Idag vet de flesta att rökning är farligt - Folkhälsoinstitutet

Idag vet de flesta att rökning är farligt för hälsan. 

Antalet rökare har också minskat i Sverige sedan 1980talet. 

Men den som inte själv röker kan ändå utsättas 

för andras rök. Mer än 500 personer i Sverige beräknas 

årligen dö av passiv rökning, och många fler blir sjuka. 

Risken att utsättas för andras rök är störst i hemmet 

och på arbetsplatsen. För vissa grupper kan besök på 

restauranger, diskotek och kaféer innebära ännu större 

risker. 

Passiv rökning ökar risken för lungcancer och hjärt- 

och kärlsjukdomar. Att utsättas för tobaksrök förvärrar 

också symtomen för barn och vuxna med känsliga slemhinnor, 

som astmatiker, allergiker och överkänsliga. 

För att uppmärksamma de stora problem som är förknippade 

med passiv rökning anslog regeringen sex 

miljoner kronor. Folkhälsoinstitutet fick ansvaret att 

under 2001 fördela pengarna till olika projekt inom 

frivilligorganisationer, landsting och kommuner. 

I denna skrift beskrivs ett antal av de genomförda 

projekten. Dessutom sammanfattas den kunskap om 

passiv rökning som nu finns. 

Statens folkhälsoinstitut 

Distributionstjänst 

120 88 Stockholm 

Fax: 08-449 88 11 

E-post: fhi@strd.se 

Internet: www.fhi.se

Andras rök 

och din hälsa 

En tidning om passiv rökning 

statens folkhälsoinstitut www.fhi.se

Andras rök 


en tidning om passiv rökning 

från statens folkhälsoinstitut 

För att uppmärksamma de stora problem 

som är förknippade med passiv rökning 

anslog regeringen sex miljoner kronor. 

Folkhälsoinstitutet fick ansvaret att under 

2001 fördela pengarna till olika projekt 

inom frivilligorganisationer, landsting och 

kommuner. 

I denna skrift beskrivs ett antal av de 

genomförda projekten. Dessutom sammanfattas 

den kunskap om passiv rökning 

som nu finns. 

Bilder 

Omslag: Lotta Ögren/Pressens Bild 

Lennart Sjögren (s 3), Georg Kristiansen (s 4 

och 21), Rebecca Forsgren Malmström (s 6), 

Robert Sandell (s 7), Anders Kallersand (s 8), 

Bengt Dahlstedt (s 12), Björn Malmberg/Megapix 

(s 16), Mauritius/Megapix (s 20), Henry 

Lundholm/Aftonbladet (s 23) 

Illustrationer 

Ingelöv Åstrand (s 5), Karin Lindström (s 17) 

Texter 

Journalistgruppen Media 21 där inget annat anges 

Layout och produktion 

Journalistgruppen Media 21 

Repro 

Proffsrepro 

Tryck 

Arkpressen, mars 2002 

Statens folkhälsoinstitut 2002:3 

Adress: 103 52 Stockholm 

Besök: Olof Palmes gata 17 

Tel vx: 08-566 135 00, Fax: 08-566 135 05 

info@fhi.se 

ISBN 91-7257-132-2, ISSN 1104-358X 

Innehåll 

Miljoner till kampanj 

om passiv rökning 

Sex miljoner kronor anslog regeringen 

under 2001 för att uppmärksamma 

de stora problem 

som är förknippade med så kallad 

passiv rökning. Barn och 

restaurangmiljöer uppmärksammades 

särskilt. 

sid 4-5 

13 000 namn för 

rökfritt på krogen 

På tobaksfria dagen lämnade 

Cancerfonden över 13 000 

namnunderskrifter, från personer 

som vill införa rökförbud på 

restauranger, till socialminister 

Lars Engqvist. 

sid 8-9 

Framgång med nya 

reklamgrepp 

En Rökfri Generation har använt 

sig av flera nya grepp i sin 

annonskampanj om passiv 

rökning. För det blev de bland 

annat uppmärksammade i 

reklambranschens tidning 

Resumé. 

sid 10-11 

Starkt nätverk 

på Gotland 

Mona Wahlgren på Gotland 

samordnar ett nätverk med ett 

90-tal personer som alla arbetar 

mot tobak. Bland annat har de 

tapetserat en hel vägg i en galleria 

med tobaksaffischer. 

sid 12-13 

Rökfritt på Statt i Vimmerby 

En lördag i september 2001 infördes rökförbud på Stadshotellet 

i Vimmerby. Krögaren Loella Hermansson väntade 

sig ett ramaskri från gästerna. Men bortom svårigheterna 

såg hon bättre arbetsmiljö, behaglig luft för 

gästerna och kanske rentav en ny målgrupp på krogen. 

sid 6-7 

Andras rök dödar 

Över 50 cancerframkallande ämnen har spårats i tobaksröken. 

Andra ämnen är klassade som miljögifter. Tobaksröken 

innehåller till och med ämnen som är förbjudna i 

arbetslivet. 

sid 16-17 

Rikskonferens utan långa resor 

Läkare mot Tobak prövade ett rationellt grepp för att nå 

ut med information om passiv rökning. En videokonferens 

arrangerades med deltagare runtom i landet. 

sid 18-19 

Rökning och graviditet 

Rökfritt på krogen i USA 

– Övergången till rökfritt på krogarna gick oväntat smidigt 

i Kalifornien, säger professor Stanton Glantz, 

tobaksforskare i USA. 

sid 22-23 

Dags att rensa luften 

Ska vi röka nu igen? 

Minst 700 miljoner barn i världen är 

passiva rökare. Barn är särskilt känsliga 

för tobaksrök. Passiv rökning 

leder till sjukdomar redan hos småbarn, 

men också till skador som gör 

sig gällande först när barnen nått 

vuxen ålder. 

sid 14-15 

Sedan tio år tillbaka samarbetar 

Cancerfonden, Hjärt-Lungfonden 

och Statens folkhälsoinstitut i ett 

gemensamt projekt, Rökfria barn, 

som riktar sig till personal inom 

mödra- och barnhälsovården. 

sid 20-21 

Förslaget om rökfria severingslokaler är en viktig symbolfråga, 

både för tobaksbranschen och för folkhälsan. Det 

skriver överläkare Göran Boëthius i ”Inlägget”. 

sid 27

Att kämpa mot tobaksbolagen, 

som tjänar stora pengar på andras 

olycka, kan ibland liknas vid 

Davids kamp mot Goliat. 

Det säger Margaretha Haglund, 

enhetschef vid Statens folkhälso- 

institut. Hon ser samtidigt frågan 

om passiv rökning som den vikti- 

gaste framtidsfrågan i de kom- 

mande årens tobaksarbete. 

Gör det omöjliga möjligt 

Margaretha Haglund har ett 

motto här i livet: ”Du kan 

göra mycket mer än du 

tror, bara du vågar prova.” 

Det stämmer väl in på hur 

hon arbetar för att sprida kunskap om tobak. 

Att kämpa mot tobaksindustrin och de 

starka kommersiella krafter som vill få oss 

att köpa tobak är ibland som att göra det 

omöjliga möjligt. 

Idag är Margaretha Haglund, enhetschef 

vid Statens folkhälsoinstitut. Men hon har 

arbetat mot tobak i flera decennier. 

– Folkhälsoinstitutets arbete handlar inte 

om att lägga sig i enskilda människors liv utan 

att med hjälp av kunskap öka förståelsen av 

tobakens hälsovådlighet, säger Margaretha 

Haglund. Vi är en motkraft till de kommersiella 

krafter, som har stora resurser att föra 

ut sitt budskap. 

Har rökt själv 

Själv rökte Margaretha Haglund fram till 

1975. Hon ser det som typiskt för den tiden. 

– Då trodde många att kvinnor behövde 

röka för att bli jämställda med männen. Jag 

hade en bild av att en framgångsrik kvinna 

röker. En myt som spreds i tobaksreklamen 

just på 60-talet. 

– Vi är en viktig motkraft till de kommersiella krafterna, säger Margaretha Haglund, 

enhetschef vid Statens folkhälsoinstitut. 

Det finns ingenting som är så förödande 

för hälsan som att röka, anser hon. Ungefär 

8 000 människor dör i förtid varje år. Samtidigt 

är prognoserna för återhämtning goda 

för dem som slutar röka. 

– Tobak är vårt största folkhälsoproblem 

men det anses sällan lika dramatiskt som 

alkohol och narkotika och har förstås inte lika 

stora sociala konsekvenser. När man har blivit 

beroende av tobak är det en mycket stark 

drog jämförbar med exempelvis heroin. Ändå 

är det många som lyckas sluta röka. 

Hoppas på rökfria restauranger 

Redan under 80-talet började det komma 

forskningsresultat som visade hur farligt det 

är att utsättas för andras rök. 

Alla de sjukdomar som en rökare kan få 

kan även drabba passiva rökare. Liksom för 

aktiva rökare är hjärt- och kärlsjukdomar ett 

stort problem. Varje år dör fler än 500 personer 

i Sverige av passiv rökning. Fler dör 

faktiskt av rökning på arbetsplatserna än i 

arbetsplatsolyckor. 

Även om det har hänt mycket under de 

senaste åren när det gäller inställningen till 

passiv rökning finns mycket kvar att göra, 

framhåller Margaretha Haglund. 

– Vi kan bara inte acceptera att barn ut- 

sätts för passiv rökning eller att restauranganställda 

ofrivilligt får i sig rök på jobbet. 

Hon hoppas att vi snart ska få rökfria 

restauranger i Sverige. Att det finns ett 

starkt stöd för detta hos befolkningen visar 

flera olika undersökningar. 

– De enda som skulle förlora på ett rökförbud 

på restauranger är tobaksindustrin, 

säger hon. De är rädda att förlora sitt sista 

fäste. 

– Restaurangägarna kanske till och med 

får fler gäster när det blir rökfritt. Det har 

visat sig i exempelvis USA. Men det är 

ingen lag som fungerar om inte folk förstår 

den, därför behövs fortsatt kunskapsspridning. 

Föregångare i USA 

Margaretha Haglund har besökt USA där 

Kalifornien och Massachusetts är föregångare 

med rökfria restauranger. De har kunnat 

konstatera att det gått relativt smärtfritt 

att genomföra rökfritt. När det väl är genomfört 

vill ingen ha tillbaka rökningen, 

inte ens restaurangägarna. 

– Det arbete vi har gjort mot passiv 

rökning är bara början. Det krävs mycket 

opinionsbildning för att öka förståelsen för 

rökfria miljöer. 

3

4 

– Det är skönt att kunna gå ut och fika utan att utsättas för andras rök, säger Susanne Wärjerstam och 

Hanna Persson. Susanne Wärjerstam var projektledare för kampanjen mot passiv rökning, som 

Folkhälsoinstitutet genomförde under första halvåret 2001. 

Miljoner till kampanj 

om passiv rökning 

Sex miljoner kronor anslog regeringen under 2001 

för att uppmärksamma de stora problem som är 

förknippade med så kallad passiv rökning. 

Statens folkhälsoinstitut, som fick ansvaret för 

att fördela pengarna till olika projekt, uppskattar 

att mer än 500 personer i Sverige årligen dör av 

röken från andras cigaretter och många fler blir 

sjuka. 

– Det är alltså ett folkhälsoproblem,säger Susanne 

Wärjerstam, Folkhälsoinstitutets projektledare för 

kampanjen. 

