Alandsköp

6.4 Landskapsbild ..............................................................................................................316.5 Rekreation och friluftsliv .............................................................................................336.6 Areella näringar ...........................................................................................................336.7 Hälsa och säkerhet .......................................................................................................346.8 Risker och sabotage .....................................................................................................436.9 Påverkan under byggskedet .........................................................................................446.10 Avveckling efter drifttiden ..........................................................................................456.11 Miljökvalitetsmål och hänsynsregler ...........................................................................457 UPPFÖLJNING ................................................................................................................. 497.1 Kontroll av verksamheten ............................................................................................497.2 Drift .............................................................................................................................498 SAMLAD BEDÖMNING OCH STÖRNINGSANALYS ............................................................ 508.1 Jämförelse mellan utbyggnadsalternativet och noll-alternativet .................................508.2 Samlad störningsanalys ...............................................................................................519 SAMRÅD .......................................................................................................................... 539.1 Allmänt om samrådsprocessen ...................................................................................539.2 Samråd enligt Miljöbalken ...........................................................................................539.3 Samråd enligt Plan- och bygglagen ..............................................................................5410 REFERENSER .................................................................................................................. 554(55)

Bilagor till MKB:MKB-bilaga 1MKB-bilaga 2MKB-bilaga 3MKB-bilaga 4MKB-bilaga 5MKB-bilaga 6MKB-bilaga 7MKB-bilaga 8Lokalisering, huvudalternativetLjudberäkningSkuggberäkningFotomontagePlan över tillfartsvägar, monteringsytor, fundament mm.Inventering av fladdermusfaunanFågelinventering 2010, AlandsköpTidigare samråd enligt MiljöbalkenFigurförteckningFigur 1. Orienteringskarta, skala 1:50 000 ............................................................................................................ ..8Figur 2. Färdiggjutet fundament…………………………………………………………………………………………….14Figur 3. Transport av torn……………………………………………………………………………………………………15Figur 4.Lokaliseringsförslag…………………………………………………………………………………………………19Figur 5. Förändring av tidigare tillståndsansökan. ……………………………………………………………………...22Figur 6. Detaljplanelagda områden. ….................................................................................................................. 23Figur 7. Natur- och kulturmiljövärden . ................................................................................................................. 25Figur 8. Kända fornlämningar i området ............................................................................................................... 29Figur 9. Fotopunkter där fotomontage har utförts. ................................................................................................ 30Figur 10. Ljud från vindkraftverk …….. ................................................................................................................. 33Figur 11. Beräknade ljudnivåer för Alandsköpsparken ......................................................................................... 36Figur 12. Skiss som visar skuggförhållanden under olikaårstider……………………………………………………...37Figur 13. Karta visande beräknad verklig skuggtid ............................................................................................... 39Figur 14. Sveriges miljökvalitetsmål….. ................................................................................................................. 44TabellförteckningTabell 1. Nyckelbiotoper, sumpskogar samt naturvärdeobjektTabell 2. Ljudnivåer på olika avstånd från ett vindkraftverkTabell 3. Avstånd mellan vindkraftverk och närliggande bostäderTabell 4. Beräknade ljudnivåer till närliggande bostadsfastigheterTabell 5. Beräknad verklig maximal skuggtid för omkringliggande fastigheterTabell 6. Jämförelse mellan alternativTabell 7. Samlad störningsanalys5(55)

ADMINISTRATIVA UPPGIFTERE.ON Vind Sverige AB svarar för E.ON-koncernens planering och utbyggnad av vindkrafti Norden. Bolaget äger idag 20 vindkraftverk i södra Sverige som under år 2008producerade 41 GWh. Sedan år 2003 ingår bolaget också som delägare med 20 procent iNysted Havmöllepark, Danmark, vid den tiden världens största havsbaserade anläggningsom består av 72 vindkraftverk och som producerar cirka 600 GWh per år.Under år 2009 och 2010 bygger E.ON Vind på egen hand ytterligare en havsbaseradvindkraftsanläggning, Rödsand, som består av 90 vindkraftverk och beräknas produceraca 900 GWh per år.Projektkoordinator:Henrik MalmbergE.ON Vind Sverige ABCarl Gustafs väg 1205 09 MalmöTelefon: 040-97 45 30Mobil: 0703-75 55 56E-post:henrik.malmberg@eon.comKartor, bilder, fotomontage samt ljud och skuggberäkningar:E.ON Vind Sverige ABUppdragsansvarig Sweco Architects AB:Ingvar SvenssonSWECO Architects ABBox 286201 22 MalmöTelefon: 040-16 71 13Mobil: 0734-128 113E-post: ingvar.svensson@sweco.se6(55)

ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNINGVindkraften är en ren och förnybar energikälla som inte ger några utsläpp av gasereller miljöfarliga ämnen, och den kräver heller inte någon tillförsel av bränslen.Fördelen jämfört med andra elproducerande enheter, exempelvis kärnkraft eller kolkondensanläggningar,är också att ett vindkraftverk jämförelsevis enkelt kan demonterasi det fall framtida generationer finner nya bättre sätt att producera el.Under de senaste åren har planeringsmålen för den möjliga vindkraftproduktionen iSverige höjts avsevärt. Bland intressenterna finns E.ON Vind Sverige AB som aviseraten stor satsning på vindkraft. I denna etapp planeras ett projekt om totalt 7 vindkraftverki skogsmark ca 7 km nordöst om Markaryd i Markaryds kommun.De föreslagna vindraftverken kommer att ha en effekt på 2,0-3,0 MW. Navhöjden(tornhöjden) blir högst 150 m och rotordiametern högst 130 m. Totalhöjden (tornhöjd+ rotor) kommer inte att överstiga 200 m. Kommunens vindkraftpolicy tillåter vindkraftverkav högst 150 m höjd med hänvisning till reglerna för hinderbelysning.E.ON Vind har begärt dispens från denna då man avser att installera ett radarbaseratsystem som stänger av hinderbelysningen när det inte finns några flygplan ellerliknande i närheten. Hinderbelysningen kommer därmed att endast vara tänd undermycket kort tid av dygnet.Vindförhållandena bedöms enligt den rikstäckande vindkarteringen som utkom år2006 som mycket goda, ca 7,2 m/s, och den årliga produktionen beräknas till ca 50GWh. Elanslutning planeras ske genom markförlagd kabel till vattenkraftstationen iStrömsnäsbruk.Preliminärt bedöms att ca 2000-3000 m 2 mark per verk kommer att tas i anspråkunder byggtiden för grundläggning av vindkraftverk/teknikhus, monteringsytor förtorn och rotor samt för plats för kranar mm. Dessutom tillkommer yta för nya tillfartsvägar.Vissa av de ytor som använts för upplag kommer att kunna återgå tillskogsmark efter byggtidens slut.För att illustrera vindkraftverkens landskapsbildspåverkan har 3 fotomontage tagitsfram från ca 1,7-4,5 km avstånd från närmaste vindkraftverk. Landskapets topografioch omgivande skogspartier medför att från många platser kommer inte alla vindkraftverkenframträda samtidigt i närområdet. Avståndet till närmaste bostadsbebyggelseär ca 830 m.Vindkraftverken har placerats så att acceptabla nivåer för ljudutbredning samt skuggeffekterskall kunna upprätthållas. I MKBn redovisas ett exempel på en ljudberäkningför vindkraftverk av fabrikat Vestas V112, 3 MW. Denna visar att ljudnivåernakommer att ligga på 39,7 dB(A) för den mest utsatta bostadsfastigheten, vilket ärstrax under Naturvårdsverkets riktvärde på 40 dB(A), som inte får överskridas.Boverkets riktvärde för teoretisk maximal skuggtid anges till 30 timmar/år och 8timmar/år för verklig skuggtid. Då tas ingen hänsyn till skogsridåer och andra hinderi terrängen.Den verkliga skuggtiden beräknas till 18:08 tim för den mest utsatta bostadfastigheten(Sånna 2:30), vilket är över riktvärdet på 8 tim verklig skuggtid per år. För att7(55)

klara riktvärdet kommer skuggregleringsutrustning att installeras i de vindkraftverksom orsakar störningar. Då kan vindkraftverken stängas av vid de kritiska tidpunkterdå skuggeffekter uppstår.För att tillgodose bl.a de boendes krav har tillståndsansökan enligt Miljöbalkenändrats i december 2010 och tre av de tidigare verken (ALA 01, ALA02 samtALA 09) har tagits bort.Vindkraftparken ligger på moränmark i ett skogsområde som är relativt rikt på våtmarker.Verken har placerats i terrängens höjdpartier och så långt möjligt i anslutningtill befintliga vägar för att för att minska intrånget.Ett av vindkraftverken ALA 08 kommer att placeras ca 150 m från en nyckelbiotopoch två av dem (ALA07 och ALA10) i kanten av sumpskogsområden. Avsikten äratt dessa inte skall beröras. Verk ALA02 har tagits bort för att minska påverkan påett bivråksrevir, och vindkraftverken ALA08, ALA05 samt ALA06 har flyttats för attminska störningsriskerna på övrigt fågelliv (tjäder och orre). Med de åtgärder somvidtagits bedöms påverkan på natur- och kulturmiljövärdena vara acceptabla.Sammantaget kan konstateras att det föreligger relativt få konflikter i området och attplatsen kan anses särskilt lämplig för vindkraftutbyggnad. Den föreslagna vindkraftgruppenkan därmed på flera sätt bidra till att uppfylla såväl de nationella, regionalasom lokala miljömålen.Figur 1. Orienteringskarta, skala 1:50 000 (Källa: E.ON Vind).8(55)

