Projekt Slussen - Bebyggelse och infrastruktur ... - Structor

UnderlagsrapportBebyggelse och infrastruktur4 (87)10.2 Ny reglering............................................................................................................ 8311 Samlad bedömning.................................................................................................... 8312 Referenser ................................................................................................................. 854j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

SammanfattningI detta dokument beskrivs konsekvenserna av förslag till ny reglering för Mälaren. Rapportenanvänds som underlag till miljökonsekvensbeskrivningen för tillståndsprövningen.Förslaget till ny reglering innebär att högsta vattenstånden med en 10 000 års återkomsttidminskar från nollalternativets 3,04 meter till 1,48 meter i RH2000. Även den nivå som uppstårvart 100:e år minskar avsevärt, till att hamna under den nivå som eftersträvas att Mälaren skahållas under. Ombyggnaden av Slussen innebär även att avtappningskapaciteten ökar fråndagens totalt cirka 800 m 3 /s till cirka 2000 m 3 /s.Förändrade nivåförhållanden på grund av ändrad reglering påverkar strandzonen längs helaMälaren. Påverkansområdet, och således det område som konsekvenserna beskrivs för, är detområde som påverkas av Mälarens vattenståndsfluktuationer under normaldrift eller vid extremahändelser.Aspekter som analyseras i dokumentet är bebyggelse, vägar, järnvägar, industriområden,flygplatser och energiförsörjning.Översvämningsrisken för bebyggelse och infrastruktur bedöms för nollalternativet och förförslaget till ny reglering av Mälaren. I första hand har situationen analyserats med hjälp avgeografiska analyser på kartmaterial från olika intressenter. Analysen bedöms ha en godnoggrannhet, då den baseras på nya höjddata från Lantmäteriet. Även relevanta utredningar haranvänts.Synsättet i denna analys av miljökonsekvenser är att konsekvensens storlek beror av störningensomfattning i relation till objektets känslighet och värde. Ju oftare ett objekt översvämmas destomer kan ett objekt påverkas negativt. I konsekvensbedömningen jämförs förslag till ny regleringmed nollalternativet.Förslaget till ny reglering innebär allmänt stora positiva konsekvenser för respektive aspekt dåöversvämningsrisken minskar betydligt och stora arealer och viktiga objekt skyddas motöversvämningar. Den bebyggelse och infrastruktur som fortfarande påverkas bedöms samlat fåsmå negativa konsekvenser. Överlag bedöms förslaget till ny reglering innebära tydligaförbättringar jämfört med nollalternativets stora negativa konsekvenser.I nollalternativet finns betydande arealer bebyggelse och infrastruktur som riskerar attöversvämmas under både normaldrift och extrema händelser. Särskilt utsatt är centralbebyggelse och industri i delar av Stockholm (exempelvis Blekholmsterassen, Kungsholmsstrand, Mälarhöjden, Bromma och Ulvsunda) och Västerås (centrala staden, Tidö-Lindö) ochEkerö. Även industrimark i Köping och Kungsör drabbas. Både mindre och större vägar runtMälaren, varav några av riksintresse, översvämmas och behöver stängas av. Exempelvisöversvämmas väg 53 och 55 som förbinder två sidor av Mälaren. Systemet med trafik- ochförsörjningstunnlar under Stockholm drabbas, med bland annat Riddarholmstunneln ochtunnelbanan i Gamla stan. Flera fjärrvärmeverk påverkas och får driftstörningar, bland annatHässelby värmeverk. Både normaldrift och extrema händelser kan medföra betydandemateriella och ekonomiska skador. Människor kan bli instängda, behöva evakueras eller fåproblem att nå vårdinrättningar och arbete. Sammantaget bedöms nollalternativet innebära storanegativa konsekvenser.Förslag till ny reglering innebär att bebyggelse och infrastruktur helt skyddas motöversvämningar som händer oftare än cirka vart 10 000:e år. Under normaldriften i förslag tillny reglering uppkommer således inga översvämningsrisker. Under extremdrift kanöversvämningar inträffa.Förslaget till ny reglering innebär därmed att all bebyggelse och infrastruktur som är belägenöver 1,48 meter kommer att skyddas från översvämningar. Detta innebär stora positivakonsekvenser, bland annat skyddas betydande arealer bebyggelse, vägar och industrier iStockholm (Ulvsunda, Bromma, Kungsholmen, Liljeholmen), centrala Västerås, områden längsArbogaån i Köping, Kungsör, centrala Enköping samt både centrala Ekerö och glesbygd påMälaröarna.

4 Metodik för analyserna4.1 Geografiska analyser4.1.1 HöjdsystemRunt Mälaren förekommer i första hand de fyra höjdsystemen RH00, RH70, RH2000 samtMälarens höjdsystem. I vissa kommuner förekommer även lokala höjdsystem. Alla nivåer idetta dokument anges i RH2000.Förhållandet mellan RH2000 och RH00 skiljer sig åt beroende på var man är i Sverige.Förhållandet för några orter runt Mälaren är enligt tabellen nedan:RH2000RH00Södertälje 0 - 0,52Västerås 0 -0,58Stockholm 0 -0,525Uppsala 0 -0,62Köping 0 -0,573Enköping 0 -0,5674.1.2 Nationella höjddatabasenDen höjdmodell som har använts bygger på höjdmätningar utförda under 2011. Höjdmodellenutgör ett regelbundet rutnät av punkter (celler) med 2 meter mellan varje punkt. Noggrannheteni höjdled kan variera på grund av olika omständigheter i terrängen men de vanligaste orsakernatill en försämrad noggrannhet är brant terräng samt låg och tät vegetation. Den beräknadenoggrannheten på plana ytor med hård beläggning (till exempel asfalt) ligger på omkring0,06 meter och mer varierad terräng kring 0,24 meter.4.1.3 Geografiska analyserGeografiska analyser har genomförts för att beskriva konsekvenserna vid höga vattennivåer(översvämningsskikt). De dataskikt som använts är baserade på resultatet från SMHIsmodellering (kapitel 3).Dataskikten har tagits fram genom att välja ut de celler ur höjddatamodellen som har etthöjdvärde som är lägre än en viss nivå och slå ihop dessa till ett skikt. Ytor som har etthöjdvärde som är lägre än den aktuella nivån, men som inte ligger i anslutning till Mälarenbetraktas som instängda och kan inte nås från Mälaren. De instängda ytorna har gallrats bortfrån dataskikten.Nedanstående vattennivåer ligger till grund för de geografiska översvämningsanalyserna.Modelleringsresultatet för vattennivåer > 1,7 meter är osäkert (se kapitel 3).12j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

DataskiktHögsta högvatten för den modelleradeperioden 1976-2005Vattennivå(meter)1,47100-års nivå i nollalternativet 1,86100-års nivå i ny reglering 1,281000-årsnivå i nollalternativ 2,881000-årsnivå i reglering 1,3310000-årsnivå i nollalternativ 3,0410000-årsnivå i ny reglering 1,48100-årsnivåerna avser nivåer vid en ungefärlig 100-årstillrinning i kombination medSaltsjövattenståndet 0,77 meter.1 000-årsnivåerna avser nivåer vid en ungefärlig 1000-årstillrinning i kombination medSaltsjövattenståndet 0,77 meter.10 000-årsnivåerna avser dimensionerande nivå enligt Flödeskommitténs riktlinjer ikombination med Saltsjövattenståndet 0,77 meter.I förslag till ny reglering ligger 100-årsnivån på 1,28 meter, alltså under vattennivån 1,39 metersom är den vattennivå som eftersträvas att Mälaren ska hållas under. Även 1000-årsnivån på1,33 meter ligger under nivån 1,39 meter. Utifrån detta dras slutsatsen att 100-årsnivån och1000-årsnivån i huvudalternativet inte innebär någon negativ påverkan för bebyggelse ochinfrastruktur då dessa antas vara anpassade till Mälarens högsta nivå. Dessa vattennivåeranalyseras därmed inte vidare i detalj, med exempelvis GIS-analyser, i huvudalternativet.4.1.4 Geografiskt underlagÖversvämningsrisker för bebyggelse och infrastruktur analyseras utifrån hur de berörs avvattenståndsförändringar.Som huvudsakligt underlag för analys av översvämmad bebyggelse och infrastruktur harLantmäteriets fastighetskarta använts.Fastighetskartan är en topografisk karta som är framställd för att användas i skalområdet 1:10000 – 1:20 000. För väldefinierade objekt som vägar och byggnader har fastighetskartan enlägesnoggrannhet på 2 meter. Lägesnoggrannheten är lägre för mindre väldefinierade objekt.Fastighetskartan har ett heltäckande markskikt som innehåller bland annat olika typer avbebyggelse och industri, odlad mark, skogsmark, öppen mark. Antalet klasser är relativt få ochgenerella och det finns ingen mer detaljerad indelning. Klasserna har dessutom en allmändefinition som inte är anpassade för något specifikt ämnesområde. Detta innebär att analysen idelar kan bli grov.Så långt det varit möjligt har kartor, flygfoton och utsiktsbilder samt information använts frånwww.eniro.se för att få en uppfattning om analysens tillförlitlighet.En stor osäkerhet är att även om bebyggelse enligt den geografiska analysen ligger under dendimensionerande vattennivån kan byggnaderna vara anpassade till att ligga nära vattnet och tålaöversvämning. Detta gäller speciellt nybebyggelse. Även för industrimark finns en osäkerhet ipåverkan eftersom industriområden ofta har stora tomma ytor som inte skadas av attöversvämmas och verksamheten då kan fortsätta utan direkt påverkan. Påverkadeindustribyggnader fångas upp i analys av påverkade byggnader, se vidare kapitel 4.4.13j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

4.2 BebyggelseFör varje studerad vattennivå har arealen påverkad bebyggelse och byggnader analyserats ochsammanställts i en tabell.Lantmäteriets fastighetskarta har använts som grund i analysen för vilka markytor somöversvämmas vid de studerade vattennivåerna. Detta har använts för att visa arealen påverkadbebyggelse. De skikt som har använts är hög bebyggelse, låg bebyggelse, sluten bebyggelse ochtorg. Områden där bebyggelsen är mycket gles klassas i Lantmäteriets karta som öppen markeller dylikt och finns inte med i denna analys.För att få reda på hur stora arealer byggnader som blir berörda vid de olika vattennivåerna harfastighetskartan och fastighetsregistret använts. I analysen har översvämmade byggnaderidentifierats med fastighetskartan och fastighetsregistret har använts för att identifiera vadbyggnaderna nyttjas till. Den angivna påverkade byggnadsarealen kommer från beräkningar avöversvämmade byggnader med fastighetskartan, vilket inkluderar hela byggnadsskiktet och intebara inom bebyggda områden. Arealen för byggnader kan vara något överskattad på grund avatt ytbildningen på byggnader i fastighetskartan inte är helt korrekt.Arealangivelserna har avrundats till närmaste tusental (vid små arealer till närmaste 500-tal)med hänsyn till felmarginal i beräkningarna samt osäkerheterna i vattennivåer.De verksamheter som har identifierats är: Bostad (exempel: småhus, friliggande, kedjehus, radhus, flerfamiljshus).Samhällsfunktion (exempel: badhus, brandstation, hälsocentral, sjukhus, skola)Verksamhet (exempel: hotell, kontor, handel, restaurang, parkeringshus)Ekonomibyggnad (exempel: lada, maskinhall, djurstall, växthus)Komplementbyggnad (exempel: uthus, garage, carport, cistern, lager, sjöbod ellerfriggebod) Övrig byggnad (exempel: kolonistuga eller fristående skärmtak )Antal påverkade byggnader vid olika vattennivåer har inhämtats från Myndigheten församhällsskydd och beredskap, MSB (2012, Bilaga 3).Analysen tar inte hänsyn till om bebyggelsen är anpassad till översvämning. Analysen tar inteheller hänsyn till om den nedersta våningen i ett flerbostadshus innehåller en verksamhet, utandetta redovisas som bostad.Klimat- och sårbarhetsutredningens delbetänkande (SOU 2006:94) används somkompletterande källa till beskrivningen av översvämningsriskerna i nollalternativet.Kommunerna Västerås, Strängnäs, Ekerö och Stockholm har kontaktats via telefon för attundersöka om några skyddsåtgärder gjorts för de utpekade objekten. Inga fysiska åtgärder harvidtagits, men en medvetenhet om översvämningsrisker finns hos kommunerna.Påverkad befolkning vid olika vattennivåer beskrivs av Myndigheten för samhällsskydd ochberedskap, i MSB (2012, Bilaga 4), vilket är en redovisning av ett regeringsuppdrag rörandekonsekvenser vid översvämning i Mälaren. Påverkade personer är uppdelade på dag- ochnattbefolkning. Dagbefolkning beskriver förvärvsarbetande som redovisas efter arbetsställetsgeografiska läge, och tar inte hänsyn till var personen är folkbokförd. Nattbefolkning avser denfolkbokförda befolkningen och var denna är folkbokförd (dess geografiska läge). Statistik fördag- och nattbefolkning har kopplats samman med geografisk information för att möjliggörageografiska analyser över hur många som påverkas av en översvämning vid ett specifiktvattenstånd. Resultatet från MSB (2012, Bilaga 4) används för att redogöra hur många personersom blir direkt berörda vid de aktuella vattennivåerna.Länsstyrelsen i Stockholm har gjort en kartläggning av kommunerna i länets arbete medanpassning till ett förändrat klimat (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011b), vilket även14j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

inkluderar förberedelse och hänsyn till översvämningar. Genomgången visar att av länetskommuner är det endast ett fåtal som utför ett uttalat klimatanpassningsarbete. Som en del avanpassningsarbetet har ett flertal kommuner använt den regionala utvecklingsplanen RUFSgenom att hänvisa till de riktlinjer och rekommendationer som anges för översvämningsriskkring Mälaren. Texter kring klimatanpassning och översvämningsrisker finns också ellerplaneras att ingå i några kommuners översiktsplaner.4.3 Vägar och järnvägarFör varje studerad vattennivå har sträckan påverkad väg och järnväg analyserats ochsammanställts i en tabell.En analys har gjorts utifrån ett geografiskt dataskikt med vägar och järnvägar från Lantmäterietsfastighetskarta. I skiktet finns vägar och järnvägar av alla storlekar med. I analysen har vägardelats upp i allmänna vägar (motorväg, allmän väg med skilda körbanor, allmän väg klass I, IIoch III) och övriga vägar (bilväg/gata, kvartersväg, genomfartsgata och sämre bilväg). I förstahand beskrivs konsekvenserna för det större vägnätet i denna rapport. Mindre vägar, kallasövriga vägar, beskrivs övergripande avseende total översvämmad sträcka vid olika nivåer.Broar och järnvägar som sammanfaller med Mälarens vattenyta har tagits bort ur analysen,eftersom de annars indikerades som översvämmade trots att de är broar högt över vattnet.Tyréns bedömer att om någon viktig bro riskerar att översvämmas bör det ha framgått avKlimat- och sårbarhetsutredningen. Därtill beaktas om någon vägsträcka nära strandenöversvämmas vilket ger en indikation på att bron i närheten är en lågbro. Vägavsnitt direkt vidvattnet, i anslutning till en bro, kan dock felaktigt markeras som översvämmad på grund av attden noggrannheten inte finns i underlagsmaterialet. Trafikverket har i detalj studeratöversvämningshotade vägar och broar, och analyserna har även kompletterats med resultat fråndetta arbete. Felkällan torde därmed i stort ha eliminerats.Trafikverket (dåvarande Vägverket) lät under 2007 mäta in delar av vägnätet som bedömdesligga inom översvämningskänsliga områden. Vectura som genomförde mätningen bedömernoggrannheten till cirka +/- 10 centimeter. GIS-skikt från denna mätning har använts för analysav vägar. Denna analys har hög noggrannhet på de sträckor där mätningar är genomförda.Trafikverket har efter detta arbete fortsatt med att identifiera vägar som riskerar att påverkas avnaturolyckor (översvämningar, ras, skred och erosion). Det fortsatta arbetet har utgått frånöversvämningskarteringar och har gått längre med bland annat fältinventeringar än det tidigarearbetet med Klimat- och sårbarhetsutredningen (Trafikverket, Lennart Roos, 2011-10-21, pertelefon, Vectura, Henric Nilsson, 2011-10-24, 2011-10-26, 2011-11-02 per telefon och mejl).Trafikverket har identifierat vägar som riskerar att översvämmas vid 100-års respektivedimensionerande nivå med dagens reglering. De har dock utgått från MSB:s (tidigareRäddningsverket) översvämningskarteringar, vilka skiljer sig från de nivåer som används här.Hänsyn tas till detta i analyserna.Översvämningshot mot trafik- och försörjningstunnlar i Stockholm har utretts i rapporten Riskochsårbarhetsanalys avseende översvämningshot mot trafik- och försörjningstunnlar iStockholms län (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011a). I utredningen har höjder förtunnelingångar och möjliga anslutningspunkter utretts. Här används resultatet för trafiktunnlar.SL (AB Storstockholms lokaltrafik) har utrett översvämningshot mot tunnelbanan vilketsammanställts i rapporten PM Översvämningsrisker i tunnelbanan, kartläggning av platser därvatten kan läcka in i anläggningen (SL, 2010). Rapporten utgör underlag avseende tunnelbanan.4.4 IndustrierAnalys av industriområden har gjorts med hjälp av ovanstående GIS-skikt för olika vattennivåerpå samma sätt som för bebyggelse med den enda ändringen att enbart mark som avserindustrimark i fastighetskartan tagits med samt industribyggnader enligt fastighetsregistret.15j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