Hon är mycket imponerad av alla de insatser 

som frivilligorganisationer och tobaksansvariga 

inom landsting och kommuner genomförde 

under mycket kort tid. Även i media fick kampanjen 

stort genomslag. 

– Med engagerade och kunniga människor går 

det att nå stora resultat.

”Fantastiskt resultat på kort tid” 

När Folkhälsoinstitutet fick regeringens 

uppdrag att genomföra en informationskampanj 

om passiv rökning bestämdes 

ganska snart att två grupper skulle sättas 

i fokus: barn och restaurangpersonal. 

– Bakom vår inriktning låg att dessa 

båda grupper är särskilt utsatta, säger 

Susanne Wärjerstam. 

Det första Susanne Wärjerstam och hennes kollegor 

på Folkhälsoinstitutet gjorde var att ordna två konferenser 

för frivilligorganisationer och tobaksansvariga 

inom landsting och kommuner. 

– På konferenserna presenterade vi regeringsuppdraget 

och uppmanade deltagarna att komma in med 

ansökningar om ekonomiska bidrag till sina projekt. 

Den vetenskapliga grunden 

Parallellt med att medlemmarna i nätverket skrev på 

sina ansökningar tog Folkhälsoinstitutet, med hjälp av 

ett par medicinjournalister, fram två faktabroschyrer 

om passiv rökning. 

Den ena broschyren handlade om hälsokonsekvenser 

av passiv rökning och den andra om cigarettrökens 

innehåll. 

– Det vi gjorde med dessa broschyrer var att föra ut 

Ett uppdrag från regeringen 

■ ■ ■ Regeringsuppdraget om passiv 

rökning gavs till Folkhälsoinstitutet i 

december 2000. Uppdraget varade 

under tiden januari till juni 2001. 

Institutet bestämde att arbetet skulle 

bedrivas såväl nationellt som lokalt 

och i samråd med Arbetsmiljöverket 

och Socialstyrelsen. 

För Folkhälsoinstitutet var det angeläget 

att bygga sitt budskap på fakta 

som står på en vetenskaplig grund. De 

två skrifter som gavs ut under våren är 

den första samlade vetenskapliga dokumentationen 

i ämnet på svenska. 

I projektredovisningen till regeringen 

konstateras att frågan om passiv rökning 

under 2001 fått stort genomslag i 

media. 

Mest positiva artiklar 

I tidningar över hela landet publicerades 

artiklar, notiser och debattinlägg 

om passiv rökning. 70 procent av innehållet 

i pressmaterialet uppskattas vara 

positivt till rökfrihet på restauranger, 

mindre än 10 procent är negativa och 

20 procent neutrala i sin framtoning. 

Av de sex miljoner kronor som reger- 

den vetenskapliga grunden för kampanjen, säger Susanne 

Wärjerstam. 

Folkhälsoinstitutet använde också en del av pengarna 

till att stötta de cirka 30 regionala konferenser som 

landsting och olika organisationer anordnade under våren. 

– Huvuddelen av pengarna har vi sen använt till de 

projekt som organisationerna själva har velat genomföra, 

säger Susanne Wärjerstam. 

Nätverket lever vidare 

Hon tycker att det är fantastiskt att så många olika aktiviteter 

kunde genomföras inom den korta tidsperiod – 

ungefär sex månader – som var avsatt till kampanjen. 

Det har handlat om allt från radio- och tv-reklam, 

affischer och informationsblad till namninsamlingar 

och stöd till restaurangägare som velat införa rökförbud 

i sina lokaler. 

En annan viktig sak var den studieresa som genomfördes 

till USA för att samla information om de lagar 

om rökförbud på restauranger som med framgång 

genomförts där. 

Även om kampanjen och de särskilda regeringspengarna 

är slut, har inte arbetet mot passiv rökning 

upphört, framhåller Susanne Wärjerstam. 

– Det nätverk som har byggts upp lever vidare, liksom 

den kunskap vi har samlat på oss, säger hon. Men 

framför allt är det upp till landsting och kommuner 

att ta vid. 

ingen anslog gick cirka fyra miljoner 

till projekt som samverkande organisationer 

genomfört. En miljon har använts 

till kunskaps- och informationsmaterial 

och nästan lika mycket till 

konferenser. 

5

Loella Hermansson, krögare på Statt i Vimmerby, (t v) och 

hälsoplanerare Inger Sand har samarbetat för att uppnå 

en rökfri restaurangmiljö. 

”Går det i New York måste 

det väl funka i Vimmerby” 

■ ■ ■ Vägen till rökfritt på Stadshotellet i Vimmerby började 

våren 2001. I mars fick Folkhälsocentrum ekonomiskt 

stöd från Folkhälsoinstitutet för att öka kunskapen om hälsoriskerna 

med passiv rökning. Målgruppen var ägare och personal 

på kaféer, restauranger, nattklubbar och andra näringsställen. 

Pengarna användes till en konferens i Västervik och ett 

projekt att kartlägga rökfria näringsställen i länet. Arbetsgruppen 

enades om att premiera dem som infört rökförbud 

och under tiden ringde en av länets krögare och bad om hjälp 

att införa rökfri arbetsmiljö för personal och gäster. 

Som en kisshörna i en swimmingpool 

Det var Loella Hermansson, krögare på Stadshotellet i 

Vimmerby, som hörde av sig. Hon tyckte att tiden var mogen 

att införa rökförbud. Hon tänkte på personalen, sig själv och 

sina gäster. Och att det är enklare att hålla en rak linje. 

– Rökrum är som att inrätta en kisshörna i en swimmingpool. 

Jag tror det är bättre att vara tydlig och att försöka ha 

ett öppet resonemang med gästerna. 

Kraven om rökfritt kom ursprungligen från de anställda, 

berättar Loella Hermansson. 

– Frågan kom upp på ett personalmöte. Det var några som 

var tveksamma och sa ”det går aldrig”, men nu är alla med på 

det här. 

Daniel Lindström började bakom en bardisk som väldigt 

ung och jobbar idag som ordningsvakt. Han har dragit i sig 

mycket rök, mot sin vilja, genom åren. 

– Jag har alltid varit för rökförbud. Ibland mår man väldigt 

konstigt när man kommer hem från jobbet. 

Loella Hermansson ser inga skäl till att någon ska behöva 

vistas i en farlig miljö, oavsett yrke. 

– Vill man så går det. Vi brukar säga ”funkar det i New York 

och Los Angeles ska det för fasen funka på Vimmerby Statt 

också”, säger Loella Hermansson. 

Det var våren 2001 som Loella Hermansson, 

krögare på Vimmerby Stadshotell, bestämde 

sig. Statt skulle bli rökfritt. Hon väntade sig 

ett ramaskri. En tuff övergångsfas. Men bort- 

om svårigheterna såg hon bättre arbetsmiljö, 

behaglig luft för gästerna och kanske rentav 

en ny målgrupp på krogen. 

Text: Rebecca Forsgren Malmström 

Rökfritt 

En lördag i september 2001 infördes 

totalt rökförbud på Statt i 

Vimmerby. Samtidigt gjorde Inger 

Sand och Eva Hydén från landstingets 

Folkhälsocentrum en 

undersökning bland gästerna. 

– Resultatet är överraskande 

positivt, säger Inger Sand. 

Det var fullt på nattklubben på 

Vimmerby Stadshotell – 350 

personer fick komma in. Köerna 

var långa utanför. Upplagt för 

bråk. Ovanligt lugnt, trots köerna, 

konstaterade närpolischef Per Helgesson. 

Också inne på dansgolvet, i baren och i

Huvuddelen av dem som deltog i Folkhälsocentrums undersökning första rökfria kvällen på Statt i Vimmerby var överraskande positiva. 

på Statt i Vimmerby 

restaurangen var det städat. Vakter och personal 

intervjuades efter stängning och var 

förvånade över hur smidigt kvällen avlöpt, 

enligt Folkhälsocentrums rapport. 

Sex personer hade ertappats med cigarett, 

men hade fimpat på uppmaning. En del 

smygrökning förekom inne på toaletterna. 

Annars gick övergången från rökigt till rökfritt 

smidigt. 

Överraskande positivt 

Av de 350 gästerna var det 228 personer 

som svarade på Folkhälsocentrums enkät. 

– Tillräckligt många för att ge bärighet och 

jag måste säga att resultatet är överraskande 

positivt, säger folkhälsoplanerare Inger 

Sand. 

Bland dem som svarade på enkäten fanns 

125 män och 103 kvinnor, 24 var dagligrö- 

kare, 48 feströkare och 156 ickerökare. Svaren 

visar övervägande positiva kommentarer, 

också från rökarna. 

– Gästerna pekar på både hälsoaspekter 

och att de känner sig fräschare i kläder och 

hår. Allergiker slipper rinnande ögon och 

kliande halsar. 

”Man blir röksugen” 

Också negativa kommentarer finns, förstås. 

– De negativa svaren domineras av att 

man blir röksugen, att det är bökigt att gå ut 

och att öl och cigaretter hör ihop. Samtidigt 

tycker jag att också rökarna är väldigt positiva 

och det är tydligt att feströkarna tycker 

det är helt okej att ”slippa röka”. 

Två nikotintuggummin delades ut under 

kvällen till gäster med abstinens. 

– Särskilt roligt är det för personalen, 

eftersom initiativet kommer därifrån, säger 

Inger Sand. Det var väldigt hög stämning 

när det stod klart att det gått så bra. Arbetsmiljön 

blir ju en helt annan. 

Tiden börjar bli mogen 

– Vimmerby Statt är den första nattklubben 

i länet som har rökförbud på hela anläggningen 

och vi från Folkhälsocentrum arbetade 

hela första rökfria kvällen för att möta 

eventuella frustrationer och göra den här 

undersökningen. 

Svaren och kommentarerna från de 228 

svarande gästerna ska utgöra underlag för 

andra krögare som vill gå samma väg. 

– Jag tror att ”det går inte” blivit en myt. 

Tiden börjar bli mogen för rökfritt och det 

kommer att bli alltmera vanligt inom en 

snar framtid, säger Inger Sand. 

7

På tobaksfria dagen i 

fjol lämnade Johan af 

Donner och Britt-Marie 

Lindblad från Cancerfonden 

över namnunderskrifter 

från personer 

som vill införa rökförbud 

på restauranger, 

till socialminister Lars 

Engqvist. 

Genom reklam i tv 

och samarbete med 

en kvällstidning 

har Cancerfonden 

fört ut kunskapen 

om riskerna med 

passiv rökning till 

allmänheten. 

8 

13 000 namn för 

rökfritt på krogen 

Tre av fyra vill ha en lag som förbjuder 

rökning på restauranger. Det visar den 

omröstning på Aftonbladets webbsida, som 

75 000 personer deltog i. Cirka 13 000 

personer skrev också på Cancerfondens 

namnlistor för rökfritt på krogen. 

Namnunderskrifterna överlämnades till socialminister 

Lars Engqvist på den internationella tobaksfria 

dagen, den 31 maj, i fjol. 

– Kontakten med socialministern ledde i slutändan 

till den proposition som idag ligger på riksdagens bord, 

säger Britt-Marie Lindblad, projektledare på Cancerfonden. 

Jag tror att regeringen stärktes i känslan att 

tiden är mogen för att införa rökfria restauranger. 

