09.07.2015 Views

SprengNytt Nummer 1_2003.pdf - Orica Mining Services

SprengNytt Nummer 1_2003.pdf - Orica Mining Services

SprengNytt Nummer 1_2003.pdf - Orica Mining Services

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Nr 1 Juni 2003 - Årgång 17Årets Bergsprängare 2002.... sida 8Dyno Nobel ochEnsign-Bickford fusionerarDynoStart 2...sida 11...sida 22SprängNytt 1 - 2003 1


InnehållLedare..........................................Välkommen till vår nya hemsida.....Kemix A, varför aluminium ? .....Tän(k)t var det här!......................ISSE Internationellt seminarium..Dyno Nobel Czech Republic.......Årets Bergsprängare 2002...........Dyno Nobel fusionerar................. 11Snøvit, världens nordligaste........345567812Undervattensprängning................ 15Gråbo Dynamit............................21Prillit har byt namn till Anolit...... 21Förbättrad tändapparat för Nonel!...15Ett uniktundervattensprojekt21Gråbo Dynamit225”KEMIX A varföraluminium”12Världens nordligasteLNG-projekt – SNØHVIT22DynoStart 2,en förbättradNONEL-tändapparatNr 1 Juni 2003 - Årgång 17Nr 1 Juni 2003 - Årgång 17Ansvarig utgivareChrister JohanssonRedaktörJohan ÅkessonReportageAnders Paus m flFotograferAnders Paus m flLayoutMarknadskommunikation,Dyno Nobel EuropeRedaktionskommittèIngegerd GustafssonChrister JohanssonJohan ÅkessonSvein HegnaAri KainulainenJan KristiansenHanne KristoffersenThor Andersen.AdressDyno Nobel Sweden ABAtt. Johan ÅkessonGyttorp, 713 82 NoraTelefon0587-850 00Repro och tryckBK grafiske, SandefjordKommentarer, idèer och förslag tillinnehållet i denna tidning välkomnastill redaktionen för SprängNytt !2SprängNytt 1 - 2003


Kära läsare!Som det har framgått av massmediaså har Dyno Nobel ASA ochThe Ensign-Bickford Company(EBCo) slutfört fusionen av sinacivila sprängmedelsverksamheter.EBCo har varit en global ochtraditionsrik branschledare inomtändmedel och specialsprängämnensedan 1836. EBCo tilldeladesnyligen Shingo-priset 2002 för”Excellence in Manufacturing”.Förutom sprängmedelsproduktererbjuder företaget också värdeskapandetjänster och stöd allt föratt kunderna skall kunna vara såkonkurrenskraftiga som möjligt.Förutom EBCo i USA omfattaruppgörelsen även EBCo’s ägarandelari Mexiko, Chile, Syd-Afrikaoch Venezuela. Dyno Nobel ASA ärsom bekant ett av världens ledandesprängmedelsföretag med fler än4000 anställda och aktiviteter i 33länder. Företaget är en aktiv aktörpå viktiga merknader såsom Skandinavien,USA, Canada och Australien,och har ökat sin närvaroi tillväxtmarknader som Asien,Afrika, Östeuropa och Latinamerika.Tillblivelsen av ett nytt DynoNobel skapar en fokuseradaktör i världsklassinom sprängämnesbranschensom framför alltkommer att spela enledande roll inom tändmedel-och sprängämnesteknologin.Den nyaorganisationen kommeratt förstärka vårgemensamma kulturmed lyhördhet, kreativtnytänkande och servicetill våra kunder.Pressmeddelandet somsändes ut i sambandmed fusionen, kan duläsa i sin helhet på sidan11 i detta nummer avSprängNytt.Vi har på sista tiden mottagit en delfrågor från våra kunder om hur manskall hålla sig uppdaterad om DynoNobels produktinformation. På vårhemsida www.dynonobel.com finnsdet alltid det senaste informationsmaterialetsom nedladdningsbaradokument. På nästa sida finner du enlathund som visar hur man enklastkommer fram till informationen.Ha en riktigt bra sommarKnut NilsenMarknadsdirektör SkandinavienGod sommar!Dyno Nobel Sweden ABGyttorp713 82 NORATel. 0587 850 00,Fax 0587 255 35E-mail :info.gyse@eu.dynonobel.comInternet:www.dynonobel.comSprängNytt 1 - 2003 3


Välkommen till vår nya hemsidawww.dynonobel.comNu har Dyno Nobels hemsida fått ett nytt utseende och en avdelning på svenska. Hur kommer man dit?Johan ÅkessonGå in på www.dynonobel.com.Du kommer då till koncernens hemsida på engelska. Klicka på ”Europe and Africa” som är den division vi i Sverige tillhör(se bild 1).Nu är du på Dyno Nobel Europes hemsida, för att byta till svenska klicka på ”svensk” (se bild 2).Här finns adresser och produktinformationer och andra upplysningar. För att se till exempel produktinformation så klickapå ”Produkter” (se bild 3)därefter navigerar du med listen längst till vänster (se bild 4).När du vill se produktinformationen om en viss produkt så klicka på texten under ”hämta” till exempel: Teknisk informationDynomit (se bild 5).Nu kommer en pdf fil att laddas ner till din dator samtidigt som programmet ”Acrobat Reader” startar.Nu kommer ett fönster att öppnas och du kan se informationen och skriva ut den eller spara den på din dator för tillgänglighetsenare (se bild 6).Om du inte har Acrobat Reader så kan du ladda hem programmet gratis om du går till www.adobe.se och under rubriken ”Support”klicka på ”Hämta Acrobat Reader”.Bild 1 Bild 2 Bild 3Bild 6Bild 4 Bild 54SprängNytt 1 - 2003


Kemix A, varför används aluminium i sprängämnet?Kjell HantoTraditionellt används aluminiumi många typer av sprängämne föratt ge mer energi, både i bulkochpatronerade produkter. Ettsådant exempel är Kemix A.Aluminium är en kostbar råvara, mendet har visat sig att sådana produkter,under vissa förhållanden, är kostnadseffektiva.bättre och framkastet ökar, det lämparsig därför speciellt som bottenladdning.Det ger också möjligheter till utvidgatborrmönster.Mot bakgrund av nämnda försök ocherfarenheter har Dyno Nobel valt enpatronerad emulsionsprodukt med aluminiumsom skall ge optimal kostnadseffektivitetför kunden.Dyno Nobel har sedan 1970-taletanvänt sin Forskningsstation förundervattensprängning i Engene föratt komma fram till hur mycket energiman får igen vid sprängning (visserligeni vatten och inte berg). Sådanaförsök har visat att man i de flesta typersprängämne uppnår extra energi motsvarandeden mängd aluminium somtillsättes. Produkter med aluminiumanvänt vid bergsprängning visar vidförsök och erfarenhet att brytningen blir(Bilde av undervannssprengning)(Bilde av målt sjokkenergi)?Exempel på mätutskrift vid vår forskningsstation på EngeneTän(k)t var det här!Evert AdamssonJag har tän(k)t på det här med klimatet.Det är orättvist. Kanske harnågon däruppe tänkt i samma banoroch bestämt sig för att vända upp ochner på alltihop. Den här vintern hardet i varje fall under långa periodervarit svinkallt längst i söder ochmånga plusgrader högt upp i norr. Såpå det viset har ju ändå viss rättvisaskipats.Det finns dom som tror att det härmed ett försämrat klimat är JohnPohlmans fel, genom att han sådärutan vidare bara släppte sitt väderoch gick i pension. Själv tror jag attförklaringen är allvarligare än så.Och jag gör vad jag kan för att retaupp mig över detta. Jag har nämligenläst nånstans att det skall vara bra förhjärtat att vara en smula förbannademellanåt. Särskilt för lite äldre män,men det gäller säkert även för mycketäldre män.Om det är tillräckligt nyttigt för attman skall kunna räkna med att fåuppleva nästa istid är väl tveksamt.Fast den lär vara på väg, även omväxthuseffekten spjärnar emot så gottden kan. Men det är väl med den sommed de uppmärksammade politikereffekternaatt den tonar ut efter hand.Ett idogt borrande i urberget har skettsedan länge – inte för att spränga idet här fallet, utan för att forska i detförgångna och med ledning däravförsöka kartlägga vår framtid.Analys av borrkärnor från havsbottenvisar att istiderna varit regelbundetåterkommande 750 000 år bakåt itiden. Nu ska det i och för sig dröja 50000 år innan nästa istid kulminerar.Sen får vi lite varmare ett tag innandet är dags igen. Andra perioden nårsin topp (ursäkta uttrycket) om ca 20000 år innan kylan avlöses av en riktigtmysig klimattyp – ungefär somdagens Grönland. Tredje periodenutgörs av den riktiga fimbulvinternsom väntas kulminera om ca 60 000år. Isen lär kunna bli tre kilometertjock i de här trakterna innan denlångsamt smälter undan igen.Det ser ut som att det gäller att hållasig riktigt förbannad under överskådligtid, men det ska väl inte vara såsvårt.Vi får se hur det går. När allt kommeromkring är det nog bäst att försökahålla humöret uppe. Det går fortarenär man har roligt. Fast det är ju inteheller så bra.SprängNytt 1 - 2003 5