För industribyggnader har både hus och uthus/övrig byggnad inkluderats. Detta då industrierkan ha lagerbyggnader eller dylikt som kan vara registrerade som uthus, innehållande materialeller maskiner.I arbetet med Klimat- och sårbarhetsutredningen togs en lista fram på de industrier som kundedrabbas av dagens 100-årsnivå och dimensionerande nivå. Denna lista finns hosRegeringskansliet men har inte studerats i denna rapport. Tyréns har antagit att de viktigasteslutsatserna finns redovisade i delbetänkandet och att något väsentligt därmed inte missas.4.5 FlygEnbart större flygplatser har beaktats. Västerås flygplats ligger inom påverkansområdet.Bromma flygplats ligger utanför påverkansområdet och behandlas inte vidare.4.6 EnergiförsörjningEnergiförsörjning och transformatorstationerSom grund för översvämningsanalys av transformatorstationer har Lantmäteriets skikt frånfastighetskartan använts. För varje studerad vattennivå har de transformatorstationer somriskerar att översvämmas vid den nivån tagits fram.Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har som en del i regeringsuppdraget studerat hursamhällsviktig verksamhet, inklusive energiförsörjning, påverkas vid olika vattennivåer iMälaren. Studien har använts som kompletterande underlag (MSB, 2012, Bilaga 2). I studienredovisas även kostnader till följd av störningar, för detaljerad information om kostnaderhänvisas till MSB (2012) Bilaga 2.För påverkan på elförsörjningen har även Klimat- och sårbarhetsutredningens slutsatser använtsför nollalternativet.Alla typer av verksamheter är beroende av strömförsörjning, och de kan försörjas av nätstationereller fördelningsstationer som ligger långt från verksamheten (kilometer). Detta innebär attverksamheter utanför översvämningsområdet kan påverkas indirekt och få störningar till följdav avbrott i elförsörjningen (MSB, 2012, Bilaga 2). Detta beroende har inte utretts inom det härarbetet, men kan innebära att fler verksamheter påverkas, till följd av avbrott iströmförsörjningen, än de som är fysiskt påverkade av översvämningen.KraftverksmagasinAnalysen görs på de anläggningar som har Mälaren som nedströms vattenyta, och dessa haridentifieras tillsammans med kraftverksbolagen. Kraftverken är inte belägna så att de riskerar attöversvämmas men däremot skulle de kunna påverkas genom att den förändrade regleringenpåverkar produktionskapaciteten. Vattenkraftverk långt upp i Mälarens vattensystem bedömsinte påverkas av en ändrad reglering, då vattenytan nedströms kraftverken inte står i direktförbindelse med eller reagerar på Mälarens nivå.Kraftverkens produktion är direkt beroende av fallhöjden på nedströms sida. Mälarens regleringpåverkar vattenståndet nedströms de aktuella vattenkraftanläggningarna. Eftersom vattennivånuppströms är oförändrad kommer fallhöjden att ändras om Mälarens nivå ändras, vilket skullekunna påverka kraftproduktionen.Nedan visas en formel för förhållandet mellan olika faktorer och utvunnen effekt. Formeln visaratt det finns ett direkt samband mellan effekt och fallhöjdens förändring. Vattenkraftverkenpåverkas redan vid förändringar på centimeternivå. Översiktliga beräkningar avseendeproduktionsbortfall har utförts av SWECO (2012-02-10).För verkningsgrad har standardparametern 0,8 använts.16j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

P * g qhP effekt,kW verkningsgrad2g jordacceleration (9,82 m / s )q vattenföring,m/ sh vattenståndsförändringFörlorad energimängd beräknas enligt följande:E P* tE Energimängd ( kWh)t tidi timmar3P Minskad effekt enligt ekvation ovanför effektmisnkningBeräkningarna är utförda avseende medelvattenståndets förändring. En mer detaljerad studieinnehållande regleringsberäkningar för observerad vattenföring under samma period somSMHI:s beräkningar omfattar, 1976-2005, vilket skulle ta hänsyn till bland annatmagasineringsmöjligheter och årstidsvariationer, har inte bedömts vara motiverat med hänsyntill resultatet och den omfattning en sådan utredning innebär. Skillnaderna i produktion blirtroligen av samma storleksordning som redovisas här (SWECO, 2012-02-10).FjärrvärmeFör fjärrvärmeverk används Klimat- och sårbarhetsutredningen, den geografiska analysen samtkontakt med vissa fjärrvärmeverk för konsekvensanalysen.MSB (2012, Bilaga 2) har använts för ytterligare information om påverkade fjärrvärmeverk ochantal berörda personer. I rapporten redovisas inte identiteten på berörda objekt, varförinformationen här endast anges på länsnivå. I studien redovisas även kostnader till följd avstörningar, för detaljerad information om kostnader hänvisas till MSB (2012) Bilaga 2.De geografiska analyser som genomförts för fjärrvärmeledningar redovisas översiktligt och hargjorts på motsvarande sätt som för bebyggelse. Ledningar i vatten ingår inte i analyserna.I det insamlade geografiska datamaterialet finns vissa uppgifter om fjärrvärmeledningar ochvärmeverk inom vissa kommuner och kommunala bolag (Järfälla, Köping, Telge Nät(Södertälje och Södertörns fjärrvärme (Botkyrka, Huddinge)). Materialet är dock inte komplettoch ett flertal kommuner saknas i materialet. Fjärrvärmeledningar är därutöver nedgrävda imarken på olika djup och påverkas inte direkt av en översvämning. Fjärrvärmeledningar kanockså klara att översvämmas eller ligga i vatten en begränsad tid, dock med risk för störrevärmeförluster om isoleringsmaterialet fuktas. En översvämning behöver således inte innebäranegativa konsekvenser för fjärrvärmenätet.Att analysera konsekvenserna i detalj för fjärrvärmeledningar har bedömts som ett föromfattande arbete för att vara rimligt, arbetsinsatsen bedöms inte vara motiverad med hänsyntill att den planerade verksamheten innebär en stor förbättring för denna typ av infrastrukturjämfört med nollalternativet.Frikyleanläggningen i NorrströmDet finns en befintlig anläggning för frikyla i Norrström, samt planeras för ytterligare enanläggning. Information om anläggningarna har samlats in genom intervju med denprojekterande konsulten (Kylklövern AB, Hans Tönnerfors, 2010-03-05) samt genom vattendom(Stockholms tingsrätt, 1989-12-15).FörsörjningstunnlarI Klimat-och sårbarhetsutredningens delbetänkande (SOU 2006:94) uppmärksammades detsystem med försörjningstunnlar för vatten, avlopp, el, fjärrvärme och fjärrkyla samt tele- och17j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

datakommunikation som finns under centrala Stockholm. Tunnelsystemet bedömdes iutredningen vara översvämningshotat, men i vilken omfattning var oklart. Detta har därefter påuppdrag av regeringen, via Länsstyrelsen i Stockholms län, utretts vidare i rapporten Risk- ochsårbarhetsanalys avseende översvämningshot mot trafik- och försörjningstunnlar i Stockholmslän (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011a). I utredningen har höjder för tunnelingångar ochmöjliga anslutningspunkter mellan tunnelsystemen under Stockholm utretts. Resultatet avseendeförsörjningstunnlar är till stora delar sekretessbelagt, men de offentliga delarna används i dennaanalys.5 Beskrivning av nuläge och förutsättningar5.1 RiksintressenI bilden nedan redovisas riksintressen för väg och järnväg i Mälarens närområde. Delar av dessavägnät ligger inom påverkansområdet (som utgörs av dimensionerande nivå i nollalternativet),bland annat väg 55 och väg 53 samt E 20 utanför Kungsör.För järnvägar av riksintresse finns långa sträckor inom påverkansområdet, bland annat vidKungsör, Köping och Strängnäs samt förbi Kvicksund. Järnvägen förbi Kvicksund upp motHallstahammar bedöms vara utsatt för höga vattennivåer då järnvägen går nära vattnet på långasträckor. I Stockholm finns järnvägstunneln Riddarholmstunneln inom påverkansområdet, sevidare kapitel 5.3.Västerås flygplats är av riksintresse för luftfarten, se vidare kapitel 5.5.VästeråsFigur 5.1 Riksintressen väg och järnväg runt Mälaren samt sträckor inom påverkansområdet, sommotsvarar den dimensionerande nivån i nollalternativet (3,04 meter). © Lantmäteriverket S2011-08-24_118j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

5.2 BebyggelseKlimat- och sårbarhetsutredningen har i sitt delbetänkande (SOU 2006:94) beskrivit nuvarandeförhållanden avseende bebyggelse runt Mälaren. Stora delar av Västerås och Stockholm medförorter ligger i anslutning till sjön och kan påverkas av höga vattennivåer (upp tilldimensionerande nivå). Bebyggelsen består både av tät stadsbebyggelse och glesare bostadsbebyggelseoch andra lokaler.Det finns även mindre orter som ligger på utsatta platser runt sjön. Det gäller Mariefred, Ekeröoch Köping. Dessutom finns ett stort antal mindre samhällen samt enskilda bostadshus ochfritidshus inom översvämningskänsligt område.Inom påverkansområdet finns en dagbefolkning om cirka 8 600 personer, och en nattbefolkningom nästan 6 000 personer. Den berörda befolkningen är spridd mellan de fyra påverkade länen,men flest berörda personer finns inom Stockholms län och Västmanlands län (MSB, 2012,Bilaga 4).I Figur 5.2 redovisas bebyggelse från fastighetskartan inom påverkansområdet.Figur 5.2 Lilafärgade områden avser bebyggelse inom påverkansområdet, som motsvarar dendimensionerande nivån i nollalternativet (3,04 meter). Rödfärgade områden avser industriområdeni Lantmäteriets fastighetskarta på samma nivå. © Lantmäteriverket S2011-08-24_15.3 Vägar och järnvägarRunt Mälaren finns låglänta områden med vägar och järnvägar som ligger inompåverkansområdet (som utgörs av dimensionerande nivå i nollalternativet), vilket visas i Figur5.3.Trafikverkets utredning (2011-10-26) avseende naturolyckor visar att det finns ett flertalöversvämningshotade vägar runt Mälaren och inom påverkansområdet. Bland annat är Ekerösärskilt utsatt. Även Strängnäs har många låglänta vägsträckor.19j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 5.3 Redovisning av vägavsnitt (allmän och övrig väg) och järnvägsavsnitt inompåverkansområdet, som motsvarar den dimensionerande nivån i nollalternativet (3,04 meter). ©Lantmäteriverket S2011-08-24_1Det finns tre trafiktunnlar i Stockholms län som har tunnelingångar som ligger låglänt i närhettill Mälaren och som hotas av översvämningar i dagsläget. Blekholmstunneln är en vägtunnel icentrala Stockholm. Riddarholmstunneln är en dubbelspårig järnvägstunnel underRiddarholmen. All järnvägstrafik från Stockholms Centralstation som ska söderut, i landet och iStockholm, och all trafik söderifrån som ska till Stockholms Centralstation passerar genomRiddarholmstunneln. Den tredje och sista trafiktunneln som kan påverkas av höga vattennivåer iMälaren är tunnelbanan i Gamla stan. (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011a). I övrigt påverkasinga andra tunnelbanestationer av höga nivåer i Mälaren (SL, 2010).Tunnelbanan i Gamla stan har ett utsatt läge för höga nivåer i Mälaren. Norr om stationen iGamla stan går tunnelbanan ner i en tunnel mot T-centralen. Vid tunnelmynningen finns ettanslutande vattentätt tråg, vars överkant ligger på nivån 1,78 meter. I Figur 5.4 - Figur 5.6 nedanvisas schematiska bilder över anläggningens konstruktion.20j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 5.4 Tunnelbanan i Gamla Stan. Schematisk beskrivning av konstruktionen och dess olikadelar. Området inom den röda cirkeln visas mer i detalj nedan. Från SL, 2010.Figur 5.5 Tunnelbanan i Gamla stan, tråget som sluter an mot den norrgående tunneln mot T-centralen. Trågets kant utgör gräns för när vatten tränger in i tunnelbanan och trafiken måstestängas av. I bilden visas schematiskt situationen år 2000. Efter bild från SL, 2010.Figur 5.6 Tunnelbanan i Gamla stan, olika vattennivåer i förhållande till trågets överkant.Efter bild från SL, 2010.21j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Utanför tråget finns pumpgropar med fast installerad rördragning, till vilken pumpar kankopplas. Pumparna håller nere vattennivån utanför trågkanten, och effekten uppskattas till cirka0,1 meter. Dränerings- och dagvattenledningar som passerar spårområdet har avstängningsventilför att vatten från Mälaren inte ska rinna in bakvägen in i spårområdet. SL har också förberettbarrikadmaterial att lägga över trågkanten, för att hindra vattnet från att rinna in ispåranläggningen. Anläggningen skyddas då för vattenstånd upp till 2,03 meter och det finns såkallade katastrofpumpar i en pumpstation mellan Gamla stan och T-centralen som kan ta handom vatten som tränger igenom barrikadmaterialet. Även teknikutrymmen är anpassade till nivån2,03 meter som är lägsta golvnivå i dessa utrymmen (SL, 2010).Om vattnet stiger ytterligare, över både trågkant och barrikadmaterial, finns skyddsportarmellan Gamla stan och T-centralen som stängs om pumparna inte klarar att hålla undan vattnet.Det inträngande vattnet kan då inte nå resten av tunnelbanesystemet (SL, 2010).Gamla stans biljetthall ligger under spåren och är inte sammankopplad med spåranläggningen.Stationens entré mot Riddarfjärden ligger lågt och ytvatten kan tränga in vid vattennivåer över1,88 meter. Redan vid nivåer mellan 1,33 och 1,53 meter i Mälaren är det dock troligt att vattenbörjar läcka in genom olika gjutskarvar, kabelgenomföringar, sprickor, äldre avloppssystem ochannat i Gamla stans tunnelbanestation. År 2000 steg Mälarens nivå till 1,42 meter och det fannsdå begränsade mängder vatten på golvet i biljetthallen, men inga inskränkningar gjordes itrafiken (SL, 2010, SL, Ronny Öberg, 2009-06-05 och 2010-08-30, muntligen per telefon ochper mejl).5.4 IndustrierEtt antal industriområden ligger nära Mälaren. I Figur 5.2 visas en översikt av industriområden,från fastighetskartan, inom påverkansområdet.Större områden med låglänta industriområden finns i Västerås, Köping och Stockholm. ÄvenBotkyrka, Ekerö, Strängnäs, Kungsör och Eskilstuna har låglänta industriområden i anslutningtill Mälaren.5.5 FlygFlygplatsen i Västerås ligger inom påverkansområdet, i ett låglänt område känsligt föröversvämningar. Den är också utpekad som riksintresse för luftfarten.5.6 EnergiförsörjningEnergiförsörjning och transformatorstationerEnligt fastighetskartan finns fyra transformatorstationer inom påverkansområdet.MSB (2012, Bilaga 2) har identifierat 37 transformatorstationer, som försörjer samhällsviktigverksamhet, inom påverkansområdet.KraftverksmagasinKraftbolag med vattenkraftsanläggningar vid Mälaren är Mälarenergi och Strömfallet AB.Dessa anläggningar kan påverkas av en ny reglering.E.ON har vattenkraftsanläggningar i Bergslagen, men dessa är långt upp i vattensystemet ochkommer enligt E.ON själva inte att påverkas (E.ON, Roine Fransson, 2009-04-29 muntligen pertelefon). Vattenfall och Fortum saknar vattenkraftverk i området. Det finns inte heller någraandra kraftbolag med vattenkraftverk i direkt anslutning till Mälaren.Mälarenergi har ett antal vattenkraftverk i Mälarens system upp i Bergslagen. KraftstationernaTurbinbron i Västerås och Kallstena i Hedströmmen vid Köping har Mälaren som nedströmsvattenyta och energiuttaget påverkas av Mälarens nivå (Mälarenergi, Ulf Andersson, 2009-04-15 muntligen per telefon).22j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Strömfallet AB har kraftstationerna Kvarnfallet och Nyby i Eskilstunaån. Dessa ligger näraMälaren och är beroende av dess nivå för vattenytan nedströms.För berörda vattenkraftverk finns inga forssträckor eller flaskhalsar, mellan stationerna ochåarnas utlopp i Mälaren, som jämnar ut nivåförändringar i Mälaren.Avbördningskapaciteten genom Torshälla (Kvarnfallet, Nyby och slusskanalen) från Hjälmarenär redan idag den trånga sektorn i Eskilstunaån och vid en högflödessituation kan det bli svårtatt avbörda tillräckligt med vatten för att undvika en översvämning uppströms. Strömfallet ochEskilstuna kommun arbetar med att öka kapaciteten, vilket är komplicerat (Strömfallet AB,Henrik Sandberg, 2009-06-05 per mejl, Hjälmarens vattenvårdsförbund, 2007-02-28).I Tabell 5.1 nedan finns information om aktuella vattenkraftverk. I Figur 5.7 visas ungefärligageografiska lägen för vattenkraftverk runt Mälaren.Tabell 5.1 Sammanställning av information för Strömfallets vattenkraftverk Kvarnfallet och Nybysamt Mälarenergis Turbinbron och Kallstena. Vid Kvarnfallet pågår en utbyggnad avtappningskapaciteten, nuvarande kapacitet visas inom parantes.Kvarnfallet Nyby Turbinbron KallstenaFallhöjd 5,3 meter 6,5 meter 3,6 m 4,7 meterEffekt 0,8 MW 0,4 MW 0,150 MW 0,35 MWVerkningsgrad 80-85% 80-85% - -Vattenföring 24m 3 /s (17m 3 /s) 8 m 3 /s 5,2 m 3 /s 12 m 3 /sFigur 5.7 Vattenkraftverk inom påverkansområdet. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1FjärrvärmeDet finns ett antal fjärrvärmeledningar som ligger nära Mälaren inom de kommuner för vilkadata finns. Totalt ligger 3,3 km fjärrvärmeledningar inom påverkansområdet (under nivån 3,04meter), ledningar i vatten undantaget.Det finns också flera fjärrvärmeverk inom påverkansområdet, bland annat Hässelby värmeverk.23j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Frikyleanläggning i NorrströmFör den befintliga frikyleanläggningen i Norrström finns ett vattenintag i ett galler i kajkanten.Vattnet bräddar in i en pumpgrop. Pumpgropens överkant ligger på nivån -0,87 meter. Runtpumpgropen finns en kaj med höjden 1,47 meter. Det finns även en dörr in till fastigheten.Dörrens tröskel har nivån 1,53 meter.Försörjningstunnlar under StockholmInformation om tunnlarna är sekretessbelagd och kan därför inte redovisas i detalj. Systemetmed försörjningstunnlar i Stockholm är känsligt för höga vattenstånd i Mälaren. Det finns ettantal punkter där vatten kan ta sig in och sedan sprida sig i det sammankopplade systemet.6 Bedömningsgrunder6.1 RiksintressenTrafikverkets utpekande av riksintressen sker utifrån ett hushållningsperspektiv och utifrån detövergripande transportpolitiska målet. Transportsystemet ska erbjuda medborgarna ochnäringslivet i alla delar av landet en god, miljövänlig och säker infrastruktur som ärsamhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar (Trafikverket, 2010-11-17).Vägar som är utpekade som riksintressen är av särskild betydelse: Internationellt – vägar som ingår i Transeuropeiska transportnätverk, TEN-T 1Nationellt - vägar som ingår i det nationella stamvägnätetRegionalt- vägar som förbinder regionala centraJärnvägar som är utpekade som riksintresse är av särskild betydelse:Internationellt - banor som ingår i Transeuropeiska transportnätverk, TEN-TNationellt - Banor som trafikeras av långväga person- eller godstrafikInterregionalt - Banor som används för person- eller godstrafik över en eller fleraregiongränserRegionalt - Banor som används för regional person- eller godstrafikFörbindelse mellan bana av riksintresse och utpekad nod av riksintresseDet finns ett flertal utpekade riksintressen för vägar och järnvägar som kan påverkas avMälarens reglering. Vägar och järnvägar av riksintresse bedöms ha höga värden och är särskiltviktiga för regionens infrastruktur.1 Transeuropeiska nät (Trans-European Networks, TEN) är en organisation inom EU för satsningar påinfrastruktur som kopplar samman de europeiska länderna. Transeuropeiska transportnätet (TEN-T)omfattar vägnät, nät för kombinerade transporter, inre vattenvägar, hamnar, sjömotorvägar, flygplatseroch det europeiska järnvägsnätet. De transeuropeiska näten syftar till att göra det möjligt att bindasamman de europeiska regionerna och de nationella näten med hjälp av en modern och effektiv infrastruktur.Näten är av avgörande betydelse för en väl fungerande inre marknad. (Trafikverket, 2010-11-17)24j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