För att genomföra den aktuella vindkraftutbyggnaden krävs tillstånd enligt Miljöbalken.Den ursprungliga tillståndsansökan som inlämnades till Länsstyrelsen underhösten 2009 omfattade10 vindkraftverk, men har i december 2010 ändrats till 7vindkraftverk . Tillstånd bedöms kunna erhållas under år 2011/2012.Markaryds kommun har önskemål om att hela området för vindkraftanläggningenskall detaljplaneläggas enligt Plan- och bygglagen. Planprocessen har påbörjatsunder hösten 2010 med ett planprogram. En lagakraftvunnen detaljplan beräknaskunna finnas under början av år 2012. Byggstart och driftsättning beräknas kunna skeår 2012.9(55)

1 INLEDNING1.1 Bakgrund och syfteVindkraften är en ren och förnybar energikälla som inte ger några utsläpp av gasereller miljöfarliga ämnen, och den kräver heller inte någon tillförsel av bränslen. Fördelenjämfört med andra elproducerande enheter, exempelvis kärnkraft eller kolkondensanläggningar,är också att ett vindkraftverk jämförelsevis enkelt kan demonterasi det fall framtida generationer finner nya bättre sätt att producera el.Under de senaste åren har planeringsmålen för den möjliga vindkraftproduktionen iSverige höjts avsevärt. Genom de nya större och effektiva verken har intresset förlandbaserad vindkraft inom områden som tidigare vara otänkbara också tagit fart.Bland intressenterna finns E.ON Vind Sverige AB som aviserat en stor satsning påvindkraft. I denna etapp planeras en grupp om 7 vindkraftverk på fastigheternaAlandsköp 1:13, Alandsköp 1:47, Sånna 1:31 i Markaryds kommun.Syftet med föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att redovisa denmiljöpåverkan som kan förväntas till följd av vindkraftetableringen. MKB:n omfattareffekter och konsekvenser under byggskedet (ca 6 månader) samt driftskedet (maximalt30 år).Det i MKB:n studerade området omfattar dels det direkt berörda området i anslutningtill vindkraftverken (där skogsområden, natur- och kulturmiljövärden, friluftsintressenmm redovisas mer detaljerat) samt övriga intressen omkring vindkraftparken.1.2 TillståndsprocessenDen som vill bygga en vindkraftanläggning med 7 eller fler vindkraftverk som ärhögre än 150 m skall söka tillstånd enligt Miljöbalken. Frivilligt tillstånd kan docksökas för mindre etableringar. Det är Länsstyrelsen som beslutar om att ge tillstånd.Tillståndsprocessen inleds med ett samråd, där de sökande samråder med Länsstyrelsenoch kommunen. Sökande skall även samråda med enskilda som kan antas bli särskiltberörda. Samrådet skall avse verksamhetens lokalisering, omfattning, utformningoch miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens (MKB) innehåll.Samråd skall även ske med övriga statliga myndigheter, organisationer samt med denallmänhet som kan antas bli berörd.Det genomförda samrådet beskrivs närmare i kapitel 9, Samråd.Den som ansöker om tillstånd att bygga en vindkraftanläggning ska utarbeta enmiljökonsekvensbeskrivning eftersom en anläggning av detta slag kan anses få enbetydande miljöpåverkan. Den är ett av de viktigaste underlagen när Länsstyrelsenbeslutar om tillstånd. I MKB:n skall beskrivas syftet med etableringen och de effekteroch konsekvenser som etableringen av anläggningen innebär under såväl byggsomdriftskede. Det gäller påverkan på bland annat landskap, naturmiljön, kulturmiljönsamt markutnyttjandet.10(55)

Miljökonsekvensbeskrivningen ska också innehålla uppgifter som gör att det går attbedöma vilka effekter och konsekvenser som anläggningen kan innebära för människorshälsa och välbefinnande, t.ex. störningar av ljud- eller skuggeffekter.Miljökonsekvensbeskrivningen som redovisats i detta planärende är en revideradversion av den som inlämnades tillsammans med tidigare tillståndsansökan (2009).1.3 Behov av miljöbedömningVid utarbetandet av en detaljplan skall en behovsbedömning av miljöfrågorna görasenligt de kriterier som anges i bilaga 4 till MKB-förordningen (1998:905). Enligtdenna skall vid bedömningen bl.a. hänsyn tas till de totaleffekter som projektet kananses medföra, hälsa och säkerhetsaspekter samt påverkans storlek och fysiskaomfattning. Om anläggningen kan anses innebära en betydande miljöpåverkan skallen MKB tas fram. (I planärendet kan då samma MKB som används för tillståndsansökanenligt Miljöbalken användas för detaljplanen)Markaryds kommun har tagit fram en vindkraftpolicy som antagits av kommunfullmäktige2009-01-29. I denna anges de krav som kommunen ställer för att vindkraftanläggningarskall få uppföras. Vindkraftfrågorna har även redovisats i etttillägg om vindkraft i Översiktsplanen 2010.1.4 Nationella och regionala mål kring vindkraftenI vindkraftspropositionen ”Miljövänlig el med vindkraft – åtgärder för ett livskraftigtvindbruk” (Prop. 2005/06:143) presenteras den tidigare regeringens inriktning förarbetet med att utveckla vindkraften i Sverige under de kommande fem åren. Propositionenantogs av riksdagen i juni 2006.I propositionen betonas bland annat vikten av att kommuner, länsstyrelser och andramyndigheter aktivt bidrar till att förbättrade förutsättningar för planering av en lokaltförankrad, förnybar och långsiktigt hållbar elproduktion från vind, i propositionenockså benämnt vindbruk.I juni år 2002 antog riksdagen ett nationellt planeringsmål för vindkraft. Planeringsmåletförutsätter att det skall skapas planmässiga förutsättningar för en årlig produktionpå 10 TWh el från vindkraft år 2015. Energimyndigheten har lagt förslag om atthöja detta planeringsmål till omkring 30 TWh 2020. Enligt propositionen 2005/-06:143 bör förnybar elproduktion öka till 17 TWh till år 2016.Energimyndigheten har gjort en övergripande fördelning av det nationella planerringsmåletmellan stora grundområden utanför Sveriges territorialgräns samt på landoch till havs innanför territorialgränsen. Fördelningen innebär att 6 TWh planeras pågrundområden utanför territorialgränsen och 4 TWh på land och innanför territorialgränsen.För att det nationella målet skall bli hanterbart hos länsstyrelserna och ikommunerna behöver målet brytas ned länsvis. Energimyndigheten har tagit fram ettregionalt planeringsmål för varje län.Planeringsmålet är att år 2010 skall 7 GWh/år produceras med vindkraft i Kronobergslän. Kronobergs län har bedömt att denna siffra skulle kunna ökas till 21GWh/år.11(55)

1.5 AvgränsningarMiljökonsekvensbeskrivningen avser en beskrivning av ett huvudalternativ. Beskrivningav alternativa lokaliseringar och utformningar samt nollalternativ görs i avsnitt4, Alternativ.Nedan presenteras avgränsningar som avser huvudalternativet – för alternativen presenterasrelevant underlag i den löpande texten.Effekter som uppkommer av ljud och rörliga skuggor utreds inom ett område somomfattas av en radie om ca två kilometer från gruppstationens vindkraftverk. Den visuellapåverkan är mer diffus och kommer således att beröra ett större område vilketinnebär att ett större påverkansområde beaktas i detta avseende. Miljökonsekvensbeskrivningenomfattar endast verksamheten under uppbyggnadsfas, drift och avvecklingsfas.Detta innebär att inga miljökonsekvenser i samband med tillverkningen avkomponenter omfattas i bedömningen.Miljökonsekvensbeskrivningen tar upp miljöpåverkande aspekter under projektetshela livstid, från uppförande till och med avveckling av anläggningen. Bland demiljökonsekvenser som behandlas i MKB:n finns bland annat effekter på flora ochfauna, ljud- och skuggspridning samt det visuella intrycket av anläggningen. Ävenandra miljöpåverkande aspekter såsom kemikaliehantering och nedfallande is behandlas.Vindkraftanläggningens verksamhetstid uppskattas till maximalt 30 år, vilket omfattaretablering, drift och avvecklingsfas. Driften avses pågå i ca 25 år varför ansökanoch MKB gäller för 30 års etablering.12(55)

