jämfört med år 2007 och uppgick till 38 miljoner euro. År 2009 är sagdasumma 36 miljoner euro.Den långsiktiga placeringsstrategin som utgår ifrån att avkastningen på aktier över tiden förväntasvara högre än för andra placeringsslag har präglat omplaceringarna även år 2008. Selektiva köp av aktieroch aktierelaterade instrument företogs främst fram till början av hösten. Ränteplaceringarna har bibehållitspå i stort sett samma nivå som året innan och ca en fjärdedel av placeringsportföljen med över 1 årsmaturitet har omsatts.Den placerade förmögenheten fördelade sig i slutet av året på de huvudsakliga placeringskategoriernaså, att ca 67 % (78 % år 2007) var placerat i aktier eller aktierelaterade instrument, ca 23 % (15) i ränteinstrumentoch knappt 10 % (7) i fastigheter i Finland. Förmögenhetens marknadsvärde minskade med36 %. Svenska kulturfondens andel av den totala förmögenheten uppgick vid årets slut till ca 83 % (82).Ägandet i fastighetsbolagen i Forums köpcentrum i Helsingfors överfördes i enlighet med tidigareintentionsavtal till fastighetsfonden Forum Fastighets Kb. I och med detta eftersträvas en effektivare ochbättre koordinerad långsiktig fastighetsutveckling och -förvaltning av SLS och närstående institutionersfastighetsinnehav i Forum-kvarteret.Fonden för kultur- och utbildningsinvesteringar i Svenska kulturfonden fortsatte sin verksamhetoch använde drygt 3,1 miljoner euro av det belopp om 3,8 miljoner euro som stod till fondens disposition.De största investeringarna bestod i villkorliga vederlagsfria kapitalinvesteringar i Fastighets AbSvenska Gården i Borgå för tillbygge och i Ab Gammelstadsvikens kulturstöd för inköp av teaterlokalsamt mindre investeringar i aktiekapitalförhöjning i Fastighets Ab Sunnan, som driver skärgårdscentret iKorpoström, och inköp av en gästlägenhet för Svenska kulturfondens behov. Enligt beslut fattat avSvenska kulturfondens utdelningsorganisation bekräftat av finansrådet har samtliga fondens aktier i FastighetsAb Sunnan donerats till Stiftelsen för Åbo Akademi och samtliga fondens aktier i FastighetsaktiebolagetSeminarieparken har donerats till Stiftelsen för Åbo Akademi respektive Föreningen Konstsamfundet.Tre nya fonder vars sammanlagda fondkapital uppgår till ca 3 miljoner euro inrättades under året iSvenska kulturfonden.De gemensamt förvaltade fonderna uppvärderades med förändringen av partiprisindex, vilket innebaren höjning med 2,7 %. Åtgärden innebär en höjning av den avkastning som anvisas enskilda fonder.Finansrådet har i enlighet med tidigare praxis granskat hela förmögenheten vid sina möten i majoch november, och härvid formulerat riktlinjer och fattat beslut om kommande omplaceringar.Finansrådet beslöt 15.5.2008 på initiativ och begäran av kammarrådet Henry Wiklund, anställd 1984och VD sedan 1986, att med hänsyn till hans mångåriga framgångsrika verksamhet inom SLS befria honomfrån verkställande direktörskapet per 31.8.2008. Finansrådet uttalar sitt tack och sin uppskattningför den exceptionella gärning Henry Wiklund gjort för att utveckla sällskapets förmögenhet och dess avkastning.46

Till hans efterträdare från och med 1.9.2008 utsåg finansrådet sällskapets dåvarande finansdirektörDag Wallgren, anställd 1997. Styrelsen omfattade för sin del dessa beslut 16.5.2008.Till ekonomichef med ansvar för sällskapets ekonomi- och personalfunktioner utsågs från och med1.11.2008 kontorschefen, ekonomie magister Ninny Olin som varit anställd vid SLS sedan 7.6.1999.Till placeringschef med ansvar för beredning av placeringsförslag, analys, portföljförvaltning ochportföljriskhantering utsågs ekonomie magister Kristian Gerkman, nyanställd från och med 20.10.2008.AktieplaceringarBörsåret 2008 bjöd på en aldrig tidigare skådad dramatik och går för finansmarknadernas del till historiensom ett av de värsta hittills. Börserna rasade världen över och i flera länder var raset det kraftigaste någonsinunder ett enskilt år – MSCI World (lokal valuta) –40,1 % (+7,7 % år 2007), OMXH –53,4 %(+25,0 %), OMXHCap –50,1 % (+8,1 %), DJ STOXX600 –45,6 % (+2,4 %), S&P 500 –38,5 % (+5,5%) och Nikkei 225 –42,1 % (–11,1 %).Aktier och aktierelaterade instrument anskaffades för 87 miljoner euro. Direktägda börsaktier köptesinom euroområdet (39,7 miljoner euro) samt i svenska (27,2 miljoner euro) och brittiska (2,4 miljonereuro) bolag. Bland anskaffade aktier märks i första hand till detaljhandel, byggbranschen och verkstadrelaterade verksamheter. Anskaffningar gjordes delvis genom förfall av utställda säljoptioner då kursernaför ifrågavarande aktier fallit under vid utställningstidpunkten fastslaget lösenpris. Erhållna premier om ca0,4 miljoner euro behandlas som nedskrivning av bokföringsvärdet vid köp av ifrågavarande aktier. Aktieroch aktierelaterade instrument avyttrades för 24 miljoner euro, varav direktägda aktier 5,6 miljonereuro. Som en beståndsdel i minskningen av det stora innehavet i Nokia utställdes köpoptioner från vilkaerhållna premier om drygt ca 0,5 miljoner euro behandlades som vinst vid omplacering av aktier. Vinsteroch förluster vid försäljning bokas mot värderegleringsfond.Huvudplaceringsformen är fortsättningsvis aktier och aktierelaterade instrument. Denna placeringsformutgjorde vid årets slut ca 67 % av den totala förmögenheten, jämfört med ca 78 % vid årets början.De direktägda aktierna, främst i internationellt verksamma börsbolag registrerade i Finland, domineradefortsättningsvis med 79 % av alla aktierelaterade placeringar. Utöver finländska bolag finns innehav i bolagregistrerade i Storbritannien och Sverige, ävensom i utvalda branschspecialiserade, indexbundna ellersmåbolagsspecialiserade placeringsfonder och kapitalgaranterade, till utländska börser, branscher, fondereller korgar av bolag bundna så kallade börsobligationer, vidare Private Equity bundna placeringslån ochsmärre innehav i icke noterade bolag. De största enskilda aktieinnehaven finns i Nokia, Stockmann,Wärtsilä, UPM-Kymmene, Huhtamäki, Sanoma, Tieto, YIT och Metso. De största innehaven i brittiskaoch svenska bolag är GlaxoSmithKline, Shell, Unilever och Pearson respektive Atlas Copco, Volvo,Sandvik, H&M och SKF.Placeringar vilkas avkastning är bunden till Private Equity görs genom lån emitterade av Kelonia PlaceringAb. Vid slutet av år 2008 uppgick detta lånekapital till 18,5 miljoner euro, vilket motsvarar 2,9 % avde aktierelaterade placeringarna. Avkastningen på Private Equity-placeringar tenderar att vara starkt beroendeav konjunkturläge. Året 2008 var fortsättningsvis gynnsamt och under året mottogs 3,1 miljonereuro baserat på realiserade, ackumulerade vinster i de underliggande Private Equity-fonderna. 2,1 miljonereuro mottogs som återbetalningar av kapital och ytterligare 2,2 miljoner euro mottogs som betalningarfrån placeringarna som tillsvidare betraktats som förskott eftersom det ej fastställts hur dessa fördelasmellan realiserade vinster och återbetalning av kapital.Fördelningen fastställs i huvudsak under första halvåret 2009 på basis av de underliggande fondernasbokslut. Under året inbetalades sammanlagt 4,5 miljoner euro nytt kapital till Kelonia Placering. Vidslutet av året uppgick den resterande förbindelsen att inbetala kapital till 11,8 miljoner euro. Under åretingicks en ny placeringsförbindelse till ett sammanlagt belopp om 3 miljoner euro. Utfallet av dessa investeringarär bundna till en Private Equity-fond med inriktning på finska småbolag.Två kapitalgaranterade strukturerade lån anskaffades under året till beloppet av dryga 10 miljonereuro. Det ena lånet är dollarbaserat och dess avkastning är beroende av tio amerikanska storbolags kursutvecklingfram till maj 2014. Det andra är bundet till ett europeiskt bankindex utveckling, även det framtill 2014. Fyra stycken kapitalgaranterade strukturerade lån har under året förfallit eller sålts. Dessa investeringarsom gjorts under åren 1998–2005 och vilkas nominella värde uppgick till 24 miljoner euro av-47