6.2 Översvämningsdirektivet 2007/60/EGÖversvämningsdirektivet trädde i kraft 26 nov 2007 och skall vara implementerat i svensklagstiftning 26 nov 2009. Syftet med översvämningsdirektivet är att minska och hanteraöversvämningsrelaterade risker för människors hälsa, miljön, infrastrukturer och egendom.Direktivet omfattar olika typer av översvämning av vattendrag och havsområden.Direktivet skall genomföras i flera steg och klimatförändringar skall beaktas vid genomförandet.Inledningsvis skall en preliminär riskanalys göras antingen med stöd av översiktliga karteringareller med en sammanställning av inträffade händelser. En bedömning av konsekvenser förmänniska, miljö, kulturmiljö och ekonomi skall göras. Steg två är att inom de områden där storrisk föreligger kartera ett extremt scenario och ett 100 årsflöde samt om nödvändigt, även ettflöde med högre sannolikhet. Steg tre är att ta fram planer för hantering av översvämningsrisker.6.3 Översvämningsrisker i fysisk planeringLänsstyrelserna i Mellansverige har tagit fram rekommendationer för markanvändning vidnybebyggelse (Länsstyrelserna i Mellansverige, 2006). Där finns rekommendationer avseendevilken säkerhetsmarginal man bör ha till 100-års respektive dimensionerande vattenstånd.Rekommendationerna avser att så långt som möjligt begränsa konsekvenserna av höga flöden.Rekommendationerna omfattar i huvudsak planering av nybebyggelse och ny infrastruktur, menlyfter också att åtgärder bör vidtas för befintliga strukturer. Åtgärderna bör då rimligen syfta tillatt uppnå samma säkerhetsmarginal, om möjligt, och rekommendationerna är därför relevantaatt applicera även på befintlig bebyggelse. Detta går väl i linje med kommunernas ansvar attförebygga olyckor (Lag (2003:778) om skydd mot olyckor) och höja den allmännasäkerhetsnivån. Som ett mått på konsekvenserna för bebyggelse och infrastruktur av en nyreglering används därför rekommendationerna i värdeskalan för dennamiljökonsekvensbeskrivning trots att bebyggelsen är befintlig.Markområden med stor sannolikhet för översvämningI områden som hotas av 100-årsflöde, dvs. där sannolikheten för översvämningar beräknas till63 procent eller högre under en 100-årsperiod, bör det inte tillkomma någon bebyggelse alls,med undantag för enkla byggnader som garage och uthus.Benämns i denna utredning som områden som översvämmas under normaldrift (vid högstahögvattenstånd för den modellerade perioden 1976-2005 eller vart 100:e år).Markområden med viss sannolikhet för översvämningI områden som hotas av högsta dimensionerande flöde, dvs. där översvämningar beräknas skemer sällan än vart hundrade år kan samhällsfunktioner av mindre vikt lokaliseras. Exempel ärbyggnader av lägre värde, byggnader av mer robust konstruktion, vägar medförbifartsmöjligheter, enstaka villor, fritidshus och mindre industrier med liten miljöpåverkan.Benämns i denna utredning som områden som översvämmas under extrema händelser (vart1000:e eller 10 000:e år).Markområden med låg sannolikhet för översvämningEndast i områden som inte hotas av 100-årssflöde eller högsta dimensionerande flöde börriskobjekt och samhällsfunktioner av betydande vikt samt sammanhållen bostadsbebyggelse ochstörre vägar utan omledningsmöjligheter lokaliseras.Benämns i denna utredning som områden som inte översvämmas.25j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 6.1 Schematisk bild av vattennivåer och översvämningsrisk.6.4 Specifika bedömningsgrunder för bebyggelse ochinfrastrukturSynsättet i denna analys av miljökonsekvenser är att konsekvensens storlek beror av störningensomfattning i relation till objektets känslighet och värde. Ju oftare ett objekt översvämmas destomer kan ett objekt påverkas negativt.En reglering som medför att bebyggelse och infrastruktur inte klarar rekommendationernagällande översvämningsrisker i fysisk planering, se ovan, bedöms ge negativa konsekvenser. Enreglering som medför att bebyggelse klarar rekommendationerna bedöms ge positivakonsekvenser.Bebyggelse och infrastruktur som översvämmas regelbundet (under normaldrift) eller sällan(vid extrema händelser) får olika grader av negativa konsekvenser av ett vissregleringsalternativ. Bebyggelse och infrastruktur som aldrig översvämmas får positivakonsekvenser av regleringen. I bedömningen tas hänsyn till vad och hur mycket, samt dessvärde, som drabbas vid en händelse med en specifik återkomsttid. Konsekvenserna bedömsenligt skalan små, måttliga eller stora konsekvenser och relateras således till återkomsttid, arealoch värde.Små negativa konsekvenser bedöms uppstå om det är små områden med höga värden somdrabbas, till exempel små områden med bebyggelse. Även stora områden/sträckor med mindrevärden (till exempel övriga vägar) bedöms få små negativa konsekvenser.Stora negativa konsekvenser innebär att stora områden/sträckor med höga värden påverkas avöversvämning, till exempel riksintressen för vägar eller stora områden med bostäder.Samma konsekvensskala används för positiva konsekvenser, där stora positiva konsekvenserexempelvis innebär att stora områden eller sträckor med värdefull bebyggelse eller vägarskyddas mot översvämningar. Små positiva konsekvenser innebär att mindre områden ellersträckor med höga värden eller stora områden med låga värden skyddas.Endast markytor över 1,39 meter beaktas då mark under denna nivå ligger inom de nivåer somregleringen syftar till att hålla. En marknivå över den högsta möjliga dimensionerande nivån(3,04 meter) översvämmas inte alls.Huvudalternativets konsekvenser relateras till nollalternativets konsekvenser.26j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

6.4.1 Värde, bebyggelseSammanhållen bebyggelse bedöms ha höga värden, utifrån Länsstyrelsens rekommendationer.6.4.2 Värde, väg och järnvägI samhället finns krav på att vägar ska vara framkomliga. Nationella och regionala vägarbedöms vara viktigast att klara framkomligheten på. I rapporten ”Översvämningsrisker i fysiskplanering” finns rekommendationer gällande vad som bör lokaliseras på olika nivåer. Utifrånrekommendationerna bedöms nationella vägar, regionala vägar, kommunala genomfartsvägaroch kommunala gator inom tätorten ha högt värde. Dessa vägar redovisas i kategorierna allmänväg respektive övrig väg.För järnväg bedöms nationella och regionala spår ha högt värde. Industrispår bedöms hamåttligt värde.Riksintressen bedöms ha särskilt högt värde.6.4.3 Värde, industrierIndustriområden bedöms överlag ha höga värden då det inte gått att precisera om några områdenhar lägre värden.6.4.4 Värde, flygplatsVästerås flygplats bedöms ha högt värde. Den är även av riksintresse för luftfarten.6.4.5 Värde, transformatorstationerTransformatorstationer bedöms ha höga värden.6.4.6 Värde, fjärrvärmeFjärrvärmenätet bedöms ha höga värden.6.4.7 Värde, försörjningstunnlarSystemet med försörjningstunnlar under Stockholm bedöms ha högt värde, då det försörjersamhällsviktig verksamhet på lokal, regional, nationell och internationell nivå.6.5 KraftverksmagasinBedömningen baseras på hur regleringen påverkar anläggningen och kraftproduktionen genomproduktionsbortfall. Det ekonomiska värdet är beräknat enligt värden på elbörsen Nord Pool ifebruari 2012. Elpriset som används är 42 öre/kWh (SWECO, 2012-02-10).27j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

7 Konsekvenser normaldrift7.1 Normaldrift - Konsekvenser av nollalternativetI normaldrift för nollalternativet ingår vattenstånd upp till 100-årsnivån. Vattennivån är då 1,86meter (Tabell 3.1 Q100). Se Figur 7.1 för en illustration av vattennivåer i nollalternativetsnormaldrift.Figur 7.1 Illustration av vattennivåer i nollalternativet. Den högsta nivån i nollalternativetsnormaldrift är 100-årsnivån (1,86 meter).7.1.1 BebyggelseÖversvämmad areal bebyggelse vid olika vattennivåer i normaldrift kan ses i Tabell 7.1. Avtabellen kan utläsas att det finns arealer med bebyggelse och byggnader som ligger under nivånför högsta högvattenstånd. Ytterligare arealer tillkommer vid Mälarens 100-årsnivå.Översvämmad bebyggelse innebär dels materiella skador men kan också innebära att människorblir instängda, måste evakueras eller inte når sitt arbete.Tabell 7.1 Redovisning av areal (m 2 ) översvämmad bebyggelse och byggnader vid olikavattennivåer. Industrimark ingår ej. Enskilda hus i glesbebyggda områden är inte medräknade ibebyggelsearealen, men ingår i byggnadsarealen.Högsta100-årsnivåhögvattenståndVattennivå (meter) 1,47 1,86Bebyggelse (m 2 ) 80 000 180 000Byggnader (m 2 )- Bostäder 4500 16 000- Samhällsfunktion 1500 3500- Verksamhet 130 1500- Ekonomibyggnad 0 2- Komplementbyggnad 21 000 66 000- Övrig byggnad 30 500Under nivån för 100-årsflödet ska ingen bebyggelse av vikt lokaliseras enligt länsstyrelsernasrekommendationer. Av Tabell 7.1 framgår att 180 000 kvadratmeter bebyggelse, som består avbland annat upp till 16 000 kvadratmeter bostäder, fördelat på cirka 500 byggnader, och 3 500kvadratmeter samhällsfunktioner (runt 50 byggnader) ligger under 100-årsnivån inollalternativet. Vidare finns 80 000 kvadratmeter bebyggelse på marknivåer under 1,47 meter28j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

som riskerar att översvämmas vid högsta högvattenstånd. Detta strider motrekommendationerna.Vid högsta högvattenstånd översvämmas bebyggda områden i bland annat Stockholm, Ekerö,Västerås, Sigtuna och Strängnäs. Påverkan på byggnader är dock begränsad till ett mindre antaloch främst uthus. Den direkta påverkan på dag- och nattbefolkning är också begränsad vidhögsta högvattenstånd (MSB, 2012, Bilaga 4). I Västerås översvämmas delar av den äldrebebyggelsen längs Svartån, även byggnader, vid denna vattennivå.Vid en 100-årsnivå uppstår betydande skador på bostäder, kontor och service i flera städer,samhällen och på landsbygden runt Mälaren (SOU 2006:94). Städer och kommuner somdrabbas hårt är Stockholm, Västerås, Ekerö, Strängnäs och Sigtuna.Runt om Mälaren påverkas cirka 400 personer i dagbefolkningen och cirka 200 personer urnattbefolkningen vid 100-årsnivån. Flertalet av de berörda finns i Stockholms län (MSB, 2012,Bilaga 4).Enligt Stockholms stads egen inventering från 2006, som refereras i Klimat- och sårbarhetsutredningen,är effekterna inte så allvarliga vid en 100-årsnivå men lokalt kan betydandekonsekvenser uppstå. I den geografiska analysen för denna utredning framkommer att det främstär markområden längs vattnet som påverkas, men på Stora Essingen och vid Mälarhöjdendrabbas några villor och i Traneberg ett större garage. I Bromma översvämmas ett koloniområdevid Lillsjön samt några mindre hus vid vattnet, troligen uthus, vid Nockeby och Hässelbystrand, se Figur 7.2.I Sundbyberg påverkas några flerbostadshus längs Bällstaån.Figur 7.2 Översvämmad bebyggelse och byggnader vid nollalternativets 100-årsnivå (1,86 meter) iStockholm. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1Bland de offentliga verksamheter som drabbas finns båthus, klubbhus och liknande lokaler vidUlvsundasjön, Alviks strand, Höglandet i Bromma, Södra Ängby, Grimsta, Sätra,Hägerstenshamnen, Gröndal, Årstaviken, Långholmen samt Rålambshovsparken. I Figur 7.3nedan visas situationen vid Ulvsunda sjö, där det finns småbåtshamnar och båthus.29j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

På Solna strandväg i Solna ligger Strålsäkerhetsmyndigheten i farozonen vid 100-årsnivån.Grannbyggnaderna Skatteverket och Rymdbolaget klarar sig från översvämningar.I Sigtuna översvämmas centrala delar samt några byggnader (Figur 7.4).Figur 7.3. Ulvsunda sjö vid 100-årsnivån (1,86 meter). I området finns främst småbåtshamnar medtillhörande byggnader. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1Figur 7.4 Översvämmad bebyggelse och byggnader vid nollalternativets 100-årsnivå (1,86 meter) iSigtuna. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1I Ekerö kommer ett stort antal byggnader påverkas, och vissa områden kan bli avskurna vid100-årsnivån, se Figur 7.5. Det är både spridd bostadsbebyggelse och fritidsbostäder somdrabbas.I Köping kan ett antal fastigheter i området Malmön drabbas samt områden med tätfritidshusbebyggelse på andra känsliga platser i kommunen, Figur 7.6. Malmön blir dessutomavskuren då vägen översvämmas, se kapitel 7.1.2.30j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 7.5 Översvämmade byggnader i Ekerö kommun vid nollalternativets 100-årsnivå (1,86meter). Den påverkade bebyggelsen ligger spridd runt öarna. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1Figur 7.6 Köpings kommun och drabbad bebyggelse vid nollalternativets 100-årsnivå (1,86 meter).Särskilt drabbat är området Malmön. © Lantmäteriverket S2011-08-24_131j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

I Västerås bedömer kommunen att omkring 500 fastigheter i kommunen kan drabbas vid 100-årsnivån, men i vilken omfattning är inte klarlagt. Tidö-Lindö med cirka 400 permanentbostäderkan isoleras eller få begränsad framkomlighet då Lindövägen delvis svämmas över (Västeråsstad, Monique Holmgren, via mejl 2011-11-28). I Figur 7.7 visas den centrala staden.Figur 7.7 Översvämmad bebyggelse och byggnader i Västerås vid nollalternativets 100-årsnivå(1,86 meter). © Lantmäteriverket S2011-08-24_1I Hallstahammar drabbas ett fåtal byggnader i Borgåsund, söder om Strömsholm, Figur 7.8.Detta bedöms främst vara uthus samt enstaka bostadshus.Figur 7.8 Översvämmade byggnader i Borgåsund, Hallastahammars kommun, vid nollalternativets100-årsnivå (1,86 meter). Drabbade byggnader är främst uthus samt enstaka bostadshus.©Lantmäteriverket S2011-08-24_1I Kungsör bedömer man att enbart begränsade skador uppstår på framförallt äldre fritidshusöster om staden (Skillingeudd, Skillingsudd) (SOU 2006:94), Figur 7.9. I centrala stadenpåverkas enbart industribyggnader.32j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 7.9 I Kungsörs kommun drabbas främst fritidshus vid nollalternativets 100-årsnivå (1,86meter). © Lantmäteriverket S2011-08-24_1I Uppsala län bedöms knappt 80 fastigheter kunna drabbas, främst småhus och lantbruk.Flertalet av dessa ligger i Enköpings kommun (SOU 2006:94). Figur 7.10 visar Enköpingskommun och var översvämmade byggnader finns.Figur 7.10 Översvämmade byggnader i Enköpings kommun, vid nollalternativets 100-årsnivå (1,86meter). Drabbade byggnader finns både i den centrala staden och spridd i kommunen.©Lantmäteriverket S2011-08-24_1I Eskilstuna kommun drabbas främst Torshälla (men inga byggnader) samt utspridd bebyggelselängs Mälarens stränder. I Figur 7.11 visas var den påverkade bebyggelsen finns.33j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 7.11 Torshälla, Eskilstuna kommun, vid nollalternativets 100-årsnivå (1,86 meter). ITorshälla påverkas centrala områden, men inga byggnader, samt utspridd bebyggelse längsMälarens strand. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1Sammantaget innebär nollalternativet att stora områden med bebyggelse samt ett stort antalbyggnader med olika funktioner översvämmas i normaldrift. Detta kan orsaka stora skador,både ekonomiska och materiella, på bebyggelsen och innebära att människor blir instängda ellermåste evakueras. Samhällsfunktioner och andra verksamheter kan drabbas av störningar i sinverksamhet. Med beaktande att rekommendationerna för ny bebyggelse anger att ingen viktigbebyggelse ska läggas under 100-årsnivån, den stora arealen samt värdet på den drabbadebebyggelsen, så bedöms nollalternativet innebära stora negativa konsekvenser.7.1.2 Vägar och järnvägarI Figur 7.12 och Figur 7.13 redovisas de vägavsnitt som ligger så lågt att de kan påverkas avvattenstånd som uppkommer vid ett högsta högvattenstånd respektive ett 100-årsflöde. I Tabell7.2 visas sträckorna översvämmad väg och järnväg i normaldrift. Under nivån för högstahögvattenstånd finns exempelvis vägarna 263 vid Sigtuna, Erikssund och Bålsta, 279 vidUlvsunda (Stockholm), 252 och 525 samt 523 vid Strömsholm, 537 mot Tidö-Lindö (Västerås),513 vid Enköping, 608 i Köping, 971 utanför Strängnäs och 990 utanför Mariefred.Vid nivån för 100-årsflödet ligger många kommunala och mindre vägar i riskzonen föröversvämning (övrig väg i tabellen nedan) samt några allmänna vägar. Ett flertal vägar vidbroövergångar på Ekerö indikeras som påverkade, men det är osäkert utifrån den geografiskaanalysen om de översvämmas.Störningar på grund av den översvämmade infrastrukturen kommer att uppstå i hela regionen.Människor blir instängda och får svårigheter ta sig till sina arbeten och sjukvård.Under nivån för 100-årsflödet ska inga viktiga vägar lokaliseras enligt länsstyrelsernasrekommendationer. Det finns enligt Tabell 7.2 totalt cirka 3 km allmän väg som översvämmasvid 100-årsnivån, vilket innebär att rekommendationerna inte uppfylls.34j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Tabell 7.2 Redovisning av sträckan (kilometer) översvämmad allmän väg, övrig väg och järnvägvid olika vattennivåer. Broar ingår inte.Högsta100-årsnivåhögvattenståndVattennivå(meter)1,47 1,86Allmän väg (km) 0,7 3Övrig väg (km) 30 82Järnväg (km) 0,2 0,6Figur 7.12 Vägavsnitt som översvämmas vid nollalternativets högsta högvattenstånd (1,47 meter).Röda markeringar avser större vägar. © Lantmäteriverket S2011-08-24_135j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 7.13 Vägavsnitt som översvämmas vid nollalternativets 100-årsnivå (1,86 meter). Rödamarkeringar avser större vägar. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1Vid vattenstånd på 1,47 meter (Figur 7.12), drabbas främst övriga vägar, men också begränsadesträckor allmän väg och järnväg. Exempelvis kan mindre vägar i Ekerö, Västerås och Upplands-Bro drabbas.Nedan redovisas bedömningar från Klimat- och sårbarhetsutredningen och Trafikverkets i vissafall mer noggranna utredning samt den geografiska analysen.Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2006:94) skulle en översvämning motsvarande100-årsnivån innebära stora problem för kommunala vägar kring Mälaren, vilket också visas iden geografiska analysen. Många gång- och cykelvägar skulle drabbas vid denna nivå.I Stockholm skulle delar av Tegelbacken, Riddarholmen och Klarastrandsleden drabbas avöversvämningar som skulle hindra vägtrafiken. Lokalvägar vid Lillsjön i Bromma skulleöversvämmas. Trafikverkets utredning (Trafikverket, 2011-10-26) visar på problem vidCentralbron, Karlberg och Riddarholmen som kan leda till avstängda vägar.Ekerö kommun skulle drabbas av avskurna lokalvägar och fastigheter (SOU 2006:94). EnligtTrafikverkets utredning drabbas flera vägar på de olika öarna i kommunen, med avstängningarsom följd. I Figur 7.14 visas en översikt över översvämmade vägar på Ekerö.36j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 7.14 Översvämmade vägar vid 100-årsnivån (1,86 meter) på Ekerö. Största delen är mindrevägar. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1I Köpings kommun skulle den enda vägen till området Malmön drabbas av översvämning (SOU2006:94). Ett flertal mindre vägar och grusvägar kan också drabbas enligt Trafikverket. SeFigur 7.15.Figur 7.15 Översvämmad väg till Malmön, Köping, som blir isolerad, vid 100-årsnivån (1,86 meter).Även andra mindre vägar i kommunen översvämmas. © Lantmäteriverket S2011-08-24_137j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