2 VERKSAMHETSBESKRIVNING2.1 Beräknad elproduktionAnläggningen kommer att ha en sammanlagd uteffekt på ca 21 MW och beräknasproducera ca 50 GWh per år. Det motsvarar ca 2500 eluppvärmda villors årsförbrukningeller ca 10 000 villors årsförbrukning av hushållsel (beräknat vid en årsförbrukningpå 20 000 kWh/eluppvärmd villa respektive 5 000 kWh/villa av hushållsel).2.2 Lokalisering och utformningVindkraftverkAggregat typ:Effekt:Navhöjd:Rotordiameter:Totalhöjd:Färg:Inbördes avståndi gruppen:Avstånd till närmastebebyggelse:7 st vindkraftverk av något av följande fabrikat:Vestas V112 eller likvärdigt fabrikat2,0-3,0 MWHögst 150 mHögst 130 mHögst 200 mLjust grå-vitca 500-700 mca 830 mVindkraftanläggningens layout redovisas i figur 4.Utformning av övriga anläggningar som vägar, ledningar, transformatorstationermm. redovisas under avsnitten 2.3 och 2.4, Elanslutning och Väganslutningar samt ibilaga 5 till MKBn.Tornen kommer att utgörs av en cylinderformad stål/betongkonstruktion.13(55)

förstärkas och breddas. Fordonen som transporterar vindkraftverken behöver enfrigång på 5 meter i både bredd och höjd. Ekipaget kan väga upp till 165 ton och geett axeltryck på 16 ton. Totalt sett behövs nästan hundra tunga transporter per verk.Transportfordonen är upp till 50 meter långa. Vägkurvor behöver vara fria från hinderinom en kurvradie på 50 meter. Backar får inte vara för branta om lastbilarnaskall orka dra upp delarna till vindkraftverket. Släpvagnarna har låg frigång övermarken, som lägst 10 cm. Det är därför viktigt att vägprofilen inte uppvisar kraftigaknyckar. Inom rimliga gränser kan man hyvla av toppar och fylla ut sänkor. Denföreslagna tillfartsvägen skall inte luta mycket i sidled, dock behövs viss lutning föratt tillgodose avvattning.En översiktlig principiellutformning av tillfartsvägaroch monteringsytorredovisas i bilaga 5, Planöver tillfartsvägar,monteringsytor mm. De nyatillfartsvägarna kommer attterränganpassas så att deinte får en rampliknandeeffekt.Figur 3. Transport av torn (Källa: E.ON Vind).2.5 Kemikalier och avfallVindkraftverkens växellåda och hydraulsystem innehåller olja och kylsystemet innehållerglykol. Oljorna analyseras med jämna mellanrum och bytes då de är uttjänta.Bytesintervallet varierar naturligtvis med driftförhållanden men normalt brukar oljanbytas med ca 3–5 års intervall. Vid valet av oljor ska det alternativ som är minst farligtför människors hälsa och miljön väljas, om så är möjligt.Risken för att olja från hydraulik eller växellåda läcker ut är liten. Vid ett oljeläckagestoppas verket omedelbart och servicepersonal tar hand om den olja som läckt ut. Detär emellertid mycket osannolikt att olja skulle läcka ut från vindkraftverkets maskinhusoch torn. Eventuellt läckage av olja samlas upp i botten på maskinhuset samt iindividuella behållare vid de enskilda komponenterna i maskinhuset.Det avfall som genereras är främst sådant som uppkommer vid service och underhållsom t.ex. filter, smörjoljor och avfettningsmedel. Förbrukad olja och annat farligtavfall tas om hand enligt gällande regler. Övrig förvaring av farliga ämnen kommeratt ske i ett servicekontor.2.6 TidplanTillståndsansökan för vindkraftparken har lämnats in till Länsstyrelsen under hösten2009. Denna har reviderats från 10 till 7 verk i december 2010. Tillstånd från Länsstyrelsenbedöms kunna erhållas under 2011. Plantillstånd för att upprätta detaljplanhar sökts och erhållits av Markaryds kommun. Planarbetet har påbörjats under hösten15(55)

2010 med ett planprogram och en lagakraftvunnen detaljplan beräknas finnas i slutetav år 2011.Anläggningsarbetena beräknas kunna igångsättas under 2012. Målsättningen ärdriftsättning av verken under år 2012-2013.16(55)

3 OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR3.1 Allmän beskrivning av områdetDen föreslagna vindkraftanläggningen ligger på fastigheterna Alandsköp 1:13,Alandsköp 1:47 samt Sånna 1:31 mellan Strömsnäsbruk och Timsfors i Markarydskommun. Området utgörs av skogsmark. På området finns en avfallsanläggning samten bergtäkt. Vid Gölmossen, söder om vindkraftanläggningen, planeras en torvtäkt.Den mest närbelägna bebyggelsen utgörs av spridd gårdsbebyggelse samt byn Sånnaväster om anläggningen.3.2 VindförhållandenVindförhållandena är mycket goda med medelvindhastigheter på 7,2 m/s på 72 mhöjd enligt vindkarteringen MIUU. E.ON Vind uppförde även en vindmätningsmast iområdet under februari 2009.17(55)

4 ALTERNATIVEnligt Miljöbalken ska det i en miljökonsekvensbeskrivning finnas en alternativutredningsom redovisar alternativa lokaliseringar och utformningar.Att tala om alternativutredningar när det gäller vindkraft skiljer sig från exempelvislokalisering av en fabrik eller motsvarande anläggning där exploatören sällan elleraldrig är intresserad av mer än en etablering. Man vill helt enkelt hitta den bästaplatsen för en tänkt anläggning. De flesta vindkraftprojektörer, däremot, har somaffärsidé att hitta intressanta lokaliseringar, inte för att kunna ställa dem som alternativmot varandra utan med en målsättning att realisera dem alla.Trots detta resonemang fyller en utredning av alternativa lokaliseringar en funktiongenom att se till att de bästa platserna exploateras. Vi har i Sverige de nationella ochregionala utbyggnadsmålen för vindkraft att sträva efter och för att de ska uppfyllasmåste flera bra lägen utnyttjas. Varje område måste i sin tur sedan utnyttjas optimalt.Vid lokalisering av vindkraft är vindtillgången en grundläggande faktor. Att hittalägen som har bra vindförutsättningar är därför det första kriteriet som måste uppfyllasvid val av plats. Andra kriterier kan vara tillgång till ett bra vägnät, möjlighetertill anslutning för el samt små eller inga motstående intressen i form av natur- ochkulturmiljövärden. Dessutom måste avstånden till befintlig bebyggelse vara betryggandeså att störningar i form av ljud och skuggor kan minimeras. Lämpliga områdenatt jämföra i en alternativutredning kan därför vara de områden som föreslagits i deaktuella kommunernas fördjupade översiktsplaner för vindkraft.4.1 HuvudalternativetAlandsköp vindkraftpark omfattar 7 vindkraftverk på 2,0 - 3,0 MW. Jämför ävenavsnitt 2.2, Lokalisering och utformning.Normalt dimensioneras vindkraftverken för att vara i drift under ca 25 år. Därefterkan rörliga delar bytas ut (rotor mm) för fortsatt drift.Den föreslagna lokaliseringen av vindkraftverken framgår av figur 4. I figur 5 redovisasförändringen gentemot tidigare tillståndsansökan/planprogram.Jämför även bilaga 1 där förslaget redovisas i större bildformat.18(55)

Figur 4. Lokaliseringsförslag. Tillståndsansökan har ändrats i december 2010 från 10 vindkraftverk till 7 verk.(Källa: E.ON Vind).Lokaliseringen har styrts av vindenergiförhållanden, målet att minska störningar avljudutbredning och skuggor och reflexer samt viljan att undvika områden med viktiganatur- eller kulturintressen. Det har även varit en strävan att få gruppen så väl sammanhållensom möjligt samt att orientera vindkraftverken ortogonalt mot den förhärskandevindriktningen, sydväst.Vidare har lokaliseringen valts för att så långt möjligt uppfylla de kriterier somredovisats i Markaryds kommuns vindkraftpolicy.19(55)

4.2 Alternativa lokaliseringarEnligt miljöbalken ska det, om möjligt, redovisas alternativa utformningar.E.ON Vind arbetar med ett antal vindkraftparker i södra Sverige, vilka kan betraktassom alternativ till den aktuella etableringen vid Alandsköp.Eftersom Markaryds kommun har pekat ut tre områden som lämpliga för studier avvindkraftetablering är det inte meningsfullt att försöka hitta andra områden inomkommunen. Genom behandlingen i kommunens översiktsplan där ursprungligen fyraområden har blivit 3 bedöms alternativstudier enligt miljöbalkens intentioner hablivit utförda och prövade. Jämför även planbeskrivning till detaljplanen.När det gäller alternativa layouter inom området vid Alandsköp så har tillståndsansökansom inlämnades hösten 2009 ändrats från 10 till 7 verk i december 2010.Därmed finns två alternativa layouter för området studerade.4.3 NollalternativetNollalternativet innebär ingen utbyggnad av vindkraft i området, dvs ingen investering(i storleksordningen ca 350 miljoner kr) och därmed inget bidrag till uppfyllandetav planeringsmålet för vindkraft (öka elproduktionen från vindkraft till 10 TWh år2015) och de allmänna miljökvalitetsmål som riksdagen satt upp.4.4 Motiv till föreslaget alternativDet aktuella området bedöms, med hänsyn till goda vindförhållandena och rimligaavstånd till närboende utgöra ett lämpligt och ändamålsenligt utbyggnadsalternativ iområdet.En fladdermusinventering har genomförts av Naturvårdskonsult Gerell (RuneGerell). Den visar på en relativt art- och individfattig miljö. Vid den fågelinventeringsom utfördes av Naturcentrum påträffades ett bivråksrevir i anläggningens norra del,vilket medfört en förändring av vindkraftparkens utformning. Övriga naturvårds- ochkulturmiljöintressen som förekommer inom och i anslutning till området bedöms inteinnebära konflikter med den föreslagna etableringen.Alternativet har ändrats från ursprungligen 10 vindkraftverk till 7. Ändringarna berorfrämst på följande anledningar: Synpunkter har framförts från boende i Bråna att vindkraftverken är placeradeför nära Bråna.20(55)

Figur 6. Detaljplanelagda områden i anslutning till vindkraftparken. (Källa: E.ON Vind).24(55)