kastade sammanlagt –0,5 miljoner euro motsvarande en annualiserad medelavkastning om –0,6 %. Denhöga volatiliteten på aktiemarknaden i kombination med den allt lägre räntenivån minskade förutsättningarnaför nyinvesteringar i kapitalgaranterade strukturerade lån med acceptabel emittentrisk.Vid årets slut var branschfördelningen i aktier och aktierelaterade instrument: informationsteknologi29 %, industri och transport 17 %, konsumtionsvaror och tjänster 16 %, finans 12 %, basindustri 12 %och hälsovård 4 % medan varje övrig sektor understeg fyra procent. Motsvarande geografiska fördelningär: Europa (exkl. Ryssland) 55 %, Asien och Australien 17 %, Nordamerika 11 %, medan Ryssland, Latinamerika,Afrika med Mellanöstern samt Japan var för sig understeg sex procent. Observera att dennafördelning inte baserar sig på bolagens registreringsland utan på var placeringsobjektens försäljningsintäkteruppstår.FastighetsplaceringarProjektet att sammanslå fastigheter i köpcentret i Forum i Helsingfors slutfördes planenligt. De 13 finlandssvenskainstitutionernas aktieinnehav i de sex fastigheterna i Forums köpcentrum sammanslogs ioktober till Forum Fastighets Kb. I samband med fondens planenliga rekapitalisering frigjordes ca 8,3miljoner euro. Beloppet återinvesterades i fonden genom köp av andelar, varvid SLS andel av fonden stegtill dryga 9 %. SLS andel av fonden är vid årsskiftet 9,14 %.Tre mindre nyanskaffningar inom fastighetssektorn gjordes. Ett lager på adressen Fredsgatan 15(1 193 m 2 ) inköptes till SLS och den tidigare hyresgästen Vetenskapliga samfundens delegation fortsätterhyra utrymmet för sitt boklager. En bostadslägenhet införskaffades för Fonden för kultur- och utbildningsinvesteringari Svenska kulturfonden. En bostadslägenhet i Folkhälsans Seniorhus Ab i Helsingforsköptes till Lise och Thelma Standertskjölds fond.Sju bostadslägenheter såldes. Vid årsskiftet var i praktiken alla utrymmen uthyrda.Kostnaderna för reparationer i kulturfondens hyresbostadslägenheter uppgick i Asunto Oy Kiiski(Tredje linjen 32), Helsingfors, till 67 000 euro och till 230 000 euro i bostadsfastigheten Runebergsgatan50, Helsingfors, där ett stort antal badrum måste renoveras grundligt. Därtill kommer normala lägenhetsreparationervid byte av hyresgäster. I litteratursällskapets bostadsfastighet Stora Robertsgatan 12, Helsingfors,reparerades lägenheter för 22 000 euro samt i Fastighets Ab Astoria, Helsingfors, renoveradesbalkonger och fuktskador för 57 000 euro. Kostnaderna för sällskapets författargård Abrams i Vörå uppgicktill 9 000 euro. Lägenheten Larses i Houtskär inbringade 4 200 euro och föranledde kostnader om1 100 euro.Stor-Sarvlaks gårds byggnation tillhörande gårdscentrumet prioriterades i reparationerna, såsommjölbodan, iskällaren och utedasset. Kostnaderna inklusive underhåll av slottet uppgick till 85 000 euro.Vädret under vintern och sommaren var för jordbruket besvärligt, och skörden blev således såväl kvantitativtsom kvalitativt svag. Då prisutvecklingen var kraftigt nedåtgående blev även det ekonomiska utbytetsvagt. Spannmålsskörden uppgick till 811 461 kg och skörden av oljeväxter till 125 522 kg. Skogsavverkningenuppgick till 4 273 m 3 , varav 1 691 m 3 timmer. Ett parti rötskadat virke om 550 m 3 reserveradesför flisvärmecentralen. 300 tallplantor och 7 630 granplantor planterades. Plantskogsskötsel och röjningutfördes på 65 ha. Nettokostnaden för investeringarna i maskiner uppgick till 105 000 euro. Gårdenuppvisar ett överskott om drygt 10 000 euro, och bidraget till kulturfondens utdelning är 10 000 euro.Förvaltningsrådet avger särskild berättelse över verksamheten.På Stensböle gård var tyngdpunkten i verksamheten fortsatt upprustning av byggnadsbeståndet ochparken. Åkermarken var utarrenderad och betesgången fortsatte i enlighet med tidigare principer. Ekonomiskogensköttes i samarbete med Södra skogsreviret och avverkningen uppgick till 36,2 m 3 . Driftenav gården finansieras huvudsakligen med de fonderade och på aktiemarknaden placerade ersättningarsom erhållits vid fredning av skogsmark. Trots betydande reparationer och investeringar gjordes ett överskottom 110 000 euro. Bestyrelsen för Stensböle Minnen, som av sällskapets finansråd omvaldes föråren 2008–2011, avger särskild berättelse över verksamheten.Strömma gård förvaltas i samråd med en av donatorerna som har dispositionsrätten till gården. Litteratursällskapetåtnjuter 12 % av gårdens avkastning att användas för de allmännyttiga ändamål donatorernafastställt i donationsurkunden. I förvaltningen av skogsområdena på Strömma gård anlitas FiskarsAbp skogsavdelning som konsult. Skogsbruket som utgör gårdens viktigaste inkomstkälla har bedrivits i48