ISEEInternationellt seminariumför bergbrytningsindustrin!Det årliga internationella seminariet ISEE – International Society of Explosives Engineers – ägde rumi Nashville/Tenessee, 2 – 5 februari. Ett möte där nästan ”alla är där”.Thomas BrandelSprängmedelsbranschen är en ganskaliten bransch – även om den är djup(!). Räknar man med de närbesläktadebranscherna, såsom borr- ochmätutrustning, kringutrustning, råvaruleverantöreroch last- och transportmaskiner,kan branschen mätas somnågot större, men trots detta ganskabegränsad. Därför blir ett internationelltseminarium för branschen viktig!Här får alla möjligheter att träffasoch diskutera, studera vilka nyhetersom presenteras, lyssna till föredragom erfarenheter och nya teorier somprövas. En sådan internationell konferensäger rum i USA varje år.I Dyno Nobel’s monter, från vänster: Tony Izzo ABEM , Allen Hale Dyno Nobel North America,John Anderson Dyno Nobel North America och Thomas Brandel Dyno Nobel EuropeOpryland Hotel, Nashville, USAPlatsen var vald till ”Opryland” straxutanför Nashville. Opryland är ettmagnifikt hotell med cirka 2800 rum(!) trädgårdar, parker, vattenfall ochbäckar – allt under tak. Flera konferensavdelningar,restauranger ochbutiker. Med mina europeiska ögonskulle jag med viss skepsis kalla detför något typiskt ”amerikanskt” - detskall vara stort! Fast det är onekligenimponerande!På seminariets utställningsdel kändevi igen många av våra kollegor i branschen:Ensign Bickford, <strong>Orica</strong>, DaveyBickford, Sasol och Austin Detonatorför att nämna några. Och de som intehade egen monter var i allafall representeradeav folk från sin industri.Dyno Nobel var representerade meden egen monter som Dyno NobelNorth America ansvarade för.Man kan sålunda anta med god grundatt det som visades och sades där ärrepresentativt för vad som händer isprängmedelsbranschen i dagslägetoch dess nära framtid. För mig var detförsta gången jag besökte denna konferensi USA, så jämförande intryck ärsvåra att tillgå, men ändock fanns därnågra punkter som märktes:Elektroniska tändmedelsystemvinner terrängÄven om implementeringen går någotmer långsamt än tillverkarna önskar,börjar det nu komma rapporter ävenfrån användare som beskriver de elektroniskasystemens fördelar – baseratpå utfallet av bergshanteringen. Fortfarandeskulle jag vilja beteckna lägetför produktgruppen som varande under”säljtryck”, hellre än ”kundsug”.Inga nyheter om konventionella tändmedelvisades, såsom elektriska ellericke-elektriska system. Däremot villebranschen visa upp sina elektroniskatändsystem. Satsningar på konventionellasystem visades inte offentligt.De avancerade elektroniska tändsystemenpresenteras företrädesvisför bruk ovan jordNågot märkligt faktiskt, eftersomDyno Nobels erfarenheter – egna ochinhämtade från kunder – är att störstapotentialen för elektronika sprängkapslarskulle finnas under jord – tunnelbrytning.Å andra sidan krävs detdå mer av systemet, vilket inte är lättatt uppnå!Nästa internationella konferens ägerrum i Prag i höst – EFEE (EuropeanFederation of Explosives Engineers)– en konferens som hålls vart tredje åri Europa. Dyno Nobel kommer att haen egen monter där.6SprängNytt 1 - 2003


Dyno Nobel Czech RepublicPer-Eric HåkanssonDyno Nobel Czech Republic startadesupp 1998 baserat på en optionatt bättre utnyttja den SME-stationsom var placerad i Slovakien. Ettleveranskontrakt upprättades medSeverocesk doly a.s. (SD), huvudproducentav el med sina kolkraftverki västra delen av Tjeckien.Dyno Nobel Czs SME-stationen äridag placerad inne i gruvområdet i SDTusimice i hyrda lokaler, och kontoreti SD VTP lokaler utanför Belina.Området norra Bohemien är välkäntför sina varma källor och termiskabad av vilka det i Teplice bör varadet mest kända.Från vänster Ivan Skala, Miroslav Kolarik, Karel Klug, Pavel Barton och Pavol SokolProduktionsvolymerna under åren harökat från 700 ton 1998 till 1100 ton2002. Kundunderlaget har emellertidändrats. I början var SD huvudsakligkund och tog 80 % av produktionen,men under 2002 bara 25 %. Anledningentill denna minskning är att SDhar investerat i andra brytmetoder ochspränger idag bara hårda bergformationer,den andra orsaken att kolkraftenminskat då en ny kärnkraftanläggningmed två reaktorer öppnats under åren2000 och 2001.Dyno Nobel Czech har emellertidhittat andra kunder, huvudsakligeninom stenbrott, cement- och kalkindustrier.Kunderna finns i huvudsak i densydvästra delen av Tjeckien, men harockså kunders spridda i hela landet upptill 350 km från anläggningen.Den gamla Tatra-trucken från 1992ersattes tidigt detta år med SME 29,en laddtruck från Titania i Norge, ochlastkapacitet ökade från 6,5 ton till 10,5ton. Det största problemet nu är emellertidatt en truck är inte nog.- Med en truck till kunde vi lätt säljaytterligare ton, säger Pavol Sokol,VD i Dyno Nobel Czech. - Våraorderböcker är alltid upptecknadeför de kommande fjorton dagarna,och vi måste tillbakavisa kunder avkapacitetsbrist även som vi arbetarpå förlängda 2-skift. Vi är naturligtvisglada att vara den leverantör somkunderna föredrar, men det är iblandockså krävandeatt inte kunna tillfredsställakundernasbegäran.Den Tjeckiskasprängämnesmarknadenärstabil runt 13.500ton per år, ochbulkprodukter tarmarknadsandelarfrån patroneratsprängämne.De totala voly-merna kommer sannolikt att öka underkommande år med alla nya vägprojekt,sådana som Prag-österrikiska gränsen,Prag-Dresden, Plzen-tyska gränsenoch Ostrava-Olomoue. Bara detta sistaprojekt är kostnadsberäknat till 17-29miljarder SEK.Dyno Nobel Czech Republic sysselsätteridag totalt 8 personer. PavolSokol är VD på 75 % basis, ochKarol Klug Produktionschef med 5operatörer. En sekreterare på 50 %anställning utför kontorsarbetet.SprängNytt 1 - 2003 7


