Rapport om den ekonomiska brottsligheten - Ekobrottsmyndigheten

1Rapportom den ekonomiskabrottsligheten2007EkobrottsmyndighetenBox 820 . 101 36 StockholmTel vx 08-762 00 00www.ekobrottsmyndigheten.seGRAFISK FORMGIVNINGSynk Kommunikation, StockholmTRYCKElanders 2007

23iNNEHÅLLSFÖRTECKNING4Förord40 4. Myndighetssamverkan inom ramen för förordningen6 1. Inledning7 Samverkan mot ekonomisk brottslighet9 På vilket sätt kan den ekonomiska brottsligheten skadaviktiga samhällsområden9 Inledning9 Ekonomisk brottslighet hotar sysselsättningen9 Ekonomisk brottslighet försämrar förutsättningarna för företagande10 Ekonomisk brottslighet försämrar produktiviteten11 Ekonomisk brottslighet leder till skattebortfall11 Ekonomisk brottslighet hotar de finansiella marknaderna12 Rapportens huvudsakliga inriktning14 2. Hur den ekonomiska brottsligheten har förändrats 2004 – 200615 Brottsutvecklingen på ekobrottsområdet15 Statistiska uppgifter om brottsutvecklingen21 Kunskaperna om brottslighetens struktur har ökat22 Aktörstyper, organisationsgrad och internationalisering24 Exempel på ekonomisk brottslighet i några olika branscher26 3. Nya angreppssätt mot ekonomisk brottslighet har utvecklats 2004 – 200627 Ny och ändrad lagstiftning förbättrar förutsättningarnaför brottsbekämpningen27 Viktigare förändringar i lagstiftningen30 Kort analys av ny eller ändrad lagstiftning41 Organisation och arbetsformer42 Ekorådet43 Livsmedelsprojektet44 Penningtvättrapporten45 De regionala samverkansorganen46 Projektsamverkan47 Modeller för samarbete48 5. Förslag till inriktning av myndighetssamverkan motden ekonomiska brottsligheten 2008 – 201049 Inledning50 Grov organiserad brottslighet, penningtvätt och förverkande av brottsUTbyte50 Ekonomisk brottslighet som utgör ett led i annan organiserad brottslighet52 Penningtvätt53 Spårande och återförande av vinning av brott54 Expanderande svart ekonomi och brottslighet som hotar skattebasen56 Brottslighet som hotar finansmarknaderna59 en nationell samordning av ekobrottsbekämpningen60 Bilaga60 Myndigheternas representanter i arbetsgruppen31 Operativ samverkan mellan flera myndigheter32 Samverkan vid insatser mot penningtvätt och för förverkande av brottsutbyten34 Samordnade brottsförebyggande projekt35 Forskning inom ekobrottsområdet37 Övrig samverkan

45FörordDen ekonomiska brottsligheten utgör ett allvarligt samhällsproblem. Brottsligheten skapar orättvisormellan enskilda och mellan företag. Ekobrottsligheten försämrar förutsättningarna för företagandetgenom att oseriösa företag snedvrider konkurrensen. Brottsligheten leder också till försämrad produktivitetoch till ett stort skattebortfall. Om den finansiella sektorn skulle drabbas av utbreddekonomisk brottslighet kan det leda till att förtroendet för de finansiella marknaderna minskar,vilket påverkar kapitalplaceringar och ytterst det samlade börsvärdet.Att skydda enskilda, näringslivet och det allmänna mot ekonomisk brottslighet är därför en viktigsamhällsuppgift. Regeringen har gett de myndigheter som på olika sätt arbetar med att förebyggaoch bekämpa ekonomisk brottslighet i uppdrag att samverka i kampen mot den ekonomiska brottsligheten.Samverkan innefattar också kommuner, näringsliv och olika organisationer.Ekobrottsmyndigheten är den myndighet som har ett särskilt ansvar för frågor om samordning ochandra åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Ekobrottsmyndigheten skall vart tredje år utarbetaen rapport till regeringen om den ekonomiska brottsligheten. Syftet med rapporten är att ge regeringoch riksdag underlag för åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten.Den rapport som nu föreligger innehåller en redogörelse för hur den ekonomiska brottsligheten harförändrats under de tre senaste åren och vilka åtgärder som myndigheterna har vidtagit för att samordnasitt arbete mot brottsligheten. Rapporten innehåller också förslag på hur ekobrottsbekämpningenoch myndighetssamverkan mot den ekonomiska brottsligheten bör inriktas under de tre kommandeåren.Rapporten har utarbetats inom Ekobrottsmyndigheten i samverkan med en arbetsgrupp med företrädareför Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Brottsförebyggande rådet, Finansinspektionen,Skatteverket, Kronofogden och Bolagsverket.Rapporten har därefter den 27 april 2007 behandlats i Ekorådet, som består av verkscheferna för deberörda myndigheterna. Från och med den 15 mars 2007 ingår även generaldirektören för Lotteriinspektioneni Ekorådet. Synpunkter från verkscheferna har beaktats och inarbetats i rapporten.Statsmakterna förväntas inom en nära framtid ta ställning till frågor om den framtida organisationenför ekobrottsbekämpningen, inklusive Ekorådets roll, uppgifter och sammansättning. De övervägandenoch förslag som redovisas i denna rapport kan därför komma att handläggas i förändrade strukturer.Gudrun Antemargeneraldirektör

671. InledningAtt förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet kräver nationell samordning ochsamverkan mellan en rad myndigheter. Regeringen har i en särskild förordning meddelatföreskrifter om samverkan mellan myndigheter för att förebygga och bekämpa ekonomiskbrottslighet (1997:899). Syftet är att effektivisera kampen mot den ekonomiska brottslighetengenom informationsutbyte, överläggning och samordning mellan berörda statligamyndigheter.På central nivå har regeringen inrättat ett samverkansorgan mot ekonomisk brottslighet,Ekorådet. Till Ekorådets uppgifter hör bl.a. att följa utvecklingen av den ekonomiskabrottsligheten, att tidigt uppmärksamma nya inslag i brottsligheten samt att vara forumför överläggningar om informationsutbyte och utvecklingsarbete. Rådet skall också tainitiativ till myndighetsgemensamma aktioner för att förebygga och bekämpa ekobrottsamt analysera och utvärdera insatserna.Ekobrottsmyndigheten svarar enligt sin instruktion för samordning och andra åtgärdermot den ekonomiska brottsligheten. Myndigheten skall också vart tredje år lämna enrapport till regeringen om den ekonomiska brottsligheten. Rapporten skall innehålla enredogörelse för hur brottsligheten har förändrats och vilka åtgärder som har vidtagits påområdet inom ramen för myndighetssamverkan. I rapporten skall också lämnas förslagpå hur ekobrottsbekämpningen och myndighetssamverkan mot den ekonomiska brottslighetenbör inriktas de tre därefter kommande åren. Rapporten skall beredas i Ekorådetinnan den överlämnas till regeringen.Samverkan mot ekonomisk brottslighetDen ekonomiska brottslighetens karaktär är sådan attden kräver insatser på många olika områden. Brottslighetensstruktur innebär att flera slag av kriminalpolitiskaåtgärder måste sättas in. Kort kan det beskrivassom att rätt åtgärder måste sättas in på rätt områden.Det innebär att flera olika myndigheter, organisationeroch andra behöver samverka i kampen mot denekonomiska brottsligheten.Lagstiftningen bildar ramen för samhällets bekämpningav den ekonomiska brottsligheten. En modernoch ändamålsenlig lagstiftning underlättar arbetetmed att förebygga, upptäcka, utreda och lagföraekonomisk brottslighet. Lagstiftaren anger ocksågränserna mellan det lagliga och illegala förfarandetför näringslivet och enskilda.Det brottsförebyggande arbetet är ett nödvändigt inslagi målsättningen för att minska den ekonomiskabrottsligheten. Alla som arbetar mot ekonomiskbrottslighet vet att det inte går att ”utreda och lagförabort” brottsligheten. Med rätt inriktning och precisionkan brottsförebyggande insatser dessutom varamycket kostnadseffektiva. Samverkan är ett nyckelordi nästan allt brottsförebyggande arbete. Samarbetetsker inte bara mellan samverkande myndigheter utanmåste i hög grad också innefatta näringslivets organisationerför att det brottsförebyggande arbetet skall blieffektivt.

12 13Rapportens huvudsakliga inriktningSyftet med denna rapport är att belysa brottsutvecklingenoch nya metoder för brottsbekämpningen samtatt ge regeringen underlag för beslut om inriktningenav ekobrottsbekämpningen under de närmast följandeåren och beslut som syftar till att stärka ochutveckla den nationella samordningen av ekobrottsbekämpningen.Rapporten är indelad i fyra huvudavsnitt och innehålleren redogörelse för hur den ekonomiska brottslighetenhar förändrats under åren 2004 – 2006,en redogörelse för de nya angreppssätt som harutvecklats i brottsbekämpningen 2004 – 2006,en beskrivning av de åtgärder som under sammatid vidtagits inom ramen för den myndighetssamverkansom anges i förordningen ommyndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighetsamtförslag på hur ekobrottsbekämpningen ochmyndighetssamverkan mot den ekonomiskabrottsligheten skall inriktas under åren2008 – 2010.Rapporten är begränsad till området för myndighetssamverkan.I årsredovisningarna från de myndighetersom ingår i Ekorådet finns närmare beskrivningar avvad som har gjorts och vad som görs inom respektivemyndighet i fråga om insatser mot ekonomisk brottslighet.Myndigheterna har också i varierande omfattningtagit upp frågor om kommande inriktning ochresursbehov i sina budgetunderlag. Flera myndigheterdokumenterar därutöver sina bedömningar om denframtida utvecklingen och inriktningen av resursinsatsernai särskilda rapporter. Som exempel kan nämnasatt Skatteverket årligen presenterar rapporter sombeskriver skattebrottsligheten ur olika aspekter, attEkobrottsmyndigheten sedan 2005 tar fram en årligomvärlds- och hotbildsanalys och att Rikskriminalpolisentar fram en problembild vart tredje år.Treårsrapporten har ett annat syfte och skall beskrivabrottsutvecklingen och nationell samverkan på ekobrottsområdetpå det sätt som anges i regeringensförordning. Sammansättningen av Ekorådet belyservilka myndigheter som har olika roller i detta arbete.Förutom Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndighetenoch Rikspolisstyrelsen är Brottsförebygganderådet, Skatteverket, Tullverket, Finansinspektionen,Kronofogdemyndigheten, Bolagsverket och Lotteriinspektionenrepresenterade i Ekorådet.På regional nivå finns myndighetssamverkan inomlänens SAMEB-grupper. De skall utöva de uppgiftersom Ekorådet har på central nivå. I SAMEB-gruppernaingår landshövdingen och statliga myndighetsföreträdareoch i vissa fall också företrädare för kommuner,näringsliv och organisationer.Inför arbetet med denna rapport inbjöd Ekobrottsmyndighetenrepresentanter för de centrala myndighetersom ingår i Ekorådet att lämna synpunkter påinnehållet i rapporten. Varje myndighet utsåg därefteren eller två representanter som aktivt har medverkat iarbetet med att ta fram rapporten. En förteckning övergruppens medlemmar finns som bilaga.Den 26 oktober 2006 utfärdade Ekobrottsmyndigheten,med stöd av 12 § 2 st förordningen (1997:899)om myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighetoch efter beredning i Ekorådet, allmänna rådmed närmare uppgifter om de regionala rapporternasinnehåll och utformning. Dessa allmänna råd har iallt väsentligt samma lydelse som 2004.Rapporterna från de regionala samverkansorganenkom in till Ekobrottsmyndigheten under februari2007. Av rapporterna framgår att man i följande länbildat gemensamma samverkansorgan på det sätt somförordningen medger:Östergötlands län och Jönköpings län, medlandshövdingen i Östergötlands län somordförande. Samverkansorganets rapport ärgemensam för båda länen.Kronobergs län, Kalmar län och Blekinge län,med landshövdingen i Kalmar län somordförande. I varje län har man upprättat enegen rapport.Dalarnas län och Gävleborgs län, med landshövdingeni Dalarnas län som ordförande.Samverkansorganets rapport är gemensam förbåda länen.Västernorrlands län och Jämtlands län, medlandshövdingen i Västernorrlands län somordförande. Samverkansorganets rapport ärgemensam för båda länen.Västerbottens län och Norrbottens län, medlandshövdingen i Västerbottens län somordförande. Samverkansorganets rapport ärgemensam för båda länen.Från Stockholms län, Uppsala län, Södermanlandslän, Gotlands län, Skåne län, Hallands län, VästraGötalands län, Örebro län och Västmanlands länomfattar det regionala samverkansorganets rapportdet egna länet. Någon rapport från Värmlands länhar inte inkommit. Enligt uppgift förekommer detingen organiserad samverkan i länet på det sätt somanges i förordningen.De regionala rapporterna har sammanfogats ochfinns tillgängliga hos Ekobrottsmyndigheten. Samtligaregionala samverkansorgan har fått tillgång tilldetta material.Representanter för samtliga samverkansorgan inbjödstill en konferens den 20 mars 2007 där ävenden gemensamma centrala arbetsgruppen deltog.Vid konferensen diskuterades olika gemensammafrågor samtidigt som ett erfarenhetsutbyte ägde rum.Konferensen var ett viktigt led i beredningsarbetetmed rapporten.Denna treårsrapport har behandlats vid ett ordinariesammanträde med Ekorådet den 27 april 2007.