I Västerås skulle bron till Björnön översvämmas, men tillfälliga åtgärder skulle kunna lindraproblemet. Även Lindövägen skulle delvis svämmas över (SOU 2006:94, Västerås stad,Monique Holmgren, via mejl 2011-11-28) och väg 536 mot Fullerö (Trafikverket, 2011-10-26).I Eskilstuna kommun drabbas mindre vägar runt Torshälla och längs Mälarens stränder avöversvämning. Bland annat vägarna till områdena Kolsta hatt och Mälarbaden, som därmed blirisolerade.I Trafikverkets analys redovisas också att i Enköpings kommun riskerar två riksvägar attöversvämmas (263 och 55). Väg 55, som är av riksintresse, går mellan Strängnäs och Enköping,och översvämmas även i Strängnäs kommun. Sträckan mellan städerna blir betydligt längre omvägen stängs av samt att boende på öarna kan bli avskurna eller få begränsad framkomlighet.Inga väntade effekter på järnvägar anges vid 100-årsnivån i Klimat- och sårbarhetsutredningen.Endast begränsade sträckor redovisas i den geografiska analysen, varav vissa är industrispår.Påverkan på järnvägen bedöms vara begränsad, undantaget Riddarholmstunneln.Riddarholmstunneln i Stockholm, som är av riksintresse, kan troligen översvämmas redan viden 100-årsnivå. All järnvägstrafik från Stockholms Centralstation som ska söderut och all trafiksöderifrån som ska till Stockholms Centralstation passerar genom tunneln. Vid översvämningkommer tunneln att behöva stängas av och ingen trafik kan passera avsnittet (Länsstyrelsen iStockholms län, 2011a). De negativa konsekvenserna av en översvämning avRiddarholmstunneln bedöms bli stora.Tunnelbanan i Gamla stan kan i nollalternativets normaldrift drabbas av inträngande vatten, delsi spårkonstruktionen genom att vatten rinner över kanten till det tråg som sluter an mot tunnelnoch dels i biljetthallen i Gamla stans tunnelbanestation.Redan innan vattnet når trågkantens nivå (1,78 meter) kan det uppstå problem förkonstruktionen. Vid vattennivåer mellan 1,58 och 1,63 meter börjar vatten sippra upp genomspårbädden utanför tråget. Trafiken får då köra med begränsad hastighet förbi Gamla stan ochutan att stanna vid stationen, vilket leder till problem med att upprätthålla tidtabellen (SL, 2010).Stationens avstängning innebär att resande från Gamla stan måste ta sig till T-Centralen ellerSlussen (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011a).Spårtrafiken förbi Gamla stan kan upprätthållas, men med ovanstående inskränkningar, till straxunder vattennivån 1,78 meter (trågkantens nivå). Strax under 100-årsnivån (1,86 meter) kommervattnet att rinna över trågkanten (nivån 1,78 meter) in i spåranläggningen ochtunnelbanetrafiken behöver då stoppas. Vid nivåer över 1,78 meter måste trafiken såledesstängas av helt förbi Gamla stan och ingen trafik norrifrån kan ta sig söderut eller tvärtom, utantunnelbanan får vända på annan plats (SL, 2010). Det kommer att krävas ersättningstrafik, ochstora störningar och förseningar kan förväntas (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011a).Nedgången till biljetthallen ligger på nivån 1,88 meter, vilket är strax över 100-årsnivån, menvatten kan även komma in via skarvar och dylikt redan vid vattennivåer mellan 1,33 och 1,53meter. Om stora mängder vatten tränger in i stationen kan den behöva stängas av (SL, 2010).Pumpgropsanläggningen som finns utanför spåren bedöms av SL kunna skyddaspåranläggningen upp till vattennivån 1,88 meter, då det ändå rinner över kanten. Strax innanvattnet stigit till nivån 1,78 meter måste trafiken ändå stoppas så att förberett barrikadmaterialkan sättas fast på trågkanten. Anläggningen skyddas då för vattenstånd upp till 2,03 meter meningen trafik kan gå på spåren (SL, 2010, SL, Ronny Öberg, 2009-06-05 och 2010-08-30,muntligen per telefon och per mejl).Ett stopp i tunnelbanetrafiken, som inträffar strax innan 100-årsnivån, genom Stockholmbedöms medföra stora negativa konsekvenser med påfrestningar på samhällsfunktioner. Ettstopp i trafiken varar tills dess att vattennivån i Mälaren har sjunkit så mycket att det inte kanrinna in, och vattnet i konstruktion och utrymmen har sjunkit undan eller pumpats bort. Självaspåranläggningen bedöms klara sig utan bestående skador när vattnet väl har sjunkit undan.38j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Sammantaget innebär nollalternativet att det finns flera vägar och annan infrastruktur,exempelvis tunnelbanan, som översvämmas i normaldriften. Flera vägavsnitt som översvämmasmed dessa intervall är större vägar av riksintresse, till exempel väg 275, 279, 263 och 55. ÄvenRiddarholmstunneln är av riksintresse. Detta medför trafikstörningar i hela Mälardalen ochskador på regionens infrastruktur.Utifrån rekommendationerna för ny bebyggelse, som anger att ingen viktig bebyggelse ellerinfrastruktur ska läggas under vattennivån för ett 100-årsflöde, samt att det är betydandesträckor och viktiga objekt med höga värden som översvämmas, så bedöms nollalternativetinnebära stora negativa konsekvenser.7.1.3 IndustrierÖversvämmad areal industrimark vid olika vattennivåer kan ses i Tabell 7.3. Av tabellen kanutläsas att det finns arealer industriområden och industribyggnader som ligger under högstahögvattenstånd. Betydande arealer tillkommer vid en 100-årsnivå på vattnet.Tabell 7.3 Redovisning av areal (m 2 ) översvämmad industrimark och industribyggnader vid olikavattennivåer.Högsta100-årsnivåhögvattenståndVattennivå(meter)1,47 1,86Industrimark (m 2 ) 130 000 420 000Byggnader påindustrimark (m 2 )3 000 22 000Stora arealer industriområden och industribyggnader ligger under 100-årsnivån där man enligtrekommendationer inte ska anlägga någon bebyggelse av vikt. Många områden kan vara olikatyper av lagrings- och uppställningsytor. Om sådana områden översvämmas är det risken förföroreningsspridning som innebär en miljöpåverkan. Andra negativa konsekvenser närbyggnader eller lager påverkas är driftstörningar och ekonomiska skador för industrin dåmaterial förstörs.Av Klimat- och sårbarhetsutredningen framgår att vid en 100-årsnivå drabbas ett tiotalindustrier kring Mälaren. Företagen själva bedömer att skadorna blir begränsade, med vissaundantag. I Stockholm rör det sig främst om verksamheter kring Ulvsundasjön (Figur 7.16).Även några byggnader vid Liljeholmskajen (Figur 7.17) och Hässelby Värmeverk påverkas.39j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 7.16 Påverkad industrimark och industribyggnader vid nollalternativets 100-årsnivå (1,86meter) vid Ulvsunda och Bällstaån. Söder om Ulvsundasjön består industrimarken främst avsmåbåtshamnar och upplag. Observera att markerade blå byggnader kan vara helt eller endastdelvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1Figur 7.17 Påverkad industrimark och industribyggnader vid Liljeholmen, vid nollalternativets100-årsnivå (1,86 meter). Observera att markerade blå byggnader kan vara helt eller endast delvisöversvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1I Botkyrka och Huddinge kommuner påverkas industriområden vid Fittjaviken och Albysjön,Figur 7.18. I områdena finns flera mindre verksamheter av olika slag.40j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 7.18 Påverkad industrimark och industribyggnader vid Vårby och Alby, Botkyrka ochHuddinge kommuner, vid nollalternativets 100-årsnivå (1,86 meter). Observera att markerade blåbyggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1I Västerås drabbas arealer industrimark, men påverkan på byggnader är begränsad, Figur 7.19I Köping är det främst industriområdet vid hamnen och in mot centrum som drabbas. Påverkanpå byggnader är dock begränsad, Figur 7.20.I Kungsör drabbas ett industriområde vid hamnen, med olika typer av verksamheter, Figur 7.21.Figur 7.19 Påverkad industrimark och industribyggnader i Västerås vid nollalternativets 100-årsnivå (1,86 meter). Påverkan på byggnader är begränsad. Observera att markerade blåbyggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_141j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 7.20 Påverkad industrimark och industribyggnader i Köping vid nollalternativets 100-årsnivå (1,86 meter). Påverkan på byggnader är begränsad. Observera att markerade blåbyggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1Figur 7.21 Påverkad industrimark och industribyggnader i Kungsör vid nollalternativets 100-årsnivå (1,86 meter). Observera att markerade blå byggnader kan vara helt eller endast delvisöversvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1För industriområden innebär nollalternativet att stora arealer industrimark översvämmas inormaldriften, men med begränsade skador enligt företagen (SOU 2006:94). Bland de mestutsatta områdena bedöms Ulvsunda, Kungsör, Vårby och Alby vara. I övrigt är påverkan påindustribyggnader begränsad. Med beaktande av rekommendationerna för ny bebyggelse, somanger att ingen viktig bebyggelse eller infrastruktur ska läggas under vattennivån för ett 100-årsflöde, och med hänsyn till företagens tidigare bedömningar, bedöms nollalternativetsammantaget innebära måttligt negativa konsekvenser för industrier.42j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

7.1.4 FlygVästerås flygplats ligger inom ett låglänt område. I nollalternativet är risken stor att flygplatsenfår problem vid ett 100-årsflöde. Även nivån som uppstår vid högsta högvattenstånd innebäröversvämningsrisker för delar av flygplatsen. Figur 7.22 visar flygplatsen vid de olika nivåerna.Detta innebär stora negativa konsekvenser då det är relativt återkommande och kan orsakastörningar för flygtrafiken. Flygplatsen är också av riksintresse.Figur 7.22 Västerås flygplats och översvämmad mark vid högsta högvattenstånd (1,47 meter) ochvid 100-årsnivån (1,86 meter). © Lantmäteriverket S2011-08-24_17.1.5 EnergiförsörjningEnergiförsörjning och transformatorstationerEnligt Klimat- och sårbarhetsutredningen har Vattenfall gjort bedömningen att man kan undvikaavbrott i det regionala elnätet. I MSB (2012, Bilaga 2) anges att de lokala elnäten i Stockholm(Gamla stan) och Strängnäs klarar sig från elavbrott, vilket de i Klimat- ochsårbarhetsutredningen inte bedömdes göras.Den geografiska analysen, samt MSB (2012, Bilaga 2), visar att inga transformatorstationerpåverkas vid en nivå för högsta högvattenstånd. Vid ett 100-årsflöde kan en transformatorstationöversvämmas.I MSB:s utredning (2012, Bilaga 2) har endast de transformatorstationer som försörjersamhällsviktig verksamhet kartlagts. Stationer som försörjer exempelvis bostäder, skolor ochnäringsliv ingick inte i studien, och det indikerar att ytterligare transformatorstationer, som intetydliggjorts här, kan vara påverkade.Normaldrift i nollalternativet bedöms innebära små negativa konsekvenser förenergiförsörjning, med hänsyn till den begränsade påverkan.KraftverksmagasinVattenkraftsanläggningarna får en minskad kraftproduktion under den period somvattennivåerna är förhöjda i samband med en 100-årsnivå eller högsta högvattenstånd. Dettainnebär små negativa konsekvenser, med hänsyn till att energibortfallet sker sällan och under enbegränsad period.FjärrvärmeVid 100-årsnivån kommer två fjärrvärmeverk att få driftstörningar till följd av de högavattennivåerna. Redan vid högsta högvattenståndet får ett fjärrvärmeverk i Uppsala län in vatteni anläggningen och produktionen måste då stänga ner (MSB, 2012, Bilaga 2).43j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Hässelby Värmeverk, som ligger mycket nära Mälaren, får vid 100-årsnivån in vatten viakylanläggningen till kylutrustning och pumpar, vidare in till känsliga anläggningsdelar ivärmeverket (Fortum, Göran Blommé, 2011-11-28, muntligen per telefon, MSB, 2012, Bilaga2). Produktionen måste då stängas av (MSB, 2012, Bilaga 2), vilket innebär avbrott ivärmeförsörjningen, och negativ påverkan på många människor. Se i Figur 7.23 huranläggningen översvämmas.Det finns ytterligare ett fjärrvärmeverk som kan påverkas av översvämningar, men det är oklarthur detta påverkar driften.Förutom den direkta påverkan med inträngande vatten kan fjärrvärmeverken drabbas avstörningar i distribution av bränsle, till följd av översvämmade hamnar eller vägar. De kanockså påverkas om elförsörjningen till verket slås ut till följd av översvämningen.Påverkan på värmeverken medföra stora negativa konsekvenser, då avbrott ifjärrvärmeförsörjningen skulle drabba ett stort antal människor.Figur 7.23 Hässelby värmeverk, översvämmad areal och byggnader vid nollalternativets 100-årsnivå (1,86 meter). Känsliga anläggningsdelar i värmeverket kan påverkas. © LantmäteriverketS2011-08-24_1Det är begränsade sträckor (65 meter) med fjärrvärmeledningar från det insamlade materialetsom ligger inom nivån för 100-årsvattenståndet. En del av dessa (49 meter) ligger under denvattennivå som uppstår vid högsta högvattenstånd (1,47 meter).Ledningar ligger oftast nergrävda vilket gör att de sannolikt främst drabbas av högagrundvattennivåer alternativt när ytvattnet infiltrerar i marken. Påverkan orsakat av förhöjdagrundvattennivåer kan ske vid långa perioder med förhöjda vattenstånd. Påverkan fråninfiltrerande ytvatten sker om ytvattnet står kvar under en längre period. Det finns begränsadesträckor av fjärrvärmeledningar som möjligen kan skadas vid höga vattennivåer.Fjärrvärmeledningar tål generellt att ligga i vatten en begränsad tid utan att påverkas. Hur långtid ledningarna kan ligga beror dock på den enskilda ledningen. Påverkan på fjärrvärmenätetbedöms ge små negativa konsekvenser, då ledningssträckan är begränsad,Frikyleanläggningen i NorrströmDen befintliga frikyleanläggningen i Norrström riskerar inte att torrläggas vid lågalågvattenstånd då intaget ligger flera meter under vattenytan. Vid nivåer över 1,28 meterkommer själva skötseln av anläggningen att försvåras. Vid 100-årsnivån (1,86 meter) kommerkajkanten vid intaget (nivå 1,47 meter) samt dörren in till byggnaden (tröskelnivå 1,53 meter)att översvämmas, vilket kan orsaka skador på anläggningen.44j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Normaldriften i nollalternativet bedöms medföra små negativa konsekvenser, med hänsyn tillanläggningens lokala användningFörsörjningstunnlarDelar av näten för vatten, el, värme och tele- och datakommunikation går i Stockholm i ettnätverk av tunnlar. Vid en 100-årsnivå kan vatten tränga in i systemet och orsaka störningar påsamhällsviktig verksamhet på lokal, regional, nationell och internationell nivå (Länsstyrelsen iStockholms län, 2011a). Inträngande vatten till följd av höga nivåer i Mälaren kan medföramycket allvarliga störningar och bedöms ge stora negativa konsekvenser.Samlad bedömning för energiförsörjningFör energiförsörjning och transformatorstationer, fjärrvärmenät samt frikyleanläggningen iNorrström bedöms normaldriften i nollalternativet medföra små negativa konsekvenser. Ävenvattenkraftverkens kraftproduktion påverkas negativt under den tid förhöjda nivåer varar, medsmå negativa konsekvenser som följd. Det system som kan få stora negativa konsekvenser ärsystemet med försörjningstunnlar. Även fjärrvärmeverken i Uppsala län och Hässelby, samtytterligare verk påverkas. Störningar i energiförsörjning drabbar människor genom avbrott i elochvärmeförsörjning.MSB (2012, Bilaga 2) har undersökt kostnader 2 och antal berörda personer vid olikavattennivåer i Mälaren, till följd av störningar på fem fjärrvärmeverk, två fjärrkylepumpar, enfördelningsstation för el samt en biogasanläggning. Beräkningarna berör endast samhällsviktigverksamhet, och inte andra och tredje part. Vid 100-årsnivån drabbas cirka 140 000 personer 3 ,med direkt koppling till ovanstående samhällsviktig verksamhet. Utöver dessa drabbasytterligare personer indirekt.Med hänsyn till rekommendationerna för ny bebyggelse, som anger att ingen viktig bebyggelseeller infrastruktur ska läggas under vattennivån för ett 100-årsflöde, och att dessa system(fjärrvärmeverk, försörjningstunnlar) anses ha höga värden som medför stora problem vidavbrott, bedöms nollalternativet sammantaget innebära stora negativa konsekvenser förenergiförsörjning.7.2 Normaldrift - Konsekvenser av ny regleringMed den nya regleringen inryms både högsta högvattenstånd (1,24 meter), och 100-årsnivån(1,28 meter) inom den amplitud regleringen syftar till att hålla Mälaren inom (1,39 meter). Dettainnebär att översvämningsriskerna helt försvinner i normaldrift. I Figur 7.24 visas ovanståendeschematiskt.2 För mer information om kostnader vid störningar, se MSB (2012) Bilaga 2.3 140 000 personer avser medel. Minimivärdet är cirka 60 000 och maxvärdet cirka 220 000 personer.45j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 7.24 Vattenstånd i förslag till ny reglering. Både högsta högvattenstånd och 100-årsnivåninryms inom den amplitud regleringen syftar till att hålla Mälaren inom.7.2.1 BebyggelseFörslag till ny reglering innebär att ingen bebyggelse riskerar att översvämmas inomnormaldrift, se illustration Figur 7.24. Detta medför att förslaget till ny reglering innebär storapositiva konsekvenser för bebyggelse, då omfattande arealer bebyggelse med höga värdenskyddas.För den bebyggelse som översvämmas i nollalternativets normaldrift innebär förslag till nyreglering att bebyggelsen aldrig översvämmas i normaldrift och helt klarar rekommendationernaför översvämningsrisker. Förslaget innebär en bättre situation för bebyggelsen jämfört mednollalternativet.7.2.2 Vägar och järnvägarFörslaget till ny reglering innebär att inga vägar och järnvägar riskerar att översvämmas inomnormaldrift. Förslaget bedöms därmed innebära stora positiva konsekvenser då viktiginfrastruktur skyddas helt från översvämningar i normaldrift.För den infrastruktur som översvämmas i nollalternativets normaldrift innebär förslag till nyreglering att infrastrukturen helt klarar rekommendationerna för översvämningsrisker inormaldrift, då infrastrukturen inte översvämmas. Detta gäller bland annat Riddarholmstunnelnoch tunnelbanan genom Gamla stan som helt skyddas från störningar i normaldrift. Förslagetinnebär därmed en tydlig förbättring jämfört med nollalternativet.7.2.3 IndustrierEnligt samma resonemang som ovan leder förslag till ny reglering till att stora arealerindustrimark, och industribyggnader, skyddas mot översvämningar. Detta bedöms medföramåttligt positiva konsekvenser för industrin.Stora arealer industriområden kommer i normaldriften för den nya regleringen inte längre attligga inom områden med översvämningsrisker, vilket de gör i nollalternativet. Förslag till nyreglering medför därmed en förbättring jämfört med nollalternativet.7.2.4 FlygFörslag till ny reglering innebär att Västerås flygplats inte översvämmas under normaldrift.Detta är en stor positiv konsekvens, med hänsyn till värdet och att flygplatsen är ett riksintresse.Det är en förbättring jämfört med nollalternativet.46j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