6 MILJÖKONSEKVENSER6.1 Mark och vattenFörutsättningarDen dominerande jordarten i området utgörs av morän i höjdpartierna och organisktmaterial i lågpunkterna.Effekter och konsekvenserVindkraftverken kommer att placeras i terrängens höjdpunkter där grundläggningsförutsättningarnaär goda. Avrinningsförhållanden eller vattenföring kommer inte attpåverkas negativt genom den föreslagna etableringen. Viss omläggning av vägar kanbehöva utföras för att öka framkomligheten till platsen för respektive vindkraftverk.Under drifttiden kommer förutom tillfartsvägen och en mindre parkeringsplats ca300 m 2 /verk att tas i anspråk för själva fundamentet och en mindre teknikbyggnad.Under byggtiden behöver tillfälliga ytor på mellan 2000-3000 m 2 /verk, beroende påutformning, utnyttjas för kranuppställning och monteringsytor. Vissa av dessa ytorkan komma att återgå till skogs/naturmark efter byggtidens slut.Skadeförebyggande åtgärderVindkraftverken har placerats i samråd med markägaren för att så långt möjligtminimera intrång i skogsbruket. Vidare har eftersträvats att i första hand förläggavindkraftverk och anläggningsytor till fastmarksområden.6.2 NaturmiljöFörutsättningarRiksintressen, Natura 2000I närområdet kring vindkraftparken finns inga Natura 2000-områden ellerriksintressen.Områden som ingår i nnaturvårdsprogram för Kronobergs länLagadalen mellan Kvarnaholm och SånnaSöder om Kvarnaholm är det främst det omväxlande området mellan väg E4 ochLagan som är attraktivt. Lagan har inom området ett mjukt slingrande lopp mellansmala terrasser, avsnörda småvatten och öar. Vid Sånna finns en slåtteräng som ärskyddad som naturminne. Se figur 7.25(55)

StrandskyddsområdenOmrådet inom 100 m på ömse sidor om vattendrag omfattas av strandskyddsförordnandeenligt 7 kap 13 § Miljöbalken.Tabell 1. Nyckelbiotoper, naturvädes xsamt sumpskogsobjekt i anlutning till de föreslagna vindkraftverken(Källa: Skogsstyrelsen)Typ av Information om objektet BeskrivningobjektNyckelbiotop 040334011HedädellövskogNyckelbiotop 040324051ÄdellövskogNyckelbiotop 040324061ÄdellövskogNaturvärde 040323071 TallskogNaturvärde 040333011 Å eller bäckmiljöSumpskog 040324011 Mosseskog. Tall och glasbjörk dominerarSumpskog 040323061 Mosseskog. Tall dominerarSumpskog 040333041 Fuktskog. Tall dominerarSumpskog 040333051 Fuktskog. Blandskog av löv och barrSumpskog 040334251 Mosseskog. Tall dominerarSumpskog 040324064 Mosseskog. Tall dominerarSumpskog 040334142 Mosseskog. Tall och glasbjörk dominerarSumpskog 040334141 Mosseskog. Tall dominerarSumpskog 040334261 Fuktskog. Blandskog av löv och barrSumpskog 040333152 Mosseskog. Tall dominerarSumpskog 040333151 Mosseskog. Tall dominerarSumpskog 040334151 Mosseskog. Tall dominerarSumpskog 040334094 Fuktskog. Blandskog av lv och barrSumpskog 040334091 Fuktskog. Tall dominerarSumpskog 040334092 Mosseskog. Tall dominerarFaunaFågellivHittillsvarande utredningar tyder på att flyttande fåglar sällan kolliderar med vindkraftverk.I andra sammanhang har framförts att det kan finna en risk för att vissarovfåglar kan kollidera med vindkraftverk i samband med bytesjakt.En fågelinventering har utförts under år 2010 genom Naturcentrum AB. Se bilaga 7.Vid inventeringen konstaterades att det finns ett bivråksrevir i vindkraftparkensnordöstra del. Inga havsörns eller kungsörns revir finns i området. Det finns ävenförekomst av orre, tjäder i området samt möjligtvis en svag stam av järpe utanfördetta. Skogshönsens kollisionsrisk med vindkraftverk bedöms som relativt låg, mendet kan finnas störningsrisker.FladdermössEn fladdermusinventering har genomförts av Naturvårdskonsult Gerell (RuneGerell), 2009. Den visar på en relativt art- och individfattig miljö. Orsaken är bristenpå lämpliga jaktmarker och dagtillhåll (hålträd). Jämför bilaga 6.Fladdermössen försöker att undvika vindkraftverk och väljer därför att jaga någonannanstans. En ytterligare påverkan som troligen är den som är viktigast i det härfallet är att flyttande fladdermöss flyger in i rotorbladen.27(55)

En av Sveriges ovanligaste fladdermöss (och därtill rödlistad) är barbastellen. Detfinns fem barbastelllokaler norr om den planerade vindkraftsparken, men ingen avdessa lokaler lär påverkas av vindkraftsparken. Däremot är det möjligt/troligt attbarbastellerna följer Lagans dalgång på väg till- och från sina häcklokaler.Effekter och konsekvenserNyckelbiotoper, sumpskogEtt av vindkraftverken ALA 08 kommer att placeras ca 150 m från en nyckelbiotop(äldre ädellövskogsträd med kulturhistoriska värden och värdefull kryptogamflora).Två av verken (ALA07 samt ALA10) kommer även att stå nära sumpskogsområden.Avsikten är att placeringen av verken skall ske på sådant sätt att ovanstående naturvärdeninte blir berörda.FågellivTill följd av den genomförda fågelinventeringen och närheten till ett bivråksrevir harverk ALA02 tagits bort. Verk ALA08 har flyttats norrut för att verket skall kommalängre bort från ovan nämnda nyckelbiotop samt spelplatsen för tjäder och orre vidGölmossen. De östligaste verken ALA05 och ALA06 har även flyttas lite åt nordvästför att komma längre från Ekhultamossen där orrspel förekommer.Sammantaget konstateras i den genomförda fågelinventeringen att en vindkraftetableringbedöms ge måttliga effekter på flertalet av de utpekade fågelarterna.FladdermössEffekterna på fladdermusfaunan till följd av uppförandet av de planerade vindkraftverkenbedöms bli försumbara i relation till övriga mortalitetsfaktorer. Ingaledlinjer för flyttande fladdermöss finns inom området.Den föreslagna placeringen bedöms inte beröra några strandskyddsområden.Skadeförebyggande åtgärderVindkraftverken har flyttats enligt ovan för att undvika att naturvärden och känsligtfågelliv påverkas negativt.28(55)

6.3 KulturmiljöFörutsättningarRiksintressenInga riksintressen för kulturmiljövård finns i området.Områden som ingår i länets kulturmiljöprogramGräsholmaUtmed Lagan löper åsar som vid sidan av vattendraget varit Finnvedens främstakommunikationsled. En tolkning av namnet Finnveden gör gällande att det skullebetyda just ”vandringsled”. Bebyggelsen i området är placerad på ett karaktäristisktsätt utmed en äldre vägslinga på åsen. Byggnaderna är utförda i traditionell stil från1860-1920-talet.Odlingslandskapet är kuperat och huvudsakligen beläget på ömse sidor om åssträckningen.Åkermarken utgörs främst av totalröjda lotter som avgränsas av stenmursliknanderöjningsrösen.I områdets norra del ligger en av Lagadalens många skansanläggningar, sannoliktanlagd under 1600-talets många krig med Danmark.Delar av området finns även upptaget i Naturvårdsprogrammet för Kronobergs länsom område 67:5. Se figur 7.FornlämningarDet finns en del fornlämningar i närheten av de planerade vindkraftverken, enligtRiksantikvarieämbetets fornminnesregister (Riksantikvarieämbetets hemsida,www.raa.se. Se figur 8.Följande kända fornlämningar finns i området:- RAÄ-nummer Traryd 132:1. Fossil åker med röjningsrösen- RAÄ-nummer Traryd 84:1. Bytomt/gårdstomt från medeltid, nyare tid- RAÄ-nummer Traryd 40:1. Blästbrukslämning från metallframställning ochbergsbruk- RAÄ-nummer Traryd 84:2. Bytomt/gårdstomt från medeltid, nyare tidDet finns även kulturhistoriska lämningar i form av odlingsrösen inom området. Detgäller t.ex inom nyckelbiotopen nära verk ALA 08. Jämför avsnitt 6.2, Naturmiljö.Effekter och konsekvenserEn av fornlämningarna, en blästbrukslämning (slagghög) med RAÄ-nummer Traryd40:1 ligger strax intill den väg som ansluter till vindkraftverk ALA 03. Fornlämningenbedöms inte bli påverkad då den aktuella vägen till avfallsanläggningen är bredoch lättframkomlig. I övrigt kommer inte några registrerade fornlämningar att bliberörda. Det finns en del odlingsrösen i anslutning till nyckelbiotopen sydöst omALA08, men de bedöms inte bli berörda med nuvarande utformning.29(55)

Figur 8. Kända fornlämningar i området (Källa: Riksantikvariämbetet)Skadeförebyggande åtgärderPlaceringen av verken har skett med utgångspunkt att inte några kulturmiljöer ellerfornlämningar skall bli berörda.30(55)