1415Brottsutvecklingen på ekobrottsområdet2. Hur den ekonomiskabrottsligheten harförändrats 2004-2006Antalet anmälda ekonomiska brott har inte förändrats på något avgörande sätt underåren 2004 – 2006, förutom att ökningstakten i den anmälda brottsligheten dämpasjämfört med perioden 2001 – 2004. Det s.k. mörkertalet är sannolikt mycket stort. Detfinns en samstämmig uppfattning på den operativa nivån inom myndigheterna att dengrova ekobrottsligheten successivt har blivit allt allvarligare och dessutom allt svårare attupptäcka, utreda och lagföra. Antalet personer som lagförts för ekonomisk brottslighethar ökat avsevärt under senare år.Statistiska uppgifter om brottsutvecklingenAntalet anmälda brott ökar någotUppgifter om anmälda brott registreras hos polisochåklagarmyndigheterna. Brottsförebyggande rådet(Brå) som svarar för den officiella kriminalstatistikenhämtar information från polisens och åklagarmyndigheternassystem för att sedan behandla denna informationvidare i sina egna system.I denna rapport har det visat sig vara mest ändamålsenligtatt redovisa inkomna brottsmisstankar mmgenom att använda den gemensamma statistik förÅklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndighetensom finns i åklagarväsendets ärendehanteringssystemBrådis och som tagits fram med hjälp av databasenLeonardo. Däremot används Brå:s statistik för att redovisalagföringen av ekonomisk brottslighet.Från år 2001 och fram till och med år 2004 ökadeantalet inkomna misstankar om ekonomisk brottslighetstarkt, från 9 490 till 15 107 inkomna brottsmisstankareller med nära 60 procent, se diagram 1. Underåren 2004 – 2006 ökade antalet inkomna brottsmisstankarfrån 15 107 till 15 533.DIAGRAM 1. Inkomna brottsmisstankar 2001 – 20061600014000120001000080009490 11285 12389 15107 15450 1553360004000200002001 2002 2003 2004 2005 2006Källa: Leonardo

1617Under perioden 2004 – 2006 ökade antalet anmäldabrottsmisstankar med endast tre procent. Skatteverketär den myndighet som anmäler flest brottsmisstankaravseende ekonomisk brottslighet, men ökningstakteni verkets anmälningar är inte lika hög som underföregående treårsperiod. Den näst största ”anmälaren”– konkursförvaltare – har anmält brottsmisstankar påi stort sett samma nivå som tidigare.Det kan finnas flera tänkbara förklaringar till attantalet anmälda brottsmisstankar inte ökar i sammatakt som under föregående treårsperiod. En förklaringkan vara att kontrollresursernas inriktning och omfattningdelvis har förändrats. Vidare har effektiviteteni kontrollinsatserna ökat successivt och den preventivaeffekten härav kan ha haft betydelse. Sambandetmellan ekonomisk brottslighet och olika konjunkturcyklarkan också spela in. Andra förklaringar skullekunna vara att ändringar i lagstiftningen och kriminalpolitiskainsatser faktiskt har lett till en reduktionav ökningstakten i den anmälda brottsligheten. Ingenav dessa förklaringsmodeller kan dock anses säga någotkonkret om hur brottsligheten utvecklats under densenaste treårsperioden eftersom statistiken över anmäldabrottsmisstankar måste kompletteras medannan information för att man skall få en klar uppfattningom brottsutvecklingen. Olika beräkningsmodellerhar tagits fram som bl.a. bygger på uppskattningarom den s.k. svarta ekonomins omfattning iförhållande till BNP eller på omfattningen av upp-täckt skattebortfall i samband med skatterevisioner.Skilda beräkningsmodeller ger ofta olika svar på fråganom hur stor som den ekonomiska brottslighetenegentligen är. En erfarenhet är att ökade kontrollinsatserfrån t.ex. Skatteverkets sida mot vissa branschervanligtvis leder till att fler brott upptäcks. Slutsatsenblir att mörkertalet avseende den ekonomiska brottslighetensannolikt är mycket stort. En förstärkt forskningskulle kunna ge utökade kunskaper på dettaområde.Huvudtyper av brottUnder den senaste treårsperioden har det skett tydligaförändringar mellan de mest förekommande huvudtypernaav anmälda brott. Mellan 2001 och 2004 nästanfördubblades antalet anmälda skattebrott, medanen viss minskning har skett under 2005 och 2006 (sediagram 2 och tabell 1). Antalet anmälda bokföringsbrotthar däremot hela tiden ökat. Bland de mindrefrekventa brottstyperna bör noteras den kraftiga ökningenav anmälda brott mot insiderlagen (numeralagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vidhandel med finansiella instrument – ”marknadsmissbrukslagen).Det måste framhållas att de statistiska uppgifternainte ger någon egentlig bild av hur komplex den ekonomiskabrottsligheten kan vara. Bakom brottsrubriceringarsom t.ex. skattebrott och bokföringsbrott kandölja sig mycket avancerade och komplicerade brottsligaupplägg med många inblandade bolag och personer,där utredningsarbetet blir både långvarigt ochbesvärligt. Å andra sidan kan många brottsmisstankarutredas på ett enkelt sätt med schabloniserade utredningsmetoder.TABELL 1Mer detaljerade uppgifter om de anmälda brottsmisstankarnahos Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndighetenfinns i tabell 1 nedan.Antal inkomna brottsmisstankar per brott 2003-2006 2003 2004 2005 2006Oredlighet mot borgenär 621 532 478 512Vårdslöshet mot borgenär 76 48 47 40Mannamån mot borgenär 96 77 54 38Bokföringsbrott 5712 6165 6898 6914Skattebrott avseende mervärdesskatt 2181 2676 2573 1913Skattebrott, övrig skattelagstiftning 1949 3329 2946 2973Vårdslös skatteuppgift 82 98 59 42Skatteredovisningsbrott 226 197 167 270Försvårande av skattekontroll 1061 1490 1514 1560Skatteavdragsbrott 9 26 12 10Grovt skattebrott 222 775Överträdelse av näringsförbud 50 55 52 37Brott mot aktiebolagslagen 284 371 358 312Brott mot insiderstrafflagen, insiderbrott 39 43 68 81Brott mot insiderstrafflagen, otillbörlig kurspåverkan 3 2 56Totalt 12389 15107 15450 15533Källa: LeonardoDIAGRAM 2. Fördelning av brottsanmälningar på brottstyp800078167543700060005000400040344587616569142001200420063000200010000683657590Skattebrott Bokföringsbrott Övriga borgenärsbrott Överträdelse Brott mot Brott motnäringsförbud aktiebolagslagen insiderstrafflagen1655371493713122151102Källa: Leonardo

2021Kunskaperna om brottslighetens struktur har ökatNäringsförbudNäringsförbud är ett viktigt instrument för att sålångt som möjligt förhindra att personer som dömtsför ekonomisk brottslighet fortsätter att begå sådanbrottslighet. Som framgår av diagram 4 uppgick antaletpersoner med s.k. levande näringsförbud år2006 till drygt 800, vilket är nästan en fördubblingjämfört med år 2001. Med ”levande näringsförbud”avses det antal personer som vid ett visst tillfälle ärbelagda med näringsförbud. Antalet ”nya” näringsförbudökade något under perioden 2004 – 2006.DIAGRAM 4. Näringsförbudens utveckling9008007006005004003002001000LevandeNya förbudAnmälda överträdelser av näringsförbud förekommeri relativt liten omfattning. Under perioden 2001– 2006 har antalet anmälningar om överträdelse avnäringsförbud varierat något över åren men ligger igenomsnitt på knappt 50 anmälningar per år. Detförs en fortlöpande dialog mellan Ekobrottsmyndighetenoch Åklagarmyndigheten å ena sidan ochKronofogden å den andra sidan om hur uppföljningenav meddelade näringsförbud skall kunnautvecklas.2001 2002 2003 2004 2005 2006Källa: KFMs årsredovisningÖkade kunskaper om den ekonomiska brottsligheten,dess struktur och metoder, är en förutsättning för enproaktiv ekobrottsbekämpning som förhindrar, upptäckeroch lagför dem som begår ekonomiska brott.I det sammanhanget är samverkan mellan myndighetersärskilt viktig.Brottsförebyggande rådet har en unik roll och kompetensnär det gäller forskningens kunskaper om denekonomiska brottsligheten. På sidan 35 finns en beskrivningav de forskningsinsatser som genomförtsunder senare år mot ekonomisk brottslighet och vilkainsatser som pågår eller planeras. Skatteverket harmångårig erfarenhet av att analysera skattebrottslighetenoch av att utvärdera de insatser som verket gör.Ekobrottsmyndigheten och Polisen har kunskaper ombrottslighetens struktur och organisationssätt. Andramyndigheter har kunskaper om brottsligheten inomsina specifika områden. Varje myndighet med uppgifterinom ekobrottsbekämpningen har således möjligheteratt skaffa sig kunskaper om brottsligheten ochatt utnyttja dessa i myndighetens eget arbete. Destora synergieffekterna uppkommer när myndigheternadelar med sig av kunskaperna till andra ochnär myndigheterna implementerar kunskaper ocherfarenheter från andra håll i det egna arbetet.Helt nya förutsättningar för att öka kunskaperna omden ekonomiska brottsligheten har öppnats genomatt flera myndigheter numera bedriver en allt meravancerad kriminalunderrättelseverksamhet. Detunderlag om brottsligheten som tas fram analyserasoch dokumenteras samt läggs till grund för såväl strategiskasom operativa insatser. Inom Polisen finns enstor erfarenhet från sådant arbete. Som exempel kannämnas den analys som gjordes av Rikskriminalpolisensanalysrotel år 2004 (RKP KUT Rapport2004:9 b) ”Systemhotande brottslighet i Sverige 2004”och som visar att de flesta grovt kriminella personernahar kopplingar inte bara till ett utan till flera kriminellanätverk, bland annat till ekonomisk brottslighet.Finanspolisens årliga rapport om penningtvätt tillförnya kunskaper på det området liksom Finansinspektionensrapport 2006 om Penningtvätt och terroristfinansiering– finanssektorns förebyggande åtgärder(Rapport 2006:17), för att nämna några exempel.Ekobrottsmyndigheten skall som nationellt kunskaps-och kompetenscentrum för ekobrottsbekämpningeninrikta sin verksamhet på att öka kunskapenom den ekonomiska brottsligheten. Som ett led idetta arbete gör myndigheten sedan år 2005 en årligomvärlds- och hotbildsanalys. Analysen år 2006 belysernågra samhällsfaktorer och förändringar somhotar att leda fram till en fortsatt eller ökad ekonomiskbrottslighet. I analysen beskrivs också områdendär problemen kräver en hög uppmärksamhet ochsärskilda åtgärder.

2223Aktörstyper, organisationsgrad och internationaliseringArbetet med att kartlägga ekobrottslighetens strukturhar bl.a. resulterat i ökade kunskaper om de olika aktörstypersom begår ekonomisk brottslighet. Insikternaom i vilken grad och på vilket sätt som ekobrottslighetenär organiserad har också förstärkts.Utgångspunkten för den ganska grova indelningeni aktörstyper är de brottsbekämpande myndigheternaskunskaper om de personer som begår ekobrott:Den första aktörstypen är ensam- eller fåmansföretagaresom driver företag med låg omsättning.Denna aktörstyp står för det största antalet brott,men de enskilda brotten rör relativt sett mindrevärden. Totalt sett blir dock de ekonomiskaskadeverkningarna betydande.Den andra aktörstypen är näringsidkare som harekonomiska brott som sin ”affärsidé”. Ofta haraktören både en legal och en illegal verksamhetsom är nära kopplade till varandra. Brotten begåsi större skala, planeras noga och omfattarbetydande belopp.Den tredje aktörtypen är medlem i ett kriminelltnätverk. Den kriminella verksamheten bedrivsi företagsform med det enda syftet att begåekonomiska brott, antingen för att dölja vinsternafrån annan brottslig verksamhet eller för att göranya vinster på ett illegalt sätt. I allt större utsträckninghar dessa aktörer kopplingar till annan grovkriminalitet.Kunskaperna om ekobrottslighetens organisationsgradbygger på de samlade erfarenheterna från Polisensarbete att tillsammans med andra berörda myndigheterkartlägga den organiserade brottsligheten iSverige men också på den specifika kunskap om ekobrottslingarsom successivt kommer fram genomEkobrottsmyndighetens egen kriminalunderrättelsetjänsti kombination med information från arbetetmed att utreda och lagföra ekonomisk brottslighet.Den organiserade brottsligheten verkar – benämningentill trots – sällan inom fasta strukturer. Samarbetetsker i stället oftast i löst sammansatta multikriminellanätverk eller i olika brottskonstellationer som förenargrovt kriminella personer. Sammansättningen bottnarvanligen i en vilja att skapa maximal ekonomisk vinning.Om brottslingarna kan samverka med olikakompetenser kan brottsplanerna genomföras effektivare.Inom vissa branscher finns exempel på kriminalitetdär ett gemensamt etniskt ursprung utgör ensammanhållande faktor.De kriminella nätverken kan indelas i olika strukturer.De kriminella MC-gängen är ett tydligt exempelpå en hierarkisk struktur. I dessa organisationer haralla tydliga roller, från ledaren till den enskilde medlemmen.Vissa kriminella etniska grupperingar harockså en hierarkisk struktur. I en hierarkisk organisationkan de brottsbekämpande myndigheterna vinnaframgång genom att ingripa mot strategiska personeri mellanledet.Traditionella ekobrottsgrupperingar är ofta organiseradei nätverksstrukturer. Dessa är organisatorisktplatta, lösliga och flexibla till sin uppbyggnad.De är inte toppstyrda utan omfattar flera delar somsamverkar i olika konstellationer. Det kan vara svårtatt avgöra var ett nätverk slutar och ett annat börjar.Nätverksstrukturen möjliggör för de kriminella personernaatt snabbt anlita andra med en speciell kompetens.Det blir allt vanligare att brottskonstellationer formerarsig i en cellstruktur. En koordinator har där denövergripande kontrollen. Personer i en del av strukturenhar inte någon kunskap om vad personer i enannan del gör. Det finns exempel på cellstrukturerbåde bland internationella multikriminella nätverkoch bland inhemska svartarbetskraftshärvor inombyggbranschen. Det blir vanligare att kriminella personerpå ett anonymt sätt flyttar uppdrag och pengarmellan cellerna. Den som arbetar svart vet ofta inteens att han ingår i ett kriminellt nätverk eller utgören del av den organiserade brottsligheten. Detta ären medveten strategi eftersom det är den enskildesvartarbetaren som är den svaga länken vid en myndighetskontroll.Nätverks- och cellstrukturer är svåra att bekämpa eftersomverksamheten kan fortsätta även om någoneller några av delarna tas bort. Komplexa brottskonceptförutsätter att flera personer med olika specialistkompetensersamverkar. En del av dessa personerkan vara utbytbara. Var och en av de medverkandehar alltså sin roll i en brottsplan eller inom en brottskonstellation.Samma person kan delta i flera brottsplanereller i flera brottskonstellationer. Brottskonceptenhar flera centrala funktioner som till exempelatt vara huvudman, konsult eller mäklare. En personkan dessutom utföra flera arbetsuppgifter, till exempeltillhandahålla bolag och målvakter, framställaosanna fakturor, stå som formell företrädare förbolag, skriva avtal eller hämta ut pengar. I vissa fallhyrs olika tjänster in, vilket gör att man kan tala omekobrottslighetens servicefunktioner. Det finns ocksåmöjligheter att göra en brottslig karriär. En svartarbetarekan till exempel avancera till att bli målvaktoch sedan bankbud.Internationaliseringen ökarDet är en allmän trend att den ekonomiska brottslighetenblir alltmer internationaliserad. Drivande faktorerär den tekniska utvecklingen samt olika avregleringarsom gjort det möjligt att flytta kapital övergränserna på ett mycket snabbare sätt än tidigare.Den organiserade brottsligheten med koppling tillekobrott utnyttjar internationaliseringen, såväl när detgäller flöden av pengar, personer och varor som placeringav bolag utomlands. Nätverken skickar t.ex.pengar över gränserna till olika utländska bankkontonsom ett led i penningtvätt eller för att dölja kriminellaförehavanden. Att sprida pengarna över gränsernaförsvårar spårandet av de brottsliga vinsterna.Internetbanking är ett enkelt sätt att föra över pengarmellan konton världen över dygnet runt. Personer somtillhör olika kriminella nätverk kan bo och verka utomlandssamtidigt som de kan ha kontakter medkriminella nätverk i Sverige.Ibland används utländska bolag för att företräda svenskakommanditbolag och för att placera brottspengar.Det kan även vara så att personer som är bosatta iSverige agerar utomlands i utländska bolag, ibland viamålvakter eller bulvaner. S.k. skatteparadis används ikriminell verksamhet. Inom lagstiftningen på företagsområdethar det genom det europeiska samarbetetuppkommit nya företagsformer, vilket också underlättarför brottsligheten att flytta verksamheter, pengaroch varor. Till de nya företagsformerna hör EuropeiskaEkonomiska Intressegrupperingar (EEIG), Europabolag(SE) och Europakooperativ (SCE). Det ärännu för tidigt att bedöma i vilken omfattning somden ekonomiska brottsligheten har börjat utnyttja denya associationsformerna men redan nu förekommerdet i vissa brottsutredningar.