Årets Bergsprängare 2002När Göran Manell, 55, fick reda på att han blivit årets sprängare 2003 blev han först mycketförvånad, eftersom han aldrig praktiskt arbetat som sprängare. Men priset motiveras väl av allade spektakulära sprängprojekt han lett som platschef, med Arlandabanan som det främsta.Sprängare med helhetsgreppAnders PauserAtt tunnelsprängning skulle bli detdominerande i Göran Manells gärningvar ingenting han trodde närhan utbildade sig till civilingenjörpå Kungliga Tekniska högskolan islutet av 1960-talet. Det var väg- ochvattenbyggnad han var inriktad påeftersom byggande var något sommånga i släkten sysslat med.– Det var rätt naturligt för min farfarhade varit en kombinerad lantbrukareoch byggmästare i Dalarna,berättar Göran Manell. Och minpappa arbetade på en husfabrik ochvar intresserad av husbyggen. Hanbyggde därför flera egna hus och närjag var tolv så hjälpte jag till väldigtmycket när vi byggde ett eget hus iStockholm dit vi flyttat.Som nyexaminerad civilingenjör1972 hamnade han ocksåpå ett konstruktionskontor,men i Tyskland ochDuisburg eftersom hanvill prova något nytt.– Jag sökte två jobbi den första tidningmed platsannonserjag köpte ochfick bägge, minnsGöran Manell.Fick tunneljobbNågot jobb direkt fick han däremotinte när han två år senare sökte sigtillbaks till Sverige och svarade påen annons om ett vägjobb på NyaAsfalt. Men ansökan ledde ändå tillatt man hörde av sig därifrån en tidsenare och frågade om han inte villeha ett annat jobb som arbetsledareför ett spränglag som sprängde förtunnelbanan vid Mörby. Sedandess arbetat Göran Manell med attspränga tunnlar.– Men det var lite märkligt att kommadit första gången när platschefenfrågade om jag sysslat med sprängningoch jag måste svara nej, minnsGöran Manell. Ändå fick jag direktgå och ta hand om ett arbetslag.Järnvägstunnel vid TrollhättanSprängnytt träffar Göran Manellnär han leder ett tunnelbygge förNCC:s räkning utanför Trollhättan.Arbetslaget har precis har inlett deförsta sprängningarna för den tunnelsom är en del i projektet att görajärnvägslinjen mellan Göteborg ochOslo dubbelspårig. Hittills har deinledande sprängningarna gått braoch öppningen med sin optimalavalvform är nästa klar.– Vi har fått en bra kontur vilketär viktigt i inledningsskedet, sägerhan och pekar på det som ska bliingången på den 3,5 kilometer långatunneln som ska vara klar 2005. Detär ett konventionellt tunnelbyggemed en framdrift på fem meter perdygn. Snabbare går det inte för vikommer att få lägga ner mycketarbete på tätningar, främst medcement.VattentunnelGöran Manell trivs bra med sitt arbete,inte minst för det fina kamratskapetpå arbetsplatsen. Många avgubbarna bor också i sinamedhavda husvagnarunder veckorna. Tunnelbyggarnaär någotav vår tids rallare,specialister som blirallt mer eftersöktadå rekryteringenav nya ungamänniskor gårtrögt.– Fast jag är 55 år gammal känner jagmig faktiskt bland de yngsta, konstaterarGöran Manell lite skämtsamt.Under veckorna blir det mycketarbete för honom för att hålla ihopverksamheten. Arbetsbelastningenhar faktiskt ökat under senare årdå kraven på dokumentation blivithögre. Även om det mesta arbetetsker i byggvagnarnas kontor så försökerhan vara ute vid bygget varjedag och följa sprängarbetet.8SprängNytt 1 - 2003


Priscermonin vid Bergssprängningskonferansen i Älvsjö. Göran här flankerad av 1:a prisutdelare Christer Johansson(håller upp checken) och en glad 2:de prisutdelare Ari KainulainenHem till MarkarydVarje fredagseftermiddag bär dethem till Markaryd där Göran Manellbor sedan det konsortium med NyaAsfalt, JM och Armerad betong efterbygget av Mörbys tunnelbanestationfick ett uppdrag att spränga en vattentunnelvid sjön Bolmen i södraSmåland. Här träffade han nämligensin fru som han har en 15-årig sontillsammans med. Det är också härhan passar på att sjunga i kör påhelgerna tillsammans med frun ochatt meka med sina två Mazdor avmodellen 626. Det är dem han körmed till vardags.– Det är både kul att meka och billigt,men mina arbetskamrater brukarskämta mycket om mina gamla literostiga bilar, säger han. Finbilenlämnar jag hemma till frun.Långa resorIbland har resorna till jobbet blivitmycket långa, som när han varutlånad expert under några månaderpå en gudsförgäten ort i Sydkorea.Från 1998 arbetade han också medNCC vid ett vägtunnelbygge i Norgemellan Bergen och Stavanger. GöranManell beskriver projektet somspektakulärt då det dels gick 260meter under havsbotten och därmedär den djupaste vägtunneln undervatten i världen, dels för den oerhörtsnabba framdriften.– Tunneln hade en frontyta på 85kvadratmeter och framdriften varvissa veckor 100 meter, berättarGöran Manell. Det ska jämförasmed 15 meter i veckan som mesti Sverige, men då är man inte allslika noggranna med injekteringsarbeteti Norge. I Sverige är vi mycketnoggrannare med att inte sänkagrundvattennivåerna. Sedan är detnaturligtvis inte något problem medgrundvatten när man spränger underhavsytan.Taket höjdesNär Göran Manell ser tillbaka på sittarbetsliv så är det just det faktum atthan väldigt konkret kan se vad somåstadkommits som är tillfredsställande.Att sedan ett bygge är spektakulärtgör jobbet intressantare ochhan minns särskilt arbetet med Arlandabanansom bland det roligaste hangjort trots ett stort ansvar över två avfyra parallella sprängprojekt.– Eftersom det var ett så kallat BOTprojektbyggde vi åt oss själva vilketgjorde att vi lättare kunde påverkaSprängNytt 1 - 2003 9


Mindre rökutvecklingNär han själv var verksam vid Södralänken 1999 så började man medSSE-sprängmedel, vilket passadebra då förvaringen förenklades ochrökutvecklingen minskar med tankepå att det handlade om ett tätbebyggtområde. Överlag har arbetet underlättatsmycket av teknikutvecklingensom ökat tempot väsentligt när detgäller borrdrivningen. När han börjadegällde konventionella tryckluftsborrarfortfarande men övergången tillhydraulaggregat kom snabbt. Baksidanav myntet är att kunskapen omberg minskat hos personalen.Ett positivt moment med att byggainom tät bebyggelse som vid Södralänken är att det blir mycket kommunikationmed de omkringboende, någotsom Göran Manell uppskattar.På samma sätt uppskattar han gemenskapenmed personalen, där det oftafinns original. Så lämnar vi honominbegripen i ett samtal med några äldresprängare som av en slump träffats ochminns hur det var att jobba i Saudiarabien.Göran Manell framför tunnelöppningen som håller på att få rätt form.lösningar och hade beställarorganisationennära oss. Det var fart ochfläkt och ibland längtar jag tillbaka.Vi fick hela tiden respons på det vigjorde.Dessutom var arbetet tekniskt avanceratdå de två tågstationerna underArlanda utgjorde en ordentlig utmaningmed sina stora spännvidder ikombination med liten bergtäckning.Märkligt nog bidrog spänningarna iberget till att taket lyftes tio mm närman sprängt färdigt.– Dessutom fanns det oerhörda värdenovanpå och det gällde att snabbt förstärkamed bergbult och sprutbetong,säger Göran Manell.Bibliotek under jordenOerhörda värden fanns också när GöranManell sprängde ut nya utrymmenunder Kungliga Biblioteket i Stockholmbara några kvarter från Stureplan.Det utsprängda bergrummet motsvaradetvå femvåningshus i storlek.– Att få jobba så centralt var kul,samtidigt som sprängarbetet krävdeprecision med ett 1800-talshus ovanpå.Det är alltid knepigt att spränga mitt ibebyggelse.Några större problem har han intedrabbats av vid sprängarbete, men hanberättar om en kollega vars arbetslagvid Södra länken lyckades spränga lossen stor sten så att den flög in i en butik.Motivering till ÅretsBergsprängare 2002Göran Manell har fått stipendiet fören gedigen och lång erfarenhet avbergarbeten under jord. Samtidigt harGöran egenskapen att vara kreativ ochuppfinningsrik. Han har dessutom drivitett antal spektakulära projekt.10SprängNytt 1 - 2003