Problemet är bara att den andra sidan är duktiga på 

att lobba, fortsätter hon. Tobaksindustrin och delar av 

hotelloch restaurangbranschen motarbetar på olika 

sätt ett rökförbud på krogen. 

– Den proposition som riksdagen ska ta ställning 

till i maj 2002 innehåller tyvärr inget lagförslag om 

rökförbud på restauranger, utan bara en målsättning 

om att det ska vara rökfritt. Och det är en besvikelse. 

Cancerfonden producerade även en reklamfilm 

som handlade om barn och passiv rökning och som 

sändes i TV4 under april 2001. 

– Tv-kampanjen var ett sätt att nå många människor 

på en gång, att nå ut massivt och brett. 

Det var första gången Cancerfonden gjorde tvreklam 

om tobak. 

– Det är dyrt med tv-reklam, men genom stödet 

från Folkhälsoinstitutet kunde vi göra filmen, och den 

har fått mycket positiv uppmärksamhet.

Britt-Marie Lindblad, Cancerfonden: 

”Vi har goda 

relationer 

med media” 

■ ■ ■ – Vår styrka är de mediala kontakterna, 

säger Britt-Marie Lindblad, 

projektledare på Cancerfonden. 

Cancerfondens kontakter med Aftonbladet 

var långt ifrån nya. 

– Journalister ringer ofta till oss och 

vill ha hjälp med faktaunderlag och kontakter. 

Vi försöker alltid ställa upp 

snabbt och bistå med det vi kan. 

– Vi har också en hög trovärdighet 

eftersom vi inte har några ekonomiska 

eller andra särintressen. 

Aftonbladet publicerade under tre 

dagar i april 2001 reportage som handlade 

om passiv rökning och förslaget att 

införa rökförbud på restauranger. Cancerfonden 

hjälpte reportrarna med uppslag 

till artiklarna, letade fram patienter 

som hade drabbats, läkare som kunde 

uttala sig och lämpliga restauranger. 

Lyckad satsning på webben 

Även om Cancerfonden har lång erfarenhet 

av mediakontakter var det första 

gången som de organiserade en namninsamling 

på webben. Idén kom från den 

egna webbyrån. 

Bortsett från en del tekniska problem 

tycker Britt-Marie Lindblad att webbsatsningen 

var lyckad. Att 75 000 perso- 

Under tre dagar våren 2001 publicerade Aftonbladet flera stora artiklar om passiv rökning. 

ner gick in och röstade under en och 

samma dag tycker hon är ett bra resultat. 

Särskilt med tanke på att det var lite 

svårt att förstå hur man skulle gå tillväga 

för att rösta. 

– Jag tror att vi hade nått ännu större 

framgång, att vi hade lockat fler, om det 

hade fungerat lite enklare. 

Sammantaget är Britt-Marie Lindblad 

nöjd med att Cancerfonden har lyckats 

nå många människor med information 


Kunskapen om passiv rökning är fortfarande 

dålig, trots att den årligen dödar 

fler människor än i trafiken. 

9

– Vi ville fokusera 

på passiv rök på ett 

nytt sätt och visa 

att ingen mot sin 

vilja ska behöva 

utsättas för andras 

rök, säger Joakim 

Magnusson, generalsekreterare 

för 

En Rökfri Generation. 

10 

För att bidra till opinionsbildningen när det 

gäller passiv rökning som ett hot mot folkhälsan 

har En Rökfri Generation genomfört 

en rad aktiviteter. Bland annat har en 

reklamfilm producerats och visats i flera 

tv-kanaler, vykort har delats ut och en debattartikel 

har publicerats i en av våra största dagstidningar. 

Ett annat syfte med projektet Rök inte på min 

kompis har varit att skapa en opinion för att ingen 

mot sin vilja ska utsättas för rök i sin omgivning. 

– Vi ville fokusera på passiv rök på ett nytt sätt och 

visa att den som själv inte röker faktiskt har rätt att 

säga nej när folk frågar ”Får jag tända en cigarett?”, 

säger Joakim Magnusson, generalsekreterare för En 

Rökfri Generation. 

Samtidigt ville organisationen uppmärksamma allmänhet 

och beslutsfattare på att tobakslagstiftningen 

är otillräcklig: minderåriga kan utan problem köpa 

cigaretter, reklamförbudet ignoreras av tobaksbolagen 

och människor som vistas i krogmiljöer dör på grund 

av passiv rök. 

Ensam kvar på diskoteket 

Reklamfilmen som En Rökfri Generation producerade 

utspelar sig på ett diskotek, där det är fullt med folk. På 

scenen spelar ett liveband. Plötsligt utbryter panik och 

människor flyr från lokalen. Ensam kvar på dansgolvet 

står en ung kvinna som precis har tänt en cigarett. 

Reklamfilmen sändes i TV4 och ZTV under ett par 

dagar i maj och juni i fjol. Den visades även på de 

digitala stortavlorna på Arlanda och Arlanda Express 

samt på tv-skärmar under Göteborgskalaset. 

Framgång 

med nya 

reklamgrepp 

Parallellt med det annonserades i ungdomstidningarna 

Solo, Frida och Frida Story samt i Expressen och 

Svenska Dagbladet. 

De två annonserna har ett liknande tema som 

reklamfilmen. Den ena visar en förvånad rökande 

kvinna som har lämnats i sticket på ett kafé. Den 

andra en lika förvånad rökande man som sitter ensam 

kvar med en orörd tårta på ett födelsedagskalas. På 

båda bilderna syns att människor har flytt i panik: 

stolar ligger omkullvälta, porslin har gått i kras, 

väskor och mobiltelefoner är kvarlämnade. 

Intill bilderna står det: ”Passiv rök innehåller 4 700 

kemiska ämnen varav 50 är direkt cancerframkalllande. 

Nära 1 000 av de personer som dör varje år av 

rökning röker inte.” 

Elever träffade socialministern 

Vykort med temat passiv rök delades ut av organisationens 

inspiratörer vid deras besök i skolklasser. 

Korten fanns även i ställ för gratis vykort på krogar, 

restauranger och på landets alla universitet och högskolor. 

Radioreklam sändes också i radiokanalen NRJ. 

Samtliga aktiviteter pågick under våren och sommaren 

2001. 

Finalen på projektet vävdes ihop med två av organisationens 

andra tobaksprojekt – en skoltävling och 

en opinionsbildande vykortsaktion – som har varit 

riktade till ungdomar. 

– Fyra elever – en från varje finalklass – fick på 

Tobaksfria dagen, den 31 maj förra året, träffa socialminister 

Lars Engqvist för att lämna över de sista 

vykorten i vykortsaktionen. De pratade även med

honom om passiv rökning och vad de tycker om att 

det är tillåtet att röka i offentliga lokaler, berättar 

Joakim Magnusson. 

Uppmaning till beslutsfattare 

Som avslutning på projektet skrev Joakim Magnusson 

tillsammans med riksdagens andre vice talman, Eva 

Zetterberg, en debattartikel som publicerades i 

Svenska Dagbladet. 

I artikeln tog de upp passiv rökning som en hälsofara 

och uppmanade beslutsfattare 

att se till att vi får helt rökfria 

offentliga miljöer. 

Joakim Magnusson tycker att 

kampanjen har varit lyckad. Den 

har nått ut brett, trots en låg budget, 

vilket till stor del har berott på kontakter inom 

media och reklambranschen. 

– Vi vet att människor har lagt märke till kampanjen. 

Riksdagspolitiker har hört av sig till oss och vi har 

fått positiv respons från andra organisationer som 

I tidningen Resumé nr 24/2001 skrev 

Hannes Dükler, redaktör på Nöjesguiden, 

om En Rökfri Generations tidningsannonser 

på temat passiv rök. 

Hannes Dükler tycker att det är bra att 

det äntligen har gjorts en antirökkampanj 

som handlar om respekt istället för billig 

skrämselpropaganda: 

”Och den där idioten utan luktsinne i 

A Non Smoking Generations annons, han 

fattar inte att han är äcklig. Han fattar 

inte att han förstör. Han fattar inte att 

ingen vill ha kalas, äta prinsesstårta och 

öppna paket i en stinkande smog. Trots att 

hela lägenheten stinker efter år av rökning 

reagerar han bara med ett tafatt ’Vanurå, 

är det fiskdamm?’. 

Respekt – det tycker jag väger tyngre än 

hälsoskäl. 

Du röker, alltså är du dum i huvet. Funkar 

på mig, trots att jag – som förmodligen 

framgår – själv inte röker. 

Hot om sjukdom går alltid att slå ifrån 

sig. Det händer inte mig, och så vidare. 

Och ju värre bilder, desto större avståndstagande. 

Identifikationen blir nada.” 

” 

Vi vet att människor 

har lagt märke till 

kampanjen 

arbetar med tobak. Aktiviteterna har också uppmärksammats 

i media, säger Joakim Magnusson. 

Pengarna har gett resultat 

En annan nyckel till framgång har varit att aktiviteterna 

pågick parallellt och att organisationen använde 

sig av många olika informationskanaler för att nå ut 

brett. 

– På så sätt har vi fått så stor effekt som möjligt. 

Många människor reagerar när de först ser tv-reklamen 

om passiv rökning och nästa 

dag slår upp tidningen och får se en 

annons på samma tema, säger Joakim 

Magnusson. 

Samtidigt säger han att det är 

svårt att utvärdera ett projekt som 

ska försöka skapa opinion på så kort tid. 

– Vi har ännu inte sett den slutgiltiga propositionen 

om tobaksfria serveringslokaler. Men jag är helt hundra 

på att de olika projekt som Folkhälsoinstitutet har 

beviljat pengar till har gett resultat. 

”Respekt biter bättre än död” 

Annonser från En Rökfri Generations kampanj mot passiv rökning. 

11

Mona Wahlgren 

på Gotland samordnar 

ett nätverk 

med ett 90-tal personer 

som alla 

arbetar mot tobak. 

Starkt nätverk på Gotland 

En aktivitet för att nå ut 

med tobaksinformation 

har varit att tapetsera 

en vägg i Gallerian på 

Öster centrum i Visby 

med affischer om passiv 

rökning. 

12 

Ifjol var Folkhälsoenheten på Gotland med och 

arrangerade en forumkonferens om barn och 

tobaksrök. Målgruppen var föräldrar samt de 

som i sitt arbete eller genom ideellt engagemang 

kommer i kontakt med frågor som rör 

barn och passiv rökning. 

– Vi ville nå föräldrar och annonserade i media om 

en slogantävling med fina priser. Vi fick en viss respons, 

men inte så stor som vi hade hoppats, säger 

Mona Wahlgren, samordnare för tobaksfrågor inom 

Gotlands kommun. 

Budskapet nådde ut 

Konferensen lockade bara ett fåtal föräldrar. Kanske 

berodde det på att den hölls dagtid, kanske på att 

Visby lasaretts aula inte är någon naturlig mötesplats 

för föräldrar. 

Mona Wahlgren är ändå säker på att budskapet 

nådde ut till många föräldrar, eftersom broschyrer 

och flygblad med information om passiv rökning 

lades ut på barnavårds- och mödravårdscentraler. 

En av lokaltidningarna skrev också om konferensen 

och i lokalradion intervjuades föreläsaren Jan Svedmyr, 

barnallergolog från Dalarna, och Bo Klintberg, överläkare 

vid barn- och ungdomskliniken i Visby. 

Forum med aktiv publik 

En forumkonferens bygger på en dialog mellan föreläsare 

och publik. En form som Mona Wahlgren tror på. 