enlighet med uppgjorda planer. Avverkningsvolymerna enligt under året uppgjorda nya avverkningskontraktuppgick till 1 791 m 3 mot 1 878 m 3 året innan. Fastighetssammanslutningens skogsintäkter uppgickår 2008 till ca 51 000 euro. Uthyrningen av sommarbostäderna på Strömma gård har fortgått avtalsenligt.Odlingsmarken är fortsättningsvis utarrenderad till Ab Utbildning Sydväst och till paret Siponen förgrönsaksodling. Hyresintäkterna uppgår till ca 22 000 euro. Under året revs byggnaden Lönneberga fören kostnad om 17 000 euro. Den 2007 påbörjade beskärning av vassen vid Strömma stränder fortsatte tillen kostnad om ca 10 000 euro.RänteplaceringarKreditoron som växte fram redan under 2007 fortsatte att förstärkas under hela året 2008. Den osäkerhetsom till en början begränsades till bostadslånesektorn i USA eskalerade under hösten till en fullständigförtroendekris banker emellan i och med den amerikanska investeringsbanken Lehman Brothers konkursi september. Den globala marknaden för både kort- och långfristig finansiering var mycket nära en totalkollaps. Centralbanker och regeringar världen över fick göra sitt yttersta för att återställa stabiliteten inomdet finansiella systemet. Massiva stödåtgärder som likviditetsinjektioner, statliga bankgarantier och kraftigaräntesänkningar i kombination med ett visst statligt övertagande av privatägda banker och finansinstitut(i bl.a. USA, Island, Storbritannien, Belgien, Sverige) verkade mot slutet av året bära frukt och förtroendetinom finansmarknaden stärktes i viss mån.Med stöd av kraftigt sjunkande centralbanksräntor sjönk även euriborräntorna till mycket låga nivåer.Den europeiska styrräntan, som legat vid 4 % ända sedan medlet av 2007, sänktes under året till 2,50%. I USA sänktes centralbanksräntan i praktiken till 0 %. Även statsobligationsräntorna sjönk kraftigtunder året till följd av försämrade tillväxtutsikter i den globala ekonomin, avkastningen på den tyska 10-åriga räntan sjönk under året från 4,34 % till 2,95 %. Däremot steg riskpremierna på krediter till företagexplosionsartat till följd av både finanskrisen och de försämrade realekonomiska utsikterna och det gångnaåret går till historien som ett av de sämsta åren på företagslånemarknaden någonsin.Ränteplaceringarna uppgick vid slutet av året till 218 miljoner euro, en minskning med 9 miljonereuro jämfört med året innan. Minskningen beror i huvudsak på omplaceringar till aktieportföljen.Företagslåneportföljen uppgick till 164 miljoner euro (136 miljoner euro) och bestod av lån till 45olika företag (44). Företagslånens kupongavkastning vid utgången av året i relation till sitt anskaffningsvärdevar 5,2 %. Under året investerades 47 miljoner euro i 14 företagslån medan lån i 10 företag till ettsammanlagt belopp om 19 miljoner euro utföll respektive såldes. Företagslånens kreditklassificering fördeladesig vid utgången av året så att 2 % (9 % år 2007) hade kreditvärdighet AAA, 18 % (19 %) AA, 51% (55 %) A, 16 % (6 %) BBB och 1 % (1,5 %) BB. Andelen företagslån som saknar kreditklassificeringutgjorde 12 % (9 %) av portföljen.För att trygga avkastningen på en ränteplacering med rörlig ränta ingicks ett 5-årigt ränteswap-avtalför det nominella beloppet på 10 miljoner euro. Avtalet fastställer placeringens avkastning till ca 6,85 %.Värdet av korttidsplaceringar och företagscertifikat uppgick vid slutet av året till 24,5 miljoner euro.Avkastningen på dessa korttidsplaceringar sjönk under året från 4,4 % till 2,8 %. Övriga ränteplaceringarär kapitalgaranterade räntebärande aktieindexobligationer 14 miljoner euro, räntefonder 11 miljoner eurooch kapitallån 1 miljon euro.Den resterande löptiden för ränteportföljen (korttidsplaceringar obeaktade) var vid utgången av åreti medeltal 3,9 år, vilket är en förlängning i relation till föregående år då medelmaturiteten var 3,3 år. Vidberäkningen har låneplaceringarnas juridiska maturitet varit beräkningsgrund.Fonder, justering av värdena för de gemensamt förvaltade fondernaUnder året inrättades följande fonder i Svenska kulturfonden:nr 698 Solveig och Thorvald Enbergs testamentsfondnr 699 Kammarrådet Henry Wiklunds fondinom Svenska Österbottens kulturfond inrättades Henry och Martta Bertells Minnesfond.49

Sedvanlig uppvärdering av bokföringsvärdena för de gemensamt förvaltade fonderna med partiprisindexuppgick till 2,7 %. Sålunda ökade sällskapets gemensamt förvaltade fonders värde med sammanlagt1 650 402,25 euro och kulturfondens med 3 700 021,43 euro. Åtgärden var ägnad att höja de gemensamtförvaltade fondernas andel av avkastningen.Förmögenhetens värdering, balansomslutningenI slutet av året var balansomslutningen 851 272 376,99 euro, varav kulturfonden 717 096 050,36 euro,jämfört med 943 997 959,58 euro, varav kulturfonden 797 848 490,34 euro i början av året.Värderegleringsfonden i litteratursällskapet minskade med närmare 18,8 miljoner euro till 36,7 miljonereuro. Den mest betydande förändringen utgörs av nedskrivningar av bokföringsvärden om 16,1miljoner euro, vilka företagits till följd av lägre börskurser. Enskilda aktier har härvid värderats ned till islutet av december noterade kurser. På sedvanligt sätt har även placerade medel omvärderats vid köp,vilket minskar fonden med 1,9 miljoner euro. Uppvärdering av de gemensamt förvaltade fonderna harminskat värderegleringsfonden med 1,7 miljoner euro. Vinst vid försäljning av placerade medel samtandra mindre uppvärderingar har ökat värderegleringsfonden med 0,8 miljoner euro.I kulturfonden minskade värderegleringsfonden med 97 miljoner euro till 422,2 miljoner euro.Största förändringen utgörs av nedskrivningar av värden enligt samma princip som i litteratursällskapet(se ovan) och uppgår till 75,9 miljoner euro. I nedskrivningarna ingår en år 2007 gjord investering i en avLehman Brothers Treasury emitterad aktieindexobligation som nedskrevs med 2,7 miljoner euro till 10 %av sitt nominella värde till följd av emittentens konkurs. Omvärderingar vid köp av placerade medelminskar fonden med 27,0 miljoner euro och uppvärdering av gemensamt förvaltade fonder med drygt 3,7miljoner euro. Vinster vid försäljning av placerade medel har ökat värderegleringsfonden med 5,1 miljonereuro. I samband med fondemission och split har mottagna aktier ökat fonden med 2,7 miljoner eurooch uppvärderingar vid köp har ökat fonden med 0,6 miljoner euro. Därtill har fonden ökats med 0,9miljoner euro i intäkter från utställda sälj- och köpoptioner, 0,3 miljoner euro från Private Equity bundnalåns avkastning.Den placerade förmögenhetens värdering31.12.2008 31.12.2007Bokföringsvärde Marknadsvärde Bokföringsvärde MarknadsvärdeSvenska litteratursällskapet 133 955 519,87 162 452 951,76 145 892 462,10 265 391 774,94Svenska kulturfonden 709 893 522,52 796 708 694,65 758 294 832,49 1 231 494 182,08843 849 042,39 959 161 646,41 904 187 294,59 1 496 885 957,02Tillskott och överföringar till fondernas kapitalSvenska litteratursällskapets fonderTill de gemensamt förvaltade fondernas kapitalhar av avkastningen enligt fondbestämmelserna förts euro 1 364 843,38Nettokapitaltillskott som ej härrör från fondernas avkastning är euro 273 560,15Till de fristående fondernas kapital har av avkastningen förts euro 322 072,29vartill bör beaktas dessa fonders överskott euro 3 629,73Ovanstående nettokapitaltillskott inkluderar inte överföring till konjunkturutjämningsfond (se nedan).Kostnaderna för författargården Abrams i Vörå 9 009,32 euro har bestridits ur donator Matilda Westinsfond (621). Fastigheten Larses nettoresultat 3 057,22 euro bokas mot donator Birger Petterssons fond(668). Till SLS byggnadsfond (28) har på vedertaget sätt förts 351 723,15 euro, som är skillnaden mellandebiterade hyror för utrymmen i eget bruk och vederlag/hyror erlagda för ifrågavarande ytor.Svenska kulturfondens fonderTill de gemensamt förvaltade fondernas kapital har avavkastningen enligt fondbestämmelserna förts euro 1 056 326,2750