7.2.5 EnergiförsörjningEnergiförsörjning och transformatorstationerEnergiförsörjning och transformatorstationer påverkas inte i normaldrift för förslag till nyreglering Detta bedöms ge små positiva konsekvenser, med hänsyn till de störningar somundviks.KraftverksmagasinKraftverksmagasin är till skillnad från bebyggelse och annan infrastruktur beroende avförhållandet mellan vattenståndet uppströms och nedströms kraftverket. Detta gör attmedelvattenståndet är intressant för kraftutvinning.En beräkning av produktionsbortfall har gjorts i en separat studie (SWECO, 2012-02-10).Beräkningarna är översiktliga och avser förändring i årsmedelvattenstånd. Medelvattennivån är iprincip densamma i förslag till ny reglering och nollalternativet. Beräkningarna visar dock på ettlitet produktionstillskott i förslag till ny reglering, men produktionen är känslig motförändringar och kan snabbt ändras om nivåerna blir annorlunda. För vattenkraften innebärförslag till ny reglering i princip samma situation som nollalternativet, men med förbättringarvid högsta högvattenstånd och 100-årsnivån då kraftutvinningen inte hindras i sammautsträckning vid dessa händelser i förslag till ny reglering.FjärrvärmeFjärrvärmeverken skyddas från översvämningar, vilket ger stora positiva konsekvenser medtanke på de omfattande störningar som undviks.Fjärrvärmeledningar bedöms inte påverkas i normaldriften. Detta bedöms ge små positivakonsekvenser, med hänsyn till de störningar som undviks.Frikyleanläggningen i NorrströmPumpgropen till den befintliga frikyleanläggningen i Norrström ligger på nivån -0,87 meter ochriskerar inte att torrläggas vid extrema lågvattenstånd. Vid nivåer över 1,28 meter kommersjälva skötseln av anläggningen att försvåras. Detta är dock fortfarande inom den nivå somMälaren får variera inom och anläggningen bedöms därför inte påverkas av en ny reglering.Den planerade frikyleanläggningen i Norrström bedöms inte bli påverkad av en ny reglering.Frikyleanläggningen får små positiva konsekvenser av ny reglering, med hänsyn till den lokalaanvändningen och de störningar som kan undvikas.FörsörjningstunnlarSystemet med försörjningstunnlar påverkas inte av höga vattenstånd i normaldrift enligt nyreglering. Det bedöms innebära stora positiva konsekvenser på grund av attförsörjningssystemen inte påverkas med avbrott i viktiga försörjningsfunktioner som följd.Samlad bedömning för energiförsörjningEnergiförsörjning bedöms samlat få stora positiva konsekvenser av förslag till ny reglering, dåvärdefulla system skyddas helt från översvämningar. Detta innebär en klar förbättring jämförtmed nollalternativet. Frikyleanläggningens försvårade skötsel vid 100-årsnivån bedöms intepåverkas då den ligger inom den amplitud som regleringen syftar att hålla Mälaren inom.47j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

8 Konsekvenser extrema händelser8.1 Extrema händelser - Konsekvenser av nollalternativetDetta scenario avser det högsta möjliga vattenstånd som kan ske i Mälaren, alltså detdimensionerande vattenståndet (tabell 3.3 Dimensionerande flöde, FLK1). Nivån är då 3,04meter och bedöms kunna uppstå inom en period om ungefär 10 000 år. Vid ett 1000-årsflöde ärnivån 2,88 meter. Nivåerna åskådliggörs i Figur 8.1.Figur 8.1 Illustration av vattennivåer i nollalternativets extremdrift. Den dimensionerande nivånstiger till 3,04 meter, vilket är betydligt högre än den nivå som Mälarens nivå ska inrymmas inom(

Enligt de rekommendationer som länsstyrelserna har givit ut ska ingen sammanhållenbebyggelse eller viktiga samhällsfunktioner lokaliseras under den dimensionerande vattennivån.Med en reglering enligt nollalternativet ligger 1 100 000 m 2 bebyggelse, med bland annat197 000 kvadratmeter bostäder och 76 000 kvadratmeter samhällsfunktioner, med höga värdenunder denna nivå (se Tabell 8.1). Totalt berörs runt 2 600 byggnader med bostäder och 270byggnader med samhällsfunktioner (MSB, 2012, Bilaga 3). Detta kan ge stora negativakonsekvenser. Stora arealer ligger också under den nivå som kan uppstå inom en period om 100år. I bilderna nedan visas endast den dimensionerande nivån, då skillnaderna mellan dessa ärsvår att urskilja i bilderna.Vid 1000-årsnivån drabbas i princip samma områden som vid den dimensionerande nivån (senedan), men den översvämmade ytan och påverkan på byggnader är mindre. Bland annat klararsig Stadshuset från översvämningar. Vid denna nivå påverkas cirka 6 500 personer urdagbefolkningen och cirka 4 600 personer ur nattbefolkningen. Liksom vid 100-årsnivån finnsstörst del av de drabbade i Stockholms län och Västmanlands län (MSB, 2012, Bilaga 4).Vid den dimensionerande nivån kommer, enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen samt dengeografiska analysen, skadorna bli omfattande runtom hela Mälaren.Den berörda befolkningen ökar också vid den dimensionerande nivån. Cirka 8 600 personer avdagbefolkningen och strax under 6 000 personer av nattbefolkningen berörs direkt avöversvämningen. Liksom tidigare finns störst del av de drabbade i Stockholms län, cirka 5 000personer ur dagbefolkningen berörs när deras arbetsplatser hamnar i översvämningsområdet ochcirka 3 200 personer ur nattbefolkningen. I Västmanlands län är motsvarande siffror drygt 2 000respektive 1 800 personer. De städer där flest personer berörs är Stockholm (inklusiveomgivande kommuner), Västerås och Enköping. Även Mariefred, Köping, Uppsala och Ekerötillhör de orter med flest berörda personer (MSB, 2012, Bilaga 4).I Stockholm bedöms några kvarter i Gamla stan samt byggnader på Riddarholmenöversvämmas, liksom flera flerbostadshus längs Klara sjö, Kungsholms strand och Kristineberg.Även ett femtontal flerbostadshus i Gröndal samt några hus på Reimersholme och LillaEssingen påverkas (Figur 8.2). Tjugotalet villor i Mälarhöjden, ett fåtal villor samt några uthuspå Stora Essingen och Ängby samt runt 15-20 villor i Ålsten och Nockeby kommer också attdrabbas. Koloniområdet vid Lillsjön översvämmas till stora delar. se Figur 8.3. I Hässelbystrand och Hässelby villastad påverkas några villor och uthus samt ett flerbostadshus.Stadshuset översvämmas liksom Tekniska nämndhuset vid Kungsholms Strand, samt enoffentlig byggnad vardera på Fredsgatan och Kanslikajen, Gamla stan.Riksdagen och kammarrätten kan få in vatten i datahallen, vilket kan slå ut ärendehanteringsochsäkerhetssystem. Vid vilken vattennivå detta händer är inte utrett (MSB, 2012, Bilaga 2).Andra offentliga verksamheter runt Mälaren som kan drabbas av problem med IT, servrar ocharkiv är en tingsrätt och en kommun i Västmanlands län och ett kommunhus i Uppsala län(MSB, 2012, Bilaga 2).Fler offentliga verksamheter i Stockholm som drabbas av översvämningar vid extremahändelser är en tennishall i Kristineberg och båthus och klubblokaler nära Mälaren.I Sundbyberg drabbas några flerbostadshus längs Bällstaån och villor norr om denna (Figur 8.4).49j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 8.2 Översvämmad bebyggelse och byggnader i centrala Stockholm vid nollalternativetsdimensionerande nivå (3,04 meter). Observera att markerade svarta byggnader kan vara helt ellerendast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1Figur 8.3 Översvämmad bebyggelse och byggnader längs Mälarens stränder i Stockholm vidnollalternativets dimensionerande nivå (3,04 meter). Observera att markerade svarta byggnaderkan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_150j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 8.4 Översvämmad bebyggelse och byggnader längs Bällstaån och norr om denna iSundbyberg vid nollalternativets dimensionerande nivå (3,04 meter). ). Observera att markeradesvarta byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1I Botkyrka kommer radhus och villor översvämmas både vid Albysjön och Tullingesjön, blandannat ett radhusområde vid Tullinge och ett vid Alby. I Huddinge kommer fastigheter vid Vårbyallé att drabbas. Fastigheterna innehåller främst olika verksamheter. Se Figur 8.551j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 8.5 Översvämmad bebyggelse och byggnader längs Fittjaviken och Albysjön, som står iförbindelse med Mälaren, vid nollalternativets dimensionerande nivå (3,04 meter). I Alby påverkasradhus, i Myrstuguberget villor samt ett antal villor/byggnader vid Vårby allé, mellan vägarna. ).Observera att markerade svarta byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade.©Lantmäteriverket S2011-08-24_1I Ekerö kommer ett stort antal fastigheter att drabbas, både i centralorten och spritt på öarna.Viss bebyggelse kommer att bli avskuren, då vägarna översvämmas. Figur 8.6 visar situationenpå Ekerö och delvis Färingsö.52j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 8.6 Översvämmad bebyggelse och byggnader på Ekerö och Färingsö vid nollalternativetsdimensionerande nivå (3,04 meter). Både sammanhållen och spridd bebyggelse påverkas.©Lantmäteriverket S2011-08-24_1I Upplands-Bro kommer flera bostadshus att drabbas, både i Kungsängen och spritt ikommunen.Upplands Väsby kommer också att drabbas av översvämningar, dels ett område i staden (del avRunby) och dels glesbebyggelse.I Köping kommer flera byggnader att översvämmas i området Malmön, som också blir heltisolerat eftersom vägarna översvämmas (Figur 8.7).Figur 8.7 Översvämmad bebyggelse och byggnader i Köpings kommun vid nollalternativetsdimensionerande nivå (3,04 meter). Området Malmön drabbas både av översvämmade byggnaderoch isolering till följd av översvämmade vägar. © Lantmäteriverket S2011-08-24_153j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

I Västerås kommer bland annat 800 lägenheter drabbas i Östra Hamnen samt områden i centralaVästerås (Figur 8.8). Bland annat äldre delar av staden längs Svartån drabbas.Figur 8.8 Översvämmad bebyggelse och byggnader i Västerås vid nollalternativetsdimensionerande nivå (3,04 meter). Centrala områden med flerbostadshus längs Mälarenöversvämmas liksom ett äldre område längs Svartån. Observera att markerade svarta byggnaderkan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1I Västmanlands län riskerar bebyggelse på Fullerö, Tidö-Lindö och Ängsö nära Västerås attisoleras samt översvämmas. På Tidö-Lindö isoleras cirka 400 permanentbostäder (Västeråsstad, Monique Holmgren, via mejl 2011-11-28). Se Figur 8.9.Figur 8.9 Översvämmade byggnader i Tidö-Lindö och Fullerö utanför Västerås, vidnollalternativets dimensionerande nivå (3,04 meter). Bostäder på Tidö- Lindö kan bli isolerade tillföljd av översvämmade vägar. © Lantmäteriverket S2011-08-24_154j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