– Det blir en levande dialog när publiken själva får 

delta och komma med förslag, istället för att bara 

sitta som passiva åhörare. 

I diskussionen framförde flera deltagare bland annat 

hur de i sin yrkesroll bäst ska bemöta föräldrar som röker. 

Forumkonferensen finansierades med pengar från 

Folkhälsoinstitutet. 

Sedan 1994 har det funnits ett nätverk mot tobak 

på Gotland. Det består av ett 90-tal personer som är

anställda inom kommunen och i privata företag eller 

anslutna till organisationer och föreningar. Nätverkets 

arbete samordnas av Folkhälsoenheten i Gotlands kommun. 

Folkhälsoenheten tillhör ledningskontoret, som 

ligger direkt under kommunstyrelsen. 

För den årliga Tobaksfria veckan har nätverket mot 

tobak bildat en arbetsgrupp (se faktaruta). Det var 

arbetsgruppen, i samarbete med mödra- och barnhälsovården 

samt Allergikommittén, som arrangerade forumkonferensen. 

Debatt på restaurang 

Tillsammans med Hotell- och restaurangfacket hölls 

också en debattkväll på en restaurang i Visby under 

Tobaksfria veckan. Även det med ekonomiskt stöd 

från Folkhälsoinstitutet. Till debatten, som handlade 

om passiv rökning och arbetsmiljö, kom krogägare, 

fackligt aktiva, hotelloch restaurangpersonal, kommunanställda 

och representanter för olika frivilligorganisationer. 

– Det blev en bra belysning av ämnet, en bra dialog, 

säger Mona Wahlgren. 

Under debatten passade hon på att berätta att en 

av Visbys populära restauranger bestämt sig för att bli 

helt rökfri. 

– Min tanke var att komma med en braskande 

nyhet som lokaltidningen, som var där, kunde skriva 

om. Och att nyheten på så sätt skulle spridas, vilket 

den också gjorde. 

Bra med många som hjälps åt 

Mona Wahlgren tycker att det har varit en fördel att 

vara så många samarbetspartner när forumkonferensen 

och debattkvällen anordnades. 

– Det blir en sådan mereffekt av att vara fler – det 

är lättare att nå ut samhällsbrett, säger hon. 

Det var också bra att dela upp målgrupperna: att 

under våren 2001 rikta in sig på föräldrar och under 

hösten på restauranganställda. Två grupper som 

Mona Wahlgren tycker är viktiga att nå. 

– Föräldrar för att det är viktigt att ge dem kunskap 

om vilka konsekvenser passiv rökning får för deras 

barn. Restauranganställda för att det borde vara självklart 

att alla ska må bra på sin arbetsplats och inte 

behöva arbeta i en rökig miljö och tvingas andas in 

giftiga ämnen. 

Nätverk mot tobak 

En arbetsgrupp för Tobaksfria veckan har bildats 

på Gotland. I arbetsgruppen ingår representanter 

från Gotlands kommun (Folkhälsoenheten, Skolhälsovården 

och Miljö- och hälsoskyddskontoret) 

samt från olika föreningar och organisationer 

(Astma-Allergi-föreningen, Korpen-Motionsidrottsförbundet, 

Hjärt- och Lungsjukas förening, Hjärt- 

Lungfonden och VISIR). 

En roll-up (en affisch som står på en fot och kan dras upp som en rullgardin) 

om barn och tobaksrök har tagits fram. Den cirkulerar bland annat på 

vårdcentraler och på Visby lasarett. 

Information om och beställning av roll-upen sker genom Mona Wahlgren, 

telefon: 0498-26 90 20 eller e-post: mona.wahlgren@gotland.se 

13

14 

Ska vi rö 

Barn är särskilt känsliga 

för tobaksrök. Eftersom 

de växer snabbt är vävnaderna 

i deras organ 

känsligare för yttre störningar 

än hos vuxna. 

Det leder till sjukdomar 

redan hos småbarn, men 

också till skador som gör 

sig gällande först när barnen 

nått vuxen ålder. 

Minst 700 miljoner barn i världen 

är passiva rökare. Det är i 

Passiv rökning är 

minst lika skadligt 

■ ■ ■ Den som röker en cigarett 

andas själv in ungefär en fjärdedel 

av röken. Övrig rök, sidoröken, 

plus den som rökaren andas ut 

igen drabbar alla i omgivningen. 

De blir passiva rökare. 

Allergiska personer kan få omedelbara 

problem av tobaksröken 

medan alla som under en längre 

tid utsätts för passiv rökning löper 

samma slags hälsorisker som rökaren 

själv. 

Mer än 500 liv 

Riskerna är självklart mindre, därför 

att sidoröken späds ut och 

eftersom man kan undvika rökiga 

miljöer. Ändå kräver passiv rökning 

varje år mer än 500 liv bara i 

Sverige. 

hemmen som barnen utsätts för den mesta 

tobaksröken. Med en rökande mor ökar 

risken för plötslig spädbarnsdöd kraftigt liksom 

risken för luftvägsinfektioner och mellanöreinflammation. 

Astma är den vanligaste kroniska sjukdomen 

hos barn. Tobaksrök försvårar den och 

kan också orsaka sjukdomen. Sambandet 

mellan passiv rökning och barnastma upptäcktes 

på 1950-talet. 

De flesta andra samband har rapporterats 

de senaste 20 åren, till exempel risken för 

Risken för lungcancer ökar med 

20–30 procent vid långvarig passiv 

rökning, medan risken att 

drabbas av en hjärt-kärlsjukdom 

är stor även efter kortvarigare exponering. 

Passiv rökning ökar också 

risken att få slaganfall, stroke. 

Källa: Informationsblad om passiv 

rökning från Folkhälsoinstitutet

ka nu igen? 

neurologiska skador som hämmar inlärningsförmågan 

och påverkar beteendet. 

Alla barn har rätt att åtnjuta högsta möjliga 

hälsostandard, enligt FN:s barnkonvention. 

Världshälsoorganisationen, WHO, utgår 

från barnkonventionen när organisationen 

kräver att alla stater vidtar åtgärder för att 

skydda barnens hälsa och minska barnadödligheten. 

Ett av sätten är att se till att barn och 

cigarettrök alltid skiljs åt. 

Källor: Informationsblad och affisch om 

passiv rökning från Folkhälsoinstitutet 

Vad finns det 

i cigarettröken? 

■ ■ ■ I röken från en brinnande 

cigarett finns över 4 000 olika kemiska 

ämnen i form av gaser, ånga 

och partiklar. Mer än 50 av dessa 

kan orsaka cancer eller misstänks 

kunna göra det. De finns antingen 

naturligt i tobaken eller bildas 

under förbränningen. 

De cancerframkallande ämnena 

är bland annat arsenik, bensen, 

benspyren, nitrosaminer, vinylklorid 

och det i arbetsmiljöer helt 

förbjudna 4-aminodifenyl. 

Påverkar fortplantningen 

Många ämnen i röken är irriterande 

för luftvägarna, för huden 

och för ögonen och kan orsaka 

allergier. Det finns också ämnen 

som kan skada hjärtat och blod- 

kärlen. Några substanser inverkar 

på fortplantningen. En del ämnen 

tas upp i kroppen direkt genom 

huden. 

Källor: Informationsblad om 

Tobaksfria dagen 2001 samt 

Andras rök och din hälsa – 

Rapport 2001:16 och 2001:17 

från Folkhälsoinstitutet 

15

Att det skulle gå att få fram en 

helt ofarlig cigarett är det 

sannolikt ingen som tror idag. 

Tobaksbolagen medgav knappast 

att det är skadligt att röka, 

men började ändå marknadsföra cigaretter 

med låg tjärhalt. De cigaretterna fick en 

svagare, mer utspädd smak, som inte tilltalade 

rökarna. Därför blev tillsatser, bland 

annat sådana som påverkar smaken, betydligt 

vanligare än tidigare. 

Idag vet man om 600 olika ämnen som 

används som tillsatser, men bara bolagen själva 

vet i detalj vilka ämnen och hur mycket 

som ingår i varje cigarettmärke. Det kan 

dessutom skifta från land till land även i cigaretter 

av samma märke, eftersom reglerna 

om tillsatser varierar mellan olika länder. 

Listor som har publicerats i den kanadensiska 

provinsen British Columbia visar att 

det varierar från 6 till 15 tillsatser per märke. 

Giftiga och skadliga tillsatser 

De flesta tillsatserna finns i låg halt i cigaretterna, 

men de kan vid förbränning bilda 

nya ämnen som är giftiga och skadliga för 

människor. 

Tillsatserna är inte bara smakförändrande 

utan kan också ha andra uppgifter, som att 

bevara tobakens fuktighet eller minska 

mängden synlig sidorök. Tillsatser som ska 

påverka sidorökens synlighet och lukt började 

användas sedan diskussionen om passiv 

rökning tagit fart. 

En företrädare för ett amerikanskt tobaksbolag 

har i domstol vittnat om att 10 procent 

av en cigaretts vikt utgörs av tillsatser, 

mest socker och kryddor. 

Bland övriga tillsatser som används är ammoniumföreningar 

särskilt intressanta, eftersom 

de kan öka mängden tillgängligt niko- 

16 

Andras rök dödar 

Under 1970-talet ökade antalet tillsatser vid tillverkningen av 

cigaretter kraftigt. Bakgrunden var den ökande kunskapen om 

att rökning är skadligt för hälsan. Tjäran i tobaksröken framstod 

som den stora boven och det fanns förhoppningar om att kunna 

tillverka en ”säker” cigarett. 

tin – det är nikotinet som skapar beroendet 

– i röken. Detta upptäckte forskare vid 

tobaksjätten Philip Morris redan på 1960talet 

och det anses av flera forskare vara 

nyckeln till företagets framgång. Alla tobaksbolag 

använder idag ammoniumtillsatser 

i sina cigaretter. 

Mer än 500 dör av passiv rök 

Med passiv rökning menas att en person, 

oftast ofrivilligt, utsätts för de luftföroreningar 

som bildas i omgivningen när någon 

röker. Den vanligaste passive rökaren är en 

person som lever tillsammans med en 

rökare. Men det finns också yrkesgrupper 

som är mer utsatta än andra, till exempel 

restaurangpersonal. 

I Sverige dör varje år mer än 500 personer 

av passiv rökning. 

I forskningen brukar röken delas upp i 

huvudrök, som rökaren suger i sig, och sidorök, 

som cigaretten avger mellan blossen. Den 

rök som den passive rökaren andas in kallas 

miljötobaksrök och består av både sidoröken 

och av den huvudrök som rökaren blåser 

ut igen. 

4 000 kemiska ämnen i röken 

Tobaksröken innehåller mer än 4 000 

kemiska ämnen som frisätts som gaser eller 

partiklar. Flera av ämnena är giftiga och dessa 

finns ofta i större mängd i sidoröken än i 

huvudröken, eftersom de inte filtreras genom 

cigaretten utan går direkt ut i luften. 

En annan anledning är att förbränningen 

inte är lika fullständig mellan blossen. 

Många av ämnena finns redan i tobaksplantan, 

andra tillförs när cigaretterna tillverkas 

och åtskilliga bildas när cigaretten 

brinner. Över 50 cancerframkallande ämnen 

har spårats i tobaksröken, till exempel 

benspyren, nitrosaminer, formaldehyd och 

4-aminodifenyl. Koncentrationen av flera av 

dessa, exempelvis N-nitrosaminer (som tillhör 

de mest potenta cancerframkallande 

ämnena), är dessutom 50–70 gånger högre i 

sidoröken än i den huvudrök som rökaren 

inhalerar. 