Nettokapitaltillskott som ej härrör från fondernas avkastning är euro 1 178 197,20Till de fristående fondernas kapital har av avkastningen förts euro 97 299,07Nettokapitaltillskott som ej härrör från fondernas avkastning är euro 2 760 551,65vartill bör beaktas dessa fonders överskott euro 1 436 879,93Ovanstående nettokapitaltillskott inkluderar inte överföringen till konjunkturutjämningsfond (se nedan).Svenska litteratursällskapets resultatUtöver sedvanliga bokslutsdispositioner har Wärtsiläs extra dividend (2,00 euro/aktie) 700 120 euro,Metsos extra dividend (1,35 euro/aktie) 337 531,05 euro, Skanskas extra dividend (3,00 SEK/aktie)6 386,37 euro, SKFs extra dividend (5,00 SEK/inlösenaktie vid split) 1 276,41 euro och Securitas extrautdelning i form av aktier i Loomis, 96 500 euro, på vedertaget sätt förts till dispositionsfonden.Med hänsyn till framtida osäkerhet förknippad med det stora beroendet av dividender och till detuppnådda goda ekonomiska resultatet har till konjunkturutjämningsfonden av 2008 års resultat överförts2,2 miljoner euro.Med hänsyn till beslutade åtaganden och förestående evenemang har 1 530 000 euro reserverats förjubileumsevenemang 2010 inkluderande ekonomisk-historisk betraktelse och strategiarbetet under år2009. Sålunda uppvisar sällskapet år 2008 överskott 2 982,78 euro, vilket belopp överförs till balanseratöverskott.Ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II ställdes år 2008 till styrelsens disposition förfondens syften 500 000 euro. År 2009 är beloppet oförändrat.Svenska kulturfondens resultatÅr 2008 ställde Svenska litteratursällskapet sammanlagt 38 000 000 euro till disposition för Svenska kulturfondensändamål, därtill disponerade Svenska kulturfonden 826 876 euro ur Allmänna fonden. Förföreskrivna och anvisade förmånstagare reserverades 2 387 077,33 euro, medan Styrelsen/Delegationenför Svenska kulturfonden kunde disponera 31 812 922,67 euro. Förvaltningsnämnden för Fonden förkultur- och utbildningsinvesteringar i Svenska kulturfonden kunde disponera 3 800 000 euro.I bokslutet för år 2008 har på vedertaget sätt extra dividender förts till dispositionsfonden: Metso(1,35 euro/aktie) 877 500 euro, Wärtsilä (2,00 euro/aktie) 2 111 200 euro, SKF B (5,00 SEK/inlösenaktievid split) 227 711,10 euro och Securitas som delat extra dividend i form av aktier i Ab Loomis 386 400euro. Med hänsyn till det allmänna konjunkturläget, framtida osäkerhet förknippad med det stora beroendetav dividender och numera också av utfall av strukturerade lån, samt med beaktande av resultatetöverfördes 6 miljoner euro av 2008 års resultat till konjunkturutjämningsfonden.Av resultatet för år 2008 efter föreskrivna överföringar till kapitalet och ovan redovisade dispositionerhar finansrådet i Svenska litteratursällskapet beslutat ställa till disposition för Svenska kulturfondensändamål 36 000 000,00 euro enligt följande:Reserveras för föreskrivna/anvisade mottagare 2009 euro 2 328 671,36Reserveras för SKF 2009ur SLS fonder euro 48 367,44ur SKF/fristående fonder euro 600 000,00ur SKF/gemensamt förvaltade fonder euro 31 222 961,20 euro 31 871 328,64Reserveras för Fonden för kultur- och utbildningsinvesteringari Svenska kulturfonden 2008 euro 1 800 000,00euro 36 000 000,00Efter ovannämnda dispositioner uppvisar kulturfonden överskott 39 896,32 euro, vilket belopp överförstill balanserat överskott.51