6.4 LandskapsbildFörutsättningarOmrådet utgörs till största delen av produktionsskog med granskog. Hyggesmarkförekommer. I området finns en även en avfallsanläggning samt en större bergtäkt.För att redovisa vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden har fotomontagetagits fram. Här redovisas även de verk som är dolda bakom skog. Se figur 9 samtMKB-Bilaga 4.Fotomontagen har valts ut för att visa hur landskapsbilden kan förändras från relevantarörelsestråk och där vindkraftverken framträder tydligt i landskapet:A. Vy från Snörsjö i öster, ca 1,7 km från närmaste vindkraftverk.B. Vy från Bråna i norr, ca 2,4 km från närmaste vindkraftverk.C. Vy från Gräsholma i väster, ca 1,7 km från närmaste vindkraftverk.Respektavstånd mellan vindkraftverk och bostäderMed respektavstånd menas det avstånd där den samlade upplevelsen av en verksamheteller annan störning kan sägas bli någorlunda acceptabel. Vanliga riktlinjer brukarvara att enstaka bostadshus inte bör förekomma inom 500 m samt att avståndet tillsamlad bebyggelse skall vara minst 1000 m.I Markaryds kommun tillämpas att 1000 m till samlad bebyggelse. Till områden meddetaljplan, områdesbestämmelser eller av kommunen utpekade områden som samladbebyggelse ska ett respektavstånd på 1000 m prövas från fall till fall. Avstånd tillsjöar som är av interesse för framtida lokalisering av bebyggelse samt friluftsliv skallvara minst 1 km. Avståndet till kyrkor och kyrkogårdar bör vara minst 1000 m.Inga minimiavstånd mellan enstaka bostäder och vindkraftverk anges i översiktsplaneneller kommunens vindkraftpolicy.Effekter och konsekvenserVindkraftverken kommer att medföra en förändring av landskapsbilden. Huruvidadetta upplevs som positivt eller negativt avgörs till stor del av inställningen till vindkraftverki allmänhet. Här beskrivs hur vindkraftverken placerats i förhållande tillviktiga landskapselement.De flesta kommer att uppleva vindkraftverken från området kring väg E4 ca 2 kmnordväst om vindkraftparken.De som bor och verkar i området mer frekvent kommer att uppleva vindkraftanläggningenfrån även andra perspektiv.Skogsvegetationen medför att vindkraftverken på nära håll kommer att bli avskärmadefrån många riktningar. Jämför fotomontage i bilaga 4.Respektavståndet på 500 m uppfylls för alla bostadsfastigheter i närområdet. Detnärmaste bostadshuset ligger ca 830 m från närmaste vindkraftverk Se tabell 3.31(55)

Figur 9. Fotopunkter där fotomontage från Snörsjö, Bråna och Gräsholma har utförts.I avsnitten 6.7.1 och 6.7.2 utreds hur ljud och skuggor påverkar befintliga uteplatsermm vid de aktuella bostäderna.Nya ledningar kommer att förläggas i mark och ca 2-3 mindre teknikhus med en ytaav högst ca 15-20 m 2 kommer att placeras i anslutning till vindkraftverken. Dessaanläggningar bedöms inte medföra någon negativ påverkan på landskapsbilden.Viss nybyggnad av tillfartsvägar kommer att ske, jämför bilaga 5. I anslutning tillvindkraftverken kommer även att upprättas kranmonterings- och kranuppställningsytor.Detta beskrivs närmare under avsnitt 6.9, Påverkan under byggskedet.32(55)

Skadeförebyggande åtgärderVid lokaliseringen av vindkraftverken har ett överordnat syfte varit att optimeravindkraftutbyggnaden inom det aktuella området. Samtidigt har en viktig utformningsfaktorvarit att placera vindkraftverken i en så sammanhållen grupp som möjligtför att vindkraftanläggningen ska uppfattas som tydlig och väl avgränsad.6.5 Rekreation och friluftslivFörutsättningarDet finns inte några särkilt utpekade rekreationsstråk eller andra rekreationsintresseninom det aktuella området. Området präglas av en bergtäkt och en avfallsanläggning.Effekter och konsekvenserVindkraftanläggningens effekter på rekreationsvärdena är främst visuella. I omedelbarnärhet till verken kan även ljudstörningar och skuggeffekter förekomma.Skadeförebyggande åtgärderUnder projektets gång har placeringen av vindkraftverken setts över för att det skallbli så begränsad påverkan som möjligt på omgivande fritidsbebyggelse och naturområden.6.6 Areella näringar6.6.1 Jord- och skogsbruk, jaktFörutsättningarMarken ägs till ca hälften av Svenska kyrkan respektive privata markägare.Inom området bedrivs skogsbruk samt jakt i normal omfattning.Effekter och konsekvenserVindkraftverken kommer att placeras i skogsmark i anslutning till befintliga mindrevägar i området. Markavrinningen kommer inte att påverkas. Skogsbruk kommer attkunna fortsätta bedrivas kring vindkraftverkens fundament. Preliminärt bedöms ca1,5 - 2 ha skogsmark behöva tas i anspråk för anläggning av fundament, kranmonteringsytormm. Befintliga vägar kommer att behöva breddas och nya anläggas för attnå de planerade vindkraftverken.Anledningen till att vindkraftetableringen förläggs till den aktuella skogsmarken(jämför Miljöbalken 3 kap 4§) är att vindresurserna i området är goda.Jakt kommer även fortsättningsvis att tillåtas under såväl bygg- och driftskedet menregleras/koordineras så att risk för skada och/eller olyckor inte uppstår.33(55)

Skadeförebyggande åtgärderVindkraftverken har placerats så att så liten areal skogsmark som möjligt skallbehöva tas i anspråk för tillfartsvägar mm.6.7 Hälsa och säkerhet6.7.1 LjudutbredningFörutsättningarVindkraftverk alstrar två olika typer av ljud, mekaniska och aerodynamiska. Modernavindkraftverk alstrar i princip inget mekaniskt ljud, men det ljud som hörs är ett”svischande” från rotorbladen. Se figur 10.Ljudemissionen (det ljud som vindkraftverket skickar ut) från ett vindkraftverk i 2-3MW-klass brukar ligga i storleksordningen 100 till 107 dB(A) (vindkraftverkets s.k.källjud). Det värde på ett vindkraftverks ljudemission som används vid beräkningarär när det blåser 8 m/s på 10 meters höjd, hos ett verk placerat i öppet landskap.Figur 10. Ljud från vindkraftverk (Källa: ÅF-Ingemansson AB)MetodDet program som används för ljudberäkningarna är WindPRO 2.6. Detta är ett standardprogramsom används för att konstruera modeller som visar emissioner frånvindkraftverk enligt Boverkets och Naturvårdsverkets rekommendationer.Ljudimmission är det värde som uppmäts på ett visst avstånd från verket. Ljudutbredningenfrån vindkraftverk beräknas med Naturvårdsverkets förenklade metodutan hänsyn taget till vegetation eller byggnader som eventuellt kan skärma av ellerabsorbera en del av ljudet. Det är detta ”worst case” som sätter gränsen för avståndtill bebyggelse.Senare tids forskning (Pedersen Eja, 2007) har också visat att ljud från vindkraftverkinte är så störande som man först befarat.Naturvårdsverket har för olika verksamheter angivit riktvärden för buller vid bostäder.För vindkraftverk jämförs med de riktvärden som anges för externt industribuller.Enligt dessa får den ekvivalenta ljudnivån dagtid inte överstiga 50 dB(A). Kvällstid,34(55)

sön- och helgdagar gäller riktvärdet 45 dBA samt nattetid 40 dB(A). Eftersom vindkraftverkenantas vara i drift dygnet runt, har praxis under senare tid varit att tillämpa40 dB(A) som en ekvivalentnivå för hela dygnet.I Naturvårdsverkets modell förutsätts att källjudet, d v s ljudeffektnivån, ökar linjärtmed vindhastigheten. Det stämmer inte för moderna pitchreglerade vindkraftverk.Ljudnivån ökar linjärt upp till 8 till 10 m/s mätt på 10 m höjd. Därutöver är ljudnivånrelativt konstant oberoende av vindhastigheten. Ljudnivåerna bör därför i själva verketvara lägre än de som här redovisas.Tabell 2. Ljudnivåer på olika avstånd från ett vindkraftverkTabell 2 ger exempel på ljudnivåer på olika avstånd från ett vindkraftverk. I gruppermed flera vindkraftverk förstärks den totala ljudeffekten. En enkel tumregel är att omljudemissionen fördubblas (2 verk i stället för 1, enligt ovan) ökar ljudimmissionenmed 3 dB(A) på samma avstånd.Effekter och konsekvenser17 stycken fastigheter och gårdar har pekats ut kring den planerade vindkraftparken,där ljudberäkningar har gjorts. I tabell 3 redovisas avståndet mellan vindkraftverkenoch närliggande bostadsbebyggelse.I figur 11 redovisas ett exempel på ljudspridningen för en grupp bestående av 7 stVestas V112, 3 MW vilka har en källjudnivå på 104,5 dB(A).Beräkningarna i tabell 4 visar att ljudnivåerna kommer att ligga på mellan 29,0 -39,7dB(A) för de mest utsatta bostadsfastigheterna, vilket är under Naturvårdsverketsriktvärde på 40 dB(A). Mer detaljerad information om ljudberäkningarna finns ibilaga 2, Ljudberäkning.35(55)

Tabell 3. Avstånd mellan vindkraftverk och närliggande bostadsfastigheter.Tabell 4. Beräknade ljudnivåer till närliggande bostadsfastigheter.36(55)

Figur 11. Beräknad ljudutbredning förAlandsköps vindkraftpar. Punkten O (Alandsköp 1:52) ligger utanförkartbilden. (Källa: E.ON Vind).Skadeförebyggande åtgärderPlaceringen av vindkraftverken har skett utifrån kravet att minimera ljudpåverkan pånärboende. För att ytterligare minska ljudpåverkan kan antalet verk reduceras. Dettaskulle dock innebära minskad elproduktion och därmed mer begränsad tillförsel avförnyelsebar energi. Vindkraftverken har dessutom minskats från 10 till 7 undertillståndsprocessens gång.Om det i driftskedet visar sig uppstå problem med ljudstörningar kan ytterligareåtgärder behgöva vidtas.6.7.2 Skuggor och reflexerFörutsättningarDå ett vindkraftverk under soliga tillfällen är i drift, ger rotorn upphov till en rörligskugga. Det som man i dagligt tal avser med skugga är kärnskugga, som uppstår dådet skuggande föremålet skymmer hela solskivan. På större avstånd kommer envinge inte helt att dölja solen, och skuggbilden blir mindre markant.En enskild plats kan under korta perioder av ett dygn, utsättas för dessa skuggeffekter,när verken befinner sig i linje mellan solen och den enskilda platsen. Varaktighetenav en sådan enskild situation, vid en fastighet, påverkas bland annat av vindriktningen.Om det blåser parallellt med solinstrålningen, kommer skuggeffekten attfå störst utbredning och ha längst varaktighet, eftersom verket då står med ”bredsidan”mot solen.37(55)