I Kungsör bedöms problem uppstå utmed Arbogaåns södra strand (Figur 8.10). Påverkan påbyggnader bedöms vara begränsad.Figur 8.10 Kungsör, översvämmad bebyggelse och byggnader vid nollalternativetsdimensionerande nivå (3,04 meter). Det är främst centrala markområden som berörs, men ocksånågra byggnader. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1I Eskilstuna skulle spridd bebyggelse längs Mälarens strand översvämmas, samt enstakabyggnader i Torshälla.I Strängnäs skulle den centrala delen av stadskärnan drabbas, se Figur 8.11. Bland byggnadernafinns bland annat en skola.Figur 8.11 Strängnäs, översvämmad bebyggelse och byggnader vid nollalternativetsdimensionerande nivå (3,04 meter). Delar av den centrala staden drabbas. © LantmäteriverketS2011-08-24_1I Enköping skulle flera flerfamiljshus, radhus och villor översvämmas liksom medborgarhuset.Delar av idrottsplatsen strax söder om Enköpingsån läggs under vatten (Figur 8.12).55j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 8.12 Enköping, översvämmad bebyggelse och byggnader i staden vid nollalternativetsdimensionerande nivå (3,04 meter). Flerfamiljshus, radhus och villor översvämmas. Observera attmarkerade svarta byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © LantmäteriverketS2011-08-24_1De höga nivåerna vid extrema händelser i nollalternativet drabbar stora områden med ansenligabyggnadsarealer av höga värden, bland annat bostäder och samhällsfunktioner. Detta orsakaromfattande skador, både ekonomiska och materiella, på bebyggelsen. Människor kan bliinstängda eller behöva evakueras. Samhällsfunktioner och andra verksamheter kan drabbas avstörningar i sin verksamhet. Med beaktande av rekommendationerna för nybebyggelse somsäger att ingen viktig bebyggelse bör ligga under den högsta möjliga vattennivån, den storaarealen samt värdet på den drabbade bebyggelsen, så bedöms nollalternativets extremavattenstånd innebära stora negativa konsekvenser för bebyggelsen8.1.2 Vägar och järnvägarEn fortsatt reglering enligt nollalternativet innebär att flera kommunala, regionala och nationellavägar ligger under ovan nämnda vattennivåer och kommer att översvämmas vid dessa nivåer(Figur 8.13). Påverkade riksintressen visas i Figur 8.14.Flera stora vägar ligger under 1000-årsnivån och den dimensionerande vattennivån, enligt bådeden geografiska analysen och Trafikverkets mer noggranna inmätning av delar av vägnätet(Figur 8.15). Detta är inte i enlighet med rekommendationerna för markanvändning vidnybebyggelse. De störningar som kan väntas på grund av den översvämmade infrastrukturenkommer att bli omfattande i hela regionen. Människor blir instängda och får stora svårigheter attta sig till sina arbeten och sjukvård. I Tabell 8.2 visas sträckan översvämmade vägar ochjärnvägar vid extrema händelser.56j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Tabell 8.2 Redovisning av sträckan (kilometer) översvämmad allmän väg, övrig väg och järnvägvid olika vattennivåer. Broar ingår inte.1000-årsnivå Dim nivåVattennivå(meter)2,88 3,04Allmän väg (km) 23 30Övrig väg (km) 306 351Järnväg (km) 16 17Figur 8.13 Vägavsnitt (allmän och övrig väg) och järnvägsavsnitt som översvämmas vid dendimensionerande nivån (3,04 meter). Omfattande sträckor runt Mälaren påverkas.©Lantmäteriverket S2011-08-24_157j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 8.14 Vägar och järnvägar av riksintresse som påverkas vid den dimensionerande nivån (3,04meter). Sträckorna är något överskattade i analysen. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1Figur 8.15 Trafikverkets inmätta vägar. De mindre röda stjärnorna avser vägavsnitt undernollalternativets dimensionerande vattennivå (< 3,04 m). Stor röd stjärna ligger under högstahögvattennivå i nollalternativet (1,47 meter). © Lantmäteriverket S2011-08-24_1.Nedan redovisas de vägar som drabbas vid den dimensionerande nivån utöver de somredovisades i kapitel 7.1.2. Påverkan vid 1000-årsnivån skiljer sig väldigt lite från dendimensionerande nivån, men vissa vägar och järnvägar drabbas på något kortare sträckor. Dettarör främst övriga vägar, exempelvis i Sundbyberg, Enköping och Västerås.58j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Några större vägar ligger under den dimensionerande vattennivån. Det är delar av väg 55 mellanSträngnäs och Enköping. Även huvudvägen mellan Eskilstuna och Hallstahammar (väg 53),vilket är en mindre väg men av riksintresse, kommer delvis att ligga under den dimensionerandevattennivån i nollalternativet. Hamnar vägen under vatten blir vägsträckan betydligt längremellan dess städer. En del av E20 utanför Kungsör hamnar också under vatten. Det finns ocksårisk för att E4 vid Vårby, Botkyrka, påverkas av erosion och kan behöva stängas av. IStockholm riskerar väg 279 (Ulvsundavägen), som är av riksintresse, att översvämmas.I Uppsala län påverkas länsväg 263 i Sigtuna enligt Trafikverkets analys (2011-10-26).Erikssund (väg 263) mellan Sigtuna och Upplands-Bro är också utsatt. Även strax norr omEkolsund kan väg 263 översvämmas. Utöver dessa påverkas en del mindre vägar, bland annat iEnköping och Bålsta.I Västmanlands län riskerar förutom riksväg 53, även mindre vägar som är utspridda runtMälaren att översvämmas (Trafikverket, 2011-10-26).Trafikverkets utredning (2011-10-26) visar att Ekerö kommun blir drabbade av översvämningarpå vägar in mot Stockholm. Nockebybron drabbas av översvämmade brostöd och behöverstängas av. Även Drottningholmsbron och väg 261 vid Tappström och Malmvik översvämmasmed avstängning som följd, samt flera andra vägar på öarna (Trafikverket, 2011-10-26).Befolkningen på Mälaröarna kan då endast ta vägfärjan från Jungfrusund på Ekerö för att ta sigfrån öarna. Huruvida färjan drabbas av inskränkningar i trafiken vid höga nivåer har inte utrettshär.Vid Botkyrka kan E4/E20 (trafikplats 147 och 150) drabbas av erosion vid höga flöden ochöversvämningar och vägen kan behöva stängas av, enligt Trafikverkets utredning.I Strängnäs översvämmas ett flertal mindre vägar, bland annat i Mariefred (väg 978, 980)(Trafikverket, 2011-10-26).Blekholmstunneln i Stockholms innerstad kan översvämmas vid extrema nivåer. Vidöversvämning kan tunneln behöva stängas av beroende på hur mycket vatten som ansamlas itunneln. Vid en låg vattennivå i tunneln kan troligen trafik fortfarande köra igenom denna(Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011a). Det finns omledningsmöjligheter för tunneln.Vad gäller järnväg så översvämmas i Köping cirka 2 kilometer av järnvägen genom centralastaden vid både 1000- och 10 000-årsnivån. Vid Kungsör och Strängnäs gränsar järnvägen tillöversvämningsytan (se Figur 8.14) vid 1000- årsnivån och den dimensionerande nivån, menjärnvägen ligger högre, vilket visas vid en närmare kontroll av översvämningsskiktet. Däremotkan järnvägsbanken påverkas vid de höga nivåerna. Detsamma gäller järnvägen vid Kvicksund,upp mot Hallstahammar. Denna sträcka bedöms dock vara mer utsatt då järnvägen går näraMälaren på långa sträckor.I Sundbyberg översvämmas Mälarbanans järnväg i höjd med Solvalla, vilket påverkar bådependeltåg och regionala tåg. I Stockholm översvämmas ett industrispår vid Liljeholmen vid1000- och 10 000-årsnivån, den berörda sträckan är den avslutande delen inom industriområdet.Spårområdet norr om Stockholms Centralstation, längs Klarastrandsleden, påverkas ochcentraltunneln översvämmas (SOU 2006:94), se Figur 8.16. Enligt MSB:s utredning (2012-02-03) översvämmas spåren vid en vattennivå över 2,9 meter och endast ett genomgående spårsamt två spår som slutar vid Centralstationen klarar sig från översvämning. Spårkapacitetenbedöms bli halverad vid en sådan situation och den norrgående trafiken drabbas av storastörningar.Problemen i Riddarholmstunneln skulle vid extrema vattennivåer i Mälaren förvärras jämförtmed problemen vid 100-årsnivån (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011a).59j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 8.16 Centralstationen i Stockholm, delar av spårområdet norr om stationen översvämmas.©Lantmäteriverket S2011-08-24_1Tunnelbanan vid Gamla stan översvämmas vid en 1000-årsnivå och en dimensionerande nivå,både i spåranläggningen och biljetthallen. Trafiken måste stängas av tills vattnet har sjunkitunder 1,78 meter och tills tunneln åter är farbar (SL, 2010, Länsstyrelsen i Stockholms län,2011a).Tunnelbanetrafiken i den centrala staden skulle blockeras en längre tid och med samma effekter,men mer omfattande, som vid ett 100-årsvattenstånd. Möjligen kan teknikutrymmen påverkas,då lägsta golvnivå i dessa är 2,03 meter. Om vattnet stiger över trågkanten ochbarrikadmaterialet och tränger in i anläggningen finns det skyddsportar i spårtunneln mellanGamla stan och T-centralen som kan stängas. Skyddsportarna förhindrar att vatten sprider sigtill T-centralen och resten av tunnelbanesystemet (SL, 2010). I övrigt skulle effekterna vara desamma som vid 100-årsnivån, men barrikadmaterialet måste kompletteras (Länsstyrelsen iStockholms län, 2011a). En sådan händelse skulle medföra stora negativa konsekvenser medomfattande störningar på kollektivtrafiken i Stockholm.En reglering enligt nollalternativet innebär att flera regionala och nationella vägar, delvis avriksintresse, samt viktiga spårförbindelser ligger under den dimensionerande nivån. Ävenansenliga sträckor mindre vägar drabbas. Detta leder till trafikstörningar, både för gods- ochpersontransporter, och skador på regionens infrastruktur. Bland annat kan Ekerö bli avskuret, dåvägar utan omledningsmöjligheter drabbas. Med beaktande av rekommendationerna förnybebyggelse så bedöms det att ingen viktig infrastruktur borde ligga under den högsta möjligavattennivån. Därför bedöms nollalternativets extrema vattenstånd innebära stora negativakonsekvenser för vägar och järnvägar, med hänsyn till den omfattande sträckan och värdet påinfrastrukturen.8.1.3 IndustrierTotalt ligger 2 210 000 kvadratmeter industriområden under nivån för 1000-årsflödet och2 540 000 kvadratmeter under den dimensionerande nivån. På dessa nivåer ligger ett antalbyggnader med verksamheter och industrier som kan drabbas av översvämmade byggnader,förstörda material och produktionsstörningar vid en översvämning (se Tabell 8.3). De värstdrabbade orterna är Västerås, Köping, Stockholm och Enköping. Dessa områden ligger underrekommendationerna för nybebyggelse, och riskerar således att översvämmas i nollalternativetmed stora negativa konsekvenser som följd.60j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Tabell 8.3 Redovisning av areal (m 2 ) översvämmad industrimark och industribyggnader vid olikavattennivåer.1 000 – årsnivå Dim. nivåVattennivå(meter)2,88 3,04Industrimark (m 2 ) 2 210 000 2 540 000Byggnader påindustrimark (m 2 )148 000 182 000Utöver de skador som uppstår vid 100-årsnivån tillkommer även nedanstående vid dendimensionerande nivån.Vid 1000-årsnivån drabbas samma områden som vid den dimensionerande nivån, men denöversvämmade ytan och påverkan på byggnader är något mindre.Ett särskilt drabbat område är Ulvsunda, där stora arealer handel, industri och andraverksamheter kommer att drabbas. I Solna ligger ett flertal byggnader med tjänsteföretag iriskzonen för översvämningar. Drabbade områden visas i Figur 8.17.Ytterligare områden som kan drabbas vid extrema nivåer är Liljeholmen, samt ett antal områdenmed småbåtshamnar och dylikt. Vid Alviks strand drabbas ett område med olika typer avtjänsteföretag. Se utsatta områden i Figur 8.18.Figur 8.17 Översvämmad industrimark och industribyggnader vid Ulvsunda, vid nollalternativetsdimensionerande nivå (3,04 meter). Söder om Ulvsundasjön består industrimarken främst avsmåbåtshamnar och upplag. Observera att markerade blå byggnader kan vara helt eller endastdelvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_161j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 8.18 Översvämmad industrimark och industribyggnader vid Liljeholmen och spridda platseri Stockholm, vid nollalternativets dimensionerande nivå (3,04 meter). Observera att markerade blåbyggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1I Botkyrka skulle industrier vid Albyvägen drabbas. I Huddinge skulle flera industrifastighetervid Vårby med förorenad mark delvis svämmas över.Figur 8.19 Översvämmad industrimark och industribyggnader vid Vårby och Alby (Botkyrka,Huddinge) vid nollalternativets dimensionerande nivå (3,04 meter). Observera att markerade blåbyggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_162j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Ekerös industrier skulle drabbas av produktionsbortfall i samband med att vägarna skulleöversvämmas (SOU 2006:94).I Köping skulle stora delar av industriområdena längs Köpingsån komma att svämmas över,Figur 8.20.I Kungsör skulle också stora delar av industriområdena längs hamnen drabbas, Figur 8.21.Figur 8.20 Översvämmad industrimark och industribyggnader i Köping vid nollalternativetsdimensionerande nivå (3,04 meter). Observera att markerade blå byggnader kan vara helt ellerendast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1Figur 8.21 Översvämmad industrimark och industribyggnader i Kungsör vid nollalternativetsdimensionerande nivå (3,04 meter). Observera att markerade blå byggnader kan vara helt ellerendast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1I Strängnäs riskerar ett industriområde söder om staden (Figur 8.22) att översvämmas samtaffärslokaler inne i Strängnäs.63j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 8.22 Översvämmad industrimark och industribyggnader i Storängen, ett industriområdesöder om Västerås, vid nollalternativets dimensionerande nivå (3,04 meter). Observera attmarkerade blå byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © LantmäteriverketS2011-08-24_1I Västerås översvämmas industrimark på flera områden i staden (Figur 8.23), bland annatdrabbas en hamnanläggning samt andra typer av verksamheter.I Järfälla översvämmas en småbåtshamn.Figur 8.23 Översvämmad industrimark och industribyggnader i Västerås vid nollalternativetsdimensionerande nivå (3,04 meter). Observera att markerade blå byggnader kan vara helt ellerendast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_164j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

I Enköping översvämmas ett industriområde nära den centrala delen av staden. I området finnsbland annat kraftverk och energiverk. I övrigt är det spridda typer av verksamheter.Översvämmat område visas i Figur 8.24.Figur 8.24 Översvämmad industrimark och industribyggnader i Enköping vid nollalternativetsdimensionerande nivå (3,04 meter). Observera att markerade blå byggnader kan vara helt ellerendast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1I Eskilstuna översvämmas ett industriområde med några byggnader längs Nybyån i Torshälla.För industriområden innebär nollalternativet att stora arealer industrimark ochindustribyggnader översvämmas vid extrema händelser. Ett dimensionerande flöde kan förutomdirekta materiella skador innebära relativt långvariga störningar (veckor) på produktionen. Enökad miljöbelastning kan väntas då föroreningar på industrimark översvämmas med ökadutlakning som följd. Med beaktande av rekommendationerna för ny bebyggelse, den storaarealen och värdet på industrimark, bedöms nollalternativet innebära stora negativakonsekvenser för industrier.8.1.4 FlygSituationen gällande översvämningsrisker för flygplatsen i Västerås kvarstår i nollalternativet.Vid 1000-årsnivån och den dimensionerande nivån kommer flygplatsen att drabbas i betydandeomfattning enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen (se Figur 8.25), vilket kan orsaka storastörningar genom att landningsbanan och trafiksystemet berörs. Situationen bedöms medförastora negativa konsekvenser, med hänsyn till att flygplatsen är av riksintresse.65j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 8.25 Västerås flygplats vid nollalternativets 1000-årsnivå (2,88 meter) och dimensionerandenivå (3,04 meter). © Lantmäteriverket S2011-08-24_18.1.5 EnergiförsörjningEnergiförsörjning och transformatorstationerEnligt den geografiska analysen finns det fyra transformatorstationer som översvämmas vid1000-årsnivån och vid den dimensionerande nivån. Dessa kan slås ut och få bestående skador.MSB:s utredning (2012, Bilaga 2) som ingående har utrett påverkan på samhällsviktigverksamhet har identifierat 37 transformatorstationer runt Mälaren som kan påverkas vid endimensionerande nivå och orsaka störningar på samhällsviktig verksamhet. Flera av dessabedöms kunna ha en god förmåga att klara av en översvämning (MSB, 2012, Bilaga 2).I MSB:s utredning har endast de transformatorstationer som försörjer samhällsviktigverksamhet kartlagts. Stationer som försörjer exempelvis bostäder, skolor och näringsliv ingickinte i studien, och det indikerar att ytterligare transformatorstationer, som inte tydliggjorts här,kan vara påverkade.Påverkan på kabelskåp och nätstationer kan ske genom att de slås ut om de nås av vatten.Skador kan även ske på grund av sättningar när vattnet drar sig tillbaka.Vid den dimensionerande nivån skulle elförsörjningen i centrala Stockholm drabbas allvarligt.Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen skulle delar av södra Norrmalm, östra Kungsholmen,Gamla stan och Tegelbacken bli strömlösa. Vid Tegelbacken skulle även en telestation drabbasvilket skulle orsaka problem för telekommunikationer i delar av innerstaden. Strömavbrotten iSträngnäs skulle bli omfattande. Eskilstuna och Södertälje skulle få strömavbrott i mindreomfattning.Störningarna på energiförsörjning bedöms bli omfattande, med bland annat störningar förcentrala verksamheter i Stockholm. Detta bedöms innebära stora negativa konsekvenser.KraftverksmagasinVattenkraftsanläggningarna får en minskad kraftproduktion under den period somvattennivåerna är förhöjda vid en 1000-årsnivå respektive dimensionerande nivå, vilket leder tillproduktionsbortfall och små negativa konsekvenser.66j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

FjärrvärmeFittja värmeverk och Hässelby värmeverk skulle enligt Klimat- och sårbarhetsutredningensdelbetänkande drabbas allvarligt av en översvämning motsvarande dimensionerande nivå. Enligtkontakt med Hässelby värmeverk skulle verket få omfattande störningar (Fortum, GöranBlommé, 2011-11-28, muntligen per telefon) och vara tvungna att avbryta sin värmeproduktiontill följd av det inträngande vattnet (MSB, 2012, Bilaga 2) I Figur 8.26 visas situationen förHässelby värmeverk.Figur 8.26 Hässelby fjärrvärmeverk vid nollalternativets dimensionerande nivå (3,04 meter).Observera att markerade blå byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade.©Lantmäteriverket S2011-08-24_1I Uppsala län har, som beskrivits i kapitel 7.1.5, ett fjärrvärmeverk fått avbryta sin produktionredan vid högsta högvattenstånd (1,48 meter). Denna situation kvarstår således vid dessa nivåer(MSB, 2012, Bilaga 2).I Västmanlands län berörs ett fjärrvärmeverk när vattnet vid nivån 2,2 meter når den lägstagolvnivån. Kraftiga produktionsstörningar uppstår (MSB, 2012, Bilaga 2).I Södermanlands län drabbas ett fjärrvärmeverk av inträngande vatten vid både 1000- och10 000-årsnivån. Produktionen måste stängas av till följd av risken för explosion och brand(MSB, 2012, Bilaga 2).Totalt berörs sju fjärrvärmeverk runt Mälaren vid en dimensionerande vattennivå, vilket medförstörningar i värmeförsörjningen i delar av regionen. Vissa av fjärrvärmeverken har dock en godberedskap att hantera situationen (MSB, 2012, Bilaga 2), vilket begränsar störningarna.Vid 1000-årsnivån kommer ett sjukhus att mista försörjningen av fjärrkyla (MSB, 2012, Bilaga2).Totalt finns cirka 3,3 kilometer fjärrvärmeledningar i de undersökta kommunerna under dendimensionerande nivån, och 1,8 kilometer under 1000-årsnivån.Vissa fjärrvärmeledningar i Botkyrka riskerar att översvämmas. Större delen avfjärrvärmeledningarna i Södertälje är sjöförlagda och bedöms därmed inte påverkas av ett ökatvattenstånd.Störningarna på fjärrvärmedistributionen bedöms medföra stora negativa konsekvenser, dåmånga människor kan drabbas.67j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Frikyleanläggning NorrströmPumpgropen till den befintliga frikyleanläggningen i Norrström kommer att bli påverkad vidnivåer över 1,28 meter, på så sätt att själva skötseln av anläggningen kommer att försvåras. Iövrigt påverkas inte driften av frikyleanläggningen. Vid nivåer över 1,86 meter kommerkajkanten vid intaget (nivå 1,47 meter) samt en dörr in till byggnaden (tröskelnivå 1,53 meter)att översvämmas.Den planerade frikyleanläggningen i Norrström bedöms inte kunna påverkas negativt av högavattennivåer.Små negativa konsekvenser bedöms uppstå för fjärrkyleanläggningen, med hänsyn till desslokala användning.FörsörjningstunnlarVid extrema händelser kan vatten tränga in i försörjningstunnelsystemet och orsaka störningarpå samhällsviktig verksamhet på lokal, regional, nationell och internationell nivå (Länsstyrelseni Stockholms län, 2011a). En sådan händelse bedöms medföra mycket allvarliga störningar ochstora negativa konsekvenser.Samlad bedömning för energiförsörjningEnergiförsörjningen kan få omfattande störningar vid en extrem händelse i nollalternativet.Även fjärrvärmesystemen genom främst värmeverken kan drabbas allvarligt.Försörjningstunnlarna innehåller viktig teknisk infrastruktur som kan få avbrott med storakonsekvenser. Störningar i energiförsörjning drabbar människor genom avbrott i el- ochvärmeförsörjning.MSB:s undersökning (2012, Bilaga 2) visar att vid 1000-årsnivån och den dimensionerandenivån drabbas cirka 150 000 4 personer direkt av störningar på de samhällsviktig verksamhet;fem fjärrvärmeverk, två fjärrkylepumpar, en fördelningsstation för el samt en biogasanläggning.Utöver dessa drabbas ytterligare personer indirekt genom att kontakter med kommuner ochmyndigheter försvåras.Sammantaget bedöms nollalternativet innebära stora negativa konsekvenserna vid extremahändelser, med hänsyn till värdet på dessa system och de omfattande störningar som kan uppstå.8.2 Extrema händelser - Konsekvenser av ny regleringDen dimensionerande vattennivån i den nya regleringen är 1,48 meter. Denna vattennivåuppträder alltså omkring vart 10 000:e år, vilket ska jämföras med nollalternativet där dennanivå uppstår redan under normaldrift. 1000-årsnivån inryms inom den amplitud som regleringensyftar att hålla Mälaren inom (

Figur 8.27 Vattenstånd vid extrema händelser i förslag till ny reglering. 1000-årsnivån inryms inomden amplitud som regleringen syftar att hålla Mälaren inom (

Figur 8.28 Ekerö, tätorten. Påverkad bebyggelse och byggnader vid dimensionerande nivå i förslagtill ny reglering (1,48 meter). Observera att markerade svarta byggnader kan vara helt eller endastdelvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1I Stockholm riskerar bland annat området vid Blekholmsterrassen vid Klara sjö, Stora Essingenoch Reimersholme att översvämmas. Se Figur 8.29 nedan. Ytterst få byggnader påverkas, utandet är främst ytor längs vattnet som översvämmas.Vissa delar av Bällstaviken vid Ulvsunda kan översvämmas, men inga byggnader påverkas.Figur 8.29 Centrala Stockholm. Påverkad bebyggelse och byggnader vid dimensionerande nivå iförslag till ny reglering (1,48 meter). Observera att markerade svarta byggnader kan vara helt ellerendast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_170j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