SÄLLSKAPETS MEDLEMMARUnder året avled sällskapets hedersmedlemmar akademiker Paavo Haavikko, professor Irmeli Niemi ochfil.lic. Kurt Zilliacus samt korresponderande medlemmen kulturredaktören Risto Hannula.MINNESORDPaavo HaavikkoSvenska litteratursällskapets hedersledamot sedan 1997, akademiker Paavo Haavikko avled den 6 oktober2008 i Helsingfors. Han var från 1950-talet det stora namnet bland de moderna finska poeterna, och trotsatt hans lyriska produktion med tiden blev glesare, dominerade han ändå den litterära parnassen i Finlandända fram till sitt frånfälle vid 77 års ålder.Paavo Haavikko vann genom sin första samling ”Tiet etäisyyksiin” (1951) ett rykte som ett underbarn,som på en gång hade förverkligat det modernistiska programmet och tagit avstånd från de traditionellavärdena i finsk diktning. Han hade ett helt nytt grepp på sina ovanliga motiv och uttryckte sig genomsuggestiva bilder, som väcke en distinkt, egenartad och stark stämning. Den världsfrånvände ochblyge unge diktaren utvecklade sig med åren en till det yttre voluminös patriark, förläggare och kulturpolitiker,vars skrivarverkstad sände ut kaskader av oftast obekväma åsikter till allmänhetens begrundan.Haavikko blev med tiden en offentlig person i republiken Finland, författare, kolumnist, polemiker ochmedieguru av Guds nåde.Framför allt var Haavikko emellertid en mycket framstående lyriker. Hans ungdomsproduktionbestod under åren 1951–1966 nästan uteslutande av dikter, och några av de sex samlingarna som utkomunder denna tid – t.ex. ”Synnyinmaa” (1955), ”Talvipalatsi” (1959) och ”Puut, kaikki heidän vihreytensä”(1966) – vann omedelbar framgång. Trots den uppskattning som dikterna fick var de inte lätta att smälta.Någon kritiker har menat att Haavikkos ungdomslyrik från 1950-talet och början av 1960-talet är somFörenta staternas guldreserv i Fort Knox: stor, värdefull och genom de många spärrarna och vakternanära nog oåtkomlig.En ny period av centrallyriskt skapande inträffade i Haavikkos liv vid mitten av 1980-talet ochfortsatte ända till frånfället. Typiskt var att många av hans diktsamlingar inte utgavs för den läsande allmänheten,utan trycktes i små upplagor för en liten vänkrets. Samlingar som ”Viisi sarjaa nopeasti virtaavastaelämästä” (1987), ”Toukokuu, ikuinen” (1988) och ”Musta herbaario” (1992) innehåller naknare,sakligare och mera aforistiskt koncentrerade dikter än den magnifika arkitekturen i ord som påträffas iungdomsproduktionen.Mellan dessa lyriska skördetider ligger i Haavikkos liv en verksam period, då författaren skrevprosa, skådespel, TV-manus, operalibretton, samhällspolitiska framtidsvisioner, långa berättande kvädenom finsk fornhistoria, företagshistoria och mycket mera. Paavo Haavikko var under denna tid en offentligperson som förväntades uppträda i debatten. Mera betydande produkter i denna flod av texter är bl.a.librettona till de av Aulis Sallinen tonsatta operorna ”Kuningas lähtee Ranskaan” (1974) och ”Ratsumies”(1974) samt manuskriptet till TV-serien i fyra delar ”Rauta-aika” (1982), som Kalle Holmberg regisserade.Sammantaget består Haavikkos litterära produktion av över 70 självständiga verk, de sena memoarliknandearbetena inkluderade, av vilka de två minnesböckerna ”Vuosien aurinkoiset varjot” och ”Prospero”upptar reflexioner från barndomen till 1966 och från åren 1967–1995. Haavikkos dikter har blivitöversatta till 12 språk; särskilt bör nämnas Bo Carpelans kongeniala tolkningar till svenska i samlingsvolymen”Dikter” (1989).Paavo Haavikko tjänstgjorde som litterär chef på Otavas förlag 1967–1983, varefter han grundadeett eget förlag, Art House. Han var också verksam som affärsman i fastighetsbranschen.Haavikko erhöll det uppskattade internationella Neustadtpriset 1984 och Svenska Akademiensnordiska litteraturpris 1993. Han blev hedersdoktor vid promotionen i Helsingfors 1969 och erhöll senareakademikertiteln, som han dock aldrig själv använde.Till sitt privata väsen var Haavikko anspråkslös, nästan blyg, och mycket hjälpsam, och när detbehövdes, också generös. Han hade ett djupt och originellt historiskt intresse, älskade goda viner, och52

förde sig trots sin litterära radikalism som en gammaldags gentleman. Det föreföll som om han sörjdedjupt över att den finska litteraturen inte hade utvecklats i modernistisk riktning som han hade hoppats.Paavo Haavikko höll nästan aldrig något offentligt tal eller föredrag, och när det ändå någon gånghände, som t.ex. när han överräckte sin litterära kvarlåtenskap till Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, följdehans anförande inte det utsatta temat. Det skrivna ordet var hans uttrycksmedel framför andra. Haavikkotalade svenska gärna och flytande och hade goda vänner inom den svenska förlagsvärlden, bl.a. BokförlagetAtlantis. Den tvåspråkiga kulturen i Finland har lidit en förlust genom hans bortgång.Irmeli NiemiKari TarkiainenProfessorn och teaterrådet Irmeli Niemi avled den 27 maj i Sagu efter en långvarig kamp mot cancern.Hon blev sjuttiosju år gammal och var verksam in i det sista. Hennes energi och räckvidden för hennesintressen höll ovanliga mått.Sin akademiska karriär gjorde Niemi som professor i litteraturvetenskap vid Åbo universitet1971–90. Under hennes tid växte sig också teatervetenskapen stark inom ämnet, liksom den i Finland eftersattafilmforskningen. Hon bidrog aktivt till att Åbouniversitetet förenade sina konstforskningsämnentill en gemensam institution. I dag har den status som nationell spetsenhet. Hon verkade också ivrigt förökat samröre mellan sitt universitet och Åbo Akademi. Att de två i seklets början hade fötts fram genomkontrastverkan var för henne historia. Hon ville gripa in i nuet.Det var en stark vilja att gripa in, att vara med och gestalta, som fick Niemi att lämna sin professurför att 1990–96 verka som överdirektör vid undervisningsministeriets kulturavdelning. Hon hadelänge varit lidelsefullt intresserad av kulturpolitik. Som ordförande för den av undervisningsministeriettillsatta Teatterikomitea 1972, känd som Niemikommittén, var hon med om att rita upp nya ramar intebara för det allmännas stöd till yrkesteatern utan för statlig konst- och kulturpolitik överlag.Där betonades också ett aktörsperspektiv på kultur, där alla inblandade aktivt medverkar. Kulturkonsumtionvar för Niemi ett fult ord. Hennes teatervetenskapliga skriftställarskap, kärnan i hennesforskning, täcker mycket riktigt nästan alla aspekter på teater: dramatik, spel, regi, teckensystem, distribution,publik. Teater var för henne en fråga om – ett genom en lång historia raffinerat medium för – stegraderfarenhet för alla berörda.”Kulturpolitikens uppgift är att skapa förutsättningar för människan att leva ett rikare liv.” Meningeningår i ett betänkande avgivet av Kupoli, en kommitté som Niemi, då ny på undervisningsministeriet,år 1991 hade gett i uppdrag att skissa upp en ny kulturpolitik för Finland. Jag minns arbetet där somintensivt och intellektuellt utmanande. Landet hade nyss störtdykt ned i en depression. Det krävdesmycken tilltro för att se framåt.Irmeli Niemi såg alltid framåt, det var hennes riktning. Hon var övertygad om att saker som bordegöras och gick att göra skulle göras. Hon slet för dem och förde ordet. Bland mycket annat var honordförande för Centralförbundet för Finlands teaterorganisationer 1973–77, Statens humanistiska kommission(Finlands akademi) 1986–88, Centralkommissionen för konst 1989–90, Stiftelsens för Nationaloperanförvaltningsråd 1996–2001, direktionen för Finland Festivals och statens nämnd för översättningav vetenskaplig litteratur. Hon var också medlem i styrelsen för Lilla Teatern.Hon förde ordet men lyssnade också på andra. På sextioårsdagen 1991 fick hon en festskrift, Arjenmerkit (Vardagens tecken). Titeln var vald för att uppmärksamma festföremålets starka intresse för detouppmärksammade. Ett företal påpekar med uppskattning att dörren till hennes arbetsrum på universitetetalltid stod öppen. Var den stängd befann hon sig på resa, öppen för nytt. Irmeli Niemi kallades 2001till hedersmedlem i litteratursällskapet.Clas Zilliacus53