I tobaksröken finns också ämnen som kan 

orsaka allergier, som kan skada hjärtat och 

blodkärlen eller irritera huden, ögonen och 

slemhinnorna i luftvägarna. Andra ämnen är 

klassade som miljögifter eller bidrar till försurningen. 

Många av ämnena i röken används som 

kemikalier inom industrin, men är där omgärdade 

av arbetsmiljöregler. Tobaksröken 

innehåller till och med ämnen som är förbjudna 

i arbetslivet. 

Den passive rökaren får i sig dessa skadliga 

ämnen i lägre doser än rökaren, eftersom 

röken späds ut i rumsluften. Hälsoriskerna 

blir ändå allvarliga om exponeringen pågår 

länge. 

Ökad risk för lungcancer 

Mätning av kotinin (ett ämne som bildas i 

kroppen vid nedbrytning av nikotin) i urin 

hos icke-rökare har visat att ämnen från 

tobaksröken tas upp av kroppen vid passiv 

rökning. 

Att själv inte vara rökare men ha utsatts 

för miljötobaksrök från en partner ökar lungcancerrisken 

med 20–30 procent. Undersökningar 

vid yrkesmedicinska kliniken i 

Lund visar att upp till 40 procent av passiva 

rökare drabbas av ögonirritation och näsbesvär. 

Källa: Andras rök och din hälsa – 

Rapport 2001:16 och 2001:17, 

från Folkhälsoinstitutet

Ämne 

Acetaldehyd Färglös, brännbar vätska med karakteristisk 

lukt. Bildas vid nedbrytning av etanol. 

Aceton Färglös, flyktig och brännbar vätska, 

besläktad med ättikssyra. Lukt som liknar 

eter. 

Detta innehåller 

cigarettröken 

Bland annat som mellanprodukt vid framställning 

av ättikssyra, ättikssyraanhydrid 

och butanol. 

Som lösningsmedel i lacker, hartser, plaster 

med mera, och som syntesmellanled vid 

framställning av andra kemikalier. 

4-aminodifenyl Tidigare i gummiindustrin.Totalförbjudet i 

arbetslivet sedan 1974. 

Ammoniak Vid rumstemperatur en färglös gas med 

karakteristisk lukt. Löses lätt i vatten och 

kondenseras lätt till en färglös vätska. 

Anilin Färglös och giftig vätska som blir brun 

om den förvaras i luft. Konsistensen liknar 

olja. 

Arsenik Grundämne som förekommer i bunden 

form i jordskorpan tillsammans med svavel 

och vissa metaller. Arsenikföreningar 

är i regel smak- och luktlösa. 

Bensen Färglös, lättantändlig och starkt ljusbrytande 

vätska med karakteristisk lukt. 

Kraftig sotutveckling när den brinner. 

Beta-naftylamin Vitt kristallint pulver eller röda flagor 

med obehaglig lukt. 

Bly Tung, mjuk och lätt formbar metall med 

ganska låg smältpunkt. Kan lätt gjutas, 

smidas och valsas. 

Cyanväte Färglös, lättflyktig och extremt giftig vätska 

eller gas som doftar bittermandel. Ett 

annat namn är blåsyra. 

Fenol Starkt frätande och giftigt ämne som bildar 

färglösa kristaller som långsamt blir 

rödaktiga när de utsätts för ljus och luft. 

Kadmium Silvervit, mjuk och smidbar tungmetall. 

Förångas vid 765°C till gul giftig gas. 

Nikotin Färglös och flyktig olja och en mycket giftig 

alkaloid. 

Över 50 cancerframkallande ämnen har spårats i tobaksröken. Andra ämnen är 

klassade som miljögifter. Tobaksröken innehåller till och med ämnen som är förbjudna 


Beskrivning Användning Effekt Mängd 

Används främst för att tillverka konstgödning, 

men också bland annat i kylanläggningar 

och inom pappers-, metall-, gummi-, 

läkemedels- och annan kemisk industri. 

Används som syntesmellanled vid tillverkning 

av antioxidationsmedel, vulkaniseringsmedel, 

färgämnen och läkemedel. 

Användes förr för insekts- och ogräsbekämpning, 

fram till 1951 vid odling av tobak 

i USA. 

Utvinns kommersiellt ur stenkolstjära, men 

framför allt ur råolja och är ett effektivt lösningsmedel 

för fett. 

Tidigare i gummiindustrin. Numera totalförbjudet 


Bly utnyttjas i legeringar med framför allt 

antimon och tenn. Används främst i ackumulatorer. 

Andra områden är rör och kablar i 

kemisk industri, i vapen, ammunition, för 

lödning och i vissa färgpigment. 

Cyanväte används för att framställa metakrylat, 

aminosyror och organiska cyanidföreningar. 

Används bland annat till framställning av 

färgämnen, sprängämnen, läkemedel, tvättmedel 

och plaster. 

I Sverige förbjöds kadmium och dess föreningar 

år 1982 för användning som stabilisatorer 

i plaster, som färgämnen och för 

ytbehandling. 

Har använts som växtskyddsmedel för att 

bekämpa insekter. 

Irriterande för hud och slemhinnor. 

Har inga kända allvarliga långtidseffekter. 

Misstänks vara cancerframkallande. 

Vid inandning kan aceton ge huvudvärk, 

illamående och i hög halt medvetslöshet. 

519-1144 µg/cig. 

100-250 µg/cig., 

sidorök 2-5 gånger 

mer. 

Är klassat som cancerframkallande. 4,6 ng, sidorök 

cirka 30 gånger 

mer. 

Mycket irriterande för slemhinnorna 

och farlig i höga halter. Lufthalter på 

några procent kan ge kramp i svalget 

och i värsta fall orsaka kvävning. 

Tränger lätt igenom huden. Klassat 

som cancerframkallande.Blockerar 

blodets hemoglobin så att det inte 

kan avge syre till cellerna och inte 

heller transportera bort koldioxid. 

Cancerframkallande och det finns 

uppgifter som tyder på att denna 

effekt förstärks av svaveldixoid. 

Bensen är cancerframkallande. Kan 

skada benmärgen och orsaka leukemi. 

Kronisk giftverkan. 

Ämnet är så starkt cancerframkallande 

att det förbjöds i arbetslivet 

1974. 

Hög halt i kroppen, till exempel för 

personer som varje dag i sitt arbete 

har kontakt med bly, kan orsaka akut 

eller kronisk blyförgiftning som i 

svåra fall leder till döden. 

Påverkar ämnesomsättningen i kroppens 

celler genom att blockera deras 

förmåga att utnyttja syre. Används 

vid avrättningar i gaskammare i USA. 

Dödlig dos fenol för människan är 15 

gram, men så lite som 1 gram har 

orsakat dödsfall. 

Klassat som cancerframkallande. 

Inandning kan på sikt ge akut lungskada. 

Beroendeskapande. Stimulerar centrala 

nervsystemet så att hjärtrytmen 

ökar och blodtrycket höjs. 

50-150 µg, sidorök 

40-170 gånger 

mer. 

360 ng, sidorök 30 

gånger mer. 

0,012-0,022 

µg/cig. 

12-48 µg/cig., sidorök 

10 gånger mer. 

1,7-22 ng/cig., 

sidorök 30 gånger 

mer. 

0,017-0,98 µg/cig. 

400-500 µg/cig., 

sidorök 14-134 

mg. 

60-140 µg/cig., 

sidorök 1,6-3 

gånger mer. 

100 ng/cig., sidorök 

3,6-7,2 gånger 

mer. 

1,7-3,3 mg/cig., 

sidorök 1,8-3,3 

gånger mer. 

17

På 17 platser runtom 

i landet kunde människor 

delta i en videokonferens 

om passiv 

rökning, arrangerad av 

Läkare mot Tobak. 

18 

Både kunskap och 

på konferens utan 

Läkare mot Tobak prövade ett rationellt 

grepp för att nå ut med information om 

passiv rökning. En videokonferens arrangerades 

med deltagare från flera orter runtom 

i landet. 

Syftet med videokonferensen var att redovisa 

den kunskap som finns om passiv rökning 

och ge en bakgrund till Folkhälsokommitténs 

förslag om att göra alla serveringslokaler 

rökfria. 

– Vi ville också ta tillvara lokala erfarenheter av tillsyn 

som en viktig del i ett tobaksförebyggande arbete, 

säger Göran Boëthius, ordförande för Läkare mot 

Tobak. 

Konferensen samlade 140 deltagare – politiker, 

tjänstemän, folkhälsoarbetare samt representanter för 

patientföreningar, skolan och restaurangbranschen – i 

studior på 17 orter i landet. Under en förmiddag i 

juni 2001 fick deltagarna lyssna till och diskutera 

med en expertpanel som satt i en studio i Örebro. 

Inga långa resor 

Trots vissa tekniska problem med ljudet blev konferensen 

uppskattad. 

– Enligt utvärderingen tyckte många att det var ett 

bra sätt att få vara med i ett större sammanhang utan 

att behöva lägga ner tid och pengar på att resa iväg, 

vilket också var vår tanke när vi bestämde oss för en 

videokonferens, säger Göran Boëthius. 

– Efteråt knöts även nya kontakter lokalt till gagn 

för fortsatt tobaksförebyggande arbete. 

Antalet studior och deltagare begränsade av naturliga 

skäl diskussionen som följde på föredragen. 

– När 17 studior är inkopplade blir det den röststarkaste 

som vinner. Men så är det även om 140 per-

utbyte 

resor 

soner skulle ha samlats på ett ställe. Det är alltid 

några som ”tar för sig” mer i diskussionen än andra. 

Kunskap och påverkan 

Organisationen Läkare mot Tobak har två huvudmål. 

Det ena är att följa och försöka påverka den tobakspolitiska 

utvecklingen. Det andra är att öka medvetenheten 

och kunskapen om tobaksfrågor inom den 

egna kåren – och inte minst förmågan att kunna ge 

rökare och snusare råd och stöd på rätt sätt. 

De senaste åren har man inom hälso- och sjukvården 

fått upp ögonen för att passiv rökning är en viktig 

fråga att jobba med. Och det har varit på tiden, 

tycker Göran Boëthius. 

– Sjukvården har länge varit för tyst, för otydlig, 

trots att man har vetat tillräckligt för att kunna göra 

mer. 

Under 90-talet har det lagts fram forskningsresultat 

som visar att den som utsätts för passiv rökning 

får samma skador som den som själv röker. 

– Graden av skada beror naturligtvis på längden 

och graden av exponering. Ju längre tid man exponeras 

för rök, desto större risk för skador. Men liksom 

vid aktiv rökning finns det inga ofarliga nivåer, säger 

Göran Boëthius. 

För den som bor med en rökare ökar risken att 

drabbas av lungcancer och hjärt- och kärlsjukdomar 

med mellan 20 och 30 procent. 

Nollvision 

Göran Boëthius tycker att när det gäller passiv rökning 

skulle man kunna satsa på en nollvision. 

– Ingen ska behöva bli sjuk av någon annans rök. 

Han hoppas och tror att målet att få riksdagen att 

fatta ett beslut om skärpt tobakslagstiftning ska ha 

uppnåtts våren 2002. 