Som riktvärde för rörliga skuggeffekter från rotorbladen anges 8 timmar verkligskuggtid/år (med hänsyn till molnighet, vindriktning och vindhastighet). Detta motsvararungefär det riktvärde om 30 timmar per år som Boverket tidigare angivit förden teoretiska förekomsten vid bostäder. För att klara detta riktvärde kan reglersystemför så kallad skuggminimering installeras.Tidpunkter då skugga från vindkraftverken faller på olika platser i närområdet varierarberoende på i vilket väderstreck i förhållande till vindkraftverken som platsenligger och vilken tid på året det är. Generellt kan sägas att platser som ligger västerom verken får skugga under vår- och höstmorgnar. Platser öster om verken fårskugga under våren och hösten på kvällarna.Figur 12. Skiss som visar skuggförhållanden under olika årstider.Effekter och konsekvenserBeräkningar har utförts för att säkerställa att inga riktvärden för skuggeffekterkommer att överskridass, se bilaga 3. Skuggutbredning.Boverkets riktvärde för teoretisk maximal skuggtid anges till 30 timmar och 8 timmarsom verklig skuggtid per år. Då tas ingen hänsyn till skogsridåer och andrahinder i terrängen. Beräkningsmodellen som används är relativt konservativ dåbostäderna även har betraktats ha en stor andel glasytor.Den teoretiskt maximala skuggtiden beräknas till ca 79 tim per år för den mestutsatta bostadfastigheten. Det finns även ytterligare några bostadsfastigheter därriktvärdet för teoretisk skuggtid överskrids.( 32-52 timmars teoretisk skuggtid perår). Se tabell 5, figur 13 samt bilaga 3, Skuggberäkning.38(55)

Den verkliga skuggtiden/år för den mest utsatta bostadsfastigheten Sånna 2:30 ärsom högst 18:08 timmar.Skuggreflexerna inträder för Sånna 2:30 tidigt på morgonen. Se bilaga 3, Skuggberäkning.För att klara riktvärdena för skuggtid kan skuggregleringsutrustning installeras i i deverk som orsakar störningar.Tabell 5. Beräknad verklig och teoretisk maximal skuggtid för omkringliggande fastigheter. (Källa:E.ON Vind).Skadeförebyggande åtgärderFör att minska skuggeffekterna kan utrustning för skuggreducering användas, vilketinnebär att vissa av vindkraftverken kan stängas av under kritiska tidpunkter.39(55)

Figur 13. Karta visande beräknad verklig skuggtid. Punkten N (Alandsköp 1:52) ligger utanför kartbilden.(Källa: E.ON Vind Sveriga AB).40(55)

6.7.3 HinderbelysningFörutsättningarHinderbelysning på vindkraftverk regleras av Transportstyrelsens föreskrift TSFS2010:155.Enligt denna ska vindkraftverk med en totalhöjd upp till 150 m över markytan försesmed rött medelintensivt blinkande sken som skall ha en ljusstyrka på 2000 Candelavid gryning och skymning. Under nattetid finns möjlighet att ”dimma ner” detta till200 Candela.Vindkraftverk med en höjd överstigande 150 m över markytan skall ha ett vitt blinkandesken av högintensiv karaktär (100 000 Candela). Nattetid finns möjlighet att”dimma” ner detta till 2000 Candela.Om det finns bostadsbebyggelse inom en radie av 5 km från vindkraftverket skall dethögintensiva ljuset avskärmas så att det här inte når markytan. Vindkraftverken skallha en vit färg.Verken inne i större vindkraftparker behöver inte längre markeras högintensivt skenenligt de regler som nu gäller, utan kan ha ett lågintensivt ljus.Effekter och konsekvenserI Markaryds kommuns vindkraftpolicy (antagen av kommunfullmäktige 2009-01-29)anges att höjden på verken skall hållas under den nivå där blinkande högintensivhinderbelysning krävs (för närvarande 150 m totalhöjd).För att mildra effekterna av hinderbelysningen föreslår E.ON Vind att ett radarbaseratsystem motsvarande OCAS (Obstacle Collision System Avoidance System)installeras i verken. Detta innebär att hinderbelysningen endast tänds 30 sekunderinnan en flygfarkost närmar sig vindkraftverken. Systemet är godkänt av Transportstyrelsen.E.ON Vind har därför begärt dispens från kommunens vindkraftpolicy.Skadeförebyggande åtgärder”Dimning” av belysningen nattetid.Avskärmning av belysningen mot marken inom 5 km från närmaste vindkraftverk.Radarbasert system som stänger av hinderbelysningen när inga luftfarkoster finns inärheten.6.7.4 Kablar och ledningarFörutsättningarUppbyggnaden av eldistribution och elanläggningar redovisas under avsnittet 2.3,Elanslutning.41(55)

Effekter och konsekvenserRegler för hur kablarna skall läggas anges i EBR-standard KJ 41.05. Enligt dennastandard skall ledningar förläggas på ett djup som gör att kabeln är väl skyddad förmekaniska påverkan eller direkt skaderisk. Det gör att förläggningsdjupet anpassastill de förutsättningar som ges för varje tillfälla. Beroende på markbeskaffenhetenplöjs eller grävs kablarna ner i marken.Plöjning är den metod som orsakar minst påverkan. Grävning kommer att tillämpas ide fall då annat schaktarbete utförs för vägar. Konsekvenserna av elnätsanslutningkommer att redovisas mer ingående i en kommande ansökan om linje/områdeskoncession.6.7.5 Elektromagnetiska fältI dagsläget finns det inga fastställda riktvärden för elektromagnetiska fält. Det elektromagnetiskafältet bestäms främst av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen iledarna och avståndet mellan ledarna. För att minska magnetfälten från anslutningskablarnaplaceras de tre faserna i en triangelform. På så sätt minskas det magnetiskafältet genom att de olika fasernas magnetfält tar ut varandra. Magnetfältet minskardessutom snabbt eftersom det normalt avtar med kvadraten av avståndet från ledningen.Magnetfältet ovanför mark blir således försumbart.Skadeförebyggande åtgärderFör att minimera naturingreppen förläggs kablarna huvudsakligen i eller intill transportvägarna.Utformningen av fasledarna innebär att magnetfälten släcks ut och blir försumbaravid markytan.6.7.6 TransformatorerFörutsättningarUppbyggnaden av eldistribution och elanläggningar redovisas under avsnittet 2.3,Elanslutning.Effekter och konsekvenserDe transformatorer som finns inuti vindkraftverken är torrisolerade och saknar därmedolja. Alternativt byggs mindre teknikhus invid vindkraftverken där de s ksekundärstationerna kan placeras, se bilaga 5.Val av elkraftteknisk utrustning är ännu inte gjord.Skadeförebyggande åtgärderUppsamlingsgropar byggs i transformatorstationen för att förhindra eventuelltoljeläckage.42(55)

För att förhindra brand genom kortslutning eller liknande finns det i varje rotor en sk”Arc detector” som har till funktion att slå ifrån strömmen i händelse av kortslutning.Sammantaget kan konstateras att det är mycket ovanligt att det uppstår brand ivindkraftverk.Beträffande säkerheten vid arbete i själva vindkraftverket gäller följande:• Att man aldrig arbetar ensam• Att det finns såväl hiss som stege invändigt i tornen samt• Att det i varje verk finns nedfirningsutrusningEffekter och konsekvenserRisken för att ett vindkraftverk skall falla omkull eller att det utsätts för sabotagemåste betraktas som liten med tanke på den mycket kraftiga konstruktionen.Risker för nedisning finns när vindkraftverken är stillastående. Erfarenheter frånvindkraftverk vid Varberg visar att isen vid igångsättning i huvudsak faller rakt ner.Varningsskyltar kommer dock att sättas upp för att uppmärksamma förbipasserandeom eventuella risker. I och med att endast ett fåtal människor som regel vistas näravindkraftverken samt att vindkraftverken är placerade ett stycke från genomfartsvägarnai området bör riskerna för skador till följd av nedfallande is vara små.Åtgärder för säkerheten vid arbete i själva vindkraftverket skall förhindra skador omett olyckstillbud skulle uppstå.Skadeförebyggande åtgärder• Vindkraftverken har huvudsakligen placerats utmed mindre vägar i områdetsom inte utgör tillfarter till någon bostadsbebyggelse.• God tillgänglighet för räddningstjänstens fordon• Temperatursensorer samt system för hastighetsövervakning irotorn/maskinhuset• Avstängningssystem vid kortslutning• Säkerhetsåtgärder vid arbete i själva vindkraftverket6.9 Påverkan under byggskedetI ett första moment av byggskedet i fält sker vägdragning fram till platsen. Däreftergjuts fundamenten på plats innan tornen och turbinerna monteras. Fundamentet utgörsav en betongkonstruktion, anpassad till de lokala grundläggningsförhållandena.Se avsnitt 2.2, Lokalisering och utformning. Betongkonstruktionen kommer att förläggasunder mark, se bilaga 5.Byggskedet kan leda till lokala störningar av anläggningsmaskiner vid arbetsplatsen.Störningar kan uppstå för bostäder i anslutning till tillfartsvägarna under byggtiden.Totalt beräknas ca 100 transporter till och från varje vindkraftverk. De mest närbe-44(55)