2425Exempel på ekonomisk brottslighet i några olika branscherUnder en följd av år har det varit känt att den ekonomiskabrottsligheten är särskilt utbredd i vissa branscher.Orsakerna till detta är komplexa. Skäl sombrukar nämnas är omfattningen av kontanthandel ien viss bransch samt möjligheterna till svart arbete.Samtidigt är det viktigt att framhålla att den storamajoriteten företagare i utsatta branscher arbetar seriöstoch att dessa företagare ofta drabbas negativt avbrottsligheten genom snedvriden konkurrens.Problemen inom de traditionella kontantbranschernasom restaurang, frisör, butikshandel och taxivisar inga tecken på att minska. Samtidigt har ekonomiskbrottslighet uppmärksammats inom ett ”nytt”område, nämligen skrothandel.I det följande lämnas några korta kommentarer tillutvecklingen inom några av de mest utsatta branscherna.Vidare beskrivs problemet med s.k. momskarusellersamt erfarenheterna från kontrollverksamhetriktad mot privata vårdgivare.FöretagsserviceAllt fler företag väljer att köpa olika slag av service istället för att ha egna anställda som utför arbetsuppgifterna.Företagsservice kan lämnas av specialiseradeföretag eller av s.k. bemanningsföretag. Tillväxten hossåväl större som mindre bemanningsföretag har varitmycket stark under senare år och tillväxten väntasfortsätta. Användandet av svart arbetskraft är ett käntproblem hos oseriösa företag som erbjuder olika slagav företagsservice.HandelDet s.k. livsmedelprojektet (se sidan 43) visar att delarav branschen är utsatt för ekonomisk brottslighet avbetydande omfattning. Problemen har bl.a. sin grundi att livsmedel förs in till Sverige från annat EU-landi strid mot gällande momsregler och på olika nationellamomsnivåer.ByggsektornGenom underentreprenörer i flera led och med hjälpav oseriösa bemanningsföretag bedrivs en organiseradhandel med svart arbetskraft inom byggsektorn. Antaletföretag och personer som sysselsätts inom densvarta sektorn bedöms vara stort och omfattningenhar ökat successivt. Problemen kan ha förstärkts genombristen på kvalificerad arbetskraft. Samtidigtutgör byggbranschen ett exempel på när en väl fungerandesamverkan mellan myndigheter kan leda till enstarkare vilja inom branschen att själv vidta åtgärderför att få bort den svarta arbetskraften.Förekomsten av utländsk arbetskraft från låglöneländeri främst östra Europa som arbetar mer ellermindre tillfälligt i Sverige bedöms ha ökat stadigtunder 2000-talet. Genom att gränserna inom EUöppnats för varor, kapital och arbetskraft samtidigtsom kontrollen fortfarande i princip är nationell, hardet skapats förutsättningar för en ny typ av svartgråarbetskraft. När personer från land 1, arbetar iland 2, för en juridisk person från land 3, kringgåsalla normala kontrollsystem. Dessa kontrollproblemunderlättar konstruktioner för att undgå skatt.Inslaget av organiserad brottslighet i byggbranschenhar ökat. Grova skattebrott i olika former är det mestförekommande ekobrottet som begås av kriminellanätverk.Transportföretag (taxi)Taxinäringen är särskilt utsatt för ekonomisk brottslighet.Detta faktum fastslår den s.k. Taxi-utredningeni sitt betänkande som överlämnades i november2004 (SOU 2004:102). Den allmänna bild som utredningenlämnar delas av Skatteverket som vid utredningaroch kontroller runt om i landet har funnitstora och allvarliga brister i många av taxiföretagensavlämnade inkomst- och skattedeklarationer. Problemeninom taxinäringen är allvarliga och störst i storstäderna,dvs. i Stockholms-, Malmö- och Göteborgsområdena.Skatteverket bedriver sedan 2006 ett kontrollprojektinom taxinäringen. Projektledningen för taxiprojektetgör dock den bedömningen att den tidigareuppskattningen av skatteundandragandet i taxibranschenförefaller för högt beräknat, speciellt med tankepå att många av taxiföretagen utanför storstadsområdenaredovisar inkomster som motsvarar de beloppsom registrerats in i taxameter. Som tidigare nämntsär dock fusket i de största städerna omfattande.StädningEtt annat exempel på ett område som drabbats avekonomisk brottslighet är städbranschen. De seriösaföretagen utsätts ofta för konkurrens från oseriösaentreprenörer som bl.a. baserar sin verksamhet på användandetav svart arbetskraft. Det har också konstateratskopplingar inom branschen till organiseradekriminella nätverk, som i sin tur har förgreningar tillbyggbranschen. Många av dem som arbetar i deoseriösa företagen är invandrare, i vissa fall asylsökandesom utsätts för något som närmast kan liknasvid människohandel.RestaurangerRestaurangbranschen har sedan länge ansetts vara ettväsentligt riskområde, som det under flera år har satsatsstora kontrollresurser på. Inom restaurangnäringenfinns det många exempel på tydliga kopplingar tillden organiserade brottsligheten. Flera yrkeskriminellapersoner och nätverk står bakom kända restaurangeri storstadslänen, ofta via bulvaner. Dessarestauranger används både som penningtvättsinrättningaroch för att generera ytterligare brottsliga vinster,både genom svartarbete och momsfusk. Restaurangernakan även användas för försäljning avsmuggelsprit, cigaretter och narkotika.SkrotbranschenMomskaruseller med koppling till organiserad brottslighetförekommer numera även inom metall- ochskrotbranschen där miljöbrott dessutom kan bli enallvarlig konsekvens av de kriminella aktiviteterna.Främst är det multikriminella personer som t.ex. tarhand om skrotbilar och som sedan gör sig skyldiga tillbåde eko- och miljöbrott. Andra brott som begås ihanteringen av skrot är stölder, häleri och andra brotti samband med penningtvätt.Även grovt kriminella har börjat etablera sig inomskrotbranschen. Det är tydligt att denna bransch ärlukrativ, främst avseende ekonomisk brottslighet ochmiljöbrott (farligt avfall). Samma utvecklingslinjefinns sedan många år i andra europeiska länder. Somexempel kan nämnas uppgifter om att miljöbrott ären av de italienska brottsorganisationernas största inkomstkällor.Problemet med momskarusellersamt erfarenheterfrån kontroll av privata vårdgivareUtöver problemen i vissa utsatta branscher bör idetta sammanhang även nämnas något om de s.k.momskarusellerna och om erfarenheter från kontrollav privata vårdgivare.I många länder inom EU förekommer angrepp påmomssystemet genom s.k. karusellhandel eller, somman numera valt att kalla det, MTIC-transaktioner(MTIC=Missing Trader IntraCommunity VATFrauds, dvs. momsbedrägerier genom skenföretag).Även ett antal svenska företag har identifierats soms.k. Missing Traders, dvs. företagen gör gemenskapsinternavaruförvärv utan att redovisa den moms sombelöper på dessa förvärv. Dessutom har ett oväntathögt antal Conduit Companies (= genomströmningsbolag)upptäckts. Dessa företag har en svenskmomsregistrering men skattebedrägeriet riktas motett annat EU-land. I EU är momskaruseller ett mycketstort hot mot momsskattebasen. I Storbritannienuppskattas att ca 2 mrd GBP av momsintäkternaförsvinner genom olika typer av karusell-bedrägerier.Det är värt att notera att svenska företag förekommeri de stora momskarusellerna som drabbar andra europeiskaländer.Skatteverket har under 2005 – 2006 genomfört enomfattande kontrollinsats i form av ett riksprojektavseende privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster,som fått ersättning från landstingen. I kontrollenhar konstaterats oredovisade inkomster och privatakostnader i relativt stor omfattning. Bokföringen hari många fall också varit bristfällig. Projektet visar påett relativt stort skatteundandragande i en branschsom normalt inte förknippats med oredovisade inkomster.Projektet verifierar också bedömningen attkontrollinsatser inom branscher som under lång tidinte varit föremål för särskild uppmärksamhet oftaleder till en hög upptäckt av skattefel och därpå följandebrottsanmälningar.

2829ringen innefattar också en gradindelning av bokföringsbrott.Numera har det grova bokföringsbrottetgetts en egen rubricering och i lagrummetanges vilka omständigheter som särskilt skall beaktasvid bedömningen av om brottet är grovt.Vidare har fängelse tillkommit i straffskalan förringa bokföringsbrott.Betydande förändringar har skett i fråga om lagstiftningenmot finansiella brott. En helt ny lag,lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vidhandel med finansiella instrument, trädde i kraftden 1 juli 2005 och ersatte den gamla insiderstrafflagen.De nya reglerna har sitt ursprung i EG:smarknadsmissbruksdirektiv (2003/6/EG) och i deså kallade genomförandedirektiven.Den nya marknadsmissbrukslagen har medförtbåde nya och förändrade regler avseende marknadsmissbruk.När det gäller förbuden mot insiderhandeloch röjande av insiderinformation så omfattasnumera alla som har tillgång till insiderinformationenav den nya lagen. Den tidigare ordningensom begränsade förbuden till vissa personkretsarhar upphört. Vidare har begreppet otillbörligmarknadspåverkan getts en vidare innebörd äntidigare genom att regleringen inte begränsas av”handel på värdepappersmarknaden” utan träffaräven falsk ryktesspridning etc.En annan nyhet i regleringen är den skyldighetsom införts för värdepappersinstitut, börser ochauktoriserade marknadsplatser att rapportera transaktionersom kan antas utgöra eller ha sambandmed insiderbrott eller otillbörlig marknadspåverkantill Finansinspektionen. Finansinspektionenskall snarast överlämna dessa uppgifter till åklagare.Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhetåsidosätter rapporteringsskyldigheten kan dömastill böter.Huvudbrotten i marknadsmissbrukslagen är insiderbrott,otillbörlig marknadspåverkan, obehörigtröjande av insiderinformation samt uteblivenrapportering av misstänkt marknadsmissbruk.Finansinspektionen övervakar att marknadsmissbrukslagenföljs. För detta ändamål finns det särskildabestämmelser som ger Finansinspektionenrätt att erhålla de uppgifter som inspektionen behöveri sitt tillsynsarbete. Bestämmelser ger blandannat inspektionen möjlighet att inhämta uppgifterfrån företag och hålla förhör med den som förväntaskunna lämna upplysningar i ärendet. Såsnart det finns anledning anta att brott begåtts skallFinansinspektionen anmäla ärendet till åklagare.Ändringar har också införts från den 1 juli 2005 ilagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissainnehav av finansiella instrument. Lagen reglerarprimärt den anmälningsskyldighet som åligger personermed insynsställning men utgör också ettkomplement till marknadsmissbrukslagen. Dettidigare förbudet mot korttidshandel är upphävtoch ersatt av ett generellt handelsförbud som gällervissa befattningshavare. Handelsförbudet innebäratt dessa befattningshavare och deras närståendeinte får handla med aktier i bolaget trettio dagarföre offentliggörandet av ordinarie delårsrapporter.Det finns vissa undantag till förbudet där handeländå är tillåten. Om det finns synnerliga skäl kanFinansinspektionen medge ytterligare undantag.Förbudet gäller även aktiemarknadsbolag somköper egna aktier, dock inte värdepappersbolagsom köper för kunders räkning eller när försäljningenkrävs enligt lag. I lagen anges också att ettsvenskt aktiebolag som gett ut fondpapper undervissa förutsättningar ska föra en förteckning överpersoner med tillgång till insiderinformation (loggbok).Förteckningen ska på begäran lämnas tillFinansinspektionen.Det kan i sammanhanget nämnas att det inomvärdepapperssektorn pågår arbete med att anpassasvensk rätt till EG-direktiv på ytterligare områden.Dessa frågor behandlas närmare på sidan 57 ochgäller bl.a. EG:s direktiv om marknader för finansiellainstrument (MiFID).Tullverkets möjlighet att ingripa mot den illegalainförseln av cigaretter har ökat genom att lagen(1998:506) om punktskattekontroll av transporterm.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukterändrades den 1 juli 2005. Två nya brott,olovlig förflyttning av respektive olovlig befattningmed punktskattepliktiga varor, infördes.Den nya aktiebolagslagen (2005:551) trädde i kraftden 1 januari 2006 och innehåller bl.a. ändraderegler om behörig styrelse. Tidigare gällde att enförändring beträffande styrelsens sammansättning,beträffande firmateckning och val av verkställandedirektör trädde i kraft i och med valet på bolagsstämmanrespektive beslutet i styrelsen. Det innebaratt bolagens företrädare i brottsliga sammanhangkunde antedatera protokoll för att försökaundgå ansvar och därmed försvåra myndigheternasutredningsarbete. Numera gäller att en ändring istyrelsens sammansättning, beträffande firmateckningoch verkställande direktör har verkan förstfrån den tidpunkt när anmälan om förändringenkommit in till Bolagsverket.Den 1 juli 2006 infördes en möjlighet att ge in anmälningarför registrering i aktiebolag till Bolagsverketpå elektronisk väg (SFS 2006:486 och2006:503). Anmälan kan undertecknas med enelektronisk signatur. För att få tillgång till en elektronisksignatur förutsätts en ordentlig identitetskontroll.Den elektroniska signaturens giltighetkontrolleras också i samband med att ärenden gesin till Bolagsverket. Detta gör att elektroniska registreringsanmälningarhar en högre säkerhet änärenden som ges in på traditionellt vis i pappersform.I samband med att lagstiftningen förändrades föratt möjliggöra elektroniska registreringsanmälningartogs kraven bort på att ge in vidimeratnamnteckningsprov för företrädarna. I stället skallden som skriver under anmälan med sin elektroniskasignatur försäkra på heder och samvete attuppgifterna i anmälan är riktiga och att företrädarnatagit på sig uppdragen. Motsvarande försäkrangäller för revisor. Bolagsverket underrättarvarje dygn in- och avregistrerade revisorer om registreringarnai aktiebolagsregistret. Underrättelsensänds till folkbokföringsadressen för att säkerställaatt underrättelsen når den aktuella personen. Motsvarandeunderrättelseförfarande finns sedan mångaår för styrelseledamöter, suppleanter, firmatecknareoch verkställande direktörer.Lagen (1997:1024) om Skatteverkets medverkan ibrottsutredningar ändrades från den 1 juli 2006 såatt personal vid Skatteverkets skattbrottsenheterhar rätt att verkställa beslag i vissa fall och möjlighetatt medverka vid husrannsakan. Samtidigt fickskattebrottsenheterna rätt till direktåtkomst tillvissa uppgifter i beskattningsdatabasen.I lagen (2006:570) om särskild skattekontroll i vissabranscher som trädde i kraft den 1 januari 2007föreskrivs att företag som driver restauranger ellerhårvård skall föra personalliggare över anställda iföretaget. Det finns inga straffbestämmelser i lagen,däremot sanktionsmöjligheter i form av föreläggande,kontrollavgift och vite. Skatteverketräknar med att under 2007 genomföra ca 30 000kontrollbesök.