Dyno Nobel och Ensign Bickfordfusionerar sina sprängmedelsverksamheter(Oslo och Simsbury, 5 maj 2003)— Dyno Nobel Holding AS ochEnsign-Bickford (EBCo) har idag slufört fusionen av sina civilasprängsmedelsverksamheter. Detnya Dyno Nobel, förenar två organisationeri världsklass, och utnyttjarden bästa tillgängliga teknologin ochintegrerar logistikkompetens bättreän varje organisation gjort på egenhand. Detta kommer kunderna tillgodo.Både Dyno Nobel, som ägs av detprivata investeringsföretaget IndustriKapital, och The Ensign-BickfordCompany (EBCo), ett dottersällskaptill Ensign-Bickford Industries, Inc.,är stora aktörer inom tändmedel ochspecialsprängämnen. Förutom dessaprodukter producerar och marknadsförockså Dyno Nobel, som ettav världens ledande sprängämnesföretag,ett komplett sortiment avsprängämnen och sprängtjänster.Fusionen mellan EBCos civilatändmedelsverksamhet (som har sitthuvudkontor i Simsbury, Connecticutmed produktionsställen i Connecticut,Illinois och Kentucky) ochDyno Nobel kommer att skapa en nyaffärsenhet med en årlig omsättningpå närmare USD 900 miljoner ochverksamhet i 35 länder.Huvudkontoret för det fusioneradeföretaget skall ligga i Oslo och ledasav Dag Mejdell, som koncernchef.EBCo kommer att tillföra DynoNobel alla sina tillgångar, och sommotprestation få ca 26% ägarandeli den nya enheten. De två företagensnuvarande tändmedelsverksamheter(med undantag av EBCos anläggningi Spanish Fork, Utah) kommeratt samlas i en ny affärenhet (InitiationSystems Business Unit, ISBU)med avsikt att fullfölja båda företagensframgångar inom detta område.Ledningen och anställda i den nyaaffärsenheten och Dyno Nobelsaffärsenhet kommer att hämtas frånbåde EBCo och Dyno Nobel.Skapandet av ett nytt Dyno Nobel geren fullt fokuserad aktör i världsklassinom sprängmedelsbranschen, somspeciellt kommer att ha en ledandeteknologisk roll inom tändmedel ochsprängämnen, inklusive ammoniumnitrat-produkteroch leveranssystem.Detta gör att Dyno Nobel kan uppfyllasin vision – utvecklat i närasamarbete med de nya ägarna, IndustriKapital – om att vara det ledandesprängämnesföretaget i världen.Dag Mejdell, koncernchef i DynoNobel säger följande i en kommentartill fusionen: “Fusionen av våra tvåföretag är framkommet av behovetatt bättre kunna uppfylla kundernasskiftande behov. I vår bransch gårtendensen mot nationella och internationellakontrakt, bättre och mersofistikerad service och användningav helt nya högtekno-logiska tändmedel.Tillsammans med våra respektivestarka sidor och kompetenserär det nya Dyno Nobel bättre skickatatt uppfylla dessa skiftande behov.Ralph H. Harnett, administrerandedirektör och koncernchef i Ensign-Bickford Industries Inc., tillägger,“Båda har insett möjligheten till attgå samman med en motsvarandeframgångsrik organisation, somhar tändmedels-kompetens somkompletterar vår egen, kommer attgöra det möjligt för oss att fortsättaskapa mervärden för våra kunder i enutvecklande marknad. Den nya organisationenkommer att förstärka vårgemensamma kultur med lyhördhet,kreativt nytänkande och service.”“Fusionen, som innebär att två organisationeri världsklass går sammanför att utnyttja sin samlade sprängämnes-kompetens,är i linje medIndustri Kapitals filosofi för sinainvesteringar”, säger Kim Wahl, vicekoncernchef i Industri Kapital, i ettuttalande.BAKGRUNDEBCo har varit en global och traditionsrikledare inom branschenomfattande tändmedel och specialsprängämnensedan 1836. Nyligenfick EBCo Shingo-prisen 2002 förframgångsrik produktion. Förutomsprängmedelsproduk-tion erbjuderföretaget värdeskapande tjänsteroch kundstöd som gör att de blir merkonkurrenskraftiga. Förutom EBCoi USA omfattar affären EBCos ägarandelari Mexico, Chile, Syd-Afrikaoch Venezuela.Dyno Nobel ASA är ett av världensledande sprängämnesföretag medmer än 4000 anställda och aktiviteteri 33 länder över hela världen.Företaget är en stor aktör i viktigamarknader som Skandinavia, USA,Canada och Australien, och har enökande närvaro i växande marknadersom Asien, Afrika, Öst-Europa ochLatin-Amerika.Industri Kapital är ett av de ledandeprivata investeringsföretagen iEuropa med ett aktiekapital underförvaltning på drygt EUR 3 miljarderfrån nordiska, europeiska och internationellainvesterare. Sedan etableringen1989 har Industri Kapital,genom sina fyra fonder, genomfört46 strategiska investeringar. IndustriKapital har idag en portfölj på 25företag med en samlad omsättningpå drygt EUR 11 miljarder.www.dynonobel.comSprängNytt 1 - 2003 11


SNØHVITVärldens nordligaste LNG-projektStatoil gjorde den första upptäckten på Tromsøyflaket i oktober1984. Området består av fälten Snøhvit, Albatross och Askeladd.Fälten innehåller i huvudsak gas med små mängder kondensat(lättolja).Med en sammanlagd investering på 46 miljarder NOK är detta detstörsta industriprojektet i Finnmark. Projektet medför att Hammerfestkommer att få 350 till 400 nya arbetsplatser, varav 180 avdessa kommer att vara vid LNG-anläggningen. LNG är den brittiskaförkortningen på flytande naturgas (Liquefied Natural Gas).Antagna utvinningsbara reserver är 193 miljarder m 3 naturgas och18 m 3 kondensat. Produktionen startar 2006 och kommer att ha endriftstid på ca 20 år.Tarald Husaas/Oddvar BrøndboUtbyggnad av havsbottenSnøhvit blir den första större utbyggnadenpå den norska sockeln utannågra installationer på havsytan.Ingen plattform eller produktionsfartygute i Barents hav kommer attmarkera var fältet befinner sig. Produktionsanläggningenkommer attplaceras på själva havsbotten mellan250 och 345 meter under havsytan.Här kommer det att borras 21 brunnarsom skall producera gas till de trelagercisternerna Snøhvit, Askeladdoch Albatross. Gasen kommer atttransporteras till land genom en 160km lång rörledning.Melkøya och Kvaløya för att kommatill anläggningen.På Melkøya blir gasen flytandeGasströmmen som kommer tillMelkøya kallas rågas. Den måstebehandlas innan den kyls ned tillvätskeform och exporteras medspecialfartyg. Gasen innehåller koldioxidsom skiljs ut, sänds tillbakatill Snøhvit-fältet igen och lagrasunder havsbotten. Rågasen innehållerockså kondensat (naturbensin)som separeras ut och blir en egenexportprodukt. Den innehåller ocksåvåtgaserna butan och propan, somockså kommer att skeppas ut frånMelkøya.LandanläggningenMelkøya ligger 4 km norr om Hammerfest.Det skall byggas en vägtunnelpå 2,3 km under sundet mellanProduktionsanläggningen kommer att placeras på själva havsbotten mellan 250och 345 meter under havsytan.12SprängNytt 1 - 2003