Ett beslut om att göra alla serveringslokaler rökfria 

skulle hjälpa restaurangbranschen åt rätt håll. För det 

är inte helt lätt för den att ändra inställning, särskilt 

inte som restauranganställda, enligt nationella undersökningar, 

röker i dubbelt så stor utsträckning som 

övriga befolkningen. 

– Många har också en rädsla för att förlora kunder, 

vilket amerikanska erfarenheter talar emot. Tvärtom 

kan restauranger vinna nya gäster genom att kunna 

erbjuda dem en bra miljö. 

Underlag finns för 

lokala konferenser 

Utifrån videokonferensen producerades 

två videokassetter, som 

har spridits till tobakspreventivt 

ansvariga på landstingsnivå. 

Videokonferensen, som Läkare 

mot Tobak anordnade, dokumenterades 

på VHS-kassett. Det blev 

flera timmars direktsändning med 

bitvis dålig teknisk kvalitet. P-O 

Forsström från Lärare mot Tobak 

fick i uppdrag att göra nya inslag 

med det viktigaste från konferensen. 

Nyinspelningarna med de 

olika experterna redigerades sedan 

om till två kassetter, som innehåller 

diskussionsunderlag för lokala 

konferenser och politikerträffar. 

– Vi ville fånga upp det viktigaste 

i budskapet och stimulera till lokala 

konferenser, säger Jan Larsson, 

hälsoplanerare vid Landstinget Västmanland, 

ett av de landsting som står 

bakom kassetterna. 

Tillsammans med videokassetterna 

har det därför följt med en 

rekommendation att kalla till lokala 

konferenser. 

– Utifrån faktainnehållet ska man 

kunna göra sin egen lokala konferens 

med en debattledare som kan 

ställa frågor och få igång diskussionen, 

säger Jan Larsson. 

Han vet ännu inte i vilken utsträckning 

utskicket har lett till 

några lokala konferenser. 

På videoinspelningarna intervjuas: 

• Margareta Persson, som varit 

ordförande för den nu upplösta 

Nationella Folkhälsokommittén. 

Hon berättar om bakgrunden till 

de förslag som lagts i kommitténs 

betänkande. 

• Paul Nordgren, avdelningsdirektör 

på Folkhälsoinstitutet. Han redogör 

för den tobakspolitiska utvecklingen 

som har lett fram till förslaget 

om rökfria serveringslokaler. 

Jan Larsson, Landstinget Västmanland, 

har varit med om att ta 

fram en videokassett från videokonferensen 


• Björn Näslund, utredningschef 

vid miljöförvaltningen i Göteborg. 

Han tar upp erfarenheter från 

hur förvaltningen rent praktiskt har 

arbetat med restauranger för att få 

dem fria från tobaksrök. 

• Matz Larsson, överläkare på 

lungkliniken vid Universitetssjukhuset 

i Örebro, ger en medicinsk 

bakgrund till varför passiv rökning 

är så skadlig. 

• Lars O Molin, Svenska Kommunförbundets 

3:e vice ordförande, 

som redogör för hur viktig 

Kommunförbundet anser att frågan 

om passiv rökning är. 

Videoinspelningarna är ett samarbete 

mellan fyra landsting: Västmanland, 

Dalarna, Örebro och 

Värmland. 

Från början var tanken att gemensamt 

genomföra en regional 

konferens på temat passiv rökning 

och bjuda in andra beslutsfattare 

på kommunal- och landstingsnivå. 

Men för få deltagare anmälde sig 

och konferensen ställdes in. 

Istället satsade man på att nå 

dem som inte deltagit i videokonferensen 

genom utskick av videokassetter 

med diskussionsunderlaget. 

19

Framgångsrika 

Rök 

Sedan tio år tillbaka samarbetar 

Cancerfonden, Hjärt-Lungfonden 

och Statens folkhälsoinstitut i ett 

gemensamt projekt, Rökfria barn, 

som riktar sig till personal inom 

mödra- och barnhälsovården. 

Syftet är att ge personalen kunskap 

och sporra dem till att arbeta 

för att minska rökningen bland 

gravida och småbarnsföräldrar. 

Ända sedan starten av projektet 

1992 har tyngdpunkten legat 

på utbildning i samtalsmetodik. 

Från början var samtalsmetodiken 

enbart riktad till barnmorskor 

vid mödravårdscentraler, MVC. Några 

år senare inkluderades även personal vid 

barnavårdscentralerna, BVC. Skolsköterskor 

är en annan yrkesgrupp som snart kan komma 

att omfattas av projektet. 

Före projektstarten fick barnmorskor svara 

på en enkät med frågor om vad de 

önskade sig mer av: kunskap om rökningens 

skadeverkningar, informationsmaterial eller 

något annat? 

– Det var helt uppenbart att de framför 

allt ville lära sig hur de ska göra för att ta 

upp rökning med gravida kvinnor på ett bra 

sätt utan att å ena sidan släta över eller å 

andra sidan komma med pekpinnar eller 

fördöma, vilket lätt skapar en konflikt. 

Barnmorskan träffar den gravida kvinnan 

10–11 gånger före förlossningen och då är 

det förstås viktigt för båda parter att relationen 

blir så bra som möjligt, säger projektledaren 

Lisen Sylwan, Cancerfonden. 

Handbok och video 

Då, 1992, fanns det inget material om hur 

man samtalar om rökning med blivande föräldrar. 

Första prioritet blev därför att ta fram 

en handbok och en videofilm i ämnet.

samtal om 

och graviditet 

Sedan dess har ytterligare två handledningar 

och videofilmer tagits fram, en för 

BVC-sjuksköterskor och en ny ”uppgraderad” 

för barnmorskor. 

Motiverande samtal 

I handledningarna beskrivs hur man med 

hjälp av motiverande samtal kan påverka 

människor att ändra sina rökvanor. I ett 

sådant samtal ges patienten stort utrymme 

– hon får prata mest och hon får själv 

bestämma takten. Genom att ställa öppna 

frågor, lyssna och reflektera lotsar barnmorskan 

eller BVC-sjuksköterskan patienten 

fram till ett eget ställningstagande om 

sin rökning. 

– Vanligtvis är det barnmorskan som styr 

samtalet genom att ge goda råd och informera. 

Men när det gäller rökning och andra 

livsstilsvanor upplevs det som obehagligt 

att bli styrd. Resultatet blir lätt en konfrontation 

som inte leder till någon positiv förändring, 

säger Lisen Sylwan. 

En invändning skulle kunna vara att den 

här samtalsmetoden tar lång tid. Men så 

behöver det inte vara. 

– Den som kan metoden sparar på sikt tid 

i arbetet. Det kan räcka med ett par samtal 

på 15 minuter för att en person ska känna 

sig redo att ändra sitt beteende. 

Aha-upplevelse 

Sedan 1996 har barnmorskor och BVCsjuksköterskor 

från hela landet deltagit i 

kurser i samtalsmetodik. Från varje län har 

minst en barnmorska och en BVC-sjuksköterska 

handplockats och de har i sin tur förmedlat 

kunskapen vidare genom att hålla 

kurser för sina kollegor. 

– De som har gått våra kurser är mycket 

nöjda. För många är det en aha-upplevelse 

när de förstår principerna och får pröva 

metoden i rollspel, säger Lisen Sylwan. 

Två ännu inte publicerade studier har till 

syfte att ta reda på mer om samtalsmetoden. 

Den ena handlar om hur barnmorskorna 

uppfattar metoden, om den är en 

hjälp i deras arbete. Den andra undersöker 

om mammor vars BVC-sjuksköterskor har 

utbildats i samtalsmetodik slutar röka i större 

utsträckning än mammor som har sköterskor 

som inte fått utbildning. 

– Ett problem har varit att få fram tillräckligt 

antal rökande blivande mammor till 

studierna. Under den senaste tioårsperioden 

har rökningen halverats bland gravida, säger 

Lisen Sylwan. 

Föräldrarnas rökvanor registreras 

Rökvanestatistik är en annan hjärtefråga för 

organisationerna bakom projektet. Statistiken 

är oumbärlig för att mödra- och barnhälsovården 

ska kunna utvärdera och prioritera 

sina insatser. 

I MVC-journalen har den blivande mammans 

rökvanor registrerats sedan 1983. När 

en ny BVC-journal introducerades för ett 

par år sedan var det lika viktigt som självklart 

att uppgifter om föräldrarnas rökvanor 

skulle dokumenteras. 

I ett nyhetsbrev, Rökfria Barn, som skickas 

ut till MVC- och BVC-personalen fyra gånger 

om året, bifogas varje år ett blad med en 

sammanställning och kommentarer kring den 

senaste statistiken. 

Rökningen har minskat kraftigt bland såväl 

gravida som småbarnsföräldrar. Men statistiken 

visar också på mycket stora regionala 

skillnader i landet. I vissa kommuner röker så 

många som var fjärde småbarnsförälder och i 

andra kommuner knappast någon. 

Svårare att bli gravid om man röker 

Nyhetsbrevet fyller en viktig funktion att 

förmedla information om aktuell forskning 

kring rökning och barn och om hur man på 

olika håll i landet arbetar tobaksförebyggande. 

Broschyrer och annat informationsmaterial 

om rökning riktat till föräldrarna 

har däremot låg prioritet i satsningen 

Rökfria Barn. Men i år gör man ett undantag 

och ger ut en ny folder. Den handlar om 

rökning och kvinnohälsa och riktar sig till 

alla kvinnor som kommer till barnmorske- 

– Många folkhälsoprojekt är alldeles för 

kortsiktiga, säger Lisen Sylwan vid Cancerfonden. 

Livsstilsförändringar måste få ta 

tid. 

mottagningen, alltså inte bara till dem som 

är gravida. 

– Att det exempelvis är svårare att bli gravid 

och att risken för cellförändringar i livmoderhalsen 

ökar om man röker känner 

inte alla kvinnor till, säger Lisen Sylwan. 

Viktigt med långsiktighet 

Barnmorskorna och BVC-sjuksköterskorna 

har, enligt Lisen Sylwan, en positiv inställning 

till satsningen Rökfria Barn. 

– Inte minst på grund av samtalsmetodiken, 

som upplevs som ett bra hjälpmedel 

inte bara när det gäller rökning utan vid alla 

typer av livsstilsförändringar. 

– Många folkhälsoprojekt är alldeles för 

kortsiktiga. Att väcka intresse för ett nytt 

arbetssätt och sedan lära ut det tar väldigt 

lång tid. En förutsättning för att nå ut med 

samtalsmetoden Rökfria Barn har varit att 

vi fått arbeta långsiktigt, säger Lisen Sylwan. 

21

Har du tillbringat 

en lördagskväll på 

en fullsatt jazzklubb 

som varit helt rökfri? 

I Sverige är det nog 

otänkbart, än på 

något år. I USA är 

det redan verklighet. 

Vi var där! 

Det skriver Margaretha 

Haglund och 

Paul Nordgren från 

Statens folkhälsoinstitut 

i sin rapport 

från en studieresa. 

22 

Stanton Glantz, tobaksforskare i USA 

”Bara tobaksbolagen 

förlorar på rökfritt” 

D 

en enda affärsverksamhet 

som skadas 

av att det 

blir rökfritt på restaurangerna 

är tobaksindustrin. 

Restaurangerna 

går lika bra som förut, 

eller ännu bättre. 