3031Kort analys av ny eller ändrad lagstiftningOperativ samverkan mellan flera myndigheterGenerellt kan sägas att lagstiftningen är av fundamentalbetydelse för myndigheternas möjligheter att bedrivaen effektiv bekämpning av den ekonomiskabrottsligheten. De förändringar som skett på lagstiftningsområdetsedan 2004 har i varierande grad förbättratförutsättningarna för att bekämpa den ekonomiskabrottsligheten.Möjligheten att använda hemlig teleavlyssning iutredningar om ekonomisk brottslighet har visat sigvara mycket betydelsefull. Det är framför allt i ärendendär grov ekonomisk brottslighet har kopplingar tillannan allvarlig organiserad brottslighet som den hemligaavlyssningen varit framgångsrik. Som framgår avsärskilda redovisningar till regeringen har tillstånd tillhemliga tvångsmedel meddelats i ett fall under perioden1 oktober – 31 december 2004 och i 28 fall under2005. För 2006 lämnas en redovisning till regeringeninom kort.Att Ekobrottsmyndigheten numera får bedrivakriminalunderrättelseverksamhet är också av grundläggandebetydelse för att myndigheten skall kunnaupptäcka och lagföra allvarlig ekobrottslighet. Somexempel kan nämnas att 221 anmälningar om sådanbrottslighet under 2006 grundades på den operativakriminalunderrättelsetjänstens analyser.Förändringarna i lagstiftningen beträffande marknadsmissbrukinnebär ett förtydligande av Ekobrottsmyndighetensansvar för brottsutredningar påområdet och att anmälningar om misstänkta insiderbrottoch otillbörlig marknadspåverkan lämnas tillEkobrottsmyndigheten på ett tidigare stadium änförut. Den förändrade ansvarsfördelningen har enligtEkobrottsmyndighetens bedömning lett till en effektivarebrottsbekämpning. Den tidiga direktrapporteringentill Ekobrottsmyndigheten medför ettsnabbt ställningstagande till frågan om brottsutredningskall inledas. Antalet anmälningar om misstänktabrott har ökat och fler förundersökningar äntidigare har inletts.Ändringarna i BrB 11 kap bör leda till att fler personerlagförs för övriga borgenärsbrott, i stället för att – somnu sannolikt sker i viss omfattning – lagföringen istället sker för bokföringsbrott. De ökade möjligheternaatt i svenska konkurser spåra tillgångar somfinns i utlandet förväntas leda till ökad effektivitet ibrottsbekämpningen.Ändringarna på det associationsrättsliga områdetinnebär att samverkande myndigheter genom uppgifterhos Bolagsverket mera exakt kan avgöra vem somvar bolagets företrädare vid en viss tidpunkt, vilketbl.a. har betydelse i många brottsutredningar. Lagändringenpå Tullverkets område bedöms ge positivaeffekter för verkets brottsbekämpning.De ökade kunskaper om den ekonomiska brottslighetensom myndigheterna successivt har skaffat sighar lett till att nya angreppssätt har utvecklats frånmyndigheternas sida. Flera myndigheter samverkarstrukturerat och målinriktat i gemensamma operativainsatser.Arbetet med hotbildsanalyser har redan nämnts.Syftet med hotbildsanalyser är att skapa ett underlagför den strategiska inriktningen av det operativa arbetet.Kunskaperna om brottsligheten används också föratt öka effektiviteten i det operativa arbetet.Det samarbete som sker mellan de brottsbekämpandemyndigheterna i Rikskriminalpolisens Operativaråd har blivit allt viktigare för att kunna bekämpaden ekonomiska brottslighet som är en del igrov organiserad brottslighet. Operativa rådet leds avchefen för Rikskriminalpolisen och i rådet ingårrepresentanter för polismyndigheterna inom de sexoperativa samverkansområdena samt för Rikspolisstyrelsenoch Säkerhetspolisen. Åklagarmyndigheten,Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Tullverkethar status som observatörer i rådet. Syftet medOperativa rådets verksamhet är att förstärka underrättelsesamarbetetmellan olika myndigheter på central,regional och lokal nivå i kampen mot den grova,organiserade brottsligheten. Genom att tillsätta nationellaaktionsgrupper kan både kriminella nätverk ochenskilda personer identifieras. I de delar som Operativarådets verksamhet berör ekonomisk brottslighetkartlägger Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelsetjänstyrkeskriminella personer inom dettaområde och sammanför denna information med denkunskap som finns hos Polisen och andra berördamyndigheter. Rikspolisstyrelsen har tillsammans medOperativa rådet och polismyndigheterna tagit fram enunderrättelsebaserad nationell strategi för hur grovorganiserad och systemhotande brottslighet skall bekämpas.Arbetet bedrivs bl.a. i enlighet med en nymodell för underrättelsearbete (Polisens UnderrättelseModell– PUM). Den kriminalunderrättelseverksamhetsom bedrivs vid Ekobrottsmyndigheten haranpassats till denna modell.Samarbetet på kriminalunderrättelseområdet harockså utvecklats på den regionala nivån. Regionalaunderrättelsecentrum (RUC) finns numera i Stockholm,Göteborg och Malmö. Där samverkar underrättelsepersonalfrån flera myndigheter i gemensammalokaler med uppgiften att kartlägga grov brottslighetoch ge ett underlag för operativa insatser. Såväl verksamheteni Operativa rådet som i RUC har utvecklatspositivt och bidrar på olika sätt till förebyggande avekonomisk brottslighet. Genom de samverkandemyndigheternas olika kompetenser kan kriminalunderrättelsetjänstensanalyser och kartläggningar samordnas.Det ökar möjligheterna att spåra och avslöjapågående grov brottslighet där den ekonomiska brottslighetenblir ett allt tydligare inslag. Analyserna gerockså kunskaper om vilka samhällsområden som utnyttjasför ekonomisk brottslighet och på vilket sättdetta sker. Samarbetet ökar förutsättningarna att angripakriminalitet där allvarlig ekonomisk brottslighetär en del av annan grov och organiserad brottslighet.Skatteverket initierade under 2006 ett antal riksgemensammaprojekt för åtgärder mot skattefelet (”riksprojekten”).Sammanlagt bedrivs tolv olika riksprojektför insatser på nationell nivå. Projekten är bland annatinriktade på uthyrning av svart arbetskraft, privatakostnader, momsbedrägerier och taxibranschen.Syftet med projekten är att genom en tydligare fokuseringoch nationell samordning kunna kraftsamla ocharbeta problemorienterat med en större bredd i valetav åtgärder. Detta ger Skatteverket möjlighet att på etteffektivt sätt kombinera kontroll med förebyggandeåtgärder för att nå långsiktiga effekter inom ett visstriskområde. Insatserna innebär fördjupad samverkanmed andra myndigheter, t.ex. genom uppgiftsinhämtning,där flera myndigheter kan dra nytta av inhämtatunderlag och aktuell riskvärdering. Kontrollåtgärdernai riksprojekten leder till utredning och lagföringav brott. Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten ochÅklagarmyndigheten har kommit överens om särskildasamverkansrutiner för att säkerställa ett effektivtresursutnyttjande och goda verksamhetsresultat.

3637under år 2007. Projektet, som är finansierat av Ekobrottsmyndigheten,skall redovisas genom rapporteroch seminarier under 2007.Juridiska fakulteten vid Lunds universitet bedriverprojekt bland annat om kopplingen mellan ekonomiskoch organiserad brottslighet och bidragsbedrägerier.Sociologiska institutionen vid Lunds universitethar genomfört flera projekt om korruption.Sociologiska institutionen vid Göteborgs universitetär inriktade på revisorernas kontrollfunktioner ochandra kontrollfrågor samt skatteparadis. Vid Linköpingsuniversitet bedrivs arbeten om skattebrott, etikoch miljöbrott. På Kriminologiska institutionen vidStockholms universitet bedrivs projekt om hur denekonomiska brottsligheten ska mätas. Vid Sociologiskainstitutionen vid Umeå universitet bedrivsprojekt om ekobrottslingens personlighetsdrag ochbedrägerier. Utöver dessa redovisade institutioner ochprojekt bedrivs ekobrottsforskning i mindre skala ävenpå andra ställen.En sammanställning av svensk ekobrottsforskningfinns i Forskning om ekonomisk brottslighet (Brå1999:7) och i den tidigare översynen av Brå:s satsning(Bokslut, se a.a). Brå lyfte i Bokslut fram vikten av enkunskapsorienterad reglering och kontroll. I rapportenbetonas att ett effektivt brottsförebyggande arbetemåste baseras på kunskap om brottsligheten och omolika metoders effekter och att det är angeläget att detbedrivs en ekobrottsforskning som har sin utgångspunkti de behov som finns.Under senare år har det tagits initiativ för att förbättrakunskaperna om hur ekobrott kan förebyggas.Utifrån behovet av att samla både svenska och internationellaerfarenheter, metoder och teorier för ettförebyggande arbete tog Ekorådet initiativ till det somresulterade i Förebyggande metoder mot ekobrott: Enantologi (Brå 2003:10). Brå hade också ett regeringsuppdragom att ta fram metoder för att förebyggaekonomisk brottslighet, vilket resulterade i rapportenFörebygga ekobrott: behov och metoder (Brå 2003:1).Samma år publicerades även Att förebygga fel ochfusk: Metoder för reglering och kontroll (Lars Korselloch Mikael Nilsson, 2003), ett arbete som finansieradesav Brå och Finansdepartementet gemensamt.Vid Brå finns idag en enhet för forskning om ekonomiskoch organiserad brottslighet. Vid enheten bedrivsforskning om nämnda områden samt ommiljöbrott och kulturarvsbrott. Projekten är till övervägandedel egeninitierade och externfinansierade.Just nu genomförs ett projekt om hur korruptionenser ut i Sverige och ett projekt som syftar till en rapportom ekobrott i näringslivet. Därutöver pågårockså arbetet med en handbok mot otillåten påverkan– trakasserier, hot, våld och korruption. Ett parprojekt har finansierats av EU och inneburit internationelltsamarbete och utbyte av erfarenheter mellanolika länder.Övrig samverkanMyndigheterna samverkar i en rad sammanhang somfår anses ligga ”utanför” de författningsreglerade formernaför samverkan. Här redovisas några exempel påsådan samverkan.1.Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten beslutadei november 2006 om gemensamma riktlinjerför ekobrottsbekämpningen. Av riktlinjerna framgåratt Ekobrottsmyndigheten ansvarar för utvecklingenav åklagarväsendets insatser på ekobrottsområdetsåsom rättslig utveckling, rättslig tillsyn och kontroll,metodutveckling samt utbildning. Även frågor somrör operativ samverkan regleras i riktlinjerna. Enkontinuerlig dialog har skett med Åklagarmyndighetenom en gemensam utvecklingsplan och ett gemensamtprogram för utveckling av brottsbekämpningen.Samverkan har också skett bl.a. i strategiskafrågor avseende bland annat internationella kontaktersamt kompetensutveckling.2.Samarbetet mellan Ekobrottsmyndigheten, Polisenoch andra myndigheter som bedriver underrättelsetjänsthar under senare år utvecklats och struktureratspå såväl central som regional nivå. Inriktningen fördet arbetet har bl.a. varit att ”följa pengarna”, vilkethar inneburit att underrättelsesamarbetet har innefattatbl.a. de delar av den organiserade brottslighetensom gäller grov ekonomisk brottslighet. Enarbetsgrupp har tagit fram en för polisverksamhetenunderrättelsebaserad nationell strategi för hur grovorganiserad och systemhotande brottslighet skallbekämpas.3.Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket samarbetarpå såväl central som lokal nivå för att lösa olikagemensamma samordningsfrågor. Ekobrottsmyndighetenhar i dessa sammanhang även representeratÅklagarmyndigheten. Ett viktigt område för nationellsamordning har under senare år varit Skatteverketsinsatser med förstärkta resurser för utökad kontrollverksamhet.Det har hittills lett till en förbättrad samordningav myndigheternas resurser för brottsbekämpning.En viktig bieffekt av den utveckladesamverkan mellan myndigheterna är att nya forumför diskussioner om bland annat olika rättstillämpningsfrågorhar skapats. De nya samverkansformernaskall ses som ett komplement till den samverkan somsedan lång tid sker i den centrala samrådsgruppen förskattebrottsenheterna, där Skatteverket, Ekobrottsmyndighetenoch Åklagarmyndigheten är representerade.Gruppens arbetsuppgifter har utvidgats till attockså avse Skatteverkets fiskala verksamhet. Förutomlöpande samverkansfrågor har gruppen också arbetatmed att utveckla rutinerna för Skatteverkets brottsanmälningaroch frågor som rör skattebrottsenheternasutvidgade möjligheter att använda tvångsmedelunder förundersökningen.4.Näringsförbud är ett viktigt instrument för att förhindraatt näringsidkare som grovt åsidosätter sinaåligganden fortsätter att driva sin verksamhet. Detär Kronofogdemyndigheten som har tillsyn över attnäringsförbuden efterlevs och skall anmäla överträdelsertill Ekobrottsmyndigheten eller Åklagarmyndigheten.Även om frågor om näringsförbud ingår idet författningsreglerade området för samverkankrävs emellanåt ytterligare samverkan. Här kan nämnasatt Ekobrottsmyndigheten och specialindrivningsteametvid Kronofogdemyndigheten i Stockholm, isyfte att effektivisera hanteringen av misstänkta överträdelserav näringsförbud, har diskuterat förändringari rutinerna för att förbättra uppföljningen avmeddelade näringsförbud.