Kurt ZilliacusPå valborgsmässoaftonen 2008 avled Kurt Zilliacus i sitt hem i Myrbacka i Vanda. Han blev 80 år gammaloch var en aktiv forskare in i det sista. Han var född i Åbo 21.7.1927, blev student i Helsingfors1945, fil. kand. 1953 och fil. lic. 1965. Under hela sitt verksamma liv hade han anknytningar av mångaslag till Svenska litteratursällskapet, ända från studentåren på 1940-talet till tiden som pensionär på 2000-talet. Han var medlem av sällskapets styrelse 1984–90 och kallades till hedersmedlem 1990.Kurt Zilliacus bedrev ett fruktbart växelbruk med ortnamn och dialekter som specialiteter, tidvisdominerade det ena, tidvis det andra. Det började med dialektforskning: han fick 1947 ett stipendium avSvenska litteratursällskapet för att teckna upp dialektord i Ekenäs landskommun. Året därpå knöts hanfastare till SLS som vikarierande dialektologisk amanuens vid Folkkultursarkivet, 1954 blev han ordinarie.När sällskapet år 1966 inrättade en statsfinansierad namnavdelning utsågs han till arkivarie. Dessutom varhan 1966–85 medlem av landets dåtida svenska namnsakkunnigorgan, Svenska litteratursällskapets språkvetenskapligakommitté, först som sekreterare och senare som ordförande. Namnavdelningen inlemmades1976 i Forskningscentralen för de inhemska språken, där han blev chef för byrån för svenska språket.Kurt Zilliacus arbetade alltså i över sextio års tid med våra svenska ortnamn och dialekter. Hanssista stora arbete var Forska i namn (2002, SLSS 640), som han privat betecknade som ”texter ur mitt liv”.Artiklarna i boken ger följaktligen en god belysning – i ord och bild – av hans livslånga arbete med ortnamnsforskningi alla dess former.Den övertygande debuten skedde 1966 med Ortnamnen i Houtskär (SLSS 416), som dels är en omsorgsfullredovisning av namnskicket i en skärgårdssocken, dels – och framförallt – en banbrytandenamnteoretisk nyvinning. Han kritiserar här den traditionella mer eller mindre mekaniska lexikaliska klassificeringenav ortnamnselementen och introducerar i stället en mer verklighetsnära klassificering baseradpå namnledernas semantiska funktion. Arbetet har blivit en klassiker inom nordisk namnforskning. Underårens lopp förfinade och justerade han ytterligare sin syntaktisk-semantiska namnteori i publikationerav olika slag, med en sista sammanfattning i Forska i namn. Kurt Zilliacus ville ha ordning och reda i sinvetenskap – liksom i allt annat.Han engagerade sig också för projektet Finlands svenska ortnamn, som inleddes 1980 med blandannat SLS som huvudman. Den första publikationen inom projektet var hans eget arbete Skärgårdsnamn,som utkom 1989 (SLSS 558). Boken är en sakkunnig framställning av, som han själv säger, ”den egentligaspecialiteten i det finlandssvenska ortnamnsförrådet”. Den är också en god exponent för hans genomarbetadeframställningssätt. Kurt Zilliacus var mån om den språkliga och grafiska formen och filade på sinaformuleringar ända till den sista avstavningen i det sista korrekturet. Resultatet blev en läsarvänlig ochglasklar svenska. Han hade själv en kluven inställning till den akademiska världen och skrev helst populärvetenskapligtom sina specialiteter.Efter pensioneringen 1992 redigerade han bland annat ett Namnledslexikon, som blev klart 1999.Arbetet bygger på Svenska litteratursällskapets samlade ortnamnsmaterial som han systematiskt arbetadesig igenom från A till Ö. I lexikonet presenteras alla någorlunda frekventa namnleder i det svenska ortnamnsförrådeti Finland. Numera är det tillgängligt också på webben.Kurt Zilliacus var hela livet igenom en flitig fältforskare. Hans största insats som dialektupptecknarevar en djupundersökning av dialekten i Houtskär, där han arbetade på heltid under femton månader1957–58. Resultatet blev samlingen SLS 701 ”Ordförrådet i Houtskär” omfattande 21 000 arkivsedlar, enav sällskapets största och värdefullaste dialektsamlingar. I det populärvetenskapliga arbetet Åboländska(1992) fick han långt senare tillfälle att återkomma till de åboländska dialekterna, som han hade studeratunder fyrtio års tid. I boken beskriver han de enskilda målen och försöker att med ledning av de dialektgeografiskaförhållandena lämna ett bidrag till diskussionen om hur skärgården en gång fick sin befolkning.På initiativ av Kurt Zilliacus anskaffade Svenska litteratursällskapet 1968 forskningsbåten Rödan.Med honom som kapten genomförde namnavdelningen somrarna 1968–79 ett hundratal forskningsexpeditionertill olika delar av de sydfinländska skärgårdarna. Resultatet blev, enligt kaptenens egen utsago,”tusentals anteckningar om namn och fotografier av namngivna orter, och framför allt en massa djupgående(!) erfarenhet när det gäller våra skärgårdar och förhållandena i dem”. Den f.d. laxbåten var samti-54

digt en flytande namnvetenskaplig akademi, där flera av de ledande nordiska namnforskarna fick engrundläggande utbildning, med konkret undervisningsmaterial inom närmaste räckhåll.Under sina sista år citerade Kurt Zilliacus ibland schlagertexten ”en gång jag seglar i hamn”, somhan gärna ville ge en djupare mening. Forskningsbåten Rödan gjorde sin sista seglats för länge sedan. Nuhar också dess kapten seglat i hamn.MEDLEMSANTALSällskapet hade den 31 december 2008 1066 medlemmar, varav– hedersmedlemmar i Finland 28– hedersmedlemmar utomlands 23– korresponderande medlemmar i Finland 51– korresponderande medlemmar utomlands 46– stiftande medlemmar 14– ständiga medlemmar 22– årsmedlemmar 882Peter SlotteHEDERSMEDLEMMAR OCH KORRESPONDERANDE MEDLEMMAR 31.12.2008Hedersmedlemmar i FinlandkallelseAllardt, Erik, akademiker 1992Björkstrand, Gustav, biskop 2000Carpelan, Bo, professor 1980Eklöf, Tor, dipl.ekon. 1989Estlander, Carl Erik, kommerseråd 2001Gardberg, Carl Jacob, statsarkeolog, fil.dr 1995Huldén, Lars, professor 1993Häkli, Esko, professor 1985Ivars, Ann-Marie, professor 2008Jungar, Sune, professor 1999Klinge, Matti, professor 1992Laitinen, Kai, professor 1982Lax, Henrik, EU-parlamentariker 2003Lehtonen, Maija, professor 1994Lönnqvist, Bo, professor 2006Mazzarella, Merete, professor 1997Palmén, Lars, fil.mag. 1992Reuter, Mikael, fil.dr h.c. 2008Saari, Mirja, professor 1996Salminen, Johannes, professor 1998Schildt, Göran, fil.dr 1996Sirén, Olle, professor 1987Storå, Nils, professor 2001Ståhlberg, Krister, direktör, professor 2004Tarkiainen, Kari, riksarkivare, fil.dr 1998Törnudd, Klaus, pol.dr 1991Vikström, John, ärkebiskop emeritus 2002Zilliacus, Benedict, författare 2005Hedersmedlemmar i utlandetAllén, Sture, professor 1991Bandle, Oskar, professor 198955