lägna bostäderna ligger dock så pass långt från vindkraftverken (ca 830 m) att olägenhetervid själva anläggningsarbetet av verken inte torde uppstå. Så långt möjligtkommer byggnationen att ske så att störningar på djur- och fågelliv inte uppstår.Under byggtiden kommer mark att behöva tas i anspråk för anläggning av nya tillfartsvägar,grundläggning av vindkraftverk/teknikhus, monteringsytor för torn ochrotor samt för plats för kranar mm. För grundläggning samt kranmonteringsytor mmåtgår ca 2000-3000 m 2 per vindkraftverk. En del befintliga vägar kan också behövarätas ut/breddas för att klara transporterna av vingarna. Hur tillfartsvägarna skall seut är ännu inte klarlagt i detalj. Eventuella transportskador på befintliga vägar kommeratt åtgärdas efter byggskedet. Vissa av de ytor som använts kommer även attkunna återgå till skogs/naturmark efter byggtidens slut.Totalt bedöms ca 1,5-2 ha markåtgång för vindkraftparken.Vid iordningställande av monterings- och kranytor och liknande kommer i huvudsakbefintliga massor att användas. Vid förstärkning av transportvägarna kan krossmaterialbehöva användas.6.10 Avveckling efter drifttidenNormalt dimensioneras vindkraftverken för att vara i drift under ca 25 år. Därefterkan rörliga delar bytas ut (rotor mm) för fortsatt drift.Efter avslutad drifttid kommer vindkraftverken (torn samt rotor) att demonteras. Tilldelar kan det material som används återvinnas efter det att anläggningen tagits urbruk.I likhet med byggskedet kan under avvecklingsskedet temporärt ytterligare lite arealmark behöva nyttjas. Under avvecklingsskedet kommer det även att ske en del transporter.Dessa bedöms inte innebära några särskilda risker för vare sig hälsan ellermiljön. Efter att vindkraftverken tagits bort kommer marken att återgå till skogsmark.Fundamentet av betong kommer att täckas över och lämnas kvar i marken. Transportarbetetför att forsla bort detta (ca 100 lastbilstransporter) bedöms som för stort iförhållande till miljönyttan.6.11 Miljökvalitetsmål och hänsynsregler6.11.1 Uppfyllelse av miljökvalitetsmålenRiksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. I november 2005lades miljökvalitetsmålet "Ett rikt växt- och djurliv" till de 15 som man antagit redani april 1999. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, naturochkulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Regeringen har inrättat ettMiljömålsråd som ansvarar för uppföljning av miljökvalitetsmålen, se figur 14.45(55)

Figur 14. Sveriges miljökvalitetsmål.Miljökvalitetsmålen syftar till att:• Främja människors hälsa• Värna den biologiska mångfalden och naturmiljön• Ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena• Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga• Trygga en god hushållning med naturresursernaVindkraft berör flera miljömål både direkt och indirekt i positiv riktning. Elproduktionenfrån vindkraft ersätter produktionen från fossila bränslen vilket medför minskadeutsläpp av föroreningar såsom koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Minskadeutsläpp bidrar tydligt till att uppfylla miljömålen Begränsad klimatpåverkan,Bara naturlig försurning, Giftfri miljö och Ingen övergödning.Miljömålet ”Ett rikt växt- och djurliv” bedöms kunna klaras genom att vindkraftverkenplaceras huvudsakligen i skogsmark utan några egentliga naturvärden.Vindkraftverken bedöms utifrån nu kända förhållanden heller inte innebära någonnegativ påverkan på fågellivet.Eftersom vindkraft medför minskade utsläpp av föroreningar till luft och därmedockså minskad deponering av luftburna föroreningar till mark och vatten bidrarvindkraften indirekt till att uppfylla miljömålen 2, 8, 9, 11, 12 och 13.”God bebyggd miljö” kan komma att motverkas genom att tidigare ostörd bebyggelsekan komma att utsättas för ljudstörningar och skuggeffekter. Avsikten är dockatt uppsatta riktvärden skall innehållas. Vindkraftverkens visuella påverkan kan avvissa upplevas som en negativ miljöeffekt på boendemiljön. Det finns ett regionaltdelmål om att kommunernas översiktsplaner ska redovisa områden som möjliga förvindkraft motsvarande en produktion på 2 TWh per år. Driftsättningen av vindkraftanläggningarnainnebär att detta mål inte bara stannar vid planering utan ävengenomförs.Sammanfattningsvis påverkas miljömålen 1, 2, 3, 4, 7, 8, 9, 11, 12 och 13 och idirekt eller indirekt i positiv riktning. Miljömålen 5, 6, 10 och 14 påverkas/berörsinte alls. Miljömålet 15 kan påverkas i negativ riktning även om angivna riktvärdeninnehålls. Miljömålet 16 kan påverkas i negativ riktning om det mot förmodan skullefinnas känsliga fågelarter i området.Till viss del styrs uppfattningen om Miljömål 15 också av vilken inställning man hartill vindkraften som sådan.46(55)

6.11.2 Uppfyllelse av de allmänna hänsynsreglernaI Miljöbalkens andra kapitel anges allmänna hänsynsregler som den som vidtar enåtgärd ska följa. Dessa regler är:1 § BevisbörderegelnDet är den som ska vidta en åtgärd som ska visa att hänsynsreglerna följs.Genom den framtagna MKBn bedöms Bevisbörderegeln vara uppfylld.2 § KunskapskravetDen som vidtar en åtgärd ska ha tillräcklig kunskap om hur miljön och människorshälsa påverkas och skyddas.Kunskapskravet bedöms vara uppfyllt genom den bakgrund och kompetens inom energiområdetsom finns i E.ON Vind Sverige AB. E.ON Vind har tidigare även byggtgrupper av vindkraftverk bl.a vid Axeltofta i Landskrona och rest flera vindmätmastersamt använt SODAR för att lära mer om vindförhållanden och mätmetoder.3 § FörsiktighetsprincipenDenna princip innebär att om det finns en risk för skador eller olägenheter medfördetta en skyldighet att vidta åtgärder.Försiktighetsprincipen kan anses vara uppfylld genom att samtliga vindkraftverk kanförses med reglerutrustning för ljud- och skuggreducering. Ljudutbredning ochskuggförhållanden har noggrant studerats för att säkerställa att acceptabla värden kanupprätthållas.4 § LokaliseringsprincipenPlatsen för en åtgärd ska väljas så att ändamålet uppnås med minsta intrång ocholägenhet.Lokaliseringsprincipen får anses vara uppfylld genom den diskussion om alternativalokaliseringar som förevarit inom kommunen och på den aktuella platsen.5 § Hushållnings- och kretsloppsprincipernaDen som vidtar en åtgärd ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttjamöjligheterna till återanvändning och återvinning.Hushållnings- och kretsloppsprinciperna uppfylls genom vindkraftens förnybarakaraktär och frånvaro av utsläpp av kemiska ämnen.6 § ProduktvalsprincipenEn bedömning bör göras när produkter ska väljas. Om det är möjligt skall produktersom kan medföra risk för människors hälsa och för miljön ersättas med mindre farligaprodukter.Produktvalsprincipen uppfylls likaså genom att vindkraftverken i sig inte utgörnågon farlig produkt och genom att de utförs med bästa och modernaste teknik.47(55)

7 § SkälighetsprincipenVid tillämpning av hänsynsreglerna ska en avvägning göras mellan nytta och kostnader.Kraven som ställs ska vara miljömässigt motiverade utan att vara ekonomisktorimliga.Skälighetsprincipen uppfylls genom de analyser som genomförts under projektetsgång, där miljöfaktorer som ljudutbredning/skuggeffekter och placering vägts motbl.a energibortfall, vilket slutligen lett till den aktuella lokaliseringen8 § SkadeansvaretSkadeansvaret innebär att det är den som orsakat en skada på miljön som är ansvarigför att skadan blir avhjälpt.Slutligen har Skadeansvaret uppfyllts genom att E.ON Vind som projektör tar ansvarför att demontera verken i slutet av livslängden samt återställa marken genom attforsla bort verken.6.11.3 MiljökvalitetsnormerMiljökvalitetsnormerna (MKN) är av regeringen beslutade högsta tillåtna förorenings-eller störningsnivåer som människor eller miljön kan belastas med. I förordning(SFS 2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft behandlas kvävedioxid ochkväveoxider, kolmonoxid, svaveldioxid, bly, partiklar, bensen och ozon. Det finnsäven en förordning (SFS 2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvattensamt för omgivningsbuller (SFS 2004:675). Med omgivningsbuller avsesbuller från vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet. Med industriellverksamhet avses de kategorier som räknas upp i bilaga 1 till Europeiska rådetsdirektiv 96/61/EG. Såvitt känt räknas inte vindkraftanläggningar in i dessa kategorier.48(55)

7 UPPFÖLJNING7.1 Kontroll av verksamheten7.2 DriftVerken kommer att besiktigas regelbundet och service kommer att ske med jämnaintervaller.Vidare kommer vid behov en uppföljning av eventuella ljudstörningar samt skuggeffekteratt genomföras. Detta kan ske genom bl.a mätningar eller genom en enkät tillde omkringboende vid vindkraftparken.Tillståndsgivande myndighet kan komma att besluta om att en kontrollplan skallupprättas.Under förutsättning att elanslutningen är utförd kan vindkraftverken börja producerael redan inom en vecka efter uppförandet. Vindkraftverken övervakas via dator, vilketinnebär att styr- och övervakningsfunktioner är automatiska. Vid larm som gällermindre störningar kan vindkraftverket startas om från kontrolldatorn. Vid allvarligarestörningar tillkallas servicepersonal.49(55)