38395.Ett nära samarbete förekommer mellan Ekobrottsmyndigheten,Skatteverket och revisorernas branschorganisationFAR SRS om revisorernas anmälningsplikt.Uppmärksamhet har bl.a. ägnats de problemsom upptäcks vid revision av kontantbranscherna.I dessa branscher förekommer manipulerbara kassaregisteroch bristfällig inkomstredovisning.6.Ekobrottsmyndigheten, Finansinspektionen och definansiella marknadsplatserna har utvecklat ett närasamarbete. Samarbetet har varit inriktat på tidig upptäcktav marknadsmissbruksbrott, analys av insiderringaroch en snabb och rättssäker lagföring.7.De årliga EBM-dagarna syftar till att ge ökad kunskapoch lyfta fram aktuella frågor inom ekobrottsbekämpningen.EBM-dagarna genomfördes förstagången hösten 2005. EBM-dagarna 2006 samladeca 400 deltagare som förutom myndighetens egnaanställda innefattade ekoåklagare och ekorotelcheferi de 15 län som ligger utanför Ekobrottsmyndighetensgeografiska ansvarsområde samt deltagare från andramyndigheter. Ett av huvudanförandena hölls avSkatteverkets generaldirektör med rubriken Framtidsfrågorinom Skatteverket.9.Ekobrottsmyndigheten ansvarar för samordningen avde nationella åtgärderna mot bedrägerier, missbrukoch annan oegentlig och ineffektiv hantering och användningav EU-relaterade medel i Sverige. Vid Ekobrottsmyndighetenfinns också ett EU-bedrägerirådmed Ekobrottsmyndighetens representant som ordförande.Rådet skallfrämja samverkan mellan berörda myndigheterför att öka effektiviteten när det gäller att förebygga,upptäcka, utreda och vidta åtgärder vidmisstanke om felaktig användning av EUrelaterademedel,följa utvecklingen av bedrägerier, missbruk ochannan oegentlig och ineffektiv hantering ochanvändning av EU-relaterade medel samt föreslåeller initiera åtgärder för att motverka sådanaförfaranden,vara ett forum för informations- och erfarenhetsutbytemellan berörda myndigheter samtanalysera och utvärdera insatserna på området.EU-bedrägerirådet har haft årliga sammanträden ochEkobrottsmyndigheten har lämnat årliga rapportertill Regeringen om de insatser som gjorts i Sverige.Rådets roll och uppgifter är för närvarande underutvärdering.10.Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogdenoch Bolagsverket har samverkat i projektet Lagerbolagoch ekonomisk brottslighet. Problemen, som tidigarebelysts i en särskild rapport (Rapport 2003:3 EBM),består i att ett stort antal aktiebolag bildas utan atttillföras ett korrekt aktiekapital som finns kvar i bolaget.Dessa lagerbolag säljs sedan utan att aktiekapitaletpå rätt sätt återställs i bolagen och de sålda bolagen harsedan i betydande utsträckning använts för kredit- ochmomsbedrägerier. Av 100 undersökta lagerbolag frånen viss lagerbolagsbildare hade så många som 89 försattsi konkurs inom två år. Hos ytterligare fem undersöktalagerbolagsbildare hade över 70 av 100 såldalagerbolag hos var och en av dessa fem lagerbolagsbildareförsatts i konkurs. Bolagen och deras företrädareär restförda för mångmiljonbelopp.Projektet har bl.a. resulterat i ett antal fällande domardär lagerbolagsbildare dömts för brott mot låneförbudeti aktiebolagslagen. Vidare har en rad brottsförebyggandeåtgärder vidtagits. Problemen har minskatmen finns fortfarande kvar i viss utsträckning. Detkan i sammanhanget nämnas att en förnyad inventeringav lagerbolagsmarknaden nyligen avslutats (mars2007). Andelen svenska oseriösa lagerbolagsbildarebedöms ha minskat men samtidigt har observerats enökning av brittiska s.k. limited-bolag med registreradefilialer i Sverige. Eftersom aktiekapitalet i ett sådantbolag endast behöver uppgå till ett pund finns det enviss fara för att den oseriösa lagerbolagshanteringenmed svenska aktiebolag flyttas över till denna associationsform.I den avslutande utvärderingen konstaterasvidare bl.a. att revisorernas roll är viktig och attFAR:s revisionskommitté gjort ett s.k. etikuttalandeom lagerbolag. Skatteverket bidrar till att motverkamissbruk av lagerbolag genom revisioner och upptaxeringar.Också lagföring är självfallet en viktigåtgärd för att komma tillrätta med problemen medoseriösa lagerbolagsbildare.8.Ett omfattande utvecklingsarbete har påbörjats för attutveckla metoder och skapa bättre förutsättningar föratt spåra och förverka medel som åtkommits genombrott och för att öka lagföringen av penningtvätt. Ettstrategiskt arbete har inletts under 2006 av Ekobrottsmyndigheteni samverkan med Åklagarmyndighetenoch Rikspolisstyrelsen med att göra en analys av demöjligheter som finns inom ramen för nuvarande lagstiftning.För samverkan har ett myndighetsnätverkbildats för återvinning av brottsutbyte. Samverkanmed motsvarande enheter inom de ekobrottsbekämpandemyndigheterna i övriga nordiska länder harinletts och gett värdefulla erfarenheter på såväl strategisksom operativ nivå.

4041Organisation och arbetsformer4. Myndighetssamverkaninom ramenför förordningenEnligt förordningen (1997:899) om myndighetssamverkanmot ekonomisk brottslighet finns på centralnivå ett samverkansorgan mot ekonomisk brottslighet,Ekorådet. I rådet ingår riksåklagaren, generaldirektörenför Ekobrottsmyndigheten, rikspolischefen,generaltulldirektören, generaldirektörerna förBrottsförebyggande rådet, Finansinspektionen ochSkatteverket, rikskronofogden samt generaldirektörernaför Bolagsverket och Lotteriinspektionen. Ersättareför ledamöterna är deras ställföreträdare vidrespektive myndighet. Riksåklagaren är ordförandeoch generaldirektören för Ekobrottsmyndigheten ärvice ordförande i Ekorådet.Ekorådet skall särskiltfölja utvecklingen av den ekonomiska brottsligheteni samhällettidigt upptäcka nya inslag i den ekonomiskabrottslighetenvara forum för överläggningar som rör övergripandeinformationsutbyte myndigheternaemellan och sådant utvecklingsarbete som kräversamverkan mellan flera myndigheterta initiativ till myndighetsgemensamma aktionerför att förebygga och bekämpa den ekonomiskabrottsligheten, ochanalysera och utvärdera insatserna.I varje län finns ett regionalt samverkansorgan mot ekonomiskbrottslighet under ledning av landshövdingen.Om två eller flera regionala samverkansorgan finner detlämpligt kan dessa i stället bilda ett gemensamt samverkansorgan.I det regionala samverkansorganet ingårlandshövdingen, den åklagare som Åklagarmyndighetenutser, chefen för polismyndigheten och chefenför den region inom Skatteverket i vilket länet ingår,företrädare för länsstyrelsen, Kronofogden och Tullverketsamt företrädare för Ekobrottsmyndigheten när detgäller Stockholms län, Västra Götalands län, Skåne län,Hallands län, Blekinge län och Gotlands län.Det regionala samverkansorganet skall inom länetsärskilt utföra de uppgifter som Ekorådet har på centralnivå.Ekobrottsmyndigheten svarar för Ekorådets kanslifunktioneroch för kanslifunktionerna i Stockholmslän, Västra Götalands län, Skåne län, Hallands län,Blekinge län och Gotlands län. I övriga län skötskanslifunktionen av polismyndigheten, om berördamyndigheter inte kommer överens om annat.

4243EkorådetInom ramen för Ekorådets verksamhet har två större projekt bedrivits under perioden.Det s.k. livsmedelsprojektet inleddes redan 2003 och en utvärdering gjordes 2006. Projektetinom Ekorådet är nu slutfört men bl.a. Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten fortsättersina operativa insatser. För att effektivisera åtgärder mot penningtvätt har Ekorådetlåtit genomföra en granskning av informationsflödet mellan myndigheterna och eventuelltbehov av ny lagstiftning. En rapport som presenterades för Ekorådet i december2006 används nu i det fortsatta arbetet mot penningtvätt. Rapporten har överlämnatstill Penningtvättsutredningen.Ekorådet har under senare år normalt sammanträtttvå gånger per år. Vid sammanträdena har rådet förtdiskussioner om brottsutvecklingen samt haft överläggningarsom rört övergripande informationsutbytemyndigheterna emellan. Även sådant utvecklingsarbetesom kräver samverkan mellan flera myndigheterhar diskuterats.I fråga om myndighetsgemensamma aktioner föratt förebygga och bekämpa den ekonomiska brottslighetenhar rådet under perioden 2004 – 2006 följtutvecklingen i det s.k. livsmedelsprojektet som initieradesav Ekorådet redan 2003 och som utvärderadesunder 2006. Under 2006 har Ekorådet dessutomsärskilt behandlat frågor om penningtvätt. En arbetsgruppfick i uppdrag att se över informationsflödetmellan myndigheterna och eventuellt behov av nylagstiftning för att informationsutbytet skall kunnaske på ett effektivt sätt. En rapport presenterades förEkorådet den 18 december 2006. Förutom att myndigheternainom Ekorådet nu fortsätter sitt arbete motpenningtvätt med rapportens innehåll som utgångspunkthar rapporten överlämnats till Penningtvättsutredningen.I det följande lämnas en kort redogörelseför de båda projekten.LivsmedelsprojektetEkorådet beslutade vid sitt sammanträde den 6 – 7november 2002 att en gemensam aktion avseende visshandel inom livsmedelsområdet skulle påbörjas den1 januari 2003. Beslutet grundades på de samverkandemyndigheternas erfarenheter att problemen inomlivsmedelsbranschen var omfattande. Projektet pågickt.o.m. 2005 och genomfördes av Ekobrottsmyndigheten,Åklagarmyndigheten, polismyndigheterna,Skatteverket, Finanspolisen, Jordbruksverket, Tullverketoch Kronofogden.Avsikten med projektet var att upptäcka, kartläggaoch lagföra allvarligare, systematiska former av främstmervärdesskatte- och punktskattebedrägerier inomlivsmedelsbranschen såväl inom Sverige som mellanföretag i Sverige och företag i annat EU-land ellertredje land. Livsmedelsprojektet inriktades mot kontrollerav transaktioner mellan företag, däremot intemellan företag och privatpersoner.Inom ramen för projektet undersöktes större grossistföretaggenom skatterevisioner och skrivbordsgranskningar.Underrättelseverksamhet och spaningledde till att ett antal förundersökningar genomfördes.Detaljistföretag undersöktes med samma metodliksom ett urval av köpande företag som uppvisatstörre differenser i den svenska momsredovisningenjämfört med den information som lämnats av utländskasäljare i VIES-systemet.Livsmedelsprojektet har resulterat i en fördjupadkunskap om branschen. Projektet har kartlagt förutsättningarnaför brottsligheten och skapat en bild avhur brottsligheten ser ut – framförallt avseende detillvägagångssätt som används för att begå brott. Underåren 2003 – 2005 inledde Ekobrottsmyndighetenförundersökningar mot sammanlagt 109 företag ilivsmedelsbranschen. De flesta förundersökningarnagällde grovt skattebrott eller skattebrott, bokföringsbrott(många grova) eller försvårande av skattekontroll.Projektet har visat att det finns allvarlig brottslighetinom delar av branschen. I projektet har olika metoderanvänts för att eliminera eller reducera brottsligheten– ett fokus som varit ledande för urval och kontroller.Projektets resultat kan därför inte sägas omfatta helabranschen. I projektet kan konstateras att problemeni stor utsträckning avser storstäderna.Projektets resultat bör kunna användas för att utformanya åtgärder, öka samarbetet mellan myndigheteroch organisationer samt att effektivisera användningenav redan befintliga system för riskanalys,indikatorer, urval och kontroll.Skatteverket har avsatt resurser för fortsatt arbeteinom livsmedelsbranschen även under 2007. Insatsernahar fogats samman med insatser inom övriggränsöverskridande handel för att stärka metodutvecklingenoch för att kunna ta tillvara erfarenheternavid insatser inom andra branscher.

4445PenningtvättsrapportenArbetsgruppens slutsatser och förslag gällde tvåhuvudområden, behov av ett förbättrat informationsutbytemellan myndigheterna och en kartläggning avbehovet av förändrad lagstiftning.Arbetsgruppen förslog att en fördjupad diskussionom arbetsgruppens överväganden skall ske inom densamordningsgrupp som redan finns etablerad hosFinanspolisen. Frågan om Brottsförebyggande rådetoch Bolagsverket bör ingå i gruppen aktualiserades.Vidare föreslogs att det brottsförebyggande samarbetetmellan Finansinspektionen och Finanspolisenutvecklas genom ett ökat informationsutbyte.Slutligen föreslogs att myndighetsrelevant forskningsker för att få ett ännu bättre kunskapsunderlag ompenningtvätt.På lagstiftningsområdet aktualiserade arbetsgruppenfrågor om en utvidgad rätt för Finansinspektionenatt göra platsbesök hos registrerade företag (finansiellainstitut och inlåningsföretag) samt att Finansinspektionenskulle få tillgång till ett starkare administrativtsanktionssystem för registrerade företagsom bedriver valutaväxlingsverksamhet eller betalningsförmedlingoch som inte fullgör sina åligganden.Andra frågor som togs i upp rapporten gälldeökade möjligheter för Bolagsverket att ställa ökadekrav på vissa spar- och låneföreningar samt möjligheterför Skatteverket att lämna information tillFinansinspektionen om företag som borde ha tillståndeller vara registrerade hos Finansinspektionen.De regionala samverkansorganenDe regionala samverkansorganen mot ekonomisk brottslighet (SAMEB) har huvudsakligenbedrivit sin verksamhet i form av olika projekt samt genom olika regionaltutvecklade modeller. Aktivitetsgraden har varierat starkt mellan de olika samverkansorganen.De samverkansprojekt som redovisats har flera olika inriktningar och riktar sigmot skilda målgrupper. Projekten har i första hand omfattat insatser i samband medstörre infrastrukturprojekt, mässor, konferenser och regionala samordnade aktiviteter föratt följa upp och stödja centrala projekt samt utvärdering och dokumentation av olikaregionala insatser.De regionala samverkansorganen skall vart tredje årutarbeta en rapport om den ekonomiska brottsligheten.Ekobrottsmyndigheten utfärdar, efter beredningi Ekorådet, allmänna råd med närmare uppgifter omrapportens innehåll och utformning. I det följanderedovisas i stark sammanfattning huvudlinjerna i denrapportering som skedde under februari 2007 från deregionala samverkansorganen till Ekobrottsmyndigheten.Rapporterna finns tillgängliga hos Ekobrottsmyndighetenoch samtliga regionala samverkansorganhar fått tillgång till detta material.Samverkan på regional nivå har huvudsakligenbedrivits i form av olika projekt samt genom olikaregionalt utvecklade modeller. Dessa har bland annatomfattat ett flertal kontrollaktioner och brottsförebyggandeaktiviteter. Förutom vissa projekt och modellersom presenteras i det följande rör det sig tillexempel om kontrollaktioner mot yrkestrafik,näringsförbud, krogsanering, svart arbetskraft, penningtvättoch livsmedel. Även flera brottsförebyggandeaktiviteter i form av t.ex. branschråd, utbildningarm.m. har ägt rum.Aktivitetsgraden har varierat starkt mellan de olikasamverkansorganen. På några håll har de samverkandemyndigheternas riksprojekt varit den dominerandeaktiviteten medan det på andra håll även har funnitsen flora av regionalt initierade aktiviteter.Det bör påpekas att flera regionala samverkansorganockså behandlat brottslighet som riktar sig motde s.k. trygghetssystemen, dvs. främst bedrägerier motsjukförsäkringssystemet. Denna brottslighet är inteper definition ekonomisk brottslighet, men förordningenom myndighetssamverkan medger att ordförandeni det regionala samverkansorganet kan beslutaom att även andra myndigheter och organisationerkan inbjudas att delta vid ett sammanträde.