Sprängningsarbetet på Melkøya ärmycket krävande och skall genomföraspå kort tid. Ca 2,5 miljonerkubikmeter berg skall sprängas utoch arbetet kommer att pågå knapptett år. Eftersom anläggningen liggermot Nordishavet måste förbyggningenmot havet vara extremt motståndskraftig.Detta gör att en stordel av den utsprängda massan måstevara i stora block. Om sprängningarnapå ön inte ger den nödvändigastorleken på block måste dessa köpasin från annat håll.Kylanläggningen på MelkøyaEtt centralt tema under förhandlingarnaom sprängämnesleveranser varmetod- och sprängämnesval. Vårtförslag var en kombination av TitanSSE- och AnB-systemet.Kylanläggning på MelkøyaEn LNG-anläggning är en kylanläggning,där uppgiften är att kylaned gasen så den blir flytande. Dåreduceras volymen 600 gånger ochblir hanterlig för båtfrakt.Övergången från gas till vätskeformsker först vid 163 minusgrader vidnormalt atmosfärstryck.AnläggningsarbetenaTunneln tilldelades VS-gruppen(Veidekke-Selmer Skanska) och ären affär på 200 miljoner NOK. DynoNobel skall leverera sprängämne,tändmedel och prills. Tilldelningenav kontraktet för sprängning och planeringpå Melkøya gick till AFS-PhilGroup. Det är ett samarbete mellanden norska entreprenörfirman AFSpesialprojekt AS och det danskakontraktörsällskapet E.Pihl & SønA.S. Kontraktssumman var på ca700 miljoner NOK.Vid förhandlingarna med AFS-PihlGroup fick Dyno Nobel kontraktetför leveranser av sprängämne ochtändmedel.Titan är ett slurrysprängämne somlevereras direkt i borrhålen frånen slurrytruck. Detta används försprängningsarbeten där det inte skallproduceras blocksten.AnB-systemet skall primärt levereraolika varianter av aluminiseradAnolit direkt i borrhålen.Detta är en sprängningsmetod som vianser är optimal för att ge stor blockstensandeli den geologi som finnspå Melkøya. Samtidigt skall det producerasbetydliga mängder sprängdmassa på ett begränsat område.Sprängjobbet är på 2,5 miljoner fm 3och kommer att pågå i knappt ett år.Det kommer att förbrukas ca 1200ton sprängämne.Denna totallösning, som var en kombinationav produktleveranser ochförslag till metod, var avgörande förval av sprängämnesleverantör.Ca 2,5 miljoner kubikmeter berg skall sprängas ut och arbetet kommer attpågå knappt ett år.Så här långt har vi kommit igång bra.Kontraktet undertecknades den 8 juli2002 och vi var på plats med en SSEtruckden 10 juli. Sedan dess har detladdats ca 170 ton sprängämne ochtre man har nyanställts och lärts upp.En speciell AnB-truck, som bådeproducerar och levererar de speciellaAnolit-kvaliteterna, är på plats ochde första speciella blockstensalvornahar gett gott resultat.SprängNytt 1 - 2003 13


AnB-systemet levererar primärtvarianter av aluminiserad Anolitdirekt i borrhålet. Det utvecklades enspeciell energirik Anolit-variant fördetta uppdrag.Sprängningstekniken kallas Airdeckmetodenoch består av tre viktigaktorer:- ingen direkt kontakt mellan sprängämneoch berget i blockandelen.- högenergisprängämne (specialutvecklatför metoden, 40% kraftigareän standard) tillvaratar lastbarheten ibotten av salvan.- metoden ger kolossalt goda möjligheterför justering av blockstorleken.Metoden har svarat mot förväntnijgarnaoch den planlagda blockandelenhar uppnåtts så långt.Metoden illustreras som följer:1 23 414SprängNytt 1 - 2003


Undervannssprengning forfullskala testbrønnSjøentreprenørens dykkerfartøy ”Pelaren” ved kai på CCB-basen, Ågotnes utenfor Bergen.I løpet av høsten 2002 ble det gjennomført et vellykket sprengningsprosjekt på Coast Center Base(CCB) ved Ågotnes utenfor Bergen. Sprengningsprosjektet var det første steget i etableringen avNorges første undersjøiske testbrønn med tilknytning til land, som gjør det mulig å simulere de flestebrønnforhold offshore.Sjøentreprenøren AS fikk oppdraget å sprenge ut den 40 meter dype loddsjakten ned til nærmere 50meters vanndyp kloss inntil CCB-basens dypvannskai.Presis boring, riktig valg av sprengstoffer og tennmidler samt utføring av state-of-the-art sprengningsteknikkvar viktige bidrag til at sprengningene gikk som forventet.Arve FauskeSjøentreprenøren ASSjøentreprenøren er et tradisjonsriktdykkerfirma med undervannssprengingsom spesialitet. Selskapet harsolid erfaring og har utviklet utstyrog nye teknikker i bransjen de siste30 år. Selskapet holder til på Nyborgutenfor Bergen og har 12 ansatte.I fjor høst fikk entreprenøren entreprisenpå utsprengning av den spesielleloddsjakten på CCB-basen i hardkonkurranse med Selmer Skanska.Sjøentreprenøren AS har omfattendeog tungt utstyr til rådighet,deriblant flere mudringslektere, lekterefor boring og sprengning undervann, dykkerfartøy og fjernstyrtminiubåt. Til oppdraget på CCBbasenble fartøyet ”Mjø II” satt innsom er en kombinert bore-/dykkeogmudringslekter.Fartøyet har en lengde på 49 meterog en bredde på 12 meter. Det har etmaskineri bestående av hydraulaggregatpå 500 hk og et elaggregatpå 440 V/240V. Fartøyet inneholdermaskinrom og lagerrom, og har entankkapasitet på 10000 liter dieseloljeog 20000 liter ferskvann.SprängNytt 1 - 2003 15