Det sa professor Stanton 

Glantz, vid Kalifornien-universitetet 

i San 

Francisco, när vi besökte 

honom för att undersöka 

erfarenheterna av 

rökfria restauranger och 

barer inför den fortsatta 

behandlingen av förslaget 

om rökfritt på svenska 

restauranger. 

Rökfria restaurangmiljöer 

gör det lättare att 

sluta röka och hindrar 

återfall, hävdar Stanton 

Glantz. Det kostar tobaksbolagen 

hundratals 

miljoner. 

– Därför lägger de ner väldiga resurser på att försöka 

övertyga politiker och restaurangbranschen om att 

det måste vara fritt fram för rökning där folk äter och 

dricker. Annars blir restaurangernas ekonomi allvarligt 

lidande, påstår de. 

Stanton Glantz leder en forskargrupp som genomfört 

flera vetenskapliga studier av effekterna av rökfritt. 

Fler än 100 restauranger har studerats bland 

annat genom att man granskat skattestatistiken. 

– Det har visat sig att om rökfriheten över huvud 

taget medfört några förändringar för omsättningen så 

har de varit positiva. 

– Det vanliga mönstret när det någonstans blir aktuellt 

med rökfritt på restauranger är att någon branschorganisation 

bekymrat pekar på ”studier” som visar att 

omsättningen skulle sjunka med 20–40 procent. 

– Förr eller senare visar det sig alltid att det är 

tobaksindustrin som tillhandahållit skräckuppgifterna. 

– Övergången till rökfritt på krogarna gick oväntat smidigt i Kalifornien, säger 

professor Stanton Glantz, tobaksforskare i USA. 

De rökfria restaurangerna i Kalifornien är resultatet 

av en arbetarskyddslag från mitten av 1990–talet 

som innebar skydd mot passiv rökning på arbetsplatserna. 

Först sedan lagen genomförts insåg man att 

den också omfattade restaurangerna och att det 

kunde vara ett problem. Men man beslöt att inte göra 

undantag för restauranger, endast ge dispens till barer. 

– Våra kollegor i den kommunala tillsynsmyndigheten 

i San Francisco har vid ett flertal tillfällen, nästan 

med förvåning, berättat hur smidigt övergången 

till rökfritt gått, säger Stanton Glantz. På kort tid 

införde huvuddelen av näringsställena de nya reglerna, 

inga överträdelser, klagomål, bråk eller minskad 

omsättning rapporterades. Den allmänna opinionen 

blev bara mer och mer positiv. 

Bob Gordon är arbetsmiljöinspektör och kontrollerar 

hur reglerna om tobaksfritt efterlevs på arbetsplatserna, 

inklusive restauranger och barer. Vi följde

med Gordon på en inspektionstur till de fullsatta 

restaurangerna Zuni Cafe, Fleur de Lys och LuLu. 

Inte minsta doft av tobak eller cigarett kunde kännas. 

– När folk vant sig vid rökfritt blir det otänkbart att 

gå tillbaka till det gamla, sa arbetsmiljöinspektören. 

” 

Det måste finnas 

någon plats dit rökarna 

kan gå för att röka 

1998 togs undantaget för barerna bort. Det medförde 

inga problem på barer i hotell eller sådana som 

låg i anslutning till restauranger. Däremot blev det 

besvärligare på en del fristående barer som inte serverar 

någon mat utan bara alkohol, så kallade 

”stand–alone bars”, där stamkunderna ofta har avancerade 

dryckesvanor, är storrökare och lever i ett 

kompisskap med barägaren. 

Den luttrade Bob Gordon suckade och sa att ”det 

måste finnas någon plats dit rökarna kan gå för att 

röka”. 

Vi konstaterade att den svenska lösningen är god. 

Folkhälsokommitténs förslag ger ju möjlighet att inrätta 

särskilda rökrum i serveringarna. 

Bland de svenska argumenten mot rökfritt på krogen 

ingår farhågor för oro och bråk när rökare under 

vinterkalla nätter tillfälligt lämnar restaurangerna för 

att gå ut och röka. 

Erfarenheterna från de nordiskt kyliga platserna 

Truckee (den tredje kallaste platsen i USA) och 

Mammoth Lake i norra Kalifornien visar att kylan 

inte orsakat några problem i anslutning till de rökfria 

restaurangerna där. 

Hos våra kollegor på Kaliforniens hälsodepartement 

i Sacramento prövade vi alla de invändningar 

mot rökfritt på restauranger som vi ständigt brukar 

höra från våra motståndare. 

Återigen fick vi samma oföränderligt positiva rapporter 

om att allt har gått enormt smidigt, med 

undantag just för somliga stand–alone bars. 

Den rökfria miljön blir snabbt något självklart – 

även de som varit negativa eller skeptiska skulle inte 

vilja gå tillbaka till det gamla. 

Ingen av tobaksbolagens skräckvisioner har hittills 

förverkligats någonstans. Skulle det ske i Sverige vore 

det alltså unikt och ett enormt spännande forskningsprojekt 

för forskargruppen. 

Reserapport: 

Margaretha Haglund och Paul Nordgren 

– Jag är socialt handikappad idag, säger Mahmud Mirza. Cigarettröken 

tvingade honom att sluta inom restaurangbranschen. Idag 

jobbar han som bilförsäljare. 

Mahmud fick astma 

Tvingades sluta 

som hovmästare 

Mahmud Mirza älskade 

sitt jobb som hovmästare. 

Men han tvingades bort, 

av cigarettröken. 

– Jag fick allergi efter 

16 år som passiv rökare, 

säger han. 

Idag kan Mahmud Mirza inte vistas 

i rökiga miljöer över huvud taget. 

Han började jobba på restaurang 

1974. År 1990 fick han sluta. 

Inte utbränd, men utrökt. 

– De sista åren fick jag allvarliga 

problem med andningen. Luftvägarna 

täpptes igen och jag blev 

stressad och irriterad. Till sist 

kunde jag inte gå till jobbet. 

Läkarna var eniga 

Mahmud Mirza gick till företagsläkaren 

som i sin tur remitterade 

honom till Huddinge sjukhus. Läkarna 

var eniga: 

– Du har blivit allergisk mot 

cigarettrök. 

Mahmud tvingades sluta som 

hovmästare och fick sin allergi godkänd 

som arbetsskada. 

– Jag ville verkligen inte lämna 

restaurangbranschen. Men jag var 

tvungen att tänka på min hälsa. 

Efter några års komvuxstudier, 

ströjobb och arbetslöshet började 

Mahmud en bilförsäljarutbildning. 

Idag jobbar han på en bilfirma 

söder om Stockholm. På restaurang 

kan han bara gå några 

gånger om året. 

– Det går inte att värdera det 

jag har förlorat. Jag är socialt handikappad 

idag. Så är det att vara 

rökarens offer. 

Hälsorisker 

Bartendrar och servitriser löper stora 

hälsorisker på sin arbetsplats. 

De ligger i topp bland de yrkesgrupper 

som oftast drabbas av 

lungcancer. Ändå säger Hotelloch 

restaurangfacket, HRF, nej 

till förslaget om särskilda rökrum 

på krogen. 

– Restauranger ska kunna ta 

emot både rökare och icke-rökare, 

säger John Herrström, ordförande 

för HRF. 

Text: Hans Österman 

(Artikeln var publicerad i Aftonbladet 17/4-01)

24 

Många olika aktiviteter 

I enlighet med regeringens uppdrag 

angående passiv rökning har 

Statens folkhälsoinstitut under 

2001 bedrivit såväl egna kunskapsutvecklande 

aktiviteter som 

samverkan med landsting, kommuner 

och frivilligorganisationer. 

Av de senare aktiviteterna kan 

nämnas forskningsinsatser samt 

olika opinionsbildande projekt. 

Målgrupper för institutets 

arbete har – förutom indirekt 

allmänheten – varit 

olika yrkesverksamma inom 

kommuner och landsting. 

Även politiker och beslutsfattare samt aktörer 

inom restaurangnäringen har hört till målgruppen. 

Insatserna har genomförts genom mobilisering 

av frivilligorganisationerna och det 

regionala tobaksnätverket inom landsting 

och kommuner. 

Institutet initierade förutom kunskapssammanställningar 

även en omfattande produktion 

och spridning av informationsmaterial 

i form av affischer, flygblad och overheadbilder 

med föreläsarhandledning. 

Samarbetet med landsting och kommuner 

resulterade i ett trettiotal konferenser, 

riktade insatser till arbetsmarknadens organisationer, 

en tv-serie samt en mobil utställning 

som visar på skadeverkningar hos barn 

som utsätts för passiv rökning. 

Den vetenskapliga grunden för arbetet har 

förstärkts via flera medicinska undersökningar. 

Kunskapsspridning 

För att nå ut med budskapet om den passiva 

rökningens skadeverkningar är det viktigt 

att budskapet anpassas till den tänkta målgruppen. 

Institutet har därför tagit fram ett 

stort antal olika informationsmaterial som 

vänder sig till de så kallade vidareförmed- 

larna inom landsting och kommuner, politiker 

och tjänstemän men även till en intresserad 

allmänhet. Några exempel: 

• Affisch 1: ”Rökfritt på restauranger och 

kaféer, fakta och synpunkter.” 

• Affisch 2: ”Barnens liv som passiva rökare, 

fakta som bekymrar.” 

• Folder: ”Rökfritt på restauranger och 

kaféer, fakta och synpunkter.” 

• Informationsblad: ”Det här är passiv 

rökning.” 

• WHO:s affisch och informationsblad: 

”Andras rök dödar – rensa luften.” 

• Folder: ”Vill du ha fler nöjda gäster?” 

• Overhead-bilder om passiv rökning. 

(Bilderna finns för nedladdning på Folkhälsoinstitutets 

hemsida, www.fhi.se och på 

www.tobaksfakta.org) 

• Roll up, ”Barn och passiv rökning”. 

Genomförda konferenser 

Redan i projektets tidiga fas fanns en övertygelse 

om att konferenser var ett utmärkt 

sätt att förmedla information om den passiva 

rökningens skadeeffekter. 

Inledningsvis planerades det för åtta regionala 

konferenser och idén presenterades på 

institutets inledande konferenser för frivilligorganisationerna 

och det regionala tobaksnätverket. 

Deltagarna ombads att undersöka 

vilka möjligheter deras respektive organisation, 

landsting och kommun hade att genomföra 

dessa möten. 

Resultatet blev ett trettiotal regionala konferenser. 

Institutets bedömning är att konferenserna 

har varit ett utmärkt medel att på 

bred front nå ut med information om passiv 

rökning och nödvändigheten av rökfria miljöer. 

Följande organisationer arrangerade 

konferenser: 

Kalmar läns landsting, Stockholms läns 

landsting, Uppsala läns landsting, Värmlands 

läns landsting, Västerbottens läns landsting, 

Landstinget i Västmanland, Gotlands kommun, 

Läkare mot Tobak, Riksförbundet 

VISIR. 

Övriga aktiviteter i samverkan med 

landsting 

• Aktivering av arbetsmarknadens organisationer, 

Stockholms läns landsting. 

• ”Ett rökfritt län”, Östergötlands läns 

landsting. 

• ”Tobaksfritt landsting” 2000, uppföljning, 

Västernorrlands läns landsting. 

Samverkan med frivilligorganisationer 

De organisationer som med stöd av Statens 

folkhälsoinstitut genomförde egna projekt 

var: Astma- och Allergiförbundet, Cancerfonden, 

En Rökfri Generation, Hjärt-Lungfonden 

samt Yrkesföreningar mot tobak. 