46 47ProjektsamverkanModeller för samarbeteDe samverkansprojekt som redovisats kan i huvudsakdelas in i tre olika grupper.InfrastrukturprojektFlera samverkansorgan har samarbetat kring storaregionala infrastrukturprojekt. Brottsförebyggandearbete i form av information till de medverkande entreprenörernaoch deras underleverantörer har genomförts.Uppföljning och kontroll av verksamheten inominfrastrukturprojekten har varit en del av samverkanmellan myndigheterna. Exempel på ett infrastruktursprojektär det arbete som utfördes inom SAMEB iSkåne län i samband med byggandet av Citytunnelni Malmö.Mässor, konferenser och festivalerGenom att gemensamt medverka i mässor har de samverkandemyndigheterna fått möjligheter att lämnainformation i ett brottsförebyggande perspektiv ochockså lyfta fram myndigheternas serviceuppgifter. Dethar vidare gett möjlighet för mässdeltagarna att få svarpå frågor och lämna synpunkter. Det har skapats tillfällenatt både diskutera och belysa problem inom deneller de näringar som mässorna berört och ökat medvetenhetenom hur ekonomiska brott kan påverka ochdrabba olika målgrupper.På många håll i landet anordnas olika festivaler.I anslutning till festivalerna förekommer ofta en omfattandekommersiell verksamhet i form av tillfällighandel. Inom ramen för SAMEB har samverkan vidfestivaler bland annat handlat om att myndigheternasamarbetat eller samrått inför beslut om tilldelning avplatser och tillstånd. Myndigheterna har också samverkatunder festivalerna vid besök hos försäljare. Vidvissa besök har det skett kassakontroller och kontrollerav arbetsgivarregistrering.RapporterDe samverkande myndigheterna har i några fall gåttsamman och tagit fram rapporter som på olika sätt harbidragit till att underlätta samarbetet kring ekobrottsbekämpningen.Det kan handla om t.ex. underrättelserapportersom ger underlag om lokala ellerregionala företeelser och skeenden.På flera håll har olika modeller för bland annat brottsförebyggandearbete, kontroller och samverkan tagitsfram. Genom att skapa strukturerade arbetsmetoderhar man inte bara underlättat sin egen regionala samverkanutan också skapat förutsättningar för att andraregioner skall kunna kopiera samverkansmodeller somvisat sig vara framgångsrika.UnderrättelsesamarbeteUnder perioden har man, med start i Västra Götalandoch senare i Skåne, byggt upp regionala underrättelsecenter.Vid dessa centra har lokala underrättelserapportertagits fram som sedan legat till grundför operativa insatser. Genom ett brett anslag sominnebär att flera myndigheter fokuserar mot sammabrottsliga fenomen och individer har mycket godaresultat uppnåtts på kort tid. Dessa underrättelserapporterhar bland annat lett till förundersökningar- inklusive s.k. nationell aktionsgruppsverksamhet -skatterevisioner, betalningssäkringar, ifrågasatta ochåterkallade sjukpensioner m.m.Samtliga deltagande myndigheter har utsett handläggaresom arbetar samlokaliserat och är uppkopplademot sina respektive myndigheters relevantadataregister. Det material (personuppgifter) som bearbetasbehandlas i en gemensam särskild undersökning(SUR) i enlighet med bestämmelserna i polisdatalagen.Under perioden har också föreberedelser skett förinrättandet av ett regionalt underrättelsecentrum iStockholm. Verksamheten där påbörjades den 1 januari2007.TaxiPå flera håll har samordnade aktioner genomförts föratt kontrollera taxiföretagen och kartlägga samt kommatill rätta med svarttaxiverksamheten och andraoegentligheter inom branschen. Bland annat har särskildakontrollistor tagits fram för att underlätta kontrollaktionerna.Aktionerna har bland annat lett till att tillstånd förtaxiverksamhet har återkallats på grund av skattefuskoch bokföringsbrott, tillståndshavare har dömts ochpå sina håll har problemen med svarttaxiverksamheteni stort sett försvunnit.AlkoholI Skåne län tog Statens folkhälsoinstitut i samarbetemed flera andra myndigheter, däribland Tullverket,fram en tillsynsmetod som fokuserade på att kunnafastställa om tillståndshavare (krögare) har köpt sinaalkoholdrycker till serveringsstället i enlighet medgällande bestämmelser. I de fall misstanke om oegentligheteruppkommit har anmälan skett till berördmyndighet.SocialförsäkringarBrottslighet som riktar sig mot trygghetssystemenbrukar defintionsmässigt inte hänföras till ekonomiskbrottslighet. Enligt förordningen om myndighetssamverkankan landshövdingen inbjuda andra myndigheteroch organisationer än de som primärt arbetarmot ekonomisk brottslighet att delta i SAMEB-arbetet.Den systematik som förordningen medger i dettaavseende har numera kommit till allmän användning.Genom medverkan från bl.a. Försäkringskassans sidauppmärksammade man i flera län den brottslighetsom förekommer mot trygghetssystemen. 2005 startadesi Västmanlands län en sedermera mycket framgångsrikmodell – ”Västmanlandsmodellen” - förhantering av misstankar om sådan brottslighet. Engemensam nationell strategi på detta område togs frami maj 2006 i samarbete mellan Rikspolisstyrelsen,Åklagarmyndigheten och Försäkringskassan. Modellenfungerar nu i alla regioner och uppföljningar skerfortlöpande.

548049Inledning5. Förslag till inriktningenav myndighetssamverkanmot den ekonomiskabrottsligheten 2008 – 2010.De analyser som har presenterats i denna rapport överensstämmeri väsentliga delar med slutsatserna i Ekobrottsmyndighetensomvärlds- och hotbildsanalyser2005 och 2006. I denna rapport har den samlade kompetensenhos samtliga myndigheter i Ekorådet tagitstillvara i analysen. Det finns en samsyn mellan myndigheternakring de strategiska frågorna.Den strategiskainriktningen av ekobrottsbekämpningenunder åren 2008 – 2010 blir ytterst en fråga för statsmakternaatt ta ställning till. Innehållet i denna rapportbör i det sammanhanget kunna vara en del ibeslutsunderlaget.Den strategiska inriktningen av myndighetssamverkanmot ekonomisk brottslighet bör innefatta bådebrottsutredning och lagföring samt brottsförebyggandearbete. Mot bakgrund av det underlag somtagits fram och som presenterats i denna rapport ärdet främst inom tre områden som den fortsatta myndighetssamverkanbör ske under åren 2008 – 2010:Inriktning mot ekonomisk brottslighet som utgörett led i annan organiserad brottslighetInriktning mot ekonomisk brottslighet i enexpanderande svart sektor och mot brottslighetsom hotar skattebasenInriktning mot ekonomisk brottslighet som hotarfinansmarknaderna och mot penningtvättFör vart och ett av dessa områden lämnas i det följandeen problembeskrivning samt – i förekommandefall - en redogörelse för de definitioner ellerförfattningsregleringar som gäller för myndigheternasverksamhet på respektive område. Därefter beskrivsåtgärder och arbetsmetoder m.m. för myndigheternasinsatser, med tonvikt på de frågor somgäller samverkan.

5051Grov organiserad brottslighet, penningtvätt ochförverkande av brottsutbyteDet finns ett ökat behov av samordning av myndigheternas nationella och internationellaarbete för att förhindra och begränsa den ekonomiska brottslighet som utgör ett led iannan organiserad brottslighet. Insatserna gäller främst underrättelseverksamhet, brottsutredningar,penningtvätt samt spårande och förverkande av utbyte av brott. Införandetav det tredje penningtvättsdirektivet ökar möjligheterna att bekämpa penningtvätt.Den nya EG-förordning som syftar till global spårbarhet av internationella betalningarökar möjligheterna att spåra och återföra utbyte av brott. Ekobrottsmyndighetens nyinrättadebrottsutbytesenhet kan verka som en nationell resurs i arbetet med att slå motdrivkraften bakom den ekonomiska brottsligheten – pengarna.Ekonomisk brottslighet som utgör ett led i annanorganiserad brottslighetProblembeskrivningDen organiserade brottsligheten utövas systematisktoch brottskoncepten utvecklas hela tiden. Ekonomiskbrottslighet blir allt vanligare inom de nätverksom ägnar sig åt grov kriminalitet och kopplingenmellan den ekonomiska brottsligheten och annanallvarlig och ofta internationell brottslighet växer.Olika brottsliga verksamheter blir allt mer sammanlänkadeoch de som begår grova ekonomiska brottsamverkar i allt större utsträckning med personersom begår annan grov brottslighet.Exempel på sådan grov ekonomisk brottslighet ärtillhandahållande av svarta tjänster, svart arbetskraftoch svarta varor. I det sammanhanget förekommerbl.a. falsk bokföring och upprättande av falska fakturor,allt i syfte att undgå skatter och avgifter. Penningtvätt,olaga vapeninnehav, utpressning och arbetsmiljöbrottförekommer också i utredningar därhuvudbrotten kan vara grova skattebrott och grovabokföringsbrott.Ofta används en legal fasad för att kunna bedrivabrottsliga aktiviteter. En restaurangrörelse kan tillexempel användas för att dölja brott och genereravinster genom illegal försäljning av smuggelsprit,cigaretter eller narkotika. Även illegal spelverksamheti större omfattning kan förekomma.Definition m.m.Inom ramen för EU-samarbetet har Sverige förbunditsig att vidta åtgärder mot den organiserade brottsligheten.Enligt den definition av organiserad brottslighetsom EU antagit (604/2/97 Enfopol 35 rev 2) finnsdet elva kriterier för organiserad brottslighet:1. Samarbete mellan fler än två personer2. Lång eller obegränsad utsträckning i tiden3. Misstanke om allvarliga kriminella handlingar4. Strävan efter vinning och makt5. Egna tilldelade uppgifter6. Någon form av disciplin och kontroll7. Verksamhet på internationell nivå8. Användandet av våld eller hot9. Användande av affärsmässiga strukturer10. Deltagande i penningtvätt11. Otillbörlig påverkanDe fyra första och minst två av de övriga kriteriernaskall vara uppfyllda för att brottsligheten skall ansesvara organiserad.Myndigheternas insatser –åtgärder, arbetsmetoder och samverkanSamtliga myndigheter som är representerade i Ekorådetarbetar i varierande grad mot ekonomisk brottslighetsom utgör ett led i annan organiserad brottslighet.De myndigheter som primärt arbetar medbekämpning av denna brottslighet är Ekobrottsmyndigheten,Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen.Skatteverket är en annan viktig aktör eftersombrottsligheten ofta inrymmer olika slag av skattebrott.Tullverket berörs i många av de fall som brottslighetenär gränsöverskridande. Finansinspektionen har viktigatillsyns- och kontrolluppgifter när det gällerekonomiska transaktioner som ett led i logistiken hosden organiserade brottsligheten. Bolagsverket görinsatser genom att uppmärksamma misstänkta aktiviteterpå det associationsrättsliga området. Brottsförebygganderådet bidrar med forskning och andrainsatser som ger ökad kunskap om brottsbekämpningen.Eftersom den olagliga spelmarknaden avtradition brukar vara intressant för den organiseradebrottsligheten kan även Lotteriinspektionen bidra ikampen mot denna brottslighet.Det finns flera olika åtgärder och arbetsmetodersom har visat sig vara framgångsrika för att bekämpaekonomisk brottlighet som utgör ett led i annan organiseradbrottslighet. Åtgärderna kan bl.a. inriktas motatt störa och om möjligt slå ut de kriminella nätverken,mot penningtvätt samt mot att spåra och om möjligtförverka utbyte av brott.Underrättelseverksamheten är särskilt viktig i dettasammanhang. Redan i dag finns ett väl utvecklat underrättelsesamarbetemellan i första hand Polisen,Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Tullverket.Brottsaktörer och brottskoncept kartläggs systematisktoch långsiktigt. Elektronisk bearbetning ochanalys av underrättelseinformation är metoder somger större kunskap om de kriminella strukturerna.Målet för underrättelsearbetet är att upptäcka brottslighetenpå ett tidigt stadium. Detta samarbete bådekan och bör fördjupas och stärkas ytterligare.Andra viktiga åtgärder mot denna brottslighet är användandetav hemliga tvångsmedel. Genom en tidigupptäckt av brottsligheten kan operativa insatser görasför att avbryta pågående brottslighet innan skadeverkningarnaav brottsligheten blivit alltför allvarliga.Inom de myndigheter som arbetar mot ekonomiskbrottslighet som har ett samband med organiseradbrottslighet finns en hög kompetens när det gällerolika slag av myndighetsvisa insatser. Det blir allt vanligareatt det krävs en fördjupad samverkan mellan tvåeller flera myndigheter för att insatserna skall bli såeffektiva som möjligt.Sammantaget kan konstateras att det finns ett ökatbehov av nationell samordning och internationelltsamarbete för att förhindra och begränsa den ekonomiskabrottslighet som utgör ett led i annan organiseradbrottslighet. Alla myndigheter som ingår i Ekorådetkan bidra i det arbetet på olika sätt.