Det gradvis økende antall av undersjøiskeinstallasjoner, kombinertmed strengere miljø-og sikkerhetskravbetyr at offshoreutstyr nå måutsettes for mer intensiv testing førdet kan settes i drift. Dette vil redusererisikoen for ulykker og tekniskeproblemer. Testbrønnen kan ogsåbenyttes av selskaper til opplæring iprofesjonelle oljerelaterte aktivitetersom bl.a. betjening av fjernstyrteminiubåter.Mudringslekteren ”Mjø ll” utenfor dypvannskaien på CCB-basenDykkerutstyret består av dykkercontainerog stasjon for 2 dykkere kl.1og klasse 3. HP/LP kompressor ogtrykkammer, i tillegg bergboreutstyr,spyleutstyr og sveise-og brenneutstyr.Dekksutstyret omfatter borerigg typeTamrock 660 CHA m/automatiskmating. Appelsingrabb 3m 3 ogHägglunds skipskran, utlegg 22m/15tonn. Fartøyet har 4 fortøyningsvinsjer,8 tonn, Atlas arbeidskompressor,12m 3 samt 20` verktøycontainer ogtilsvarende lagercontainer. Fartøyethar ingen begrensning i grave-/grabbeeller boredybder.CCB-basenVed Ågotnes på Sotra utenforBergen er det etablert et viktig senterfor ekspertise i undervannsteknologi,som også har en ledende posisjoninternasjonalt. Sentret, eller basen erbenevnt CCB (Coast Center Base).Mer enn 120 selskaper og 1200ansatte er lokalisert på basen, elleri nærheten av basen, deriblant FMCKongsberg Subsea og Kværner Oilfieldproducts for å nevne noen.Basen har mer enn 30 års erfaringi betjening av offshoreindustrien.Aktivitetene dekker alle faser avpetroleumindustrien inkludert servicefor leteboring og feltutvikling.Prosjektbeskrivelse testbrønnOppdragsgiveren for brønnsprengningsprosjekteter den privateideCCB-basen. Operatør i testbrønnenvil være FMC Kongsberg Subsea.Sjøentreprenørens oppdrag går utpå å sprenge en fullskala testbrønni form av en halvsirkulær loddsjaktmed en diameter på 7 meter fra envanndybde på ca. 10 meter ned tilca. 50 meters dyp. Loddsjakten haren steil fri flate mot sjøen, men enavstand på bare 2,8 meter fra fundamentetpå CCB-basens dypvannskai.Tidligere måtte selskapene ut påfeltet, eller dypt vann for å utførefullskala testing av undersjøiskutstyr. Sprengningen av testbrønnener første del av prosessen somvil skape Norges første fullskalaundersjøiske brønn med direkteforbindelse til land. Installasjonenvil bli en tro kopi av en undersjøiskbrønn og dermed kan både trykk ogtemperatur bli regulert for å simulerede fleste brønnforhold.I forlengelsen av testbrønnen skulledet bores et 25 meter dypt 12” (305mm) borehull for installasjon av bl.a.hydraulteknisk utstyr. Testbrønnenhar dermed totalt tilgjengelig etvanntrykk på 75 meter.FMC Kongsberg Subsea ønskerprimært å teste deres nye revolusjonerendeutstyr for Light WellIntervention (RLWI). Utstyret veier58 tonn, og sammensatt rager det 32meter. Testingen av utstyret vil blimer kostnadseffektivt og mer realistiskenn å simulere en test på land.”Mjø ll” i boringsposisjon utenfordypvannskaienSprengningsoppleggSjøentreprenøren hadde planlagt åsprenge sjakten ved hjelp av færrestmulige salver, dels for å begrenseomfanget av bruk av dykkertid.Man endte opp med 4 salver, hvoravden første salven kun var en mindreavrettingssalve av toppen for å gitilgang for boringen. Sjakten bleda delt i 3 pallhøyder fra minus 10meter til minus 48 meter, med henholdsvispallhøyde på 12 meter, 16meter og 10 meter.16SprängNytt 1 - 2003


-10 mSprengningsresultat20 meters dybde-20 m-30 mSprengningsresultat30 meters dybde-40 m-50 mSkjematisk fremstilling av den ferdig sprengte testbrønnen meddeler av utstyret montertMontering av testbrønn48 meters dybdeSprängNytt 1 - 2003 17


Boringen skulle utføres fra ”Mjø II”med boreriggen Tamrock 660 CHAm/automatisk mating. For å oppnågod kvalitet på boringen ble detbrukt styrerør og borehullsansett bleassistert av dykker. Borehullsdiameterble valgt til gjennomgående 3”.Sjøentreprenøren utførte for øvrig ogsåboringen av det 25 meter lange, 12”(305mm) store hullet i forlengelsen avtestbrønnen. Boringen ble utført meden innleid senkboremaskin. Denneboringen forløp ikke uproblematisk,løsmasser ble påtruffet etter 10 meterboring. Imidlertid, etter injeksjon avhullet kunne boringen fortsette.Av hensyn til den gjenstående ca.40 meter høye veggen i loddsjaktenskulle det utføres kontursprengningsom slettsprengning. Bergarten påstedet er Gneis med klare horisontaleog vertikale plan. Et godt utgangspunktfor slettsprengning.Sjøentreprenøren kom på et tidligtidspunkt i forbindelse med DynoNobel i forbindelse med planleggingenav boremønster og valg avsprengstoffer og tennmidler forundervannssprengningen. Entreprenørensprimære ønske var et godtfremkast og god fragmentering avsalvene. I tillegg ønsket man en finkontur og en stabil gjenstående fjellflatei loddsjakten.Valg av sprengstofferEtter at Dyno Nobels fabrikk påGullaug ble nedlagt i 2000, opphørteogså produksjonen av Extra Dynamit,et spesialsprengstoff utviklet av DynoNobel for undervannssprengningog brønnsprengning på store dyp.Tilsvarende sprengstoff lar seg imidlertidi dag ikke skaffe til veie på deteuropeiske sprengstoffmarkedet. Deter også høyst sannsynlig at et sprengstoffav denne type ikke ville oppfylledagens spesifikasjonskrav og dermedheller ikke bli CE-godkjent.Det ble anbefalt å lade med ordinærdynamitt av typen Dynomit og F-19for den første salven som gikk ned til–22 meter. Høyeste anbefalte vanntrykker i følge spesifikasjonene 2 bar(20 meter vanntrykk) for Dynomit og3 bar for F-19.DYNOPRIME finnes i 4 varianter, 250 gram til 1,7 kgDynoprime®For de neste 2 salvene, salve III ogIV, ned til –48 meters dybde bledet foreslått å anvende Dynoprime1,7 som hovedsprengstoff dette eret spesialsprengstoff som DynoNobel har utviklet i samarbeid medMuniberka, en tysk produsent avsprengstoffer. Dynoprime består aven støpt kropp av TNT/RDX, med entennerfølsom del av presset PETNrundt tennerbrønnen. Sprengstoffenehar en sterk plast ytterhylse samtegen tennerbrønn som gir beskyttetinnfesting av NONEL, eller elektrisktenner.Dynoprime har et høyt energiinnhold(> 5,5 MJ/kg), høy detonasjonshastighet(> 7000 m/s) og godvannbestandighet, og tåler størretrykkbelastninger.Testet vanntrykk er 30 meter i likhethøyeste vanntrykk for tennere.Volumstyrken er > 155% i forholdtil Dynomit. Dynoprime ble forangjeldende prosjekt vurdert å tåle50 meters vanntrykk. Dynoprime1,7 veier 1,7 kg som gir en ladningskonsentrasjonpå 4,7 kg/m, eller > 26MJ/m. Patronene har en diameter på66 mm og en lengde på 361 mm, ogviste seg å være utmerket å håndterefor dykkerne. De ble forøvrig ladetgjennom plastforingsrør i borehullet.KontursprengstoffSom kontursprengstoff ble det iden første pallsalven, salve II ladetDynomit med redusert diameter idertil egnede plast rør. Det ble brukten fordeling av 40mm, 35mm og 30med mer papirpatroner. Plastrøreneble klargjort på dekk og firt ned tildykker. I salve III ble det foreslåttå anvende 29x1110 mm DynoRex(Dynamitt) rørladninger linet med100 gram/meter detonerende lunte. Isalve IV ble det brukt 32 mm Dyno-Rex rørladninger linet med dobbel100 g/meter detonerende lunte. Ilikhet med salve II ble konturladningeneklargjort i forkant på dekk.Valg av tennsystemAv hensyn til nærheten til kaikonstruksjonen,og de relativt store salvene,ble det valgt å bruke NONELUnidet-systemet med unntak avsalve IV. I denne salven ble detvalgt å bruke NONEL MS medinitiering over vann. I dette tilfelletmaks. 3 salvehull/intervall og maks.4 konturhull/intervall. Spesialtenneremed 60 meter slangelengde blebestilt for oppgaven. Det ble brukt 2tennere med samme intervallnummerpr. hull. I salve II og III ble det lagtopp til etthullstenning på grunn av dekorte avstandene og nødvendighetenav å begrense rystelsene fra salvene.Snapline 0, 17, 25, 42 0g 67 kom tilanvendelse. I salve III ble det brukt 2tennere U 500 pr. hull.Kobling NONEL Unidet med dykkerKoblingen av salve II og III bleutført på palloverflaten av dykkerpå henholdsvis 10 og 22 meters dyp.Dykkeren hadde god erfaring i kob-18SprängNytt 1 - 2003