Elmevik, Lennart, professor 1993Engdahl, Horace, ständig sekreterare, fil.dr 2004Espmark, Kjell, professor 1986Holm, Gösta, professor 1977Jones, W. Glyn, professor 1985Jonsson, Inge, professor 2000Järv, Harry, biblioteksråd, fil.dr h.c. 2004Kross, Jaan, författare 1993Lönnroth, Lars, professor 2001Mæhle, Leif, professor 1986Nielsen, Torben, överbibliotekarie 1981Olsson, Bernt, professor 2000Ruin, Olof, professor 2000Schoolfield, George C., professor 1984Strömholm, Stig, professor 2002Teleman, Ulf, professor 2003Tottie, Thomas, överbibliotekarie 1987Wahlbäck, Krister, ambassadör 1994Vahlquist, Fredrik, ambassadör 2003Wollin, Lars, professor 2008Wrede, Johan, professor 2001Österberg, Eva, professor 2007Korresponderande medlemmar i FinlandAndersson, Erik, professor 1994Asplund, Anneli, fil.lic. 1999Björklund, Kristina, författare 2003Blomqvist, Marianne, docent 1999Brunell, Viking, ped.dr 2004Edgren, Torsten, professor 1985Ericsson, Christoffer H., professor 1982Eriksson, Jerker A., fil.lic. 1988Gustafsson-Pensar, Ull-Britt, fil.mag. 1998Hirn, Sven, professor 1969Hämäläinen, Timo, kulturredaktör 1986Jänicke, Gisbert, översättare 1993Karlsson, Börje, rektor 1979Kevin, Torbjörn, chefredaktör 2007Kirri, Arto, professor 1993Kokki, Kari-Paavo, museichef 1998Korsström, Tuva, fil.mag. 2001Krooks, Sven-Erik, fil.mag. 1979Laaksonen, Pekka, professor 1985Lindberg, Dag, fil.mag. 1994Londen, Anne-Marie, professor 1999Melin, Christina, lektor 1986Moring, Tom, professor 2008Nilsson, Kim, professor 1984Nordman, Marianne, professor 2003Nuolijärvi, Pirkko, direktör, professor 2003Nuorteva, Jussi, generaldirektör, docent 2001Nyberg, Stig-Björn, fil.mag. 1998Rastas, Pirkko, fil.mag. 2001Rautalin, Marja-Leena, samh.kand. 1997Rosenberg, Thomas, pol.mag. 2008Rönnholm, Bror, kulturredaktör, författare 2003Sandelin, Carl Fredrik, författare 197256

Slotte, Peter, docent 1997Slotte, Ulf-Erik, ambassadör 2007Stockmann, Doris, ekon.mag. 2000Stormbom, Nils-Börje, professor 1980Sundman, Marketta, professor 2000Suurpää, Matti, fil.mag. 2000Svedberg, Ingmar, redaktör 2001Tallroth, Paulina, regeringsråd 2007Tamminen, Marketta, fil.mag. 2004Tarkka, Pekka, fil.dr 1980Thölix, Birger, professor 1978Torvalds, Meta, fil.dr h.c. 1985Warburton, Thomas, fil.dr h.c. 1969Vento, Urpo, fil.mag. 1981Willner, Sven, redaktör 1969Wolf-Knuts, Ulrika, professor 2003Zilliacus, Clas, professor 2000Ågren, Gösta, författare, fil.dr 1981Korresponderande medlemmar i utlandetBjörnsson, Anders, fil.kand. 1994Brändström, Kjell-Arne, professor 2005Burman, Carina, fil.dr 2000Dahlbäck, Göran, professor 2000Daviðsson, Aðalsteinn, lektor 1997Ekelund, Louise, docent 1992Elsberga, Solveiga, översättare 1990Fernandez, Jocelyne, universitetslektor 1974Grünbaum, Catharina, fil.mag. 1998Hedberg, Jonas, överstelöjtnant 1966Hjorth, Daniel, bokförläggare 1990Holmqvist, Ivo, professor 1990Hägerstrand, Olof, fil.dr 1987Jansson, Torkel, professor 2004Jávorszky, Béla, översättare 1988Josephson, Olle, docent 2002Kaplinski, Jaan, författare 1992Katchadourian, Stina, översättare 1989Kirby, David, professor 1995Kivimäe, Jüri, arkivchef 1991af Klintberg, Bengt, professor 2003Kollberg, Bo-Ingvar, kulturredaktör 2003Lind, John, Dr phil. 1992Lindkvist, Thomas, professor 2003Lindman-Strafford, Kerstin, MA, förf. 1983Löfgren, Orvar, professor 2004McFarlane, James, professor 1977Njarðvík, Njörður P., författare, prof. 1992Nordberg, Bengt, professor 1997Ohlander, Ann-Sofie, professor 2002Ojanen, Ursula, lektor 1987Peterson, Kjell, fil.dr h.c. 1996Pettersson, Torsten, professor 2007Poulsen, Jóhan Hendrik, professor 1993Ramsten, Lars, redaktör 1985Reinhammar, Maj, docent 2008Rüütel, Ingrid, folklivsforskare 199257

Salberger, Evert, docent 1984Sandøy, Helge, professor 2003Schweitzer, Robert, fil.dr 2004Screen, John, Ph.D. 1986Sjögren, Peter A., företagskonsult 2008Ståhle Sjönell, Barbro, dccent 2005Thelander, Mats, professor 1995Töllborn, Göran, socionom 1995Wahlund, Per Erik, fil.dr 1979Wretö, Tore, professor 197758