5253PenningtvättSpårande och återförande av vinning av brottProblembeskrivningNågra av de viktigaste problemen på penningtvättsområdethar tidigare beskrivits relativt utförligt (se sid32). De s.k. förbrotten till penningtvätt är ofta skattebrotteller andra brott som genererar stora penningsummor.De kriminella nätverken hanterar därför oftastora mängder kontanter och har ett stort behov av attdölja penningtransaktioner och av att undvika anmälningarom penningtvätt.De insatser som görs från svenska myndigheterssida mot penningtvätt ansågs i vart fall av FATF år2006 vara otillräckliga.Som tidigare konstaterats har den penningtvättsom uppmärksammas i samband med bekämpningav grov ekonomisk brottslighet ofta ett samband medannan organiserad brottslighet. Ett problem somunder senare tid blivit allt mer uppmärksammat äratt penningtvätt även har ett nära samband med sådanekonomisk brottslighet som sker på finansmarknaderna.Författningsreglering m.m.Det tredje penningtvättsdirektivet antogs av EG den26 oktober 2005 och skall vara implementerat i svenskrätt senast 15 december 2007. I betänkandet Genomförandetav tredje penningtvättsdirektivet (SOU2007:23) som nyligen överlämnades till regeringenföreslås ändringar i penningtvättslagen och annan lagstiftningsom rör administrativa åtgärder för att bekämpapenningtvätt och terrorismfinansiering. Förutommer detaljerade regler på olika områden föreslåsbl.a. en ökad tillsyn från Finansinspektionens sidasamt att Revisorsnämnden, Fastighetsmäklarnämndenoch Lotteriinspektionen i fortsättningen skall hatillsyn inom sina verksamhetsområden även på penningtvättsområdet,liksom Advokatsamfundet. Lagförslagenföreslås träda i kraft den 15 december 2007.Under 2005 genomförde FATF, Financial ActionTask Force on Money Laundering, utvärdering avSverige inom området penningtvätt och terroristfinansiering.Utvärderingen var ett led i en process därsamtliga medlemsländer utvärderas och betygsätts.Sveriges betyg i denna utvärdering var inte tillfredsställande,bland annat i fråga om lagstiftningen eftersomdet tredje penningtvättsdirektivet inte var genomförti svensk rätt. I det ovan nämnda betänkandet harhänsyn tagits både till det tredje penningtvättsdirektivetoch till FATF’s rekommendationer och utvärderingenav Sverige. FATF har aviserat att man i februari2008 kommer att följa upp Sveriges arbete.Myndigheternas insatser–åtgärder, arbetsmetoder och samverkanDe myndigheter som primärt har uppgifter för attbekämpa penningtvätt är Rikspolisstyrelsen (Finanspolisen),Finansinspektionen, Ekobrottsmyndighetenoch Åklagarmyndigheten. Även Säkerhetspolisenkan beröras i de fall penningtvätt sker som ett led ifinansieringen av terrorism. Finansinspektionen harnyligen inrättat en särskild funktion med samordningsansvarför inspektionens penningtvätts- ochterrorismfinansieringsfrågor, vilket ger en förstärktgrund för inspektionens insatser mot penningtvätt.Myndigheterna i Ekorådet har tidigare konstaterat,bl.a. i samband med behandlingen av rapporten ompenningtvätt, att åtgärder mot penningtvätt är viktigainte minst för att bekämpa allvarlig ekonomiskbrottslighet. Myndigheternas samverkan för att prioriterainsatserna mot penningtvätt sker redan nu i väletablerade former genom olika arbetsgrupper. Denrapport som tagits fram genom Ekorådets försorgutgör en bra grund för att utveckla informationsutbytetoch samarbetet mellan de berörda myndigheterna.Införandet av det tredje penningtvättsdirektiveti svensk rätt ökar också möjligheterna attbekämpa penningtvätt.ProblembeskrivningDrivkraften bakom allvarlig brottslighet är ofta möjlighetenatt skapa stora ekonomiska vinster. Det ärvanligt att de som står bakom den grova och organiseradebrottsligheten återinvesterar vinsterna i nyabrott eller genomför penningtvättstransaktioner. Ialltför stor utsträckning kan brottslingarna räkna medatt kunna gömma undan och behålla utbytet av brotten.Ett fängelsestraff verkar inte alltid tillräckligt avskräckande.Ekobrottsbekämpningen måste därför slå direktmot drivkraften bakom brottsligheten och motverkaatt brott lönar sig. Det är nödvändigt att utbytet avbrotten kan spåras och förverkas samt säkerställasgenom verkställighet.FATF:s kritik mot Sverige på penningtvättsområdetinnefattade också åtgärder för förverkande avbrottsvinster. Regeringen har därför i regleringsbreventill Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten ochRikspolisstyrelsen för budgetåret 2007 uppdragit tillmyndigheterna att redovisa och kommentera de åtgärdersom myndigheterna i samråd har vidtagit ellerplanerar att vidta för att utbyte av brott i så stor utsträckningsom möjligt skall kunna beslagtas och förverkas,samt för att förbättra myndigheternas uppföljningav sådana vidtagna åtgärder (bl.a. inhämtningoch bearbetning av statistik).Författningsreglering m.m.Den 1 januari 2007 trädde EG-förordningen 1781/2006om information om betalaren som ska åtfölja överföringarav medel i kraft. Förordningen syftar till globalspårbarhet av betalaren. Fullständig information somkrävs är betalarens namn, adress och kontonummer.Inom EU kan informationen bytas ut mot en unikkod men mottagarens betalningsleverantör har rätt attefterfråga och erhålla fullständig information inom trearbetsdagar. Vid upprepade fall av bristfälliga överföringarskall betalningsmottagaren vidta åtgärder somkan innebära att begränsa eller avsluta affärsrelationenmed sändande betalningsleverantör. Dessa åtgärderskall anmälas till Finanspolisen. Finansinspektionenskall ha tillsynen över att förordningen efterlevs.En departementspromemoria om utvidgat förverkande(Ds 2006:17) remitterades 2006.Myndigheternas insatser -åtgärder, arbetsmetoder och samverkanDe åtgärder som myndigheterna vidtar har till viss delsin grund i den remitterade departementspromemorianoch i det uppdrag som regeringen lämnat i regleringsbrev2007 till Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndighetenoch Rikspolisstyrelsen. Uppdraget skallredovisas till regeringen genom en redovisning senastden 1 november 2007. Ekobrottsmyndigheten harprioriterat detta arbete genom inrättandet av en särskildbrottsutbytesenhet med ansvar för att, i samverkanmed ett nätverk av myndigheter, utvecklametoderna för att spåra och återföra vinster av brottså att egendomen kan förverkas i domstol. Ett särskiltnätverk bidrar till att erfarenheterna kan spridasockså till andra som deltar i ekobrottsbekämpningen.Även Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsenvidtar åtgärder i enlighet med regeringsuppdragetoch alla de tre berörda myndigheterna samverkarkring uppdraget.Den nybildade brottsutbytesenheten vid Ekobrottsmyndighetenhar ansvar för att utveckla metoderför att spåra och återföra vinster av brott. Enhetenkommer att särskilt uppmärksamma frågor om penningtvättoch intensifiera samarbetet med Finansinspektionen.Enheten kan också verka som en nationellresurs i arbetet med att slå mot drivkraften bakom denekonomiska brottsligheten – pengarna. Den nya EGförordningensom syftar till global spårbarhet av internationellabetalningar ökar förutsättningarna föreffektiva insatser.

5455Expanderande svart ekonomi och brottslighet somhotar skattebasenEn expanderande svart ekonomi riskerar att hämma tillväxten i näringslivet, orsakaskador för det allmänna och enskilda och reducera skattebasen. Den förväntade ökningenav antalet småföretag ställer krav på att de nya företagen skyddas mot illojal konkurrensgenom ekonomisk brottslighet. Brottsförebyggande information bör i ökad omfattningriktas mot nya företagare.ProblembeskrivningTillväxten de närmaste åren förväntas vara god i debranscher som redan idag är drabbade av ekonomiskbrottslighet i förhållandevis hög utsträckning. Enökad tillväxt i dessa branscher innebär en risk för attföretag som drivs helt eller delvis svart och som därmedkan ta större affärsmässiga risker tar en alltstörre andel av tillväxten medan de företag som drivspå ett lagligt sätt endast får en mindre andel. Detleder till risker för enskilda företagare och att marknadenhämmas och därmed skador både för enskildaoch det allmänna. En illojal konkurrens genom skattebrottslighetsom i varje enskilt fall inte omfattarbetydande skatteeffekter men som är utbredd ochvanligt förekommande påverkar tilliten inom näringslivetnegativt och innebär ett hot mot skattebasenoch respekten för skattesystemet.En slutsats av de resonemang som förts om ekonomiskbrottslighet och arbetsmarknad är att den svartaarbetsmarknaden för många utgör ett alternativ tillreguljär sysselsättning. Det gäller inte bara personersom står utanför den reguljära arbetsmarknaden utanockså personer som redan har en anställning och somser en möjlighet att förbättra sin privatekonomi genomatt arbeta svart. En annan form av svart arbeteinnebär att ett företag eller en företagare utför arbetehelt eller delvis ”utan kvitto”. Oavsett formen för s.k.svart arbete är det mycket viktigt att den svarta sektornpressas tillbaka. Det skulle snabbt kunna ge positivaeffekter på den reguljära sysselsättningen och minskadet brottsliga hotet mot skattebasen.Skatteverket har analyserat revisioner mellan åren1995 och 2003 och gjort en uppskattning av omfattningenav de obeskattade arbetsinkomsterna.Resultatet, som måste tolkas försiktigt, tyder på att85 procent av de undanhållna arbetsinkomsterna kankopplas till företag med en lönesumma understigandeen miljon kronor. Totalt sett kan det röra sigom betydande belopp, ca 70 miljarder kronor per åri uteblivna skatteintäkter.Den mindre avancerade brottsligheten kan intekopplas till någon viss bransch utan omfattar mångaslag av verksamheter. Redovisningsreglerna gör detdock lättare att åsidosätta reglerna inom branschermed kontanthantering.Brotten kan i och för sig motiveras av vinningslystnadmen ofta är det okunskap, slarv, ekonomiska svårighetereller hård konkurrens som leder till dessabrott. Brotten begås medvetet eller av oaktsamhet ochupptäcks vanligen efter en tid i samband med en revisioneller en konkurs. Ofta är det samhället somdrabbas ekonomiskt genom uteblivna skatteintäktermen även företag som levererat varor eller tjänster kandrabbas av ekonomiska förluster, i enskilda fall av storomfattning. Den mindre avancerade brottslighetensutbredning gör också att skattesystemet kan kommaatt ifrågasättas och uppfattas som orättvist av den enskilde.Ungefär hälften av de ca 15 000 misstankar om ekonomiskbrottslighet som varje år registreras hos Ekobrottsmyndighetenoch Åklagarmyndigheten gällerbrottslighet inom en- eller fåmansföretag med förhållandevislåg omsättning. Brotten begås av ett relativtstort antal personer och drabbar många företagare.Brotten rör sällan större värden och är som regel varkenplanerade eller särskilt avancerade. De ställer i regelinte heller krav på omfattande utredningsåtgärder.Myndigheternas insatser -åtgärder, arbetsmetoder och samverkanMyndigheternas insatser mot den svarta ekonominhar förstärkts under senare år. Det har gett effekterav olika slag. I samband med större tillslag mot olikaoseriösa företag, t.ex. i byggbranschen och taxinäringen,har betydande s.k. svartarbetshärvor upptäckts,utretts och lagförts. Grunden för insatserna harofta varit Skatteverkets kontrollverksamhet eller Ekobrottsmyndighetensunderrättelseverksamhet, somdärefter lett fram till kartläggning och spaning samtslutligen tillslag, brottsutredning och lagföring. I endel ärenden har betydande belopp kunnat betalningssäkras.Inriktningen har varit att i första handlagföra den eller de personer som ligger bakom deteller de företag som är inblandade och som planeraroch genomför de brottsliga uppläggen. De enskildasvartarbetarna – t.ex. byggnadsarbetarna eller taxichaufförerna– har i detta sammanhang inte varit deprimära målgrupperna.Myndigheternas brottsbekämpande insatser pådessa områden följer vanligen väl inarbetade arbetsrutinerbåde i det myndighetsspecifika arbetet och ifråga om samverkan. Däremot kan det finnas anledningatt diskutera en klarare uppgifts- och ansvarsfördelningmellan myndigheterna i fråga om detbrottsförebyggande arbetet. En sådan diskussion börkunna ske internt inom Ekorådet. När det gäller attförebygga svartarbete torde det förebyggande arbeteti stor utsträckning vara en fråga om att påverka attityder.Här har Skatteverket en given roll eftersom en avverkets huvuduppgifter är att värna om samhälletsskattebas. Ekobrottsmyndigheten gör också insatserav attitydpåverkande art, medan Rikspolisstyrelsenhittills har haft andra fokus för sin brottsförebyggandeverksamhet. Brottsförebyggande rådet har som bekantinte primärt till uppgift att bedriva ”kampanjer”.En vanlig förklaring till den mindre avanceradeekobrottsligheten är okunskap om gällande regler. Detleder i många fall till att småföretagaren inte inservilka krav som ställs när det gäller bokföring, redovisningoch skyldigheten att deklarera. En del företagareförsöker sköta sin bokföring och sina deklarationersjälva. Att sätta sig in i regelsystemet är svårt och tartid. Det kan för många bli en övermäktig uppgift attbedriva verksamhet, generera pengar och samtidigtsköta olika administrativa uppgifter. Brottsförebyggandeinformationsinsatser bör i ökad omfattningriktas mot nya företagare.Förutom att myndigheterna i samverkan mednäringslivet och arbetslivets organisationer gör brottsförebyggandeinsatser av olika slag är det viktigt attlagstiftaren så långt som möjligt förenklar de regelverksom företagarna har att följa. Många av de mindreallvarliga ekobrotten är en följd av att företagaren förloratkontrollen över sitt företag, något som ofta ledertill konkurs. Företagaren har då kanske gjort sig skyldigtill bokföringsbrott och skattebrott. Enklare regelverkpå andra områden kan bidra till att företagarenkan fokusera mer på uppgiften att sköta företagetsekonomiska angelägenheter på ett seriöst sätt.Ekobrottsmyndigheten har infört en särskild ärendehanteringsrutinför mål med mindre avanceradekonomisk brottslighet. Rutinen innebär att brottenutreds och lagförs snabbt, effektivt och rättssäkert medenhetliga och rationella metoder. Många av brottsutredningarnagenomförs vid Skatteverkets skattebrottsenhetermed mycket goda resultat. Reformen har hittillsvarit mycket lyckad och har lett till både höglagföring och korta genomströmningstider. Samtidigtger reformen viktiga och tydliga kriminalpolitiskasignaler. Den som anmäls för ekobrott får sin sakprövad på ett snabbt och enhetligt sätt och ett snabbtbesked om det skall ske en lagföring eller inte. För densom ”frias” från brottsmisstankarma kommer detefterlängtade beskedet efter kortast möjliga tid. Detkan många gånger vara av stor betydelse för den misstänktemed tanke på hans eller hennes möjligheter tillfortsatt yrkesutövning. För den som har begått ekobrottsker lagföringen snabbt och effektivt. De brottsförebyggandeeffekterna av en sådan snabb lagföringskall inte underskattas.Slutsatsen blir att regelförenklingar, ett bra brottsförebyggandearbete, en utvecklad myndighetssamverkansamt i sista hand en snabb och effektiv lagföringär de viktigaste åtgärderna för att möta ekonomiskbrottslighet i en expanderande svart ekonomi ochbrottslighet som hotar skattebasen.