ling av Nonel Unidet og koblingsarbeidetgikk raskt unnauten problemer. På disse dyper det relativt dårlige lysforholdsom gjør det vanskelig åfå oversikt. Koblingsarbeideter derfor en stor utfordringfor dykkeren. Det er derforviktig at det foreligger etenkelt og systematisk koblingssystem.Et systematisktenningssystem har ogsåstor betydning for å oppnåen optimal brytningsmekanikk.Ved koblingsarbeidethar dykkeren om nødvendigassistanse fra plattformensoperasjonsrom. Herfra stårvakthavende operatør heletiden i radiokontakt meddykkeren samt overvåkningvia TV-monitor.Nedføring av konturladninger i plastrør til dykker for lading av salve II.Boremønster/ladningsberegningBoremønsteret ble vurdert ut i fra gjeldende empiriske beregningsregler for undervannssprengning og bruk av Dynomit.I det risikoen for forsagere er relativ stor ved undervannssprengning fordobles i utgangspunktet den spesifikkeladningen for å ivareta at salven likevel skal bryte ut. Som regel bores et kvadratisk boremønster.Bores hullene vertikalt økes også den spesifikke ladningen med 10% (q vert).Vanntrykket kompenseres med en økning i spesifikk ladning med 0,01 kg/m 3 pr. metervanndybde (W v).Eventuelle ovenliggende jordmasser kompenseres med en økning på 0,02 kg/m 3 pr.meter jordlag (W od).For fjellets egenvekt kompenseres med en økning i spesifikk ladning på 0,03 kg/m 3 pr. meter pallhøyde (H fjell).I beregningssammenheng gjelder da følgende samband for spesifikk ladning, q (Dynomit) :q vert= 1,10 + 0,01 x W v+ 0,02 x W od+ 0,03 x H fjell; Forsetning (V) = Hullavstand (E)V = E = √ l q/ q (m) ; l q= ladningskonsentrasjon i borehullet (kg/m)Uladet del av hullet = 1/3 av forsetningen VBoremønstret i loddsjakten på CCB-basen ble beregnet for Dynomit i den første pallsalven, dvs. salve II. Boremønstretfor salve III og salve IV ble justert med hensyn til resultatet fra salve II og bruken av det kratigere sprengstoffetDynoprime.SprengningsresultatSprengningsresultatet ble av alleinvolverte parter betraktet sommeget vellykket. På planleggingsstadietfremførte entreprenøren etønske om en fin gjenstående kontur,i tillegg til et godt fremkast og godfragmentering. Disse forventningeneble oppfylt fullt ut, ikke minst takketvære en presis boring med et minimaltboreavvik ned igjennom helesjakten.Et godt fremkast og god fragmenteringkrever høy spesifikk ladningsom kan innvirke ugunstig pågjenstående fjellflate, med mindreman anvender et tennsystem somNONEL Unidet kan motvirke dette.Med NONEL Unidet er det muligå redusere de sprengningsindusertevibrasjonene samt minske pressetpå gjenstående fjellflate gjennom enøket intervalltid.SprängNytt 1 - 2003 19


Sprengning av salve III, -22 til -38 m, 2000 m 3 gass til overflatenPallsprengning på 50 meters dybde eringen dagligdags oppgave, heller ikkefor sprengstoffleverandøren. Standarddynamitter på markedet i dag har enmaksimalt anbefalt trykkbestandighetpå 2 bar, i beste fall 3 bar.Valget av Dynoprime som hovedsprengstofffor de 2 dypeste salveneviste seg å bidra i en vesentlig gradtil det gode resultatet. Ved hjelp avDynoprime kunne man øke boremønstret,og derved redusere sprengstoffforbruketselv om salvene ble sprengtpå større dyp.For første gang ble det anvendt etspesialprodukt av denne karakter ihele salven i området 2-5 bar, medunntak av konturen. Dynoprimeviste seg å ha særdeles gode egenskaperfor undervannssprengning ogfunksjonerte tilfredsstillende underhøye vanntrykk.Sikringsbehovet i den nærmere 40meter høye skjæringsveggen i loddsjaktenvar minimalt. Det ble ikkeinnsatt en eneste bolt. Det ble kunutført rensking med spett. Mudringsbehovetble også minimalt av hensyntil det gode fremkastet. Det ble utførttradisjonell mudring med grabb forSenior dykker iføres froskemannsutstyrsalve II og III, mens Sjøentreprenørensegenutviklede Thruster blåstesålen ren for fragmenter etter salveIV. Ved hjelp av SjøentreprenørenROV miniubåt ble det holdt oppsynmed alt mudrings-og renskearbeid.20SprängNytt 1 - 2003


Gråbo DynamitVåra tankar går idag till DennisWennerö, som i början av året förloradesin livskamrat Ann-ChristineJohansson. Anki, som hon kallades,var en viktig länk inom företagetGråbo Dynamit. Anki svarade förkontorsgöromålen och de dagarDennis var ute på fältet skötte honäven lastningen. Var det ont om folkkunde hon även rycka in vid laddningarna.Vi är många både inomåterförsäljarkretsar och entreprenörföretagsom saknar Anki. Hon varalltid så glad och omtänksam motsina medmänniskor.För att den dagliga driften av företagetskall löpa vidare kommer Dennisoch Ankis dotter Hanna att lämna sittarbete i Göteborg och ingå i firman.Hanna har varit med Dennis påspränguppdrag tidigare och är ingennybörjare i branschen. Precis somDennis är Hanna inte bara van vidkraften i dynamit utan hon har ocksåen mångårig erfarenhet av kraften imotorer.AnkiHanna har i flera år tävlat inom kartingpå elitnivå. Under 2002 gjordehon ett uppehåll för att till säsongen2003 ha skrivit kontrakt med ett avSveriges just nu framgångsrikastejuniorteam inom banracing, MH-Motorsport med säte på Tjörn iBohuslän.Hannas kontrakt går ut på en fullsatsning i klassen S40-challenge,som är en enhetsklass där alla tävlarmed likadana trimmade Volvo S40.Klassen är tillika junior-SM försvensk banracing. Under säsongenkörs 7 deltävlingar av vilka en körstillsammans med STCC, dvs. denSvenska mästerskapsserien för standardvagnar.Denna deltävling körspå Falkenbergsbanan i juli månad.Hannas framfart kan du följa både iTV på Viasat sport och på hemsidanwww.sportinformation.comHanna har ett tufft program framförsig, hon kommer förutom sin hobbyatt ha fullt upp med att lära sig företagetsamt skaffa sig full kompetensinom det bergsprängningstekniskaområdet.Vi önskar Dennis och Hanna alllycka!Dennis och HannaPRILLIT har byt namn till ANOLITAnolit har från den 1/1 2003 varit benämningenpå Dyno Nobel’s ANFO-sprängämne.Namnändringen är ett led i Dyno Nobel’sglobala profilering om att ha samma namn påsina produkter vart man än i världen befinnersig. Namnändringen har också att göra medkraven om CE märkning som träder i kraft.Produkten kommer att vara samma produktsom tidigare. Namnbytet innebär såledesingen förändring av produkten mer än namnbytet.Således kommerPRILLIT A att heta ANOLITPRILLIT B att heta ANOLIT APRILLIT C att heta ANOLIT CAKVANOL att heta ANOLIT EXTRASprängNytt 1 - 2003 21