8 SAMLAD BEDÖMNING OCH STÖRNINGSANALYS8.1 Jämförelse mellan utbyggnadsalternativet och noll-alternativetPåverkan på olika intressen sammanfattas i nedanstående tabell:Tabell 6. Jämförelse mellan alternativAlternativ/ UtbyggnadsalternativetIntresseMark ochvattenNaturmiljöKulturmiljöLandskapsbildRekreationoch friluftslivAreellanäringarVindkraftverken bedöms inteberöra några vattenområden utan ihuvudsak skogklädd moränmark.Ett av verken kommer stå ca 150 mfrån en nyckelbiotop och två avdem i kanten av sumpskogsområden.Avsikten är att dessanaturvärden inte skall beröras.Efter de förändringar som gjort avantalet vindkraftverk bedömspåverkan på fågellivet somacceptabel.Ingen påverkan på fladdermusfaunan.Inga registrerade fornlämningareller kulturmiljöer berörs.De flesta kommer att uppleva vindkraftverkenfrån området kring vägE4 i nordväst.Inga utpekade rekreationsområdenberörs.Preliminärt bedöms ca 1,5-2 hamark tas i anspråk för anläggningav fundament, kranmonteringsytormm. Utformningen av tillhörandeangöringsvägar är ännu inte klarlagda.Jakt kommer att kunna bedrivas iNoll-alternativetIngen förändring jämförtmed idag.Ingen förändring jämförtmed idag.Ingen förändring jämförtmed idag.Ingen förändring jämförtmed idag.Ingen förändring av rekreationsvärdenajämfört medidag.Ingen förändring jämförtmed idag.50(55)

Hälsa ochsäkerhetUppfyllelse avmiljömålnormal omfattning.Vindkraftverken har placerats såatt acceptabla nivåer för ljudutbredningsamt skuggeffekter skallkunna upprätthållas.Vindkraftverken kommer vidbehov att förses med reglerutrustningför skuggreducering.Vindkraftverken har som regelplacerats en bit från genomfartsvägarnaoch riskerna för skador tillföljd av nedfallande is bedömsdärför som ringa.Brandrisken bedöms som litengenom de skyddsåtgärder somfinns i vindkraftverken.Ett radarbaserat system som tänderhinderbelysningen endast närluftfarkoster närmar sig.Anläggningen medverkar i stor utsträckningtill att uppfylla uppsattamiljömål såväl nationellt, regionaltsom lokalt.Viss ökning av bakgrundsljudkan uppstå på vissaplatser.Nuvarande andel icke förnybarenergiproduktionbibehålls.8.2 Samlad störningsanalysGenomförda analyser och beräkningar visar att acceptabla nivåer för ljudutbredningkommer att kunna innehållas. För att klara skuggutbredningen kan sk. skuggregleringsutrustninginstalleras i vindkraftverken. Eftergifter vad gäller antal verk ochenergiproduktion har gjorts för att uppnå detta och kan inte sänkas mer om ekonomisktlönsam produktion skall kunna upprätthållas.Närliggande bebyggelse kommer att utsättas för en visuell påverkan genom attnärmaste vindkraftverk kommer att ligga på ca 830 m från närmaste bostadshus iområdet Huruvida detta upplevs som positivt eller negativt avgörs av inställningentill vindkraftverk i allmänhet. Samma sak gäller för rekreationsintressen, där vissastörningar kan förekomma, beroende på den subjektiva uppfattningen.Nyckelbiotoper förkommer i området, och ett av vindkraftverken (ALA 08) ärplacerat ca 150 m från en sådan. Två av verken står i kanten av sumpskogsområden(ALA 01 samt ALA 07). Påverkan på omgivande fågelliv bedöms, efter de förändringarsom gjorts av bl.a antalet vindkraftverk, som acceptabel.Det finns även en del kulturmiljöintressen i området, men inga fasta fornlämningarberörs av verkens placeringar.51(55)

I övrigt förekommer inga konflikter med allmänna intressen. Se även tabell 7,Samlad störningsanalys.FastighetTabell 7. Samlad störningsanalys (överskridna riktvärden är markerade med rött)LjudnivådB(A)Teoretiskmaximalskuggtid,tim/årSkuggtim.Verkligskuggtid,tim/årKortasteavstånd(m)NärmastevindkraftverkFotomontageDotebygd 1:14 39,1 52:17 8:20 979 ALA 06Dotebygd 1:18 35,7 11:29 1:25 1235 ALA 06Sånna 2:30 39,7 79:02 18:08 835 ALA 03Ekhult 2.45 39,6 17:16 4:07 942 ALA 07Ekhult 6:2 37,7 0:00 0:00 1095 ALA 08Ekhult 6:3 37,9 0:00 0:00 988 ALA 10Sånna 1:43,1:44 37:1 21:46 3:07 982 ALA 10Sånna 1:33 36,2 10:38 2:21 1028 ALA 10Sånna 1:17 36:0 11:55 2:54 995 ALA 10Alandsköp 1:12 36,0 34:24 3:10 923 ALA 03Alandsköp 1:36 35,0 22:48 1:57 1081 ALA 03Sånna 1:23 36:4 17:07 1:27 1326 ALA 10Snörsjö 2:3, 2:4 33,2 0:00 0:00 1544 ALA 06 AAlandsköp 1:53 32,5 0:00 0:00 1471 ALA 03Alandsköp 1:52 29:0 0:00 0:00 2288 ALA 03Bråna 1.2 29:1 0:00 0:00 2378 ALA 03 BBråna 1:40 30:0 0:00 0:00 2206 ALA 03 (B)52(55)

9 SAMRÅD9.1 Allmänt om samrådsprocessenEnligt Miljöbalken 6 kap 4§ skall samråd hållas med enskilda, särskilt berörda samtmyndigheter och organisationer. E.ON Vind Sverige AB har även i tidigt skedegenomfört flera möten med fastighetsägarna i området. De samråd som ägt rum isamband med tillståndsärendet redovisas i bilaga 8.I samband med att en detaljplan upprättas skall även samråd hållas enligt 5 kap 20§Plan- ochb bygglagen.Hur sakägarkretsen har avgränsats redovisas närmare nedan i avsnitt 9.3.9.2 Samråd enligt Miljöbalken9.2.1 MyndighetssamrådSamråd har hållits med Markaryds kommun samt Länsstyrelsen i Kronobergs län2008-11-04.Synpunkter som framkom vid detta samråd finns redovisade i minnesanteckningar/-samrådsredogörelse daterad 2008-11-04. Se Bilaga 8A till Miljökonsekvensbeskrivningen.9.2.2 Samråd med sakägare, allmänheten och övriga intressenterEtt samrådsmöte med allmänheten, enskilda som särskilt berörs samt övriga intressenterhar hållits 2009-06-03 i Stömsnäsbruks Folkets Hus enligt 6 kap 4§ MB.Sakägarkretsen omfattar kretsen inom 2000 m från närmaste vindkraftverk. Antaletsakägare med möjlighet att lämna synpunkter på nu aktuell etablering har därförmarkant ökat vilket också varit syftet och i linje med den försiktighetsprincip sompräglar E.ON Vind Sverige AB:s arbete och metoder.Den inför samrådsmötet i förväg utsända informationen utgjordes av materialet ibilaga 8B och 8C. Inför samrådet har även informationen lagts ut på E.ON VindSverige AB:s hemsida: www.eon.se.Mer detaljer kring annonsering, brev till särskilt berörda, utsänd information i sambandmed samrådet samt minnesanteckningar finns redovisade i bilaga 8A-8E iMiljökonsekvensbeskrivningen.9.2.3 SamrådsredogörelseSynpunkter från samråden i tillståndsprocessen finns redovisade i en samrådsredogörelsedaterad 2009-09-11. Se bilaga 8F, Samrådsredogörelse för tillståndsansökan.53(55)

9.3 Samråd enligt Plan- och bygglagenSamråd har hållits för upprättat planprogram 2010-09-28 i Folkets Hus i Strömsnäsbrukenligt 5 kap 20§ Plan- ochb bygglagen.Samråd kommer även att hållas i samband med att ett samrådsförslag till detaljplanupprättas.9.3.1 SamrådsredogörelseEn samrådsredogörelse (daterad 2010-12-01) har upprättats för de yttranden sominkommit i samband med Planprogrammet. Den redovisas tillsammans med övrigaplanhandlingar.En samrådsredogelse kommer även att upprättas för inkomna yttranden över samrådsförslagettill detaljplan.Efter utställningsskedet kommer ett utställningsutlåtande att tas fram. Det kommeratt redovisas tillsammans med övriga kommande planhandlingar.54(55)

10 REFERENSERBoverket, 2003. Handbok. Planering och prövning av vindkraftanläggningar.E.ON Vind Sverige AB, 2010. Ändring av tillståndsansökan, Alandsköpvindkraftpark (Dnr 551-6554-09).E.ON Vind Sverige AB/Sweco Architects AB, 2010. Planprogram för Alandsköpvindkraftpark.Gerell Naturvårdskonsult, 2009. Planerade vindkraftverk vid Alandsköp, Markarydskommun. En analys av effekterna på fladdermusfaunan.Länsstyrelsen Kronobergs läns hemsida: http://www.g.lst.se/g/Pedersen Eja, 2007. Human response to wind turbine noise – perception, annoyanceand moderating factors. Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet, Inst. f.Miljömedicin.Riksantikvarieämbetets hemsida, www.raa.se, hämtad 2009-05-07.Skogsstyrelsens hemsida, www.skogsstyrelsen.seMarkaryds kommuns hemsida: www.markaryd.seVindGIS, http://www.gis.lst.se/vind/55(55)