5657Brottslighet som hotar finansmarknadernaInternationaliseringen på finansmarknaderna kommer att öka under de närmaste åren.Därmed ökar också riskerna för brottslighet. Förtroendet för de finansiella systemen kanskadas och det svenska näringslivets kapitalförsörjning samt tillväxten kan hotas om intefinansmarknaderna skyddas från brottslig verksamhet.EG:s nya direktiv om marknader för finansiella instrument (MiFID) införs i Sverigeden 1 november 2007. Genom direktivet ökar möjligheterna att upptäcka och lagförabrott på den svenska finansmarknaden när handeln sker från utlandet.För att skydda finansmarknaderna mot brottsliga angrepp behövs en utvecklad samverkanmellan berörda myndigheter och företrädare för marknadens aktörer samt ettutvecklat internationellt samarbete.ProblembeskrivningDe som begår brott på finansmarknaderna är oftapersoner med tillgång till insiderinformation ellerandra särskilda kunskaper om värdepappershandeln.Brottsaktörerna är dock fler idag och inte lika homogenasom tidigare. Antalet personer med insynsställninghar ökat kraftigt som en följd av att mångamindre bolag nu börsnoteras. Det betyder att flerpersoner nu har möjlighet att genomföra marknadsmissbruksbrott.Handeln på börser och auktoriserade marknadsplatserutförs av dess medlemmar, till exempel bankeroch värdepappersinstitut. Fysiska personer är därförhänvisade till handel via mäklare anställda hos medlemmarna.Utvecklingen på Internet har dock letttill att det har blivit lättare för både mindre företagoch privatpersoner att handla via mäklare på nätet.För den enskilde framstår det dock som att handelnsker direkt på börsen eller den auktoriserade marknadsplatsen.Vissa insiderbrott begås inom så kallade investerarringar.I sådana ringar förs insiderinformation snabbtoch systematiskt vidare från personer med insynsställningtill utomstående personer. Om dessa använderinformationen för olika transaktioner kan även debegå insiderbrott. Informationsöverföringen kan gåmycket snabbt och sker ofta över de nationella gränserna.E-post och telefonlistor från aktiemäklare äribland framkomliga vägar för att bevisa kontaktermellan ringens medlemmar och att viss informationhar överförts. Kontakt och samarbete med myndigheteri andra länder är därför en nödvändig förutsättningför en effektiv brottsbekämpning.Användandet av utländska stiftelser eller andra utländskarättsubjekt som slutkunder i den gränsöverskridandehandeln försvårar för de brottsbekämpandemyndigheterna att fastställa den verkliga slutkundensidentitet. Brottsutredningarna kan dra ut på tideneftersom Ekobrottsmyndigheten ofta behöver ansökaom rättslig hjälp i de länder där det utländska rättssubjektethar sitt säte. Det är ofta besvärligt för debrottsutredande myndigheterna att visa att det är huvudmannensom ligger bakom transaktionen. Skälettill det kan vara att det är svårt att få fram uppgifterom vem som äger stiftelsen eller att förvaltaren påståratt han eller hon har genomfört transaktionen på egetinitiativ. Det kan många gånger också vara svårt attinom rimlig tid få rättslig hjälp från andra länder.Marknadsmissbruksbrott kan också begås genomotillbörlig marknadspåverkan. Det finns flera olikasätt att driva upp eller ned kursen på ett värdepapperpå ett olagligt sätt. Ett sätt är att leverera informationsom inte är korrekt och på så sätt styra kursutvecklingenav ett värdepapper i önskad riktning. Ett annatsätt är att på konstgjord väg skapa handel i en aktieoch därmed öka dess värde.Omfattning av brotten på finansmarknaderna äroklar. Det finns inte belägg för att brotten ökar ellerminskar till följd av växlingar i konjunkturen. Det ärsnarare andra faktorer som marknadens totala tillväxt,möjligheten för allt fler att delta i handeln och möjlighetenatt undgå upptäckt som påverkar brottslighetensomfattning.Författningsreglering m.m.De brott som begås på finansmarknaderna kan delasin i två kategorier, dels de så kallade marknadsmissbruksbrottensom regleras i lagen (2005:377) om straffför marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument– i dagligt tal kallad marknadsmissbrukslagen,dels andra brott som till exempel bedrägerier ochsvindlerier. Marknadsmissbrukslagen trädde i kraftden 1 juli år 2005 och grundar sig på ett EG-direktiv.Marknadsmissbruksbrotten kan i detta sammanhangdelas in i två huvudkategorier, insiderbrott ochotillbörlig marknadspåverkan. Otillbörlig marknadspåverkanavser olika former av kursmanipulation.Den kanske viktigaste nya lagstiftningsområdet gällerEG:s direktiv om marknader för finansiella instrument(MiFID). MiFID antogs under 2004 och reglerarverksamheten för värdepappersinstitut ochreglerade marknader. Direktivet skall vara implementerati svensk rätt den 1 november 2007 och har följandesyften.Enhetliga rörelseregler skall skapas för värdepappersbolagoch reglerade marknader.Reglerna inom EU mot olika former avmarknadsmissbruk skall skärpas och samordnas.Reglering av innehållet i de prospekt som skaoffentliggöras när värdepapper erbjuds tillallmänheten eller tas upp till handel.Ökad öppenhet genom informationskrav föremittenter som är noterade på en regleradmarknad.MiFID föreskriver att värdepappersföretag skall rapporteraalla transaktioner som man gör i finansiellainstrument till en utvald myndighet i respektive medlemsland.Myndigheten skall genom rapporteringenövervaka att företagen handlar hederligt, rättvist ochprofessionellt och på ett sätt så att marknadernas integritetfrämjas.Genom MiFID kommer en reglering om s.k. bästaordergenomförande (Best execution) att införas i regelverket.Ett värdepappersinstitut skall vid utförandeav en order vidta alla rimliga åtgärder för att uppnåbästa möjliga resultat för kunden med beaktande avpris, kostnad, skyndsamhet, sannolikhet för utförandeoch andra för kunden väsentliga omständigheter. Bestämmelsernasyftar till att skydda investerare som intehar full kännedom om marknadspåverkande informationoch därför inte kan bedöma om priset är deträtta. Bestämmelserna gäller finansiella instrumentoch kommer att vara tillämpliga vid utförande av orderpå en kunds uppdrag, dvs. vid såväl kommissionshandelsom vid handel mot eget lager.Ett värdepappersinstitut skall upprätta system ochriktlinjer för hur institutet ska kunna uppnå bästamöjliga resultat vid utförande av kunds order. I riktlinjernaskall för varje kategori av finansiella instrumentfinnas uppgifter om de olika marknadsplatserdär institutet utför sina kundorder och de faktorer sompåverkar valet av marknadsplats.Myndigheternas insatser -åtgärder, arbetsmetoder och samverkanFinansinspektionen är den myndighet i Sverige somkommer att registrera information om handel medfinansiella instrument som värdepappersföretagengenomfört. Av den anledningen har FI tillsatt ett projektför att utveckla systemet för transaktionsrapportering(det s.k. TRS-systemet).Finansinspektionen har under 2006 tagit fram enhuvudstudie om detta system. Studien innehåller ettbeslutsunderlag för TRS och en kravspecifikation förteknik och arkitektur. Implementeringsfasen av TRSprojektetinleddes under våren 2006 och skall leda tillatt det färdiga systemet finns på plats och i bruk den1 november 2007.

5859En viktig del i implementeringsfasen är att harmoniserarapporteringskraven och rapporteringsteknikenmed övriga europeiska länder. Finansinspektionen harförutom att samarbeta om format och standarder påEU-nivå inlett ett nära samarbete med de nordiskaoch baltiska länderna, för att få till stånd ett gemensamtgränssnitt för rapporteringen och så långt sommöjligt få ett likartat system i alla nordiska och baltiskaländer. Finansinspektionen har varit mycketdrivande i detta samarbete.Att utreda och lagföra ekonomisk brottslighet påfinansmarknaderna samt penningtvätt kräver en högkompetens och ett nära samarbete mellan berördamyndigheter. Finansinspektionens roll är central ochmycket viktig. Brott mot marknadsmissbrukslagenhandläggs exklusivt av Ekobrottsmyndigheten, medanfrågor om penningtvätt kan aktualiseras i brottsutredningarbåde hos Ekobrottsmyndigheten och hosÅklagarmyndigheten. Finansinspektionen skall numerasnarast överlämna anmälningar om misstänktamarknadsmissbruksbrott till Ekobrottsmyndigheten.Det innebär att tvångsmedel kan användas i ett tidigareskede. På penningtvättsområdet har Finanspolisenoförändrat viktiga uppgifter. Brottslighet inomfinansmarknaderna har också oftast kopplingar tillskattebrottslighet. Skatteverket planerar därför att ökasina insatser inom det finansiella området.Ekobrottsmyndigheten har anställt erfarna finansiellaexperter för att öka kunskapen om finansmarknaderna.Experterna granskar inkomna anmälningaroch tar ställning till om handeln, till exempel med enviss aktie inför en delårsrapport, har en naturlig förklaringeller om ärendet bör utredas närmare. Definansiella experterna har tillfört Ekobrottsmyndighetennya kunskaper och erfarenheter och därigenombidragit till att förkorta handläggningstiderna.Sedan ett antal år ställer Svenska Fondhandlareföreningenupp kunskapskrav för licensiering av de finansiellarådgivarna. Samtliga mäklare på finansmarknadernautbildas. De får då kunskap om att det ärstraffbart att inte rapportera mönster och omständighetersom kan tyda på brottslig verksamhet. ÄvenStockholmsbörsen informerar styrelseledamöterna inya bolag som noteras där om bestämmelserna i marknadsmissbrukslagen.Marknadsmissbrukslagen och de nya rutiner som harinförts år 2005 har gett goda effekter redan under år2006. Ekobrottsmyndigheten gör bedömningen attde nya bestämmelserna kommer att leda till ännustörre framgångar i bekämpningen av brott på definansiella marknaderna under de närmaste åren. Ekobrottsmyndighetenkommer att fokusera på fler fällandedomar och på att minska tiden mellan brott ochstraff eftersom detta bedöms ha en brottsförebyggandeeffekt. Fler människor kommer i kontakt medde finansiella marknaderna och berörs direkt av vadsom händer där genom det ökade sparandet och handelni värdepapper. Det kan ha bidragit till att synenpå brott på finansmarknaderna har skärpts undersenare år.Införandet av MiFID kommer att ställa stora kravpå de berörda myndigheterna, dvs. Finansinspektionenoch Ekobrottsmyndigheten. Finansinspektionensroll i fråga om tillsyn och kontroll har redan berörts.Den utan jämförelse största utmaningen för Ekobrottsmyndighetenär att upptäcka och lagföra brottpå den svenska finansmarknaden när handeln sker frånutlandet. Att följa handel som styrs från ett annat land,ofta via bulvaner för svenska medborgares räkning, ärtidskrävande och kräver betydande kunskaper. Samarbetetoch samsynen med myndigheter i länder ävenutanför EU måste utvecklas. MiFID är ett viktigt ledi arbetet med att skapa en integrerad marknad förfinansiella tjänster inom EU. Att bestämmelsernablir gemensamma inom EU kommer att leda till enbättre överblick och en samsyn vid bedömning avhandeln på de finansiella marknaderna. Detta kan geEkobrottsmyndigheten bättre förutsättningar att utredabrottslighet över gränserna.Förutom kompetensutveckling kommer en välfungerande myndighetssamverkan samt goda internationellakontakter att vara av stor betydelse när detgäller att skydda finansmarknaderna mot brott ochi arbetet med att förebygga och bekämpa penningtvätt.En nationell samordning av ekobrottsbekämpningenPå alla de områden som omfattas av förslagen i dennarapport om inriktningen av myndighetssamverkanmot den ekonomiska brottsligheten 2008 – 2010 finnsdet goda förutsättningar för en framgångsrik verksamhet.Ekorådet är ett viktigt forum för de diskussionerom gemensamma frågor som måste föras när detgäller att bekämpa ekonomisk brottslighet. Ekorådetkan också ta initiativ till myndighetsgemensammaaktioner, både för att förebygga och för att bekämpaekonomisk brottslighet.Samtidigt finns det flera exempel på att myndighetssamverkansom sker bilateralt eller multilateraltär mycket effektiv. Ett sådant exempel är den samverkansom sker mellan Skatteverket, Ekobrottsmyndighetenoch Åklagarmyndigheten i anslutning till des.k. riksprojekten (se sid 31). På den operativa nivånhar Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten kommitöverens om effektiva kontaktvägar mellan riksprojektenoch de olika åklagare som berörs av projekten.I den delen svarar Ekobrottsmyndigheten även förkontakter med ekoåklagare inom Åklagarmyndigheten.På nationell samordnande nivå sker regelbundnaöverläggningar mellan myndighetsföreträdare omt.ex. ärendeutvecklingen. Ytterst samråder Skatteverketsoch Ekobrottsmyndighetens generaldirektörermed varandra i frågor av verksövergripande karaktär.Därmed har en nationell samordning säkerställts pådetta viktiga område.Ekobrottsmyndigheten skall enligt sin instruktion”svara för frågor om samordning och andra åtgärdermot den ekonomiska brottsligheten i den utsträckningdet följer av denna förordning, andra författningareller regeringens beslut” (1 § EBM-instruktionen).Eftersom statsmakterna inom en nära framtid förväntasta ställning till frågor om den framtida organisationenför ekobrottsbekämpningen, inklusiveEkorådets roll, uppgifter och sammansättning, kan deöverväganden och förslag som redovisas i denna rapportkomma att handläggas i förändrade strukturer.Oavsett vilken modell som skall gälla i framtiden börinriktningen för myndighetssamverkan under dekommande tre åren vara att myndigheterna eftersträvaren nationell samverkan på alla områden där dettakan leda till ett effektivare brottsförebyggande arbeteoch en effektivare ekobrottsbekämpning. Genom attutnyttja varje myndighets specifika kunskaper ochkompetens i det gemensamma arbetet skapas förutsättningarför att nå målet om en minskad brottslighetoch en ökad trygghet.

60 7BilagaMyndigheternas representanter i arbetsgruppen:Roger WaldenströmMats HjelmgrenLotta Rytter DufwaLinda KällmanMira NaumanenPeter LöfgrenBo ArvidssonKurt NorellPeter von WowernPer NordströmUlf Arvidsson (sammankallande)Lennart BergAnn-Charlotte GustafssonMartin StjernströmPeter StoltzHans ÖhlanderÅklagarmyndighetenRikspolisstyrelsenTullverketBrottsförebyggande rådetFinansinspektionenFinansinspektionenSkatteverketSkatteverketKronofogdemyndighetenBolagsverketEkobrottsmyndighetenEkobrottsmyndighetenEkobrottsmyndighetenEkobrottsmyndighetenEkobrottsmyndighetenEkobrottsmyndigheten