Dyno Nobel introducerar nu en vidareutveckladoch förbättrad tändapparat för Nonel!NONEL ® DynoStart 2 är en vidareutvecklad elektronisk tändapparat för säker initiering av NONELsprängkapslar.Den är uppbyggd som dess föregångare – DynoStart ”1” – där en gnista avges från enelektrod som får sin energi från en kondensator, uppladdad av ett batteri.Thomas BrandelNyheterna med DynoStart 2, eller”DS 2” som den kort kommer attkallas är i princip följande:Inbyggd slangklippFör att få ett korrekt och bra snittpå NONEL-slangen som enkeltapteras på elektroden.Kniven ärutbytbar och avstandardutförandeoch kan därförlätt bytas när denblivit slö.Förbättrad elektrodElektroden är vidareutveckladochhåller för minst1000 avfyringar.Den har docksamma mått ochdesign som denförra, varvid dennya elektrodenäven kan användastill föregångaren,DynoStart 1.Elektroden ärnumera också mekaniskt skyddadav två ”armar”. Chucken somhåller elektroden på plats är avsvart polymer.OBS! Att chucken inte behöverskruvas vid aptering av NONELslangen!Ergonomiskt utformningTändapparaten har ett hölje avslagfast plast, utformat för att passabra i handen och även lätt att ha ifickan. Med plasthöljet har ocksåvikten minskat. En kabinhake finnsockså i änden för att kunna fästatändapparaten i sele eller skärp.Särskild batteriluckaBatteribytet underlättas av att där finnsen separat batterilucka. DS 2 drivsmed ett vanligt 9V alkaliskt batteri.Om DS 2 används i stark kyla (ned till–40°C) rekommenderas ett batteri avannan typ, litiumbatteri U9VL.Förbättrad elektronikInnanmätet har förbättrats genomatt kretskortet uppdaterats med förbättradekomponenter och kondensatornskapacitet har höjts. Därförskall apparaten hålla längre och gebättre uteffekt.Andra nyheter är att apparaten ärtvåspråkig i originalutförande medsvensk och engelsk text som standard.Apparaten är också märkt medvarningssymbol vid elektroden, dågnistan har en spränning upp till2500 V – det kan kännas om man fåren sådan gnista mot sig!DS 2 är CE certifierad i enlighetmed EMC direktivet. Mer tekniskinformation om DS 2 finns i detekniska databladen som numerafinns på Dyno Nobels hemsidawww.dynonobel.comDS 2 blev klarför att börja tillverkasi serieproduktioni januari iår och vi räknardärför med attkunna börja säljaden nya tändappateni mars. Dengamla DynoStart1 kom-mer attfinnas kvar tillslagret är slut,men naturligtviskommer vi attkunna utföragarantireparationerframgent.Liksom alla våraTA - p r o d u k t e rlämnar vi 2 årsgaranti. Efterdenna tid – ellerom reparation krävs av andra skälinom garantitiden – kan vi göra detför i princip självkostnadspris.TA-produkter – både en del avtändmedel, och en service!Dyno Nobel har tillhandahållitoch tillverkat TA-produkter undermånga år! Länge har detta varit enmycket viktig del av både produktfloranoch tändmedelsystemen, ilinje med vår strävan att vara enkomplett sprängmedelsleverantör.Med NONEL´s introduktion ochdess mycket enkla mekanism förinitiering, har dock behovet – och22SprängNytt 1 - 2003


Dessutom har de TA-produkter somtillverkats under åren – både DynoNobels och våra konkurrenters skallmedgivas – varit synnerligen robustaoch byggda med en gedigen omsorgför att klara de tuffa miljöer somde utsätts för. Inte sällan ringer detkunder som har frågor kring sin tändapparat– och det visar sig att de ärfrån 1950-talet! Men de fungerar visstoch kunden känner inget direkt behovav att ”byta upp sig”.efterfrågan - av avancerade TAprodukterminskat. Stora salvoroch särskilt under jord användsidag i västvärlden nästan uteslutandeicke-elektriska tändsystemsom NONEL.Dyno Nobels strategi är dock atttillhandahålla denna produktgruppdels som en service till vårakunder, men kanske främst föratt vi ser tändapparaterna som endel av tändsystemet – som ocksåmåste fungera klanderfritt för atthela tändsystemet skall betraktassom tillförlitligt och bra. Vi satsardärför på att vidareutveckla produktgruppenså att de är modernamen också internationellt gångbara.Exempel på denna utvecklingär:DynoRem Mine (DRM)Radiostyrd tändapparat för initieringav NONEL-sprängkapslarunder jord, främst gruvor.DynoRem Surface (DRS)Radiostyrd tändapparat för initieringav NONEL ovan jord.Inbyggd slangklipp DS2DynoStart 2 (DS 2)Vidareutvecklad tändapparat förinitiering av NONEL-sprängkapslar.Beskriven i detalj ovan.RIM 2En motstånds- och isolationsmeter förkombinerad mätning av en elektrisksalvas salvmotstånd och isolation.De befintliga TA-produkterna CI 160VA och CB 20 VA (kallas även CB 400NT i Norge, då anpassad för initieringav grupp 1 och 1A-elsprängkapslar),har uppdaterats med CE certifieringenligt LVD- och EMC direktiven ochuppdaterad text på höljet.Viktig – men liten – produktgruppAntalet sprängmedelstillverkareminskar i världen. Tändmedelstillverkaregår ihop eller söker samarbetspartner.Närmaste exemplet är juDyno Nobel och Ensign Bickford.Generellt går den moderna bergbrytningenmot att använda icke-elektriskatändmedel. Där är behovet avTA-apparater mindre. I princip räckerdet med en ”DynoStart”.Försäljningsvolymen av TA-produkterminskar alltså, särskilt för elektriskupptändning. De förhållandevislåga volymer vi säljer är också ettproblem. Att sälja ett par hundra CI160 VA om året och ha denna apparati sortimentet i omkring 10 år, skalljämföras med mobiltelebranschen,eller elektronikbranschen i stort, därvolymerna räknas i miljoner ochlivscykeln i månader. Inte lätt attsäkerställa tillgängligheten av komponenteroch reservdelar! Skillnadeni produkternas teknik är faktiskt inteså stor, särskilt inte om vi jämför medvår mest teknologiskt avanceradeprodukt, DynoRem Mine.Dyno Nobel söker därför ha ettmodernt TA-program och kontinuerligtvidareutveckla nya system,och basera produkterna på standardkomponenter.De fjärrstyrda tändapparaternaär en sådan ny nisch som vitror mycket på.Att internationalisera produkternamed internationella godkännandenoch text på flera språk är ett sätt attutöka marknaden och därmed ökavolymen. Vår ambition är alltså attfortsätta tillverka och tillhandahållarobusta TA-produkter med hög kvalitetoch tillförlitlighet!Särskild batterilucka DS2SprängNytt 1 - 2003 23


SverigePORTO BETALTTunnelling Blasting Technique SeminarSeptember 8 - 9 2003, Bratislava, SlovakiaOver the years, a substantial number of blasting technicians from the wholeworld have success fully done their training with Dyno Nobel, whose prioritynumber one is promoting safety and efficiency in blasting operations. Ouraim is to attract participants who are responsible for blasting operations.UnderjordsseminariumSundsvall 30-31 oktober 2003Dyno Nobel Europe har genom årens lopp anordnat kurser och seminarierför ovan- och underjordarbete. Dessa har varit välbesökta och uppskattade.Vi har valt att genomföra ovanjords- och underjordseminarium vartannat årför att ge branchens människor en träffpunkt där tekniska nyheter, råd & rönom krav som ställs på både leverantörer, entreprenörer och de som handharprodukterna i arbetet diskuteras.Båda broschyrerna med anmälningsblankett finns att ladda hem från vår hemsida,www.dynonobel.comunder Europe and Africa /svenskFör kursanmälan och information - kontakta Kristina J:son KarlssonTel. 0587-853 67, Fax 0587-255 3524SprängNytt 1 - 2003Dyno Nobel Sweden ABGyttorp713 82 NORATel. 0587 850 00, Fax 0587 255 35

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!