Helsingfors är en sångStadens stim i ord och bildFöreläsningsserie våren 2008Måndagen den 21 januari kl. 18.00Erik Kruskopf: Stadens stoderMona Schalin: Stadens parkerMåndagen den 3 mars kl. 18.00Tiina Merisalo: Helsingforsarkitektur i finsk filmJere Jäppinen och Gustav Nyström: Pianot tangerar Helsingfors historiaMåndagen den 31 mars kl. 18.00Sven Hirn: Från Wärdshus till Grand HôtelAnna-Maria Åström: Restaurangminnen från helsingforsisk efterkrigstid till nutidMåndagen den 21 april kl. 18.00Arne Toftegaard Pedersen: Urbana odysséer – Helsingfors och 1910-talets prosaTrygve Söderling: Staden hette HelsingforsMåndagen den 26 maj kl. 18.00Jessica Parland von Essen: Bokägare i HelsingforsGeorg Grotenfelt: Att filma Helsingfors i anslutning till Nils Erik Wickbergs och Gunnar Björlings livsverk.”Tonfall”,en film om Nils Erik Wickberg, förevisasSerien arrangerades i samarbete med Helsingfors stadsmuseum***”Jo derom kan jag ge besked,Om herrn så vill, ty jag var med”Föreläsningsserie om Finska kriget 1808–1809, hösten 2008Måndagen den 15 september kl. 18.00Johanna Wassholm: ”Begäret af ära, och begäret at gagna Fäderneslandet” –E. G. Ehrströms upplevelse av kriget 1808Marja Terttu Knapas: Minnesmärken under hundra årMåndagen den 13 oktober kl. 18.00Henrika Tandefelt: Borgå 1809. Ceremoni och festPanu Rajala: Mika Waltari och Dansen över gravarna – Tanssi yli hautojenOnsdagen den 12 november kl. 18.00Martin Hårdstedt: Finska kriget 1808–09 – att förstå ett krigs utgång och konsekvenserNils Erik Forsgård: September 1808 – Finland och EuropaMåndagen den 8 december kl. 18.00Nils Erik Villstrand: Återföreningshopp och revanschism efter 1809Jere Jäppinen och Seurasaaren kansantanssijat: Ulrikas sånger och danser, dansföreställning produceradav Helsingfors stadsmuseum. I rollen som Ulrika Elisabet Taube frånDegerö gård: Sari Savunen59

Sveriges ambassadSvenska AkademienSvenska litteratursällskapet i Finland”dock vi bygga uppå krigisk strand Sångmöns altar”Måndagen den 12 maj 2008Hälsningsord, Sveriges ambassadör Eva Walder-BrundinGustaf III:s staty före, under och efter finska krigetSvenska Akademiens ständige sekreterare Horace EngdahlDet var 1918, författaren Jörn DonnerDen sista svenska balen. Arvet efter Sara Wacklin, professor Ebba Witt-BrattströmSånger ur Balladen om Finska kriget. Ett musikpoem ur Fänrik Ståls sägnerText J.L. Runeberg. Tonsättning Perttu Hietanen”Torpflickan”, ”Lotta Svärd”, ”Den döende krigaren”Wesley Koivumäki & Stella Jonasson ackompanjerade avJan-Erik Mansikka, Elina Mieskolainen, Merzi Rajala, Jorma OjanperäProduktion, arbetsgruppen Finska kriget och Klockriketeatern.Krigsteatern 1788–1790. Krigets roller och berättelser, fil.dr Henrika TandefeltDe unga romantikernas krig. Skildringar från Finland 1808-09, fil.lic. Rainer KnapasSlutord, professor Håkan Anderssonordförande för Svenska litteratursällskapet i Finland***Handel och kineserierKina och Sverige under de ostindiska kompaniernas tidevarvTisdagen den 10 juni 2008Professor Jonathan Spence (Yale),China in World History: Trade and Travel in the Age of the East India CompaniesDocent Leos Müller (Uppsala), Svenska ostindiska kompaniet – ett globalt företag på 1700-taletFil.dr Christina Granroth (Cambridge), Ostindien i Linnétidevarvets naturvetenskapProfessor Holger Weiss (Åbo),Om nyttig och fördärvlig konsumtion: tidiga kritiska röster kring globaliseringens effekterProfessor Nils Erik Villstrand (Åbo),Rikssprängning och kompaniupplösning – finns det ett samband?Organisationskommittén:PROFESSOR MAX ENGMAN (ORDFÖRANDE, ÅBO) PROFESSOR HOLGER WEISS (ÅBO), FORSKNINGSCHEF CHRISTER KUVAJA (SLS)60

”erhållit Europa / vilket härmed erkännes”HENRY PARLAND1908–2008Seminarium på Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland,8–9 september 2008Måndag 8 septemberGUNVOR KRONMAN, HANAHOLMEN: VÄLKOMSTORDClas Zilliacus, Åbo: Seminariet öppnasSTELLA PARLAND, HELSINGFORS: INLEDANDE ORDPer Stam, Stockholm: ”Med Gud och Gunnar Björlings hjälp.” Henry Parlands IdealrealisationLEIF FRIBERG, STOCKHOLM: HENRY PARLAND OCH DEN FINLANDSSVENSKA MODERNISMENS FÖRHÅLLANDE TILL DENNYA SAKLIGHETENRENATE BLEIBTREU, HAMBURG: HENRY PARLAND GÅR PÅ BIOJohn Sundholm, Karlstad: Detektivens blick och filmens minne: Parland i samtidenEn smula rimfrost kring orden – diskussion om att översätta Henry ParlandModerator: Lars Kleberg, StockholmRENATE BLEIBTREU, HAMBURGDINAH CANNELL, BRISTOL JOHANNES GÖRANSSON, MISHAWAKA INDIANAGuds vessla går på jakt. Ett läsdrama uppförs, en produktion av Oktoberteaterni SödertäljeMEDVERKANDE STAFFAN GÖTHE, MAGNUS NILSSON M.FL. REGI OCH UPPLÄSNING: MAGNUS NILSSONTISDAG 9 SEPTEMBERATT ISCENSÄTTA HENRY PARLAND, INTERVJU MED TVÅ FÖRFATTAREPETTER LINDBERG INTERVJUAR MAGNUS NILSSON OCH PHILIP TEIRSANNA NYQVIST, HELSINGFORS: ’HERREGUD VAD JAG ÄLSKAR GATORNA’: HENRY PARLAND OCH DEN MODERNASTADENFREDRIK HERTZBERG, HELSINGFORS: OERSÄTTLIGE, OÖVERSÄTTLIGE MR. PARLANDHANNA RUUTU, HELSINGFORS: DIKTENS UPPROR: OM HENRY PARLAND OCH DEN RYSKA FUTURISMENCLAS ZILLIACUS, ÅBO: PROSAPOETEN PARLANDROBERT ÅSBACKA, MALMKÖPING: ATT KOMPONERA EN KARAKTÄRDET STORA GLÄFSET: SLUTDISKUSSIONARRANGÖR:SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET I FINLANDHANAHOLMEN – KULTURCENTRUM FÖR SVERIGE OCH FINLAND61

Danmarks ambassadNorges ambassadSvenska litteratursällskapet i Finland”Du skall inte tro att du är något!” Jantelagen 75 år.Ett seminarium om den dansk-norska författaren Aksel Sandemose(1899–1965)Onsdagen den 26 novemberVälkomstordSvenska litteratursällskapets ordförande, professor Håkan AnderssonFörfattaren Espen Haavardsholm, Norge, ”Det djevelske hos Aksel Sandemose”Norges ambassadör, Leidulv NamtvedtFörfattaren Claes Andersson, pianoSteen Klitgård Povlsen, lektor från Århus universitet, Danmark,”At læse faderen med sønnen”Författaren Claes Andersson, ”Några reflexioner kring Aksel Sandemose”SlutordDanmarks ambassadör, Niels Kaas Dyrlund62