I Huddinge kommun översvämmas några områden samt byggnader i Fittjaviken, vilka främstser ut att tillhöra småbåtsverksamheter (Figur 8.30).I Strängnäs kommun översvämmas delar av bebyggelsen i Mariefred (Figur 8.31). Påverkan påbyggnader är begränsad.I Västerås översvämmas ytor närmast vattnet. Bebyggelsen närmast Mälaren är relativt nybyggdoch är anpassad till att klara en viss vattenståndshöjning utan att översvämmas (Västeråskommun, Larsson Hans, 2011-11-24, muntligen per telefon), således översvämmas ingabyggnader här. Däremot kan delar av den äldre bebyggelsen längs Svartån drabbas vid höganivåer i Mälaren (Figur 8.32).I Sigtuna vid Sigtunafjärden finns flera områden allra närmast stranden som kan översvämmas,påverkan på byggnader är begränsad. Se Figur 8.33 nedan.Figur 8.30 Vårby i Huddinge vid Fittjaviken. Påverkad bebyggelse och byggnader viddimensionerande nivå i förslag till ny reglering (1,48 meter). Observera att markerade svartabyggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1Figur 8.31 Mariefred. Påverkad bebyggelse och byggnader vid dimensionerande nivå i förslag tillny reglering (1,48 meter). Observera att markerade svarta byggnader kan vara helt eller endastdelvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_171j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 8.32 Västerås. Påverkad bebyggelse och byggnader vid dimensionerande nivå i förslag till nyreglering (1,48 meter). Observera att markerade svarta byggnader kan vara helt eller endast delvisöversvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1Figur 8.33 Sigtuna. Påverkad bebyggelse och byggnader vid dimensionerande nivå i förslag till nyreglering (1,48 meter). Observera att markerade svarta byggnader kan vara helt eller endast delvisöversvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1Bebyggelse som ligger under 1,48 meter översvämmas vid extrema händelser (i medel vart 10000:e år) i förslaget till ny reglering, vilket ska jämföras med nollalternativet däröversvämningar till denna nivå sker redan under normaldrift. Förslaget till ny reglering innebären tydlig förbättring jämfört med nollalternativet, då frekvensen av översvämningar minskarbetydligt.För den bebyggelse som ligger mellan 2,88 meter och 3,04 meter och i nollalternativetöversvämmas vid extrema händelser (i medel vart 1000:e eller vart 10 000:e år) innebär förslagtill ny reglering att bebyggelsen aldrig översvämmas och därmed helt klararrekommendationerna för översvämningsrisker. Förslaget innebär stora positiva konsekvenser72j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

för dessa områden och en klar förbättring jämfört med nollalternativet, där stora områden medbebyggelse översvämmas.Sammantaget bedöms således förslag till ny reglering innebära små negativa konsekvenser, medhänsyn till Länsstyrelsernas rekommendationer, den påverkade arealen och värdet. Det är docken betydlig förbättring jämfört med nollalternativet, då stora arealer bebyggelse och byggnaderhelt skyddas från översvämningar.8.2.2 Vägar och järnvägarEtt mindre antal vägar och järnvägar, med begränsade sträckor, riskerar att översvämmas vid endimensionerande vattennivå i förslag till ny reglering, se Tabell 8.5 och Figur 8.34. Under dendimensionerande nivån finns exempelvis vägarna 263 vid Sigtuna, Erikssund och Bålsta, 279vid Ulvsunda (Stockholm), 252 och 525 samt 523 vid Strömsholm, 537 mot Tidö-Lindö(Västerås), 513 vid Enköping, 608 i Köping, 971 utanför Strängnäs och 990 utanför Mariefred.Korta sträckor av riksintressen för väg och järnvägar indikeras som översvämmade, men detta ärnågot överskattat i analysen.Trots dessa översvämmade sträckor och objekt bedöms stora störningar i regionen kunnaundvikas och sammantaget bedöms små negativa konsekvenser uppstå.Tabell 8.5 Redovisning av sträckan (kilometer) översvämmad allmän väg, övrig väg och järnvägvid den dimensionerande nivån i förslag till ny reglering. Broar ingår inte.Dim vattennivåVattennivå(meter)1,48Allmän väg (km) 0,70Övrig väg (km) 30Järnväg (km) 0,2Figur 8.34 Redovisning av vägavsnitt som ligger under 1,48 meter. ©Lantmäteriverket S2011-08-24_173j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Tunnelbanesystemet påverkas inte av den dimensionerande nivån (1,48) i förslaget, inte heller iGamla stan där tröskelvärdet för inträngande vatten är + 1,78 meter. Biljetthallen i Gamla stankan dock få problem då vatten kan tränga in vid vattennivåer mellan 1,33 och 1,53 meter. Ivärsta fall får stationen stängas av för på- och avstigande om vattenmassorna blir för stora, mentrafiken kan upprätthållas i övrigt och köra förbi Gamla stan utan att stanna. Atttunnelbanesystemet skyddas från stora störningar bedöms ge stora positiva konsekvenser.Den enda väg som enligt Trafikverkets mätningar ligger under 1,48 meter är väg 252 vidStrömsholm, Hallstahammars kommun (Figur 8.35). Den lägsta inmätta punkten ligger på 1,34meter. Här kvarstår alltså översvämningsrisken med den nya regleringen. Vägen är inte avriksintresse och det finns omledningsmöjligheter, varför den negativa konsekvensen bedömsvara liten.StrömsholmFigur 8.35 Inmätta punkter från Trafikverket, blå punkter ligger under och gröna punkter över 1,48meter. På väg 252 vid Strömsholm, Hallstahammars kommun finns en lågpunkt (blå punkt).©Lantmäteriverket S2011-08-24_1Nedan följer övriga vägar som kan översvämmas enligt den geografiska analysen.I Ekerö kommun indikeras väg vid Tappströmsbron och Lullehovsbron som översvämmade,liksom flera mindre vägar på norra Färingsö och Munsö. Enligt Trafikverket (2011-10-26) kanTappströmsbron drabbas av erosion i tillfartsbankar och brokoner vid höga flöden, vilket börvara aktuellt vid extrema händelser i förslaget.Några mindre vägsträckor i Upplands-Bro kommun kan översvämmas, exempelvis väg 841väster om Kungsängen.I Enköping ligger väg 513 och 531 nära vattnet och kan drabbas.Väg 975 som leder till Arnö riskerar att drabbas där den passerar över vattnet. I Mariefredpåverkas vissa lokala vägavsnitt.I Västerås drabbas vissa lokalgator nära vattnet samt väg 537 på väg ut mot Tidö-Lindö ochlokalgator där. Vägen och bron till Björnön kan påverkas även i detta scenario. Även74j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Kvicksundsvägen (väg 56) ligger nära vattnet och indikeras som översvämmad i dengeografiska analysen, men klarar sig enligt Vecturas inmätningar för Trafikverket.I Köping drabbas Mälarbanan där den korsar Köpingsån, samt ett par mindre vägar mot Vitönoch Malmön.I Kungsör drabbas några mindre vägar utanför staden. Järnvägen visas som översvämmad,enligt den geografiska analysen, där den korsar Arbogaån. Resultat avseende järnvägen är docktroligen överskattat i analysen.Vid kommungränsen mellan Eskilstuna och Strängnäs ligger vägen över Björsundet lågt.Vägar och järnvägar som ligger under 1,48 meter översvämmas vid extrema händelser iförslaget till ny reglering, (i medel vart 10 000:e år), vilket ska jämföras med nollalternativet däröversvämningar till denna nivå sker redan under normaldrift. Förslaget till ny reglering innebären tydlig förbättring jämfört med nollalternativet, då frekvensen av översvämningar minskarbetydligt.För de vägar och järnvägar som ligger mellan 2,88 meter och 3,04 meter och översvämmas vidextrema händelser i nollalternativet (i medel vart 1000:e eller vart 10 000:e år) innebär förslagtill ny reglering att dessa vägar och järnvägar aldrig översvämmas och helt klararrekommendationerna för översvämningsrisker. Förslaget innebär stora positiva konsekvenserför dessa väg- och järnvägssträckor och en förbättring jämfört med nollalternativet.Sammantaget bedöms således förslag till ny reglering innebära små negativa konsekvenser förvägar och järnvägar, med hänsyn till Länsstyrelsernas rekommendationer, de översvämmadesträckorna och värdet. Det är dock en betydlig förbättring jämfört med nollalternativet, då långasträckor, och viktiga objekt, av betydelsefull infrastruktur helt skyddas från översvämningar.Stora störningar i regionen bedöms kunna undvikas i förslag till ny reglering.8.2.3 IndustrierVissa arealer industrimark och industribyggnader kommer även fortsättningsvis att ligga underden dimensionerande vattennivån. Den totala ytan som fortfarande kan översvämmas är 130 000kvadratmeter industrimark och 2 800 kvadratmeter industribyggnader. Även för industrimarkinnebär förslag till ny reglering att Länsstyrelsernas rekommendationer inte uppfylls helt ochdetta bedöms leda till små negativa konsekvenser vid extrem drift.Bilderna nedan visar situationen på ett antal utvalda platser.I Västerås kommer industrifastigheter att drabbas även med ny reglering, men påverkan påbyggnader är begränsad (Figur 8.36).75j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 8.36 Västerås. Påverkad industrimark och industribyggnader vid dimensionerande nivå iförslag till ny reglering (1,48 meter). Observera att markerade blå byggnader kan vara helt ellerendast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1Vid Ulvsunda i Stockholm drabbas industriområden även med ny reglering (Figur 8.37).Fastigheterna är delvis bebyggda. Längs Bällstaviken och Bällstaån i Solna och Sundbybergdrabbas också industrifastigheter liksom industrimark som har omvandlats, respektive håller påatt omvandlas, till bostadsområden. Det finns också mindre områden industrimark i Stockholmsom drabbas, däribland två småbåtshamnar. Även Liljeholmen berörs.I Kungsör drabbas delvis bebyggd industrimark vid Arbogaåns utlopp (Figur 8.38) och i Köpingdelvis bebyggda delar av industrimark längs inloppet till Köpingsån (Figur 8.39).I Ekerö drabbas bland annat obebyggda delar av en industrifastighet vid Tappsund näraTappström.Vid Vårby på ömse sidor vattnet översvämmas industrimark, men inga byggnader, i Botkyrkarespektive Huddinge. I Botkyrka drabbas också bebyggd industrimark vid Albyvägen (Figur8.40).76j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 8.37 Ulvsunda och Bällstaviken. Påverkad industrimark och industribyggnader viddimensionerande nivå i förslag till ny reglering (1,48 meter). Observera att markerade blåbyggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1Figur 8.38 Kungsör. Påverkad industrimark och industribyggnader vid dimensionerande nivå iförslag till ny reglering (1,48 meter). Observera att markerade blå byggnader kan vara helt ellerendast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_177j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 8.39 Köping. Påverkad industrimark och industribyggnader vid dimensionerande nivå iförslag till ny reglering (1,48 meter). Observera att markerade blå byggnader kan vara helt ellerendast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1Figur 8.40 Ekerö, Vårby och Alby. Påverkad industrimark och industribyggnader viddimensionerande nivå i förslag till ny reglering (1,48 meter). Observera att markerade blåbyggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_178j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Arealen industrimark som översvämmas i extrema händelser har minskat markant jämfört mednollalternativet. För stora delar av den drabbade industrimarken i nollalternativets extremahändelser innebär förslag till ny reglering stora positiva konsekvenser och en förbättring jämförtmed nollalternativet, då översvämningsrisken försvinner helt för stora områden. För den marksom fortfarande översvämmas, och som visas i bilderna ovan, så bedöms förslag till nyreglering medföra små negativa konsekvenser, men en klar förbättring jämfört mednollalternativet då frekvensen minskar kraftigt. I kapitel 7.1.3 redovisas att företagen självabedömer att skadorna blir begränsade.Sammantaget bedöms således förslag till ny reglering innebära små negativa konsekvenser förindustri, med hänsyn till Länsstyrelsernas rekommendationer, de översvämmade områdena ochvärdet. Det är dock en betydlig förbättring jämfört med nollalternativet, då stora områden medindustrimark och byggnader helt skyddas från översvämningar eller får en minskad frekvens.Stora störningar i regionens industrier bedöms kunna undvikas.8.2.4 FlygDelar av Västerås flygplats ligger även i förslag till ny reglering inom ett översvämningskänsligtområde. Förslag till ny reglering innebär små negativa konsekvenser för Västerås flygplats, dåflygplatsen fortfarande kan påverkas i vissa delar men väldigt sällan. Det är en förbättringjämfört med nollalternativets mer återkommande och omfattande översvämningar.Figur 8.41 Västerås flygplats vid den dimensionerande nivån i förslaget till ny reglering.©Lantmäteriverket S2011-08-24_18.2.5 EnergiförsörjningEnergiförsörjning och transformatorstationerInga transformatorstationer bedöms påverkas vid de nivåer som uppstår i extrema händelser iförslaget till ny reglering. Inte heller energiförsörjningen bedöms påverkas. Förslag till nyreglering innebär stora positiva konsekvenser för energiförsörjning och transformatorstationerdå dessa system skyddas från översvämningar.KraftverksmagasinEn sänkning av den dimensionerande vattennivån är positivt för kraftstationerna, dåkraftproduktionen inte förhindras i samma utsträckning av de höga vattennivåerna pånedströmssidan. Detta medför en liten positiv konsekvens.De problem som finns med Hjälmarens avbördning beror främst av kapacitetsbrist, ochpåverkan från Mälarens nivå bedöms som liten. Situationer med höga flöden från Hjälmareninträffar med stor sannolikhet samtidigt som det är höga flöden i Mälaren. Förslag till ny79j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

eglering innebär att höga nivåer i Mälaren kan undvikas, och ger därmed inga negativa effekterför Hjälmarens avbördning i sådana situationer.FjärrvärmeVid den dimensionerande nivån i förslag till ny reglering påverkas fortfarande ettfjärrvärmeverk i Uppsala län, då lägsta golvnivå är lägre. Produktionen kommer troligen attbehöva stängas av. Det är ett stort område som måste vallas in för att skydda verket samt harförmågan att hantera situationen bedömts vara bristfällig (MSB, 2012, Bilaga 2). Frekvensen förpåverkan på fjärrvärmeverket har dock minskat kraftigt till att ske först vid extrema händelser,vilket ska jämföras med nollalternativet där översvämningar till denna nivå sker redan undernormaldrift.Övriga fjärrvärmeverk är skyddade vid dessa nivåer (MSB, 2012, Bilaga 2). Hässelbyvärmeverk har en liten marginal, och bedöms kunna hantera situationen.Varken fjärrvärmeledningarna i Järfälla och Köping eller värmeverket i Håbo löper risk attöversvämmas vid en nivå i Mälaren på 1,48 meter. I Botkyrka och Södertälje kan, enligt dengeografiska analysen, omkring 50 meter totalt av fjärrvärmeledningarna påverkas vid dendimensionerande nivån. Totalt bedöms detta innebära små negativa konsekvenser, med hänsyntill den begränsade sträckan.Norrenergis intagsledning till en värmepump kan påverkas av erosion eftersom flödena ökar iNockebysundet. Detta behandlas i separat rapport om erosion (SWECO, 2011-12-21).Figur 8.42 Hässelby fjärrvärmeverk vid den dimensionerande nivån (1,48 meter) i förslag till nyreglering. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1Frikyleanläggningen i NorrströmKajkanten vid pumpgropen till den befintliga frikyleanläggningen i Norrström ligger på nivån1,47 meter och riskerar därför att bli översvämmad vid extrema händelser. Det finns en dörr intill fastigheten på nivån 1,53 meter, men detta ligger över den dimensionerande nivån ochpåverkas inte.Skötseln av anläggningen kommer att försvåras vid en dimensionerande nivå, men i övrigtpåverkas inte driften av frikyleanläggningen.Totalt bedöms små negativa konsekvenser uppstå för frikyleanläggningen, med hänsyn till desslokala användning.80j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