Forskning 

• FinEsS-studien, Lungkliniken, Örebro. 

Epidemiologiska studier av samband 

mellan kroniska luftvägssymtom och passiv 

tobaksröksexponering (PTE) bland vuxna 

är få och visar delvis motstridiga resultat. I 

denna delstudie på estniska data fann man 

ett så kallat dosresponssamband mellan 

passiv tobaksrökexponering och flertalet 

kroniska luftvägssymtom. 

Studiens resultat ger bevis för de stora 

hälsorisker som finns med passiv rökning 

och ger ytterligare stöd för rökförbud på 

arbetsplatser och offentliga miljöer såsom till 

exempel restaurang- och kafémiljöer. 

• Utarbetande av forskningsplan, restaurangpersonal; 

Karolinska Institutet. 

Studien ”Hälsokonsekvenser av passiv 

rökning för personal på restauranger och 

barer” föreslår en ”före- och efter”-studie, 

det vill säga en undersökning av restaurangpersonalens 

hälsa med olika variabler före 

och efter rökstopp på serveringar. Det finns 

få undersökningar gjorda på denna yrkesgrupp. 

• Kotinin-studien; Region Skåne, Lunds universitet. 

Elva ungdomar har undersökts på fem 

olika ungdomsställen såsom musikkaféer, 

nattklubbar, pubar och publiknande restauranger. 

Man har mätt nikotinets huvudmetabolit, 

kotinin, genom urinprover. Slutsatsen, som 

måste tas med stor försiktighet på grund av 

få deltagare, är att vissa ungdomar fick kraftigt 

förhöjda värden av kotinin genom att 

vistas i dessa miljöer.

Stort genomslag i media 

Frågan om passiv rökning har 

under 2001 fått stort genomslag i 

media, särskilt under våren och 

försommaren. I tidningar över 

hela landet publicerades artiklar, 

notiser och debattinlägg om passiv 

rökning och förslaget om rökförbud 

på restauranger. 

Närmare 250 artiklar publicerades 

under den aktuella perioden 

i olika typer av tidningar 

och tidskrifter samt på ett antal 

hemsidor. Allt från stora 

dagstidningar till kvällstidningar, lokaltidningar, 

fackförbundspress och traditionella 

veckotidningar finns representerade i det 

material som här presenteras. 

Många klipp under april-juni 

I april, maj och juni 2001 är högarna med 

tidningsklipp som störst. Det som behandlas 

på tidningssidorna är bland annat för 

eller mot tobaksförbud på krogen, de politiska 

turerna kring riksdagsbeslutet, den 

passiva rökningens skadeverkningar och den 

tobaksfria dagen. 

Mycket material i Aftonbladet 

Aftonbladet skriver om passiv rökning vid 

ett tiotal tillfällen under 2001. Det är stora 

reportage, en del upp till fyra sidor. Även 

flera förstasidor. Materialet om passiv rökning 

kommer även igen i Aftonbladets och 

Expressens internetupplagor. 

Aftonbladets läsare uppmanades i mitten 

av april att rösta för eller mot rökning på 

krogen. Sammanlagt 75 000 personer röstade, 

och av dessa var 75 procent positiva till 

ett rökförbud på krogen. 

70 procent positivt 

Det är svårt att bedöma exakt var gränsen 

går mellan en positiv och en neutral ton i 

det publicerade materialet. Några särskilda 

kriterier som grund för bedömningen har 

inte heller formulerats av 

Folkhälsoinstitutet. 

Den känsla som möter 

läsaren är dock att den 

största delen av artiklarna 

är positiva till 

rökförbud på restauranger 

och att det 

finns ett intresse av att 

sprida kunskap om den 

passiva rökningens skadeverkningar. 

Enligt vår bedömning 

har drygt 70 procent av 

de publicerade artiklarna 

och notiserna en 

positiv syn på rökförbudet. 

Mindre än 10 

procent är negativa och 

cirka 20 procent neutrala i sin 

framtoning. 

Samma text – olika personer 

Värt att uppmärksamma är att 

två olika personer publicerar 

varsin ”personligt hållen” 

krönika med exakt samma 

text och rubrik i två olika tidningar. 

Det är Barometern som 

har en gästtyckare den 19 

februari. Samma text finns med i Gotlands 

Allehanda dagen därpå med rubriken 

”Förbudsivrarna marscherar igen”. Då med 

en annan person som undertecknare. Bakom 

detta ligger uppenbarligen någon form av 

gemensamt planerad kampanj eller lobbyverksamhet. 

Mest redaktionella artiklar 

Redaktionella artiklar utgör den största 

delen av materialet. De flesta artiklarna är 

mindre än en sida till omfånget och många 

har fotografier och illustrationer. 

Utöver de större redaktionella artiklarna 

finns också ett stort antal notiser, insändare 

och debattinlägg. Några debattinlägg och 

insändare kommer igen i flera tidningar. 

Mats Huldt och Göran Boëthius är exempel 

på personer som flitigt förekommer i 

flera artiklar och debattinlägg, men med 

skilda ståndpunkter. 

Folkhälsoinstitutets broschyrer känns igen 

Innehållet i många artiklar känns igen från 

de broschyrer om passiv rökning som 

Folkhälsoinstitutet gav ut våren 2001. En 

del följer upp materialet med intervjuer 

med restauranganställda, fackliga representanter 

och besökare på restauranger och 

kaféer. Några artiklar och reportage handlar 

också om hur rökförbud på krogen fungerar 

i USA och i Australien. 

Andra utgångspunkter för reportage är 

konferenser som tar upp passiv rökning 

eller WHO:s tobaksfria dag. 

Bredd och stort genomslag 

Sammanfattningsvis har informationen om 

passiv rökning nått ut brett och fått ett stort 

genomslag i media. 

Sammanställningen av pressklippen är gjord av 

Journalistgruppen Media 21 

25

26 

Andras rök och din hälsa 

Forskningsrön om passiv rökning 

Andras rök 


F orskningsrön om passiv rökning 

FOLKHÄLSOINSTITUTET 

”Andras rök och din hälsa – Forskningsrön om 

passiv rökning” ger en översikt över kunskapsläget 

idag när det gäller miljötobaksrök och hälsa. 

Här belyses de allvarliga hälsoriskerna för såväl 

vuxna som barn. Aktuella svenska beräkningar visar 

att passiv rökning kräver fler dödsoffer än trafiken. 

Passiv rökning i arbetsmiljön medför fler dödsfall 

än arbetsplatsolyckorna. 

Rapport: 2001:16 

”Andras rök och din hälsa – Cigarettrökens innehåll” 

ger en översiktlig redogörelse för innehållet i 

tobaksrök. 

Tonvikten ligger vid de kemiska ämnen som i första 

hand bidrar till hälsoskadorna av rökning. I många 

fall handlar det om ämnen som vi annars undviker 

att få i oss eller att sprida i miljön. 

Rapport: 2001:17 

Andras rök 


Cigarettrökens innehåll 

FOLKHÄLSOINSTITUTET 

Beställ kostnadsfritt från Statens folkhälsoinstitut 

Beställningsadress: Statens folkhälsoinstitut, Distributionstjänst, 120 88 Stockholm • Fax 08-449 88 11 

e-post fhi@strd.se • internet www.fhi.se/shop

”Förslaget om rökfria 

serveringslokaler 

är en viktig symbolfråga, 

både för tobaksbranschen 

och för 

folkhälsan.” 

Göran Boëthius 

är överläkare vid Tobakspreventiva 

enheten, Jämtlands läns landsting 

samt ordförande i Läkare mot 

Tobak. 

(Delar av artikeln har tidigare varit publicerad 

i tidningen Apoteket nr 3/01.) 

Efter långt om länge har samhället börjat 

reagera på den kunskap som växt 

fram det senaste decenniet: det självklara 

i att den rök, som vi alla delar, 

rimligen måste ha samma slags effekter 

på oss som på rökaren själv. 

Tobaksindustrin har förnekat och förvrängt 

denna information samtidigt som 

den har investerat stora pengar i ett 

samarbete med ventilationsindustrin. Så 

det kanske är lite skadligt i alla fall? 

Nja, mycket skadligt snarare. 

Nationella Folkhälsokommittén har 

inte hört till tvivlarna. Dess mest uppmärksammade 

förslag – att göra alla serveringslokaler 

rökfria bygger till stor del 

på dagens orimliga förhållande att denna 

personal har ett sämre arbetsmiljöskydd 

än andra yrkeskategorier. Det är omodernt. 

En majoritet av gästerna vill ha 

kvalitet på menyn medan branschens 

företrädare, lurade av tobaksindustrin, 

tror att de bjuder på kvalitet när smaklökarna 

dövas och luktsinnet dämpas 

och kläderna luktar pyton. 

Mittemellan står personalen, inte sällan 

själv rökande. Och framför allt inte 

villig att mista jobbet om affärerna går 

så mycket sämre som arbetsgivaren 

fruktar. 

Det anmärkningsvärda är att vår arbetarregering 

i en nu aktuell proposition 

sviker dessa arbetstagare och tar arbetsgivarnas 

parti. Efter att ha radat upp ett 

antal anledningar till att tobaksrök är 

olämpligt och farligt i arbetsmiljön 

nöjer man sig med att endast ange rökfrihet 

”som mål” 2004. 

Branschföreträdarna inser att man 

med ”frivillighet” aldrig når detta mål. 

Samma företrädare vet att det inte be- 

Inlägget 

Dags att 

rensa luften 

hövs några fler ”utredningar”. Att regeringen 

inte nu direkt presenterar en lagstiftning 

innebär en försening på ett till 

flera år av den självklara rätten till en rökfri 

arbetsmiljö. 

Det tar tid att förändra en kultur. 

Verkställigheten av en lag om rökfrihet 

måste ligga ett par år framåt i tiden. 

Och tiden dit måste utnyttjas till att 

bearbeta de reella problem som förvisso 

finns, inte till låtsaslekar. 

Ett av problemen är arbetsgivarnas oärliga 

desinformation om ”totalt rökförbud”, 

okritiskt återgiven av media. Regeringsförslaget 

innehåller ju möjlighet för 

ägaren att inrätta ett separat rökrum. 

Förslaget om rökfria serveringslokaler 

är en viktig fråga i en bred, konsekvent 

och långsiktig tobakspreventiv strategi. 

En symbolfråga både för tobaksbranschen 

och för folkhälsan. Branschen ser sin 

”sista bastion” hotad, den vet att det 

kommer att innebära inte bara minskad 

tobaksförsäljning utan något ännu värre: 

en förändring av samhällssynen på 

tobaksbruket. 

Det är därför man kommer att trappa 

upp kampen och ta till alla skickliga 

knep vi sett tidigare – och några till. 

Beslutsfattare på alla nivåer måste bli 

medvetna om detta ”scream test” – ju 

högre tobaksbranschen skriker, desto 

större vet vi att den bedömer skadan 

som hotar på grund av det aktuella 

åtgärdsförslaget. 

Låt oss alla bidra till att ta ett viktigt 

steg i den process som om ett antal år 

utmynnar i ett småleende: kommer du 

ihåg den tiden då man fortfarande rökte 

bland alla andra på krogen... 

Då kan vi andas ut!

Idag vet de flesta att rökning är farligt - Folkhälsoinstitutet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?