FörsörjningstunnlarSystemet med försörjningstunnlar i Stockholm bedöms klara de nivåer som uppstår underextrema händelser utan att vatten tränger in i tunnlarna. Förslag till ny reglering innebär därmedstora positiva konsekvenser på grund av att stora avbrott och omfattande störningar i el- ochvärmeförsörjning för ett stort antal människor och viktiga funktioner undviks.Samlad bedömning för energiförsörjningEnergiförsörjning bedöms samlat få måttligt positiva konsekvenser av förslag till ny regleringoch förbättringar jämfört med nollalternativet. Den negativa påverkan på fjärrvärmeledningaroch frikyleanläggningen bedöms vara liten. Ett fjärrvärmeverk kan dock fortfarande påverkas,om än med en betydligt mindre sannolikhet till följd av att översvämning sker först underextrema händelser (i medel vart 10 000:e år), vilket ska jämföras med nollalternativet däröversvämningar till denna nivå sker redan under normaldrift. Förbättringarna jämfört mednollalternativet är betydande, då försörjningstunnlarna skyddas helt, liksom energiförsörjningoch de tidigare påverkade fjärrvärmeverken får en betydligt bättre situation.9 Vinduppstuvning och påverkan på vattennivåerMälarens vattennivåer är främst beroende av hydrologiska faktorer, men kan under kortareperioder även påverkas av vindar. I samband med att vind blåser över en vattenyta i till exempelen vik förs vatten i vindens riktning från en sida av viken till den motsatta. Det transporteradevattnet strömmar sedan tillbaka, vanligen längs botten. Beroende på djupförhållandena skerdenna återströmning mer eller mindre lätt och vatten kan ”stuvas” upp i de inre vindutsattadelarna av viken. Kombinationen av starka vindar och höga vattenstånd i Mälaren kan lokaltskapa höga vattennivåer. SMHI har gjort en utredning avseende vindeffekter i utvalda områdenav Mälaren (SMHI, 2011-50). Utvalda områden är Västerås, Stockholm/Mälaröarna, Köping,Kungsängen, Kvicksund, Södertälje, Kungsör samt Strängnäs och Mariefred.Med hjälp av formler kan uppstuvningseffekten i ett aktuellt vattenområde beräknas för en vissvindhastighet. Beräkningarna för vinduppskjuvning av vattenytan utgår från vindar med enåterkomsttid på 50 år, och fyra vindriktningar (nordlig, ostlig, sydlig och västlig riktning).Varaktigheten på vindarna, och påverkan på vattenytan, handlar om timmar. Beräkningarnaavseende vindpåverkan visar att effekten varierar över Mälaren (Tabell 9.1). De beräknadevindscenarierna är framtagna för att skapa realistiska men konservativa scenarier, så exempelvishar vinduppstuvningen på 0,28 meter i Stockholm en längre återkomsttid än 50 år i realiteten.Tabell 9.1 Sammanfattning av den beräknade vinduppstuvningen i Mälaren. Den högsta beräknadevinduppstuvningen presenteras för varje plats tillsammans med rådande vindriktning.Vindriktning (m/s)Vinduppstuvning (m)Köping Ost 0,16Kungsängen Väst 0,17Kungsör Ost 0,15Kvicksund Ost 0,11Mariefred Nord 0,05Södertälje Väst 0,10Stockholm Väst 0,28Västerås Ost 0,0881j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Strängnäs ingick i utredningen, men tillförlitliga data kunde inte genereras för området, ochutelämnas därför.Modellen har kalibrerats med uppmätta värden för vinduppstuvning i samband med stormenGudrun. Jämförelsen visar att modellen underskattar den totala vindsnedställningen med runt20 %. En del av denna feluppskattning kan bero på att noggrannheten i pegelavläsningarnaunder stormen Gudrun är lägre än avläsningar vid kalibreringen av modellen.Den största vindpåverkan sker i Stockholm, cirka 30 centimeter. Det bör noteras attkombinationen av ett vattenstånd för dimensionerande flöde med högt vattenstånd i Saltsjön ochett maximalt vindpåslag från västlig vind är en kombination av händelser som har mycket lågsannolikhet för att inträffa. De långvarigt höga nivåerna i Saltsjön beror på ostliga vindar,medan vinduppstuvning i Stockholm beror på västliga vinda (SMHI, 2011-50). I princip skulledenna kombination av händelser således förutsätta att det blåser från två håll samtidigt.Effekten av vinden är beräknad utifrån medelvattenstånd och förutsätts vara densamma oavsettMälarens nivå vid tillfället. Det kan dock vara en viss skillnad vid höga nivåer, då tvärsnittsareablir större vid höga nivåer och vattnet kan strömma tillbaka fortare. Det större vattendjupet vidhöga vattennivåer gör också att uppstuvningen blir mindre (SMHI, Wickström Kjell, 2011-09-28via mejl).Vinduppstuvning kan ske i samband med höga vattennivåer, och det är även under sammaperioder som dessa två faktorer ofta uppstår. För västliga vindar är sannolikheten för extremavindar högst vintertid (december-februari) men det är också hög sannolikhet i november.Ostlig, nordlig och sydlig vind har högst sannolikhet för extrema vindar under decemberfebruari,men också i mars-maj. De extrema vindarna sammanfaller således med de tider på åretdå det är högst sannolikhet för höga vattennivåer i Mälaren; höga nivåer är vanligast frånnovember till maj samt vid vårfloden under senvåren (SMHI, 2011-50). Varaktigheten pådessa vinduppstuvningar är dock väldigt kort, fåtal timmar.Vinduppstuvning och förhöjda nivåer till följd av detta kan inte hanteras genom störreavtappningskapacitet utan bör hanteras genom andra skadeförebyggande åtgärder där det ärrelevant. Om regleringen skulle garantera att det inte uppstår konsekvenser av vindpåverkan iexempelvis Stockholm skulle Mälarens vattenstånd aldrig tillåtas gå över 1,09, vilket skulle fånegativa konsekvenser för en rad andra intressen runt Mälaren.Vid en 100-årsnivå i förslag till ny reglering klaras de nivåer Mälaren syftar till att hålla (>1,39meter) på ett flertal platser även med vinduppstuvning. Stockholm, Köping och Kungsängenkommer vid ett sådant tillfälle att överskrida regleringsamplituden. Vid ett dimensionerandeflöde kommer vattnet att stiga ytterligare centimetrar över den nivå som Mälaren ska hålla. Inollalternativet blir konsekvenserna av vinduppstuvning större, då nivåerna vid normaldrift ochextrema händelser är högre jämfört med förslag till ny reglering.För bebyggelse, industrier, vägar och järnvägar innebär vinduppstuvning vid höga vattennivåer(1000- och 10 000-årsnivån i nollalternativ och förslag till ny reglering samt nollalternativets100-årsnivå) att arealen påverkad bebyggelse och infrastruktur ökar. Skador på bebyggelsenbedöms kunna uppstå även under dessa korta tider, medan infrastrukturen troligen klarar dettaom än med korta avbrott i trafiken.Tunnelbanan i Gamla stan är utsatt vid höga vattennivåer i främst nollalternativet.Vinduppstuvningen kan förvärra situationen, men under en begränsad tid då effekten endastvarar i ett fåtal timmar. Vid en konsekvensbedömning måste hänsyn även tas till attkombinationen vinduppstuvning och den höga nivå i Mälaren (i Stockholm) som är framräknadutifrån att Saltsjön står högt, i princip inte är möjlig, då det förutsätter att vinden blåser åt bådeväster och öster samtidigt. Konsekvensbedömningarna i tidigare kapitel bedöms gälla även medvindpåverkan.82j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Tunnelbanan klarar att vara i drift, med vissa inskränkningar, vid vattennivåer upp till 1,78meter. I förslag till ny reglering uppgår den dimensionerande nivån till 1,48 meter, ochsammanlagt med vinduppstuvning på 0,28 meter i Stockholm nås nivån 1,76 meter.Tunnelbanan bedöms således klara de nivåer som kan uppstå vid vinduppstuvning i förslag tillny reglering och med hänsyn till den låga sannolikheten och den korta varaktigheten bedömsdetta inte påverka konsekvenserna.För energiförsörjning (fjärrvärme, kylanläggningar mm) bedöms inte denna korta påverkaninnebära större konsekvenser än i tidigare bedömningar. Detsamma gäller flygplatsen iVästerås.10 Påverkan på riksintressen10.1 NollalternativetNollalternativet innebär inga förändringar för riksintressena för väg och järnväg samt flygjämfört med idag. De problem med översvämningsrisker som finns idag kvarstår. Det innebäratt rekommendationerna för översvämningsrisker i fysisk planering inte klaras för avsevärdasträckor vägar och järnvägar av riksintresse samt arealer bebyggelse. För riksintressena innebärnollalternativet stora negativa konsekvenser.Översvämningsdirektivet följs då det innehåller krav på utredningar av risker för översvämningmen inga uttryckliga krav på att de ska åtgärdas.10.2 Ny regleringDen nya regleringen innebär avsevärt minskad risk för översvämning av vissa riksintressen förväg och järnväg, vilket ger stora positiva konsekvenser. Översvämningsdirektivet får sägas varauppfyllt fyllt ut.11 Samlad bedömningI denna underlagsrapport har översvämningsrisken för ett antal aspekter inom bebyggelse ochinfrastruktur jämförts mellan nollalternativet och en ny reglering av Mälaren. Främst harsituationen analyserats med hjälp av geografiska analyser på kartmaterial från olika intressenter.Förslaget till ny reglering innebär allmänt stora positiva konsekvenser för respektive aspekt dåöversvämningsrisken minskar betydligt och stora arealer och viktiga objekt skyddas motöversvämningar. Den bebyggelse och infrastruktur som fortfarande påverkas bedöms samlat fåsmå negativa konsekvenser. Översvämningsrisken minskar betydligt jämfört mednollalternativet.Vid en dimensionerande nivå i nollalternativet påverkas runt 635 000 människor runt Mälarendirekt av störningar i samhällsviktiga funktioner (MSB, 2012, Bilaga 2). Ytterligare ett stortantal personer påverkas indirekt. Med förslag till ny reglering kan dessa omfattande störningarundvikas.Överlag bedöms förslaget till ny reglering innebära tydliga förbättringar jämfört mednollalternativets stora negativa konsekvenser som orsakar betydande ekonomiska och materiellakonsekvenser samt störningar på samhällsfunktioner.I nollalternativet finns betydande arealer bebyggelse och annan infrastruktur under både 100-årsnivån och den dimensionerande vattennivån. Även under högsta högvattenståndet, (högstahögvatten för den modellerade perioden 1976-2005), finns bebyggelse och infrastruktur somriskerar att översvämmas regelbundet. I nollalternativet är således relativt stora arealer under denivåer som rekommenderas av Länsstyrelserna, vilket sammantaget innebär stora negativakonsekvenser.83j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Den normala driften i förslag till ny reglering innebär inga översvämningsrisker eftersom 100-årsnivån ligger under nivån 1,39 meter, vilket regleringen syftar till att hålla. Förslag till nyreglering innebär att all bebyggelse och infrastruktur som ligger över 1,48 meter, dendimensionerande nivån, kommer att ligga utanför de områden som kan översvämmas avMälaren. Detta innebär stora positiva konsekvenser och förbättringar mot nollalternativet samtatt dessa områden följer Länsstyrelsernas rekommendationer.Situationen vid extrema händelser förbättras avsevärt med den nya regleringen, men det finnsfortfarande viss översvämningsrisk. I centrala Stockholm översvämmas exempelvisTegelbacken och Kungsholms strand, men det är främst markområden och väldigt få byggnadersom påverkas. I Ekerö kommun riskerar större ytor att översvämmas där det finns glesbebyggelse, men det är en begränsad påverkan på byggnader. I övrigt är det främst strandnäradelar, med få byggnader, som riskerar att översvämmas och i vissa fall är bebyggelsen anpassadtill detta. Förslag till ny reglering innebär för bebyggelse som översvämmas vid extremahändelser små negativa konsekvenser, men det bedöms bli en betydligt bättre situation än inollalternativet då frekvensen översvämningar avsevärt har minskat. Länsstyrelsensrekommendationer uppfylls dock inte till fullo i förslaget.Vad gäller vägar så kan vissa broar på genomfartsvägar inom Ekerö behöva stängas av på grundav erosion på brostöd vid höga flöden vid extrema händelser i förslag till ny reglering. Ävenmindre vägar i Ekerö drabbas. I Västerås ligger bron till Björnön lågt och kan påverkas, liksomväg 537 mot Tidö-Lindö och lokala gator i Västerås. I Köping kan Mälarbanan för tåg drabbasav översvämning. I övrigt är det mindre vägar som påverkas i förslag till ny reglering. Viktigasystem som tunnelbanan och Riddarholmstunneln skyddas mot översvämningar. För vägar ochjärnvägar som påverkas bedöms förslaget till ny reglering innebära små negativa konsekvenser,men klara förbättringar jämfört med nollalternativet.I Stockholm finns ett system med försörjningstunnlar, som kan drabbas av stora konsekvenservid en översvämning med inträngande vatten i tunnelsystemet. Förslag till ny reglering innebäratt detta försörjningssystem säkras mot översvämningar, vilket bedöms ge stora positivakonsekvenser.För industrier finns några områden i Västerås, Kungsör, Köping, Botkyrka samt i Stockholm(Ulvsunda, Liljeholmen) och runt Bällstaviken i Solna och Sundbyberg som fortfarande kanöversvämmas vid dimensionerande nivå i förslag till ny reglering. Små negativa konsekvenseruppstår.Energiförsörjning bedöms samlat få måttligt positiva konsekvenser av förslag till ny regleringoch förbättringar jämfört med nollalternativet. Fjärrvärmeledningar bedöms få en liten negativpåverkan, påverkan på Hässelby fjärrvärmeverk är oklar. Energiförsörjningen i övrigt bedömsklara sig utan påverkan.Vad gäller produktion av el från vattenkraft så innebär förslag till ny reglering i princip sammasituation som nollalternativet, om än en liten positiv effekt.Återigen, förslaget till ny reglering innebär generellt stora positiva konsekvenser jämfört mednollalternativets stora negativa. Den minskade översvämningsrisken är positiv för samtligaaspekter.Vinduppstuvning kan medföra att vattennivåerna tillfälligt blir högre än vad som anges för deolika extrema nivåerna. Varaktigheten av vinduppstuvning är kortvarig, fåtal timmar, och densammanlagda sannolikheten för att alla faktorer för höga nivåer och vind ska sammanfalla ärväldigt låg. Effekterna av vinduppstuvning bedöms dock inte påverka konsekvensbedömningarnaför de olika aspekterna, med hänsyn till den korta varaktighet och den låga sannolikheten.84j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

12 ReferenserHjälmarens vattenvårdsförbund, Leif W Lindhe, 2007-02-28, PM ang. avbördningsförhållandenai Eskilstunaån vid Torshälla.Länsstyrelserna i Mellansverige, 2006, Översvämningsrisker i fysisk planeringRekommendationer för markanvändning vid nybebyggelseLänsstyrelsen i Stockholms län, 2011a, Kartläggning av riskerna för översvämning itunnelsystemen i Stockholms län. Rapport 2011:24Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011b, Är våra kommuner klimatanpassade? - Ansvar,riktlinjer och åtgärder. Rapport 2011:15Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB (2012) Konsekvenser av enöversvämning i Mälaren –Redovisning av regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK.Bilaga 1: Kartläggning av hostiriska händelser och deras effekter på olika samhällssektoreravseende Mälardalen (FOI)Bilaga 2: Konsekvensanalys av översvämning i Mälaren-Konsekvenser för samhällsviktigverksamhet (WSP)Bilaga 3: Översvämningskartering och GIS-analyser med beräkning av nyckeltal för Mälaren(SWECO)Bilaga 4: Studie av dag- och nattbefolkning inom översvämningshotade områden runtMälaren (SCB)SL (AB Storstockholms Lokaltrafik), 2010, PM översvämningsrisker i tunnelbanan,Kartläggning av platser där vatten kan läcka in i anläggningen, 2010-12-17SMHI, Bergström, Sten, 1993, Sveriges hydrologi – grundläggande hydrologiskaförhållanden.SMHI, Gyllenram, Walter. Hallberg, Kristoffer. Åström, Sofia, 2011, Modellering avvinduppstuvning i Mälaren. Rapport Nr 2011-50SMHI, 2011-12-21. Projekt Slussen - Förslag till ny reglering av Mälaren. SMHI rapport2011-64.SOU 2006:94, Delbetänkande av Klimat- och sårbarhetsutredningen, Översvämningshot,Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och VänernStockholms stad, 2007, Anpassning till ett förändrat klimat. Mars 2007.Stockholms tingsrätt, Dom 1989-12-14, DVA 70, VA 14/89, Aktbilaga 12.Sunnefors, Magnus. Vainionpää, Tomas, 2005, Optimering av ett småskaligtvattenkraftsystem. Examensarbete för KTH och MälarenergiSweco, 2010-02-11, Noggrannhet i GIS-dataSweco, Produktionsberäkning av vattenkraftanläggningar vid Mälaren, 2012-02-10Sweco, 2011-12-21, Projekt Slussen - Erosion på broar och kajer med mera öster omKlubbensborg, Konsekvensbedömning ny reglering av MälarenSveriges Nationalatlas, 1995, Klimat, sjöar och vattendragTrafikverket, 2010-11-17, Riksintressen för trafikslagens anläggningar Ärendenr: TRV2010/13990Trafikverket, 2011, GIS-data översvämningsbedömningar vägsträckor (exceltabell) HenricNilsson, 2011-10-24 muntligen per telefon och 2011-10-26 via mejlTyréns, 2011-12-21a, Projekt Slussen - Sjöfart och hamnar, Konsekvensbedömning nyreglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen85j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Tyréns, 2011-12-21b, Projekt Slussen - Dricksvatten, Konsekvensbedömning ny regleringav MälarenVectura AB, GIS-data inmätning vägsträckor. Elias Jörholt 2009-09-02 per telefon och mejl.Vägverket, 2006-12-14, Funktions- och standardbeskrivning, grundpaket driftMuntliga och mejlE.ON, Roine Fransson, 2009-04-29 muntligen per telefonFortum, Göran Blommé, 2011-11-28, muntligen per telefonKylklövern AB, Hans Tönnerfors, 2010-03-05, muntligen vid besök samt mejl.Mälarenergi, Ulf Andersson, 2009-04-15, 2009-09-28 muntligen per telefonNorrenergi, Lars Olrin, 2011-12-07, muntligen per telefonSL, Ronny Öberg, 2009-06-05 och 2010-08-30, muntligen per telefon och per mejlStrömfallet AB, Henrik Sandberg, 2009-06-05, 2009-09-17 per mejlBanverket, Sven G Johansson, 2009-08-21 per telefon.Västerås kommun, Monique Holmgren, 2010-03-11 och 2011-11-24 per telefonVästerås kommun, Hans Larsson, 2011-11-24 per telefonEkerö kommun, Eva Mill, 2010-03-11 per telefonSträngnäs kommun, Marie Jonsson, 2010-03-11 per telefonTrafikverket, Lennart Roos, 2011-10-21, per telefonVectura, Henric Nilsson, 2011-10-24, 2011-10-26, 2011-11-02, 2011-11-03 per telefon och mejlVästerås stad, Monique Holmgren, per telefon 2011-11-24 och mejl 2011-11-28. Via mejl:utdrag ur kommunens risk- och sårbarhetsanalys.Internetwww.eniro.se juni 2009, oktober 2011www.stromfallet.se maj och september, 2009www.malarenergi.se maj och september, 200986j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

GIS-material från Projekt Slussens GIS-databasDataskiktets namn Kategori, underlag Aktualitet Leverantör GeografiskomfattningÖversiktskartan, raster Underlagskarta 20070901 Metria Mälaren med omnejdÖversiktskartan, vektor Underlagskarta 20070901 Metria Mälaren med omnejdFastighetskartan, vektor Underlagskarta 20071001 Metria Endast 500 meter frånstrandlinje, kompletteratmed områdenöversvämmade vidnivån 6.14Terrängkartan, vektor Underlagskarta 20071001 Metria Endast 500 meter frånstrandlinjeFastighetsdata Underlagskarta 20071107 Metria Fastigheter somgränsar till MälarenHöjddataRiksintresse för flygetRiksintresse JärnvägRiksintresse vägarRiksintresse vägar TEN(Trans EuropeanNetwork)Översvämningskarteringar ochhöjddataÖvriga riksintressen ochplaneringsunderlag (friluftsliv,infrastruktur mm.)Övriga riksintressen ochplaneringsunderlag (friluftsliv,infrastruktur mm.)Övriga riksintressen ochplaneringsunderlag (friluftsliv,infrastruktur mm.)Övriga riksintressen ochplaneringsunderlag (friluftsliv,infrastruktur mm.)2009 Vägverket Längs vissa vägarFjärrvärme Ledningsnät (VA, energi mm.) 20070911 JärfällakommunFjärrvärme, Botkyrka Ledningsnät (VA, energi mm.) 20070830 BotkyrkakommunFjärrvärmenät,SödertäljeLedningsnät (VA, energi mm.) 20070830 SödertäljekommunFjärrvärmenät, Köping Ledningsnät (VA, energi mm.) 20070904 KöpingskommunVattenkraftanläggningInfrastruktur (kajer, hamnarmm.)2007 Länsstyrelsen Mälaren med omnejd2010 Länsstyrelsen Mälaren med omnejd2010 Länsstyrelsen Mälaren med omnejd2010 Länsstyrelsen Mälaren med omnejdJärfällaBotkyrkaSödertäljeKöping2010 Tyréns Västra MälarenVärmeverk, Håbo Ledningsnät (VA, energi mm.) 20070906 HåbokommunNya nationellahöjdmodellenÖversvämningskarteringNNH utfört avSlussenprojektetÖversvämningskarteringNNH utfört av MSBÖversvämningskarteringar ochhöjddataÖversvämningskarteringar ochhöjddataÖversvämningskarteringar ochhöjddataHåbo2011 Lantmäteriet MälarenOktober 2011 Sweco MälarenOktober 2011 Sweco MälarenFastighetsdata Underlagskarta 2011-10-17 Lantmäteriet Mälaren87j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc