MillPlus IT - Millplus.de

MillPlus IT
NC Software
V5.10
Manual för Styring
V1.0
10/2002

Software Version V510 2002-10-04
© HEIDENHAIN NUMERIC B.V. EINDHOVEN, NEDERLAND 2002
Utgivaren tar inget ansvar beträffande specifikationer baserade på den information som återfinns i dessa
anvisningar.
För specifikationer för denna numeriska controller, se uteslutande orderdata och motsvarande
specifikationsbeskrivning.
Alla rättigheter förbehållna. Denna handbok, eller delar därav, får endast kopieras med
copyrightinnehavarens skriftliga medgivande.
Ändringar och fel förbehållna.
Inga anspråk kan resas på uppgifter, figurer och beskrivningar.
358 651-60 PS2625

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ...........................................................................................................................................i
1. Inledning ..................................................................................................................................................... 1
1.1 MillPlus IT programvara och funktioner......................................................................................... 2
1.2 Programvaruversion V510........................................................................................................... 3
1.3 Enkel/dubbelprocessorsystem inledning ..................................................................................... 4
1.3.1 DP-filhantering ............................................................................................................ 4
1.3.2 Att stänga av MillPlus IT på ett dubbelprocessorsystem ........................................... 5
2. Säkerhet ..................................................................................................................................................... 7
3. Tangentbordslayout/skärmlayout................................................................................................................ 9
3.1 Skärmbild .................................................................................................................................... 9
3.2 Tangentbordslayout/skärmlayout. (LE412).................................................................................... 9
3.2.1 Bildschirmeinstelltasten (BC 125) ............................................................................. 10
3.3 Kontrollpanel .............................................................................................................................. 11
3.4 Handhjul HR410 (HCU). ............................................................................................................. 12
3.4.1 Tillkoppling/frånkoppling handhjul .............................................................................. 12
3.5 Beskrivning av de 4 processerna .............................................................................................. 13
3.6 Avsluta en funktion ..................................................................................................................... 13
3.7 Gå tillbaka till föregående snabbtangentsnivå ............................................................................. 14
3.8 Överlagring av snabbtangenter................................................................................................... 14
3.9 Omkoppling mellan stora och små bokstäver.............................................................................. 14
3.10 Att välja i menyn Easy Operate, ICP och IPP.............................................................................. 15
3.11 Snabbval av läge........................................................................................................................ 15
3.12 Snabbtangentstatus.................................................................................................................... 15
3.13 Snabbtangenter för användare ................................................................................................... 16
3.13.1 Definiera användarens snabbtangenter ..................................................................... 16
3.14 Processnivå Manuell .................................................................................................................. 18
3.15 Processnivå Automatik ............................................................................................................... 19
3.16 Processnivå Program ................................................................................................................. 19
3.17 Processnivå Bevakning .............................................................................................................. 20
4. Koordinater för arbetsstycke..................................................................................................................... 21
4.1 Koordinatsystem och rörelseriktningar ..................................................................................... 21
4.2 Axlar .................................................................................................................................. 21
4.3 Nollpunkter................................................................................................................................. 21
4.4 Kartesianska koordinater........................................................................................................... 22
4.5 Polära koordinater ..................................................................................................................... 22
4.5.1 Tilldela polära koordinater......................................................................................... 22
4.6 FSP-koordinater ........................................................................................................................ 23
5. Slå på maskinen / Referenspunkt............................................................................................................. 25
5.1 Slå på maskinen ........................................................................................................................ 25
5.2 Approach mot referenspunkter.................................................................................................. 25
5.3 Ställa in plan .............................................................................................................................. 26
6. Manuell drift............................................................................................................................................... 27
6.1 Flytta axlarna ............................................................................................................................. 27
6.1.1 Stegvis förflyttning, kontinuerlig förflyttning............................................................... 27
6.1.2 Kontinuerlig förflyttning.............................................................................................. 28
6.1.3 Snabb längsförflyttning.............................................................................................. 28
6.1.4 Fri steglängd ............................................................................................................. 29
6.1.5 Förflyttning av axel och ytterligare/extra axlar (Jogaxel) .......................................... 29
6.2 Bearbetning i FSP ..................................................................................................................... 30
6.3 Omkoppling stegvis/kontinuerlig matning.................................................................................. 31
6.4 Ställ in F, S, T ............................................................................................................................ 32
4-10-2002 MillPlus IT V510 i

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
7. Fri inmatning (MDI )...................................................................................................................................33
7.1 Fri inmatning...............................................................................................................................33
7.2 Avbryt block (MDI ).....................................................................................................................34
8. Ställ in axelvärde .......................................................................................................................................35
8.1 Fastslå sida ................................................................................................................................35
8.2 Fastslå mittpunkt ........................................................................................................................37
8.3 Ställa in ärvärde .........................................................................................................................37
8.4 Mäta verktyg...............................................................................................................................38
9. Skrivning/läsning data och dataförvaltning................................................................................................39
9.1 Dataöverföring............................................................................................................................39
9.2 Avstämma controller med kringutrustning..................................................................................39
9.3 Förkortningar för minnesnamn...................................................................................................39
9.4 Inläsning ...................................................................................................................................40
9.4.1 Läs in program (PM,MM ) ..........................................................................................40
9.4.2 Inläsning tabeller (TM..PO)........................................................................................40
9.5 Skärmutskrift ..............................................................................................................................41
9.5.1 Dataskydd..................................................................................................................41
9.5.2 Visa program (PM,MM)..............................................................................................41
9.5.3 Visa tabell (TM-LB) ....................................................................................................41
9.6 Mini-PC ...................................................................................................................................41
9.7 Markering data ...........................................................................................................................42
9.8 Dataförvaltning ...........................................................................................................................43
9.8.1 Edit program ..............................................................................................................44
9.8.2 Byt/förskjutning filnamn..............................................................................................45
9.8.2.1 Radera fil ..................................................................................................45
9.8.3 Attribut fil (lås/lås upp) ...............................................................................................46
9.8.4 Kopiera fil ...................................................................................................................47
9.8.5 Kopiere: Lokal katalog ...............................................................................................48
9.8.6 Kopiere: Nätverks katalog..........................................................................................49
9.8.7 Skapa katalog ............................................................................................................50
9.8.8 Radering av katalog...................................................................................................51
9.9 Ethernet-gränssnitt.....................................................................................................................52
9.9.1 Att välja server ...........................................................................................................52
9.9.2 Att skriva till servern...................................................................................................53
9.9.3 Att läsa från servern...................................................................................................53
10. Att mata in och editera program ................................................................................................................55
10.1 DIN/ISO Editor ...........................................................................................................................55
10.2 IPP Editor ...................................................................................................................................55
10.3 nmatningshjälp ...........................................................................................................................55
10.4 Programmfönster utan / med makroprogram .............................................................................55
10.5 Ange nytt programnummer (huvudprogram/makro....................................................................55
10.6 Välja program (huvudprogram/makro) .......................................................................................56
10.7 Spara på hårddisken ..................................................................................................................57
10.8 Mata in programblock.................................................................................................................57
10.9 Mata in programblock.................................................................................................................57
10.10 Mata in text ................................................................................................................58
10.11 Matematisk inmatning................................................................................................58
10.12 Positionsmottagning i programmet (DIN-redigerare).................................................58
10.13 Radera adress ...........................................................................................................59
10.14 Redigeringsfunktion ...................................................................................................59
10.14.1 Radera rad ................................................................................................59
10.14.2 Söka och ersätta .......................................................................................59
10.14.3 Sök tecken.................................................................................................60
10.14.4 Numrera om ..............................................................................................60
10.14.5 Block (radera, ny numrering).....................................................................61
10.14.6 Block (radering, ny numrering)..................................................................61
10.15 Dataredigerare...........................................................................................................62
ii Heidenhain 4-10-2002

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
10.15.1 Återställ (undo........................................................................................... 63
10.15.2 Språng till målnummer.............................................................................. 63
11. Torrkörning av program ............................................................................................................................ 65
11.1 Läge torr körning ....................................................................................................................... 65
11.1.1 Välj alternativet Torr körning ..................................................................................... 65
11.1.2 Verkställ torrkörning .................................................................................................. 65
11.2 Torrkörning grafik ...................................................................................................................... 66
11.2.1 För in teckenföljd....................................................................................................... 66
11.2.2 Grafisk visning........................................................................................................... 66
11.2.3 Grafikalternativ .......................................................................................................... 66
11.2.4 Verkställ ledningsdiagram, grafik .............................................................................. 67
11.2.5 Arbete med grafik (exempel...................................................................................... 67
11.2.6 Verkställ solidgrafik ................................................................................................... 68
11.3 Beräkning av torrkörningstid i Grafik ......................................................................................... 68
11.3.1 Tid per verktyg .......................................................................................................... 69
12. Aktivera/verkställa program ...................................................................................................................... 71
12.1 Aktivera program ....................................................................................................................... 71
12.2 Direkt aktivering av redigerat program ...................................................................................... 71
12.3 CAD-läge .................................................................................................................................. 72
12.4 Verkställa program .................................................................................................................... 73
12.5 Enkelblocksdrift ......................................................................................................................... 73
12.6 Maskera block............................................................................................................................ 73
12.7 Extra stopp................................................................................................................................. 73
12.8 Verkställningsstatus................................................................................................................... 74
12.9 Programstatus ........................................................................................................................... 74
12.10 Återläsning (BTR)...................................................................................................... 76
12.11 Autostart.................................................................................................................... 77
12.11.1 Inrättning autostart.................................................................................... 77
12.11.2 Aktivering autostart................................................................................... 78
13. Avbryta program, sök rad.......................................................................................................................... 79
13.1 Avbryta verkställande av program............................................................................................. 79
13.2 Radera fel och meddelanden från skärmen .............................................................................. 79
13.3 Avbryta program ........................................................................................................................ 79
13.4 Avbryta cykel ............................................................................................................................. 80
13.5 Återställ CNC............................................................................................................................. 80
13.6 Sök block .................................................................................................................................. 81
14. Teknologi................................................................................................................................................... 83
14.1 Tabellen Teknologi .................................................................................................................... 83
14.1.1 Verktyg med olika radier ........................................................................................... 84
14.1.2 Tabellvärden för gängskärning ................................................................................. 84
14.1.3 Förhållandet mellan F1 och F2 ................................................................................. 84
14.1.4 Förhållandet mellan S1 och S2................................................................................. 84
14.2 Lagring av teknologitabeller....................................................................................................... 85
14.3 Materialtyp ................................................................................................................................. 85
14.4 Bearbetningstyp......................................................................................................................... 86
14.5 Verktygstyp................................................................................................................................ 87
14.6 Så här använder du teknologin.................................................................................................. 88
15. Verktyg ................................................................................................................................................... 89
15.1 Verktygsadresser....................................................................................................................... 90
15.2 Verktygsidentifikation................................................................................................................. 91
15.3 Hämtning av verktygsdata......................................................................................................... 91
15.4 Inläsning av verktygsdata.......................................................................................................... 92
15.5 Livslängdbevakning av verktyg.................................................................................................. 94
15.6 Brottbevakning av verktyg ......................................................................................................... 94
15.7 Manuellt verktygsbyte (exempel)............................................................................................... 95
4-10-2002 MillPlus IT V510 iii

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
15.8 Hantering av verktyg ..................................................................................................................96
15.8.1 Hantering av verktyg..................................................................................................96
15.8.2 Ta bort verktyg från verktygsmagasinet (exempel) ...................................................99
15.9 Manuell mätning .......................................................................................................................100
15.10 Aktivera utökad funktion Mäta verktyg.....................................................................100
15.11 Lasermätningens grunder.........................................................................................101
15.11.1 Kontaktrörelser ........................................................................................101
15.12 Allmän information ...................................................................................................101
15.12.1 Verktygsbyte............................................................................................101
15.12.2 Läsa/skriva verktygsuppgifter..................................................................101
15.12.3 Driftssätt programtest och radprocess ....................................................102
15.12.4 Problem vid kylmedel ..............................................................................102
15.12.5 Problem vid kylmedelsdimma .................................................................102
15.12.6 Problem vid smutsig lins..........................................................................103
15.12.7 Påverkan på den absoluta noggrannheten .............................................103
15.13 Mäta verktyg med läsermätsystem.........................................................................104
15.14 Lasermätcykler i programmet ..................................................................................105
15.14.1 Exempel ..................................................................................................105
15.15 Verktygsfelmeddelanden .........................................................................................105
15.16 Verktygsmätning med TT120/130............................................................................106
15.17 Ställa in maskinkonstanter.......................................................................................107
15.18 TT120/TT130-mätcykler för automatdrift.................................................................108
15.18.1 Exempel ..................................................................................................108
16. Tabeller .................................................................................................................................................109
16.1 Nollförskjutningar .....................................................................................................................109
16.2 Parameter (E)...........................................................................................................................110
16.3 Punkt (P) .................................................................................................................................111
16.3.1 Pallnollpunkt ............................................................................................................112
17. Automatisering.........................................................................................................................................113
18. Installation................................................................................................................................................115
18.1 Loggbok .................................................................................................................................115
18.1.1 Feljournal .................................................................................................................115
18.2 Diagnostik.................................................................................................................................116
18.2.1 Fjärrdiagnos.............................................................................................................116
18.3 Klocka .................................................................................................................................117
18.4 IPLC-skärm ..............................................................................................................................118
18.4.1 I/O(in-ut)-beläggning................................................................................................118
18.5 Temperaturkompensation ........................................................................................................119
18.6 Axeldiagnos..............................................................................................................................119
19. EASYoperate...........................................................................................................................................121
19.1 Att aktivera läge EASYoperate ................................................................................................122
19.1.1 Att lämna EASYoperate...........................................................................................122
19.2 EASYoperates grundfunktioner. ..............................................................................................123
19.2.1 Lista - funktion .........................................................................................................123
19.3 Val av cykel/oberoende inmatningar, start och/eller spara. .....................................................125
19.3.1 Start utan sparande, sparande utan start................................................................125
19.4 Huvudmeny fräsningsdrift: .......................................................................................................126
19.5 Meny: mätning av arbetsstyckets nollpunkt .............................................................................127
19.5.1 Informationsfönster G62x-mätning ..........................................................................127
19.6 Menü: FST................................................................................................................................128
19.7 Meny: mönster .........................................................................................................................129
19.7.1 Absoluta – inkrementella inmatningar .....................................................................129
19.8 Meny: planfräsning...................................................................................................................130
19.9 Meny: hålbearbetning...............................................................................................................130
19.10 Meny: fickbearbetning..............................................................................................131
19.11 Meny: DIN / ISO.......................................................................................................131
iv Heidenhain 4-10-2002

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
19.12 Huvudmeny svarvdrift ............................................................................................. 132
19.12.1 Inkoppling av svarvdrift............................................................................ 132
19.12.2 Koppla in fräsdrift .................................................................................... 133
19.13 Meny: huvudmeny svarvdrift: .................................................................................. 134
19.14 Meny: FST............................................................................................................... 135
19.15 Meny: flisning .......................................................................................................... 136
19.16 Meny: falsning ......................................................................................................... 137
19.17 Exempel i listan ....................................................................................................... 138
20. Interaktiv konturprogrammering (ICP) .................................................................................................... 141
20.1 Allmänt ................................................................................................................................ 141
20.2 ICP-grafiksymbolmeny.............................................................................................................. 142
20.3 Nya ICP-program ..................................................................................................................... 144
20.3.1 Gå in i ICP-läge....................................................................................................... 144
20.3.2 Avsluta ICP ............................................................................................................. 145
20.4 Redigera befintliga program...................................................................................................... 145
20.4.1 Ändra ett element .................................................................................................... 145
20.4.2 Lägg till element....................................................................................................... 147
20.4.3 Radera element....................................................................................................... 148
20.4.4 Grafisk visning av konturen...................................................................................... 148
20.5 Programeringstips för ICP ....................................................................................................... 149
20.5.1 Hjälpelement i ICP .................................................................................................. 149
20.5.2 Hjälppunkter............................................................................................................. 150
20.5.3 Erforderliga vinkelparametrar................................................................................... 150
20.5.4 Linje som skär cirkel................................................................................................ 150
20.5.5 Rundning ................................................................................................................ 150
20.6 Exempel på ICP-programmering............................................................................................. 151
20.6.1 ICP-genererat program............................................................................................ 153
20.6.2 Alternativa metoder för ICP-programmering ............................................................ 154
21. Interaktiv delprogrammering (IPP) / GRAPHIPROG .............................................................................. 155
21.1 Allmänt ................................................................................................................................ 155
21.1.1 Inledning till interaktiv delprogrammering (IPP) ...................................................... 155
21.1.2 Förberedelser för IPP-programmering ..................................................................... 155
21.1.3 Programmeringsföljd för IPP................................................................................... 155
21.2 IPP-symboler grafikhuvudmeny ................................................................................................ 156
21.3 IPP grafiksymbolmeny.............................................................................................................. 157
21.4 Nya IPP-program...................................................................................................................... 159
21.4.1 Gå in i IPP-läge........................................................................................................ 159
21.4.2 Avsluta IPP .............................................................................................................. 159
21.4.3 Mata in programdata................................................................................................ 160
21.4.4 Lista över IPP-program ........................................................................................... 161
21.5 Redigera IPP-program (ändra block........................................................................................ 161
21.5.1 Ändra funktioner ...................................................................................................... 162
21.5.2 Infoga funktion ......................................................................................................... 165
21.5.3 Radera en funktion.................................................................................................. 165
21.5.4 Välj verktyg under ändring ....................................................................................... 165
21.5.5 Grafisk visning av kontur (testkörning) ..................................................................... 166
21.5.6 Verkställa IPP-program............................................................................................ 166
21.5.7 Omsättning bearbetningsyta G17 G18............................................................. 166
21.6 Anvisningar för IPP-programmering.......................................................................................... 167
21.6.1 Att använda ICP för att definiera konturer ................................................................ 167
21.6.2 IPP-förslag............................................................................................................... 167
21.6.3 Maximala matnings- och axelhastigheter................................................................. 167
21.6.4 Optimera programmerings- och bearbetningstiden.................................................. 167
21.6.5 Ändra IPP-program med DIN-redigeraren .............................................................. 167
22. Programstruktur och blockformat............................................................................................................ 169
22.1 Programutdrag......................................................................................................................... 169
22.2 Minnesidentifikation ................................................................................................................. 169
4-10-2002 MillPlus IT V510 v

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
22.3 Programnummer ......................................................................................................................169
22.4 Programblock ...........................................................................................................................169
22.5 Blocknummer ...........................................................................................................................169
22.6 Programord ..............................................................................................................................169
22.7 Inmatningsformat för axeladresserna ......................................................................................169
23. G-Funktionen...........................................................................................................................................171
23.1 Snabb längsrörelse G0..............................................................................................................171
23.2 Linjär interpolering G1 ...............................................................................................................172
23.3 Cirkel medurs/moturs G2/G3.....................................................................................................175
23.4 G4 Uppehållstid .......................................................................................................................182
23.5 Spårningsinterpolering G6.........................................................................................................183
23.6 Vrida bearbetningsplan G7........................................................................................................185
23.7 Vridning av bearbetningsplanet .................................................................................................191
23.7.1 Inledning .................................................................................................................191
23.7.2 Maskintyper..............................................................................................................192
23.7.3 Kinematisk modell ....................................................................................................193
23.7.4 Manuell drift..............................................................................................................194
23.7.5 Skärm .................................................................................................................194
23.7.6 Sorteraxel/Ställaxel...................................................................................................195
23.7.7 Referenspunkt..........................................................................................................195
23.7.8 Avbrott .................................................................................................................196
23.7.9 Felmeddelanden.......................................................................................................196
23.7.10 Maskinkonstanter.....................................................................................197
23.8 Tippning av verktygsriktning G8 ................................................................................................198
23.9 Definiera polpunkt (måttreferenspunkt) G9 ................................................................................202
23.10 Polära koordinater, hörnradie, avfasning G11 ...........................................................206
23.11 Upprepa-funktion G14 ..............................................................................................207
23.12 Bearbetningsplan XY, verktygsaxel Z G17................................................................208
23.13 Bearbetningsplan XZ, verktygsaxel Y G18................................................................208
23.14 Bearbetningsplan YZ, verktygsaxel X G19................................................................208
23.15 Anropa underprogram (anropa makro) G22 ..............................................................209
23.16 Anropa huvudprogram G23 ......................................................................................210
23.17 Starta / deaktivera matnings- och spindelöverbelastning G25/G26 ...........................211
23.18 Radera/aktivera positioneringsfunktionerna G27/G28 ...............................................212
23.18.1 Look Ahead Feed.....................................................................................212
23.18.2 Positioneringsfunktioner G27/G28 ..........................................................212
23.19 Villkorligt hopp G29...................................................................................................214
23.20 G33 Grundläggande gängskärningsrörelser ..........................................................215
23.21 G36/G37 Koppla på / avsluta svarvdrift..................................................................215
23.22 Aktivera/desaktivera förskjutning G39 .......................................................................216
23.23 Ingen verktygsradiekorrigering G40 ..........................................................................218
23.24 Verktygsradiekorrigering (vänster/höger) G41/G42 ...................................................219
23.25 Verktygsradiekorrigering till/bortom slutpunkt G43/G44.............................................221
23.26 Att mäta en punkt G45..............................................................................................222
23.27 Mätning av full cirkel G46..........................................................................................224
23.28 Kalibrera mätsonden G46 + M26 ..............................................................................226
23.29 Jämförelse av toleransvärden G49 ...........................................................................227
23.30 Korrigering av det uppmätta värdet G50 ...................................................................228
23.31 Radera/aktivera axelförskjutning G51/G52................................................................232
23.32 Radera/aktivera nollpunktsförskjutning G53/G54...G59.............................................233
23.33 Utökad nollförskjutning G54 MC84>0........................................................................234
23.34 Tangentiell approach G61.........................................................................................236
23.35 Tangentiell utgång G62.............................................................................................239
23.36 Avbryt/aktivera geometriberäkning G63/G64.............................................................241
23.37 Måttenhet TUM/METRISK G70/G71.........................................................................242
23.38 Radera/aktivera zoom/minska och spegling G72/G73...............................................243
23.39 Programmerbar absolutposition G74 ........................................................................245
23.40 Cykel för cirkelstigning G77 ......................................................................................247
23.41 Punktedefinition G78 ...............................................................................................249
vi Heidenhain 4-10-2002

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
23.42 Starta cykel G79....................................................................................................... 250
23.43 Borrcykel G81 .......................................................................................................... 251
23.44 Borrcykel för djupa hål G83...................................................................................... 252
23.45 Gängskärningscykel G84 ......................................................................................... 253
23.46 Brotschningscykel G85............................................................................................. 255
23.47 Försänkningscykel G86............................................................................................ 256
23.48 Fräscykel för rektangulär ficka G87 .......................................................................... 257
23.49 Fräscykel för slits G88.............................................................................................. 258
23.50 Fräscykel för cirkulär ficka G89 ................................................................................ 259
23.51 Programmera inkrementella/absoluta mått G90/G91................................................ 260
23.52 Absolut/inkrementell programmering per ord ............................................................ 261
23.53 Inkrementell/absolut nollpunktsförskjutning och/eller inkrementell/absolut rotation av
koordinatsystemet G92/G93 ..................................................................................................... 262
23.54 Matning i mm/min(tum/min) / mm/varv(tum/varv) G94/G95 ...................................... 265
23.55 Definition av grafikfönster G98 ................................................................................. 266
23.56 Definition av grafikmaterial G99................................................................................ 267
23.57 G106 Kinematisk beräkning: AV ............................................................................ 268
23.58 G108 Kinematisk beräkning: verksam ................................................................... 269
23.59 G141 3D-verktygskorrigering med dynamisk TCPM ............................................. 271
23.60 Linjär mätrörelse G145............................................................................................. 281
23.61 Efterfråga mätsondsstatus G148.............................................................................. 284
23.62 Efterfråga värden för verktygs- eller nollpunktsförskjutning G149 ............................. 285
23.63 Ändra verktygs- eller nollpunktsförskjutning G150 .................................................... 287
23.64 G174 Verktygets återgångsrörelse ........................................................................ 288
23.65 Upphävande av cylinderinterpolering eller aktivering av grundkoordinatsystemet G180 ..
................................................................................................................................ 290
23.66 Baskoordinatsystem/cylindriskt koordinatsystem G182 ............................................ 291
23.67 Definition av grafikfönster G195 ............................................................................... 295
23.68 Beskrivning av slutlig grafikkontur G196................................................................... 295
23.69 Beskrivning av början av inre och yttre kontur G197/G198 ....................................... 296
23.70 Beskrivning av början av grafikkontur G199 ............................................................. 297
23.71 Universell cykel för fickfräsning G200-G208........................................................... 300
23.72 Makron för att beräkna konturcykel för ficka G200.................................................... 301
23.73 Start konturcykel ficka G201..................................................................................... 302
23.74 Slut på konturcykel ficka G202 ................................................................................. 303
23.75 Början konturbeskrivning ficka G203 ........................................................................ 303
23.76 Slut på konturbeskrivning ficka G204 ....................................................................... 303
23.77 Start konturbeskrivning ö G205 ................................................................................ 304
23.78 Slut på konturbeskrivning ö G206............................................................................. 304
23.79 Anrop av makro för ö-kontur G207 ........................................................................... 305
23.80 Konturbeskrivning parallellogram G208.................................................................... 307
23.81 G227/G228 Obalansövervakningen: FRÅN/TILL .................................................. 310
23.82 G240/G241 Konturövervakning: FRÅN/TILL ......................................................... 311
24. Specifika G-funktioner för makron .......................................................................................................... 313
24.1 Översikt Specifika G-funktioner för makron:............................................................................ 313
24.2 Felmeddelande funktioner........................................................................................................ 314
24.2.1 G300 Programmering av felmeddelanden............................................................. 314
24.2.2 G301 Fehlermeldung im eingelesenen Programm oder Makro............................. 315
24.3 Utförandefunktioner.................................................................................................................. 316
24.3.1 G302 Radiekorrigering Skriva över parameter ...................................................... 316
24.3.2 G303 M19 med programmerbar riktning................................................................ 316
24.4 Efterfrågefunktioner.................................................................................................................. 317
24.4.1 G319 Kontroll av aktiv teknologi ............................................................................ 317
24.4.2 G320 Kontroll av aktuella G-data........................................................................... 318
24.4.3 G321 Kontrollera verktygstabell............................................................................. 321
24.4.4 G322 Fråga maskinkonstantvärden ........................................................................ 322
24.4.5 G324 Kontrollera aktuell modal G-funktion ............................................................ 323
24.4.6 G325 Kontroll av aktuell modal M-funktion ............................................................ 324
24.4.7 G326 Kontroll av aktuella axelpositionsvärden...................................................... 325
4-10-2002 MillPlus IT V510 vii

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
24.4.8 G327 Fråga om aktuellt körsätt ..............................................................................326
24.4.9 G329 Kontroll av programmerbara kinematiska element .......................................327
24.5 Skrivfunktioner ..........................................................................................................................328
24.5.1 G331 Skriva till verktygstabell..................................................................................328
24.5.2 G339 Skrivning av programmerbara kinematiska element ....................................330
24.6 Beräkningsfunktioner ...............................................................................................................331
24.6.1 G341 Beräkning av G7-rotationsvinkel...................................................................331
24.7 Formaterade skrivfunktioner ....................................................................................................333
24.7.1 Inledning Formaterade skrivfunktioner. ...................................................................333
24.7.2 G350 Skrivning till fönster.......................................................................................336
24.7.2.1 Skrivning till fönster .................................................................................336
24.7.2.2 Skrivning till fönster och efterfrågande av information ............................337
24.7.3 G351 Skrivning till fil ...............................................................................................338
25. Verktygsmätcykler för lasermätning ........................................................................................................341
25.1 Allmän information ...................................................................................................................341
25.2 G600 Kalibrering av lasermätsystmet .....................................................................................342
25.3 G601 Lasersystem: Mäta längd ..............................................................................................344
25.4 G602 Lasersystem: Mäta längd och radie ..............................................................................346
25.5 G603 Lasersystem: Kontroll av enkelskärning........................................................................348
25.6 G604 Lasersystem: Brottkontroll av verktyg ...........................................................................349
26. Verktygsmätcykler för mätsystem TT130 ................................................................................................351
26.1 Allmän information om mätsystem TT130 ...............................................................................351
26.2 G606 TT130: kalibrering .........................................................................................................352
26.3 G607 TT130: Mäta verktygslängd...........................................................................................353
26.4 G608 TT130: Mäta verktygsradien .........................................................................................355
26.5 G609 TT130: Komplett mätning av verktyg ............................................................................357
26.6 G610 TT130: Brottkontroll.......................................................................................................359
26.7 Lasersystem: L/R-mätning av svarvningsverktyg ....................................................................361
26.8 G615 Lasersystem: L/R-mätning av svarvningsverktyg .........................................................362
27. Mätcykler .................................................................................................................................................363
27.1 Inledning mätcykler ..................................................................................................................363
27.2 Beskrivning av adresserna.......................................................................................................364
27.3 G620 Mäta vinkel.....................................................................................................................366
27.4 G621 Mäta position..................................................................................................................368
27.5 G622 Hörn mäting utsidan ......................................................................................................369
27.6 G623 Hörn mätning insidan.....................................................................................................371
27.7 G626 Rektangelmätning utsidan.............................................................................................373
27.8 G627 Rektangelmätning insidan .............................................................................................375
27.9 G628 Kretsmätning utsidan.....................................................................................................377
27.10 G629 Kretsmätning insidan.....................................................................................379
27.11 G631 Mätning nivålutning.......................................................................................381
27.12 G640 Fastställande av rotationscentrum................................................................383
28. Bearbetnings- och positionscykler...........................................................................................................385
28.1 Översikt bearbetnings- och positionscykler:.............................................................................385
28.2 Inledning .................................................................................................................................386
28.3 Förklaring adresser ..................................................................................................................387
28.4 G700 Plansvarvningscykel......................................................................................................388
28.5 G730 Kolvfräsning ...................................................................................................................390
28.6 G771 Bearbetning på en linje...................................................................................................392
28.7 G772 Bearbetning i rektangel ..................................................................................................393
Exempel .............................................................................................................................393
28.8 G773 Bearbetning i mönster ....................................................................................................394
Exempel .............................................................................................................................394
28.9 G777 Bearbetning i en krets ....................................................................................................395
28.10 G779 Bearbetning på en plats.................................................................................397
Exempel .............................................................................................................................397
viii Heidenhain 4-10-2002

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
28.11 G781 Borra / Centrera ............................................................................................ 398
Exempel............................................................................................................................. 398
28.12 G782 Djup hålborrningscykel................................................................................. 399
28.13 G783 Djupborra med till. spånbrott ........................................................................ 402
28.14 G784 Gängskärning cykel...................................................................................... 404
28.15 G785 Rivning.......................................................................................................... 406
28.16 G786 Grovbearb. .................................................................................................... 407
28.17 G787 Fickfräsning................................................................................................... 409
28.18 G788 Spårfräsning.................................................................................................. 411
28.19 G789 Fräsa Kretsficka ............................................................................................ 413
28.20 G790 Sänka baråt................................................................................................... 415
Exempel............................................................................................................................. 416
28.21 G794 Gewindebohren interpolierend ..................................................................... 417
28.22 G797 Finslipa ficka ................................................................................................. 419
28.23 G798 Finslipa spår.................................................................................................. 421
28.24 G799 Finslipa kretsficka.......................................................................................... 423
29. Svarvdrift ................................................................................................................................................. 425
29.1 Inledning ................................................................................................................................ 425
29.2 Maskinkonstanter .................................................................................................................... 426
29.3 G36/G37 Koppla på / avsluta svarvdrift.................................................................................. 427
29.4 G17 Plan för svarvdrift (G17 Y1=1 Z1=2)............................................................................... 428
29.5 G33 Gängskärning .................................................................................................................. 429
29.6 Ligar/desligar funcionamento rotativo G36/G37...................................................................... 431
29.7 G96/G97 Konstant skärhastighet ........................................................................................... 432
29.8 Definiering av svarvverktygen i verktygstabellen .................................................................... 433
29.9 Överlagring av verktygsdata.................................................................................................... 434
29.10 TT130: Mätning svarvningsverktyg ......................................................................... 435
29.11 G615 Lasersystem: L/R-mätning av svarvningsverktyg ......................................... 437
29.12 Obalanseringscykler................................................................................................ 439
29.12.1 Allmän information .................................................................................. 439
29.12.2 Beskrivning av obalans........................................................................... 439
29.12.3 (G227/G228) Obalansövervakning......................................................... 440
29.12.4 G691 Mätning av obalans...................................................................... 441
Framställning av mätresultat ............................................................................................. 442
29.12.5 G692 Kontroll av obalans ...................................................................... 443
29.12.6 Beispiel Unwucht .................................................................................... 443
29.13 Rotationscykler........................................................................................................ 444
29.13.1 G822 Flisning på längde........................................................................ 445
29.13.2 G823 Flisning, plan................................................................................ 446
29.13.3 G826 Flisning på längden, slätning ....................................................... 447
29.13.4 G827 Flisning plan, slätning .................................................................. 448
29.13.5 G832 Ursvarvning på längden............................................................... 449
29.13.6 G833 Ursvarvning plan.......................................................................... 450
29.13.7 G836 Ursvarvning på längden, slätning ................................................ 451
29.13.8 G837 Ursvarvning plan, slätnin ............................................................. 452
29.13.9 G842 Dykning, axial............................................................................... 453
29.13.10 G843 Dykning, radial ............................................................................. 454
29.13.11 G846 Dykning, axial, slätning ................................................................ 455
29.13.12 G847 Dykning, radial, slätnin................................................................. 456
29.14 Exempel .................................................................................................................. 457
29.15 Översikt tillåtna G-funktioner i svarvdrift ................................................................. 459
30. G-Funktioner framställda med cykel Design............................................................................................. 461
30.1 Cykel Design ............................................................................................................................ 461
31. Lista över G-funktioner, M-funktioner ..................................................................................................... 463
31.1 G-funktioner.............................................................................................................................. 463
31.2 Lista över G-funktioner för makros............................................................................................ 465
31.3 Lista över G-funktioner för Cykel Design................................................................................... 466
4-10-2002 MillPlus IT V510 ix

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
31.4 Lista över G-funktioner för Fräsning..........................................................................................466
31.5 Lista över G-funktioner för Svarvdrift.........................................................................................467
31.6 Basfunktioner M .......................................................................................................................468
31.7 Maskinspecifika funktioner.......................................................................................................469
32. Teknologiska kommandon.......................................................................................................................471
32.1 Matningshastighet ....................................................................................................................471
32.2 Axelhastighet............................................................................................................................471
32.3 Verktygsnummer ......................................................................................................................472
33. E-parametrar och aritmetiska funktioner .................................................................................................473
33.1 E-parametrar ............................................................................................................................473
33.2 Aritmetiska funktioner...............................................................................................................473
33.3 Utökade räkneoperationer........................................................................................................474
33.3.1 E-parameter.............................................................................................................474
33.3.2 Heltal .................................................................................................................474
33.3.3 Heltal med största värde..........................................................................................474
33.3.4 Heltal med lägsta värde...........................................................................................475
33.3.5 Avrundning...............................................................................................................475
33.3.6 Restdel av delning ...................................................................................................475
33.3.7 Tecken .................................................................................................................475
33.3.8 Variabla parameternummer:....................................................................................475
34. Allmänt .................................................................................................................................................477
34.1 Operatörens maskinkonstanter................................................................................................477
34.2 Maskinkonstanter för övervakningsfil.......................................................................................477
34.2.1 Liste der Anwender-Maschinenkonstanten .............................................................477
34.3 Anslutningskabel för datagränssnitt. ........................................................................................479
34.4 Installation av Ethernet-gränssnittet.........................................................................................479
34.4.1 Anslutningsmöjligheter för Ethernet-gränssnitt........................................................479
34.4.2 Anslutningskabel för Ethernet-gränssnitt.................................................................480
34.4.3 Konfigurering av MillPlus Ethernet-gränssnitt (fil tcpip.cfg) .....................................480
x Heidenhain 4-10-2002

INLEDNING
1. Inledning
Kära kund!
Dessa anvisningar är avsedda att hjälpa dig att hantera och programmera MILLPLUS IT-controllern.
Vi ber dig bara att:
läsa informationen i handboken innan du startar den nya maskinen, eftersom anvisningarna innehåller
viktiga tips om drift och säkerhet. På så sätt kan du använda maskinen säkert och effektivt.
Följande tips är viktiga för säkerheten:
Denna handbok är oundgänglig, om du skall kunna använda maskinen på ett säkert sätt. Se därför till
att den förvaras lätt tillgänglig invid maskinen.
Maskinen får inte köras, ens under en kortare stund, av personal som inte erhållit erforderlig utbildning
- antingen på företaget, vid något fortbildningsinstitut, eller vid något utbildningscenter.
Läs de allmänna regler för förebyggande av olycka, som utgivits av ditt yrkesförbund.
Om dessa inte finns att tillgå på ditt företag, skall du fråga din säkerhetsansvarige.
Följ dessa anvisningar, för att säkerställa korrekt användning.
Controllern är koordinerad med maskinen med hjälp av maskinkonstanter. Vissa av dessa konstanter
är åtkomliga för användaren. Akta!
Om dessa konstanter skall ändras, krävs en grundlig förståelse för deras betydelse och funktion. Om
du är osäker skall du kontakta vår kundtjänst.
Controllern är försedd med ett back-up-batteri, som bevarar innehållet i minnet under ungefär tre år
efter att systemet har stängts av (men endast om batteriet fungerar!)
Användaren bör alltid spara sina program och specifika data (t.ex. teknologiska data, maskinkonstanter
etc.) på sin PC eller på diskett. På så sätt kan förekommas att data går oåterkalleligen förlorade vid
defekter i systemet eller back-up-batteriet.
Vi förbehåller oss rätten att i utvecklingssyfte ändra konstruktion, utrustning och tillbehör. Inga anspråk
kan därför resas med grund i data, illustrationer eller beskrivningar. Felaktigheter undantagna.
Konstruktören av maskinverktygen anpassar de användbara egenskaperna för MillPlus IT till sin
maskin genom att definiera maskinparametrarna. Det är därför möjligt att vissa av de funktioner som
beskrivs i denna bruksanvisning inte understöds av din MillPlus IT.
MillPlus IT styrning finns som enkel- och dubbelprocessorsystem. På alla platser där
denna logotyp finns, gäller beskrivningen dubbelprocessorsystemet.
4-10-2002 MillPlus IT V510 1

INLEDNING
1.1 MillPlus IT programvara och funktioner
I denna handbok beskrivs funktioner som finns tillgängliga i MillPlus IT (VME- och LE4xx hårdvara)
fr.o.m. följande NC-programvaruversioner
- V420 (LE4xx) Programvarunummer 344 198-xx
- V500 (LE4xx) Enkelprocessorsystem programvarunummer 349 643-xx
- V500 (LE4xx) Dubbelprocessorsystem programvarunummer 360 476-xx
- V510 (LE4xx) Enkelprocessorsystem programvarunummer 358 643-xx
- V510 (LE4xx) Dubbelprocessorsystem programvarunummer 358 644-xx
Maskintillverkaren anpassar MillPlus IT i förhållande till den aktuella maskinens maskinparametrar.
Därför beskrivs i denna handbok även funktioner som inte finns tillgängliga på alla MillPlus IT.
MillPlus IT-funktioner, som inte finns tillgängliga på alla maskiner är t ex:
- Utökad svarvdrift
- Verktygsmätning med TT120/TT130
- Verktygsmätning med lasermätsystem
- Ethernet-gränssnitt (TCP/IP)
- Autostart (varmlöpningsprogram)
Kontakta maskintillverkaren för att få information om vilka funktioner som stöds av den aktuella
maskinen.
2 Heidenhain 4-10-2002

INLEDNING
1.2 Programvaruversion V510
Rekommendation
Programvaran V510 fungerar både på enkel- och Dubbelprocessorsystem.
Manövrering:
Filhanteringsfunktion för menylistan är omställd till bildskärmslistan
EASYoperate
I manuell drift är menyalternativ förbered för axeldiagnos och maskinmakron aktiva
Manövrering: Dubbelprocessorsystem
Stäng av styrningen
Diagnos / utvidga hjälpen
Utökade G-funktionen:
G33 Gängskärningscykel för svarvning
G106 Kinematisk beräkning: Från
G108 Kinematisk beräkning: Till
G610 Brottövervakning TT130
G61 Mätning svarvningsverktyg TT130
G615 Lasersystem L/R mätning av svarvningsverktyg
Mätcykler
G620 Mätning vinkel
G621 Mätning position
G622 Mätning yttre hörn
G623 Mätning inre hörn
G624 Mätning yttre vinkel och hörn
G625 Mätning inre vinkel och hörn
G626 Mätning yttre rektangel
G627 Mätning inre rektangel
G628 Mätning yttre krets
G629 Mätning inre krets
Mätcykler i sluttande plan (G7):
G631 Mätning nivålutningen
G640 Fastställande av kinematiskt rotationscentrum
Borrcykler
G781 Borrning / centrering
G782 Djupborrning
G783 Djupborra med till. spånbrott
G784 Gängskärning
G785 Rivning
G786 Grovbearb
G790 Sänka bakåt
G794 Gängskärning (interpolerande)
Positionscykler (mönster)
G771 Bearbetning på en linje
G772 Bearbetning i rektangel
G773 Bearbetning i mönster
G777 Bearbetning i krets
G779 Bearbetning på en plats
Specialcykler
G700 Plansvarvning
G730 Kolvfräsning
Fräscykler
G787 Fickfräsning
G788 Spårfräsning
G789 Fräsa kretsficka
G797 Finslipa ficka
G798 Finslipa spår
G799 Finslipa kretsficka
Ändrade funktioner:
G4 Väntetid i varv
G320 kompletterad med I1=63 till och med 65
G324 kompletterad med I1=29 G106 eller G108
G326 kompletterad med adress D7=
Cykeldesign: Små kompletteringar (TUM)
4-10-2002 MillPlus IT V510 3

INLEDNING
1.3 Enkel/dubbelprocessorsystem inledning
Enkelprocessorsystem: SP
Dubbelprocessorsystem: DP
V500 och efterföljande version V510 kan köras på båda SP/DP systemen.
DP-MillPlus IT har ett Windows operativsystem.
1.3.1 DP-filhantering
1 Lista över katalogerna
2 Bildskärmstangenter för displayalternativ
3 Innehållet i den aktuella katalogen
4 Kort visning av de aktuella filerna
Rekommendationer:
Välj en fil med hjälp av vänster touchpadtangent. Höger touchpadtangent har liknande funktioner som
också kan användas via skärmtangenterna. Manövreringen av markören och dubbelklickning sker på
samma sätt som i Windows.
4 Heidenhain 4-10-2002

INLEDNING
1.3.2 Att stänga av MillPlus IT på ett dubbelprocessorsystem
Tryck på Nödstopp, för att vara säker på att motorerna är avstängda!
Tryck på Windows-knappen på datortangentbordet MillPlus IT.
Windows öppnar nu funktionen "START“.
Välj "Avsluta...“
Windows ber om en bekräftelse.
Om du inte har tryckt på "Nödstopp“ visas följande
meddelande
Kommentar
Om styrningen är rätt inställd behöver du inte vänta till operativsystemet har startats. Så snart starten av
programmet har påbörjats kan du trycka på Ctrl/Esc. Då går systemet till nästa process.
4-10-2002 MillPlus IT V510 5

INLEDNING
6 Heidenhain 4-10-2002

SÄKERHET
2. Säkerhet
Symboler och skyltar:
Visar på direkt risk för personskada.
"SPÄNNINGSFÖRANDE KOMPONENTER". Åtkomst endast för auktoriserad
personal. Visar på risk på grund av strömförande komponenter, vilka måste göras
strömlösa före reparationer.
Visar på förfaranden för drift eller anläggning, vilka måste följas exakt för att undvika
risk för eller skada för personal, eller skada på anläggningen.
Visar på situationer som kan medföra risk för personskada.
I särskilda tekniska situationer som användaren måste beakta.
Beakta allmänna regler för säkerhet och förebyggande av olycka, lika väl som föreskrifterna i
driftsanvisningarna.
4-10-2002 MillPlus IT V510 7

SÄKERHET
8 Heidenhain 4-10-2002

TANGENTBORDSLAYOUT/SKÄRMLAYOUT
3. Tangentbordslayout/skärmlayout
3.1 Skärmbild
1 Processnivå
2 Maskinfunktioner - Snabbtangenter
3 Snabbtangenter
4 Maskininformation
3.2 Tangentbordslayout/skärmlayout. (LE412)
1 VGA-bildskärm
2 Maskinfunktioner - Snabbtangenter
3 Snabbtangenter
4 Informationstangent
5 Knapp utan funktion
6 VGA-skärmkontroller
7 Knappar utan funktion
4-10-2002 MillPlus IT V510 9

TANGENTBORDSLAYOUT/SKÄRMLAYOUT
3.2.1 Bildschirmeinstelltasten (BC 125)
Bildskärmens inställningstangenter har olika funktioner beroende på det valda läget.
Ännu ingen funktion vald:
1 Demagnetisering
2-4 Hämtning inställningsmeny
Inställningsmeny på bildskärmen:
1 Lämna inställningsmenyn (nya inställningar lagras)
2 Undermenyns markering förskjuts nedåt (vid ännu ett tryck när den understa raden i
meny 1 har nåtts, väljs automatiskt meny 2)
3 Undermenyns markering förskjuts uppåt (vid ännu ett tryck när den översta raden i
meny 2 har nåtts, väljs automatiskt meny 1)
4 Aktivering av den markerade undermenyn
Undermeny på bildskärmen:
1 Lämna inställningsmenyn (nya inställningar lagras)
2 Minska värde
Bilden förskjuts åt vänster resp. nedåt
3 Öka värde
Bilden förskjuts åt höger resp. uppåt
4 Åter till meny 1 eller meny 2 (nya inställningar lagras)
Bildskärmsinställningar
1 2 3 4
CONTRAST
BRIGHTNESS
H-POSITION
H-SIZE
V-POSITION
V-SIZE
SIDE-PIN
TRAPEZOID
ROTATION
COLORTEMP
R-GAIN
B-GAIN
RECALL
Anpassning kontrast
Anpassning ljusstyrka
Anpassning horisontell bildposition
Anpassning bildbredd
Anpassning vertikal bildposition
Anpassning bildhöjd
Korrektion kuddformig deformering
Korrektion trapetsformig deformering
Korrektion snedställning bild
Anpassning färgtemperatur
Anpassning färginställning röd
Anpassning färginställning blå
Ingen funktion
10 Heidenhain 4-10-2002

TANGENTBORDSLAYOUT/SKÄRMLAYOUT
3.3 Kontrollpanel
1 Reglage för hastighet vid snabba längsrörelser.
2 Maskin PÅ
3 NÖDSTOPP
4 Reglage för matningshastighet
5 Axel PÅ medurs rotation, stopp, moturs rotation
6 Tangenter för axialförflyttning av extra axlar
7 Tangenter för axialförflyttning och snabba längsrörelser
8 Reglage axelhastighet
9 Maskinens funktionsknappar; knapparnas funktioner bestäms av konstruktören av
maskinverktygen. Rådgör med bruksanvisningen för maskinverktyget.
10 STOPP matning och axel
11 STOPP matning
12 START
13 Huvudsakliga driftlägen
14 Touchpad
OBS!
Tangenterna (F11, F12, Num Lock, Prt Sc Sys Rq, Pause Break) har ingen funktion och aktiveras
ej.
4-10-2002 MillPlus IT V510 11

TANGENTBORDSLAYOUT/SKÄRMLAYOUT
3.4 Handhjul HR410 (HCU).
1. NÖDSTOPP
2. Handhjul
3. Säkerhetstangenter
4. Tangenter för axelval
1
2
5. Tangenter för fastställande av matningen: långsamt, medel,
snabbt; matningen fastställs av maskinens tillverkare
6. Riktning i vilken CNC förflyttar den valda axeln
7. Tangenter maskinfunktioner
(fastställs av maskinens tillverkare)
8. Tangent för kopiering befintlig position
- Inställning befintligt värde
- Mätning verktyg
- Program-editor
3
4
5
6
7
X IV
Y V
Z
- +
FCT FCT FCT
A
B
C
8
De röda lysdioderna anger vilken axel och vilken matning som har valts.
3.4.1 Tillkoppling/frånkoppling handhjul
Handhjulet kopplas in när den vänstra säkerhetstangenten trycks in. Upptill till höger på
bildskärmen visas: HCU. Det kopplas från när man släpper den vänstra säkerhetstangenten.
Rekommendation
Manövreringen fastställs av maskinens tillverkare. Rådgör med maskinens bruksanvisning.
12 Heidenhain 4-10-2002

TANGENTBORDSLAYOUT/SKÄRMLAYOUT
3.5 Beskrivning av de 4 processerna
4
3
2
1
1. Manuell: Manuell manövrering
2. Automatik: Kör programmet
3. Program: Skapa program
4. Kontroll: Behandling av tabeller, filer och kommunikation
Grundprincip:
Alla 4 processnivåerna fungerar parallellt med varandra, med egna begränsningar.
Exempel på parallella funktioner:
I automatiskt driftsläge kan ett program köras samtidigt som ett nytt program kan skapas i
programmeringsläget.
Exempel på begränsning:
När manuell process är aktiv, kan inget automatiskt program köras samtidigt.
3.6 Avsluta en funktion
För att avsluta en funktion eller ett läge, trycker du på "MENY" igen,
eller
Välj en annan process för att lämna en funktion. När samma processnivå åter väljs, startas
processnivån på den plats där den lämnats. En funktion lämnas definitivt genom att välja en ny
funktion på samma processnivå.
4-10-2002 MillPlus IT V510 13

TANGENTBORDSLAYOUT/SKÄRMLAYOUT
3.7 Gå tillbaka till föregående snabbtangentsnivå
Tryck för att gå tillbaka till föregående snabbtangentsgrupp (om sådan finns).
3.8 Överlagring av snabbtangenter
Andra grupper av snabbtangenter kan vara aktiva i samma läge, utöver den aktuella
snabbtangentgruppen.
Snabbtangentgrupper för användare, för redigering av DIN/ISO-program
Tryck två gånger på en driftlägestangent
Exempel
Snabbtangentgrupp för redigering
Snabbtangentgrupp Info
Införda verktyg i verktygstabellen visas..
Tabell nollpunktsförflyttning visas.
Lista G-funktioner visas
3.9 Omkoppling mellan stora och små bokstäver
med
14 Heidenhain 4-10-2002

3.10 Att välja i menyn Easy Operate, ICP och IPP
TANGENTBORDSLAYOUT/SKÄRMLAYOUT
1. Med hjälp av markörtangenterna kan du gå åt vänster eller höger, uppåt eller nedåt i menyn.
Gör därefter ditt val med hjälp av ENTER-tangenten.
2. Eller genom att trycka på någon av siffertangenterna 1-9. ENTER-tangenten används då inte.
3.11 Snabbval av läge
Tvåsiffrigt lägesnummer (1.Plats:Position Meny, 2.Plats:Position Läge
Exempel: Välj Klocka
3.12 Snabbtangentstatus
Snabbtangenternas statusmeddelande anger det aktuella tillståndet. Exempel:
Grå snabbtangent
(Snabbtangent ej aktiv)
Blå snabbtangent
(Snabbtangent aktiv)
4-10-2002 MillPlus IT V510 15

TANGENTBORDSLAYOUT/SKÄRMLAYOUT
3.13 Snabbtangenter för användare
Användarens snabbtangenter används för att snabbt starta de vanligaste funktionerna
Användarens snabbtangenter visas när du trycker på tangenten för den aktiva
processnivån en gång.
Om du trycker på tangenten igen försvinner användarens snabbtangenter. Den
föregående snabbtangentnivån aktiveras igen
3.13.1 Definiera användarens snabbtangenter
Sök genom hjälpfönstren
16 Heidenhain 4-10-2002

TANGENTBORDSLAYOUT/SKÄRMLAYOUT
Tabell med tangenter
Taste Befehl
Aktions-
Wert
Taste Befehl
direct menu command 7000-7499 (Cursor right) 50
hor. softkey 2 102 clear 15
Aktions-
Wert
hor. softkey 3 103 escape 166
hor. softkey 4 104 back space 154
hor. softkey 5 105 key pad "." 39
hor. softkey 6 143 key pad "=" 40
hor. softkey 7 144 key pad "+" 45
hor. softkey 8 145 key pad "-" 46
menu 38 key pad "/" 47
number "0" 0 key pad "*" 48
number "1" 1 help 153
number "2" 2 store/select 53
number "3" 3 tab 171
number "4" 4 ASCII "(" 1044
number "5" 5 ASCII ")" 1045
number "6" 6 ASCII "*" 1046
number "7" 7 ASCII "+" 1047
number "8" 8 ASCII "," 1048
number "9" 9 ASCII "-" 1049
process manual 139 ASCII "." 1050
process automatic 162 ASCII "/" 1051
process program 140 ASCII "0"
│
ASCII "9"
process control 141
store 53 ASCII "A"
│
ASCII "Z"
enter 54
insert 168 ASCII "a"
│
ASCII "z"
home 176
page Up 170
delete 163
end 165
page Down 169
1052
│
1061
1068
│
1094
1101
│
1127
Processnivå Manuell: S11 till S18 (Snabbtangent 1-8)
Processnivå Automatik: S21 till S28 (Snabbtangent 1-8)
Processnivå Program: S31 till S38 (Snabbtangent 1-8)
Processnivå Bevakning: S41 till S48 (Snabbtangent 1-8)
4-10-2002 MillPlus IT V510 17

TANGENTBORDSLAYOUT/SKÄRMLAYOUT
Inmatning av snabbtangenttext:
- Snabbtangenttext måste stå inom parentes.
- 2 rader, max 9 tecken per rad.
- ”\”-tecken anger radbrytning.
Exempel
SF1: S31 A1=38 A2=1 A3=1 Välj fil/program
SF3: S33 A1=38 A2=2 A3=1 DIN/ISO\Input)
3.14 Processnivå Manuell
18 Heidenhain 4-10-2002

TANGENTBORDSLAYOUT/SKÄRMLAYOUT
3.15 Processnivå Automatik
3.16 Processnivå Program
4-10-2002 MillPlus IT V510 19

TANGENTBORDSLAYOUT/SKÄRMLAYOUT
3.17 Processnivå Bevakning
20 Heidenhain 4-10-2002

KOORDINATER FÖR ARBETSSTYCKE
4. Koordinater för arbetsstycke
4.1 Koordinatsystem och rörelseriktningar
4.2 Axlar
+Z
+C
+Y
+B
+A
+X
4.3 Nollpunkter
W
R
M
R
M
W
R Referenspunkt
M Maskinens nollpunkt
W Arbetsstyckets nollpunkt
4-10-2002 MillPlus IT V510 21

KOORDINATER FÖR ARBETSSTYCKE
4.4 Kartesianska koordinater
Absoluta koordinater (G90)
Inkrementella koordinater (G91)
Den absoluta/inkrementella programmeringen per ord (X90,X91,Y90...) är oberoende av det allmänt
giltiga måttsystemet G90/G91.
4.5 Polära koordinater
Absoluta koordinater (G90)
Inkrementella koordinater (G91)
Programmeringen i polkoordinater påverkas ej av den absoluta/inkrementella programmeringen per ord.
Anmärkning:
Om en polpunkt programmeras (se G9), syftar programrader med polär programmering
(vinkel och längd) inte längre på nollpunkten, utan på den senast programmerade polpunkten.
4.5.1 Tilldela polära koordinater
Polära
koordinater
Vinkelreferen
saxel
Rörelse B1=+
X Y G17 +X +X nach +Y
Z X G18 +Z +Z nach +X
Y Z G19 +Y +Y nach +Z
22 Heidenhain 4-10-2002

KOORDINATER FÖR ARBETSSTYCKE
4.6 FSP-koordinater
Positionsskärmen på bildskärmen kan växla mellan positionen i G7-planet (Xp,Zp) eller i
maskinkoordinater (X,Z).
Båda baseras på den aktiva nollpunkten G52 + G54 + G92/G93.
4-10-2002 MillPlus IT V510 23

KOORDINATER FÖR ARBETSSTYCKE
24 Heidenhain 4-10-2002

SLÅ PÅ MASKINEN / REFERENSPUNKT
5. Slå på maskinen / Referenspunkt
5.1 Slå på maskinen
Huvudströmbrytare PÅ
Controller och mätsystem får spänning.
Risk för olycka på grund av elström!
Rör inga blottlagda komponenter i kopplingsskåpet - de kan vara spänningsförande.
Innan du slår på maskinen, eller kör den, skall du se till att ingen befinner sig i riskzonen
när maskinen startas..
Försäkra dig om att bara auktoriserad personal handhar maskinen!
Frigör NÖDSTOPPS-omkopplaren
Tryck på maskin PÅ (håll knappen intryckt), och på CLEAR.
För start och avstängning av programvaran i ett dubbelprocessorsystem se kapitel 3
5.2 Approach mot referenspunkter
Välj en
eller flera axlar
Approach mot referenspunkter (RPF)
OBS!
Kollisionsrisk!
Programmets stoppkommandon är inte aktiva före "Approach mot referenspunkter" och axialsliderna
kan löpa hela vägen upp till de mekaniska stoppen.
Före "Approach mot referenspunkter" skall maskinoperatören se till att maskinen inte riskerar kollision
under approachen mot referenspunkter!
4-10-2002 MillPlus IT V510 25

SLÅ PÅ MASKINEN / REFERENSPUNKT
5.3 Ställa in plan
Bearbetningsnivån kan väljas via programstyrd tangent (Softkey). I bearbetningsprogrammet är
funktion G17, G18 eller G19 bestämmande och Softkey-inställningen skrivs över
Välj plan
26 Heidenhain 4-10-2002

MANUELL DRIFT
6. Manuell drift
Maskinens axlar kan förflyttas manuellt. både kontinuerligt och med inställbara förflyttningssteg.
Förflyttningens hastighet kan regleras med funktionen för matnings-override. Det är möjligt att förflytta
två axlar samtidigt. Även den arbetande axeln kan förflyttas manuellt. Den tillämpliga axeln måste
först väljas. Ytterligare axlar, t.ex. en femte axel eller spindel, måste väljas först.
6.1 Flytta axlarna
Förflyttning av axlarna sker med axelförflyttningstangenterna.
1. Z-axeln 2 Y-axeln
3 X-axeln 4 Axel 4
5 Axel 5 6 Snabb längsförflyttning
OBS!
Välj axel 4 med mc153.
Välj axel 5 med mc154.
6.1.1 Stegvis förflyttning, kontinuerlig förflyttning
Fastslå om maskinaxlarna vid tryck på axelförflyttningstangenterna ska förflyttas stegvis eller
kontinuerligt.
4-10-2002 MillPlus IT V510 27

MANUELL DRIFT
6.1.2 Kontinuerlig förflyttning
Kontinuerlig förflyttning med axelförflyttningstangent och START. Axeln förflyttas tills den stoppas.
Tryck på båda samtidigt
- Matning från MC
- Högst två axlar kan förflyttas samtidigt.
- Stopp med tangenten "STOPP matning" eller "STOPP matning och axel"
6.1.3 Snabb längsförflyttning
Tryck på båda samtidigt
28 Heidenhain 4-10-2002

MANUELL DRIFT
6.1.4 Fri steglängd
Med Fri stegstorlek kan det lämpligaste förflyttningssteget för din maskin ställas in.
Använda fri steglängd:
6.1.5 Förflyttning av axel och ytterligare/extra axlar (Jogaxel)
4-10-2002 MillPlus IT V510 29

MANUELL DRIFT
6.2 Bearbetning i FSP
Efter inkoppling av “Fri bearbetningsnivå" kan bearbetning ske i FSP-nivå eller i maskinaxlarna.
Bearbetning i Fri bearbetningsnivå.
Maskinaxlarnas bearbetning.
30 Heidenhain 4-10-2002

MANUELL DRIFT
6.3 Omkoppling stegvis/kontinuerlig matning
4-10-2002 MillPlus IT V510 31

MANUELL DRIFT
6.4 Ställ in F, S, T
Ange verktygsnummer, axelhastighet, inmatning och M-funktion.
Aktivera verktygsbyte
Koppla in axel (M3 eller M4)
32 Heidenhain 4-10-2002

FRI INMATNING (MDI )
7. Fri inmatning (MDI )
7.1 Fri inmatning
Ange ett uppdrag i kommandoraden och följaktigt utförande.
Ange adress och värden för adress från tangentbordet.
Verkställ programblock.
När programblocket verkställts förblir läget Fri inmatning aktivt.
Kommentar
Om en oberoende inmatning startas, sparas denna inmatning i MDI-buffern.
Inmatningar som startats innan detta nås med hjälp av markör eller .
MDI-buffern innehåller högst 15 inmatningar. Om ytterligare inmatningar görs ersätter dessa de äldsta
inmatningarna i buffern.
Den sista MDI-bufferplatsen är alltid tom.
Se även kapitlet Easy Operate.
4-10-2002 MillPlus IT V510 33

FRI INMATNING (MDI )
7.2 Avbryt block (MDI )
eller
avbryt programförloppet
Det aktuella blocket avbryts.
34 Heidenhain 4-10-2002

STÄLL IN AXELVÄRDE
8. Ställ in axelvärde
Vid "Vidör sida", "Bestäm centrum" och "Förinst. axl" möjlighet att annullera aktuell
nollpunktsförflyttning efter tryckning på den programstyrda tangenten "Välj nollpunkt".
8.1 Fastslå sida
4-10-2002 MillPlus IT V510 35

STÄLL IN AXELVÄRDE
Inmatning W aktivera nollförskjutning.
Vidrör sida
ange förskjutningsvärden (X, Y, Z, R)
Till
Tryck på snabbtangenten för den riktning som sidan vidrördes från. Nollpunktsförskjutningen
beräknas för vald axel och riktning och lagras i nollpunktförskjutningsminnet.
Förskjutningsvärdet överförs till den aktuella axeldisplayen.
Ange nollförskjutningsfil.
36 Heidenhain 4-10-2002

STÄLL IN AXELVÄRDE
8.2 Fastslå mittpunkt
Ordningsföljd: Densamma som för Fastslå sida.
Aktivera värdet i huvudlinjen med
Aktivera värdet i verktygsaxeln med
8.3 Ställa in ärvärde
För att kunna bearbeta ett arbetsstycke måste maskinnollpunkterna relateras till varandra.
Arbetsstyckets nollpunkt fastställs av maskinoperatören och meddelas controllern med hjälp av
nollpunktsförskjutning.
- Val av nollpunkt.
- Approach mot position med hjälp av axialförflyttningstangenterna.
- Ange nuvarande axelposition.
De inmatade ärvärdena för axlarna överförs till axeldisplayen och nollpunkterna överförs till tabellen
Nollpunktsförskjutning.
4-10-2002 MillPlus IT V510 37

STÄLL IN AXELVÄRDE
8.4 Mäta verktyg
Med Mäta verktyg kan man fastställa värdena för verktygskorrigering (radie och längd) för det aktiva
verktyget. Det fastställda korrekturvärdet överförs till tabellen Verktyg.
Exempel mätning verktygslängd.
- Aktivera bearbetning (t.ex. G17)
- Aktivera nollpunktsförskjutning (t.ex. G54 eller G54 I0)
- Byta verktyg på axeln (t.ex T1)
Under R och L visas aktuella verktygsvärden
Radiemätning:
-Mata in relativ position (t.ex. X20).
-Starta relativ position.
-Fastställ verktygsradien med funktionstangenter
Längdmätning:
-Mata in relativ position (t.ex. Z0).
-Starta relativ position.
-Fastställ verktygslängden med funktionstangent
Anmärkning:
För vidare information se kapitlet Verktyg.
38 Heidenhain 4-10-2002

9. Skrivning/läsning data och dataförvaltning
SKRIVNING/LÄSNING DATA OCH DATAFÖRVALTNING
Dataöverföring i ett dubbelsystem är inte aktiverad. Filer ur en tabell förs in via Utforskaren i
Windows.
9.1 Dataöverföring
9.2 Avstämma controller med kringutrustning
Anmärkning:
Maskinkonstanter för apparater:
900- 910- 920- 780-783 790- 797-
908 918 928 930-936 795 799
Blocknummer > 9000, se listan över användarens maskinkonstanter (MC772-774).
9.3 Förkortningar för minnesnamn
OBS!
- Vid mc84=0 anges nollförskjutningen med ZO.ZO och vid mc84>0 med ZE.ZE
4-10-2002 MillPlus IT V510 39

SKRIVNING/LÄSNING DATA OCH DATAFÖRVALTNING
9.4 Inläsning
9.4.1 Läs in program (PM,MM )
Välj PM eller MM.
Välj huvudprogram eller makro ur listan.
9.4.2 Inläsning tabeller (TM..PO)
Välj tabell ur listan.
OBS!
Efter inläsningen måste teknologitabellerna lagras på hårddisken så att dessa aktiveras på nytt efter
från-/tillkoppling av styrsystemet (CNC lagrar alltid i Startup-katalogen).
40 Heidenhain 4-10-2002

SKRIVNING/LÄSNING DATA OCH DATAFÖRVALTNING
9.5 Skärmutskrift
9.5.1 Dataskydd
Användaren bör regelbundet skriva sina program (PM och MM) och specifika data (t.ex.
teknologidata, maskinkonstanter, verktyg etc.) på sin PC eller på diskett, för att förekomma att data
går ohjälpligen förlorade.
9.5.2 Visa program (PM,MM)
Välj huvudprogram eller makro ur listan.
Välj program
9.5.3 Visa tabell (TM-LB)
Välj tabell ur listan.
9.6 Mini-PC
Diskettenhet 3,5"
4-10-2002 MillPlus IT V510 41

SKRIVNING/LÄSNING DATA OCH DATAFÖRVALTNING
9.7 Markering data
med
med
med
markera en uppgift
markera en uppgift. Växlar mellan
/ för uppgiften där
markören står, markören hoppar till nästa
uppgift
Alla uppgifter i förteckningen markeras
Alla markeringar raderas
Markerade data kan kännas igen på tecknet ‣ före namnet.
följande menyer kan uppgifter markeras på detta sätt:
Hårddisk:
Radera uppgift
Data-attribut
Kommunikation:
Avläsning
Skrivning
Anmärkningar:
En inmatad måluppgift förbises om flera källupgifter har markerats. Målet tas då från
målförteckningen.
Uppgiften där markören står, men som inte är markerad, blir inte medtagen.
42 Heidenhain 4-10-2002

SKRIVNING/LÄSNING DATA OCH DATAFÖRVALTNING
9.8 Dataförvaltning
Vid leverans finns det en katalogstruktur på hårddisken. Denna struktur ser ut på följande sätt:
\STARTUP
- WORK
- TEMP
Teknologitabellerna och underprogrammen i Startup-katalogen laddas i CNC-RAM medan CNC
initieras.
Verkställandet av ett felaktigt program kan leda till farliga situationer.
Programmen i driftsätt automatik och för redigering väljs alltid från hårddisken. Biblioteket kan bytas i
respektive driftsätt. Valda program laddas till arbetsminnet (DRAM).
Bei der Anwahl werden Programme in den Arbeitsspeicher (DRAM) geladen.
OBS!
- Laddningen avbryts om en felaktig fil påträffas under laddning.
- Programmen testas under laddning. Om ett fel uppträder under laddningen, förses den
felaktiga programraden med ett felmeddelande och sätts den melan klammer.
Exempel: N.. G301 (O... "Felaktigt original-radinnehåll")
- Teknologitabellerna och IPP-startmakrot är lagrade i startbiblioteket. Det rekommenderas att
inte lagra några andra program i startbiblioteket. Enda undantag är t.ex. underprogram som
hämtas upp av flera huvudprogram.
- Under kopiering, namnbyte eller laddning, anpassas programnumret i programmets första
sats till filnamnet, förutsatt att filnamnet motsvarar ett giltigt programnummer.
- Huvudprogram (hämtas med G23) och underprogram (hämtas med G22) måste ligga i
samma bibliotek som det aktiva huvudprogrammet.
- När man går ur redigeringsprogrammet frågas om ändringarna skall sparas. Ändringar i det
aktiva huvudprogrammet och tillhörande underprogram sparas automatiskt.
- Stora program, som inte får plats i arbetsminnet, måste exekveras med den programstyrda
tangenten "CAD-läge". Via G23 kan dock ett stort program hämtas och köras även i ett
program som inte exekveras i "CAD-läge".
4-10-2002 MillPlus IT V510 43

SKRIVNING/LÄSNING DATA OCH DATAFÖRVALTNING
9.8.1 Edit program
Välj program eller mata in programnummer ( t. ex. 2222.pm)
Aktivering av program
44 Heidenhain 4-10-2002

SKRIVNING/LÄSNING DATA OCH DATAFÖRVALTNING
9.8.2 Byt/förskjutning filnamn
Gör likadant för att byta/förskjutning filnamn som vid kopiering av fil.
9.8.2.1 Radera fil
Program kan endast raderas i den aktuella katalogen.
Vid radering av en hel katalog (*.*) raderas innehållet. Katalogen raderas inte.
Välj program eller mata in programnummer
4-10-2002 MillPlus IT V510 45

SKRIVNING/LÄSNING DATA OCH DATAFÖRVALTNING
9.8.3 Attribut fil (lås/lås upp)
Välj program eller mata in programnummer
46 Heidenhain 4-10-2002

SKRIVNING/LÄSNING DATA OCH DATAFÖRVALTNING
9.8.4 Kopiera fil
Funktionen används på samma sätt för kopiering över Ethernet eller kopiering lokalt på
hårddisken. Beroende på valet av käll- eller målkatalog avgörs om Ethernet används eller ej.
Att kopiera i aktuell katalog:
Ange namnet på målfilen (t.ex. 20001.PM):
4-10-2002 MillPlus IT V510 47

SKRIVNING/LÄSNING DATA OCH DATAFÖRVALTNING
9.8.5 Kopiere: Lokal katalog
Att välja katalog
Aktivering av katalogen
48 Heidenhain 4-10-2002

SKRIVNING/LÄSNING DATA OCH DATAFÖRVALTNING
9.8.6 Kopiere: Nätverks katalog
Att välja katalog
Aktivering av katalogen
4-10-2002 MillPlus IT V510 49

SKRIVNING/LÄSNING DATA OCH DATAFÖRVALTNING
9.8.7 Skapa katalog
En ny katalog kan skapas. Katalognamnet består av högst 11 tecken (DOS-format 8.3 tecken).
Katalogen kan ha fem nivåer.
Val av katalog.
Mata in katalognamn (NEWDIR)
50 Heidenhain 4-10-2002

SKRIVNING/LÄSNING DATA OCH DATAFÖRVALTNING
9.8.8 Radering av katalog.
Katalogen måste vara tom. Den aktuella katalogen kan inte raderas.
Välj katalog
Radera katalog
4-10-2002 MillPlus IT V510 51

SKRIVNING/LÄSNING DATA OCH DATAFÖRVALTNING
9.9 Ethernet-gränssnitt
Om MillPlus ansluts till ett nätverk får användaren åtkomst till flera extra enheter. Endast funktionen
Att kopiera filer gäller även för nätverksenheter.
För att installera gränssnittet, se kapitel Diverse.
9.9.1 Att välja server
Servern utgör den del i nätverket med vilken uppgifterna överförs. Det får aldrig finnas fler än en aktiv
server.
I konfigurationsfilen finns de olika möjliga servrarna definierade. Du kan bara välja en aktiv server.
Att välja server
Att aktivera server
Tänk på
Ethernet erbjuder inget "skydd" när det är två "klienter" som "begär åtkomst" till samma fil på servern.
Om detta händer kan en överförd fil skadas.
52 Heidenhain 4-10-2002

SKRIVNING/LÄSNING DATA OCH DATAFÖRVALTNING
9.9.2 Att skriva till servern
Att sända filerna från CNC-enhetens aktiva hårddiskkatalog till den inställda katalogen på servern.
- Välj källkatalog på CNC-enheten
- Välj målkatalog på servern
- Ange nammet på målfilen
Att skriva en fil till servern
9.9.3 Att läsa från servern
Att kopiera filer från servern till CNC-enhetens aktiva hårddiskkatalog.
- Välj källkatalog på servern
Att läsa filer från servern
- Välj målkatalog på CNC-enheten
- Ange nammet på målfilen
Att skriva en fil till CNC-enheten
4-10-2002 MillPlus IT V510 53

SKRIVNING/LÄSNING DATA OCH DATAFÖRVALTNING
54 Heidenhain 4-10-2002

ATT MATA IN OCH EDITERA PROGRAM
10. Att mata in och editera program
10.1 DIN/ISO Editor
För att redigera IPP-program.
10.2 IPP Editor
För att redigera IPP-program.
10.3 nmatningshjälp
Det finns:
Interaktiv delprogrammering (IPP)
Interaktiv konturprogrammering (ICP)
Stöd för G-funktioner
10.4 Programmfönster utan / med makroprogram
Välj filformat *.pm, *mm: programfönster med huvudprogram och makroprogram tillsammans.
10.5 Ange nytt programnummer (huvudprogram/makro
4-10-2002 MillPlus IT V510 55

ATT MATA IN OCH EDITERA PROGRAM
Ange programnummer (1-999 999 9)
Exempel: 10002
Starta den aktiva redigeraren med det nya programnumret.
OBS!
Huvudprogram (hämtas med G23) och underprogram (hämtas med G22) måste ligga i samma
bibliotek som det aktiva huvudprogrammet.
10.6 Välja program (huvudprogram/makro)
Välj program t.ex. 1234567.PM
Vid inmatning av programnumret behöver man inte skriva ändelsen
PM eller .MM.
56 Heidenhain 4-10-2002

ATT MATA IN OCH EDITERA PROGRAM
Aktivera ett program och gå tillbaka till den aktiva redigeraren.
Efter redigering frågas om ändringarna skall sparas. Välj nytt NC-program via menyn..
Ändringar i det aktiva huvudprogrammet och tillhörande underprogram sparas automatiskt.
10.7 Spara på hårddisken
Spara program på hårddisken .
10.8 Mata in programblock
Direkt vid markören med ASCII-tangentbord.
10.9 Mata in programblock
Välj ett blocknummer, efter vilken ett block skall infogas
4-10-2002 MillPlus IT V510 57

ATT MATA IN OCH EDITERA PROGRAM
Redigera satsen och avsluta.
10.10 Mata in text
Text inom parentes efter parametrar. Högst 124 tecken.
Exempel:
G1 X50 Y83 M13 (slå på kylmedel)
10.11 Matematisk inmatning
Funktionerna sin(..) cos(..) tan(..) asin(..) acos(..) atan(..) sqrt(..) abs(..) int(..) får endast skrivas med
gemener ("små bokstäver").
Mellanslag är inte tillåtna i en funktion.
Maximal längd för ett uttryck på en rad: 248 tecken.
10.12 Positionsmottagning i programmet (DIN-redigerare)
Väljer axlar som ska mottagas.
Tar emot de aktuella positionerna för de axlar som valts i programmet
Mottagning av position till DIN-Editor av valda axlar i programmet.
Übernahme Position mit dem HR410.
Mottagning av position med HR410.
Väljer axlar som ska mottagas.
Vid markörens placering mottags den aktuella positionen för de axlar som har valts i programmet.
bifogas automatiskt.
58 Heidenhain 4-10-2002

ATT MATA IN OCH EDITERA PROGRAM
Positionen kan också tas emot när maskinen är i rörelse.
OBS!
När det står G0 X100 på raden och positionerna X121 Y122 tas emot, blir den slutliga raden G0 X100
X121 Y122. Därefter måste programmeraren radera en av X-adresserna.
10.13 Radera adress
Raderar tecknet till vänster om markören.
Hämta tillbaka den senast raderade adressen inom ett block.
10.14 Redigeringsfunktion
Aktiverar snabbtangenterna för REDIGERING.
Avaktiverar funktionen REDIGERA
10.14.1 Radera rad
Med denna knapp raderas den aktiva raden omedelbart (anges av markören).
10.14.2 Söka och ersätta
4-10-2002 MillPlus IT V510 59

ATT MATA IN OCH EDITERA PROGRAM
Inputadress
10.14.3 Sök tecken
.
Inputadress
10.14.4 Numrera om
Programblockens blocknummer numreras om.
Anvisning
Den nya numreringen börjar med den första (markerade) postens postnummer.
60 Heidenhain 4-10-2002

ATT MATA IN OCH EDITERA PROGRAM
10.14.5 Block (radera, ny numrering)
Markera en programrad/ett block.
Utför funktion
Rekommendation
Den nya numreringen börjar med radnumret för den första markerade raden.
10.14.6 Block (radering, ny numrering)
Markera en programrad/ett block.
Utför funktion
Välj radnummer
Spara programrad/block i programmet
4-10-2002 MillPlus IT V510 61

ATT MATA IN OCH EDITERA PROGRAM
10.15 Dataredigerare
För in programnummer t.ex. 4444.pm
Eller
Välj radnummer
Åndringar aktiveras genast.
I dataredigeraren görs ingen satskontroll när du skriver eller sparar. Kontrollera programmet genom
att använda den grafiska provkörningsfunktionen.
Funktionerna Grafiktest, Understöd, ICP och Teknologi understöds inte i dataredigeraren.
Observera:
För redigering av program större än 1Mbyte
Ingen satskontroll när du skriver eller sparar.
Du kan inte redigera aktiva program
NC-språket understöds inte under redigering
62 Heidenhain 4-10-2002

ATT MATA IN OCH EDITERA PROGRAM
10.15.1 Återställ (undo
Upp till 100 handlingar kan återställas.
Följande handligar kan inte återställas:
-Markera, radera, flytta, kopiera block
-Skriv block / tillfoga uppgift
-Sök och ersätt
10.15.2 Språng till målnummer
Anmärkning:
Målnumret är målnumret i uppgiften, och inte radnumret N i ett program.
4-10-2002 MillPlus IT V510 63

ATT MATA IN OCH EDITERA PROGRAM
64 Heidenhain 4-10-2002

TORRKÖRNING AV PROGRAM
11. Torrkörning av program
11.1 Läge torr körning
Vid testkörning körs med höjd matning (MC 741).
Aktivera program.
11.1.1 Välj alternativet Torr körning
Ingen output från M, S och T
OBS!: Lås axel
MC 100 C3 (axel 1)
MC 105 C3 (axel 2)
MC 110 C3 (axel 3)
MC 115 C3 (axel 4)
11.1.2 Verkställ torrkörning
Starta torrkörning
4-10-2002 MillPlus IT V510 65

TORRKÖRNING AV PROGRAM
11.2 Torrkörning grafik
Aktivera program.
11.2.1 För in teckenföljd
2/2.5/3D Val av perspektiv
t.ex. 3D perspektiv
11.2.2 Grafisk visning
Grafisk visning
Förstora ritning stegvis
Förminska ritning stegvis
11.2.3 Grafikalternativ
66 Heidenhain 4-10-2002

TORRKÖRNING AV PROGRAM
11.2.4 Verkställ ledningsdiagram, grafik
Starta torrkörning
11.2.5 Arbete med grafik (exempel
- Aktivera programmet.
- Välj alternativ Grafik.
- Välj ledningsdiagram eller solid grafik.
- Starta programmet.
4-10-2002 MillPlus IT V510 67

TORRKÖRNING AV PROGRAM
11.2.6 Verkställ solidgrafik
Starta torrkörning
11.3 Beräkning av torrkörningstid i Grafik
I arbete med grafik visas tiden för det grafiska utförandet i Verkställningsstatus.
Tiden för utförandet beräknas från den programmerade väglängden och matningen (korrigering = 100
%). Till detta beräknade värde läggs det till 10 % för inbromsning/acceleration i hörnen. Vid högt
programmerad inmatning är den beräknade löptiden kortare än den reella löptiden, eftersom
maskinen inte följer.
Obs!
Tiden för M-funktionerna ingår ej i beräkningen.
68 Heidenhain 4-10-2002

TORRKÖRNING AV PROGRAM
11.3.1 Tid per verktyg
Bearbetningstiden beräknas även för varje verktyg. Endast den tid som utförs med matning inräknas.
4-10-2002 MillPlus IT V510 69

TORRKÖRNING AV PROGRAM
70 Heidenhain 4-10-2002

AKTIVERA/VERKSTÄLLA PROGRAM
12. Aktivera/verkställa program
12.1 Aktivera program
Placera markören vid det önskade programmet eller ange programnummer.
Driftsätt "Ausführen: Bearbeiten" (Verkställ: bearbeta) aktiveras automatiskt.
12.2 Direkt aktivering av redigerat program
Redigera program
4-10-2002 MillPlus IT V510 71

AKTIVERA/VERKSTÄLLA PROGRAM
12.3 CAD-läge
Funktionen "CAD-läge" används för att klara av program, som kräver större minneskapacitet än vad
CNC-RAM har. Minneskapaciteten fastställs i MC93.
CAD läge
Ställ markören på önskat program eller mata in programnummer.
Körningsläget "utför: bearbeta" aktiveras automatiskt.
Obs!
Huvudprogrammen får inte innehålla några funktioner G23, G14, G29 eller E0-parametrar.
"Sök block" bakåt är ej möjligt.
72 Heidenhain 4-10-2002

AKTIVERA/VERKSTÄLLA PROGRAM
12.4 Verkställa program
12.5 Enkelblocksdrift
12.6 Maskera block
OBS!
Programblocket måste börja med ett "/", t.ex.: /N5 G1 X100
12.7 Extra stopp
Stopp efter verkställande av M1.
4-10-2002 MillPlus IT V510 73

AKTIVERA/VERKSTÄLLA PROGRAM
12.8 Verkställningsstatus
I Verkställningsstatus anges nästlingsdjup efter MM:
Obs!
- Under BTR- och CAD-drift räknas inte nästlingsdjup för BTR-makros in
- Det första nästlings- eller iterationsdjupet är "1". Detta visas inte.
12.9 Programstatus
Följande element visas:
-Aktuell verktygslängd (L+L4=) och verktygsradie (R+R4=).
-Aktuellt verktygsmått G39 L och R
-Position i förhållande till maskinnollpunkten
-De aktuella nollpunktsförskjutningen för G52 och G54 (Inn eller G54-G59)
-Den aktuella nollpunktsförskjutningen för G92 och/eller G93
-Den kompletta "nästlingsstrukturen" för huvudprogrammet, makron och loopar
74 Heidenhain 4-10-2002

AKTIVERA/VERKSTÄLLA PROGRAM
Obs!
- Nästlingsträdet kan max innehålla två huvudprogram, åtta underprogram och fyra loopar. Använd
vid behov rullisten i fönstret.
- Vid upprepning visas endast antalet återstående loopar.
- kan inte väljas i Grafik.
- Programhopp visas inte i nästlingsträdet.
4-10-2002 MillPlus IT V510 75

AKTIVERA/VERKSTÄLLA PROGRAM
12.10 Återläsning (BTR)
Via funktionen efterladdning kan program, som inte får plats i CNC-arbetsminnet, köras direkt från
externa enheter. Minneskapaciteten fastställs i MC93. Med efterladdning kan program från externa
apparater avverkas.
Förbered kringutrustning för datasändning. (T.ex. externa apparater med DNC-förbindelse)
Input program eller välj ett program med markörtangenterna.
Från extern apparat
Programmet verkställs.
OBS!
I huvudprogrammet får varken funktionerna G23, G14 och G29 eller parametern E0 finnas. Det är inte
möjligt att söka block. Återläsning (BTR) har inte någon åtkomst till hårddisken.
76 Heidenhain 4-10-2002

AKTIVERA/VERKSTÄLLA PROGRAM
12.11 Autostart
Maskinen skall för tillverkning av det första arbetsstycket på morgonen redan vara vid
arbetstemperatur. Maskinen bringas till arbetstemperatur genom start av ett så kallat
varmlöpningsprogram varmed t.ex. spindeln löper under en viss tid. Detta varmlöpningsprogram
startas automatiskt någon tid innan arbetet.
147
Användaren måste själv sörja för att maskinen vid tidpunkten för verklgen står i
rätt körningsläge. När detta sker startas den då aktuella raden eller det
aktuella programmet. Det kan t.ex. hända att användaren utför ett program i
enkelrad, medan autostarten samtidigt ger en . I detta fall utförs den aktiva
raden 'oväntat'.
12.11.1 Inrättning autostart
Bekräftar och lagrar det inmatade värdet
Inmatningsfält på denna sida raderas
4-10-2002 MillPlus IT V510 77

AKTIVERA/VERKSTÄLLA PROGRAM
12.11.2 Aktivering autostart
Anmärkning:
CNC och maskin måste efterlämnas i rätt arbetsläge.
Om inget program harmatats in, startas det aktiva programmet.
Autostart aktiv anges med att timmarna har en gul bakgrund.
78 Heidenhain 4-10-2002

AVBRYTA PROGRAM, SÖK RAD
13. Avbryta program, sök rad
13.1 Avbryta verkställande av program
Verkställandet av ett program kan avbrytas när som helst under bearbetning och i läge enkelblock.
Matningsstopp
eller
matnings- och axelstopp
När programmet avbryts kan axelrörelsetangenterna användas till att flytta axlarna med
programmerad frammatning. (gäller ej vid gängskärning)
13.2 Radera fel och meddelanden från skärmen
Radera fel och meddelanden från skärmen. Programmet avbryts ej.
13.3 Avbryta program
Avbryt programmet
Återgår till början av programmet. Endast det aktuella verktygets verktygskorrigering,
bearbetningsnivå och nollförskjutningen förblir aktiva. Utestående fel och
meddelanden raderas.
4-10-2002 MillPlus IT V510 79

AVBRYTA PROGRAM, SÖK RAD
13.4 Avbryta cykel
Avbryta en cykel inom en cykel
Avbryt cykeln och gå till utgångspunkten..
Fortsätt programmet från nästa rad
13.5 Återställ CNC
Återställ samtliga funktioner (förinställda värden aktiveras) och raderar samtliga lägesparametrar.
Avbryt programmet
80 Heidenhain 4-10-2002

AVBRYTA PROGRAM, SÖK RAD
13.6 Sök block
Sök sats (t.ex. programstart efter programavbrott)
Mata in satsnummer
elle
Välj sats
Tillbaka till program
OBS!
Sök block i upprepningsdelen (G14) eller underprogram (G22):
- Sök programblock G14 eller G22.
- Avverka blocket G14 eller G22 (enkelblock).
- Sök block i upprepningsdelen eller underprogram.
Sökning i makro:
Endast sats kan sökas, aldrig tecken.
4-10-2002 MillPlus IT V510 81

AVBRYTA PROGRAM, SÖK RAD
82 Heidenhain 4-10-2002

TEKNOLOGI
14. Teknologi
Fastställande av det verkliga snittvärdet är i praktiken ett mycket omfattande arbete på grund av det
stora urvalet verktyg, skärämnen, skiktningar, skärningsmönster, tilämpningsmöjligheter,
arbetsämnen etc.
Därför kan de värden som snittvärdesräknaren anger för inmatning och varvtal inte tas för givna. I
förekomliga fall måste användaren själv optimera dessa värden.
Härvid kan verktygsfabrikantens rekommenderade snittvärden vara till stor hjälp.
14.1 Tabellen Teknologi
Q1= Materialkod, vilken hämtas från filen för materialtexter.
Q2= Bearbetningsprocesskod, vilken hämtas från filen för bearbetningstexter.
Q3= Vertygstypkod, vilken hämtas från filen för verktygstypstexter.
R Vektygsradie (i mm). Om du anger R=O, får du en uppmaning att ange arbetsstyckets radie,
för det fall matningshastighet eller axelhastighet måste beräknas i en annan enhet än den
som anges i teknologitabellen (programmerade data anges t.ex. i rpm, medan de i
teknologitabellen anges i m/min).
4-10-2002 MillPlus IT V510 83

TEKNOLOGI
F1 Matningshastighet i mm/varv. Matningshastigheten är beroende av material,
bearbetningsprocess, verktygstyp och verktygsradie och måste hämtas ur särskilda tabeller
eller beräknas.
F2 Matningshastighet per tand i mm/varv. Gäller verktygstyper med mer än en skäryta.
Matningshastigheten är beroende av material, bearbetningsprocess, verktygstyp och
verktygsradie och måste hämtas ur särskilda tabeller eller beräknas.
S1
S2
Skärhastighet i m/min.
Axelhastighet i rpm. Detta värde skall hämtas från verktygstillverkarens dokumentation. I
annat fall används empiriska värden.
14.1.1 Verktyg med olika radier
När det gäller likartade verktyg med olika radier är det inte nödvändigt att skapa ett eget tabellvärde
för varje verktyg. När kombinationen av material, bearbetningsprocess och verktygstyp förblir
oförändrad, behöver bara två tabellvärden skapas, d.v.s. ett värde för den minsta verktygsradien och
ett för den största. Teknologin interpolerar sedan matningshastighet och axelhastighet ur dessa båda
tabellvärden och ger förslag till F1 och S1.
14.1.2 Tabellvärden för gängskärning
I vissa fall är interpolering mellan tabellvärden inte önskvärd eller inte möjlig, t. ex. vid gängskärning.
Matningshastigheten (F1) måste här vara den samma som gängstigningen. I detta fall är det inte
möjligt med interpolering.
14.1.3 Förhållandet mellan F1 och F2
För att ange matningshastighet används både F1 och F2. I allmänhet används F1 för att definiera
matningshastigheten för gängskärning eller för urfräsning på en fräsmaskin. Fräsar har för det mesta
flera skärytor (tänder). För fräsarbeten anges matningshastigheten i allmänhet med F2.
F1 = F2 x antalet skärytor
14.1.4 Förhållandet mellan S1 och S2
S1 anges i meter per minut. S2 visar varv per minut.
S1 = (S2 x 2 x π x R) / 1000
R anger verktygsradien.
OBS!
Ett värde tilldelas antingen parameter F1 eller F2, men inte båda.
84 Heidenhain 4-10-2002

TEKNOLOGI
14.2 Lagring av teknologitabeller
Lagring av teknologitabeller på hårddisken.
Lagring av teknologitabeller i CNC_RAM.
14.3 Materialtyp
Definition av de arbetsämnen som ska bearbetas.
Q1= Materialkod
Arbetsämnen med samma bearbetningsegenskaper kan tilldelas samma ämneskod.
Materialtexterna måste stå inom parentes.
4-10-2002 MillPlus IT V510 85

TEKNOLOGI
14.4 Bearbetningstyp
Definition av bearbetningsförfarandet.
Q2= Bearbetningsprocess
Materialtexterna måste stå inom parentes.
86 Heidenhain 4-10-2002

TEKNOLOGI
14.5 Verktygstyp
Definition av verktygen.
Q3= Verktygstyp
Materialtexterna måste stå inom parentes.
4-10-2002 MillPlus IT V510 87

TEKNOLOGI
14.6 Så här använder du teknologin
Välj programprocessnivå och program.
Du kan generera föreslagen matnings- och axelhastighet med hjälp av följande tangentsekvens:
Välj det önskade materialet.
Välj den önskade bearbetningsprocessen .
Välj verktygstyp.
Välj önskat verktygs-ID-nummer.
Föreslagna data, F-, S- och T-värden, förs över till det valda programblocket.
88 Heidenhain 4-10-2002

VERKTYG
15. Verktyg
Verktyg använt i aktuellt program Werkzeug im Aktuellem
Klartext-inmatning i tabell. Mata in text inom klammer.
Datafunktion.
4-10-2002 MillPlus IT V510 89

VERKTYG
15.1 Verktygsadresser
P
Magasinplats. Verktygets plats i verktygsmagasinet (om befintligt). Plats P0 är resrverad för
det inväxlade verktyget och kan ej användas för lagring av verktygsparametrar. Plats 1 anges
med P1, plats 2 med P2 etc. Det verkliga antalet verktygsplatser i magasinet lagras som
maskinkonstant.
T Identifikationsnummer, z.B. T 12345678.00
L Längd
R Radie
C Hörnradie
L4= Övermått längd
R4= Övermått radie
Vid mätning anpassas L och/eller R. L4= och/eller R4= ställs på noll.
Vid testning anpassas L och R ej. Endast L4= och/eller R4= ändras.
G Grafik. Definition verktygsform i grafikläge.
Q3 Typ. I denna parameter kan numren som anger verktygens typ matas in.
Mätningstangent Q3=9999: Rotation spindel är spärrad och snabbgång (MC) begränsad.
Q4 Antal snitt
I2= Snittriktning
3 Högergång M3
4 Vänstergång M4
A1 Ansatsvinkel (0.1-15 grader)
S Storlek (0=normal, 1=övermått). Verktygens gränsdimensioner och genomskärning, från vilka
ett verktyg gäller som övermått, beskrivs i den bifogade maskinmanualen. Styrsystemet håller
en fri magasinplats framför och bakom ett sådant verktyg.
E Tillstånd. Standardinställningen är E0 (verktyg frigivet, ej uppmätt). Om verktygets angivna
ståndtid har överskridits, ställs automatiskt E-1. Om verktyget har frigivits resp. uppmätts,
ställs E1.
E-2,-3,-4 verktyg spärrat (nytt från V321).
Maskinens tillverkare kan fastställa vidare negativa tillståndsvärden. Se maskinmanualen.
M Ståndtid in (Min)
M1 Aktuell ståndtid (Min)
M2 Övervakning ståndtid (0 = från, 1 = till)
B Bristningstolerans (0 = MC-värde) (maximalt 255)
B1 Övervakning bristning (0 = till, 1 = från)
Nästa adressval
L1 Första tillfogade längd
R1 Första tillfogade radie
C1 Första tillfogade hörnradie
L2 Andra tillfogade längd
R2 Andra tillfogade radie
C2 Andra tillfogade hörnradie
Q5 Övervakningscykel bristning (0-9999)
L5= Slittolerans längd (mm)
R5= Slittolerans radie (mm)
Om ett test konstaterar en större avvikelse än detta värde, ges ett felmeddelande.
L6= Förflyttning längd (mm)
Förskjutning (>=0) mätposition gentemot verktygets ända.
R6= Förflyttning radie (mm)
Förskjutning (>=0) mätposition gentemot verktygets mitt.
90 Heidenhain 4-10-2002

VERKTYG
15.2 Verktygsidentifikation
Verktygets identifikationsnummer kan bestå av upp till åtta siffror för verktygsnumret, plus 2 dekader
(00) för att identifiera verktyget (original- eller ersättningsverktyg). Dekadangivelsen kan utelämnas för
originalverktyg. Om ett ersättningsverktyg anges för ett verktyg, t.ex. T1, visas detta av informationen i
dekaderna (t.ex. T1.01, T1.02 etc., vilket innebär att dessa verktyg är ersättningar för T1).
15.3 Hämtning av verktygsdata
Hämtning av verktyg i bearbetningsprogrammet sker med adress T och en M-funktion.
Exempel för hämtning av ett verktyg:
Verktygsnummer T.. [format 8.2]
(max. 255 verktyg)
N.. T1 M..
Originalverktyg (T1-T99999999)
N.. T1
Ersättningsverktyg (Tx.01-Tx.99) N.. T1.01
Aktivering:
Automatiskt verktygsbyte
Manuellt verktygsbyte
Aktivera verktygsdata.
Första extra verktygskorrigering
Andra extra verktygskorrigering
Verktygets livslängd T3=..[O-9999,9 min]
Skärkraftskontroll T1=..[1..99]
N.. T.. M6
N.. T.. M66
N.. T.. M67
N.. T.. T2=1 M6/M66/M67
N.. T.. T2=2 M6/M66/M67
N.. T.. T3=x M6/M66
N.. T.. T1=x M6/M66
Deaktivera (T1=0 eller T1= inte programmerad) N.. T1=0
Modala parametrar T, T1=, T2=.
Verktygsförval i bearbetningsprogrammet:
Med programmering av verktygsnumret T utan att ge uppdrag för verktygsbyte kan man i förväg välja
nästa verktyg som ska sättas in.
4-10-2002 MillPlus IT V510 91

VERKTYG
15.4 Inläsning av verktygsdata
Alternativ vid inläsning från verktygsminnet. Alternativen ändras genom MC774:
0 Den inlästa adressen läggs till eller skrivs över den befintliga adressen.
1 Verktygsminnet raderas först. Därefter läggs den nya adressen till.
2 De befintliga verktygen ändras inte och hoppas över vid inläsning utan att felmeddelande
visas.
3 Verktyg utan P skriver över det eventuellt befintliga verktyget.
Den inlästa adressen läggs till eller skrivs över den befintliga adressen.
MC774 = 0 Befintlig TM TM för
inläsning
Resultat
Normal
P1 T1 L1
P2 T2 L2
P3 T3 R3
P1 T1 L1
P2 T2 L2
P3 T3 R3
Utan T
P1 T1 L1
P2 T2 L2
P3 R3 Fel O/D 61
Utan P
P1 T1 L1
P2 T2 L2
T3 R3
P1 T1 L1
P2 T2 L2
P25T3 R3 (utanför
magasin)
T
redan
finns
P1 T1 L1
P2 T2 L2
P3 T1 R1 Fel O/D 60
Utan P
T
redan
finns
P1 T1 L1
P2 T2 L2
T1 R1 Fel O/D 62
Verktygsminnet raderas först. Därefter läggs den nya adressen till.
MC774 = 1 Befintlig TM TM för
inläsning
Resultat
Normal
P1 T1 L1
P2 T2 L2
P3 T3 R3
P3 T3 R3
Utan T
Utan P
P1 T1 L1
P2 T2 L2
P1 T1 L1
P2 T2 L2
P3 R3 Fel O/D 61
T3 R3 P25T3 R3 (utanför
magasin)
T
redan
finns
P1 T1 L1
P2 T2 L2
P3 T1 R1
P3 T1 R1
Utan P
T
redan
finns
P1 T1 L1
P2 T2 L2
T1 R1 P25T3 R3 (utanför
magasin)
92 Heidenhain 4-10-2002

De befintliga verktygen ändras inte och hoppas vid inläsning över utan att felmeddelande visas.
VERKTYG
MC774 = 2 Befintlig TM TM för
inläsning
Resultat
Normal
P1 T1 L1
P2 T2 L2
P3 T3 R3
P1 T1 L1
P2 T2 L2
P3 T3 R3
Utan T
P1 T1 L1
P2 T2 L2
P3 R3 Fel O/D 61
Utan P
P1 T1 L1
P2 T2 L2
T3 R3
P1 T1 L1
P2 T2 L2
P25T3 R3 (utanför
magasin)
T
redan
finns
P1 T1 L1
P2 T2 L2
P3 T1 R1 Fel O/D 60
Utan P
T
redan
finns
P1 T1 L1
P2 T2 L2
T1 R1
Hoppas över
Verktyg utan P skriver över det eventuellt befintliga verktyget.
MC774 = 3 Befintlig TM TM för
inläsning
Resultat
Normal
P1 T1 L1
P2 T2 L2
P3 T3 R3
P1 T1 L1
P2 T2 L2
P3 T3 R3
Utan T
P1 T1 L1
P2 T2 L2
P3 R3 Fel O/D 61
Utan P
P1 T1 L1
P2 T2 L2
T3 R3
P1 T1 L1
P2 T2 L2
P25T3 R3 (utanför
magasin)
T
redan
finns
P1 T1 L1
P2 T2 L2
P3 T1 R1 Fel O/D 60
Utan P
T
redan
finns
P1 T1 L1
P2 T2 L2
T1 R1
P1 T1 R1
P2 T2 L2
4-10-2002 MillPlus IT V510 93

VERKTYG
15.5 Livslängdbevakning av verktyg
Om ett verktygs livslängd (M) eller ett verktygs erforderliga livslängd (T3=..) är nådd, byts det
automatiskt ut mot reservverktyget vid nästa verktygsväxling.
Verktygsadresser:
M Verktygets livslängd i minuter
M1 Resterande livslängd (endast anvisning)
M2 Livslängdbevakning av verktyg (0 = AV, 1 = PÅ).
Resterande livslängd M1=... kan kontrolleras med funktionen G149 och ändras i verktygsminnet med
funktion G150.
15.6 Brottbevakning av verktyg
Maskiner kan utrustas med brottbevakning av verktyg.
Denna funktion kan endast programmeras in med makron.
Följande verktygsadresser används:
B Brottolerans i mm
R6= Radieposition för brottkontroll
Då brottoleransen överskrids sätts verktygsstatus E-4 och ett felmeddelande visas.
Brottkontroll genomförs även om verktygsstatus är E=1 vid cykelstart.
Standardvärdet för tolerans anges i MC33.
Brottövervakning aktiveras med MC32.
Brottbevakning av verktyg är en maskinberoende funktion. Se maskinhandboken!
Obs!
När ett originalverktyg är spärrat byts det automatiskt ut mot ett reservverktyg (om tillgängligt).
Siehe auch G604.
94 Heidenhain 4-10-2002

VERKTYG
15.7 Manuellt verktygsbyte (exempel)
Verktygsbyte är en maskinberoende funktion. Se maskinhandboken!
Starta verktygsbyte:
T... M66
Meddelande: int T..
Dörren till arbetsrummet låses upp.
Öppna dörren till arbetsrummet.
Observera den allmänna säkerhetsanvisningarna
Tryck på "Välj chuck"
Ta tag i verktyget och tryck ner och håll kvar vrid- eller fotkontrollen "Lossa chuck". Verktyget lösgörs.
Ta bort verktyget.
Sätt i ett nytt verktyg.
Släpp upp vrid- eller fotkontrollen och underlätta fastspänningen genom att trycka in verktyget.
Stäng dörren till arbetsrummet.
Dörren till arbetsrummet låses.
4-10-2002 MillPlus IT V510 95

VERKTYG
15.8 Hantering av verktyg
Hanteringen av verktyg medger att verktyg sätts in eller avlägsnas från verktygsmagasinet, samtidigt
som verktygsuppgifterna i verktygsminnet aktualiseras.
15.8.1 Hantering av verktyg
Maskinhanteringen medger att verktyg sätts in eller avlägsnas från verktygsmagasinet, samtidigt som
verktygsdata i verktygsminnet aktiveras.
.
96 Heidenhain 4-10-2002

VERKTYG
Val av block eller Uppgift P12
Uppgift L44
4-10-2002 MillPlus IT V510 97

VERKTYG
98 Heidenhain 4-10-2002

VERKTYG
15.8.2 Ta bort verktyg från verktygsmagasinet (exempel)
Välj verktyg eller ange verktygsnummer.
Verktygsmagasinet positioneras.
Bekräftelse att verktyget har tagits bort.
4-10-2002 MillPlus IT V510 99

VERKTYG
15.9 Manuell mätning
15.10 Aktivera utökad funktion Mäta verktyg
Maskintillverkaren måste ha förberett maskinen och MillPlus för lasermätsystem eller mätsystemet
TT120/TT130 för att du ska kunna använda denna funktion. Se i maskinhandboken.
Du kan mäta verktyg automatiskt med hjälp av MillPlus verktygsmätningscykel tillsammans med
mätsystemet TT120/TT130 eller lasermätsystem. Korrigeringsvärdena för längd och radie lagras i
MillPlus verktygsminne och korrigeras sedan vid nästa verktygsanrop.
Menyn och tillhörande maskinkonstanter aktiveras via följande maskinkonstanter:
MC261 >0: Mätcykelfunktioner
MC254 >0: Mäta verktyg
MC840 =1: Mätsond finns
MC854 =1: Verktyg mätdonstyp (0=ingen, 1=laser, 2=TT120/TT130)
MC859 =1: Signaltyp 2. Sond
MC356 Mäter: radialaxel: 1=X, 2=Y, 3=Z
MC357 Mäter: verktygsaxel 1=X, 2=Y, 3=Z
MC358 Mäter: axel 3 0=av, 1=på
MC 359 Radial kontaktsida: -1=neg, 0=aut, 1=pos
MC370 Mäter: max. vt-radie
MC371 Mäter: max. vt-längd
MC372 Fri yta under laserstråle
MC373 Fri yta bakom laserstrålen µm
Mc350 Position axel 1 negativ
MC351 Position axel 1 positiv
MC352 Position axel 2 negativ
MC353 Position axel 2 positiv
MC354 Position axel 3 negativ
MC355 Position axel 3 positiv
Efter kalibrering beskrivs de exakta positionerna i MC350 till MC355.
MC392 Maximalt mätfel vid rot. verktyg [µm]
MC394 Kontaktframmatning ej rot. verktyg [mm/min]
MC395 Avst. Verktygets unders till nålens överkant [µm]
MC396 Nålens diameter i TT120/TT130 [µm]
MC397 Säkerhetszon förpositionering [µm]
MC398 Snabbgång i kontaktcykel [mm/min]
MC399 Maximal omloppshastighet [m/min]
100 Heidenhain 4-10-2002

VERKTYG
15.11 Lasermätningens grunder
Orsak till verktygsmätningen utan vidröring vid driftsvarvtal:
• I fräsmaskiner med hög rotationshastighet leder de höga spindelvarvtalen (från 10 000 min -1 ) till att
spindelaxelns längd ändras.
• Vid mätning av driftsvarvtalet mäts även verktygets centrifugalfel som är avgörande för
måttöverensstämmelsen för den bearbetade borrningen/ytan.
• De spån och/eller kyl och smörjmedel som sitter fast vid verktyget slungas iväg vid höga varvtal.
Korrigerbara fel:
• Spindelförskjutning vid högfrekvensspindlar (ca. ± 0,15 mm)
• Längdavvikelse verktyg till följd av olika spänningskrafter (ca. ± 0,10 mm)
• Radieavvikelse verktyg till följd av centrifugalkraftsfel (ca. ± 0,05 mm)
• Konturavvikelse verktyg till följd av nötning eller slitage (ca. ± 0,08 mm)
15.11.1 Kontaktrörelser
Let op plaatjes toevoegen
Frammatningshastighet
• Den grova placeringen av verktyget fram till laserstrålen sker i snabbgång.
• Finjustering av positionen vid verktyget genomförs med positionsframmatning.
15.12 Allmän information
• Alla processrörelser (med undantag för mätraden) kan styras med override-brytaren.
• Om cykeln avbryts till följd av felmeddelanden kommer de felfria värdena som mätts upp innan felet
uppstod inte att sparas i verktygshanteraren.
• Kalibrering och mätning skall i regel ske på en driftsvarm maskin. Vi rekommenderar en
varmkörningstid på 15 minuter vid medelhögt spindelvarvtal, påslaget kylmedelflöde och rörliga NCaxlar.
På så sätt säkrar man att omständigheterna för mätsystemet alltid är lika.
15.12.1 Verktygsbyte
Byte av verktyg bör alltid ske innan mätcykeln hämtas ur minnet.
För att framställa indikerade verktygsnummer för verktyg med flera korrektionsuppgifter, exempelvis
stegborr, T-spårfräsmaskin etc. måste R, R1 och R2 vara inställda.
Rekommendationer
Mätning av L1, R1, C1 och L2, R2, C2 är inte möjliga.
Sker med roterande spindel.
Avvikelse från verkliga radiemått på högst ± 2 mm får inte förekomma.
15.12.2 Läsa/skriva verktygsuppgifter
Längdparameter verktyg i verktygshanteraren:
Om L=0 eller L ej är inmatat, kommer verktygslängden att betraktas som okänd. I sådana fall
genomförs en grov sökprocess vid den första mätraden. Mätradens startposition avser den maximalt
tillåtna verktygslängden Lmax ca. 5 mm över laserstrålen, målpositionen ligger minst ca. 5 mm under
laserstrålen. På så sätt säkerställs att både det längsta och det kortaste verktyget utlöser en
kopplingssignal för en grov längdbestämning inom detta mätområde. Alla ytterligare fina mätningar
sker då med hänsyn till denna grovt bestämda verktygslängd.
4-10-2002 MillPlus IT V510 101

VERKTYG
Rekommendationer vid kollisionsrisk:
Avvikelser från den verkliga längden på högst ± 5 mm får inte äga rum.
Avvikelser från den verkliga radien på högst ± 2 mm får inte äga rum.
Övervakning och begränsning av det radiala idykningsdjupet är endast aktiv om en ungefärlig
verktygsradie anges
Övervakning och begränsning av det axiala idykningsdjupet är endast aktiv om en ungefärlig
verktygslängd anges
Verktygets radieparameter i verktygshanteraren:
Om R=0 eller R inte har matats in kommer verktygsradien att betraktas som okänd. I sådana fall
genomförs en grov sökprocess vid den första mätraden.
Mätradens startposition avser den maximalt tillåtna verktygsradien Rmax ca. 2 mm framför
laserstrålen, målpositionen ligger minst ca. 2 mm bakom laserstrålen.
15.12.3 Driftssätt programtest och radprocess
I driftsläget programtest eller vid aktiv radprocess hoppar systemet över Blum-mätcyklerna. Om det
finns giltiga verktygsuppgifter för verktygsbearbetningen i verktygstabellen måste dessa matas in
manuellt eller bestämmas i förväg med hjälp av en särskild mätcykel.
15.12.4 Problem vid kylmedel
• Vid mätning måste tillflödet av kylmedel (yttre och inre kylmedel) stängas av. Undvik om möjligt att
mäta omedelbart efter det att kylmedlet stängts av. Mata in en fördröjning om så krävs.
• Verktygsskär som är belagda med kylmedel eller spån skall rengöras med tryckluft eller med höga
varvtal. När man gör detta skall det högsta tillåtna varvtalet användas som tillverkaren av verktyget
angett.
• Verktyg från vilka det droppar inre kylmedel efter avstängningen, kan ibland rengöras med hjälp av
höga varvtal. Även i detta fall är det möjligt att kontrollera verktygsbrott med begränsad noggrannhet
(fel > 0,1 mm).
• Genom att ändra spindelvarvtalet kan stänkvinkeln för det efterdroppande innerkylmedlet ändras på
så sätt att dropparna inte slungas av i jämnhöjd med stänkskyddet.
• Om linserna smutsas ned snabbt av kylmedel eller spån skall sändaren och mottagaren dessutom
täckas med en stänkhuv.
15.12.5 Problem vid kylmedelsdimma
• Kylmedelsdimma minskar mottagarens verkningsgrad. Denna påverkan är större desto kraftigare
dimbildningen är och desto längre avståndet mellan sändare och mottagare. I dessa fall måste man
använda större känslighet vid signalmottagaren.
• Vid kraftig kylmedelsdimma är det möjligt att laserskåpets driftsberedskap inte uppnås. I sådana fall
måste kylmedelsdimman sugas undan eller en fördröjning byggas in för att låta dimman försvinna.
• Även vid minskad ljuseffekt är det möjligt att göra en noggrann mätning om man omedelbart före
verktygsmätningen gör en kalibrering.
• En konstant dimma i arbetsutrymmet kan kompenseras om kalibreringen och verktygsmätningen inte
görs ensidigt utan tvåsidigt, varefter genomsnittet för delvärdena beräknas (exempel vid verktygets
diameter). Av tidsskäl brukar man i regel göra ensidiga mätningar. Mätningen genomförs 10 gånger,
och om den tionde mätningen är fel ges ett felmeddelande.
102 Heidenhain 4-10-2002

VERKTYG
15.12.6 Problem vid smutsig lins
• Om linsen blir smutsig fort skall filterenheten kontrolleras för att upptäcka eventuella avlagringar
efter olja eller vatten i filtret. Filterenheten måste eventuellt bytas. Dessutom måste de pneumatiska
ledningarna till stänkskyddet och spärrluften bytas ut mot nya, rena ledningar eftersom
luftströmmen ständigt för med sig interna avlagringar till mätsystemet.
• Det är mycket viktigt att hålla de optiska glasen för sändare och mottagare rena. Rengör dem med
en fuktig putsduk för glasögon. Mätningarnas noggrannhet kan påverkas till och med av
fingeravtryck.
• Vid korrekt installerad pneumatik med filterenhet garanteras i regel renheten för det optiska
systemet under en lång användningstid.
15.12.7 Påverkan på den absoluta noggrannheten
• Om kylmedelsdimman är tät i ljuskanalen förskjuts brytpositionen mot laserstrålens mitt, vilket innebär
att brytsignalen utlöses tidigare. Detta leder till att mätningen av verktygsgeometrin ger ett skenbart
högre värde (fel ca.

VERKTYG
15.13 Mäta verktyg med läsermätsystem
Du kan mäta verktyg automatiskt med lasermätsystemet och MillPlus verktygsmätningscykel.
Korrigeringsvärdena för längd och radie lagras i verktygsminnet.
När du har valt "Mäta verktyg" visas följande meny (MC254=1):
Du kan välja mellan följande cykler:
Mätning av verktygslängden för
centrerade verktyg
Mätning av verktygslängden och radien
för icke-centrerade verktyg
Enkelskärkontroll G603
Kalibrering av lasermätsystemet
G601
G602
G603
G600
104 Heidenhain 4-10-2002

VERKTYG
15.14 Lasermätcykler i programmet
15.14.1 Exempel
N12345
N1 G54 I1
N100 T1 M6 ... (fräs D50)
... \
... Fräsning
... /
N191 G602 S3000 (mäta längd, radie och slitage)
N200 T2 M6 ... (Borr D4)
... \
... Borrning
... /
N291 G604 S3000 (brottövervakning)
N300 M30
Verktygsminne vid programstart.
Verktyg mäts i förväg med hjälp av mätcykeln.
Fräsen spärras (E-1) genom att max livslängd har uppnåtts eller genom att slitagegränsen har
överskridits.
Borren spärras (E-1) genom att max livslängd har uppnåtts. Vid brott spärras
borren (E-4), programmet stoppas och ett felmeddelande visas.
Fräs 50 mm i diameter med reservverktyg:
P.. T1.01 L102.023 R24.978 L4=0 R4=0 E1 M15 M2=1
P.. T1.02 L102.167 R24.986 L4=0 R4=0 E1 M15 M2=1
Borr 4 mm i diameter med reservverktyg:
P.. T2.01 L85.467 L4=0 E1 B1 M15 M2=1
P.. T2.02 L85.246 L4=0 E1 B1 M15 M2=1
15.15 Verktygsfelmeddelanden
Om ett verktygsfel (brott, slitage eller rotation) fastställs, ändras E-status i verktygstabellen.
E= -1 verktyg överskrider tolerans.
E= -4 verktyget är brutet.
Mer information finns i avsnitten om de aktuella cyklerna.
4-10-2002 MillPlus IT V510 105

VERKTYG
15.16 Verktygsmätning med TT120/130
Du kan mäta verktyg automatiskt med TT130 och verktygsmätningscyklerna. Korrigeringsvärdena för
längd och radie lagras i verktygsminnet.
När du har valt "Mäta verktyg" visas följande meny (MC854=2):
Följande cykler finns tillgängliga:
Mät verktygslängd
Mät verktygslängd och -radie
Mät verktygslängd och -radie
Kalibrera TT120/TT130
G606
G607
G608
G605
Verktygslängd och -radie
Innan du mäter verktyg för första gången, anger du i verktygstabellen den ungefärliga radien (R10),
den ungefärliga längden (L100), antal tänder (Q4=4) och skärriktning (I2=0) för det aktuella verktyget
Mätresultat
Vid det första mättillfället skriver MillPlus i verktygsminnet över verktygsradien i (R10 med R10.012)
och verktygslängden (L100 med L99.456) och ställer in måtten R4 och L4 = 0.
Testa verktyg
Om du testar ett verktyg, jämförs de verktygsdata som mäts upp med de verktygsdata som finns i
verktygsminnet. MillPlus beräknar avvikelserna och anger dessa som mått (R4=0.015 och L4=0.06) i
verktygsminnet.
Beröringsriktning radialaxel
Beröringsriktningen är beroende av sensorsystemets läge. Beröringsriktningen blir automatiskt den
där det finns störst manöverutrymme.
106 Heidenhain 4-10-2002

VERKTYG
15.17 Ställa in maskinkonstanter
För mätningen med stående spindel använder MillPlus matningshastigheten från MC394.
Vid mätningen med roterande verktyg beräknar MillPlus automatiskt spindelvarvtalet och
matningshastigheten. Spindelvarvtalet beräknas enligt följande:
MC399
n = ------------------
r • 0.0063
Med:
n
MC399
R
= varvtal V/min
= maximalt tillåtna omloppshastighet [m/min]
= aktiv verktygsradie [mm]
Matningshastigheten beräknas enligt följande:
V
= mättolerans • n
Med:
V
Mättolerans
N
= Matningshastigheten [mm/min]
= mättolerans [mm], beroende av MC391
= varvtal [1/min]
Med:
MC391 ställer du in beräkningen för matningshastigheten:
MC391=0:
Mättoleransen förblir konstant - oberoende av verktygsradien. Vid mycket stora verktyg reduceras
emellertid matningshastigheten till noll. Denna effekt blir ännu mer märkbar ju mindre värden du
väljer för den maximala omloppshastigheten (MC399) och den tillåtna toleransen (MC392).
MC391=1:
Mättoleransen förändras i takt med tilltagande verktygsradie. Detta säkerställer en tillräcklig
matningshastighet även vid stora verktygsradier. MillPlus ändrar mättoleransen enligt följande
tabell:
verktygsradie mättolerans
till 30 mm
MC392
30 till 60 mm 2 • MC392
60 till 90 mm 3 • MC392
90 till l20 mm 4 • MC392
MC391=2:
Matningshastigheten förblir konstant, mätfelet växer emellertid linjärt med tilltagande verktygsradie:
r • MC392
Mättolerans = -----------------
5mm
Med:
r
MC392
= verktygsradie [mm]
= maximalt tillåtna mätfel
4-10-2002 MillPlus IT V510 107

VERKTYG
Översikt över maskinkonstanter:
Med hjälp av MC854 kan TT120/TT130-funktionen aktiveras. Efter omstart av CNC är följande
maskinkonstanter tillgängliga.
MC NUMMER FUNKTION INPUT
MC391 Beräkning av matningshastigheten. 0 Beräkning av matningshastigheten med konstant
tolerans.
1 Beräkning av matningshastigheten med variabel
tolerans.
2 Beräkning av matningshastigheten
MC392 Maximalt tillåtet mätfel med 2 – 1000 µm
roterande verktyg
MC394 Matningshastighet vid 10 – 3000 mm/min
verktygsmätning
med
icke-roterande verktyg;
MC395
Avstånd verktygets undre kant till 1 – 100000 µm
stiftets övre kant vid
verktygsradiemätning.
MC396
Diameter resp. stiftkantlängd för 1 - 100000 µm
TT120/TT130.
MC397 Säkerhetszon kring stift för 1 – 10000 µm
TT120/TT130 inför förpositionering.
MC398 Snabbgång i 10 – 10000 mm/min
matningshastighetscykel för
TT120/TT130.
MC399
Maximal tillåten omloppshastighet 1 – 120 m/min
vid verktygsskäret.
MC854 Verktygmätningstyper 0=ingen,1=laser,2=TT120/TT130
MC350
MC352
MC354
Stiftsmittpunktens koordinater för
TT120/TT130 i relation till
maskinens referenspunkt.
-max - +max µm
15.18 TT120/TT130-mätcykler för automatdrift
15.18.1 Exempel
N66666
N1 G54 I1
N100 T1 M6 ... (Fräs D50)
... \
... Fräsning
... /
N191 G609 (mäta längd, radie, slitage)
N200 T2 M6 ... (Borr D4)
... \
... Borrning
... /
N291 G607 (mäta längd, brottövervakning)
N300 M30
Verktygsminne vid programstart.
Verktyg mäts i förväg med mätcykeln.
Fräsen spärras (E-1) då max livslängd har uppnåtts eller då slitagegränsen har överskridits.
Borren spärras (E-1) då max livslängd har uppnåtts. Vid brott spärras
borren (E-4), programmet stoppas och ett felmeddelande visas.
Fräs 50 mm i diameter med reservverktyg:
P.. T1.01 L102.023 R24.978 L4=0 R4=0 E1 M15 M2=1
P.. T1.02 L102.167 R24.986 L4=0 R4=0 E1 M15 M2=1
Borr 4 mm i diameter med reservverktyg:
P.. T2.01 L85.467 L4=0 E1 B1 M15 M2=1 R6=0
P.. T2.02 L85.246 L4=0 E1 B1 M15 M2=1 R6=0
108 Heidenhain 4-10-2002

TABELLER
16. Tabeller
16.1 Nollförskjutningar
Anvisning och inmatning
OBS!
mc84>0
Nollpunktsförflyttning G54 I1-I99
Minnesnamn ZE.ZE
mc84=0
Nollförskjutning G51-G59
Filnamn ZO.ZO
4-10-2002 MillPlus IT V510 109

TABELLER
16.2 Parameter (E)
Anvisning och inmatning av E-Parametrar
110 Heidenhain 4-10-2002

TABELLER
16.3 Punkt (P)
Anvisning och inmatning av punktdefinitioner
4-10-2002 MillPlus IT V510 111

TABELLER
16.3.1 Pallnollpunkt
Endast vid aktiverat ZE.ZE-minne: (Se nollpunktsförflyttning).
Lagring pallnollpunkt.
Anmärkning:
Se den Tekniska Manualen för mer information.
112 Heidenhain 4-10-2002

AUTOMATISERING
17. Automatisering
Se verktygsmaskintillverkarens maskindokumentation för funktionerna Ext. programanrop,
Jobbadministration, Palettstyrning och DNC-läge.
4-10-2002 MillPlus IT V510 113

AUTOMATISERING
114 Heidenhain 4-10-2002

INSTALLATION
18. Installation
18.1 Loggbok
I loggboken sparas de senaste tangenttryckningarna.
18.1.1 Feljournal
Senaste felmeddelanden visas (endast i driftsätt Hand och Automatik).
4-10-2002 MillPlus IT V510 115

INSTALLATION
18.2 Diagnostik
Vid diagnos kan information om systemet anges.
18.2.1 Fjärrdiagnos
Förberedelse av CNC-enheten för fjärrdiagnos. Bildskärmen kopplas om till svart-vitt.
116 Heidenhain 4-10-2002

INSTALLATION
18.3 Klocka
Input och lagring av tidpunkten.
4-10-2002 MillPlus IT V510 117

INSTALLATION
18.4 IPLC-skärm
Denna funktion är endast för service/kundtjänst.
18.4.1 I/O(in-ut)-beläggning
Statusindikering I/O-beläggning (endast i driftsätt Hand och Automatik).
118 Heidenhain 4-10-2002

INSTALLATION
18.5 Temperaturkompensation
Denna funktion är endast för service/kundtjänst.
18.6 Axeldiagnos
Denna funktion är endast för service/kundtjänst.
Anmärkning:
Anges endast med diagnosbrytaren till.
4-10-2002 MillPlus IT V510 119

INSTALLATION
120 Heidenhain 4-10-2002

EASYOPERATE
19. EASYoperate
I EASYoperate utförs cykler och oberoende inmatningar direkt på maskinen. I en grafisk meny kan
du välja cykler och laddas med stöd. Dessa inmatningar kan sparas i en lista (med undantag för
arbetsstycksknivar). När de sparade cyklerna och oberoende inmatningarna leder till önskat
resultat, kan man spela upp detta resultat med hjälp av upprepade starter.
Innan bearbetningen kan startas måste F,S,T aktiveras och spindeln kopplas in (gäller ej för grafik).
EASYoperate vid manuell drift:
• Vid inställning av komplexa maskiner kan vissa handlingar utföras på ett direkt och enkelt sätt.
T.ex. mätning och positionering av arbetsstycket.
• För att utföra enkla bearbetningar, som ofta föregås av ett bearbetningsprogram är en enkel
manövrering önskvärd. Bearbetningar är exempelvis grov- och finbearbetning av ytan, att göra
fästytor eller hål, osv.
• Uppspelning av sparade cykeluppgifter (Teach-in / Play-back).
Rekommendationer:
De G-funktioner som används i cyklerna, beskrivs ytterligare i avsnittet G-funktioner.beschrieben.
4-10-2002 MillPlus IT V510 121

EASYOPERATE
19.1 Att aktivera läge EASYoperate
I manuell drift laddas EASYoperate-funktionen via menyraden. Först visas huvudmenyn med
grundfunktionerna.
EASYoperate används för programmering av enkla bearbetningssteg för maskinen.
I läge EASYoperate kan man välja en cykel direkt och sedan genomföra den. När cykeln
genomförts avslutas den och återvänder systemet till huvudmenyn, eller till listan med hjälp av
skärmknappen "spara“.
Hinweis:
Om MillPlus har tillgång till svarvningsdrift (aktiveras via maskininställningsuppgifter
MC314) visas skärmtangenten "Fräsning Svarvning“. Med hjälp av denna tangent
kan man välja mellan fräsning och svarvning. I svarvningsläge visas de aktuella
svarvningscyklerna och funktionerna i menyn. Se kapitel EASYoperate huvudmeny
svarvning.
19.1.1 Att lämna EASYoperate
EASYoperate kan lämnas tillfälligt genom att välja en annan process. När processnivån "manuell
drift“ åter väljs öppnas EASYoperate där man lämnade den.
EASYoperate kan stängas av genom att trycka på menyknappen.
122 Heidenhain 4-10-2002

EASYOPERATE
19.2 EASYoperates grundfunktioner.
I läge EASYoperate visas två fönster på
bildskärmen:
Till vänster en lista, till höger huvudmenyn.
Lista:
De uppgifter som sparats (cykler och
oberoende inmatningar). Markören anger
aktuell position i listan.
Huvudmeny:
Grafiska valmöjligheter av tillgängliga
cykler. Den cykel som valts programmeras
med stöd och kan sedan genomföras
direkt och/eller sparas i listan.
Omkoppling mellan fräsnings- och svarvningsdrift. (beroende på maskin)
19.2.1 Lista - funktion
Listan aktiveras: markören i listan blir blå och kan flyttas med markörens
tangenter. I höger fönster visas detaljerad information, som hör till markörens
rad.
Handlingarna "Ändra, Kopiera och Radera“ genomförs på markörens aktuella rader eller block
(blåmarkerade).
Att markera ett block i listfunktionen:
Placera markören på önskad rad. Tryck på "Shift“ (håll den nedtryckt) och flytta markören uppåt
eller nedåt. Önskat block är nu markerat (bakgrunden är blå).
Markeringen hävs genom att trycka på tangenten ESC eller alla andra skärmtangenter med
undantag för "kopiera“ eller "radera“.
I en lista är det möjligt att beskriva både en fräsningsbearbetning och en svarvningsbearbetning.
Tillägg är endast möjliga i rätt svarvnings- eller fräsningsläge.
Ändringar kan genomföras rad för rad och felmeddelanden ges endast då det inte går att utföra en
rad.
Möjligheterna att kopiera eller radera rader är obegränsade.
4-10-2002 MillPlus IT V510 123

EASYOPERATE
I det vänstra fönstret tonas ett statusfönster in över listan. Här visas de modala
funktionerna.
Den rad som markören anger kan ändras. Ändringarna sker med samma
inmatningsmöjligheter som används vid originalinmatningarna.
När skärmtangent ”Radera markering“ aktiveras, raderas de markerade
raderna omedelbart.
Om skärmtangent ”Radera lista“ aktiveras, visas en ny skärmtangentrad med
frågan ”Ja/Nej“. Om du väljer ”Ja“ raderas hela listan.
När bildskärmstangenten ”Kopiera“ har tryckts ned, får bildskärmstangenten en
ny funktion: ”Lägg till“.
Flytta markören till önskat ställe, där kopian skall läggas till (bakom markören)
och tryck på ”Lägg till“.
Kopieringsfunktionen kan avbrytas med hjälp av ESC-tangenten.
Hoppar till huvudmenyn
124 Heidenhain 4-10-2002

EASYOPERATE
19.3 Val av cykel/oberoende inmatningar, start och/eller spara.
När en cykel (eller en oberoende inmatning) har valts och inmatningen har matats in, står följande
funktioner till förfogande:
En 2,5D grafiksimulation startas. En ny rad med bildskärmstangenter visar
ytterligare funktioner.
De tidigare inmatningar som tillhör till denna cykel (som startats eller sparats)
hävs.
Cykeln (eller den oberoende inmatningen) sparas i listan och manövreringen
återgår till huvudmenyn (med listan till vänster).
Cykeln (eller den oberoende inmatningen) sparas INTE i listan och
manövreringen återgår till huvudmenyn (med den oändrade listan till vänster).
Om en utförandecykel (mönster) väljs, står ytterligare bildskärmstangenter till förfogande:
Den aktuella positionen övertas i inmatningsfälten
Positionen kan matas in inkrementellt eller absolut per inmatningsfält.
Bläddringsrörelsen kan kontrolleras.
Efter inmatning av en definitionscykel går systemet automatiskt till menymönstret efter det att
skärmtangenterna ”spara“ eller ”tillbaka“ har använts. Vid övriga cykler förblir markören i
huvudmenyn på det sista valet.
19.3.1 Start utan sparande, sparande utan start
Start utan sparande
Med undantag för menyvalet är det i alla fall möjligt att starta med de värden som finns matats in i
inmatningsfältet.
OBS! Styrningen förlorar de inmatade värdena, om dessa inte sparas först.
Spara utan start
Det är möjligt att spara de inmatade värdena utan att starta.
OBS! De sparade cyklerna och de oberoende inmatningarna har inte testats för att kontrollera att
resultatet blir det rätta.
När värdena har sparats i listan, kan cyklerna och de oberoende inmatningarna utföras igen med
hjälp av en upprepad start.
4-10-2002 MillPlus IT V510 125

EASYOPERATE
19.4 Huvudmeny fräsningsdrift:
Valmöjligheter:
Mätning av material med sond
Inmatning av FSTM och verktygsmätningar
Definiera mätningspositioner
Kolvfräsning
Borrningsbearbetningar
Fickor
MDI-oberoende inmatning (DIN/ISO)
126 Heidenhain 4-10-2002

EASYOPERATE
19.5 Meny: mätning av arbetsstyckets nollpunkt
Valmöjligheter:
Vinkelmätning
Yttre mätning arbetsstycke
Inre mätning arbetsstycke
Positionsmätning arbetsstycke
Yttre mätning rät vinkel
Inre mätning rät vinkel
Mätning yttre cirkel
Mätning inre cirkel
G620
G622
G623
G621
G626
G627
G628
G629
Rekommendationer:
För ytterligare information se kapitlet verktyg.
19.5.1 Informationsfönster G62x-mätning
Efter hämtning av en G62x-funktion kan adressen I5= matas in.
När cykeln startas visas ett informationsfönster på vänster sida (över stödbilden): mätvärdena visas.
Fönstret kan stängas med hjälp av ESC-tangenten: stödbilden visas igen.
Kommentarer till adress I5= vid G620:
I5=0 Mätvärdena visas endast på bildskärmen.
I5=1 Mätvärdena sparas för en axeltransformering.
I5=2 Mätvärdena sparas för en rundaxelvridning
Den nivå där mätningen sker
Mätvärde för vinkeln
Inmatat börvärde
Avvikelse mellan mätvärdet och börvärdet i grader
eller mm/100mm
4-10-2002 MillPlus IT V510 127

EASYOPERATE
19.6 Menü: FST
Valmöjligheter:
Verktygsnummer med tillhörande M-
funktion (med en översikt över verktygen)
Matning och skärhastighet med tillhörande
M-funktion.
Laser eller TT130 mätningar (valbara över
MC854)
M-funktion. (med lista över M-
funktionerna).
Verktygsmätning:
Lasermätning (MC854=1)
Heidenhain TT130 (MC854=2)
Rekommendationer
För ytterligare information se kapitlet verktyg.
128 Heidenhain 4-10-2002

EASYOPERATE
19.7 Meny: mönster
Valmöjligheter:
Utförande på en plats
Utförande i krets
Utförande på en linje
Utförande i rektangel
Utförande i mönster
G779
G777
G771
G772
G773
Kommentarer till alla utförandecykler:
Endast tillgänglig i EASYoperate.
19.7.1 Absoluta – inkrementella inmatningar
Endast i utföringscyklerna är det möjligt att med hjälp av bildskärmstangenterna ”Ink / Avs” i förväg
avgöra inmatade positionsvärden, om värdet skall beräknas inkrementellt eller absolut.
Om värdet har kopplats om till inkrementellt, visas ett deltatecken bredvid adressen.
När ett värde matas in i fältet X, Y eller Z med hjälp av skärmtangenten ”Första
pos. övertagande“, då är detta värde automatiskt absolut.
4-10-2002 MillPlus IT V510 129

EASYOPERATE
19.8 Meny: planfräsning
Valmöjligheter:
Kolvfräsning
G730
Rekommendationer:
Om C2 inte programmeras, uppgår positionsbredd till 67% * verktygets diameter.Med hjälp av
adressen I1= kan bearbetningsstrategin bestämmas: meander, med mellanrörelser i snabbgång
eller med parallella banor.
19.9 Meny: hålbearbetning
Valmöjligheter:
Borrning / centrering
Djupborrning
Ursvarvning
Gänga med styrhylsa.
Endast tillgänglig i
EASYoperate.
Gänga utan styrhylsa.
Endast tillgänglig i
EASYoperate.
Rivning
Sänka bakåt
G781
G782
G786
G784
G794
G785
G790
Rekommendationer:
Gängskärning: om gängstigningen (F1) inte är programmerad, är frammatningen F.
130 Heidenhain 4-10-2002

EASYOPERATE
19.10 Meny: fickbearbetning
Valmöjligheter:
Grovslipning ficka
Grovslipning kretsficka
Grovslipning spår
Finslipa ficka
Finslipa kretsficka
Finslipa spår
G787
G789
G788
G797
G799
G798
Rekommendationer:
För ytterligare information beakta G-funktionen till valmöjligheterna.Om C2 inte programmeras, blir
positionsbredd lika med maskinkonstant MC720.
19.11 Meny: DIN / ISO
Såsom vid direkt MDI-inmatning, kan en
inmatning G, M, FST, osv. göras. Nu kan
denna inmatning sparas i listan.
Kommentarer placeras i listan med text inom
parantes.
4-10-2002 MillPlus IT V510 131

EASYOPERATE
19.12 Huvudmeny svarvdrift
19.12.1 Inkoppling av svarvdrift
Omkoppling mellan svarvning och fräsning.
En ny meny visas:
Välj svarvdrift.
När svarvdriften kopplas in, måste
bearbetningsnivån väljas:
G17 (normalinställning) eller G18.
Nu måste en start ske. På så sätt ställs maskinen in till svarvdrift.
I svarvdrift står svarvningscyklerna till förfogande
132 Heidenhain 4-10-2002

EASYOPERATE
19.12.2 Koppla in fräsdrift
Omkoppling mellan svarvning och fräsning.
En ny meny visas:
Välj fräsdrift.
När fräsdriften kopplas in, måste
bearbetningsnivån väljas:
G17 (normalinställning) eller G18.
Nu måste en start ske. På så sätt ställs maskinen in till fräsdrift.
I fräsdrift står fräsningscyklerna till förfogande
4-10-2002 MillPlus IT V510 133

EASYOPERATE
19.13 Meny: huvudmeny svarvdrift:
Valmöjligheter:
Inmatning FST
Flisning
Falsning
MDI oberoende inmatning
(DIN / ISO)
134 Heidenhain 4-10-2002

EASYOPERATE
19.14 Meny: FST
Valmöjligheter:
Verktygsbyte
Skärhastighet, inställning av frammatning
Bänksvarvvarvtalet, inställning av frammatning
Inklusive obalans
Maskinfunktioner
Uppgifter för verktyget (med M-funktion), konstant skärhastighet och bänkvarvtalet kan inmatas.
Arbetsstyckets obalans kan avgöras. (G691)
4-10-2002 MillPlus IT V510 135

EASYOPERATE
19.15 Meny: flisning
Valmöjligheter:
Längsgående flisning
Längsgående ursvarvning
Plan flisning
Plan ursvarvning
G822
G832
G823
G833
Exempel:
Cykel: längsgående flisning (G822)
136 Heidenhain 4-10-2002

EASYOPERATE
19.16 Meny: falsning
Valmöjligheter:
Axial falsning
Radial falsning
G842
G843
Exempel:
Cykel: axial falsning (G842)
4-10-2002 MillPlus IT V510 137

EASYOPERATE
19.17 Exempel i listan
Manövrering av meny: Lista: Kommentar:
G54 I1
Aktivera nollpunkt
T150 M67
Byt sonden
M19 D25
Orientera sonden
(Mät nollpunkt med sonden)
G622 Mätning
yttre hörn
G621 Mätning
position
I4=1 Hörnnummer
B3=10 Avstånd till hörnet
C1=10 Mätsträcka
I5=1 Spara inte mätvärdet
I1=-3
Mätriktning=verktygsaxel
C1=10 Mätsträcka
I5=1 Spara inte mätvärdet
138 Heidenhain 4-10-2002

EASYOPERATE
(Planfräsning)
T12 M67
T12 M67
F2000 S1000
M3
F2000 S1000 M3
G730
Kolvfräsning
G779
Bearbetning av
position
G730
Kolvfräsning
G779
Bearbetning av
position
Seitenlänge
Höhe und Sicherheitsabstand
Prozentuelle Schnittbreite
Radialer Sicherheitsabstand
Bearbeitung: Mäander
Startposition vom Abzeilen
4-10-2002 MillPlus IT V510 139

EASYOPERATE
140 Heidenhain 4-10-2002

20. Interaktiv konturprogrammering (ICP)
20.1 Allmänt
INTERAKTIV KONTURPROGRAMMERING (ICP)
ICP kan användas med nya eller redan befintliga program eller makron.
ICP kan användas med DIN/ISO och IPP.
Programmeraren börjar vid en viss punkt på konturen och bearbetar hela arbetsstycket, antingen
medurs eller moturs. Varje kontur beskrivs som en linjär eller cirkulär rörelse.
Efter detta första val erbjuds andra alternativ, till dess rörelsen är definierad. Därefter uppmanas du att
ange positionsdata.
Med ICP ritas varje kontur så snart dess position är känd och detta så snart du har tryckt på knappen
STORE. Så sker emellertid inte alltid. Om en kontur inte kan klassificeras omedelbart, förenas den
med efterföljande kontur, till dess tillräckliga positionsdata finns för att beräkna dess exakta position.
4-10-2002 MillPlus IT V510 141

INTERAKTIV KONTURPROGRAMMERING (ICP)
20.2 ICP-grafiksymbolmeny
ICP har en dynamisk menystruktur. Alternativen aktiveras eller blockeras, beroende på senast valda
alternativ.
ٱ
○
●
Medelpunkt
Ändpunkt
Hjälppunk
Huvudmenynivå
Meny för linjär rörelse
Meny för cirkulär rörelse i riktning medurs
Meny för cirkulär rörelse i riktning moturs
142 Heidenhain 4-10-2002

Meny för linjär rörelse vågrätt
INTERAKTIV KONTURPROGRAMMERING (ICP)
Meny för linjär rörelse lodrätt
Meny för rundning
Meny för skärningspunkt
4-10-2002 MillPlus IT V510 143

INTERAKTIV KONTURPROGRAMMERING (ICP)
20.3 Nya ICP-program
20.3.1 Gå in i ICP-läge
Nya program kan vara helt tomma, bortsett från rubrikraden. I detta fall uppmanas programmeraren
att mata in en startpunkt.
Ange värden för samtliga angivna parametrar, även om värdet är 0.
OBS!
En polposition som förprogrammerats med G9 iakttas inte i ICP. G9 måste bortväljas för ICP.
144 Heidenhain 4-10-2002

INTERAKTIV KONTURPROGRAMMERING (ICP)
20.3.2 Avsluta ICP
Avsluta ICP genom att trycka på Returnera flera gånger
oder
Du kan avsluta läget ICP INPUT när som helst under inmatning av data, men om du avslutar ICP
under pågående konturprogrammering kan följden bli ett felmeddelande när du åter går in i ICP.
Du måste då söka reda på och radera det eller de programblock som
20.4 Redigera befintliga program
När du använder ett befintligt program placerar du markören på det stället i programmet, där IPC skall
inledas.
Gå med markörtangenterna uppåt/nedåt i programmet. Det tillhörande kontursnittet återges i
grafikfönstret.
IPC söker igenom programavsnittet framför markörpositionen, efter en G64-funktion utan G63
(markören befinner sig i ett IPC-avsnitt av programmet). Om markören befinner sig utanför ett
G64-G63-område infogas dessa G-funktioner av IPC i efterföljande programblock.
Först kontrolleras programmet med avseende på om en framåtrörelse är programmerad åtminstone
för huvudnivåns adresser.
20.4.1 Ändra ett element
Välj ICP.
Välj programblock, t.ex. N8.
4-10-2002 MillPlus IT V510 145

INTERAKTIV KONTURPROGRAMMERING (ICP)
Konturelementet kan definieras på annat sätt, nu kan du t.ex. ändra ett adressvärde.
Ange adressvärden.
eller
Elementet lagras och konturen beräknas på nytt och visas.
146 Heidenhain 4-10-2002

INTERAKTIV KONTURPROGRAMMERING (ICP)
Har samtliga ändringar utförts i läge Ändra?
Nej??
Nästa element.
Ja?
OBS!
Vid vissa element (cirklar) finns det extra lösningsvarianter. Varianterna kan endast väljas i ”Byt
element”.
20.4.2 Lägg till element
Välj den plats där ett konturelement/block skall läggas till
4-10-2002 MillPlus IT V510 147

INTERAKTIV KONTURPROGRAMMERING (ICP)
Information:
Vid vissa element finns det flera inmatningsmöjligheter:
Välj möjligheter
20.4.3 Radera element
Välj det konturelement/block som skall raderas
OBS!
Du kan skapa icke-kontinuerliga konturer med hjälp av Radera block, Ändra eller Infoga. Det element
som ändrats, eller de följande elementen, visas med vit streckad linje.
20.4.4 Grafisk visning av konturen
Förminskning
Förstoring
Originalstorlek
148 Heidenhain 4-10-2002

INTERAKTIV KONTURPROGRAMMERING (ICP)
20.5 Programeringstips för ICP
20.5.1 Hjälpelement i ICP
Exempel
Linjer och cirklar kan definieras med hjälpelement, t.ex. tangenter eller cirklar. Med hjälpelementen är
det möjligt att räkna ut koordinater eller vinklar som saknas. De beräknade värdena anges alltid för
varje element.
Med funktionstangenten "lås koordin." fastläggs dessa beräknade värden. Sedan kan hjälpelementen
raderas och den önskade cirkeln eller linjen matas in på nytt.
Y
30
80
46
X
N100 G0 X-80 Y0
Startpunkt
N101 G64
välj ICP
N102 G2 I0 J0
Cirkel med medelpunkt
N103 G2 R17
Rundning (medsols)
N104 G1 X0 Y0 B1=-60 Hjälplinje med ändpunkt och vinkel, välj skärningspunkt 2
- Sätt markören på linje N103.
- Anvisning: x -57.211 y 55.918 Begynnelsepunkt (små bokstäver)
X -30.332 Y 52.536 Ändpunkt (Stora bokstäver)
I -45.054 J 44.036 R17 Medelpunkt och radie
- Fastlägg dessa koordinater med F7 "lås koordin.".
- Radera hjälplinjen N104 och cirkeln N103.
- Mata in programraderna N103 (cirkel med medelpunkt) och N104 på nytt:
N103 G2 I-45.054 J44.036
N104 G3 X-46 Y0 R46
N105 G63
Cirkel (medsols) med medelpunkt
Cirkel (motsols) med ändpunkt och radie
4-10-2002 MillPlus IT V510 149

INTERAKTIV KONTURPROGRAMMERING (ICP)
20.5.2 Hjälppunkter
Programmeringsalternativet "Hjälppunkt" i ICP ger dig en enkel lösning på problemet att definiera
axlarnas slutpunkter i komplexa konturer. Detta alternativ används när axelns slutpunkt är okänd. Så
snart axelns slutpunkt slås fast av nästa rörelse, eller de därefter, klassificeras den.
20.5.3 Erforderliga vinkelparametrar
Vissa linjära interpoleringsrörelser kräver en vinkelparameter (anges i förhållande till horisontalplanet).
20.5.4 Linje som skär cirkel
ICP ritar linjen genom cirkeln och skärningspunkterna (1 och 2) markeras. Programmeraren
uppmanas att välja rätt skärningspunkt.
20.5.5 Rundning
Rörelsen som föregår rundning kan definieras på valfritt sätt, även med en slutpunkt. Rundningen
definieras endast som en radie. Dess position, startpunkt och slutpunkt beräknas av ICP, så snart
tillräckliga data finns för att klassificera den.
150 Heidenhain 4-10-2002

INTERAKTIV KONTURPROGRAMMERING (ICP)
20.6 Exempel på ICP-programmering
Skapa först ett nytt program N111111 med startpunkt X0, Y0, Z0.
L1
X0
Y=12.7
Enter, Store
C1
I=12.7
J=12.7
Enter, Store
L2
C2 I = 76.2
J = 63.5
R = 7.94
Enter, Store
L3 B1 = -135 Enter, Store
C3 R = 10 Enter, Store
L4 X = 120
Y = 19.05
Enter, Store
C4 I = 96.2
J = 25
R = 12
Enter, Store
4-10-2002 MillPlus IT V510 151

INTERAKTIV KONTURPROGRAMMERING (ICP)
L5 X = 120
Y = 19.05
Enter, Store
C5 I = 114.3
J = 6.35
R = 12.7
Enter, Store
L6 X = 120.65
Y = 0
B1 = -135
Enter, Store
L7
C6 R = 1 Enter, Store
C7 I = 38.1
J = 0
R = 10
Enter, Store
C8 R = 1 Enter, Store
L8 X = 0
Y = 0
Enter, Store
152 Heidenhain 4-10-2002

INTERAKTIV KONTURPROGRAMMERING (ICP)
20.6.1 ICP-genererat program
N111111 (ICP-erstelltes PROGRAMM)
N1 G0 X0 Y0 Z0
N2 G64
N4 G1 X0 Y12.7
N5 G2 I12.7 J12.7 R1=0
N6 G1 R1=0
N7 G2 I76.2 J63.5 R7.94 R1=0
N8 G1 B1=-135
N9 G3 R10
N10 G1 X120 Y19.05 B1=0 I1=0 J1=2
N11 G3 I96.2 J25 R12 J1=1
N12 G1 X120 Y19.05 B1=0 I1=0 J1=2
N13 G2 I114.3 J6.35 R12.7 J1=1
N14 G1 X120.65 Y0 B1=-135
N15 G1 B1=180 J1=1
N16 G2 R1
N17 G3 I38.1 J0 R10 J1=1
N18 G2 R1
N19 G1 X0 Y0 B1=180
N3 G63
4-10-2002 MillPlus IT V510 153

INTERAKTIV KONTURPROGRAMMERING (ICP)
20.6.2 Alternativa metoder för ICP-programmering
Föregående exempel visade bara en möjlig metod för att programmera de enskilda rörelserna.
Samma resultat kan uppnås på olika sätt. De olika alternativen för att programmera en linje 1 och
cirkel 1 visas nedan:
X = 0
Y = 12.7
N4 G1 X0 Y12.
N5 G2 I12.7 J12.7 R1=07
I = 12.7
J = 12.7
1. Linje
som
tangent
I = 12.7 N4 G1 R1=0
J = 12.7 N5 G2 I12.7 J12.7 R12.7 R1=0
R = 12.7
2. Linje
med
hjälppunkt
X = 0
Y = 10
N4 G1 X0 Y10 I1=0 J1=2
N5 G2 I12.7 J12.7 R12.7 R1=0
I = 12.7
J = 12.7
R = 12.7
3. Linje
med vinkel
B1 = 90 N4 G1 B1=90 J1=2
N5 G2 I12.7 J12.7 R12.7 R1=0
I = 12.7
J = 12.7
R = 12.7
4. Linje,
lodrät
Y12.7 N4 G1 Y12.7 B1=90
N5 G2 I12.7 J12.7
I = 12.7
J = 12.7
154 Heidenhain 4-10-2002

INTERAKTIV DELPROGRAMMERING (IPP) / GRAPHIPROG
21. Interaktiv delprogrammering (IPP) / GRAPHIPROG
21.1 Allmänt
21.1.1 Inledning till interaktiv delprogrammering (IPP)
När du använder interaktiv delprogrammering måste du välja bland ett antal funktioner och
bearbetningsstrategier för att skapa ett program. I de flesta fall förutsätts ingen kännedom om DINprogrammering.
Förslagen i IPP-teknologin tas fram på basis av informationen i teknologidatabasen. Den information
som finns lagrad där, är baserad på din egen erfarenhet på arbetsplatsen. Se kapitlet om teknologi.
Varje funktion inleds med ett block, som innehåller funktionsbeskrivning och en identifikation. Du kan
när som helst växla mellan IPP- och DIN-programmering.
Du kan när som helst simulera bearbetningssekvensen medan du skapar ett program.
21.1.2 Förberedelser för IPP-programmering
- Teknologitabellerna måste innehålla tillämpliga data.
- Verktygstabellen måste visa en lista över de verktyg som används oftast.
OBS!
- Se alltid till att verktygsaxelns återgång i parameter E714 är tillräckligt stor för att förhindra en
kollision mellan verktyg och arbetsstycke eller fixtur.
- IPP-startmakron måste innehålla rätt data.
- Om verktygstabellen inte omfattar något lämpligt verktyg kommer IPP att skapa ett nytt
verktyg i denna tabell. Alla verktyg som skapas med hjälp av IPP skall läggas in i
verktygstabellen. M6 omsätts vid simulation till M67.
21.1.3 Programmeringsföljd för IPP
Nedan beskrivs hur du skapar ett nytt program i IPP:
1. Definiera först ett ämne.
2. Om du vill kan du också definiera den typ av fastspänningsanordning som används för
arbetsstycket.
3. Programmera arbetsstycket med hjälp av IPP-funktioner.
4. Välj funktion M30 för att avsluta programmet.
4-10-2002 MillPlus IT V510 155

INTERAKTIV DELPROGRAMMERING (IPP) / GRAPHIPROG
21.2 IPP-symboler grafikhuvudmeny
Borrbearbetningar
Programslut
Planfräsar och kantfräsar
Konturinmatning, gängfräsning
Ficka med och utan upphöjningar
Inrättning (material, Nollpunkt och klämning)
Hämta makro- eller huvudprogram
156 Heidenhain 4-10-2002

INTERAKTIV DELPROGRAMMERING (IPP) / GRAPHIPROG
21.3 IPP grafiksymbolmeny
4-10-2002 MillPlus IT V510 157

INTERAKTIV DELPROGRAMMERING (IPP) / GRAPHIPROG
158 Heidenhain 4-10-2002

INTERAKTIV DELPROGRAMMERING (IPP) / GRAPHIPROG
21.4 Nya IPP-program
21.4.1 Gå in i IPP-läge
Val Program
OBS!
Om du inte kan gå in i IPP: Kontrollera om approach mot referenspunkt skett för samtliga axlar och
om G19, G91, G182, G201, G64 eller G199 är aktiv.
21.4.2 Avsluta IPP
Att avsluta IPP.
OBS!
Om du avslutar IPP under pågående programmering, blir programmet inte komplett.
4-10-2002 MillPlus IT V510 159

INTERAKTIV DELPROGRAMMERING (IPP) / GRAPHIPROG
21.4.3 Mata in programdata
När bearbetningsoperationen definierats med hjälp av funktion, visas fönstret för datainmatning, med
de adresser som behövs för fullständig definition.
Ett värde måste anges för varje adress. För många adresser finns redan ett värde föreslaget.
Lagring av inputvärden och angivelse nästa datainput.
Lagring av inputvärden avslutning datainput.
OBS!
Gå tillbaka utan att spara data.
Om du avslutar IPP under pågående programmering, blir programmet inte komplett. Den funktion
som påverkas måste då raderas och sedan programmeras om på nytt.
160 Heidenhain 4-10-2002

INTERAKTIV DELPROGRAMMERING (IPP) / GRAPHIPROG
21.4.4 Lista över IPP-program
Programfönstret visar bara namnen på de funktioner som använts i delprogrammet.
21.5 Redigera IPP-program (ändra block
4-10-2002 MillPlus IT V510 161

INTERAKTIV DELPROGRAMMERING (IPP) / GRAPHIPROG
21.5.1 Ändra funktioner
Välj funktion...
Funktionen kan definieras på annat sätt.
162 Heidenhain 4-10-2002

Exempelvis kan man nu ändra ett adressvärde.
Mata in adressvärden.
INTERAKTIV DELPROGRAMMERING (IPP) / GRAPHIPROG
Funktionen skapas genast.
Omprövning av ändringar med grafiken.
4-10-2002 MillPlus IT V510 163

INTERAKTIV DELPROGRAMMERING (IPP) / GRAPHIPROG
Har alla ändringar genomförts i programmet?
Om inte, välj nästa funktion.
Nästa feature.
OBS!
Om en feature ändras inom ett IPP-programblock, måste hela IPP-programblocket gås igenom med:
Genomförda ändringar övertas i IPP-programblockets efterföljande features.
164 Heidenhain 4-10-2002

INTERAKTIV DELPROGRAMMERING (IPP) / GRAPHIPROG
21.5.2 Infoga funktion
Vid tillfogande av en IPP-feature sätts denna in på den utvalda platsen.
Välj infogningsplats för funktionen.
Definition av en feature och input programdata.
OBS!
Vid fickfräsning föreslås makronummer 8000. Ändra makronumret om detta makronummer redan
finns.
21.5.3 Radera en funktion
När du raderar en IPP-funktion, raderas också alla tillhörande instruktioner i programmet.
funktionsblocket och välja den funktion som skall raderas.
Välj den funktion som skall raderas
Den valda funktionen raderas omedelbart.
21.5.4 Välj verktyg under ändring
4-10-2002 MillPlus IT V510 165

INTERAKTIV DELPROGRAMMERING (IPP) / GRAPHIPROG
Välj verktyg.
Kopiera verktyg i dialogrutan.
21.5.5 Grafisk visning av kontur (testkörning)
Kontrollerar snabbt att delprogrammet har rätt ordningsföljd och är korrekt.
Gå tillbaka till inmatning.
21.5.6 Verkställa IPP-program
Innan ett delprogram verkställs måste operatören:
Söka igenom programmet efter E6=E7 och manuellt ändra denna parameter till E6=6.Vor der
21.5.7 Omsättning bearbetningsyta G17 G18
Program etableras inom IPP i princip i bearbetningsytan G17 (XY-ytan).
Om bearbetningen i maskinen sker i bearbetningsytan G18 (XZ-ytan), måste programmet först
omsättas från G17 till G18. Även omsättning åt andra hållet är möjlig.
Editering kan dock endast ske i G17.
166 Heidenhain 4-10-2002

21.6 Anvisningar för IPP-programmering
INTERAKTIV DELPROGRAMMERING (IPP) / GRAPHIPROG
21.6.1 Att använda ICP för att definiera konturer
När du valt ett av alternativen för den fritt designade fickans kontur, eller när du har valt en
konturförsänkning, laddas ICP automatiskt.
Programmet kontrolleras först, för att se om någon längsrörelse programmerats för X- respektive
Y-axeln. Om så inte har skett, uppmanas användaren att ange en längsrörelse.
21.6.2 IPP-förslag
De förslag som genereras under datainmatning i IPP är baserade på de tabelldata som finns lagrade i
CNC (verktygs- och teknologitabeller) och i ett särskilt startmakro för IPP. De förslag som ges i IPPstartmakrot
kan anpassas efter individuella behov.
21.6.3 Maximala matnings- och axelhastigheter
De matnings- och axelhastigheter som föreslås i IPP-operationen beräknas utifrån de data som finns i
teknologitabellerna. Om begränsningarna för det maskinverktyg som används inte tas med i
beräkningen i denna process, kan det hända att de föreslagna matnings- och axelhastigheterna
överskrider de maximala värdena för det aktuella verktyget.
Maskinkonstantfilen omfattar högsta tillåtna värden för inmatningshastighet och axelhastighet för
denna verktygsmaskin.
Därför skall de data som lagras i teknologitabellerna ta hänsyn till begränsningarna för de verktyg som
används.
21.6.4 Optimera programmerings- och bearbetningstiden
1. Förborra borrhål, byt verktyg och borra. Upprepa för varje borrhål.
2. Förborra samtliga borrhål, byt verktyg och borra färdigt samtliga hål.
OBS!
Bestäm alltid vilken optimeringsstrategi du skall använda före IPP-programmeringen - aldrig efter!
21.6.5 Ändra IPP-program med DIN-redigeraren
Vi råder dig att ändra alla IPP-genererade program med hjälp av IPP. Om detta inte är möjligt, eller
önskvärt, är det enkelt att ändra program manuellt, tack vare att IPP genererar program med
standard-DIN-kod.
Manuella programändringar går förlorade om en funktion, som ändrats manuellt, senare modifieras i
IPP-läget "Ändra block". Orsaken är den, att IPP raderar hela funktionen och återskapar den.
4-10-2002 MillPlus IT V510 167

INTERAKTIV DELPROGRAMMERING (IPP) / GRAPHIPROG
168 Heidenhain 4-10-2002

PROGRAMSTRUKTUR OCH BLOCKFORMAT
22. Programstruktur och blockformat
22.1 Programutdrag
%PM9001
N9001
N1 G17 S630 T1 M6
N2 G54
N3 G0 X60 Y30 Z-8 M3
N4 G1 Z-10 F50
N5 G43 X80 F100
N6 G42
:
M30
22.2 Minnesidentifikation
Huvudprogram: Programnummer.PM eller %PM
Underprogram: Programnummer.MM eller %MM
22.3 Programnummer
N1 - N9999999
22.4 Programblock
Ett programblock består av flera programord (högst 255 tecken). Varje adress kan
endast användas en gång i programblocket.
1 Blocknummer N1
2 Geometriska kommandon G17 S630
3 Teknologiska kommandon (S,F,T,M) T1 M3
Totalt
N1 G17 S630 T1 M3
22.5 Blocknummer
N1 - N9999999
Blocknumrens ordningsföljd är oväsentlig.
Blocken verkställs i den programmerade ordningsföljden.
22.6 Programord
Adress, tecken, tal
(positivt tecken kan utelämnas)
Positivt ord X21.43
Negativt ord
Y-13.8
Indexerat ord
Beräknat ord
22.7 Inmatningsformat för axeladresserna
X1=15.3
Z=12.5+30
Y=2^5
Y=sqrt(25)
Metrisk 6.3 X123456.789
Tum 5.4 X12345.6789
4-10-2002 MillPlus IT V510 169

INMATNINGSFORMAT FÖR AXELADRESSERNA
170 Heidenhain 4-10-2002

SNABB LÄNGSRÖRELSE G0
23. G-Funktionen
23.1 Snabb längsrörelse G0
N... G0 [axelkoordinater]
Parametrar
Exempel
N... G0 X25 Y15 Z30 Samtidig förflyttning i huvudytan XY, sedan i verktygsaxeln Z
OBS!
Vid starten av ett program och efter ett byte av verktyg eller svängkrona måste varje aktiva axel
programmeras in i en programrad som beskriver maskinrörelserna i processen. Varje axel är på så
sätt i startposition.
Positioneringslogik avgör ordningsföljden för längsrörelserna vid snabba längsrörelser.
Verktygsrörelse: till arbetsstycke G17,18,19
från arbetsstycke G17,18,19
Första axelrörelse 4.+5 4.+5 4.+5 Z Y X
Andra axelrörelse X+Y X+Z Y+Z X+Y X+Z Y+Z
Tredje axelrörelse Z Y X 4.+5. 4.+5. 4.+5.
4-10-2002 MillPlus IT V510 171

LINJÄR INTERPOLERING G1
23.2 Linjär interpolering G1
Parametrar
Linjär interpolering i huvudplanet:
N.. G1 {X..} {Y..} {Z..} {F..}
3 D-interpolering:
N.. G1 X.. Y.. Z.. {F..}
En rotationsaxel:
N.. G1 {A..} {B..} {C..} {A40=..} {B40=..} {C40=..} {F...}
Flera rotationsaxlar:
N... G1 {X..} {Y..} {Z..} {A..} {B..} {C..} {A40=..} {B40=..} {C40=..} {F...}
Exempel
1. 3 D-interpolering
:
N14 G0 X10 Y5 Z20
N15 G1 X20 Y10 Z40 F100
Samtidig förflyttning av axlarna
172 Heidenhain 4-10-2002

LINJÄR INTERPOLERING G1
Programmering av rotationsaxlar, med och utan linjär axel
En rotationsaxel och en linjär axel:
Z- och C-axel
(X- och A-axel)
(Y- och B-axel)
Gänga på en cylindrisk yta:
:
N10 G18
N11 T1 M6 S2000 F200
N13 G1 Y18
N14 Z20 C3600 C40=18
N15 G0 Y25
:
Verktygsbyte
N12 G0 X0 Z80 Y22 C0 M3
Positionering verktyg
Spiralfräsning, 10 varv
4-10-2002 MillPlus IT V510 173

LINJÄR INTERPOLERING G1
Linjär axel med extra rotationsaxlar:
C40=.. (mittre vägradie)
C40= (Rb+Re):2
Rb (startradie)
Re (slutradie)
Spiral:
N11 G54
N12 G0 X0 Y5 Z3 C0 S200 M3
N13 G1 Z-2 F100
N14 Y29 C1440 C40=17 F200
N15 G0 Z100
Nollförskjutning
Begynnelseläge approach
Spiralfräsning, 4 varv
N10 G17 T1 M6
Verktygs
Anmärkning:
MASKINER MED KINEMATISK MODELL
I maskiner med en kinematisk modell beräknas vridaxelradien automatiskt. A40=, B40= eller C40=
behöver ej längre programmeras. Den nya möjligheten programmeras över G94 F5=1.
174 Heidenhain 4-10-2002

CIRKEL MEDURS/MOTURS G2/G3
23.3 Cirkel medurs/moturs G2/G3
Full cirkel:
N.. G2/G3 [mittpunkt]
Cirkelbåge mindre än eller lika med 180°:
N.. G2/G3 [slutpunkt] R..
Cirkelbåge större än 180°:
N.. G2/G3 [mittpunkt] [slutpunkt]
N.. G2/G3 [mittpunkt] B5=..
2.5D-interpolering:
N... G2/G3 [mittpunkt] [slutpunkt för cirkelbågen] [slutpunkt linjär- eller rotationsaxeln]
Spiral:
N... G2/G3 [mittpunkt] [slutpunkt för cirkelbågen] [slutpunkt på linjär- eller rotationsaxeln]
[stigning]
N... G2/G3 [mittpunkt] [stigning] B5=...
Parametrar G2 / G3
Exempel
Cirkelbåge mindre än eller lika med 180°
N10 G1 X55 Y25 F100
N20 G3 X45 Y35 R10
Linjär förflyttning
Cirkels moturs
4-10-2002 MillPlus IT V510 175

CIRKEL MEDURS/MOTURS G2/G3
Cirkelbåge större än 180°
Mittpunktskoordinater:
G17
N.. G2/G3 I.. J..
G18
N.. G2/G3 I.. K..
G19
N.. G2/G3 J.. K..
Absoluta mittpunktskoordinater (G90):
Mittpunktskoordinaterna är beroende av programmets nollpunkt.
Inkrementella mittpunktskoordinater (G91):
Mittpunktskoordinaterna är beroende av startpunkten.
Polära mittpunktskoordinater
N.. G2/G3 L3=.. B3=.. (G17/G18/G19)
176 Heidenhain 4-10-2002

CIRKEL MEDURS/MOTURS G2/G3
Slutpunktskoordinater:
Kartesianska slutpunktskoordinater
G17
N.. G2/G3 X.. Y..
G18
N.. G2/G3 X.. Z..
G19
N.. G2/G3 Y.. Z..
Absoluta slutpunktskoordinater (G90):
Slutpunktskoordinaterna är beroende av programmets nollpunkt.
Inkrementella slutpunktskoordinater (G91):
Slutpunktskoordinaterna är beroende av startpunkten.
Polära slutpunktskoordinater:
Slutpunktskoordinaterna är beroende av programmets nollpunkt.
N.. G2/G3 L2=.. B2=.. (G17/G18/G19)
4-10-2002 MillPlus IT V510 177

CIRKEL MEDURS/MOTURS G2/G3
Slutpunktskoordinaterna är beroende av startpunkten.
N.. G2/G3 L1=.. B1=.. (G17/G18/G19)
Cirkelbågens vinkel:
N2.. G2/G3 B5=..
(G17/G18/G19)
Cirkelbåge som inte ligger i huvudplanet
Cirkelbåge mindre än eller lika med 180°:
N2.. G2/G3 [slutpunktskoordinater för de linjära axlarna] R..
N2.. G2/G3 [kartesianska koordinater för cirkelns mittpunkt]
Cirkelbåge större än 180°:
N2.. G2/G3 [kartesianska koordinater för slutpunkten och cirkelns mittpunkt]
Det går inte att använda radiekorrigering.
178 Heidenhain 4-10-2002

Cirkulär rörelse med samtidig rörelse i en tredje axel (2.5D)
Cirkel i huvudplanet:
N.. G2/G3 [cirkeldefinition] [verktygsaxel]
Plan G17 G18 G19
Verktygsaxel Z Y X
CIRKEL MEDURS/MOTURS G2/G3
Cirkel som inte ligger i huvudplanet:
N.. G2/G3 [kartesianska koordinater för slutpunkt och cirkelns mittpunkt] [verktygsaxel]
Plan G17 G18 G19
Slutpunkt X..Y.. X..Z.. Y..Z..
Mittpunkt I..J.. I..K.. J..K..
Verktygsaxel Z Y X
Spiralinterpolering
Plan G17 G18 G19
Verktygsaxel Z Y X
Mittpunkt I..J.. I..K.. J..K..
/ / /
B3=..L3=.. B3=..L3=.. B3=..L3=..
Cirkelbågens vinkel B5=.. B5=.. B5=..
Spiralens stigning K J I
Värdet för (B5=) kan ligga mellan 0 och 999999 grader (ca 2 777 rotationer)
Plan G17 G18 G19
Verktygsaxel Z Y X
Cirkelns slutpunkt X..Y.. X..Z.. Y..Z..
Mittpunkt I..J.. I..K.. J..K..
Spiralens stigning K J I
Absoluta koordinater
N82000
N1 G17
N2 G98 X0 Y0 Z10 I60 J60 K-30
N3
N4 G0 X0 Y0 Z-10
N5
N6 G1 X42.5 Y10.867 F200
N7 G3 X19 Y25 I35 J20
N8
N9 G0 Z100 M30
Linjär förflyttning
Cirkel moturs
4-10-2002 MillPlus IT V510 179

CIRKEL MEDURS/MOTURS G2/G3
Inkrementella koordinater
N82001
N1 G17
N2 G98 X0 Y0 Z10 I60 J60 K-30
N3
N4 G0 X0 Y0 Z-10
N5
N6 G1 X42.5 Y10.867 F200
N7 G91
N8 G3 X-23.5 Y14.133 I-7.5 J9.133
N9
N10 G0 Z100 M30
Linjär förflyttning
Inkrementell måttprogrammering
Cirkel moturs (inkrementell)
N82030
N1
N2 G17
N3 G98 X-10 Y-10 Z10 I80 J80 K-30
N4
N5 G0 X0 Y56.568 Z0
N6 G1 F200 B1=-45 L1=25
N7 G2 B1=-45 B3=45 L1=30 L3=40
N8 G1 B1=-45 L1=25
N9
N10 G0 Z100 M30
Grafikfönster-definition
Cirkel medurs
180 Heidenhain 4-10-2002

N82040
N10 G17 T1 M6
Bearbetningsyta, verktygsbyte
N11 G0 X40 Y40 Z1.5 S400 M3
N12 G1
N13 G43 Y61 F120
Radiekorrigering verktyg till ändpunkt
N14 G42
Radiekorrigering verktyg höger
N15 G2 I40 J40 K1.5 B5=4320 Cirkel medurs (gänga)
N16 G40
Annullera korrigering verktygsradie
N17 G1 Y40
N18 G0 Z100 M30
CIRKEL MEDURS/MOTURS G2/G3
N10 G1 X30 Y30 F500
N11 G2 I40 J20 B5=120
Cirkel medurs
N85770
N1 G17
N2 G54
N3 G98 X20 Y50 Z10 I-100 J-100 K-20
N4
N5
N6 S650 T1 M6
Verktygsbyte
N7 G0 X0 Y-25 Z5 M3 Axel Ett åt höger; snabbgång
N8 G1 Z-2 F100
Kör bearbetningsdjup
N9 G2 X0 Y25 Z-7 I0 J0 F200 Cirkel medurs
N10 G1 Z5
Frikörning verktyg
N11
N12
N13 M30
4-10-2002 MillPlus IT V510 181

G4 UPPEHÅLLSTID
23.4 G4 Uppehållstid
Imatning av en uppehållstid (tid eller antal varv) i utförandet av ett program.
Format
G4 X.. eller D.. eller D1=..
Tips och användning
Imatning av värde
Uppehållstid (D):
Varv (D1=): 0 - 9.9
Exempel:
N50 G4 X2.5
N60 G4 D2
0,1 - 900 sekunder (15 minuter)
Denna rad ger en uppehållstid på 2,5 sekunder mellan två
arbetsomgångar.
Denna rad ger en uppehållstid mellan två arbetsomgångar
som uppgår till två varv med spindeln.
182 Heidenhain 4-10-2002

SPÅRNINGSINTERPOLERING G6
23.5 Spårningsinterpolering G6
Spårningsinterpoleringen gör att programmeraren kan skapa en enhetlig och jämn kurva, genom att
ange ett fåtal punkter.
Format med Bezier-spårning
Spår med tre toppunkter:
G6 X61=.. Y61=.. Z61=.. X62=.. Y62=.. Z62=.. X.. Y.. Z
Spår med två toppunkter och konstanta tangenter mot spåret:
G6 X62=.. Y62=.. Z62=.. X.. Y.. Z..
Spår med konstant kurvatur mot föregående spår:
G6 X.. Y.. Z..
Parametrar
Bezier-spår
Format med kubformade spår
Spår med alla koefficienter definierade:
G6 X51=.. Y51=.. Z51=.. X52=.. Y52=.. Z52=.. X53=.. Y53=.. Z53=..
Spline mit konstanter Tangente mit der vorherigen Spline:
G6 X52=.. Y52=.. Z52=.. X53=.. Y53=.. Z53=..
4-10-2002 MillPlus IT V510 183

SPÅRNINGSINTERPOLERING G6
Spår med konstant tangent mot föregående spår:
G6 X53=.. Y53=.. Z53=..
Parametrar
Exempel
Kubformade spår
X51=, Y51=, Z51=
X52=, Y52=, Z52=
X53=, Y53=, Z53=
Bezier-spår
Första spåringskoefficient
Andra spåringskoefficient
Tjedje spåringskoefficient
N17001 (Spår Kurva)
N1 G98 X2 Y-6 Z-2 I10 J10 K10
N2 G17
N101 G0 X0 Y0 Z0 F500
Begynnelseläge approach (P1)
N102 G6 X1 X61=0.3 X62=0.7 Y1 Y61=0.3 Y62=0.7 Z0.001 Z61=0 Z62=0 Första element. Rät linje.
Tangerar P1-P2 och P3-P4. Ändpunkt är P4. Alla koordinater
måste föras in. Välj därför en rät linje.
N103 X2 Y1.001 Z0
Kurva går genom P5
N104 X3 Y0 Z0.001
Kurva går genom P6
N105 X4 Y1 Z0
Kurva går genom P7.Om kurvan inte är som önskas, måste fler
punkter tillfogas.
N106 X6 X62=5.7 Y2 Y62=2 Z0.001 Z62=0 Kurva går genom P9 och tangerar linjen P8-P9.
N107 X8 X61=6 X62=7.5 Y0 Y61=1.5 Y62=0 Z0 Z61=0 Z62=0.001 Ny kurva med skarp
övergång definieras. Det första kurvelementet börjar i P9 och
tangerar P9-P10 och P11-P12. Ändpunkt är P12.
N108 X10 X61=8.5 X62=10 Y2 Y61=0 Y62=1.5 Z0.001 Z61=0.001 Z62=0 Ny kurva med tangentiell
övergång definieras. Det första kurvelementet börjar i P12 och
tangerar P12-P13 och P14-P15. Ändpunkt är P15. Genom att
ändra avståndet P14-P15 kan kurvradien i P15 anpassas.
N109 G0 X0 Y0 Z0
N110 M30
OBS!
Vid G6 måste likadana koordinater i två block kunna särskiljas (Z0 och Z0.001)
184 Heidenhain 4-10-2002

VRIDA BEARBETNINGSPLAN G7
23.6 Vrida bearbetningsplan G7
Format
Parameter
Programmering av vridet bearbetningsplan för maskiner med fyra eller fem axlar.
Med funktionen "Vrida bearbetningsplan" kan bearbetningsplanet vridas. Den bearbetning som har
programmerats på ett huvudplan (G17, G18) kan då utföras på det vridna bearbetningsplanet.
Verktygsaxlarna orienterar sig vinkelrätt mot det nya planet.
Med G7-funktionen definieras och utförs vridningen av bearbetningsplanet.
N.. G7 {A5=.. | A6=..} {B5=.. | B6=..} {C5=.. | C6=..} {A7=..} {B7=..} {C7=..} {B47=..} {L1=..} {L..}
Tillhörande funktion
FÖRBJUDNA G-FUNKTIONER NÄR G7 ÄR AKTIVERAD
När G7 är aktiverad får följande (modala) G-funktioner inte aktiveras:
G6, G9, G19, G41, G42, G43, G44, G61, G64, G73, G141, G182, G197, G198, G199, G200, G201,
G203, G204, G205, G206, G207, G208
Om G7 kopplas in, får inte följande (modala) G-funktioner med adresserna nedan vara aktiva:
G54 I1 B4=... och G93 B4=...
ICKE TILLÅTNA G-FUNKTIONER INOM G7
Följande G-funktioner är inte tillåtna när G7 är aktiverad:
G6, G19, G182
FÖRBJUDNA G-FUNKTIONER NÄR G7 AVAKTIVERAS
När G7 avaktiveras får följande (modala) G-funktioner inte aktiveras:
G9, G41, G42, G43, G44, G61, G64, G73, G141, G197, G198, G199, G200, G201, G203, G204,
G205, G206, G207, G208
Om någon av dessa icke tillåtna G-funktioner aktiveras visas felmeddelandet P77 "G-funktion och
Gxxx icke tillåtna."
Funktionssätt
Modalt
4-10-2002 MillPlus IT V510 185

VRIDA BEARBETNINGSPLAN G7
Observera om användning
G7-FUNKTION
Det fritt programmerbara bearbetningsplanet definieras med den nya G7-funktionen:
Det nya planet aktiveras med originalnollpunkten.
Verktyget orienterar sig vinkelrätt mot det nya planet. Vilka axlar som rör sig beror på
maskinkonfiguration och programmering.
Bilden visar koordinaterna för det nya (vridna) planet.
Den manuella driften orienterar sig efter det nya planet.
Rymdvinkel
A5=, B5=, C6= Definierar den absoluta vinkeln, varvid bearbetningsytan vrider sig kring
motsvarande positiva axel.
A6=, B6=, C6= Definierar den inkrementella vinkeln, varvid bearbetningsplanet vrider sig
kring motsvarande positiva axel.
Värdet ligger mellan -359.999 och 359.999 [grader]
NYDEFINIERA BERARBETNINGSPLAN
Vridningen av bearbetningsplanet kan definieras på två sätt:
- Programmering med parametrar för A5=, B5= eller C5=. Då definieras den absoluta
vridningen kring motsvarande positiva axlar. Vridningen utföres enligt följande::
1. Den aktiva G7-vridningen upphävs
2. C5= Vridning kring den maskinfasta positiva Z-axeln
3. B5= Vridning kring den positiva Y-axeln
4. A5= Vridning kring den positiva X-axeln
- Programmering med parametrar för A6=, B6= eller C6=. Då definieras den inkrementella
vridningen kring motsvarande positiva axlar. Vridningen utföres enligt följande:
1. C6= Vridning kring den aktuella G7-positiva Z-axeln
2. B6= Vridning kring den aktuella G7-positiva Y-axeln
3. A6= Vridning kring den aktuella G7-positiva X-axeln -
Programmeringen är inte beroende av maskinkonfigurationen. Planets vridning beräknas i relation till
den aktuella nollpunkten. Rörelsen är beroende maskinkonfigurationen.
186 Heidenhain 4-10-2002

HÄMTNING AV EN BERÄKNAD VINKELPOSITION
A7=, B7=, C7=
VRIDA BEARBETNINGSPLAN G7
Innehåller numret för E-parametern, i vilken den framräknade vinkeln ställs
in till motsvarande roterande axel.
B47= Innehåller numret för E-parametern, i vilken den framräknade vinkeln ställs
in till huvudplanet.
VRIDA VERKTYG LODRÄTT MOT DET DEFINIERADE PLANET
G7-vridrörelsen sker interpolärt med snabbgång. Verktygsaxeln vrids mot det definierade planet.
Vilka axlar som rör sig är beroende av rörelsesättet L1=:
- L1=0De roterande axlarna rör sig ej (standardinställning).
Anmärkning:
Vridningsrörelsen kan här utföras med E-parametern som laddats med A7=, B7= eller C7=.
I detta fall måste denna rörelse programmeras manuellt.
- L1=1 Endast de roterande axlarna interpolerar, de linjära axlarna rörsig inte.
- L1=2 De roterande axlarna interpolerar och de linjära axlarna utför en utjämningsrörelse.
På så vis förblir verktygsspetsen i samma läge i förhållande till arbetsstycket.
WERKZEUGLÄNGENAUFMAß (L)
Wenn die Schwenkbewegung um die Werkzeugspitze stattfindet (L1=2), definiert L ein Aufmaß in der
Werkzeugrichtung, zwischen dem programmierten Endpunkt und der Werkzeugspitze.
AVAKTIVERA G7-FUNKTIONEN
Effekten från G7 förblir aktiv till dess att G7 avaktivera. G7 avaktiveras genom programmering av G7
utan parameter eller "G7 L1=1"-positionering av de roterande axlarna mot arbetsstyckets nollpunkt.
G7 neutraliseras inte genom M30 eller . När controllern har aktiverats är G7
fortfarande aktiverad. Du kan då flytta till G7-planet. Efter referenspunktsförflyttning eller neutraliseras G7.
Obs!
Vid start av alla program med G7 rekommenderar vi att du programmerar en G7 utan parameter. På
så vis återställs alltid planet vid programstart (avbrott inom den vridna planet och nystart). Utan denna
inledande G7, utförs den första delen av programmet på det vridna planet istället för det icke vridna
planet.
Denna programmering liknar programmeringen med G17/G18 - olika nollpunkter eller olika verktyg.
ROTERANDE AXLAR
De roterande axlarna kan vanligen programmeras i det vridna planet. Programmeraren ansvarar för
att positionerna för de roterande axlarna stämmer överens med G7-vridningen.
ABSOLUTPOSITION G74
När G7 är aktiverad, hänför sig "absolutpositionen" för G74 till maskinkoordinaterna. Dessa är
desamma som i in V3.3x.
GRAFIK
Grafiken visar G7-planet som huvudvy. Bildskärmen förnyas när G7 är aktiverad.
När G7 är aktiverad visas positionen mellan verktyg och verktygsstycke.
SKÄRM
När G7 är aktiverad visas en gul ikon efter verktygsnumret på skärmen. Genom ett gement "p" till
höger om "axelbokstäverna" ser du om positionen visas i det sneda bearbetningsplanet eller i
maskinkoordinaterna. Bearbetningsstatus utökas med det aktuella läget för den inprogrammerade
G7-rymdvinkeln.
4-10-2002 MillPlus IT V510 187

VRIDA BEARBETNINGSPLAN G7
I snabbtangentsgruppen för jogdriftssätt visas en ny snabbtangent (jog i G7-planet). Med denna
snabbtangent kan du växla mellan det sneda bearbetningsplanet och maskinkoordinaterna. När
positionen anges i maskinkoordinater, visas verktygsspetsen faktiska läge.
VERKTYGSBYTE
När G7 är aktiverad är verktygsbyte inte tillåtet (felmeddelande). G7 måste först väljas bort. För att
efter verktygsbyte kunna arbeta vidare i det sneda bearbetningsplanet måste G7 väljas igen.
Exempel:
N100 G7 B5=45 L1=1
N110 T14
..
N200 G0 Z200
N210 G7 B5=0 L1=1
N220 M6
N230 G0 X.. Y.. Z..
N240 G7 L1=1 B5=45
(plan ställs in)
(förval av verktyg)
(verktygsaxeln dras tillbaka)
(G7 väljs bort)
(verktygsbyte)
(snabbgång till ny startposition)
(huvudet vrids åter till G7-planet)
BYTE AV PALL, SVÄNGHUVUD ELLER VERKTYG
När G7 är aktiverad kan byte av pall, svänghuvud eller verktyg inte genomföras. Ett felmeddelande
visas och programmet måste avbrytas. G7 måste avaktiveras innan byten kan ske.
VRIDA BEARBETNINGSPLANET MED M53/M54
Vid blandad drift med G7 och M53/M54 måste svänghvudspositioneringen M53/M54 med M55 väljas
bort innan programmering av G7. Då väljs i vissa fall den aktiva huvudförskjutningen bort.
FÖRBJUDNA M-FUNKTIONER, NÄR G7 ÄR AKTIVERAD
När G7 är aktiverad får följande M-funktioner inte vara aktiva:
M53, M54
FÖRBJUDNA M-FUNKTIONER INOM G7
Följande M-funktioner är inte tillåtna när G7 är aktiverad:
M6, M46, M53, M54, M60, M61, M62, M63,
FELMEDDELANDE
P77 G-funktion och Gxxx är inte tillåtet
Detta felmeddelande anger vilken kombination av G-funktioner som inte är tillåtna. Exempel:
om G7 programmeras när G41 är aktiv, ges felmeddelandet P77 'G-funktion och G41 inte
tillåtet'.
P306 Plan inte klart definierat
G7-planet är definierat med en blandning av absoluta vinklar (A5=, B5=, C5=) och inkrementella
vinklar (A6=, B6=, C6=).
Lösning: Använd enbart absoluta eller inkrementella vinkar. Om så krävs kan flera
G7-definitioner med inkrementella vinklar definieras efter varandra.
P307
Programplan inte nåbart
Den definierade G7-snedställningen kan inte erhållas p.g.a. begränsat utrymme för roterande
axel.
188 Heidenhain 4-10-2002

VRIDA BEARBETNINGSPLAN G7
MASKINKONSTANTER
MC 312 Fritt bearbetningsplan (0=av, 1=på)
Aktiverar det fria bearbetningsplanet. G7-funktion kan programmeras.
MC 755 Fritt bearbetningsplan: Vridning (0=Koord.kryss,1=axlar)
Om den önskade vridningen av bearbetningsplanet stämmer överens med vridningen hos en
roterande axel, kan du här ställa in vilken som ska vridas - den aktuella roterande axeln eller
koordinatkrysset.
Ex. på en maskin (med faktisk C-axel) ger programmeringen G7 C5=30 och MC755=0 en
vridning av koordinatkrysset med -30° och MC755=1 en vridning av C-axeln på 30°.
Exempel 1
Arbetsstycke med snett bearbetningsplan.
N10 G17
Definiera bearbetningsplan
N20 G54
Nollpunktsförskjutning
N30 M55
Välja bort M53/M54
N40 G7 L1=1
Återställa G7
N..
N100 G81 Y1 Z-30
Definition av borrcykel
N110 G79 X40 Z0
Borra första hålet i det vågrätta planet
N120 G79 X90
Borra andra hålet i det vågrätta planet
N..
Andra rörelser i det horisontella planet
N200 G0 X130 Z50
Verktyg ställs in till säkerhetsavstånd
N210 G93 X130
Nollpunkt ställs in till början av det vridna bearbetningsplanet.
N220 G7 B5=30 L1=2 L50 G7 Definiera ny bearbetningsnivå
B5=30 Vridningsvinkel
L1=2 Verktyget/Bordet vrider sig kring verktygsspetsen
L50 Extra mått i verktygsriktning. Därigenom vrider sig verktyget
kring nollpunkten. Avståndet mellan verktygsspetsen till
nollpunkten är 50 mm.
N230 G79 X30 Z0
Borra första hålet i det vridna planet
N240 G79 X70
Borra andra hålet i det vridna planet
N..
Andra rörelser i det vridna planet
N300 G7 L1=2 L50
Återställa till vågrätt plan.
4-10-2002 MillPlus IT V510 189

VRIDA BEARBETNINGSPLAN G7
Exempel 2
Arbetsstycke med snett bearbetningsplan.
N10 G17
Definiera bearbetningsplan
N20 G54
Nollpunktsförskjutning
N30 M55
Välj bort M53/M54
N40 G7 L1=
Återställ G7
N..
N100 T1 M6
Växla borr
N110 G81 Y1 Z-30
Definiera borrcykel
N120 G79 X40 Z0
Borra ett hål i det horisontella planet
N..
Andra rörelser i det horisontella planet
N200 T2 M6
Växla fräs
N210 X70 Z50
Verktyg ställs in till säkerhetsavstånd.
N220 G93 X70
Nollpunktsförskjutning
N230 G7 B5=30 L1=2 L50 G7 Definiera nytt bearbetningsplan
B5=30 Vridningsvinkel
L1=2 Verktyget/Bordet vrider sig kring verktygsspetsen
L50 Extra mått i verktygsriktning. Därigenom vrider sig
verktyget kring nollpunkten. Avståndet mellan verktygsspetsen
till nollpunkten är 50 mm.
N240 G1 X0 Z0
Positionering av fräsen på vridet plan.
N250 X150
Fräs det sneda planet.
N..
Andra rörelser i det vridna bearbetningsplanet
N300 T1 M6
Växla borr
N310 G79 X30 Z0
Borra första hålet i det vridna bearbetningsplanet
N320 G93 X=80:cos(30)
Nollpunktsförskjutning
N330 G79 X0 Z0
Borra andra hålet i det vridna bearbetningsplanet
N..
Andra rörelser i det vridna bearbetningsplanet
N400 G93 X=40
Nollpunktsförskjutning
N410 G0 X0 Z50
Verktyg ställs in till säkerhetsavstånd.
N420 G7 B5=0 L1=2 L50 G7 Välj bort vridet bearbetningsplan Återställ det
vågrätta planet.
B5=0 Vridningsvinkel
L1=2 Verktyget/Bordet vrider sig kring verktygsspetsen
L50 Extra mått i verktygsriktning. Därigenom vrider sig
verktyget kring nollpunkten. Avståndet mellan verktygsspetsen
till nollpunkten är 50 mm.
N430 G79 X0 Z0
Borra tredje hålet i det vågrätta bearbetningsplanet
N..
Andra rörelser i det vridna bearbetningsplanet
N500 M30
Programslut.
190 Heidenhain 4-10-2002

VRIDNING AV BEARBETNINGSPLANET
23.7 Vridning av bearbetningsplanet
23.7.1 Inledning
Controllern stöder vridning av bearbetningsplanet på verktygsmaskiner med svänghuvuden eller
svängbord. Titta i handboken som medföljer maskinen.
Typiska användningsområden är t.ex. sneda borrningar eller snedliggande konturer.
Bearbetningsplanet vrids i dessa fall alltid kring den aktiva nollpunkten. Liksom tidigare
programmeras bearbetningen i ett huvudplan (t.ex. X/Y-plan) men utförs på det plan som
vrids till huvudplanet.
Se i avsnittet som beskriver G7-funktionen för information om programmering av fritt programmerbara
bearbetningsplan.
Med G7-funktonen definieras och utförs vridningen av bearbetningsnivån. G7-funktionen består av två
delar:
- Definierar ny bearbetningsnivå, vridning av koordinatsystemet.
- Vrider verktyget vinkelrätt mot det definierade bearbetningsplanet, om detta har
programmerats.
En bearbetning på ett snett arbetsstycksplan programmeras i lokala koordinater. De lokala X- och
Y-koordinaterna ligger då på det sneda planet och är vinkelräta mot Z-koordinaterna på planet.
Controllern känner till sammanhanget mellan de programmerade lokala koordinaterna och de faktiska
maskinaxlarna och korrigerar detta. Controllern korrigerar verktygskorrekturet.
Vid vridning av bearbetningsnivå skiljer MillPlus mellan två olika maskintyper:
1) Maskin med svängbord
Läget för den transformerade verktygsaxeln ändrar sig inte i förhållande till det maskinfasta
koordinatsystemet. Om du t.ex. vrider bordet (dvs. ditt arbetsstycke) 90°, vrider sig inte
koordinatsystemet i enlighet med detta. Om du under manuell drift trycker på
axelriktningsknappen Z+, förflyttas verktyget i riktningen Z+.
2) Maskin med svänghuvud
Läget på den vridna (transformerade) verktygsaxeln ändrar sig i förhållande till det
maskinfasta koordinatsystemet:
Vrider du t.ex. maskinens svänghuvud (dvs. verktyget) i B-axeln +90°, vrider sig
koordinatsystemet i enlighet med detta. Om du under manuell drift trycker på
axelriktningsknappen Z+, förflyttas verktyget i riktningen Z+ och X+ i det maskinfasta
koordinatsystemet.
4-10-2002 MillPlus IT V510 191

VRIDNING AV BEARBETNINGSPLANET
Med G7-funktionen definierar du läget för bearbetningsplanet genom inmatning av svängvinkeln.
Inmatad vinkel beskriver vinkelkomponenterna för en rymdvektor.
När du programmerar vinkelkomponenterna för rymdvektorn, beräknar controllern automatiskt
vinkelställningen för svängaxlarna. Rymdvektorns läge, d.v.s. spindelaxelns läge, beräknar MillPlus
genom vridning kring det maskinfasta koordinatsystemet. Ordningsföljden för vridningarna vid
beräkning av rymdvektorn är konstant: först vrider MillPlus A-axeln, därefter B-axeln och slutligen
C-axeln.
G7-funktionen får effekt när den har definierats i programmet.
MillPlus kan endast automatiskt postionera reglerade axlar.
I G7-definitionen kan du även ange ett säkerhetsavstånd för svängvinkeln. Svängaxlarna positioneras
då med säkerhetsavstånd.
Använd bara förinställda verktyg (hela verktygslängder i verktygstabellen).
Vid vridningsprocessen förblir verktygsspetsens position gentemot arbetsstycket nästan helt
oförändrad. (Beroende på rörelsetyp L1=).
MillPlus utför vridningsprocessen med snabbgång.
23.7.2 Maskintyper
Fräsmaskiner med fyra eller fem axlar kan användas för den sneda bearbetningen av ett
arbetsstycke.
Beroende på planet som vrids, kan andra maskintyper behövas för bearbetning. För att komma åt alla
sidor och plan (utom undersidan) utan att spänna om arbetsstycket, krävs åtminstone två roterande
axlar och tre linjära axlar.
Möjliga maskintyper är:
Svänghuvud 90° och vridbart bord
Svänghuvudet kan ha två lägen. Med svänghuvudet kan ovansidan och undersidan
bearbetas. Med det vridbara bordet (C-axel) kan de fyra sidokanterna bearbetas.
Endast när svänghuvudet också (manuellt) är snett inställt, kan maskinen användas för alla
sneda bearbetningsplan.
Dubbelt vridbart bord
Borden (A- och C-axel) är staplade. På så vis kan alla sidor och sneda bearbetningsplan
bearbetas.
Dubbelt vridbart bord och svänghuvud 45°
Borden (A- och C-axel) är staplade. A-axeln har ett reducerat utslag. Tillsammans med
svänghuvudets två lägen kan alla sidor och sneda bearbetningsplan bearbetas.
Dubbelt vridbart bord 45°
Borden (B- och C-axel) är staplade. B-axeln understiger 45(. Alla sidor och sneda
bearbetningsplan kan bearbetas.
Nur wenn der Schwenkkopf auch (manuell) schräg positioniert werden kann, ist die Maschine
Vridbart bord och vridbart huvud
Huvudet (B-axel) kan positioneras fritt. Tillsammans med bordet (C-axeln) kan alla sidor och
sneda bearbetningsplan bearbetas.
192 Heidenhain 4-10-2002

VRIDNING AV BEARBETNINGSPLANET
Vridbart bord och vridbart huvud 45°
Huvudet (B-axeln) understiger 45°. Tillsammans med bordet (C-axeln) kan alla sidor och
sneda bearbetningsplan bearbetas.
Skiss över de lämpligaste maskintyperna för sneda bearbetningsplan.
23.7.3 Kinematisk modell
För att omsätta de lokalt programmerade koordinaterna i det sneda planet i maskinaxelrörelser,
behöver controllern en kinematisk modell av maskinen. En kinematisk modell beskriver axlarnas
uppbyggnad och de exakta lägena för olika vridpunkter i de roterande axlarna.
Ta till exempel en kinematisk modell av DMU 50 V-maskinen. Den kinematiska modellen består av en
kedja från arbetsstycke till maskinramar. Kedjan från verktyg till maskinramar behöver man inte
beskriva eftersom den inte omfattar några roterande axlar.
Kinematisk modell för DMU 50 V
Kommentar till bilden:
-1,2,3 (Absolut) fastställa tre element i X-, Y-, och Z-riktningen kring mittpunkten för
arbetsstycksbordet i förhållande till de markerade lägena.
-4 Element för att definiera C-axeln.
Endast vridaxeln för en roterande axel behöver beskrivas - inte mittpunkten.
-5,6 Två element för att nå vridaxeln för den andra roterande axeln (inkrementell).
-7 Element för att definiera riktningen (inkrementell) för den andra vridaxeln. Denna riktning är
-45° i A-axeln (runt om X-axeln).
-8 Element för att definiera B-axeln.
-9 Element för att upphäva vridningen på -45° (element 7). Detta avslutar den kinematiska
kedjan utan vridning.
4-10-2002 MillPlus IT V510 193

VRIDNING AV BEARBETNINGSPLANET
Den kinematiska modellen matas in med maskinkonstanterna MC600 till MC699.
För att definiera sambandet mellan läget på bearbetningsnivån och axelpositionerna, är
bestämningen av de exakta positionerna för de olika vridpunkterna på de roterande axlarna
nödvändig. En sådan beskrivning kallas för kinematisk modell. Den kinematiska modellen definieras i
två kedjor. Den ena kedjan definierar axelsammanställningen för verktyget till maskinramarna och den
andra för arbetsstycket till maskinramarna. En kedja behöver endast beskrivas när den innehåller
roterande axlar.
En kinematisk kedja definierar m.h.a. förskjutningar och vridningar hur de roterande axlarna ligger i
förhållande till varandra. Varje förskjutning eller vridning fastställs som element i den kinematiska
kedjan i tre maskinkonstanter. Inalles kan på detta vis 25 element i den kinematiska kedjan fastställas.
Alla befintliga roterande axlar och ställaxlar ska beskrivas.
Endast maskintyper med roterande axlar i X-, Y- eller Z-riktning stöds. Ordningsföljden för roterande
axlar från arbetsstycke till verktyg är:
- A C
- C A
- C B
- C A_fast B -A_fast (DMUxxV och DMCxxU varvid A_fast = -45°)
- C
- Axelbytesvarianter (C blir B, och B blir C) är också möjliga.
När andra maskintyper införs, visas felmeddelande O256 "inte giltig maskintyp".-1,2,3
23.7.4 Manuell drift
Under manuell drift förflyttas axlarna efter de lokala koordinaterna på det vridna G-planet. Ruckningen
för Z-axeln för verktyget vinkelrät mot planet. Därmed kan alla faktiska linjära maskinaxlar röra sig.
Med en snabbtangent kan du växla till förflyttning av faktiska maskinaxlar. Skärmen växlar då till att
visa de faktiska maskinaxlarna.
Förflyttningsknapparna och rattarna kan samordnas på antingen G7- eller maskinaxelplanet. Skärmen
visar då följdenligt antingen G7- eller maskinaxelplan. Valet mellan G7-planet eller maskinaxelplanet
görs med en ny snabbtangent i snabbtangentgruppen . Dessutom måste du välja att ta
bort antingen eller för att bereda plats för denna nya snabbtangent.
23.7.5 Skärm
Om G7 är aktivt visas detta på skärmen i form av en gul ikon efter verktygsnumret. Genom ett gement
"p" till höger om "axelbokstäverna" ser du om positionen visas i det sneda bearbetningsplanet eller i
maskinkoordinaterna. Bearbetningsstatus utökas med det aktuella läget för den inprogrammerade
G7-rymdvinkeln.
194 Heidenhain 4-10-2002

VRIDNING AV BEARBETNINGSPLANET
Du kan växla skärm samtidigt som du växlar jogriktning. Detta gör du med en ny snabbtangent i
snabbtangentgruppen för jogdriftssätt. Om positionen visas i maskinkoordinaterna, visas den faktiska
positionen för verktygsspetsen. Se nästa figur:
Positionsskärmen på bildskärmen kan växla mellan positionen i G7-planet (Xp,Zp) eller i
maskinkoordinater (X,Z).
Båda baseras på den aktiva nollpunkten G52 + G54 + G92/G93.
23.7.6 Sorteraxel/Ställaxel
En icke reglerad axel måste manuellt placeras i rätt läge. Innan eller efter detta även måste verktygets
snedställning även över G7 föras in. Annars blir den inte genomräknad.
Kommentar:
I G7 med n7= är de roterande axlarnas förväntade position
uttryckt med parametrar. Med denna information kan en sorteraxel eller en ställaxel
även ställas in manuellt.
Sorter- eller ställaxeln måste också tas med i den kinematiska modellen.
23.7.7 Referenspunkt
Om referenspunkten startas under G7 blir de roterande axlarna stående efter starten av sina
referenspositioner. G7-planet upphävs och G17-planet aktiveras.
Efter maskinstart, men innan referenspunkten startas, är G7-planet fortfarande aktiverat.
Efter upphävs G7-planet.
4-10-2002 MillPlus IT V510 195

VRIDNING AV BEARBETNINGSPLANET
23.7.8 Avbrott
Om G7-rörelsen avbryts, stämmer verktygsspetsens position exakt överens med den på bildskärmen.
Efter avbrott kan axlarna flyttas manuellt.
Efter görs en positioneringsrörelse tillbaka till den punkt där avbrottet skedde. Då går axlarna
med positioneringslogik enligt G7-planet. De roterande axlarna vrider sig då först.
23.7.9 Felmeddelanden
P306
Planet inte klart definierat
G7-planet är definierat med en blandning av absoluta vinklar (A5=, B5=, C5=) och
inkrementella vinklar (A6=, B6=, C6=).
Lösning:
Använd bara absoluta värden eller inkrementella värden. Vid behov kan flera
G7-definitioner med inkrementella vinkar definieras efter varandra.
P307
Prog. plan inte nåbart
Den definierade G7-snedställningen kan inte erhållas p.g.a. begränsat utrymme för
roterande axel.
Lösning:
Maskiner med svänghuvud ska svänga sitt huvud (över M-funktion) från det
momentana läget (vågrätt eller lodrätt) till det andra lägetProg.
O256
Inte giltig maskintyp
Den kinematiska modellen i MC600 till MC699 definierar en maskintyp som saknar
stöd för det sneda bearbetningsplanet (G7). Endast maskintyper med följande
ordningsföljd för roterande axlar, sett från arbetsstycke till verktyg, stöds:
- A C
- C A
- C B
- C A_fast B -A_fast
(A_fast är en konstant vridning i A-axelns riktning A-axel, t.ex. DMU50V med
-45°)
- C
- Axelbytesvarianter (C blir B, och B blir C) är också möjliga.
Lösning:
Den kinematiska modellen ska definieras ordentligt, med minst en beskrivning av
befintliga roterande axlar . Controllern måste startas på nytt.
196 Heidenhain 4-10-2002

VRIDNING AV BEARBETNINGSPLANET
23.7.10 Maskinkonstanter
MC 312 Fritt bearbetningsplan (0=på, 1=av)
Aktiverar det fria bearbetningsplanet. G7-funktionen kan programmeras.
MC 600 - MC 699
Det finns 100 nya maskinkonstanter (MC600 - MC699) för att beskriva den
kinematiska modellen. Modellen definieras med max 25 element, varvid
varje element beskrivs med fyra maskinkonstanter.
Följande maskinkonstanter används:
MC 600 Kinematisk kedja
(0=Ändst,1=vtyg,2=arbst)
MC 601 Element (0,1=X,2=Y,3=Z,4=A,5=B,6=C)
MC 602 Elementtyp (0=inkrementell,1=absolut)
MC 603 Elementförskjutning [:m/m grader]
MC 604, 608, 612, 616, 620, …. , 696 som MC 600
MC 605, 609, 613, 617, 621, …. , 697 som MC 601
MC 606, 610, 614, 618, 622, .... , 698 som MC 602
MC 607, 611, 615, 619, 623, …. , 699 som MC 603
MC 755 FBE: Vridning (0=koord.kryss,1=axlar)
När den önskade vridningen av bearbetningsplanet överensstämmer med
vridningen av en roterande axel, kan controllern välja mellan vridning av den
aktuella roterande axeln eller vridning av koordinatkrysset. Detta val göra
med MC755.
Exempel: på en maskin med (faktisk) C-axel ger programmering G7 C5=30
och MC755=0 en vridning av koordinatkrysset på över -30° och MC755=1 en
vridning av C-axeln på över 30°.
4-10-2002 MillPlus IT V510 197

TIPPNING AV VERKTYGSRIKTNING G8
23.8 Tippning av verktygsriktning G8
Programmering av en tippad verktygsriktning för fyr- eller femaxliga maskiner.
Med funktionen "tippa verktygsriktning” kan verktygsriktningen snedställas i förhållande till planet som
bearbetas. Det blir då möjligt att “störtfräsa”. Därigenom kan skärdata vid fräsningen ställas in så att
ytfinheten blir betydligt bättre.
Se tippa bearbetningsplan G7.
G8
R
L
C
Parameter
L, R och C ur verktygstabellen.
N.. G8 {A5=.. | A6=..} {B5=.. | B6=..} {C5=.. | C6=..} {A7=..} {B7=..} {C7=..} {L} {L1=..} {L3=..} {F6=..}
Hänvisningar och användning
Följande G-funktioner är inte tillåtna när G8 är aktiv.:
G6, G19, G40, G41, G42, G43, G44, G141, G180, G182
Vridningen av verktygsriktningen kan definieras på två sätt:
Absolut:
- Programmering med A5=, B5= eller C5= parametrar. Därmed definieras den absoluta
vridningen kring motsvarande positiva axlar. Vridningarna beräknas på följande sätt.:
1. den aktiva G8 vridningen upphävs
2. C5= vridning kring den maskinfasta positiva Z-axeln
3. B5= Vridning kring den positiva Y-axeln
4. A5= vridning kring den positiva X-axeln
198 Heidenhain 4-10-2002

TIPPNING AV VERKTYGSRIKTNING G8
Inkrementalt:
- Programmering med A6=, B6= eller C6= parametrar. Därmed definieras de inkrementala
vridningarna kring motsvarande positiva axlar. Vridningarna beräknas på följande sätt.:
1. C6= vridning kring den aktuella G8 positiva Z-axeln
2. B6= vridning kring den aktuella G8 positiva Y-axeln
3. A6= vridning kring den aktuella G8 positiva X-axeln
Programmeringen är oberoende av maskinkonfigurationen. Planvridningen beräknas med avseende
på aktuell nollpunkt. Rörelsen beror på maskinkonfigurationen.
AVLÄSNING AV EN BERÄKNAD VINKELPOSITION
A7=, B7=, C7= Innehåller E-parameterns nummer, i vilken den beräknade vinkeln för motsvarande
rotationsaxeln sätts in.
TIPPRÖRELSE
G8 tipprörelse äger rum interpolerat och i snabbtransport. Den tippar verktygsaxeln på det definierade
planet. Det beror på rörelsetyp L1=, vilka axlar som rör sig:
- L1=0 Rotationsaxlarna rör sig inte (utgångsläge).
G8 VERKTYGSRADIEKORRIGERING VALBAR
L3=0 med radiekorrigering (standardvärde)
L3=1 ingen radiekorrigering
Anmärkning:
Tipprörelsen kan programmeras med E-parameter som har A7=, B7= oder C7= eller utföras
manuellt.
- L1=1 Endast rotationsaxlarna vrids, linjäraxlarna rör sig inte. Kontaktpunktens position X,Y,Z
ändras under tippningen.
- L1=2 Rotationsaxlarna vrids och linjäraxlarna rör sig. Därigenom förblir kontaktpunktens position
X,Y,Z.
Ligger kontaktpunkten på verktygets hörnradie är rotation den enda rörelsen. Om verktygsspetsen är
kontaktpunkt och C är mindre än R, görs en kompensationsrörelse så att kontaktpunkten förskjuts från
verktygsspetsen till hörnradien. Om C är mindre än R och kontaktpunkten förskjuts från vänster till
höger görs också en kompensationsrörelse.
3
1 2
A
4-10-2002 MillPlus IT V510 199

TIPPNING AV VERKTYGSRIKTNING G8
För cylindriska fräsar (med hörnradie C < fräsradie R) gäller följande: Vid vridning från den vertikala
(1) till den snedställda positionen 2 --> 3 eller omvänt, förskjuts kontaktpunkten från fräsens centrum
till hörnradie (A) och omvänt. En kompensationsrörelse vid verktygsspetsen svarar för att den aktuella
kontaktpositionen X,Y,Z ändå förblir oförändrad.
VERKTYGSKOMPENSATION
Vid funktionen Tippa Verktygsriktning (G8) äger en korrigering rum för verktygsdimensionerna L, R
och C.
Denna G8 verktygskompensation är oberoende av G41, G42 och är alltid i funktion.
Vid början och slutet av verktygskompensation äger ofta (endast om C är mindre än R) en extra
kompensationsrörelse rum.
Om verktygsdimensionerna (L,R,C) vid aktiv G8 ändras, så beräknas linjäraxelns aktuella position på
nytt.
BORTKOPPLING AV G8 FUNKTIONEN
Vid programmering av G 8 utan vinkelparameter kopplas G 8 bort. Efter sökning av referenspunkt
eller kopplas G 8 bort.
G8 kopplas inte bort med M30 eller . Vid tillkoppling av styrningen är G 8
fortfarande aktiv.
Anmärkning:
Vi rekommenderar att programmera en G 8 utan parameter i början av varje program med G 8. När
programmet startas upp (avbrott vid tippat verktyg och omstart) kommer verktygsriktningen därigenom
alltid att återställas. Utan denna G 8 i början kommer programmets första del att utföras i tippat i stället
för i ej tippat plan.
Denna programmering liknar programmeringen med G7/G17/G18 - olika nollpunkter eller olika
verktyg.
KONFIGURATION
Tippa verktygsriktning (G8) kan användas för maskiner som har en kinematisk modell definierad och
införd.
SIGNAL
När G8 är aktiv, visar sig ett gult fält efter verktygsnumret.
Ett litet “p” nere till höger under “Axelbokstäver” visar om det är verktygspetsens position eller om det
är positionen i maskinkoordinater som anges.
200 Heidenhain 4-10-2002

TIPPNING AV VERKTYGSRIKTNING G8
Exempel
Arbetsstycke med snedställd bearbetningspanet och snedställd verktygsriktning.
G8
G7
L
R
C
N10 G17
Definiera bearbetningsplan
N20 G54
Nollpunktsförskjutning
N30 M55
Frånkoppling av M53/M54
N40 G7 L1=1
Återställning av G7
N50 G8 L1=1
Återställning av G8
..
N100 G0 X130 Z50
Verktyget sätts på säkerhetsavstånd.
N110 G93 X130
Nollpunkt sätts vid början av det vridna bearbetningsplanet.
N120 G7 B5=-30 L1=2 G7 Definiera ett nytt bearbetningsplan.
B5=-30 Vridningsvinkel
L1=2 Verktyg/bord vrids kring verktygsspetsen.
N130 G8 B5=30 L1=2 G8 Definiera en ny verktygsriktning
B5=30 Vridningsvinkel
L1=2 Verktyg/bord vrids kring kontaktpunkten och en
kompensationsrörelse görs.
..
N200 G8
Sätt tillbaks verktygsriktning vertikalt mot bearbetningsplanet
(vrid-, kompensationsrörelse).
N210 G7 L1=2
Vrid tillbaks till det horisontala planet.
4-10-2002 MillPlus IT V510 201

DEFINIERA POLPUNKT (MÅTTREFERENSPUNKT) G9
23.9 Definiera polpunkt (måttreferenspunkt) G9
Programmering av en polpunkt. Om en polpunkt definieras, refererar programblock med polär
programmering (vinkel och längd) inte längre till nollpunkten utan till den senast programmerade
polpunkten.
N.. G9 X.. Y.. {X90=...} {X91=...} {Y90=...} {Y91=...} {Z90=...} {Z91=...}
N.. G9 X0 Y0
N.. G9 B2=.. L2=.. {B1=..} {L1=..}
Desaktivera pol (lika med nollpunkt arbetsstycke)
(Polpunkt i polära koordinater)
Parametrar
Anvisningar och tillämpning
Polpunkt i absoluta koordinater:
B = Polpunkt
N.. G9 X.. Y..
Polpunkt i inkrementella koordinater:
A = befintlig polpunkt
B = ny polpunkt
N.. G9 X91=.. Y91=..
202 Heidenhain 4-10-2002

Polpunkt i kombinerade absoluta/inkrementella koordinater:
DEFINIERA POLPUNKT (MÅTTREFERENSPUNKT) G9
A = befintlig polpunkt
B = ny polpunkt
N... G9 X... Y91=...
N.. G9 X91=.. Y..
Polpunkt i absoluta polära koordinater:
A = befintlig polpunkt
B = ny polpunkt
N.. G9 B2=.. L2=..
Polpunkt i inkrementella polära koordinater:
A = Ändpunkt sista förflyttning
B = ny polpunkt
N.. G9 B1=.. L1=..
Kombinerad programmering: kartesisanskt absolut/polär:
A = befintlig polpunkt
B = ny polpunkt
N.. G9 X.. B1=..
4-10-2002 MillPlus IT V510 203

DEFINIERA POLPUNKT (MÅTTREFERENSPUNKT) G9
Kombinerad programmering: kartesianskt inkrementell/polär:
A = befintlig polpunkt
B = ny polpunkt
N.. G9 X91=.. B1=..
- Poldefinitioner är endast tillåtna i den aktiva arbetsytan
- För hämtning av G9-blocket ligger polpunkten i arbetsstyckets nollpunkt (polpunkt = 0)
- Vid byte av yta med G17, G18, G19 sätts polpunkten på 0 (noll).
Polär definition ändpunkt:
Vid absolut, polär programmering refererar pollängderna L2= resp. L3= och polvinklarna B2= resp.
B3= inte längre till nollpunkten utan till polpunkten.
Polär punktdefinition
Polär cirkeldefinition
I G2- och G3-blocken kan mitt- och ändpunkt definieras polärt med polpunkt.
ICP/Geometriberäkning G64
G1, G2 och G3-block med B2=, B3= och L3= programmering kan programmeras inom G64 och ICP.
De refererar till den aktiva polpunkten. Själva polpunkten kan endast förändras inom G64, dock inte
inom ICP.
204 Heidenhain 4-10-2002

DEFINIERA POLPUNKT (MÅTTREFERENSPUNKT) G9
Exempel
A = ny polpunkt
N30 G9 X48 Y39
N40 G1 B2=135 L2=44
N50 G1 B2=90 L2=42
N60 G1 B2=45 L2=35
Definition ny polpunkt
Definition ändpunktskoordinater i förhållande till ny Polpunkt
4-10-2002 MillPlus IT V510 205

POLÄRA KOORDINATER, HÖRNRADIE, AVFASNING G11
23.10 Polära koordinater, hörnradie, avfasning G11
Funktionen kan endast användas i program som skapats med tidigare versioner av controller.
Användaren kan enkelt skapa program, som kräver geometriska beräkningar, med hjälp av interaktiv
konturprogrammering (ICP).
(Se kapitlet Interaktiv konturprogrammering)
206 Heidenhain 4-10-2002

UPPREPA-FUNKTION G14
23.11 Upprepa-funktion G14
Parametrar
N... G14 N1=.. {N2=..} {J..} {K..} {E..}
Exempel
Upprepa programblock N12-N19 fyra gånger. (2 alternativ)
:
N12
:
N19
:
N90 G14 N1=12 N2=19 J4
:
Upprepa programblock N12-N19 fyra gånger
:
N5 E2=4
:
N12
:
N19
:
N90 G14 N1=12 N2=19 E2
:
Upprepa programblock N12-N19 fyra gånger
OBS!
Blocknumren för N1=.. och N2=.. måste båda ligga i samma delprogram eller underprogram.
Om inte N2= har programmerats, upprepas bara det block som är markerat med N1=.
Om inte parametrarna J och E har programmerats, upprepas blocksekvensen bara en gång.
En upprepad blocksekvens kan ligga inne i en annan upprepad blocksekvens (kan nästlas fyra
gånger).
En upprepning i ett G14-block sker endast om E>0. Om inte K-parametern har programmerats,
använder CNC standardvärdet K1.
4-10-2002 MillPlus IT V510 207

BEARBETNINGSPLAN XY, VERKTYGSAXEL Z G17
23.12 Bearbetningsplan XY, verktygsaxel Z G17
N... G17
23.13 Bearbetningsplan XZ, verktygsaxel Y G18
N... G18
23.14 Bearbetningsplan YZ, verktygsaxel X G19
N... G19
208 Heidenhain 4-10-2002

23.15 Anropa underprogram (anropa makro) G22
Parametrar
Anropa underprogram:
N... G22 N=..
Anropa underprogram under förutsättning att E..>0:
N... G22 E.. N=.. {E..=..}
ANROPA UNDERPROGRAM (ANROPA MAKRO) G22
Exempel
OBS!
Ett underprogram kan anropas från ett annat underprogram (kan nästlas åtta gånger).
4-10-2002 MillPlus IT V510 209

ANROPA HUVUDPROGRAM G23
23.16 Anropa huvudprogram G23
N.. G23 N=..
Parametrar
Exempel
PM
PM
N9451
N9001
N1
N1
..... N2
N3 G23 N=9001 N3
N4
N4
: N5
N50 M30 :
N200 M30
OBS!
Det huvudprogram eller underprogram som anropas får inte innehålla någon G23-funktion; det får
därför inte nästlas.
Program större än 100 KByte får inte innehålla några hoppinstruktioner.
210 Heidenhain 4-10-2002

STARTA / DEAKTIVERA MATNINGS- OCH SPINDELÖVERBELASTNING G25/G26
23.17 Starta / deaktivera matnings- och spindelöverbelastning G25/G26
Parametrar
Aktiverar (G25) eller deaktiverar (G26) matnings- och spindelöverbelastning, för kontroll av de
programmerade matnings- och spindelrörelserna. Vid deaktiverad matnings- och
spindelöverbelastning fixeras dessa till 100%.
Starta matnings- och spindelöverbelastning :
N... G25
Deaktivera matningsöverbelastning (F=100%):
N... G26 I2=1 eller utan I2=
Deaktivera spindelöverbelastning (S=100%):
N... G26 I2=2
Deaktivera matnings- och spindelöverbelastning (F och S= 100%):
N... G26 I2=3
Exempel
N66 G26 I2=1 Deaktivera matningsöverbelastning, dvs fixera till 100%
:
N70 G25 I2=2 Aktivera matningsöverbelastning
:
N68 G26 I2=3 Deaktivera matnings- och spindelöverbelastning, dvs M och S fixerad till 100
%
:
N70 G25
Aktivera matningsöverbelastning och spindelöverbelastning
Anmärkning
Aktivera matnings- och spindelöverbelastning igen med G25, M30, programstyrningstangent Avbryt
program eller programstyrningstangent CNC (numerisk styrning).
4-10-2002 MillPlus IT V510 211

RADERA/AKTIVERA POSITIONERINGSFUNKTIONERNA G27/G28
23.18 Radera/aktivera positioneringsfunktionerna G27/G28
23.18.1 Look Ahead Feed
Med Look Ahead Feed beräknas den programmerade verktygsbanan i förväg med iakttagande av
axeldynamiken hos alla deltagande axlar. Därmed anpassas banhastigheten på så sätt att maximal
konturnoggrannhet uppnås vid högsta möjliga hastighet. Den programmerade inmatningen överskrids
dock aldrig.
Speciella högvärdiga algoritmer ser till att ett homogent inmatningsförlopp är möjligt vid snabba
bearbetningstider, under iakttagande av den programmerade inmatningen och aktuellt inställd
inmatnings-override.
Användaren behöver med hänseende till Look Ahead Feed inte iaktta något vidare.
Funktionen kan inte påverkas.
Redan befintliga program behöver inte anpassas, dvs. att de i framtiden kan fortsätta löpa som
tidigare.
Under Look Ahead Feed måste en cirkels begynnelsepunkt och mittpunkt överensstämma inom 64
µm sinsemellan. I detta fall korrigeras mittpunkten automatiskt. Det sker ingen "utjämningsrörelse" vid
ändpunkten som i V.310. Om änd- och mittpunkten inte överensstämmer inom 64 µm ges ett
felmeddelande. Detta gäller även för helixinterpolering.
Avkastningen från CAD-genererade program höjs avsevärt.
Ändringar gavs endast vid funktion G28. Adresserna för inmatningsbegränsningen förfaller (se
G27/G28 från V320).
23.18.2 Positioneringsfunktioner G27/G28
1. G28 utan parameter
G1,G2,G3 med in-position
G28
2. Rörelser med matning
G1,G2,G3 utan in-position (ursprunglig inställning) G28 I3=0
G1,G2,G3 med in-position G28 I3=1
3. Snabba längsrörelser G0
G0 med in-position (ursprunglig inställning) G28 I4=0
G0 utan in-position G28 I4=1
4. Positioneringslogik med G0
G0 med positioneringslogik (ursprunglig inställning) G28 I5=0
G0 utan positioneringslogik G28 I5=1
5. Rörelser med programmerbar konturnoggrannhet G0,G1,G2,G3
-konturnoggrannhet (MC765)
-programmerbar konturnoggrannhet
I7=... (0-10000 mm)
G28 I7=...
212 Heidenhain 4-10-2002

RADERA/AKTIVERA POSITIONERINGSFUNKTIONERNA G27/G28
Programmerbar konturnoggrannhet (snabbtransport och matning)
Parametrar
Anvisning
G28 I3= är endast verksam vid G74.
4-10-2002 MillPlus IT V510 213

VILLKORLIGT HOPP G29
23.19 Villkorligt hopp G29
N.. G29 E.. N=.. {K..} {I..}
Parametrar
Exempel
:
N50 E2=3 Parameter E2 omfattar värde 3
N51
:
:
N100 G29 E2 N=51
:
Vid E2 > 0 följer ett språng till N51, E2 reduceras med 1. Vid E2=0 fortsätts
programmets verkställande till N100.
OBS!
Värdet för E-parametern reduceras med värdet för K-adressen. E-parametern används som nytt
hoppvillkor.
Om inte K-adressen har programmerats, reduceras E-parametern med 1 efter varje hopp.
I ett (under)program kan man hoppa både framåt och bakåt. Detta kan styras med parameter I. Med
I=1 eller I=0 söks endast framåt. Vid I=-1 eller ingen angivelse hoppar (under)programmet först till sin
början, varefter blocknumret söks framåt.
214 Heidenhain 4-10-2002

23.20 G33 Grundläggande gängskärningsrörelser
G33 GRUNDLÄGGANDE GÄNGSKÄRNINGSRÖRELSER
G33
Gängskärning i svarvdrift.
För beskrivning se kapitel “Svarvdrift“.
23.21 G36/G37 Koppla på / avsluta svarvdrift
G36 Kopplar om maskinen från fräsdrift med C-axeln till svarvdrift med svarvspindel S1.
G37
Avslutar svarvdrift. Kopplar om maskinen till fräsdrift.
För beskrivning se kapitel “Svarvdrift“.
4-10-2002 MillPlus IT V510 215

AKTIVERA/DESAKTIVERA FÖRSKJUTNING G39
23.22 Aktivera/desaktivera förskjutning G39
Parametrar
Den programmerade konturen kan ändras med en förskjutning.
Aktivera förskjutning:
N... G39 {R...} {L...}
R: Förskjutning verktygsradie
L: Förskjutning verktygslängd
Desaktivering:
N... G39 L0 och/eller R0
Anvisningar och tillämpning
Ändringar i förskjutning verktygslängd börjar verka från nästa approachrörelse.
Förskjutning verktygsradie verkar endast vid aktiv korrigering fräsradie.
Ändringar i förskjutning verktygsradie utan aktiverad korrigering fräsradie börjar verka när
korrigeringen fräsradie (G41/G42, G43/G44) har aktiverats.
Ändringar i förskjutning verktygsradie med aktiverad korrigering fräsradie korrigeras vid nästa linjära
körning över hela sträckan.
Obs!
Radieförskjutningen annulleras vid aktivering av följande funktioner: G6, G83-G89, G141, G182.
Längdförskjutningen förblir aktiv. Förskjutningsprogrammeringen desaktiveras för dessa funktioner.
216 Heidenhain 4-10-2002

Exempel
Rektangelfräsning med två grovslipningar och en polering
AKTIVERA/DESAKTIVERA FÖRSKJUTNING G39
N39001
N1 G98 X-10 Y-10 Z10 I120 J120 K-60
Fastställ grafikfönstret
N2 G99 X0 Y0 Z0 I100 J100 K-40
Fastställ materialet
N3 T1 M6
Byt verktyg (Fräsradie 5 mm)
N4 G39 L0 R9 Aktivera förskjutning verktygsradie. Förskjutningen är 9 mm. (Fräsradie för
radiekorrigering är (5+9 =) 14 mm).
N5 F500 S1000 M3 Aktivera inmatning och axelhastighet
N6 G0 X0 Y-20 Z5 Approach begynnelseläge
N7 G1 Z-10
Gå till djup
N8 G43 X18
Approach kontur med radiekorrigering
N9 G41 Y82
Grovslipa först rektangeln.
N10 X82
N11 Y18
N12 X0
N13 G40
Frånkoppla radiekorrigeringen
N14 G39 R0.5 Ändra förskjutning verktygsradie. Förskjutningen är 0.5 mm. (Fräsradie för
radiekorrigering är (5+0.5 =) 5.5 mm.
N15 G14 N1=8 N2=13 Upprepning rektangel (2. Grovslipning).
N16 G39 R0
Ändra förskjutning verktygsradie. Förskjutningen är 0 mm. (Fräsradie för
radiekorrigering är 5 mm.
N17 G14 N1=8 N2=13 Polera rektangeln.
N18 G0 Z10
Frigör verktyget
N19 M30
Programslut
4-10-2002 MillPlus IT V510 217

INGEN VERKTYGSRADIEKORRIGERING G40
23.23 Ingen verktygsradiekorrigering G40
N.. G40
Exempel
:
N9 G42
N10 G1 X..
N11 X.. Y..
N12 G40
N13 G0 Y..
:
Aktivera radiekorrigering höger
Annullera radiekorrigering
OBS!
G40 träder automatiskt i kraft efter:
- att controllern slagits på
- att du tryckt på snabbtangenten CNC RESET
- att du tryckt på snabbtangenten Avbryt program
- M30
218 Heidenhain 4-10-2002

VERKTYGSRADIEKORRIGERING (VÄNSTER/HÖGER) G41/G42
23.24 Verktygsradiekorrigering (vänster/höger) G41/G42
N.. G41/G42
I båda fallen sett i verktygets rörelseriktning.
Konstant Snittmatning vid radiekompensering av cirklar
Parametern F1= avser att hålla den programmerade inmatningen konstant för arbetsstyckets
kontur, oavsett fräsradien och konturens form.
F1=0 ingen konstant snittmatning (Inkopplingsläge, M30, snabbtangent programavbrytning eller
återkoppling till snabbtangent CNC). Den programmerade inmatningen återger
verktygseggens hastighet.
* = Snittmatning för stor ** = Snittmatning för liten
F1=1 konstant snittmatning endast på cirkelbågarnas insida. Den programmerade inmatningen
minskas så att verktygseggen förs med den minskade hastigheten längs en cirkelbåges
insida.
4-10-2002 MillPlus IT V510 219

VERKTYGSRADIEKORRIGERING (VÄNSTER/HÖGER) G41/G42
F1=2 konstant snittmatning på cirkelbågarnas in- och utsida. Den inställda matningen minskas
(innerbåge) resp. höjs (ytterbåge) så att verktygseggen förs med den nya beräknade hastigheten. Om
den ökade hastigheten överskrider den definierade maximala matningen enligt en maskinkonstant,
tillämpas denna maximala matning.
F1=3 konstant snittmatning på cirkelbågarnas utsida. Den programmerade matningen ökas så att
verktygseggen förs med den ökade hastigheten längs en cirkelbåges utsida.
Exempel
N9999
N1 G17
N2 G54
N3 T1 M6
N4 G0 X200 Y-20 Z-5 S500 M3
N5 G43
N6 G1 X150 F150
N7 G42 Y80
N8 X0
N9 Y0
N10 X150
N11 G40
N12 G0 X200 Y-20
Ersätt verktyg
Starta axel, för verktyg med snabbgång på X120,Y-20
Radiekorrigering till ändpunkt
Aktivera radiekorrigering till höger
Annullera radiekorrigering
220 Heidenhain 4-10-2002

VERKTYGSRADIEKORRIGERING TILL/BORTOM SLUTPUNKT G43/G44
23.25 Verktygsradiekorrigering till/bortom slutpunkt G43/G44
N.. G43/G44
G43
G44
Exempel
:
N40 G0 X120 Y-15 Z10
N41 G1 Z-10 F500
N42 G43 Y20
N43 G41 X35
N44 X15 Y50
:
Radiekorrigering till ändpunkt
Aktivera radiekorrigering till vänster
4-10-2002 MillPlus IT V510 221

ATT MÄTA EN PUNKT G45
23.26 Att mäta en punkt G45
Fastslår koordinatvärden med mätsonden. Arbetsstyckets fastspänningspunkt och mått kan mätas.
Mätresultaten kan behandlas vidare med G49 och G50. Den fritt programmerbara mätcykeln G145-
G150 kan användas som alternativ till G45.
N.. G45 [mätposition] {I+/-1} {J+/-1} {K+/-1} {L+/-1} {X1=..} {N=..} {P1=..}
Cirkelytans nivå bestäms av definitionen för axel 4 i maskinkonstantlistan. (MC117 ska vara 4 och
MC118 ska vara B(66) eller C(67)). L refererar till axel 4 B eller C. Vridningsaxel A tillåts ej.
Parametrar
222 Heidenhain 4-10-2002

ATT MÄTA EN PUNKT G45
Exempel
Mäta en punkt på X-axeln:
Mätning i positiv riktning
N.. G45 X0 Y20 Z-10 I1 E1 N=1
Mät punkt, beräkna mätposition, lagra N= i punktfilen eller
lagra E1 i parameter
Mätning i negativ riktning
N.. G45 X60 Y20 Z-10 I-1 E1 N=1
OBS!
- Endast en axelkoordinat kan mätas med ett G45-block.
- I verktygsaxeln kan mätning ske endast i negativ riktning.
- Axelhastigheten får inte vara aktiverad eller tillslagen.
- Sök block
N105 ...
N110 G148 E20
N115 G29 E21=E20=2 E21 N=125
N120 G45/G46
N125 ...
Verktygstypen Q3=9999 kan matas in för mätsonden.
M27 aktivera mätsond.
M28 frånkoppla mätsond.
Exempel: P5 T5 Q3=9999 L150 R4
När verktyget T5 anropas, känner controllern igen detta verktyg som mätsonden. Funktionen "axel på"
(M3, M4, M13, M14) spärras, och ett felmeddelande ges.
Funktionen G45 arbetar endast i axelriktningen. G145 har en förbättrad funktion och kan även mäta
utom axelriktningen. Därför är det bättre att använda den nya grundmätningsrörelsen G145.
Skillnaden mellan de uppmätta och de programmerade koordinaterna beräknas och lagras internt för
att användas under drift med G49 eller G50.
4-10-2002 MillPlus IT V510 223

MÄTNING AV FULL CIRKEL G46
23.27 Mätning av full cirkel G46
Mäter en full cirkel (inre eller yttre mått) med 4-punktsmätning. Mätningen kan behandlas vidare med
G45 eller G50.
Inre mått:
N.. G46 [koordinater för cirkelns mittpunkt] R.. {I+1 J+1} {I+1 K+1} {J+1 K+1} {F..} {X1=..} {P1=..} N=..
E..
Yttre mått:
N... G46 [koordinater för cirkelns mittpunkt] R.. {I-1 J-1} {I-1 K-1} {J-1 K-1} {F..} {X1=..} {P1=..} N=.. E..
Parametrar
224 Heidenhain 4-10-2002

MÄTNING AV FULL CIRKEL G46
Exempel
Att mäta en inre och yttre cirkel i XY-plan:
Inre mått:
N... G46 X30 Y25 Z20 I+1 J+1 R12.5 F3000 N=59 E24
Mät cirkel, mittpunkt i punktfilen N=59, Lagra radien i
parameterfilen E24.
Yttre mått:
N... G46 X30 Y25 Z20 I-1 J-1 R20 F3000 N=58 E23
Plan inre mått yttre mått
XY (G17) I+1 J+1 I-1 J-1
XZ (G18) I+1 K+1 I-1 K-1
XZ (G19) J+1 K+1 J-1 K-1
4-10-2002 MillPlus IT V510 225

KALIBRERA MÄTSONDEN G46 + M26
23.28 Kalibrera mätsonden G46 + M26
Mätsondens radie fastslås genom avkänning av kalibreringsringen. Controllern beräknar sondradien
utifrån kalibreringsringens uppmätta radie och den programmerade radien. Det nya värdet för radie
lagras i verktygsminnet.
Mittpunktskoordinaterna och radien för kalibreringsringen läggs in som maskinkonstanter.
Inre mått för kalibreringsringen:
N... G46 {I+1 J+1} {I+1 K+1} {J+1 K+1} {F...} {X1=...} M26
Yttre mått för kalibreringsringen:
N... G46 {I-1 J-1} {I-1 K-1} {J-1 K-1} {F...} {X1=...} M26
Parametrar
Exempel
N46002
N1 G17
N2 T1 M6
N3 D207 M19
N4 G46 I1 J1 M26 F3000
N5 Z200 M30
Definierat axelstopp
Kalibrera mätsond, lagra mätsondradien för T1 i verktygsfilen
226 Heidenhain 4-10-2002

JÄMFÖRELSE AV TOLERANSVÄRDEN G49
23.29 Jämförelse av toleransvärden G49
Kontrollerar huruvida differensen mellan det programmerade värdet och det värde som mäts upp
under block G45 eller G46 ligger inom gränserna för den fastställda måttoleransen.
Ligger differensen inom toleransgränserna fortsätter programmet.
Ligger differensen utanför toleransgränserna finns följande alternativ att tillgå:
Upprepa delprogrammet:
N.. G49 {X.., X1=..} {Y.., Y1=..} {Z.., Z1=..} {B.., B1=..} {R.., R1=..} N1=.. N2=.. {E..}
Villkorligt hopp:
N.. G49 {X.., X1=..} {Y.., Y1=..} {Z.., Z1=..} {B.., B1=..} {R.., R1=..} N=.. E..
Parametrar
Mätpunkten måste ligga mellan toleransområdets övre och (X/..) nedre måttgräns (X1=/..)
Exempel
:
N10 G49 R.02 E1 R1=2 N=13
N11 G49 R2 R1=.02 N1=1 N2=6
:
N10
N11
1:a toleransjämförelse:
Om den övre toleransgränsen (R0.02) överskrids (borret är för stort), sker ett hopp till block
N13. Den nedre toleransgränsen får inte nås (villkorligt hopp).
2:a toleransjämförelse:
Om den undre toleransgränsen (R1=0.02) överskrids (borret är för litet) upprepas
programdelen mellan N1 och N6. Den övre toleransgränsen får inte nås (upprepning av
programdel).
OBS!
När det finns två på varandra följande G49-block i programmet, måste du se till att det villkorliga
hoppet ligger i det första blocket, och att upprepningen av programdelen ligger i det andra blocket (i
annat fall kommer ett felmeddelande upp).
4-10-2002 MillPlus IT V510 227

KORRIGERING AV DET UPPMÄTTA VÄRDET G50
23.30 Korrigering av det uppmätta värdet G50
Parametrar
Ändra nollpunktsförskjutningen eller verktygsdimensionerna i enlighet med de korrigeringsvärden som
räknas fram ur de uppmätta differensvärdena.
Korrigering av nollpunktsförskjutning.
Med standard-nollpunkter eller MC84=0:
N.. G50 {X1} {I..} {Y1} {J..} {Z1} {K..} {C1} {C2} {B1=} {C1=} {L..} N=..
Med utökade nollpunkter med MC84>0:
N.. G50 {X1} {I..} {Y1} {J..} {Z1} {K..} {C1} {C2} {B1=} {C1=} {L..} N=54.00 .. 54.99
Korrigering av verktygslängd:
N.. G50 T.. L1=1 {I..} {J..} {K..} {T2=..}
Korrigering av verktygsradie:
N.. G50 T.. R1=1 {X1=..} {T2=..}
OBS!
Maskinkonfigurationer (B1,C1,C2)
B-axel B1: För att rikta ett fastspänt arbetsstycke på ett rundbord som roterar runt Y-axeln (Baxeln)
räcker det med att mäta två punkter på X-axeln:
-rotationsvinkeln är beroende av X-axeln.
-arbetsstycket roterar kring Y-axeln.
-verktygsaxeln med mätfingret är i Z-axeln eller Y-axeln.
228 Heidenhain 4-10-2002

KORRIGERING AV DET UPPMÄTTA VÄRDET G50
C-axel C1:
För att rikta ett fastspänt arbetsstycke på ett rundbord som roterar runt Z-axeln (Caxeln)
räcker det med att mäta två punkter på X-axeln:
-rotationsvinkeln är beroende av X-axeln.
-arbetsstycket roterar kring Z-axeln.
-verktygsaxeln med mätfingret är i Z-axeln.
C-axel C2: Detta är en utökad möjlighet av C1:
1. C-axeln är vriden 90 grader och roterar kring Y-axeln, i stället för kring Z- axeln.
För att rikta ett fastspänt arbetsstycke på ett rundbord som roterar runt Y-
axeln (C-axeln) räcker det med att mäta två punkter på X-axeln:
-rotationsvinkeln är beroende av X-axeln.
-arbetsstycket roterar kring X-axeln.
-verktygsaxeln med mätfingret är i Z-axeln.
4-10-2002 MillPlus IT V510 229

KORRIGERING AV DET UPPMÄTTA VÄRDET G50
2. För att rikta ett fastspänt arbetsstycke på ett rundbord som roterar runt Z-
axeln (C-axeln) räcker det med att mäta två punkter på X-axeln:
-rotationsvinkeln är beroende av X-axeln.
-arbetsstycket roterar kring X-axeln.
-verktygsaxeln med mätfingret är i Y-axeln.
Exempel
N.. G50 X1 I0.8 N=54
Ändra X-koordinaterna för G54-förskjutningen, genom att multiplicera korrigeringsvärdet med 0,8 och
därefter lägga in det nya X-koordinatvärdet för G54 i nollpunktsminnet.
N.. G50 T5 L1=1 K0.97 R1=1
Korrigera längden på verktyg 5 genom att multiplicera skillnaden i Z (verktyg i Z-axeln) med 0,97, och
därefter lägga in de nya dimensionerna i verktygsminnet.
N50003
N1 G17 T1 M6
N2 G54
N4 G45 X-50 Z0 Y-20 C0 J1 N=1 Mätning i punkt 1
N5 G45 X50 Z0 Y-20 J1 N=2 Mätning i punkt 2
N6 G50 C1 N=54
Avräkning nollförskjutning
N7 G54
Aktivera nollförskjutning på nytt
N8 G0 Z100 B0
230 Heidenhain 4-10-2002

KORRIGERING AV DET UPPMÄTTA VÄRDET G50
N50006
N1 G54
N2 G17 T1 M67 (Fråsa R5)
N3 G89 Z-20 B2 R15 F1000 S50 M3
N4 G79 X0 Y0 Z0
N5 G0 Z50 M5
N6 T31 M67 (Mätsonden)
N7 M19
N8 M27
N12 G46 X50 Y40 Z-5 R15 I1 J1 F500 E5
N13 G0 Z50
N14 G49 R0.02 R1=2 N=21 E5 (Borrning > (15+0.02)
N15 G49 R2 R1=.02 N=17 E5 (Borrning < (15-0.02)
N16 G29 E10 E10=1 N=23
N17 G50 T1 R1=1
N18 M28
N19 G14 N1=2 N2=5
N20 G29 E1 E1=1 N=23
N21 M0
N22 (Borrning utanför toleransområdet)
N23 M30
Aktivera mätsond
Mätning hel cirkel
Språng-> N=21)Toleransjämförelse
Språng-> N=17) Toleransjämförelse
Villkorligt språng till programslut
Avräkning verktygsradie
Frånkoppla mätsond
4-10-2002 MillPlus IT V510 231

RADERA/AKTIVERA AXELFÖRSKJUTNING G51/G52
23.31 Radera/aktivera axelförskjutning G51/G52
Fastslå arbetsstyckets nollpunkt med de lagrade värdena.
Aktivera:
N... G52
Radera:
N... G51
OBS!
Funktionerna kan bara användas i program som skapats med tidigare typer av controller.
Funktionen G52 återställs med snabbtangent CNC eller annulleras med programmering av G51.
Funktionerna G51 och G52 förblir aktiva efter CNC RESET och M30.
Om en nollpunktsförskjutning G54 .. G59 redan är aktiv, träder G52 i effekt från denna förskjutning.
Om G52 är aktiv, träder G54 .. G59 i effekt från denna förskjutning.
Från V320
Om MC84 = 0 står G52 i filen ZO.ZO (Nollpunkt).
Om MC84 > 0 står G52 i filen PO.PO (Pallförskjutning).
I båda filerna kan nollpunkterna editeras.
232 Heidenhain 4-10-2002

RADERA/AKTIVERA NOLLPUNKTSFÖRSKJUTNING G53/G54...G59
23.32 Radera/aktivera nollpunktsförskjutning G53/G54...G59
Förskjuter arbetsstyckets nollpunkt till en ny position, vars koordinatvärden lagras i nollpunktsminnet
(under relevant nummer).
Aktivera:
N.. G54
N.. G55
N.. G56
N.. G57
N.. G58
N.. G59
Radera:
N.. G53
Exempel
:
N60 G54 Aktivera nollförskjutning G54
:
N600 G55 Aktivera nollförskjutning G55, koordinaterna utgår från den
: nya nollpunkten.
4-10-2002 MillPlus IT V510 233

UTÖKAD NOLLFÖRSKJUTNING G54 MC84>0
23.33 Utökad nollförskjutning G54 MC84>0
Parametrar
Vid sidan av de befintliga nollförskjutningstabellerna G54..G59 finns en annan nollförskjutningstabell
G54 I[nr] med maximalt 99 Nollförskjutningar tillgänglig. Den tillhörande nollförskjutningen väljs med
maskinkonstanten MC84.
- Kod nolförskjutningsfil Ze.Ze (MC84 > 0)
- Programmering (förskjutningsvärden) av nollförskjutningen i NC-Programmet
- Programmering av en vridningsvinkel (B4=) i nollförskjutningen
- Inmatning av kommentar i nollförskjutningsfilen
Definiera och hämta nollförskjutning:
G54 I[nr] [Axelkoordinater] {B4=..}
Hämta nollförskjutning:
G54 I[nr]
Anvisningar och tillämpning
Vid förstoring eller förminskning (MC84 > 0) anpassas nollförskjutningstabellen. De befintliga
nollpunkterna behålls. Utökade nollpunkter initialiseras som noll.
Observera: Om MC84 ställs på noll, ändras tabellen (ZE.ZE till ZO.ZO). Den nya
nollpunkttabellen initieras som noll.
För att föra in förskjutningsvärdet i nollpunktsfilen finns det 2 möjligheter:
- Värden för nollförskjutningarna G54 I[nr] förs för verkställande av
programmet via kontrollfältet eller från en databärare in i
nollförskjutningsfilen.
- Värde för nollförskjutningen G54 I[nr] X.. Y.. Z.. A.. B.. C.. B4=..
programmeras i ett NC-Programblock. Vid bearbetning av programmet
övertas och aktiveras programmerade värden i nollförskjutningsfilen.
Observera: Om inga nya nollförskjutningsvärden har programmerats i programblocket, blir
de nollförskjutningsvärden som redan finns i filen inte överskrivna eller
annullerade. Axelkoordinater som inte har programmerats tas ur filen.
Kollisionsrisk!
Vidare kan varje nollförskjutning i tabellen omfatta en kommentar.
Vidare kan varje nollförskjutning i tabellen omfatta en axelvridning. Först utförs förskjutningen och
sedan vrids koordinatsystemet över vinkeln B4=.
234 Heidenhain 4-10-2002

Exempel
1.
UTÖKAD NOLLFÖRSKJUTNING G54 MC84>0
G52 påverkar inte funktionerna G53...G59. Om G52 är aktiv, är G54..G59 för denna förskjutning även
aktiva.
En programmerad nollförskjutning (G92 eller G93) annulleras av en av funktionerna G54 I[nr].
Med snabbtangenten för återställning CNC och med programmering av G53 annulleras G54 I[nr]
automatiskt. Med snabbtangenten för programavbrytning eller M30 annulleras inte funktionerna
G54...G59.
N60 G54 I1
N600 G54 I2
Val av nollpunkten W1. Dennas koordinater (X40,Y100,Z300) hämtas från
nollförskjutningsfilen.
Alla programmerade koordinater mäts från W1.
Val av nollpunkten W2. Dennas koordinater (X200,Y100,Z100) hämtas från
nollförskjutningsfilen.
Nollpunkt W1 annulleras och W2 aktiveras. Sedan mäts alla programmerade
koordinater från W2.
N700 G53 Frånkoppling av nollpunkten W2. Koordinaterna (X0,Y0,Z0) hämtas från
nollförskjutningsfilen.
Nollpunkt W2 annulleras och M aktiveras. Sedan mätas alla programmerade
koordinater från M.
2. Axelvridning
1 Arbetsstycke 1
2 Arbetsstycke 2
3 Maskinbord
Inskrivning i Nollpunkttabellen och hämtning:
N60 G54 I1 X-42 Y-15 B4=14 (Z0 C0) Nollförskjutningsvärdena skrivs in i nollförskjutningstabellen.
Bearbetning arbetsstycke 1, alla programmerade
koordinater mäts från M1.
N120 G54 I2 X10 Y24 B4=-17 Bearbetning arbetsstycke 2, alla programmerade
koordinater mäts från M2.
4-10-2002 MillPlus IT V510 235

TANGENTIELL APPROACH G61
23.34 Tangentiell approach G61
Programmerar en tangentiell approachrörelse mellan en startpunkt och startpunkten för en kontur.
Aktuella position.
Beräknad startposition i
ytan. Tillsättningsaxel Z
(G17).
Z1 kan programmeras. Om
Z1 inte är programmerad
är Z1=Z.
Startposition för konturen
(X, Y, Z).
Parametrar
TANGENTIELL APPROACH TILL KONTUR G61
N... G61 {I2=..} X... Y... Z... R... [{X1=..} {Y1=..} {Z1=}] {I1=} {F2=}
N... G61 {I2=..} B2=... L2=... Z... R... [{X1=} {Y1=}] {Z1=} {I1=} {F2=}
236 Heidenhain 4-10-2002

TANGENTIELL APPROACH G61
I2=0 med linje och en cirkelbåge
I2=1 med kvartscirkel.
I2=2 med halvcirkel.
I2=3 stigning för matning (för fickor).
I2=4 parallell med kontur.
I2=5 lodrät
Anvisningar och tillämpning
Controllern beräknar själv en startpunkt. Den första rörelsen är en positionering på den beräknade
startpunkten. Härifrån följer sedan approachrörelsen.
Approachrörelsen består av 2 delar. Den första delen är en snabb- eller matningsrörelse (bestäms av
I1=) till (den beräknade) startpunkten för approachrörelsen. Den andra delen är en matningsrörelse
längs approachkonturen till konturens startpunkt.
Approachsidan bestäms av den aktiva funktionen G41/G42. Om G40 är aktiv, sker approach likadant
som vid G41.
Om radiekorrigeringen (G41/G42 utan förflyttningsrörelse i programblocket) aktiveras omedelbart före
G61-blocket, utförs korrigeringen under linjärrörelsen. Beroende på den aktuella positionen körs en
mindre eller större del av approachcirkeln.
Om radiekorrigeringen redan är verksam, utförs både linjär- och cirkelrörelsen med radiekorrigering.
Om efter G61-blocket ingen G-funktion har programmerats, aktiveras G1 inte automatiskt. Den sista
rörelsen i G61-funktionen kan vara G1, G2 eller G3.
Om avståndet mellan den aktuella positionen och approachcirkeln är större än fräsradien (I2=0),
består approachrörelsen av en linje och en cirkelbåge.
Om avståndet mellan den aktuella positionen och approachcirkeln är mindre än fräsradien, ändras
I2=0 till I2=1, och blir approachrörelsen en kvarts cirkel.
Vid programmering av G61 gäller följande inskränkningar: G61 är inte tillåten i ICP- och G64-drift, i
MDI-drift eller i G182-drift.
För block omedelbart efter approachrörelsen (G61) gäller vissa inskränkningar. Endast följande
funktioner G64, G0, G1, G2, G3 med rörelser i bearbetningsytan är tillåtna.
4-10-2002 MillPlus IT V510 237

TANGENTIELL APPROACH G61
Exempel
N1 G17
N2 T1 M6 (Fräs R5)
N3 F500 S1000 M3
N4 G0 X0 Y0 Z30
Approach begynnelseposition. (Position 1: X0 Y0 Z30).
N5 G41
Radiekorrigering åt vänster.
N6 G61 I2=2 X20 Y20 Z-5 Z1=10 R5 I1=0 F2=200
Tangentiell approachrörelse (I2=2) med halv cirkel.
Approachrörelsens första del är en snabbrörelse med
positioneringslogik till halvcirkelns begynnelsepunkt (Position 2: X..
Y.. Z10). Radiekorrigeringen aktiveras vid denna rörelse.
Cirkelbågarna utförs som helix. Konturen börjar vid position X20 Y20
Z0 (Position 3: X20 Y25 Z-5)
N7 G64
N8 G3 I20 J50 R1=0
N9 G1 X60 Y60
N10 G63
N11 G62 I2=2 Z1=10 R5
N12 G40
N13 G0 X0 Y0 Z30
N14 M30
Tangentiell undanrörelse (I2=2) med halv cirkel. Halvcirkeln utförs
som helix. Starthöjd Z-axeln är -5, ändhöjd är 10. (Position 5: X.. Y..
Z10).
238 Heidenhain 4-10-2002

TANGENTIELL UTGÅNG G62
23.35 Tangentiell utgång G62
Programmerar en tangentiell utgång efter konturens slutpunkt.
Konturens ändposition.
Beräknad ändposition i ytan.
Tillsättningsaxel Z (G17). Z1 kan
programmeras. Om Z1 inte är
programmerad, ändras inte höjden.
Programmerad ändposition av
undanrörelsen (X, Y, Z) (endast I2=0).
(X, Y, Z) (nur I2=0).
TANGENTIELL UNDANRÖRELSE FRÅN KONTUR G62:
N... G62 I2>0 Z1=... R... {I1=} {F2=}
N... G62 I2=0 X... Y... Z... Z1=... R... {I1=} {F2=}
N... G62 I2=0 B2=... L2=... Z... R... {I1=} {F2=}
Parametrar
4-10-2002 MillPlus IT V510 239

TANGENTIELL UTGÅNG G62
I2=0 med cirkelbåge och ändposition
I2=1 med kvartscirkel.
I2=2 med halvcirkel.
I2=3 stigning för matning (för fickor).
I2=4 parallell med kontur
I2=5 lodrätt
OBS!
För att förstå G62 läser du först G61.
Anvisningar och tillämpning
Om radiekorrigeringen (G40 utan förflyttningsrörelse i programblocket) frånkopplas omedelbart före
G62-blocket, desaktiveras korrigeringen under den tangentiella undanrörelsen. Om radiekorrigeringen
med G40 inte desaktiveras, utförs både cirkel- och linjärrörelsen med radiekorrigering.
Inskränkningar
Vid programmering av G62 gäller följande inskränkningar:
- G62 är inte tillåten i ICP- och G64-drift
- G62 är inte tillåten i MDI-drift
- G62 är inte tillåten i G182-drift
Exempel
Se exempel vid G61.
För blocken omedelbart efter approachrörelsen (G61) gäller vissa inskränkningar. Endast
följande funktioner är tillåtna:
- G64
- G0, G1, G2, G3 med rörelser i bearbetningsytan
240 Heidenhain 4-10-2002

AVBRYT/AKTIVERA GEOMETRIBERÄKNING G63/G64
23.36 Avbryt/aktivera geometriberäkning G63/G64
G63: Avbryt geometriberäkningen
G64: Aktivera geometriberäkningen
Parametrar: G64 aktiv
OBS!
Användaren kan enkelt skapa program, som kräver geometriberäkningar, med hjälp av interaktiv
konturprogrammering (ICP).
(Se kapitlet Interaktiv konturprogrammering)
4-10-2002 MillPlus IT V510 241

MÅTTENHET TUM/METRISK G70/G71
23.37 Måttenhet TUM/METRISK G70/G71
Laddar och anropar delprogram som är skrivna i en annan måttenhet än den som specificeras i CNC
(måttenheten definieras i maskinkonstanterna).
Tumprogrammering:
N... (PROGRAMNAMN) G70
Metrisk programmering:
N... (PROGRAMNAMN) G71
Exempel
1:a måttenheten: CNC: metrisk program: tum
9001.PM
N9001 G70
:
N50 G1 X2 Y1.5 F8
:
Inläsning gör att X50.8 Y38.1 och F203.2 lagras.
2:a måttenheten: CNC: tum program: metrisk
9002.PM
N9002 G71
:
N50 G1 X50.8 Z38.1 F203.2
:
Inläsning gör att X2 Y1.5 och F8 lagras.
242 Heidenhain 4-10-2002

23.38 Radera/aktivera zoom/minska och spegling G72/G73
RADERA/AKTIVERA ZOOM/MINSKA OCH SPEGLING G72/G73
Aktivera zoom/minska:
N.. G73 A4=..
(faktor eller procentsats, inställning i maskinkonstanter)
Avaktivera zoom/minska:
N.. G73 A4=1 (faktor)
N.. G73 A4=100
(procentsats)
Spegling runt en axel eller byte av förtecken per axel:
N.. G73 {X-1} {Y-1} {Z-1} {A-1} {B-1} {C-1}
Radera spegling/byte av förtecken per axel:
N.. G73 {X1} {Y1} {Z1} {A1} {B1} {C1}
Avaktivera zoom/minska och spegling:
N.. G72
Zoom / minska
G73 A4=2
Zoom / minska
G73 A4=0.5
XY-plan (G17) XZ-plan (G18) YZ-plan (G19)
Parametrar
G72
G73
Inga parametrar
Zoom/minska
Spegling/byte av förtecken
A4= Skalningsfaktor
4-10-2002 MillPlus IT V510 243

RADERA/AKTIVERA ZOOM/MINSKA OCH SPEGLING G72/G73
Exempel
N7273 (SPEGLA EN Ö)
N1 G17
N2 G54
N3 T1 M6 S2000 F200 Byt verktyg
N4 G0 X-60 Y20 Z0 M3
N5 G1 Z-9
N6 G43 Y0
N7 G41 X-10
N8 G3 X0 Y10 R10
N9 G1 X0 Y45
N10 G1 X45 Y45
N11 G1 X45 Y-10
N12 G40
N13 G1 Z10
N14 G73 X-1 Y-1
Spegla koordinaterna runt X- och Y-axeln
N15 G14 N1=4 N2=13 Upprepa blocken 4 till 13
N16 G72
Annullera speglingen
N17 S1000 F100 T6 M6 Byt verktyg 6
N18 G81 Y5 Z-20
N19 G79 X30 Y14
N20 G79 X10 Y32
N21 G79 X20 Y32
N22 G79 X30 Y32
N23 G79 X40 Y32
N24 G73 X-1 Y-1
Spegla koordinaterna runt X- och Y-axeln
N25 G14 N1=19 N2=23 Upprepa blocken 19 till 23
N26 G72
Annullera speglingen
N27 G0 Z50 M30
244 Heidenhain 4-10-2002

PROGRAMMERBAR ABSOLUTPOSITION G74
23.39 Programmerbar absolutposition G74
Snabb förflyttning till en position vars koordinater står i förhållande till referenspunkten.
Parametrar
N... G74 X.. Y.. Z.. {X1=..} {Y1=..} {Z1=..} {K...} {L...} {K2=...)
Anvisningar och tillämpning
Funktionen G74 används övervägande i programmeringscyklar för verktygsväxlingar, pallstationer
e.d., och då i de fall där de programmerade koordinaterna skall vara oberoende av koordinaterna som
används för att definiera bearbetningen av arbetsstycket.
Ändpunktkoordinaterna kan fastläggas på två sätt.
1) X100: Relativ position i förhållande till referenspunkten
2) X100 X1=2: Relativ position i förhållande till maskinkonstantens absoluta position
Vad beträffar den första axeln kan maskinpositionerna 1 till 10 fastställas i maskinkonstanterna
MC3145 -- MC3154. Den andra axeln i MC3245 -- MC3254 och så vidare. Om värdet i de använda
maskinkonstanterna är noll äger ingen körrörelse rum.
Vid G74 följer en samtidig förflyttningsrörelse i alla programmerade axlar. Nästa förflyttningsrörelse
börjar först när målpositionen har nåtts i alla axlar. Rörelsens form bestäms av K-värdet.
K0: Ett (nästan-)stopp iakttas mellan rörelsen i block G74 och rörelsen i nästa block, som
vanligen vid snabbrörelser. (K0 är inkopplingsläge).
K1: Inget stopp iakttas mellan rörelsen i block G74 och rörelsen i nästa block (avrundning). Nästa
rörelse börjar när målpositionen nästan har uppnåtts i alla axlar.
K2: Inget stopp iakttas mellan rörelsen i block G74 och rörelsen i nästa block. Nästa rörelse börjar
när målpositionen nästan har uppnåtts i alla axlar. Denna position definieras av
4-10-2002 MillPlus IT V510 245

PROGRAMMERBAR ABSOLUTPOSITION G74
Exempel
maskinkonstanten (MC136) (K2=0) eller av fönsterstorleken (K2=...) för
hörnfrigivningsavståndet. K2= fönsterstorlek i mm (0-32.766 mm)
Om en inkrementell rörelse programmeras efter en G74-rörelse, refererar koordinaterna till positionen
som anges i G74-blocket.
I allmänhet används vid G74 ingen verktygslängdkorrigering (L0 är inkopplingsläge). För
verktygslängdkorrigering måste L1 programmeras.
För aktivering av G74-funktionen måste radiekorrigeringen (G41...G44) annulleras.
Vid G74 får geometrifunktionen G64 inte vara aktiv.
Den verksamma nollförskjutningen ignoreras för G74-blocket.
Förflyttningsrörelsen omedelbart före G74 måste programmeras med G0 eller G1.
Förflyttningsrörelsen omedelbart efter G74 utförs automatiskt med samma G-Funktion.
Koordinaterna för P i förhållande till R är kända. P programmeras enligt följande:
:
N10 G0 X95 Y10
N11 G74 X-120 Y-115 Rörelse från X95 Y10 till P
:
Exempelblock:
N20 G74 X100 X1=1 Y123.456 Z1=10 K2 K2=25.2
X100 X1=1
Relativ position i förhållande till maskinkonstantens absoluta
position.
Y123.456 Relativ position i förhållande till referenspunkten.
Z1=10 (Z0) Position i förhållande till maskinkonstantens absoluta position.
K2
Inget stopp iakttas mellan rörelsen i block G74 och rörelsen i nästa
block. Nästa rörelse börjar när målpositionen nästan har uppnåtts i
alla axlar. Denna position definieras av fönsterstorleken (K2=...) för
hörnfrigivningsavståndet.
K2= Fönsterstorlek i mm
246 Heidenhain 4-10-2002

CYKEL FÖR CIRKELSTIGNING G77
23.40 Cykel för cirkelstigning G77
Utför en förprogrammerad borr- eller fräscykel på punkter som är jämnt fördelade längs en cirkelbåge
eller cirkel.
Punkter på en cirkelbåge:
N.. G77 [mittpunkt] R.. J.. I.. K.. {B1=..}
Punkter på en cirkel:
N... G77 [mittpunkt] R.. J.. I.. {B1=..}
Parametrar
OBS!
B1= har två betydelser:
Den representerar vridningsvinkeln för bearbetning av en ficka eller slits, eller positionen för cirkelns
mittpunkt (B1= med L1=, eller X/Y med B1=).
Exempel
4-10-2002 MillPlus IT V510 247

CYKEL FÖR CIRKELSTIGNING G77
N40 G78 P2 X.. Y.. Z..
:
N50 G81 Y1 Z-10 F100 S1000 M3
:
N60 G77 P2 R25 I30 K150 J4
N41 G78 P1 X.. Y.. Z..
:
N50 G81 Y1 Z-10 F100 S1000 M3
:
N60 G77 P1 R25 I0 J6
Andra definierade punkt
Definiera cykel
Upprepa cykeln fyra gånger på cirkelbågarna
Första definierade punkt
Definiera cykel
Upprepa cykeln sex gånger på den hela cykeln
Vridna slitsar
N60 T1 M6
N65 G88 X20 Y10 Z-10 B1 F100 S1000 M3
N70 G77 X78 Y56 Z0 R24 I0 J6 B1=30
Byt verktyg 1 (fräs med radie på 4.8 mm)
Definiera slitsen som om sidorna löpte parallellt
med X- och Y-axlarna
De vridna slitsarna fräses.
Borrhålens riktning på en cirkelbåge.
2
3
4
I
K
1
4
K
1
I
I = 180
I - K > 0
CW
2
I = -180
I - K < 0
3
CCW
N50 G81 Y1 Z-10 F100 S1000 M3 Definiera cykel
N60 G77 X0 Y0 Z0 R25 I180 K30 J4 Upprepa cykeln fyra gånger på cirkelbågen; börja vid 180
grader, sluta vid 30 grader medurs.
N70 G77 X0 Y0 Z0 R25 I-180 K30 J4 Upprepa cykeln fyra gånger på cirkelbågen; börja vid -180
grader, sluta vid 30 grader moturs.
248 Heidenhain 4-10-2002

PUNKTEDEFINITION G78
23.41 Punktedefinition G78
Parametrar
Definierar koordinaterna för en punkt en gång i ett program. För att senare gå till denna punkt,
behöver du bara programmera dess nummer.
N... G78 P... [punktkoordinater]
Exempel
N10 G78 X-60 Y-20 P1 Definiera punkt 1
N11 G78 X-70 Y-20 P2
N12 G78 X-30 Y60 P3
N13 G78 X30 Y55 P4
N14 G78 X30 Y70 P5
N15 G78 X80 Y-30 P6
:
N90 G0 P1=1
Kör verktyget till läget som definieras av P1
N91 G1 P1=3 P2=5 P3=6 F1000 Kör verktyget med programmerad matning till P3, P5
: och sedan P6.
OBS!
Endast en punkt kan definieras i varje G78-block. Samtliga punktkoordinater anges i förhållande till
den aktiva arbetsstyckesnollpunkten W.
Programblock med G1 eller G79 kan innehålla upp till 4 punkter. I alla andra fall kan det bara finnas
en punkt i ett programblock.
Exempel: N.. G1 P1=9 P2=1 P3=3 P4=8
P-adresser med index:
Indexvärdet (1-4) fastslår prioriteten för bearbetningssekvensen (1=högsta prioritet, 4=lägsta prioritet).
Posten efter likhetstecknet anger antalet punkter i punktminnet.
En ytterligare möjlighet är att ange punktdefinitionerna i parameterform, varvid index än en gång
anger prioriteten.
4-10-2002 MillPlus IT V510 249

STARTA CYKEL G79
23.42 Starta cykel G79
Parametrar
Utför förprogrammerade borrcykler (G81, G83-G86) eller fräscykler (G87-G89) vid vissa bestämda
positioner.
N... G79 [punktkoordinater] {B1=..}
Exempel
Tre hål skall borras
:
N50 G78 P1 X50 Y20 Z0
Definiera punkt
N55 G78 P2 X50 Y80 Z0
N60 T1 M6
N65 G81 Y1 Z-30 F100 S1000 M3 Definiera borrcykel
N70 G79 P1 P2 Borra hål vid punkt 1 och 2
N75 T2 M6
N80 G79 X50 Y50 Z0 M3
Borra hål
:
OBS!
B1= har två betydelser:
Den representerar vridningsvinkeln för bearbetning av en ficka eller slits, eller positionen för cirkelns
mittpunkt (B1= med L1=, eller X/Y med B1=).
Se exempel vid G77 vridna slitsar
250 Heidenhain 4-10-2002

BORRCYKEL G81
23.43 Borrcykel G81
N.. G81 Z.. {X..} {Y..} {B..}
Parametrar
Exempel
:
N50 G78 P1 X50 Y20 Z0 Definiera punkt 1
N55 G78 P2 X50 Y80 Z0 Definiera punkt 2
N60 G0 Z10 T1 M6
N65 G81 X1.5 Y1 Z-30 F100 S500 M3 Definiera cykel
N70 G79 P1 P2 Utför cykeln vid punkt 1 och 2
:
OBS!
En bearbetningscykel (G81-G89) utförs med G77 eller G79.
4-10-2002 MillPlus IT V510 251

BORRCYKEL FÖR DJUPA HÅL G83
23.44 Borrcykel för djupa hål G83
N.. G83 Z.. {X..} {Y..} {B..} {I..} {J..} {K..} {K1=..}
Parametrar
Exempel
1.
N5 T1 M6
N10 G83 Y4 Z-150 I2 J6 K20 F200 S500 M3
N20 G79 X50 Y50 Z0
:
2.
N.. G83 Y4 Z-150 I2 J6 K20 K1=3
N20 G79 X50 Y50 Z0
:
Definiera cykel
Utför cykeln
Definiera cykel
Utför cykeln
OBS!
En bearbetningscykel (G81-G89) utförs med G77 eller G79.
252 Heidenhain 4-10-2002

GÄNGSKÄRNINGSCYKEL G84
23.45 Gängskärningscykel G84
N.. G84 Z.. {X..} {Y..} {B..} {I..} {J..}
eller
N... G84 I1=0 Z... {Y...} {B...} {J...} {X...}
från V400:
Gängskärningen kan även utföras som interpolering mellan verktygsaxeln och spindeln i en stängd
regleringskrets. I denna interpolering tas spindelns accelerationsförmåga med i beräkningen.
Därigenom garanteras att spindeln går med önskad position/önskat varvtal. ("Synkron gängskärning")
Parametrar
N... G84 I1=1 Z... {Y...} {B...} {J...} {X...}
F(matning) = J(stigning) * S(hastighet)
4-10-2002 MillPlus IT V510 253

GÄNGSKÄRNINGSCYKEL G84
Exempel
N14 T3 M6
N15 G84 Y9 Z-22 J2.5 S56 M3 F140 Definiera cykel
N20 G79 X50 Y50 Z0
Utför cykeln
OBS!
En bearbetningscykel (G81-G89) utförs med G77 eller G79.
Om en G84-cykel anropas via G79 måste CNC vara inställd på G94-drift (matning i mm/min)och inte
på G95-drift (matning i mm/varv). G94 ska alltid programmeras före G84.
Från V400:
Gängskärning kan programmeras med eller utan interpolering.
I1=0 styrd (Grundläge, öppen lägesregleringskrets)
I1=1 interpolerande (stängd lägesregleringskrets)
En aktiv "Svänga bearbetningsnivå G7" kan bara bearbetas med interpolerin. (I1=1)
Från V410,
kan man, om “Tippa Bearbetningsplan” är aktivt och huvudet inte är tippat (verktygsaxeln är parallell
med Z-axeln), utföra synkroniserad gängning (I1=0).
Eftergängskärning
För maskiner med interpolering (I1=1) erbjuder programmeringen ett orienterat spindelfäste (M19),
med D-parameter ”Spindelförskjutningsvärdet” möjligheten till eftergängskärning.
Kommentar
Efter den interpolerande gängskärningen (I1=1) är den modala M-funktionen (M3,M4)
inte längre aktiv. Den skrivs över med M19.
Maskinkonstanter
Vid interpolering behövs inte längre MC723 och MC727.
Spindelns maskinkonstanter ska vara rätt inställda under gängskärningen. Spindelns acceleration
beräknas för varje drivmaskineri med hjälp av MC2491, 2521, 2551, 2581 och MC2495, 2525, 2555,
2585. För en bra reglering bör i varje fall även MC4430 aktiveras.
254 Heidenhain 4-10-2002

BROTSCHNINGSCYKEL G85
23.46 Brotschningscykel G85
N.. G85 Z.. {X..} {Y..} {B..} {F2=..}
Parametrar
Exempel
:
N25 T4 M6
N30 G85 X2 Y3 Z-30 F50 S100 F2=200 M3 Definiera cykel
N35 G79 X50 Y50 Z0
Utför cykeln
:
OBS!
En bearbetningscykel (G81-G89) utförs med G77 eller G79.
4-10-2002 MillPlus IT V510 255

FÖRSÄNKNINGSCYKEL G86
23.47 Försänkningscykel G86
N.. G86 Z.. {X..} {Y..} {B..}
Parametrar
Exempel
N45 T5 M6
N50 G86 X1 Y9 Z-27 B10 F20 S500 M3
N55 G79 X50 Y50 Z0
Definiera cykel
Utför cykeln
OBS!
En bearbetningscykel (G81-G89) utförs med G77 eller G79.
256 Heidenhain 4-10-2002

FRÄSCYKEL FÖR REKTANGULÄR FICKA G87
23.48 Fräscykel för rektangulär ficka G87
N.. G87 X.. Y.. Z.. {R..} {B..} {I..} {J..} {K..} {Y3=..} {F2=..}
Parametrar
Exempel
N10 T1 M6
N20 G87 X200 Y100 Z-6 J+1 B1 R40 I75 K1.5 F200 S500 M3
N30 G79 X120 Y70 Z0
Definiera cykel
Utför cykeln
OBS!
En bearbetningscykel (G81-G89) utförs med G77 eller G79.
4-10-2002 MillPlus IT V510 257

FRÄSCYKEL FÖR SLITS G88
23.49 Fräscykel för slits G88
N.. G88 X.. Y.. Z.. {B..} {J..} {K..} {Y3=..} {F2=..}
Parametrar
Exempel
N10 S500 T1 M6
N20 G88 X55 Y15 Z-5 B1 K1 F350 Y3=10 F2=200 M3
N30 G79 X22.5 Y22.5 Z0
N40 G88 X15 Y-55 Z-5 B1 K1 Y3=10 F2=200
N50 G79 X90 Y62.528 Z0
Definiera cykel
Utför cykeln
OBS!
En bearbetningscykel (G81-G89) utförs med G77 eller G79.
Tecknen för X och Y bestämmer slitsens riktning från startpunkten S.
258 Heidenhain 4-10-2002

FRÄSCYKEL FÖR CIRKULÄR FICKA G89
23.50 Fräscykel för cirkulär ficka G89
N.. G89 Z.. R.. {B..} {I..} {J..} {K..} {Y3=..} {F2=..}
Parametrar
Exempel
N10 T1 M6
N20 G89 Z-15 B1 R25 I75 K6 F200 S500 M3 Definiera cykel
N30 G79 X50 Y50 Z0
Utför cykeln
N40 G0 Z200
OBS!
En bearbetningscykel (G81-G89) utförs med G77 eller G79.
4-10-2002 MillPlus IT V510 259

PROGRAMMERA INKREMENTELLA/ABSOLUTA MÅTT G90/G91
23.51 Programmera inkrementella/absoluta mått G90/G91
G90: Absoluta koordinater, mätta från den programmerade nollpunkten W.
G91: Inkrementella koordinater, i förhållande till den senaste positionen.
N.. G90/G91
Parametrar
Exempel
N88550
N1 G17
N2 G54
N3 G98 X0 Y0 Z60 I100 J100 K-80
N4 S1300 T1 M6
N5 G81 Y2 Z-10 F200 M3
N6 G79 X50 Y50 Z0
N7 G91
N8 G79 Y20
N9 G79 X20
N10 G79 Y-20
N11 G90
Grafikfönster definition
Definiera cykel
Utför cykeln
Koppla om till programmering inkrementella mått
Utför cykeln
Koppla om till programmering absoluta mått
OBS!
En absolut position måste programmeras innan den inkrementella dimensionen G91 anges.
260 Heidenhain 4-10-2002

23.52 Absolut/inkrementell programmering per ord
Absolut/inkrementell programmering per ord, oberoende av G90/G91.
absolut programmering:
N.. G.. [axelnamn]90=...
inkrementell programmering:
N.. G.. [axelnamn]91=...
ABSOLUT/INKREMENTELL PROGRAMMERING PER ORD
Parametrar
Achsname:
X, Y, Z, U, V, W, I, J, K, A, B, C
Anvisningar och tillämpning
Kartesianska koordinater:
Den absoluta/inkrementella programmeringen per ord är oberoende av det allmänt giltiga
måttsystemet G90/G91.
Exempel
Polära koordinater:
Programmeringen i polära koordinater påverkas inte.
N88550
N1 G17
N2 G54
N3 G195 X0 Y0 Z60 I100 J100 K-80 Definiera grafikfönster
N4 S1300 T1 M6 (Borr R5) Byt verktyg 1
N5 G81 Y2 Z-10 F200 M3
Definiera borrcykel
N6 G79 X50 Y50 Z0
Cykelhämtning 1. Borrning
N7 G79 Y91=20
Cykelhämtning 2. Borrning, inkrementell rörelse
N8 G79 X91=20
Cykelhämtning 3. Borrning, inkrementell rörelse
N9 G79 Y91=-20
Cykelhämtning 4. Borrning, inkrementell rörelse
N10 M30
4-10-2002 MillPlus IT V510 261

INKREMENTELL/ABSOLUT NOLLPUNKTSFÖRSKJUTNING OCH/ELLER INKREMENTELL/ABSOLUT
ROTATION AV KOORDINATSYSTEMET G92/G93
23.53 Inkrementell/absolut nollpunktsförskjutning och/eller inkrementell/absolut
rotation av koordinatsystemet G92/G93
Nollpunktsförskjutning:
N.. G92 [inkrementell(a) koordinat(er), i förhållande till den senaste programnollpunkten]
N.. G93 [absolut(a) koordinat(er), i förhållande till den nollpunkt som definierades av G54-G59]
Rotation av koordinatsystem:
N... G92/G93 B4=..
Nollpunktsförskjutning:
Rotation av koordinatsystem:
FSP: Start av svängpositioner på kortaste väg
FSP matar nu alltid ut en vinkel mellan -180 och +180 grader. Denna ändras så att en vinkel mellan
gränsställarna matas ut. Den här vinkeln är då den kortaste vägen. En nackdel är att rundaxelns
position kan stiga till mycket höga värden som ska vridas tillbaka på ett ögonblick.
262 Heidenhain 4-10-2002

INKREMENTELL/ABSOLUT NOLLPUNKTSFÖRSKJUTNING OCH/ELLER INKREMENTELL/ABSOLUT
ROTATION AV KOORDINATSYSTEMET G92/G93
Nackdelen med de mycket höga positionerna löser man med en separat funktion med vilken den
(interna) positionen sätts tillbaka till ett värde mellan 0 och 360 grader.
G93
{X},{Y},{Z}, {A},{B},{C}, {B2=},{L2=}, {P},{P1=}, {B4=}, {A3=1},{B3=1},{C3=1}
varvid:
A3=1, B3=1, C3=1
Motsvarande axelposition sätts tillbaka till ett värde mellan 0 och 360 grader.
Parametrar för G92
Parametrar för G923
Funktion Återställ
A3=,B3=,C3= Återställningsparameter
Med G93 A3=1återställs positionen för rotationsaxeln i fråga till ett värde mellan 0 och 360 grader.
Exempel: Efter programmeringen av G 94 A3=1 kommer en A-axel med positionen 370 grader att
ändras till 10 grader.
Exempel
1. Arbetsstycket mittpunkt sammanfaller med maskinmittpunkten (M). Programnollpunkten (W)
placeras i arbetsstyckets vänstra hörn.
N30 G93 X-200 Y-100
4-10-2002 MillPlus IT V510 263

INKREMENTELL/ABSOLUT NOLLPUNKTSFÖRSKJUTNING OCH/ELLER INKREMENTELL/ABSOLUT
ROTATION AV KOORDINATSYSTEMET G92/G93
2. De fyra hålen kring punkterna A och B skall borras. I programmet ligger programnollpunkten (W) i
A respektive B.
Program med G92
N79560
N1 G17
N2 G54
N3 G98 X-10 Y-10 Z10 I420 J180 K-30
N4 G99 X0 Y0 Z0 I420 J160 K-10
N5 F200 S3000 T1 M6
N6 G92 X90 Y70
Inkrementell nollförskjutning
N7 G81 Y1 Z-12 M3
Definiera cykel
N8 G77 X0 Y0 Z0 I45 J4 R40 Hämta cykel
N9 G92 X200 Y-20
Inkrementell nollförskjutning
N10 G14 N1=8
Upprepningsfunktion
N11 G93 X0 Y0
Annullera inkrementell nollförskjutning
N12 G0 Z100 M30
Program med G93
Programmet ser ut så här i förhållande till fastspänningsnollpunkten:
N79561
N1 G17
N2 G54
N3 G98 X-10 Y-10 Z10 I420 J180 K-30
N4 G99 X0 Y0 Z0 I420 J160 K-10
N5 F200 S3000 T1 M6
N6 G93 X90 Y70
Absolut nollförskjutning
N7 G81 Y1 Z-12 M3
N8 G77 X0 Y0 Z0 I45 J4 R40
N9 G93 X290 Y50
Absolut nollförskjutning
N10 G14 N1=8
N11 G93 X0 Y0
Annullera absolut nollförskjutning
N12 G0 Z100 M30
OBS!
Om inga G54-G59 redan är aktiverade, verkar G92/G93 från maskinnollpunkten.
Om rotation av koordinatsystemet (G92/G93 B4=..) är aktiv, tillåts inte längre nollpunktsförskjutning
programmerad med G92/G93.
264 Heidenhain 4-10-2002

MATNING I MM/MIN(TUM/MIN) / MM/VARV(TUM/VARV) G94/G95
23.54 Matning i mm/min(tum/min) / mm/varv(tum/varv) G94/G95
Parametrar
Information till controllern om hur den programmerade matningen (F-ord) skall mätas.
N.. G94/G95 F..
N... G94 F5=.
G94 : Matning i mm/min eller tum/min.
G95 : Matning i mm/varv eller tum/varv.
G94 F5= : Matning av rotationsaxeln (ab V410)
F5=0 Grad/min (Grundinställning)
F5=1 mm/min eller tum/min
Anmärkning
MASKINER MED KINEMATISK MODELL
Funktion G94 F5= existerar bara om en kinematisk modell definierats för maskinen. (MC312 måste
vara aktiv).
BERÄKNING AV ROTATIONSAXELNS RADIE G94 F5=1
I maskiner med den kinematiska modellen kan man beräkna vridaxelns radie mellan rotationsaxelns
mittpunkt och arbetsstycket. Därigenom behövs inte A40=, B40= eller C40= programmeras längre.
AVSTÄNGNING G94 F5=1
G94 F5=1 stängs av genom G94 F5=0, G95, programmeringen med A40=, B40= eller C40= i G0 eller
G1, M30, eller .
Exempel
:
N.. G94
N.. G1 X.. Y.. F200
:
:
N.. G95
N.. G1 X.. Y.. F.5
:
Matning i mm/min
Kör med matning på 200 mm/min på X.. Y..
Matning i mm/t
Kör med matning på 0.5 mm/t på X.. Y..
4-10-2002 MillPlus IT V510 265

DEFINITION AV GRAFIKFÖNSTER G98
23.55 Definition av grafikfönster G98
Definierar positionen, i förhållande till programnollpunkten W, och dimensionerna, för ett 3Dgrafikfönster,
i vilket bearbetningen av arbetsstycket skall simuleras grafiskt.
N.. G98 X.. Y.. Z.. I.. J.. K.. {B..} {B1=..} {B2=..}
Parametrar
Exempel
N9000
N1 G98 X-20 Y-20 Z-75 I140 J90 K95
N2 G99 X0 Y0 Z0 I100 J50 K-55
:
Begynnelsepunkt och dimensioner 3D-grafikfönster
Definiera ämnet som 3D-utrymme
266 Heidenhain 4-10-2002

DEFINITION AV GRAFIKMATERIAL G99
23.56 Definition av grafikmaterial G99
Definierar ett tredimensionellt ämne och dess position i förhållande till programnollpunkten W.
Dimensionerna behövs för den grafiska simuleringen.
N... G99 X... Y... Z... I... J... K...
Parametrar
Exempel
N9000
N1 G98 X-20 Y-20 Z-75 I140 J90 K95
N2 G99 X0 Y0 Z0 I100 J50 K-55
:
Begynnelsepunkt och dimensioner 3D-grafikfönster
Definiera ämnet som 3D-utrymme
4-10-2002 MillPlus IT V510 267

G106 KINEMATISK BERÄKNING: AV
23.57 G106 Kinematisk beräkning: AV
Avstängning av G108 (kinematisk beräkning: TILL).
Format
G106
Rekommendationer och användning
Modalitet
Denna funktion är modal med G108.
Utförande
G106 väntar med alla åtgärder tills rörelsen i föregående rad avslutas med . G106
inaktiverar beräkningen av kinematiken. Den aktiva förskjutningen i de linjära axlarna hävs.
Kommentar:
G106 ger samma effekt som G108 I1=0 eller som MC756=0 (ingen kinematisk
beräkning).
OBS!
Funktionerna G106/G108 står i den modala G-raden i bearbetningsstatus. Det finns ingen separat
symbol (som vid G7/G8/G141) för tillståndet då G108 är aktiv.
Exempel
N10 G106 Stäng av G108.
268 Heidenhain 4-10-2002

G108 KINEMATISK BERÄKNING: VERKSAM
23.58 G108 Kinematisk beräkning: verksam
Funktion då verktygsspetsens position vid svarvade rundaxlar räknas tillbaka med hjälp av den
kinematiska modellen. G108 aktiverar beräkningar av kinematiken.
Verktygshuvudets position och/eller arbetsstyckets bord räknas vid slutet av en positionering
tillbaka till den linjära axelns position. Den linjära axeln dras inte med.
MillPlus tar hänsyn till den ändring i maskinkinematiken i positioneringsangivelsen, som uppstår till
följd av huvudets/bordets svängningar. Genom en absolut programmerad rörelse för de aktuella
axlarna kompenseras för den förskjutning som uppstått.
Format
G108 {I1=..} {I2=..}
I1= Definierar vilka rundaxlar (huvud eller bord) som skall räknas in i de linjära axlarnas
position.
0 = inga rundaxlar (= stäng av, G106)
1 = rundaxlar i verktygshuvudet
2 = rundaxlar i verktygsbordet
3 = alla rundaxlar
I2= Definierar om verktygslängden beräknas
0 = beräkna ej
1 = beräkna
Grundinställningar
I1=1, I2=1
Rekommendationer och användning
Modalitet
Denna funktion är modal med G106.
Utförande
G108 väntar med alla handlingar tills rörelsen i förgående rad avslutas med .
KM = Beräkning med den kinematiska modellen.
X, Z är utgångspositionen. Kompensationen av verktygslängden beräknas i Z-led.
4-10-2002 MillPlus IT V510 269

G108 KINEMATISK BERÄKNING: VERKSAM
X1, Z1 är die angivelsepositionen vid G108 I2=0. Huvudpositionen beräknas i rotationsriktningen
och kompensationen av verktygslängden beräknas i Z-led (beroende av G17).
X2, Z2 är angivelsepositionen vid G108 I2=1. Huvudpositionen och verktygslängden beräknas i
rotationsriktningen (oberoende av G17/G18/G19).
Varning:
Varning:
Om G108 är aktiv för reglerade rundaxlar (exempelvis en reglerade huvuden),
är verktygsspetsens position i denna rundaxels mellanskikt annorlunda än
tidigare (PLC-programmet anpassas efter detta och beräkningen är inte
längre kompatibel).
Detta innebär att befintliga NC-program leder till kollision.
Om G108 beräknar verktygslängden (I2=1) definieras inte verktygsriktningen
inte över G17/G18/G19 eller G66/G67.
Detta innebär att befintliga NC-program leder till kollision.
Stäng av G108
Funktionen G108 stängs av med hjälp av G106. Efter eller inkoppling av
styrningen används värdena för MC756 ”beräkna kinematik” och MC757 ”verktygslängden”. G108
förblir aktiv efter eller M30.
Rundaxelns rörelser
Om G108 är aktiv anpassas angivelsen av de linjära axlarna vid slutet av varje positionering av de
rundaxlar som definieras i G108. Rörelsen avstannar då kort med .
Avbrytning
Om en rundaxelns rörelser avbryts anpassas inte angivelsen av den linjära axeln. Endast efter
, eller vid under avbrottet anpassas de linjära axlarna
efter rundaxelns position.
Manuell manövrering
Funktionen G108 förblir aktiv efter M30 och är aktiv vid manuell drift. Angivelsen av de linjära
axlarna anpassas, när rundaxelns rörelser är avslutad.
Kinematisk modell
Funktionen fungerar för alla maskintyper. Både rundaxlar i ”verktygshuvudet” och rundaxlar i
”arbetsstycksbordet” kan beräknas.
Maskinkonstanter
MC 756 Kinematik (0,1=Huvud, 2=Bord, 3=Båda)
Definiera normalläget för funktionen G108 ”beräkna kinematik: TILL”. Med G108 definieras om
och vilka rundaxelpositioner, som räknas tillbaka i angivelsen för de linjära axlarna.
Värdet för MC756 blir aktivt efter styrningens start eller .
0 = beräkna inga rundaxlar
1 = beräkna endast rundaxlar i verktygshuvudet
2 = beräkna endast rundaxlar i verktygsbordet
3 = beräkna alla rundaxlar
MC 757 Beräkna verktygslängd (0=från, 1=till)
Definiera om G108 beräknas inom verktygslängden.
0 = Beräkna inte verktygslängden
1 = Beräkna verktygslängden
Varning:
Om MC756 är aktiverad kan bestående NC-program leda till kollision.
Exempel Kinematisk modell alltid aktiv.
N10 G108 I1=1 I2=1
Beräkning av rundaxlar i verktygshuvudet.
270 Heidenhain 4-10-2002

23.59 G141 3D-verktygskorrigering med dynamisk TCPM
G141 3D-VERKTYGSKORRIGERING MED DYNAMISK TCPM
Format
Tillåter korrigering av verktygsdimensionerna för en 3D-verktygsväg som programmerats i dessa
punkter av sina slutpunktskoordinater och standardiserade vektorer vinkelrätt mot ytan.
För aktivering av 3D-verktygskorrigering:
G141 {R..} {R1=..} {L2=}
För programmering av rätlinjiga rörelser:
G141
G0/G1 [slutpunktskoordinater] [I.. J.. K..]
TCPM med aktiv kinematisk modell
G0/G1 [slutpunktskoordinater] {I.. J.. K..} {I1=.. J1=.. K1=..} {A, B, C} {F..}
För borttagning av 3D-verktygskorrigering:
G40
I block G141
R Nominell verktygsradie
R1= Nominell verktygshörnradie
L2= Roterande axlar (0=kortast, 1=absolut)
I block G0/G1
X, Y, Z Linjära slutpunktskoordinater
I, J, K Ytnormalvektorns axelkomponenter
I1=, J1=, K1= (TCPM) Verktygsvektorns axelkomponenter
A, B, C (TCPM) Verktygsvektorns koordinater för roterande axlar
F
Matning på vägen
Tillhörande funktioner
G40 och för radiekorrigeringen i ett plan G41 till G44
För TCPM G8
Allmänna grundval G141
När man fräser en 3D-yta körs ett lämpligt verktyg enligt en rätlinjig rörelse med en viss tolerans längs
ytan.
Beräkningen av verktygsvägen på en 3D-yta kräver ett flertal beräkningar som vanligen utförs av ett
NC-programmeringssystem eller ett CAD-system.
Den beräknade verktygsvägen är beroende av verktygets form, dimensioner och toleransen på ytan.
4-10-2002 MillPlus IT V510 271

G141 3D-VERKTYGSKORRIGERING MED DYNAMISK TCPM
Vid körningen av programmet i fråga utan G141 måste aktuell fräs ha samma dimensioner som vid
beräkningen, dvs. en nominalfräs måste användas.
Om det krävs ett nytt verktyg när 3D-ytan bearbetas måste även detta verktyg ha samma dimensioner
som det nominella verktyget.
Om dimensionsavvikelser fastställs på arbetsstycket måste en ny uträkning utföras i
programmeringssystemet.
3D-verktygskorrigeringen (G141) tillåter att verktyg används vars dimensioner avviker från
nominalfräsens mått. Korrigeringarna genomförs med hjälp av riktningsvektorer som tillsammans med
slutpunktskoordinaterna skapas från programmeringssystemet.
Dessutom finns möjligheten att verktygsdimensionerna från programmeringssystemet och
verktygsvägen från CNC beräknas ur de normaliserande vektorerna och verktygsdimensionerna.
Tips och användning
_
N = = Ytnormalvektor (I, J, K)
Radie (R, R1=)
Värdena från R.. och R1=.. bör motsvara de nominella verktygsdimensionerna som fås ur
programmeringssystemet för beräkning av verktygsvägen. Om dessa värden inte har
programmerats blir de automatiskt noll.
R definierar verktygsradien med vilken slutpunkterna för G0/G1-blocken beräknas i CAD-systemet.
R1= definierar verktygshörnradien med vilken slutpunkterna för G0/G1-blocken beräknas i CADsystemet.
Allmänna grundval TCPM
Bibehålla verktygsspetsens position vid placering av svängningsaxeln (TCPM).
(TCPM är "Tool Center Point Management").
Med G141 '3D-verktygskorrigering utan TCPM' kan en böjd (CAD-)yta, med hänsyn till aktuella
verktygsvärden, köras. Därmed beskrivs vägen med slutpunktskoordinater och standardiserade
vektorer vinkelrätt mot ytan. G141-funktionen leder endast de tre linjära axlarna men inte de roterande
axlarna. Därigenom står verktyget alltid i samma riktning och leds inte på arbetsstyckets yta under
tekniskt optimal vinkel.
272 Heidenhain 4-10-2002

G141 3D-VERKTYGSKORRIGERING MED DYNAMISK TCPM
Med G8 ’Verktygsorientering’ (statisk TCPM) kan verktyget sättas på arbetsstyckeytan under
tekniskt optimal vinkel. G8-funktionen är en matningsrörelse och kan inte kontinuerligt användas på
en böjd yta under en vägrörelse.
Med G141 med dynamisk TCPM leds verktyget på en böjd arbetsstyckeyta under en tekniskt optimal
vinkel. Därigenom tar man hänsyn till de aktuella verktygsdimensionerna. Dynamisk TCPM används
för fräsning med 5 axlar. Dynamisk TCPM leder även de roterande axlarna. Därigenom förs verktyget
lodrätt eller med en programmerad orientering till den böjda arbetsstyckeytan.
_
N = Ytnormalvektor (I, J, K)
_
O = Verktygsvektor (I1=, J1=, K1=) eller rotationsaxlar-koordinater för
verktygsvektorn (A, B, C)
Programmeringsformatet för linjärblock, inom G141, utökas med möjligheten att programmera en
verktygsvektor. Möjliga kombinationer är ytnormalvektor och/eller verktygsvektor. När endast
verktygsvektor används måste verktygskorrigeringen beräknas i CAD-systemet.
G7 får vara aktiv. I detta fall finns ytnormal- och verktygsvektorerna definierade på G7-planet.
Tips och användning
Adresser (R, R1=, L2=) (TCPM)
R definierar verktygsradien med vilken slutpunkterna för G0/G1-blocken beräknades i CAD-systemet.
R1= definierar verktygshörnradien med vilken slutpunkterna för G0/G1-blocken beräknades i CADsystemet.
L2= 0 Roterande axlar kör den kortaste vägen (grundposition)
1 Roterande axlar kör till deras absoluta position (vid programmering av roterande
axlar).
F2= Frammatningsbegränsning vid kraftigt svängda ytor. Vid avrundning av ett yttre hörn är det
möjligt att maskinen plötsligt rör sig med maximal frammatning. F2= begränsar denna
maximala frammatning. Frammatnings-override träder i kraft. F2= kan endast programmeras i
raden G141, men den är också verkningsfull i G141-rörelser, till raden med G40.
4-10-2002 MillPlus IT V510 273

G141 3D-VERKTYGSKORRIGERING MED DYNAMISK TCPM
Möjliga verktyg
Verktyg som används för G141-funktionen
Verktygsminne
För användning av olika verktygstyper kan följande måttangivelser laddas i verktygsminnet:
Radiefräs
Radieskaftfräs
Skaftfräs
: R (verktygsradie), L (verktygslängd), C (=verktygsradie)
: R (verktygsradie), L (verktygslängd), C (=rundningsradie)
: R (verktygsradie), L (verktygslängd), C0
Om inget C-värde angivits blir C automatiskt 0.
Standardfräsen är därmed en skaftfräs.
OBS:
Rundningsradien i G141-blocket programmeras med ordet R1=. Med C-ordet läggs
rundningsradien i verktygsminnet.
Skapad verktygsväg
När programmeringssystemet skapar verktygsvägen (ytnormalvektorn programmerad) programmeras
dimensionerna på nominalverktyget (R.. och R1=..) i G141-blocket. Verktygsdimensionen som lagras i
verktygsminnet används av CNC för korrigering av verktygsvägen.
Arbetsstyckets dimensioner
När programmeringssystemet skapar arbetsstyckedimensionerna (ytnormalvektorn och
verktygsvektor programmerade) programmeras orden R.. och R1=.. inte i G141-blocket.
Verktygsdimensionerna som lagras i verktygsminnet används av CNC för beräkning av
verktygsvägen.
Aktivering av G141
I det första blocket efter G141 kör fräsen från den aktuella verktygspositionen till den korrigerade
positionen i detta block.
Slutpunktskoordinater
Man kan bara använda absoluta eller inkrementella (X, X90, X91) kartesianska måttuppgifter.
T.o.m. V420 måste koordinaterna i det första G141-blocket vara absoluta och de mäts från
programnollpunkt W.
G90/G91
Funktionerna G90 och G91 används för absolut eller inkrementell programmering. Dessa funktioner
måste stå särskilda i raden.
274 Heidenhain 4-10-2002

G141 3D-VERKTYGSKORRIGERING MED DYNAMISK TCPM
spegling
Om funktionen ’Spegling’ (G73 och axelkoordinater) är aktiv innan G141 aktiveras kommer de
speglade koordinaterna att användas under 3D-verktygskorrigeringen.
Efter aktivering av G141 är spegling möjlig på samma sätt som tidigare. Spegling avaktiveras med
funktion G73.
Radiekorrigering G41...G44
Efter att ett G141-block aktiverats tas den aktiva radiekorrigeringen som programmerats med
G41...G44 bort.
Ytnormalvektor (I, J, K) (TCPM)
Definierar ytnormalvektorn vinkelrätt mot ytan.
Ytnormalvektorn står vinkelrätt mot arbetsstyckeytan. Verktyget placeras så att denna vektor alltid går
igenom verktygshörnrundningens mittpunkt. Denna vektor styr placeringen av de linjära axlarna inom
G141.
Vektorkomponenter
Axlarnas vektorkomponenter är oberoende av utvalda plan.
När inga vektorkomponenter programmerats i ett block kommer det senast använda värdet att
användas.
När inga komponenter programmerats i det första blocket blir de icke programmerade komponenterna
noll.
Skalningsfaktorer
Inmatningsformatet för vektorerna (I, J, K, I1=, J1=, K1= ord) har begränsats till tre decimaler.
Ytnormal- och verktygsvektorerna behöver emellertid inte ha längden 1. För att höja
måttnoggrannheten kan de aktuella värdena multipliceras med en skalningsfaktor mellan 1 och 1000.
Med faktor 1000 höjs till exempel inmatningsnoggrannheten av vektorkomponenterna sexsiffrigt.
Underskärning
CNC kan inte känna igen underskärning eller kollisioner mellan verktyg och material vid punkter som
inte bearbetas.
Kinematisk Modell (TCPM)
Den kinematiska modellen används för beräkningar inom G141.
När ingen kinematisk modell är aktiv (MC312 'Fritt bearbetningsplan = 0) förblir G141 kompatibel med
G141-funktionen i äldre CNC-versioner.
4-10-2002 MillPlus IT V510 275

G141 3D-VERKTYGSKORRIGERING MED DYNAMISK TCPM
Verktygsvektor (TCPM)
I1=, J1=, K1= Verktygsvektorns axelkomponenter
eller
A, B, C Verktygsvektorns koordinater för roterande axlar
Verktygsvektorn eller koordinaterna för roterande axlar anger verktygsaxelns riktning. Verktyget vrids
så att det står parallellt med denna vektor. Denna vektor styr placeringen av de roterande axlarna
(och de tillhörande utjämningsrörelserna med de linjära axlarna) inom G141.
Borttagning
Funktion G141 kan avbrytas med G40, M30, snabbvalsknappen ’Program’ eller tas bort med
snabbvalsknappen ’CNC tillbakaställning’. Fräsen stannar vid den senast korrigerade positionen. De
roterande axlarna vrids inte tillbaka automatiskt.
Om funktioner som ska tas bort
Vid drift med G141 måste funktionerna G64, ’Ändring av skala’ (G73 A4=..), ’Axelrotation’ (G92/G93
B4=..) och G182 tas bort.
Följande G-funktioner är tillåtna om G141 (TCPM) kopplats på:
Grundrörelser 0, 1, 7
Plan 17, 18
Programstyrning 14, 22, 23, 29
Positionsmatning 4, 25, 26, 27, 28, 94, 95, 96, 97
Radiekorrigering 39, 40, 141
Nollpunkter 51, 52, 53, 54, 92, 93
Geometri 72, 73
Driftssätt för koordinatmätning 70, 71, 90, 91
Grafik 195, 196, 197, 198, 199
När en icke tillåten G-funktion programmerats visas felmeddelande P77 ’G-funktion och Gxxx ej
tillåtna’.
Följande G-funktioner är tillåtna om G141 (TCPM) är aktiv:
Grundrörelser 0, 1
Parametrarna från G0 och G1 har begränsats
G0 utan positionslogik
Programstyrning 14, 22, 23, 29
Positionsmatning 4, 25, 26, 27, 28, 94, 95, 96, 97
Radiekorrigering 40, 141
G40 kopplar bort G141
Nollpunkter 51, 52, 53, 54, 92, 93
Geometri 72, 73
Driftssätt för koordinatmätning 90, 91
När en icke tillåten G-funktion programmeras visas felmeddelande P77 ’G-funktion och G141 ej
tillåtna’.
Programmeringsbegränsningar
G-funktioner som inte nämns får ej lov att användas.
Punktdefinitioner (P) och E-parametrar får ej lov att användas.
Efter att G141 aktiverats får inte byte av verktyg ske.
276 Heidenhain 4-10-2002

G141 3D-VERKTYGSKORRIGERING MED DYNAMISK TCPM
Tips och användning för TCPM
Kollisionsrisk
När G141 kopplas på kan utjämningsrörelser liknande de i G8 förekomma.
Vid inkopplingsrörelsen får verktygsspetsen inte stå på arbetsstyckeytan och bör åtminstone
programmeras med avståndet på verktygsdiametern till materialet.
Anmärkning:
Om G141 kopplas bort via G40, M30 eller om programmet av någon anledning
avbryts finns det ingen utjämningsrörelse och de roterande axlarna står kvar i den
senaste positionen.
Vid körning från konturen kan de hända att bordet med arbetsstycket vrider på sig 180 grader för att
uppnå den programmerade verktygsriktningen. VARNING FÖR KOLLISIONSRISK.
Underskärning
När verktygsriktningen ändras inom ett G1-block utförs denna ändring av verktygsriktning interpolerat
med rörelsen till slutpunkten. Därigenom korrigeras vägen mellan start- och slutpunkten för
underskärning.
Display
Underskärning känns inte igen under blockövergångar. Denna underskärning bör korrigeras med
CAD-systemet genom att ett block läggs till utan slutpunkter och med endast en ändring av
verktygsvektorn. I detta fall vrider sig verktyget runt verktygskontaktpunkten tills den nya
verktygsriktningen uppnåtts.
När G141 är aktiv visas en gul ikon bakom verktygsnumret och den programmerade G141-
verktygsvektorn (I1, J1, K1) kan ses i bearbetningsstatus (på positionen för G7/G8).
Anmärkning:
När G7 och G141 är aktiva samtidigt ser man G7-vinkeln eller vektorn.
Med ett litet ’p’ nere till höger vid ’Axelbokstäver’ ser man om det är positionen för
verktygskontaktpunkten eller positionen i maskinkoordinaterna. Displayen ändras med samma
snabbvalstangent som för G7.
Matning
Den programmerade matningen gäller för kontaktpunkten mellan ytan och verktyget. Verktygshuvudet
kan göra andra rörelser.
Felmeddelanden
P341 Verktygsvektorn ej korrekt
Verktygsvektor (I1=, J1=, K1=) är ej korrekt. Detta felmeddelande uppstår när alla vektorns
komponenter är noll.
P342
Ytnormalvektorn ej korrekt
Ytnormalvektorn (I, J, K) är ej korrekt. Detta felmeddelande uppstår när alla vektorns
komponenter är noll.
4-10-2002 MillPlus IT V510 277

G141 3D-VERKTYGSKORRIGERING MED DYNAMISK TCPM
Exempel 1:
G141 och TCPM
Verktygsvektor med (I1=, J1=, K1=)
Denna programmering är inte maskinberoende.
N113 (Rektangulärt material med rundning ovan (R4) och svängt verktyg (5 grader)
N1 G17
N2 T6 M67 (Kulfräs rund 10: I verktygstabellen T6 R5 C5)
N3 G54 I10
N4 G0 X0 Y0 Z0 B0 C0 S6000 M3
N5 F50 E1=0
N6 G141 R0 R1=0 L2=0 (Alla grundpositioner måste inte programmeras)
N7 (R är i CAD-systemet 0 mm)
N8 (R1 är i CAD-systemet 0 mm)
N9 (L2=0 roterande axlar kör kortaste vägen)
N10
N11 G0 X-1 Y=E1 Z0 I1=-1 K1=0
N12 (Uppstår i CAD-system)
N13 (Båge framme till vänster)
N14 G1 X=0 Y=E1 Z=-4 I1=-0.996194698 K1=0.087155743
N15 G1 X=0.000609219 Z=-3.930190374 I1=-0.994521895 K1=0.104528463
N16 G1 X=0.002436692 Z=-3.860402013 I1=-0.992546152 K1=0.121869343
N17 G1 X=0.005481861 Z=-3.790656175 I1=-0.990268069 K1=0.139173101
N... (Varje grad en punkt)
N100 G1 X=3.790656175 Z=-0.005481861 I1=0.034899497 K1=0.999390827
N101 G1 X=3.860402013 Z=-0.002436692 I1=0.052335956 K1=0.998629535
N102 G1 X=3.930190374 Z=-0.000609219 I1=0.069756474 K1=0.99756405
N103 G1 X=4 Z=0 I1=0.087155743 K1=0.996194698
N104 (Båge framme till vänster)
N105 G1 X=36 Z=0 I1=0.087155743 K1=0.996194698
N106 G1 X=36.06980963 Z=-0.000609219 I1=0.104528463 K1=0.994521895
N107 G1 X=36.13959799 Z=-0.002436692 I1=0.121869343 K1=0.992546152
N…
N194 G1 X=39.99756331 Z=-3.860402013 I1=0.998629535 K1=-0.052335956
N195 G1 X=39.99939078 Z=-3.930190374 I1=0.99756405 K1=-0.069756474
N196 G1 X=40 Z=-4 I1=0.996194698 K1=-0.087155743
278 Heidenhain 4-10-2002

G141 3D-VERKTYGSKORRIGERING MED DYNAMISK TCPM
N197 G40
N1971 (Båge bak till höger)
N1972 (Skjuts upp till nästa snitt)
N1973 G174 L100 (Verktyg återgångsrörelse)
N1974 G0 B0 C0 (Rotera rundbordet till originalkoordinatsystemet)
N198 E1=E1+0.25
N1981 G1 Y=E1 (Rörelse i normal X, Y, Z koordinatsystem)
N1982 G141
Eller utan avaktivering från G141
N197 (Båge bak till höger)
N198 E1=E1+0.25 (Skjuts upp till nästa snitt)
N199 G1 X=40 Y=E1 Z=-4 I1=0.996194698 K1=0.087155743
N200 G1 X=39.99939078 Z=-3.930190374 I1=0.994521895 K1=0.104528463
N201 G1 X=39.99756331 Z=-3.860402013 I1=0.992546152 K1=0.121869343
N…
N287 G1 X=36.13959799 Z=-0.002436692 I1=-0.052335956 K1=0.998629535
N288 G1 X=36.06980963 Z=-0.000609219 I1=-0.069756474 K1=0.99756405
N289 G1 X=36 Z=0 I1=-0.087155743 K1=0.996194698
N290 (Båge bak till vänster)
N291 G1 X=4 Z=0 I1=-0.087155743 K1=0.996194698
N292 G1 X=3.930190374 Z=-0.000609219 I1=-0.104528463 K1=0.994521895
N293 G1 X=3.860402013 Z=-0.002436692 I1=-0.121869343 K1=0.992546152
N…
N379 G1 X=0.002436692 Z=-3.860402013 I1=-0.998629535 K1=-0.052335956
N380 G1 X=0.000609219 Z=-3.930190374 I1=-0.99756405 K1=-0.069756474
N381 G1 X=0 Z=-4 I1=-0.996194698 K1=-0.087155743
N382 E1=E1+0.25
N383 G14 N1=10 N2=389 J40
N384 G40
N385 G174 L100 (Verktyg återgångsrörelse)
N386 G0 B0 C0 (Rotera rundbordet till originalkoordinatsystemet)
N387 M30
Exempel 2:
G141 och TCPM
Liknande arbetsstycke.
Verktygsvektor med (A, B, C)
Denna programmering är maskinberoende.
Detta program är till för en maskin med en B-axel på bordet vid 45°, och med en C-axel på denna.
N114 (Rektangulärt material med rundning ovan (R4) och svängt verktyg (5 grader)
N1 G17
N2 T6 M67 (Kulfräs rund 10: I verktygstabellen T6 R5 C5)
N3 G54 I10
N4 G0 X0 Y0 Z0 B0 C0 S6000 M3
N5 F50 E1=0
N6 G141 R0 R1=0 L2=0 (Alla grundpositioner måste inte programmeras)
N7 (R är i CAD-systemet 0 mm)
N8 (R1 är i CAD-systemet 0 mm)
4-10-2002 MillPlus IT V510 279

G141 3D-VERKTYGSKORRIGERING MED DYNAMISK TCPM
N9 (L2=0 roterande axlar kör kortaste vägen)
N10
N11 G0 X-1 Y=E1 Z0 B180 C-90
N12 (Uppstår i CAD-system)
N13 (Båge framme till vänster)
N14 G1 X=0 Y=E1 Z=-4 B145.658 C-113.605
N15 G1 X=0.000609219 Z=-3.930190374 B142.274 C-115.789
N16 G1 X=0.002436692 Z=-3.860402013 B139.136 C-117.782
N17 G1 X=0.005481861 Z=-3.790656175 B136.191 C-119.624
N... (Varje grad en punkt)
N100 G1 X=3.790656175 Z=-0.005481861 B2.829 C1
N101 G1 X=3.860402013 Z=-0.002436692 B4.243 C1.501
N102 G1 X=3.930190374 Z=-0.000609219 B5.658 C2.001
N103 G1 X=4 Z=0 B7.073 C2.502
N104 (Båge framme till vänster)
N105 G1 X=36 Z=0 B7.073 C2.502
N106 G1 X=36.06980963 Z=-0.000609219 B8.489 C3.004
N107 G1 X=36.13959799 Z=-0.002436692 B9.906 C3.507
N...
N194 G1 X=39.99756331 Z=-3.860402013 B206.449 C108.384
N195 G1 X=39.99939078 Z=-3.930190374 B210.629 C111.170
N196 G1 X=40 Z=-4 B214.342 C113.605
N197 (Båge bak till höger)
N198 E1=E1+0.25 (Skjuts upp till nästa snitt)
N199 G1 X=40 Y=E1 Z=-4 B145.658 C66.395
N200 G1 X=39.99939078 Z=-3.930190374 B142.274 C64.211
N201 G1 X=39.99756331 Z=-3.860402013 B139.136 C62.218
N...
N287 G1 X=36.13959799 Z=-0.002436692 B4.243 C-178.499
N288 G1 X=36.06980963 Z=-0.000609219 B5.658 C-177.999
N289 G1 X=36 Z=0 B7.073 C-177.498
N290 (Båge bak till vänster)
N291 G1 X=4 Z=0 B7.073 C-177.498
N292 G1 X=3.930190374 Z=-0.000609219 B8.489 C-176.996
N293 G1 X=3.860402013 Z=-0.002436692 B9.906 C-176.493
N...
N379 G1 X=0.002436692 Z=-3.860402013 B206.449 C-71.616
N380 G1 X=0.000609219 Z=-3.930190374 B210.629 C-68.830
N381 G1 X=0 Z=-4 B214.342 C-66.395
N382 E1=E1+0.25
N383 G14 N1=14 N2=382 J40
N384 G40
N385 G174 L100 (Verktyg återgångsrörelse)
N386 G0 B0 C0 (Rotera rundbordet till originalkoordinatsystemet)
N387 M30
280 Heidenhain 4-10-2002

LINJÄR MÄTRÖRELSE G145
23.60 Linjär mätrörelse G145
Utför en fritt programmerbar linjär mätrörelse för att fastställa axlarnas positioner.
N... G145 [mätpunktskoordinater] [(axeladress) 7=..] E.. {F2=..} {K..} {L..}
Parametrar
Exempel
En slits skall fräsas och dess bredd mätas. Om slitsens bredd är för liten, måste fräsradien korrigeras
och slitsen bearbetas igen.
N14504
(Fräsa och mäta en slits)
N1 G17
N2 G54
N3 E15=20.02 (Största slitsbredd)
N4 E16=19.98 (Minsta slitsbredd)
N5 E3=(E15+16):2
N6 S1000 T1 M6 (Fräs d=18 mm)
N7 G0 X-25 Y50 Z-10 B0 F400 M3
N8 G1 X140
N9 G43
N10 G1 Y60
N11 G41
N12 X-25
N13 Y40
N14 X140
N15 G40
N16 Y50
4-10-2002 MillPlus IT V510 281

LINJÄR MÄTRÖRELSE G145
OBS!
N17 G0 Z50 M5
N18 G149 T0 E30
N19 T30 M6
(Mätsond)
(D-adress valfri)
N20 M19
N21 M27
N22 G0 X60 Y50 Z-8 B0
N23 M29
N24 G145 Y65 E10 Y7=1 F2=500
N25 GO Y50
N26 G29 E11=E10=0 E11 N=30
N27 M29
N28 G145 Y35 E10 Y7=2 F2=500
N29 G0 Y50
N30 M28
N31 G29 E11=E10=0 E11 N=41
N32 E5=E1-E2
N33 E6=(E5-E3):2
N34 G29 E20=E5>E15 E20 N=44
N35 G29 E20=E5>E16 E20 N=46
N36 G149 T=E30 R1=4
N37 G150 T=E30 R1=E4+E6
N38 S1000 T1 M6
N39 G0 X140 Y50 Z-10 B0 F400 M3
N40 G29 E20 E20=1 N=9
N41 M0
(Fräs d=18 mm)
N42
(Mätsonden får inte kontakt, ingen mätning har skett)
N43 G29 E20 E20=1 N=46
N44 M0
N45
(Slitsens bredd är För stor)
N46 M30
282 Heidenhain 4-10-2002

LINJÄR MÄTRÖRELSE G145
Verktygskorrigering:
K0: Verktygskorrigering på.
Mätpositionerna korrigeras för att ta hänsyn till verktygets längd och radie. Mätpositioner
längs roterande axlar korrigeras inte efter verktygsdata.
K1: Verktygskorrigering av. Mätpositionerna korrigeras inte.
Om mätpositionerna korrigeras för att ta hänsyn till mätsondens storlek, gäller följande antaganden:
- mätsonden är parallell med verktygsaxeln
- mätsonden är fullkomligt sfärisk
- mätsonden rör sig lodrätt i förhållande till den yta som skall mätas
E-parametrar:
Numret för den E-parameter, i vilken den uppmätta axelpositionen lagras (t.ex. anger X7=2 att det
uppmätta värdet för X-axeln kommer att lagras i parametern E2. X7=E1 (E1=5) betyder att mätvärdet
kommer att lagras i E5.
Mätsondsstatus:
E...=0: den programmerade slutpositionen har uppnåtts, men ingen mätpunkt har avkänts. De
tillhörande E-parametrar, som innehåller de uppmätta värdena, förblir oförändrade.
E...=1: en mätpunkt avkändes under mätrörelsen. Mätpunkten har sparats i E-parametrarna.
E...=2: block G145 har utförts under en blocksökning, en torrkörning eller i Demo-läge.
Statusövervakning (I3=)
Övervakningen av mättryckknapparnas status inom G145 kan kopplas ur för speciella apparater
(Laser). Lasern har ingen signal. Standardvärde är noll.
Funktionerna G145 till G150 får inte användas i driftskörning med G182.
I samtliga omnämnda driftslägen tilldelas värdet 2 till E-parametern för mätsondsstatus. Du kan
förhindra användning av parametrar utan mätdata genom att denna parameter kontrolleras i
mätningsmakrona.
4-10-2002 MillPlus IT V510 283

EFTERFRÅGA MÄTSONDSSTATUS G148
23.61 Efterfråga mätsondsstatus G148
N... G148 {I1=...} E...
Parametrar
Exempel
:
N110 G148 E27
N115 G29 E91=E27=2 E91 N=300
:
N300 M0 (Aktuellt driftläge: blocksökning, torrkörning, demo)
:
N400 M30
OBS!
Mätsondsstatus:
I1=1 eller inte programmerad (standardvärde)
E...=0: den programmerade slutpositionen har uppnåtts, men ingen mätpunkt har avkänts. De
tillhörande E-parametrar, som innehåller de uppmätta värdena, förblir oförändrade.
E...=1: en mätpunkt avkändes under mätrörelsen. Mätpunkten har sparats i E-parametrarna.
E...=2: block G145 har utförts under en blocksökning, en torrkörning eller i Demo-läge.
E...=3: mätsondsfel; mätning kan inte utföras.
Rangordningen för mättryckknappstatuskoden är följande:
1 : kod 2 (aktivt läge)
2 : kod 3 (mättryckknappsfel)
3 : kod 0 eller 1 (mättryckknappskontakt)
I1=2
E...= 0: Ingen mätpunkt fastställdes under mätningen
E...= 1: En mätpunkt fastställdes under mätningen
I1=3
E...= 0: Information från IPLC: tryckknapp/laser ej aktiverad
E...= 1: Information från IPLC: tryckknapp/laser aktiverad
Se dokumentation provningssystem.
Vid drift med G182 får funktionerna G148 till G150 inte användas.
284 Heidenhain 4-10-2002

EFTERFRÅGA VÄRDEN FÖR VERKTYGS- ELLER NOLLPUNKTSFÖRSKJUTNING G149
23.62 Efterfråga värden för verktygs- eller nollpunktsförskjutning G149
Efterfråga aktivt verktyg:
N.. G149 T0 E..
Efterfråga verktygets dimensioner:
N.. G149 T.. {T2=..} {L1=..} {R1=..} {M1=..}
Efterfråga verktygets status:
N.. G149 T.. E..
Efterfråga aktuella värden för nollpunktsförskjutningar:
N.. G149 N1=0/1 E..
Hämtning värde pallförskjutning:
N.. G149 N1=0/1 E..
Efterfråga sparade värden för nollpunktsförskjutningar:
Med standard-nollpunkter eller MC84=0:
N.. G149 N1=51..59 [(Axeladress)7=..] {(Axeladress)7=..}
Med utökade nollpunkter med MC84>0:
N.. G149 N1=54.[NR] [(Axeladress)7=..] {(Axeladress)7=..} {B47=...}
Efterfråga programmerbara värden för nollpunktsförskjutningar:
N... G149 N1=92 {93} [(axeladress)7=...] {(axeladress)7=...}
Kontrollera axlarnas aktuella positionsvärden
N... G149 [(axeladress)7=...]{(axeladress)7=...}
Parametrar
OBS!
Verktygets status kan laddas från verktygsminnet till angiven E-parameter.
Verktygets status kan beskrivas med följande värden:
E... = 1 Verktyget är frigivet och mätt
E... = 0 Verktyget är frigivet; dock inte mätt
E... = -1 Verktyget är spärrat
E... = -2 Verktygets livslängd är nådd
E... = -4 Fel – verktygsbrott
E... = -8 Verktygets skärkraft är nådd
E... = -16 Programmerad verktygslivslängd underskrider T3-värdet
En kombination av felmeddelanden är också möjlig:
E... = -13 betyder: felmeddelande -8 och -4 och -2 och 1.
4-10-2002 MillPlus IT V510 285

EFTERFRÅGA VÄRDEN FÖR VERKTYGS- ELLER NOLLPUNKTSFÖRSKJUTNING G149
Exempel
1: Efterfråga numret för det aktiva verktyget.
N100 G149 T0 E1
E1 innehåller numret för det aktiva verktyget.
2: Efterfråga dimensionerna för det aktiva verktyget.
N100 G149 T12 L1=5 R1=6
E5 innehåller verktygslängden
E6 innehåller verktygsradien
3: Efterfråga den aktiva funktionen för nollpunktsförskjutning
N100 G149 N1=0 E2
N110 G149 N1=1 E3
E2 innehåller den aktiva nollpunktsförskjutningen (51 eller 52)
E3 innehåller den aktiva sparade nollpunktsförskjutningen (53...59) eller G54.[nr]
4: Efterfråga förskjutningen G54
N100 G149 N1=54 X7=1 Z7=2
eller
N100 G149 N1=54.[nr] X7=1 Z7=2
E1 innehåller förskjutningen i X
E2 innehåller förskjutningen i Z
5: Fråga förskjutning G54 med vridningsvinkel (MC84>0)
N100 G149 N1=54.[nr] X7=1 B47=2
E1 omfattar förskjutningen i X
E2 omfattar koordinatsystemets vridningsvinkel
6: Kontrollera resterande livslängd M1=.
N100 G149 T1 M1=3 (Spara resterande livslängd för T1 i parameter E3))
OBS!
Verktygskorrigeringsindex 0, 1 eller 2 kan anges. Det förinställda värdet är T2=0.
Från V400:
T2=0: Verktygsradie = Radie (R) + uppmätning (R4=).
Verktygslängd = Längd (L) + uppmätning (L4=).
Det är bättre att använda G321.
286 Heidenhain 4-10-2002

23.63 Ändra verktygs- eller nollpunktsförskjutning G150
Parametrar
Ändra verktygsdata i verktygsminnet:
N.. G150 T.. {T2=..} L1=.. R1=.. M1=..
Ändra verktygsstatus i verktygsminnet:
N.. G150 T.. E..
ÄNDRA VERKTYGS- ELLER NOLLPUNKTSFÖRSKJUTNING G150
Ändra data för nollpunktsförskjutning i verktygsminnet:
Med standard-nollpunkter eller MC84=0:
N.. G150 N1=51..59 [(Axeladress)7=..] {(Axeladress)7=..}
Med utökade nollpunkter med MC84>0:
N.. G150 N1=54.[NR] [(Axeladress)7=..] {(Axeladress)7=..} {B47=...}
OBS!
Verktygets status kan laddas från verktygsminnet till angiven E-parameter.
Verktygets status kan beskrivas med följande värden:
E... = 1 Verktyget är frigivet och mätt
E... = 0 Verktyget är frigivet; dock inte mätt
E... = -1 Verktyget är spärrat
E... = -2 Verktygets livslängd är nådd
E... = -4 Fel – verktygsbrott
E... = -8 Verktygets skärkraft är nådd
E... = -16 Programmerad verktygslivslängd underskrider T3-värdet
En kombination av felmeddelanden är också möjlig:
E... = -13 betyder: felmeddelande -8 och -4 och -2 och 1.
Exempel
1. Ändra verktygsdata i verktygsminnet:
N50 G150 T1 L1=E2 R1=4
2. Ändra data för nollpunktsförskjutning i verktygsminnet:
N70 G150 N1=57 X7=E1 Z7=E6
eller
N70 G150 N1=57.[nr] X7=E1 Z7=E6
3. Ändring av en nollförskjutning med vridvinkel för koordinatsystemet:
N70 G150 N1=57.[nr] X7=E1 B47=E2
4. Ändra resterande livslängd M1=
N110 G150 T1 M1=10 (Ändra resterande livslängd för T1 till 10 minuter)
4-10-2002 MillPlus IT V510 287

G174 VERKTYGETS ÅTERGÅNGSRÖRELSE
23.64 G174 Verktygets återgångsrörelse
Rörelse för att frigöra verktygsaxeln för fräsning med 5 axlar.
Format
G174 {L....} {X1=.. eller Y1=.. eller Z1=..}
Tips och användning
Körning (Ingen X1=, Y1=, Z1=)
Med denna funktion har man möjlighet att alltid köra bort i verktygsaxelns riktning (endast vid
programmerad Z-axel). Verktyget kör tillbaka tills den ”första” programgränsbrytaren nås.
Färdriktningen avgörs beroende på fräshuvudets position.
Körning (X1=.. eller Y1=.. eller Z1=..)
I programmet fastslås med X1= eller Y1= eller Z1= vilken axel som förflyttas. En kombination av
X1=, Y1= och Z1= är inte möjlig (P414). Axeln förs inte i friläge lodrätt. X1=1 innebär att endast
X-axeln förflyttas. Om X1= och Y1= och Z1= inte är inmatade utgår systemet från att alla axlar är
frigivna.
1 Utgångsposition
L Återgångsavstånd
2 Slutposition
A Begränsning med programgränsbrytare
288 Heidenhain 4-10-2002

G174 VERKTYGETS ÅTERGÅNGSRÖRELSE
Icke tillåtna G-funktioner när G174 kopplas in
När G174 kopplas in får inte följande (modala) G-funktioner vara aktiva:
G64, G197, G198, G199, G200, G201, G203, G204, G205, G206, G207, G208
Om en av dessa icke tillåtna G-funktioner är aktiv, ges felmeddelandet P77 "G-funktion och Gxxx inte
tillåtet”.
Återgångsavstånd (L)
Återgångsavståndet (L > 0) definierar det avstånd i vilken verktyget färdas.
Om L är större än avståndet till programvarans ändlägesbrytare ges felmeddelandet (Z31).
Om L inte har matats in färdas den till programvarans ändlägesbrytare.
Körning (G0)
G174 körs i snabbgång eller när F6=- har programmerats, med F6=.
Efter G107 är G0 eller G1 ur föregående block åter modalt aktiv.
Exempel: Verktyg återgångsrörelse.
N10 G174 L100
N..
N30 G174 L100 X1=1
Verktyget åker tillbaka 100 mm.
Verktyget flyttar sig 100 mm utmed X-axeln.
4-10-2002 MillPlus IT V510 289

UPPHÄVANDE AV CYLINDERINTERPOLERING ELLER AKTIVERING AV
GRUNDKOORDINATSYSTEMET G180
23.65 Upphävande av cylinderinterpolering eller aktivering av
grundkoordinatsystemet G180
Upphävande av det cylindriska koordinatsystemet eller definition av hyvudyta och verktygsaxel
(grundkoordinatsystem).
N... G180 [huvudaxel 1] [huvudaxel 2] [verktygsaxel]
Grundkoordinatsystem
Parametrar
Allmänna grunder
Den normala inställningen är G180 X1 Y1 Z1
Endast följande konfigurationer är möjliga:
Huvudaxel 1
X
Huvudaxel 2
Y
Verktygsaxel
Z eller W
Tre olika uppgifter bestämmer rätt arbetssätt:
1) G17/G18/G19 bestämmer verktygsaxeln (G17 Z).
2) G180 bestämmer vilka axlar som måste omsättas. (G17 W i Z)
3) Maskinkonstanterna för verktygsaxeldefinitionen måste stämma. (Verktygsaxel W
tillhör Z).
Exempel
N12340
N1 G17 T1 M6
N2 G54
N3 F1000 S1000 M3
N4 G180 X1 Y1 Z1 Aktivera huvudytan XY och verktygsaxeln Z.
N5 G81 Y2 B10 Z-22 Definiera cykel.
N6 G79 X0 Y0 Z0 Borra, varvid matningsrörelsen sker i Z-axeln.
Anvisningar och tillämpning
Funktionerna G41...G44, G64, axelrotation (G92/G93 B4=) och G141 måste annulleras innan G180
aktiveras.
Verktygslängdkorrigeringen är aktiv i den definierade verktygsaxeln. Radiekorrigeringen är aktiv i
huvudytan.
Maskinkonstanterna måste ställas in rätt. Om W-axeln är den fjärde axel, måste MC117 vara = 3
(samma som Z-axeln). MC3401 = 0 (W-axeln är en linjär axel).
Endast kartesianska koordinater kan användas.
Om G180 programmeras medan radiekorrigeringen ännu är aktiv, annulleras den av G180.
Det är tillrådligt att annullera radiekorrigeringen med G40 och sedan växla till grundkoordinatsystemet.
290 Heidenhain 4-10-2002

BASKOORDINATSYSTEM/CYLINDRISKT KOORDINATSYSTEM G182
23.66 Baskoordinatsystem/cylindriskt koordinatsystem G182
Väljer det cylindriska koordinatsystemet. Detta system gör det lättare att programmera konturer och
positioner på den krökta cylinderytan.
Aktivera det cylindriska koordinatsystemet:
N.. G182 [cylinderaxel] [rotationsaxel] {verktygsaxel} R..
Snabb matning när G182 är i kraft:
N.. G0 [cylinderaxel] [rotationsaxel] (verktygsaxel}
Linjär matningsrörelse:
N.. G1 [cylinderaxel] [rotationsaxel] (verktygsaxel} {F..}
Cirkulär matningsrörelse:
N.. G2/G3 [cylinderaxel] [rotationsaxel] R..
Återgå till baskoordinatsystem:
N.. G180
eller
M30, snabbtangent programavbrytning, snabbtangent återställning CNC.
Parametrar
4-10-2002 MillPlus IT V510 291

BASKOORDINATSYSTEM/CYLINDRISKT KOORDINATSYSTEM G182
G182 A1 X2 Z3 R..
eller (som hittills)
G182 A1 X1 Z1 R..
G182 B1 Y2 Z3 R..
eller (som hittills)
G182 B1 Y1 Z1 R..
G182 C1 Z2 X3 R..
eller (som hittills)
G182 C1 X1 Z1 R..
G182 C1 Y2 Z3 R..
Specifikation av cylindernivån
OBS!
Bokstäverna X, Y, Z, A, B, C får inte programmeras utan ett värde.
Konfigurationen för cylinderinterpoleringen programmeras i G182-satsen:
- Standardkonfiguration
Rotationsaxel A1 B1 C1
Cylinderaxel X1 Y1 Z1
Verktygsaxel Y1/Z1 X1/Z1 X1/Y1
Cylinderradie R R R
Werkzeugachse Y1/Z1 X1/Z1 X1/Y1
Zylinderradius R R R
292 Heidenhain 4-10-2002

Exempel
- Utökad konfiguration (V321)
BASKOORDINATSYSTEM/CYLINDRISKT KOORDINATSYSTEM G182
Rotationsaxel markerad med 1 A1 B1 C1
Cylinderaxel markerad med 2 X2/Y2/Z2 X2/X2/Z2 Z2/X2/Y2
Verktygsaxel markerad med 3 Y3/Z3/X3 X3/Z3/Y3 X3/Y3/Z3
Cylinderradie R R R
Maskinkonstanter
Maskinkonstanterna för axeldefinitionerna måste stämma.
MC 102 = 1, MC103 = 88 (X-Axel)
MC 107 = 2, MC108 = 89 (Y-Axel)
MC 112 = 3, MC113 = 90 (Z-Axel)
MC 117 = 4 1 (4-3), MC118 = 65 (A-Axel roterande kring X-axeln)
MC 122 = 6 tillhör axel 3 (6-3), MC123 = 67 (C-axeln roterande kring Z-axeln)
Försänkningen på den krökta ytan av en cylinder (diameter 40 mm) skall fräsas med hjälp av en
tvåeggad ändfräs (diameter 9.5 mm). Bearbetningsdjupet skall vara 4 mm. Den horisontella
bearbetningen av arbetsstycket skall göras i rotationsaxel C, cylinderaxel Z och verktygsaxel Y.
N12340
N1 G18 S1000 T1 M66
N2 G54
N3 G182 Y1 C1 Z1 R20
N4 G0 Y22 C0 Z15 M3
N5 G1 Y16 F200
N6 G43 Z10
N7 G41
N8 G1 C23.84
N9 G3 Z14.963 C55.774 R15
N10 G1 Z38.691 C116.98
N11 G2 Z42 C138.27 R10
N12 G1 C252.101
N13 G2 Z37 C266.425 R5
N14 G1 Z26
N15 G3 Z10 C312.262 R16
N16 G1 C365
N17 G40
4-10-2002 MillPlus IT V510 293

BASKOORDINATSYSTEM/CYLINDRISKT KOORDINATSYSTEM G182
N18 G41 Z20
N19 G1 C312.262
N20 G2 Z26 C295.073 R6
N21 G1 Z37
N22 G3 Z52 C252.101 R15
N23 G1 C138.27
N24 G3 Z45.383 C95.691 R20
N25 G1 Z21.654 C34.484
N26 G2 Z20 C23.84 R5
N27 G1 C0
N28 G40
N29 G180
N30 G0 Y100 M30
OBS!
Endast kartesianska koordinater kan användas.
Följande funktioner får inte vara aktiva när G182 är aktiv:
G41-G44, G64, G92/G93 B4=, G141
Följande funktioner kan inte programmeras när G182 är aktiv:
G25/G26, G27/G28, G51-G59, G61/G62 G70/G71, G73, G92/93.
Verktygets radie skall väljas marginellt mindre än försänkningens bredd (underskärning!).
Inskränkning:
Cylinderradie >5mm

DEFINITION AV GRAFIKFÖNSTER G195
23.67 Definition av grafikfönster G195
Definiera dimensionerna för ett 3D grafikfönster och dess läge i förhållande till nollpunkten W.
N.. G195 X.. Y.. Z.. I.. J.. K.. {B..} {B1=..} {B2=..}
Parametrar
Exempel
N9000
N1 G17
N2 G195 X-30 Y-30 Z-70 I170 J150 K100
N3 G199
:
Grafikfönster-definition
Början grafik-konturbeskrivning
23.68 Beskrivning av slutlig grafikkontur G196
N.. G196
Exempel
:
N2 G195 X... Y... Z... I... J... K...
N3 G199 X... Y... Z.. B.. C..
N4 G198 X.. Y.. Z.. D..
:
:
N25 G197 X.. Y.. D..
:
:
N35 G196
:
Grafikfönster-definition
Början grafik-konturbeskrivning
Början ytterkonturbeskrivning
Början innerkonturbeskrivning
Slut grafik-konturbeskrivning
4-10-2002 MillPlus IT V510 295

BESKRIVNING AV BÖRJAN AV INRE OCH YTTRE KONTUR G197/G198
23.69 Beskrivning av början av inre och yttre kontur G197/G198
Definiera startpunkt för en inre kontur:
N.. G197 X.. Y.. {Z..} D.. {I1=..}
Definiera startpunkt för en yttre kontur:
N.. G198 X.. Y.. {Z..} D.. {I1=..}
Parametrar
Exempel
Se G199
Möjliga färger (I1=):
1 röd 11 ljusröd
2 grön 12 ljusgrön
3 gul 13 ljusgul
4 blå 14 ljusblå
5 grå 15 ljus magenta
6 cyan 16 ljus cyan
7 vit 17 ljusvit
8 svart 18 svart
9 förgrund 19 förgrund
10 bakgrund 20 bakgrund
OBS!
Konturens startpunkt är baserad på förskjutningen i blocket G199.
Konturen måste vara sluten.
Den inre konturen måste ligga inom den yttre.
En inre kontur kan inte ligga inom en annan inre kontur.
296 Heidenhain 4-10-2002

23.70 Beskrivning av början av grafikkontur G199
BESKRIVNING AV BÖRJAN AV GRAFIKKONTUR G199
Definiera position för en ämneskontur eller maskindel (t.ex. fastspänningsutrustning), som verktyget
kan kollidera med. En kollision skulle kunna upptäckas vid den grafiska simuleringen.
Definiera en ämneskontur:
N.. G199 [startkoordinater] B1 {C1} {C2}
Definiera en maskindelskontur:
N... G199 [startkoordinater] B2 {C1} {C2}
Rita en kontur under simuleringen av trådmodellgrafiken.
N... G199 [startkoordinater] B3 (C1) (C2)
Ritning av en eller flera geometriska element (linje eller cirkel) under simulering av
trådmodellgrafiken.
N... G199 [positionens koordinater] B4 {C1} {C2}
C1 i förhållande till M
C2 i förhällande till W
Parametrar
Exempel
4-10-2002 MillPlus IT V510 297

BESKRIVNING AV BÖRJAN AV GRAFIKKONTUR G199
Varje fastspänningsverktyg beskrivs i sitt eget makro. Startpunkten för fastspänningsverktygets kontur
programmeras med två parametrar:
E1 : X-koordinat för konturens startpunkt, i förhållande till programnollpunkten
E2 : Y-koordinat för konturens startpunkt, i förhållande till programnollpunkten
Makro för det vänstra fastspänningsverktyget (bild ovan):
N1991
N1 G92 X=E1 Y=E2
N2 G199 X0 Y0 Z0 B2 C2 Början grafik-konturbeskrivning
N3 G198 X0 Y0 Z0 D10 Början ytterkonturbeskrivning
N4 G1 X45
N5 Y5
N6 X53
N7 Y25
N8 X45
N9 Y30
N10 X0
N11 Y0
N12 G197 X30 Y15 D-10 Början innerkonturbeskrivning
N13 G2 I35 J15
N14 G196
Slut grafikkonturbeskrivning
N15 G92 X=-E1 Y=-E2
Makro för det högra fastspänningsverktyget (bild ovan, roterad 180°):
N1992
N1 G92 X=E1 Y=E2
N2 G199 X0 Y0 Z0 B2 C2
N3 G198 X0 Y0 Z0 D10
N4 G1 X-45
N5 Y-5
N6 X-53
N7 Y-25
N8 X-45
N9 Y-30
N10 X0
N11 Y0
N12 G197 X-30 Y-15 D-10 Början innerkonturbeskrivning
N13 G2 I-35 J-15
N14 G196
Slut grafikkonturbeskrivning
N15 G92 X=-E1 Y=-E2
298 Heidenhain 4-10-2002

BESKRIVNING AV BÖRJAN AV GRAFIKKONTUR G199
Grafikdel av delprogrammet:
N199000 (Huvudprogram)
N1 G17
N2 G54
N3 S1200 T1 M6
N4 G195 X-20 Y-20 Z-60 I180 J110 K70
N5 G199 X0 Y0 Z0 B1 C2 Början grafik-konturbeskrivning
N6 G198 X0 Y0 D-50 Början ytterkonturbeskrivning
N7 G1 X70
N8 Y20
N9 X120
N10 Y60
N11 X70
N12 Y80
N13 X0
N14 Y0
N15 G197 X31 Y40 D-20 Början innerkonturbeskrivning
N16 G2 I36 J40
N17 G196
Slut grafikkonturbeskrivning
N18 G22 N=1991 E1=-48 E2=25 Makro-hämtning vänster spännanordning
N19 G22 N=1992 E1=168 E2=55 Makro-hämtning höger spännanordning
:
N200 M30
4-10-2002 MillPlus IT V510 299

UNIVERSELL CYKEL FÖR FICKFRÄSNING
G200-G208
23.71 Universell cykel för fickfräsning G200-G208
Med den universella fickcykeln kan man bekvämare och snabbare framställa CNC-program för
fräsning av fickor med valfri form, och med eller utan upphöjningar.
Programformat:
N99999
N1 G17
N2 G54
N3 \
: > Normal bearbetning
N96 /
N97 G200
N98 G81
N99 G22 N=..
Startpunkt för förborrning
N100 G201 N1=.. N2=..
Start av fickbeskrivning för fräsning av fickan
N101 G203 N1=..
Start av konturbeskrivning av fickan
N102 \
: > Konturbeskrivning för fickan
N109 /
N110 G204
Slut på konturbeskrivning för fickan
N111 G205 N1=..
Start av konturbeskrivning för ön
N112 \
: > Konturbeskrivning ö 1
N118 /
N119 G206
Slut på konturbeskrivning för ön
N120 G205 N1=..
Start av konturbeskrivning för ön
N121 \
: > Konturbeskrivning ö 2
: /
N130 G206
N220 G207 X.. Y.. N=.. N1=..
Slut på konturbeskrivning för ön
Anropar
makro för
ökontur
N221 G203 / G205
N222 G208
N223 G204 / G206
N131 G202
N350 G22 N=..
N351 G22 N=.. Efterarbeta ö 1
N352 G22 N=.. Efterarbeta ö 2
:
N500 M30
Start av konturbeskrivning för fickan/ön
Konturbeskrivning för parallellogram
Slut på konturbeskrivning för fickan/ön
Slut på fickkonturcykeln
Efterarbeta konturen
300 Heidenhain 4-10-2002

23.72 Makron för att beräkna konturcykel för ficka G200
N.. G200
MAKRON FÖR ATT BERÄKNA KONTURCYKEL FÖR FICKA G200
Denna funktion måste programmeras före den universella cykeln för ficka, som skall beräknas, och
anger att:
- koordinaterna för fräsvägen måste beräknas (om så inte redan skett).
- fräsvägarna är programmerade i ett makro som genereras av CNC; numret (N1=..) för detta
makro specificeras i ett G201-block.
- om så behövs (indikeras av N2=.. i ett G201-block) genereras ett andra makro för att borra
startpunkten.
- om så behövs (indikeras i ett G203- eller G205-block) genereras makrona (N1=..) för
efterbearbetning av konturerna.
Alla bearbetningsvillkor, så som bearbetningsplan, nollpunktsförskjutningar och verktygskorrigeringar,
skall specificeras innan G200-funktionen verkställs.
Punktdefinitioner (G78), som används för att ange fickans kontur, skall definieras före G200-blocket.
Ett G200-block kan inkorporeras i ett makro; sökning efter fickan kommer dock bara att ske i makron
som nästlats på ett lägre plan.
CNC:n beräknar makrona innan programmet verkställs. Block mellan G200 och G201 ignoreras
därför till en början. Dessa block behandlas när makrona genererats.
Alla universella fickcykler, som är programmerade mellan en G200-sats och G202 eller M30,
beräknas samtidigt.
Bearbetningsnivån (G17/G18/G19) måste definieras före programmering av G200 eller efter
programmering av G202.
OBS!
Fr.o.m. V321 är genererade makros i makrominnet inte längre synliga för operatören. Vill man
använda ett makro i ett annat program, måste först makronumret matas in i makrominnet. Först då
visas makrot i makrominnet och kan in-/utläsas.
4-10-2002 MillPlus IT V510 301

START KONTURCYKEL FICKA G201
23.73 Start konturcykel ficka G201
Parametrar
Början av beskrivning av en ficka (eventuellt med öar). Blocket innehåller de teknologiska data som
krävs för att beräkna fräsvägarna. Fräsningen av fickan inleds från G201-blocket.
N... G201 Y... Z... N1=.. N2=.. {B...} {I..} {J..} {K..} {R..} {F..} {F2=..}
Dessa ord är oberoende av det valda bearbetningsplanet.
I-ordet saknar förtecken. Om inte I är programmerat, används det värde som lagrats under MC 720.
OBS!
Adresserna (i synnerhet Y och Z) är oberoende av det aktiva planet.
Funktionerna G90, G40 och G63 aktiveras automatiskt när funktionen G201 verkställs.
Funktionerna G201/G202, G203/G204 och G205/G206 måste alla ligga i samma program eller
makro.
De enda block som får programmeras mellan G201 och G202 är: G203/G204, G205/G206 och G207.
De enda block som får programmeras mellan G203/G204 och G205/G206 är: G1, G2/G3, G208,
G63/G64, G90, G91.
Rörelserna G1, G2/G3 är begränsade till huvudplanet. Koordinater för verktygsaxlar och
rotationsaxlar är inte tillåtna.
Programmet skall fortsättas med en absolut position efter beskrivningen av fickan.
E-parametrar får användas för beskrivning av konturer. Beräkningarna måste utföras innan G200
verkställs.
302 Heidenhain 4-10-2002

SLUT PÅ KONTURCYKEL FICKA G202
23.74 Slut på konturcykel ficka G202
Avslutar den fullständiga beskrivningen av fickan.
N.. G202
OBS!
Funktionerna G0, G40, G63 och G90 aktiveras automatiskt när funktionen G202 verkställs.
Vid G202 avslutas beräkningen av universella fickcykler. Vid nästa G200 fortsätter beräkningen.
23.75 Början konturbeskrivning ficka G203
Parametrar
N.. G203 X.. Y.. Z.. N1=.. {P..} {B1=..} {B2=..} {L2=..} {P1=..}
Verktygsaxelkoordinaterna måste alltid ligga i G203-blocket.
OBS!
Funktionerna G1, G63 och G90 aktiveras automatiskt när funktionen G203 verkställs.
Den första punkten i en konturbeskrivning måste specificeras i ett G203-block. Även efterbearbetning
av konturen inleds vid denna punkt.
Fickans botten måste vara parallell med bearbetningsplanet.
Fickans sidor måste vara vinkelräta mot fickans botten.
Två element i samma ficka får inte skära eller tangera varandra.
Under polering måste programmeraren se till att välja en verktygsdiameter som är mindre än det
smalaste partiet i fickan i arbetsstycket. Controllern upptäcker inte skador på konturen vid polering.
23.76 Slut på konturbeskrivning ficka G204
Denna funktion avslutar beskrivningen av fickans kontur.
N.. G204
4-10-2002 MillPlus IT V510 303

START KONTURBESKRIVNING Ö G205
23.77 Start konturbeskrivning ö G205
Konturen av en ö beskrivs på samma sätt som konturen av en ficka. Beskrivningen börjar med G205
och öns absoluta startposition.
Parametrar
N.. G203 X.. Y.. N1=.. {Z..} {P..} {B1=..} {B2=..} {L2=..} {P1=..}
OBS!
CNC:n antar att de övre delarna av fickan respektive ön ligger på samma plan.
Om ön ligger högre än fickans övre kant, kan B-ordet i G201-blocket användas för att
förhindra kollision mellan fräsverktyget och arbetsstycket, vid förflyttning mellan en startpunkt
och nästa.
G205 aktiverar G1, G63 och G90.
Verktygsaxeln får inte programmeras.
Öns kontur måste vara sluten.
Två öar får inte skära eller tangera varandra.
Öar måste vara placerade inom en ficka och får inte skära eller tangera dess sidor.
Sidorna på ön måste vara vinkelräta mot bottnen.
Die Seiten einer Insel müssen senkrecht zur Bodenfläche stehen.
23.78 Slut på konturbeskrivning ö G206
Konturbeskrivningen avslutas av G206. Beskrivningen för fickkonturer gäller även för ökonturer.
N.. G206
304 Heidenhain 4-10-2002

ANROP AV MAKRO FÖR Ö-KONTUR G207
23.79 Anrop av makro för ö-kontur G207
Parametrar
N... G207 X.. Y.. Z.. N=.. N1=..
Det finns tre alternativ:
1. Samma ökontur uppträder på en annan plats inom samma fickkontur.
2. Samma ökontur uppträder inom en annan fickkontur.
3. Samma ökontur uppträder i ett annat program.
Eftersom öns kontur ingår i ett makro kan samtliga tre alternativ behandlas på samma sätt.
Makrot för ö-konturen lyder så här:
N9xxx G205 X=X2 Y=Y2 N1=..
N.. \
: > Ö-kontur
N.. /
N.. G206
N9xxx representerar makrots identifikation.
Makrot anropas med funktionen G207.
N.. G201
:
N.. G207 N=9xxx
N.. G207 N=9xxx X=(X1-X2) Y=(Y1-Y2)
N.. G202
4-10-2002 MillPlus IT V510 305

ANROP AV MAKRO FÖR Ö-KONTUR G207
Exempel
1 : En ö vars kontur är programmerad som ett makro
P1 : Startpunkt för konturbeskrivningen (G205-block)
2 : Öns önskade position
P2 : Startpunkt för den flyttade konturen
X..: Avstånd, parallellt med X-axeln, mellan P1 och P2
Y..: Avstånd, parallellt med Y-axeln, mellan P1 och P2
OBS!
Det underprogram, som anropas i G207-blocket, får inte innehålla någon programmering med
G63/G64.
Det bästa är att börja en upphöjningskontur med koordinaterna X0,Y0. (Nollförskjutning). I G207-
blocket kan då begynnelsepunkten programmeras utan att räkna.
Samma makro för upphöjningskonturen lyder då:
N9xxx G205 X0 Y0 N1=..
N.. \
: > Upphöjningskontur med nollförskjutning
N.. /
N.. G206
N9xxx återger här makrokoden.
Makron hämtas med funktionen G207.
N.. G201
:
N.. G207 N=9xxx X=X2 Y=Y2
N.. G207 N=9xxx X=X1 Y=Y1
N.. G202
Underprogrammet för öns konturer kan programmeras i absoluta eller inkrementella mått.
306 Heidenhain 4-10-2002

23.80 Konturbeskrivning parallellogram G208
Parametrar
KONTURBESKRIVNING PARALLELLOGRAM G208
Funktion G208 gör att du mycket enkelt kan programmera en regelbunden fyrhörning, i synnerhet en
rektangel eller parallellogram.
N... G208 X.. Y.. {Z..} {I..} {J..} {R..} {B1=..}
Exempel
G203 X (=X1) Y (=Y1) Z (=Z1) B1= (=A)
G208 X (=X) Y (=Y) B1= (=B)
G204
OBS!
Fickans botten måste alltid vara parallell med huvudplanet.
4-10-2002 MillPlus IT V510 307

KONTURBESKRIVNING PARALLELLOGRAM G208
Exempel på fickkontur
Ficka med öar. Förborrning av startpunkten och efterbearbetning av konturerna tas med i
beräkningen.
N82150
N1 G17
N2 G54
N3 G98 X-10 Y-10 Z10 I320 J320 K-60
N4 G99 X0 Y0 Z0 I300 J300 K-40
N5 F200 S3000 T2 M6
N6 G200
N7 G81 Y2 Z-20 M3
(Förborrning av startpunkt)
N8 G22 N=9992
N9 S2500 T3 M6
(Utfräsning av fickan)
N10 G201 Y0.1 Z-20 B2 I50 R10 F200 N1=9991 N2=9992 F2=100
N11 G203 X70 Y40 Z0 N1=9993 |
N12 G64 |
N13 G1 X260 B1=0 I1=0 |
N14 G1 I30 |
N15 G1 X260 Y260 B1=90 I1=0
|(Fickkontur)
N16 G1 I30 |
N17 G1 X40 Y260 B1=180 I1=0 |
N18 G1 I30 |
N19 G1 X40 Y70 B1=270 |
N20 G63 |
N21 G204 |
N22 G205 X100 Y80 N1=9994
N23 G208 X-30 Y30 J-1 (Ö 1)
N24 G206
308 Heidenhain 4-10-2002

KONTURBESKRIVNING PARALLELLOGRAM G208
N25 G205 X190 Y80 N1=9995
N26 G91
N27 Y50 (Ö 2)
N28 X40 Y-50
N29 G90
N30 G206
N31 G205 X150 Y130 N1=9996
N32 G2 I150 J150 (Ö 3)
N33 G206
N34 G205 X110 Y210 N1=9997
N35 G208 X-40 Y40 J-1 B1=135 (Ö 4)
N36 G206
N37 G205 X180 Y200 N1=9998
N38 G91
N39 G1 Y30
N40 X20 (Ö 5)
N41 X30 Y-30
N42 G90
N43 G206
N44 G202
N45 F200 S2200 T4 M6 |
N46 G22 N=9993 |
N47 F200 S2500 T5 M6 |
N48 G22 N=9994 | (Efterbearbetning)
N49 G22 N=9995 |
N50 G22 N=9996 |
N51 G22 N=9997 |
N52 G22 N=9998 |
N53 G0 Z100 M30
4-10-2002 MillPlus IT V510 309

G227/G228 OBALANSÖVERVAKNINGEN: FRÅN/TILL
23.81 G227/G228 Obalansövervakningen: FRÅN/TILL
G227
G228
Stäng av obalansövervakningen.
Sätt på obalansövervakningen.
För beskrivning se kapitel "Svarvdrift".
310 Heidenhain 4-10-2002

23.82 G240/G241 Konturövervakning: FRÅN/TILL
G240/G241 KONTURÖVERVAKNING: FRÅN/TILL
G240 Övervakning av radiekorrigerad kontur: FRÅN
G241 Övervakning av radiekorrigerad kontur: TILL
Dessa funktioner är endast ägnade för program med G41 och/eller G42.
G241
I1= Test:
0 = Inget riktingstest (kompatibel med tidigare versioner)
1 = Riktningstest om den kompenserade cirkeln och den programmerade cirkeln går i
samma riktning (grundinställning)
2 = Riktningstest om den kompenserade linjen (G0/G1) eller cirkeln och den
programmerade linjen (G0/G1) eller cirkeln, löper i samma riktning.
Rekommendationer och användning
Se även G41/G42.
Modalitet
G240 och G241 tillsammans är modal.
Radera
G241 stängs av med G240, M30, eller .
Programmeringsfel
Om systemet registrerar en riktningsvändning, ges felmeddelandet: P412
Riktningsvändning
Om verktygsradien är för stor kan en riktningsvändning äga rum och kan arbetstycket skadas. Efter
aktivering av G241 ges i så fall ett felmeddelande.
a. Konturen AB-BC programmeras. Vid aktiv radiekorrigering dras verktyget tillbaka utmed linjen
CD. Om linjen BC är mindre än den dubbla verktygsradien, kommer verktyget att kollidera
med arbetsstycket vid processrörelsen från B' till C' och från C' till D'.
4-10-2002 MillPlus IT V510 311

G240/G241 KONTURÖVERVAKNING: FRÅN/TILL
b. Konturen i bilden nedan har programmerats. Om linjen är kortare än den dubbla
verktygsradien kommer verktyget att kollidera med arbetsstycket vid bearbetningen.
c
Konturen i bilden nedan har programmerats. Verktyget färdas till punkt B1, sedan från B1 till
C1 och därefter parallellt utmed linjen CD. Rörelseriktningen under förflyttningen från B1 till
C1 motsvarar den rörelseriktning som programmerats för cirkeln BC. Om cirkelrörelsen BC är
för liten färdas verktyget i en fullständig cirkel, innan det når fram till C1.
312 Heidenhain 4-10-2002

POSITIONERINGSFUNKTIONER G27/G28
24. Specifika G-funktioner för makron
24.1 Översikt Specifika G-funktioner för makron:
Felmeddelande funktioner
G300 Programmering av felmeddelanden
G301 Felmeddelande i inläst program eller makro
Utförandefunktioner
G302 Radiekorrigering Skriva över parameter
G303 M19 med programmerbar riktning
Efterfrågefunktioner
G319 Kontroll av aktiv teknologi
G320 Kontroll av aktuella G-data
G321 Kontrollera verktygstabell
G322 Fråga maskinkonstantvärden
G324 Kontrollera aktuell modal G-funktion
G325 Kontroll av aktuell modal M-funktion
G326 Kontroll av aktuella axelpositionsvärden
G327 Fråga om aktuellt körsätt
G329 Kontroll av programmerbara kinematiska element
Skrivfunktioner
G331
G339
Skriva till verktygstabell
Skrivning av programmerbara kinematiska element
Räknefunktioner:
G341 Beräkning av G7-rotationsvinkel
Formaterade skrivfunktioner
G350 Skrivning till fönster
G351 Skrivning till fil
4-10-2002 MillPlus IT V510 313

G300 PROGRAMMERING AV FELMEDDELANDEN
24.2 Felmeddelande funktioner
24.2.1 G300 Programmering av felmeddelanden
Programmering av felmeddelanden vid utförande av universalprogram eller makron.
Format
G300 D... oder D1=...
Tips och användning
D är allmänna felmeddelanden för fräs (P), D1= är felmeddelanden (R) för svarvdrift (G36).
Endast felmeddelanden ur den existerande P- och R-fellistan används. (se fellistan i
maskinuppgifterna).
Exempel: Inställning av ett felmeddelande när en programmerad vinkel inte är tillåten.
N9999 (Makro för beräkning av bordvridning)
: (E4 är ingångsvärde för vinkel Phi)
:
N110 G29 I1 E30 N=180 E30=(E4>360)
Om E4 > 360°, hoppa då till N180
N120 G29 I1 E30 N=210 E30=(E4

G301 FEHLERMELDUNG IM EINGELESENEN PROGRAMM ODER MAKRO
24.2.2 G301 Fehlermeldung im eingelesenen Programm oder Makro
Felmeddelande i inläst program eller makro.
Format
G301 (O... fel originalblock)
Tips och användning
Denna G301 skapas om det upptäcks ett läsfel vid inläsning av ett program. Funktionen kan endast stå i ett
felaktigt program och makros.
Funktionen kan inte matas in i MDI.
Felmeddelanden är befintliga O-felen. (se fellistan i maskininformation).
Exempel
Riktigt program lagrat på hårddisken.
Programmet gjordes med MC84 = 0.
N9999 (Program ...)
N1 G17
N2 G57
N3 T1 M6
N4 F200 S1000 M3
:
N99 M30
Felaktigt program i RAM.
Utökad nollförskjutning är aktiv (MC84 > 0)
N9999 (ERR*) (Program ...)
N1 G17
N2 G301 (O138 G57) G301 anger att blocket är fel. G57 måste vara G54 I3.
N3 T1 M6
N4 F200 S1000 M3
:
N99 M30
Kommentar
Detta felaktiga program kan utföras. Vid G301-blocket stoppas det och fel P33 (ändra
text i omsatt block) visas. Detta block måste ändras och programmet startas på nytt.
4-10-2002 MillPlus IT V510 315

G302 RADIEKORRIGERING SKRIVA ÖVER PARAMETER
24.3 Utförandefunktioner
24.3.1 G302 Radiekorrigering Skriva över parameter
G302-funktionen skriver över den aktiva verktygsparametern under körningen.
Verktygsparametrarna i verktygsminnet ändras inte.
I denna version kan endast O-parametern för verktygsorienteringen överskrivas.
För beskrivning se paragraf i kapitel "Svarvdrift" .
24.3.2 G303 M19 med programmerbar riktning
M19 med programmerbar riktning (CW eller CCW).
Format
G303 M19 D... {I2=...}
Tips och användning
Endast funktion M19 kan programmeras.
Grundpositionen för I2=3.
Exempel: Stoppa spindel med M19.
N100 G303 M19 D75 I2=4
Orienterat spindelstopp
Vinkel 75 grader
CCW
316 Heidenhain 4-10-2002

G319 KONTROLL AV AKTIV TEKNOLOGI
24.4 Efterfrågefunktioner
24.4.1 G319 Kontroll av aktiv teknologi
Kontroll av aktiv F (matning), S (varvtal), S1 (skärhastighet/varvtal) eller T (verktygsnummer).
Format
G319 I1=.. E... {I2=..}
Valbara funktioner:
I1=1 matning (F)
I1=2 varvtal (S)
I1=3 verktygsnummer (T)
I1=4 Skärhastighet/varvtal (S1=) (endast svarvning)
I1=5 Konstant snittmatning (F1= vid G41/G42)
I1=6 Doppningsmatning (F3=)
I1=7 Planmatning (F4=)
I1=8 Matning av roterande axlar (F5=)
I2=0 Programmerat värde (grundposition)
I2=1 Aktuellt värde.
Tips och användning
Val av adress utan värde
Om adressen inte existerar markeras E-parametern med –999999999.
Exempel: Avläsning av den aktiva matningen och spara värdet i E-parameter 10.
N... G319 I1=1 E10
I1=1 Kontrollera matningsvärde,
E10 får sedan värdet
4-10-2002 MillPlus IT V510 317

G320 KONTROLL AV AKTUELLA G-DATA
24.4.2 G320 Kontroll av aktuella G-data
Kontroll av adressvärde från aktuell modal G-funktion och lagring av detta värde i lämplig E-
parameter.
Format
G320 I1=.. E...
Tips och användning
Grundpositioner
När maskinen startas upp initialiseras alla värden. De flesta värden ställs in på noll.
Val av aktiva modala G-funktioner
med G324 kan man kontrollera om en G-funktion är aktiv.
med G320 kan man alltid kontrollera viss information.
Resultatenhet
Resultatenheten är mm eller tum för positionerna. Grader för vinklar.
Nummerval
G-funktion Resultat Grundposition
I1=Nummerval
min—max.
G7 Svängning av bearbetningsplan
1 Rymdvinkel A-axel -180--180° 0
2 Rymdvinkel B-axel -180--180° 0
3 Rymdvinkel C-axel -180--180° 0
G8 Svängning av verktyg
4 Rymdvinkel A-axel -180--180° 0
5 Rymdvinkel B-axel -180--180° 0
6 Rymdvinkel C-axel -180--180° 0
G9 Polpunkt (definition av måttrelationspunkt)
7 Polär koordinat X-axel 0
8 Polär koordinat Y-axel 0
9 Polär koordinat Z-axel 0
Resultat från G17, G18, G19, G180 och G182
10 Första huvudaxeln 1--3
11 Andra huvudaxeln 1--6
12 Verktygsaxel 1--3
1=X, 2=Y, 3=Z, 4=A, 5=B, 6=C
G25 Matnings- och spindel-override effektiv
13 Matnings- och spindel-override aktiv 0
G26 Matnings- och spindel-override inte effektiv
13 Matnings- och spindel-override inte aktiv 1--3
1=F=100%, 2=S=100%, F och S=100%
318 Heidenhain 4-10-2002

G27 Positionsfunktioner
14 Matning rörelse (I3=) 0
15 Snabbgång rörelse (I4=) 0
16 Positionslogik (I5=0 0
17 Accelerationsminskning (I6=) 100%
18 Konturprecision (I7=0 MC765
G28 Positionsfunktioner
14 Matning rörelse (I3=) 0--1
15 Snabbgång rörelse (I4=) 0--1
16 Positionslogik (I5=0 0--1
17 Accelerationsminskning (I6=) 5—100%
18 Konturprecision (I7=0 0—10.000µm eller MC765
G39 Aktivera/avaktivera förskjutning
19 Förskjutning verktygslängd (L) 0
20 Förskjutning verktygsradie (R) 0
G52 Pallnollförskjutning
21 Nollförskjutning i X-axel 0
22 Nollförskjutning i Y-axel 0
23 Nollförskjutning i Z-axel 0
24 Nollförskjutning i A-axel 0
25 Nollförskjutning i B-axel 0
26 Nollförskjutning i C-axel 0
G54 Standard nollförskjutning
27 Nollförskjutning i X-axel 0
28 Nollförskjutning i Y-axel 0
29 Nollförskjutning i Z-axel 0
30 Nollförskjutning i A-axel 0
31 Nollförskjutning i B-axel 0
32 Nollförskjutning i C-axel 0
33 Rotationsvinkel 0
G92/G93 inkrement eller absolut nollförskjutning
34 Nollförskjutning i X-axel 0
35 Nollförskjutning i Y-axel 0
36 Nollförskjutning i Z-axel 0
37 Nollförskjutning i A-axel 0
38 Nollförskjutning i B-axel 0
39 Nollförskjutning i C-axel 0
40 Rotationsvinkel 0
Total nollförskjutning (G52 + G54 + G92/G93)
41 Nollförskjutning i X-axel 0
42 Nollförskjutning i Y-axel 0
43 Nollförskjutning i Z-axel 0
44 Nollförskjutning i A-axel 0
45 Nollförskjutning i B-axel 0
46 Nollförskjutning i C-axel 0
47 Rotationsvinkel 0
G72 Aktivera spegling och skalningsfaktor
48 Skala faktor Plan (A4=) 1
49 Skala faktor Verktygsaxel (A4=) 1
50 Spegling i X-axel 1
51 Spegling i Y-axel 1
52 Spegling i Z-axel 1
53 Spegling i A-axel 1
G320 KONTROLL AV AKTUELLA G-DATA
4-10-2002 MillPlus IT V510 319

G320 KONTROLL AV AKTUELLA G-DATA
54 Spegling i B-axel 1
55 Spegling i C-axel 1
G73 Aktivera spegling och skalningsfaktor
48 Skala faktor Plan (A4=) 1
49 Skala faktor Verktygsaxel (A4=) 1
MC714 0= Bearbetningsplan faktor
1= Bearbetningsplan procentuell
2= Alla linjära axlar faktor
3= Alla linjära axlar procentuell
50 Spegling i X-axel -1--1
51 Spegling i Y-axel -1--1
52 Spegling i Z-axel -1--1
53 Spegling i A-axel -1--1
54 Spegling i B-axel -1--1
55 Spegling i C-axel -1--1
Systemaxelnummer bestämd via maskinkontanter (MC103, MC105 osv.)
56 X-axel 0--6
0=ej aktiv, 1—6 axelnummer
T ex information för axelnummer 1 står på
MC3100- och MC4700-raden osv.
57 Y-axel 0--6
58 Z-axel 0--6
59 A-axel 0--6
60 B-axel 0--6
61 C-axel 0—6
Information om aktuella verktyg
(Värdet är noll om T0 är aktiv eller om inget värde har matats in):
62 Aktuell verktygslängd (L/L1=/L2= + L4= + G39 L)
63 Aktuell verktygsradie (R/R1=/R2= + R4= + G39 R)
64 Aktuell verktygshörnradie (C)
65 Aktuell verktygsorientering (O eller G302 O)
Exempel: Kontroll av aktuella G-data och lagring av värden i E-parameter.
N11 G320 I1=10 E11 I1=10 Kontroll av första huvudaxeln
E11 innehåller resultatet
E11=1 X-axeln är första huvudaxeln.
N12 G320 I1=11 E12 I1=11 Kontroll av andra huvudaxeln
E12 innehåller resultatet
E12=2 Y-axeln är andra huvudaxel.
N13 G320 I1=12 E13 I1=12 Kontroll av verktygsaxel
E13 innehåller resultatet
E13=1 Z-axeln är verktygsaxeln.
320 Heidenhain 4-10-2002

G321 KONTROLLERA VERKTYGSTABELL
24.4.3 G321 Kontrollera verktygstabell
Kontrollera värden från verktygstabellen.
Format
G321 T.. I1=.. E...
Tips och användning
Verktygsnummer och position
Verktygsnumret (T) måste vara känt. Positionen (P) i verktygstabellen kan inte kontrolleras.
Efterfrågan av verktygstabellens värden utan inmatat värde
Om E-parametern innehåller -999999999 är adressen i verktygstabellen tom.
Einteilung
I1=1 L Längd
I1=2 R Radie
I1=3 C Hörnradie
I1=4 L4= Övermått längd
I1=5 R4= Övermått radie
I1=6 G Grafik.
I1=7 Q3= Typ
I1=8 Q4= Antal snitt
I1=9 I2= Snittriktning
I1=10 A1= Ansatsvinkel
I1=11 S Storlek
I1=12 E Tillstånd
I1=13 M Ståndtid
I1=14 M1= Aktuell ståndtid
I1=15 M2= Övervakning ståndtid
I1=16 B Bristningstolerans
I1=17 B1= Övervakning bristning
I1=18 L1= Första tillfogade längd
I1=19 R1= Första tillfogade radie
I1=20 C1= Första tillfogade radie
I1=21 L2= Andra tillfogade längd
I1=22 R2= Andra tillfogade radie
I1=23 C2= Andra tillfogade hörnradie
I1=24 L5= Slittolerans längd
I1=25 R5= Slittolerans radie
I1=26 L6= Förflyttning längd
I1=27 R6= Förflyttning radie
I1=28 Q5= Övervakningscykel bristning (0-9999)
4-10-2002 MillPlus IT V510 321

G322 FRÅGA MASKINKONSTANTVÄRDEN
I1=29 O Verktygsorientering (endast vid alternativet Svarvdrift)
Exempel: Programrader för kontroll av verktygstabell.
N30 G321 T10 I1=1 E1 Läs uppdrag,
T (verktygsnummer),
I1=1 Information om AS-adressen,
E1 är E-parameter,
L (verktygslängd) ställs in till E-parameter 1)
N40 G321 T10 I1=2 E10 (R (verktygsradien) ställs in till E-parameter 10)
N50 G321 T10 I1=3 E20 (C (verktygshörnradien) ställs in till E-parameter 20.
Om C saknar värde är E20=-999999999)
N60 G321 T10 I1=4 E2 (L4 (Mått längd) ställs in till E-parameter 2)
N70 G321 T10 I1=5 E11 (R4 (Mått radie) ställs in till E-parameter 11)
N80 E3=E1+E2
(Den riktiga verktygslängden (E3) är L+L4 (E1+E2))
N90 E12=E10+E11
(Den riktiga verktygsradien (E12) är R+R4 (E10+E11))
24.4.4 G322 Fråga maskinkonstantvärden
Avläsning av ett maskinkonstantvärde och lagring av detta värde i den därtill avsedda E-Parametern.
Format
G322 E.. N1=...
Tips och användning
Läs maskinkonstanter utan värde
Om adresser som inte är synliga frågas från maskinkonstanttabellen, ändras denna E-parameter
inte.
Exempel: Universella programblock som kan användas för båda nollpunkttabelltyperna.
N40 E5= E6=
N50 G322 N1=84 C10
Maskinkonstant 84 ställs in i E10
N60 G29 E1 N=90 E1=E10>0 Jämför om MC84 > 0. Hoppa i så fall till N90
N70 G150 N1=57 X7=E5 Z7=E6 Ändring av nollförskjutningstabellen ZO.ZO
N80 G29 E1 N=100 E1=1
Hopp till N100
N90 G150 N1=54.03 X7=E5 Z7=E6 Ändring av nollförskjutningstabellen ZE.ZE
N100 ..
322 Heidenhain 4-10-2002

24.4.5 G324 Kontrollera aktuell modal G-funktion
G324 KONTROLLERA AKTUELL MODAL G-FUNKTION
Kontrollera aktuell modal G-funktion och spara detta värde i därtill avsedd E-parameter.
Format
G324 I1=.. E...
Tips och användning
Läs grupp utan värde
Om gruppen eller G-funktionen inte kvarstår, ändras inte E-parametern.
Gruppindelning
Grupp
I1= G-funktion
1 G0, G1, G2, G3, G6, G9
2 G17, G18, G19
3 G40, G41, G42, G43, G44, G141
4 G53, G54, G54_I, G55, G56, G57, G58, G59
5 G64, G63
6 off, G81, G83, G84, G85, G86, G87, G88, G89, G98
7 G70, G71
8 G90, G91
10 G94, G95
11 G96, G97 (endast svarvning)
12 G36, G37 (endast svarvning)
13 G72, G73
14 G66, G67
15 Off, G39
16 G51, G52
17 G196, G199
19 G27, G28
20 G25, G26, G26_S, G26_F_S
21 Off, G9
22 G202, G201
24 G180, G182, G180_XZC
26 Off, G141
27 Off, G7
28 Off, G8
29 G106, G108 (Ab Version V510).
Resultat
I allmänhet är resultatet detsamma som värdet för den modala G-funktionen.
Exempel: G324 I1=3 ger, om G40 är aktiv, värdet 40 som resultat.
Undantag är: Off ger värde 0. G26_S, G26_F_S ger 26.
G54_I ger 54.nn, där nn är index. G180_XYZ ger 180.
Exempel: Avläsning av G-funktionen (I1=2). Värdet sparas i E-parameter 10.
N... G324 I1=2 E10 I1=2 G-funktion kontrollera grupp 2
E10 innehåller resultatet
E10 =17 G17 är aktiv
4-10-2002 MillPlus IT V510 323

G325 KONTROLL AV AKTUELL MODAL M-FUNKTION
24.4.6 G325 Kontroll av aktuell modal M-funktion
Kontrollera aktuell modal M-funktion och spara detta värde i därtill avsedd E-parameter.
Format
G325 I1=.. E...
Tips och användning
Läs grupp utan värde
Om gruppen eller M-funktionen inte kvarstår, ändras inte E-parametern.
M-funktionernas betydelse
En del av dessa M-funktioner är grundläggande M-funktioner och finns beskrivna i kapitlet M-
funktioner. De andra är maskinberoende M-funktioner. För beskrivningar, se
maskinkonstruktörshandboken.
Kombinerade M-funktioner (M13 och M14).
M13 och M14 är kombinerade M-funktioner. (M13=M3 + M8). Dessa funktioner måste bestämmas
med hjälp av två rader.
N... G325 I1=1 E10.
N... G325 I1=3 E11
Om E10=3 och E11=8, är M13 aktiv.
Gruppindelning
Grupp
I1= M-funktion
1 off, M5, M3, M4, M19
2 off, M40, M41, M42, M43, M44
3 M9, M7, M8
4 off, M17, M18, M19
5 off, M10, M11
6 off, M22, M23
7 off, M32, M33
8 off, M55
9 off, M51, M52
10 off, M53, M54
11 off, M56, M57, M58
12 off, M72, M73
13 off, M1=..
Resultat
I allmänhet är resultatet detsamma som värdet för den modala M-funktionen.
Exempel: G325 I1=2 ger, om M40 är aktiv, värdet 40 som resultat.
Undantag är: (off är lika med 0).
Exempel: Avläsning av M-funktionen (I1=1). Värdet sparas värdet i E-parameter 10.
N... G325 I1=1 E10 I1=1 M-funktion kontrollera grupp 1
E10 innehåller resultatet
E10 =5 M5 är aktiv
324 Heidenhain 4-10-2002

24.4.7 G326 Kontroll av aktuella axelpositionsvärden
G326 KONTROLL AV AKTUELLA AXELPOSITIONSVÄRDEN
Kontroll av ett aktuellt axelpositionsvärde och lagring av detta värde i den härför avsedda E-
parametern:
Format
G326 {X7=..} {Y7=..} {Z7=..} {A7=..} {B7=..} {C7=..} {D7=..} {I1=..} {I2=..}
I1= 0 Position till arbetsstyckets
nollpunkt (grundposition)
1 Position till maskinens nollpunkt
2 Position till referenspunkten
I2= 0 Programmerat värde (grundposition)
1 Aktuellt värde
Tips och användning
Kontroll av ej närvarande axlar
När axeln ej är närvarande, ändras inte E-parametern.
Hämtning vid grafisk simulering
Vid grafisk simulering kontrolleras X-, Y- och Z-axelns faktiska värden. Rotationsaxlarna förblir noll.
Hämtning från spindelposition (D7=):
Om I1=0, är resultatet den programmerade spindelpositionen från M19 eller den programmerade
spindelpositionen i G700.
Exempel 1: Kontroll av aktuella axelpositionsvärden för X, Y och Z och lagring av värdena i E-
parametrarna 20, 21 och 22.
N... G326 X7=20 Y7=21 Z7=22
Exempel 2: Programfortsättning efter universell fickfräscykel.
N30 G202
Slut fickfräscykel
N40 G326 X7=20 Y7=21 I1=0 I2=0 Okänd aktuell slutposition för X och Y
N50 G29 E1 N=90 E1=E20>100 När aktuell X-position > 100 sker hopp till N90
N60 G29 E1 N=90 E1=E20

G327 FRÅGA OM AKTUELLT KÖRSÄTT
24.4.8 G327 Fråga om aktuellt körsätt
Fråga om aktuellt körsätt och lagring av dessa värden i den därför avsedda E-parametern.
Format
G327 I1=.. E...
Tips och användning
Gruppindelning
Grupp
I1= Körsätt
1 Easy Operate 0 = ej aktiv, 1=aktiv
2 Enkelblock 0 = ej aktiv, 1=aktiv
3 Grafik 0 = ej aktiv, 1=aktiv
4 Provkörning 0 = ej aktiv, 1=aktiv
5 Sökning (search) 0 = ej aktiv, 1=aktiv
6 Demo 0 = ej aktiv, 1=aktiv
Exempel
Avläsning av körsätt (I1=1) och lagring av värdet i E-parameter 10.
N... G327 I1=1 E10 I1=1 : Kontrollera om Easy Operate är aktiv.
E10 innehåller resultatet: 0= ej aktiv, 1=aktiv.
326 Heidenhain 4-10-2002

G329 KONTROLL AV PROGRAMMERBARA KINEMATISKA ELEMENT
24.4.9 G329 Kontroll av programmerbara kinematiska element
Kontroll av programmerbara kinematiska element och lagring av dessa värden i lämplig E-parameter.
Format
N... G329 N1=.. E...
Tips och användning
Programmerbara kinematiska element
Ett kinematiskt element definieras genom en grupp med 4 maskinkonstanter.
Maskinkonstruktören kan ange om ett visst kinematiskt element är programmerbart eller inte. Därtill
bör den tredje maskinkonstanten i gruppen (MC602, MC606 osv.) ha värdet 2.
Värdena i dessa programmerbara kinematiska element kan programmeras med G339. Därigenom
skrivs den fjärde maskinkonstanten i gruppen (MC603, MC607 osv.) över.
Nummer på programmerbara kinematiska element
Definierar numret på det programmerbara elementet i den kinematiska modellen som kontrolleras.
Värdet ligger mellan 1 och 10.
Exempel: Val av ett programmerbart kinematiskt element och lagring av värdet i E-parametern.
N... G329 N1=1 E10 E10 består av innehållet för det programmerbara
kinematiska elementet 1 (i mm eller tum).
4-10-2002 MillPlus IT V510 327

G331 SKRIVA TILL VERKTYGSTABELL
24.5 Skrivfunktioner
24.5.1 G331 Skriva till verktygstabell
Inskrivning av värden i verktygstabell.
Format
G331 T.. I1=.. E...
Tips och användning
Verktygsnummer och position
Verktygsnumret (T) måste vara känt. Positionen (P) i verktygstabellen kan inte ändras.
Skrivning av verktygstabellvärden utan inmatade värden
Om E-parametern innehåller -999999999, blir adressen i verktygstabellen tom.
Aktivera ny information
Den ändrade verktygsinformationen måste omaktiveras efter inmatningen. (T.. M67)
Indelning
I1=1 L Längd
I1=2 R Radie
I1=3 C Hörnradie
I1=4 L4= Övermått längd
I1=5 R4= Övermått radie
I1=6 G Grafik.
I1=7 Q3= Typ
I1=8 Q4= Antal snitt
I1=9 I2= Snittriktning
I1=10 A1= Ansatsvinkel
I1=11 S Storlek
I1=12 E Tillstånd
I1=13 M Ståndtid
I1=14 M1= Aktuell ståndtid
I1=15 M2= Övervakning ståndtid
I1=16 B Bristningstolerans
I1=17 B1= Övervakning bristning
I1=18 L1= Första tillfogade längd
I1=19 R1= Första tillfogade radie
I1=20 C1= Första tillfogade radie
I1=21 L2= Andra tillfogade längd
I1=22 R2= Andra tillfogade radie
328 Heidenhain 4-10-2002

G331 SKRIVA TILL VERKTYGSTABELL
I1=23 C2= Andra tillfogade hörnradie
I1=24 L5= Slittolerans längd
I1=25 R5= Slittolerans radie
I1=26 L6= Förflyttning längd
I1=27 R6= Förflyttning radie
I1=28 Q5= Övervakningscykel bristning (0-9999)
I1=29 O Verktygsorientering (endast vid alternativet svarvdrift)
Verktygskommentarer kan inte ändras.
Exempel
N10 E5=100 (Verktygslängd) L (verktygslängd) ställs in till E-parameter 5
N11 E6=10 (Verktygsradie) R (verktygsradie) ställs in till E-parameter 6
N12 E7=-999999999 (Verktygshörnradie) C (verktygshörnradie) ställs in till E-parameter 7
(Om C saknar värde, blir E7=-999999999)
N13 E8=0 (Mått längd) L4 (mått längd) ställs in till E-parameter 8
N14 E9=0 (Mått radie) R4 (mått radie) ställs in till E-parameter 9
N20 G331 T10 I1=1 E5 L (verktygslängd) skriver in E-parameters 5 i
verktygstabellen
N21 G331 T10 I1=2 E6 R (verktygsradie) skriver in E-parameters 6 i
verktygstabellen
N22 G331 T10 I1=3 E7 C (verktygshörnradie) skriver in E-parameters 7 i
verktygstabellen
N23 G331 T10 I1=4 E8 L4 (mått längd) skriver in E-parameters 8 i
verktygstabellen
N24 G331 T10 I1=5 E9
R4 (mått radie) skriver in E-parameters 9 i verktygstabellen
N30 T10 M67 Verktyg måste återaktiveras med den ändrade
informationen
N..
N40 E8=0.3 (Länge Aufmaß) L4 (mått längd) E-parameter 8 ställs in till 0.3
N41 G331 T10 I1=4 E8 L4 (mått längd) skriver in E-parameters 8 i
verktygstabellen
N50 T10 M67 Verktyg måste återaktiveras med den ändrade
informationen.
4-10-2002 MillPlus IT V510 329

G339 SKRIVNING AV PROGRAMMERBARA KINEMATISKA ELEMENT
24.5.2 G339 Skrivning av programmerbara kinematiska element
G339 Skrivning av programmerbara kinematiska element.
Format
G339 N1=.. E... {I1=...}
Tips och användning
Programmerbara kinematiska element
Ett kinematiskt element definieras genom en grupp med 4 maskinkonstanter.
Maskinkonstruktören kan ange om ett visst kinematiskt element är programmerbart eller inte. Därtill
bör den tredje maskinkonstanten i gruppen (MC602, MC606 osv.) ha värdet 2.
Värdena i dessa programmerbara kinematiska element kan programmeras med G339. Därigenom
skrivs den fjärde maskinkonstanten i gruppen (MC603, MC607 osv.) över.
Nummer på programmerbara kinematiska element
Definierar numret på det programmerbara elementet i den kinematiska modellen som skrivs. Värdet
ligger mellan 1 och 10.
Skrivsätt
Skrivsätt ”inkremental” (grundposition) innebär att det programmerade värdet adderas vid bestående
värde.
Skrivsättet ”absolut” innebär att det bestående värdet skrivs över med det programmerade värdet.
De programmerade värdena förblir i den kinematiska modellen och kommer inte att tillbakaställas
efter M30 eller .
Exempel: Skrivning av ett programmerbart kinematiskt element.
I den kinematiska modellen definieras ett rundbord. Detta rundbord definieras för varje X-axel genom
två kinematiska element. Det första fastställs av maskinkonstruktören och bestämmer rundbordets
position. Det andra är ett programmerbart element. På detta sätt kan man efter att den exakta
positionen mätts korrigera denna position i den kinematiska modellen.
N100 G145... (mätning)
Mätning från den exakta positionen.
N105 (alla parameterberäkningar)
N110 G339 N1=1 E10 I1=1
Innehållet i E10 skrivs in i det första programmerbara
kinematiska elementet.
330 Heidenhain 4-10-2002

G341 BERÄKNING AV G7-ROTATIONSVINKEL
24.6 Beräkningsfunktioner
24.6.1 G341 Beräkning av G7-rotationsvinkel
Med G341 beräknas rotationsvinkeln A5=, B5= och C5= av 3 definierade punkter. Denna
rotationsvinkel utnyttjas vid G7 för att släta ut ytan.
Format
G321 {X1=.. Y1=.. Z1=.. X2=.. Y2=.. Z2=.. X3=.. Y3=.. Z3=..} O1=.. O2=.. O3=..
Rekommendationer och användning
X1= till och med Z3= är E-parameternummer, som hämtar koordinaterna från de 3 punkter, som
definierar bearbetningsnivån [mm eller tum]. I princip måste alla adresser X1= till och med Z3=
programmeras. De 3 punkterna får inte vara identiska och inte ligga på en linje.
Om adresserna X1= till och med Z3= inte har matats in, beräknar G341 A5=, B5= och C5= med
utgångspunkt i de inställda svarvade ytorna.
Notera
O1=…O3= är E-parametrarnas nummer i den beräknade rotationsvinkeln A5=, B5= och C5= som
sparas [grader]. O1=, O2= och O3= måste programmeras.
Om G7 eller G8 är aktiv måste det inmatande värdet i det aktiva koordinatsystemet definieras.
G341 är inte tillåtet om G19 är aktiv.
Om de koordinater som används av G341 har bestämts i G7, G8, G17, eller G18, måste
beräkningen av rotationsvinkeln ske med hjälp av G341 i samma nivå.
Exempel: Rätning av en sned yta.
4-10-2002 MillPlus IT V510 331

G341 BERÄKNING AV G7-ROTATIONSVINKEL
Den sluttande ytan måste definieras med hjälp av 3 punkter (P1 (X,Y,Z), P2 (X,Y,Z) och P3 (X,Y,Z)). Om
ytan sluttar för mycket kan den svängas för att få noggranna mätuppgifter.
De 3 punkterna mäts med sonden. De uppmätta positionerna sparas i E-parameter E10 till och med E18:
P1 (X, Y, Z) = E10, E11 och E12
P2 (X, Y, Z) = E13, E14 och E15
P3 (X, Y, Z) = E16, E17 och E18
G341 beräknar med stöd av dessa 3 punkter rotationsvinkeln och sparar värdet i E-parameter E20, E21 och
E22.
G341 X1=10 Y1=11 ……Z2=17 Z3=18 O1=20 O2=21 O3=22
Efter detta kan de sluttande ytorna jämnas ut med hjälp av G7:
G7 A5=E20 B5=E21 C5=E22
332 Heidenhain 4-10-2002

INLEDNING FORMATERADE SKRIVFUNKTIONER.
24.7 Formaterade skrivfunktioner
24.7.1 Inledning Formaterade skrivfunktioner.
Hittills har endast skrivfunktioner som använts i det interna minnet varit möjliga.
Nu finns det möjlighet att omformatera:
- att skriva till bildskärm
- att skriva till fil på en hårddisk.
- att fylla ett område (array).
- att läsa ett tal ur ett område (array).
Konfigurationsfil
För dessa händelser krävs konfigurationsfiler som skriver om hur och var man kan skriva eller läsa.
Dessa konfigurationsfiler sparas på hårddisken och läses in när systemet startas upp.
Två konfigurationsfiler är möjliga.
1) Fil för definition och fyllning med grundpositionen från ett område (array).
D:\STARTUP\CYCLES\ARRnnnnn.CFG
nnnnn är filnummer från 1 till och med 99999.
2) Fil för definition av en printfil.
D:\STARTUP\CYCLES\FORMnnnn.CFG.
nnnn är filnummer från 1 till och med 9999.
Fil för definition och fyllning med grundpositionen från ett område (array).
Ett område (array) definieras med en konfigurationsfil. Denna aktiveras när systemet startas upp.
Maximalt 10 områden (array) kan definieras. Slutanvändaren kan själv definiera filen.
Områdets (array) storlek är maximalt 5 000 element.
Med arrayread (nnnnn, rad, kolumn) kan ett element ur området (array) läsas.
När ett element läses, som inte existerar, får man värdet –999999999.
Beskrivning konfigurationsfilsområde (array):
;Kommentar start med ett ';'
;
;Sektioner:
;[element]
definierar ett element i området (array)
;row = Radnummer där radnumret = [1|...|9999]
;col = Kolumnnummer där kolumnnumret = [1|...|9999]
; Rad * Kolumn

INLEDNING FORMATERADE SKRIVFUNKTIONER.
Exempel: Konfigurationsfilsområde (array):
ARRnnnnn.CFG
[element]
row = 1
col = 1
val = 0 ; Element (1,1).=.0
[element]
row = 3
col = 66
val = 397.01 ; Element (3,66) = 397.01
[element]
row = 9999 ;maximal radstorlek
col = 9999
val = -123456789.123456789
E-parameter område (array)
Med hjälp av en konfigureringsfil kan flera områden (arrays) fyllas. Dessa områden (array) kan
väljas ut i körningen med E-parametern. För registrering av obalans kommer därför
kalibreringskurvorna läsas in och interpoleras.
arrayread (Array-nummer, rad, kolumn)
där:
Array-nummer anger antalet områden (array). Varje område (array) har sin egen
konfigureringsfil. Array-nummer mellan 1 och 89999.
Rad
anger radnumret i området (array) som ska läsas. Rad mellan 1 och
999999.
Kolumn anger positionen i raden i området (array) som ska läsas. Kolumner mellan
1 och 999999.
Med funktionen arrayread kan fasta områden (array) läsas. Områdena (arrays) fylls med en
konfigureringsfil D:\STARTUP\CYCLES\ARRnnnnn.CFG).
Tomma ’element’ i området (array) har värdet .
Exempel: arrayread
E300 = arrayread(100,1,2) E300 har värdet från område (array) 100, rad 1, plats 2
Konfigurationsfil för definition av en fil eller ett fönster (meddelande / inmatning)
En printfil definieras med en konfigurationsfil. Denna aktiveras när systemet startas upp.
Maximalt 10 filer kan definieras. Slutanvändaren kan själv definiera filer.
Filstorleken är obegränsad.
334 Heidenhain 4-10-2002

INLEDNING FORMATERADE SKRIVFUNKTIONER.
Beskrivning konfigurationsfil printfil:
:Kommentar start med ett ';'
;
;Sections:
Endast för ett fönster:
;[window]
definierar närvarande fönster
;number= windowId där windowId = 1 = output, center, 5x40
; 2 = input, center, 1x40;
; 3 = graphic, above dashboard
;[file]
definierar fil (endast för G351')
;name = Filnamn där filnamnet är 8.3 ASCII-tecken.
; Registret är alltid D:\STARTUP\
;
;[string]
definierar blockets position och innehåll
;line = Radnummer där radnumret = [1|...|n] Grundposition = 1
;position= Positionsnummer där Positionsnumret = [1|...|n] Grundposition = 1
;gb = "string" där block är ASCII-tecken
;d = "string"
; Texter finns definierade för olika språk
; Kod gb=, d=, f= .. eller språk oberoende definierat med:
txt =
;
;[value]
definierar position, format och E-parameter framför värdet.
;line = Radnummer
;position= Positionsnummer
;eparam= E-parameter där E-parameternumret = [1|...|MC83]
;form = digitDecimal där digitDecimal = .
;sign = yesNo där yesNo = y = Utrymme för förtecken
; n = Inget utrymme för förtecken
;
Endast för inmatning fönster:
;[input]
definierar position, format och E-parameter framför ett
inmatningsfält.
; endast för G350 och windowId = 2
; endast en [input] SeKtion är tillåten
;line = Radnummer
;position= Positionsnummer
;eparam= E-parameternummer där E-parameternumret = [1|...|MC83]
;form = digitDecimal där digitDecimal = .
;sign = yesNo där yesNo = y = Utrymme för förtecken
; n = Inget utrymme för förtecken
4-10-2002 MillPlus IT V510 335

G350 SKRIVNING TILL FÖNSTER
24.7.2 G350 Skrivning till fönster
Med hjälp av en E-parameter och en konfigureringsfil kan vissa rader och värden skrivas till ett
fönster. Dessutom kan man vänta på en viss inmatning. För registrering av obalans kan på detta
sätt resultaten ges till användaren.
Format
G350 N1=.. I1=...
N1= Definierar konfigureringsfilen som används för
format, rader och E-parametrar som skrivs. Filnummer mellan 1 och 8999.
I1= 0 = Fönster ej synligt. Påkopplingsläge.
1 = Fönster synligt.
Tips och användning
Med G350 kan man göra ett fönster som definieras i förväg synligt. Texterna i fönstret är fast
definierade, värdena uppdateras kontinuerligt efter den definierade E-parametern.
När ett inmatningsfält definierats väntar programkörningen tills inmatningen gjorts och man tryckt på
. Endast ett inmatningsfönster kan vara aktivt samtidigt.
Hittills har 3 fönster definierats:
Nummer Fönstertyp Driftstyp Position Storlek
1 Display Handdrift
Automatisk
2 Inmatning Handdrift
Automatisk
3 Grafik Handdrift
Automatisk
Se även konfigurationsfilen.
Bildskärm på höger sida
Ovan ’Dashboard’
Bildskärm på höger sida
Ovan ’Dashboard’
T.o.m. maskinfunktionsknapparna
Ovan ’Dashboard’
14 linje, 35 tecken
1 linje, 35 tecken
14 linje, 70 tecken
Fönstret visas även i grafiken men inte under blocksökning.
Fönstret blir osynligt efter M30 och .
24.7.2.1 Skrivning till fönster
N1 E11=45
Skrivning till fönster
N2 E12=6
Number
N10.. G350 N1=3501 I1=1 Skrivning till fönster
Fil D:\STARTUP\CYCLES\FORM3501.CFG används
336 Heidenhain 4-10-2002

G350 SKRIVNING TILL FÖNSTER
Konfigurationsfil Display fönster.
;FORM3501.CFG
[Window]
number = 1 ; Använder fönsternummer 1 av närvarande fönster.
[string]
line = 2
s = " Hålbild "
[string]
line = 4
position = 1
s = " Maximum number Hål "
[value]
line = 4
position = 27 ; Print-värde i fältet på position 27 och vidare
eparam = 11 ; E-parameter E11 består av värdet
form = 3.0 ; Format 3 siffror och 0 decimaler
sign = n ; Ingen plats reserverad för tecken
[string]
line = 5
position = 1
s = " Number Hål "
[value]
line = 5
position = 27 ; Print-värde i fältet på position 27 och vidare
eparam = 12
form = 3.0
sign = n
24.7.2.2 Skrivning till fönster och efterfrågande av information
N10.. G350 N1=3502 I1=1 Skrivning till fönster
Fil D:\STARTUP\CYCLES\FORM3502.CFG används
Konfigurationsfil Display fönster.
;FORM3502.CFG
[window]
number = 2 ; Använder fönsternummer 2 av närvarande fönster.
[string]
line = 1
position = 1
s = " Number Hål vid cirkel?"
[string]
line = 2
position = 1
s = " Número Perfurações "
[input]
eparam = 10 ; E-parameter E10 och får senare användarens inmatning
form = 3.0 ; Format 3 siffror och 0 decimaler
sign = n ; Ingen plats reserverad för tecken
4-10-2002 MillPlus IT V510 337

G351 SKRIVNING TILL FIL
24.7.3 G351 Skrivning till fil
Med E-parameter og en konfigureringsfil kan bestemte linier og værdier skrives til en tekstfil på
D:\Startup\. Til registrering af uligevægt kan kalibreringskurverne oprettes hermed.
Format
G351 N1=.. I1=...
N1= Definierar konfigureringsfilen som används för format, rader
och E-parameter som skrivs. Filnummer mellan 1 och 9999.
Katalogen kan vara varje 'Cycle Design'-katalog.
Konfigureringsfilen är samma som vid skrivning till fönster, emellertid ignoreras 'Sektion'
[window] och [Input].
I1= Anger om data mot slutet av en existerande fil läggs till eller att en eventuellt existerande fil
ska skrivas över. Grundposition för tillägg.
Tips och användning
G351 skriver raderna och värdena i konfigureringsfilen och E-parametern till hårddisken.
Maximalt 50 linjer av 255 tecken kan skrivas samtidigt.
Filen skrivs inte i grafiken och under blocksökning.
Exempel: Föra protokoll på mätdata och skrivning till fil
En fickradie mäts i programmet
Följande data som står till förfogande i E-parametern måste protokollföras:
N10 (Mätning programmeras i block N12 till N16;)
N11 (I detta fall som exempel endast resultaten från t ex mätcykel G145)
N12 E50=34.1 (börvärde) (inmatning)
N13 E51=34.05 (undre tolerans) (inmatning)
N14 E52=34.15 (övre tolerans) (inmatning)
N15 E53=34.108 (ärvärde) (uppmätt)
N16 E54=0.008 (differens) (beräknad)
N20 G351 N1=0002 I1=0 (Skriva fil)
Fil D:\STARTUP\CYCLES\FORM0002.CFG används
I1=0 är tillfogad
Filen Mätdat.txt blir:
Radie
Börvärde = 34.1
Undre tolerans = 34.5
Övre tolerans = 34.5
Ärvärde = 34.108
Differens = 0.008
*****************************
338 Heidenhain 4-10-2002

G351 SKRIVNING TILL FIL
Konfigurationsfil Föra protokoll av mätdata
FORM0002.CFG
;*******************************************************************
; CFG-fil för skrivning av mätdata
;*******************************************************************
;---- Namnet på filen som skrivs på startup\ --------
[file]
name = Messdat.txt
;---- Typ av mätning ------------------------------
[string]
line = 1
position = 1
d
= Radie
;---- Börvärde --------------------------
[string]
line = 2
position = 1
d = Börvärde =
[value]
line = 2
position = 20
eparam = 50
form = 4.3
sign
= y
;---- Undre tolerans --------------------------
[string]
line = 3
position = 1
d = Undre tolerans =
[value]
line = 3
position = 20
eparam = 51
form = 4.3
sign
= y
;---- Övre tolerans --------------------------
[string]
line = 4
position = 1
d = Övre tolerans =
[value]
line = 4
position = 20
eparam = 52
form = 4.3
sign
= y
;---- Ärvärde --------------------------
[string]
line = 5
position = 1
4-10-2002 MillPlus IT V510 339

G351 SKRIVNING TILL FIL
d = Ärvärde =
[value]
line = 5
position = 20
eparam = 53
form = 4.3
sign
= y
;---- Differens --------------------------
[string]
line = 6
position = 1
d = Differens =
[value]
line = 6
position = 20
eparam = 54
form = 4.3
sign
= y
;---------------------------------------
[string]
line = 7
d = *****************************************************
340 Heidenhain 4-10-2002

ALLMÄN INFORMATION
25. Verktygsmätcykler för lasermätning
25.1 Allmän information
Tillgänglighet
Maskintillverkaren måste ha förberett maskinen och MillPlus för lasermätsystem eller mätsystemet
TT120/TT130 för att du ska kunna använda denna funktion. Se i maskinhandboken.
Programmering
Innan en av G600-G604-funktionerna hämtas måste M24 programmeras (sätt på mätanordningen),
vilket medför att mätanordningen startar och svängs i rätt mätposition.
Vid slutet måste M28 programmeras (stäng av mätanordningen), vilket innebär att mätutrustningen
dras tillbaka.
Eventuella roterande axlar tas ej i beaktning och blir ej positionerade.
Fritt bearbetningsplan G7 och axelrotation G92/G93 B4 får ej vara aktiva.
Skillnader mellan EASYoperate och DIN.
Om toleransen överskrids ställs verktygsstatusen in till E-1 och i EASYoperate ges dessutom ett
felmeddelande.
Om verktygsstatusen är E=1 vid start av cykeln, ges ett felmeddelande i EASYoperate och i DIN
hoppas cykeln över.
I EASYoperate stannar systemet efter felet. I DIN fortsätter driften. Ett eventuell extra verktygsbyte
måste programmeras.
Maskinkonstanter
Menyn och tillhörande maskinkonstanter aktiveras via följande maskinkonstanter:
MC 261 >0: Mätcykelfunktioner
MC 254 >0: Mäta verktyg
MC 840 =1: Mätsond finns
MC 854 =1: Verktyg mätdonstyp (0=ingen, 1=laser, 2=TT130)
MC 859 =1: Signaltyp andra knappen (endast för V410)
Mc350 Position axel 1 negativ µm
MC351 Position axel 1 positiv µm
MC352 Position axel 2 negativ µm
MC353 Position axel 2 positiv µm
MC354 Position axel 3 negativ µm
MC355 Position axel 3 positiv µm
Efter kalibrering beskrivs de exakta positionerna i MC350 till MC355.
MC 356 Mäter: radialaxel: 1=X, 2=Y, 3=Z
MC 357 Mäter: verktygsaxel 1=X, 2=Y, 3=Z
MC 358 Mäter: verktygsaxel 1=X, 2=Y, 3=Z
MC 359 Radiell mätn. sida: -1=neg, 0=aut, 1=pos
MC 360 -- MC 369 er beregnet på et 2. lasermåleapparat i et andet arbejdsområde eller en
forsatsspindel. Hvilket område der benyttes, bestemmes ved hjælp af IPLC’en.
MC 370 Mäter: max. vt-radie
MC 371 Mäter: max. vt-längd
MC 372 Fri yta under laserstråle
MC 373 fritt utrymme bakom laserstrålen µm
4-10-2002 MillPlus IT V510 341

G600 KALIBRERING AV LASERMÄTSYSTMET
25.2 G600 Kalibrering av lasermätsystmet
Kalibrering av lasermätsystemet
Format
G600 {X... Y... Z...} {S...} {I1=..}
Tips och användning
Fastställa rotationsfel (I1=)
Med adressen I1= kan man bestämma om rotationsfelet ska mätas och om det ska lagras i
verktygstabellen vid kalibreringsverktyget. Vi rekommenderar att rotationsfel fastställs en gång med
ett rent kalibreringsdorn.
I1= 0 Fastställ ej rotationsfel (grundposition)
1 Fastställ rotationsfel
Radiala rotationsfel skrivs under R4= i verktygsminnet.
Axiala rotationsfel skrivs under L4= i verktygsminnet och längden L reduceras med L4-värdet.
Summan L+L4 förblir konstant.
Varvtal
S = varvtal (rekommenderat värde S3000)
Kylmedel centrifugeras genom vänster-höger-vänster-körning.
Spindeln kopplas bort efter cykeln med M5.
Kalibreringsdorn, adresser från verktygsminnet
Måtten från kalibreringsdornen sparas i verktygsminnet.
L Kalibreringsdornens längd (den cylinderformade delens undersida)
R Radie
L1= Första kompletterande längd (den cylinderformade delens ovansida)
Längden L1= förs inte in om en cylindrisk pinne används. Då kalibreras endast
ovansidan av laserstrålen.
Rotationsfel R4 och L4 på kalibreringsdornen skrivs i verktygsminnet från kalibreringscykeln.
R4= Radialt rotationsfel på kalibreringsdornen.
L4= Axialt rotationsfel på kalibreringsdornen.
342 Heidenhain 4-10-2002

G600 KALIBRERING AV LASERMÄTSYSTMET
Definition av kalibreringsverktyg i verktygsminnet.
Måleapparatets position
Vid kalibrering mäts mätdonets exakt position. Positionen sparas sedan i MC350-MC355. De sparade
värdena refererar till maskinreferenspunkten.
När mätutrustningens position för kalibrering bestäms måste mitten på stiftets underkant (mått L)
placeras i ljusstrålen (+/- 5 mm).
X1,Y1,Z1 är den globala positionen (+/- 5mm) för mätdonet i förhållande till maskinens nollpunkt.
Om X1,Y1 eller Z1 inte har matats in, används de kalibrerade positionerna från maskinkonstanterna.
- När X, Y eller Z har angivits får nollpunktsförskjutningar inte vara aktiva.
- Kalibreringsverktyg måste vara valt. T0 är inte tillåtet.
Exempel:
Exempel: Kalibrering av lasermätutrustning
N... G600 X300 Y500 Z600 S3000
Exempel: Kalibrering av lasermätutrustning, fastställning av rotationsfel.
N... G600 X300 Y500 Z600 I1=1 S3000
Rotationsfel L4 och R4 lagras i verktygstabellen, längd L anpassas (I1=1).
De exakta X, Y och Z-positionerna lagras i maskinkonstanterna.
4-10-2002 MillPlus IT V510 343

G601 LASERSYSTEM: MÄTA LÄNGD
25.3 G601 Lasersystem: Mäta längd
Mätning av verktygslängden för centrerade verktyg
Format
G601 {S...} {I1=}
Tips och användning
Urval på verktygssidan (I1=)
Från verktyget kan underkanten eller överkanten mätas.
I1= 0 Mäta underkanten (grundposition)
1 Mäta överkanten
Varvtal
S = varvtal (rekommenderat värde S3000)
Om spindeln inte kopplas på i förväg (M5 eller M19), kommer:
- Kylmedel att centrifugeras genom vänster-höger-vänster-körning.
- Spindeln kopplas bort efter cykeln med M5.
Om spindeln kopplas på i förväg (M3 eller M4) sker ingen riktningsändring eller spindelstopp efter
cykeln.
Adresser från verktygsminnet
Följande adresser i verktygsminnet används:
L Tillstånd
L4= Övermått längd
L5= Längdtolerans
R6= Radieposition för längdmätning
E Tillstånd
Åtgärder
"Mäta" (E=0 eller inget värde):
Vid första mättillfället skrivs verktygslängden över och följande värden initieras: mått L4
=0 och verktygsstatus E =1.
"Testa" (E=1):
Den uppmätta avvikelsen adderas till L4 i verktygstabellen.
- Om toleransen överskrids initieras verktygsstatus E-1 och ett felmeddelande visas i
EasyOperate.
- Om verktygsstatus vid cykelstart är E=1, visas ett felmeddelande i Easy Operate.
- Matning av mätdata beräknas från varvtalet.
344 Heidenhain 4-10-2002

G601 LASERSYSTEM: MÄTA LÄNGD
Skillnader mellan EASYoperate och DIN.
Om toleransen överskrids ställs verktygsstatusen in till E-1 och i EASYoperate ges dessutom ett
felmeddelande.
Om verktygsstatusen är E=1 vid start av cykeln, ges ett felmeddelande i EASYoperate och i DIN
hoppas cykeln över.
Längdmätning
Är verktygsradien större än MC373 och R6 inte programmerats kommer längden att mätas
excentriskt.
Är R6 programmerad och R-R6 > MC373, visas ett felmeddelande.
Tillvägagångssätt vid längdmätning av överkanten (I1=1) på ett okänt verktyg:
- Först mäts underkanten i mitten.
- Sedan förs verktyget vid radiepositionen (R6=) undan i sidled.
- Verktyget placeras 2 mm ovanför utrymmet under laserstrålen.
- Den övre kanten mäts samtidigt som verktyget dras uppåt.
4-10-2002 MillPlus IT V510 345

G602 LASERSYSTEM: MÄTA LÄNGD OCH RADIE
25.4 G602 Lasersystem: Mäta längd och radie
Mätning av verktygslängden och radien för icke-centrerade verktyg.
Format
G602 {S...} {I1=..} {I2=..}
Tips och användning
Urval på verktygssidan (I1=)
Från verktyget kan underkanten eller överkanten mätas.
I1= 0 Mäta underkanten (grundposition)
1 Mäta överkanten
Urval en- eller tvåsidig mätning (I2=)
Verktyget kan mätas en- eller tvåsidigt.
I2= 0 ensidig mätning (grundposition)
1 tvåsidig mätning
Görs en tvåsidig mätning har temperaturfel och att verktyg ligger snett inget inflytande på radien som
mäts.
Varvtal
Om spindeln inte kopplas på i förväg (M5 eller M19), kommer:
- Kylmedel att centrifugeras genom vänster-höger-vänster-körning.
- Spindeln kopplas bort efter cykeln med M5.
Om spindeln kopplas på i förväg (M3 eller M4) sker ingen riktningsändring eller spindelstopp efter
cykeln.
Adressen vom Werkzeugspeicher
Följande adresser i verktygsminnet används:
L Längd
L4= Övermått längd
L5= Längdtolerans
R Radie
R4= Övermått längd
R5= Slitagetolerans längd
L6= Position över verktygsspetsen för rotationskontroll.
R6= Förflyttning radie.
Q4= Antal tänder
E Tillstånd
C Tillstånd
346 Heidenhain 4-10-2002

G602 LASERSYSTEM: MÄTA LÄNGD OCH RADIE
Åtgärder
Testa (E=1):
Den uppmätta avvikelsen adderas till L4 och R4 i verktygstabellen.
"Mäta" (E=0 eller inget värde):
Vid första mättillfället skrivs verktygslängden över och följande värden initieras: mått L4 =0
och R4 =0 samt verktygsstatus E =1.
- Om toleransen överskrids initieras verktygsstatus E-1 och ett felmeddelande visas i
EasyOperate.
- Om verktygsstatus vid cykelstart är E=1, visas ett felmeddelande i Easy
Operate samt cykeln hoppas över vid automatdrift.
- Matning av mätdata beräknas från varvtalet.
- Matning utförs med roterande spindel.
Skillnader mellan EASYoperate och DIN.
Adressen I2= är inte tillgänglig i EASYoperate.
Om toleransen överskrids ställs verktygsstatusen in till E-1 och i EASYoperate ges dessutom ett
felmeddelande.
Om verktygsstatusen är E=1 vid start av cykeln, ges ett felmeddelande i EASYoperate och i DIN
hoppas cykeln över.
Längdmätning
Är verktygsradien större än MC373 och R6 inte programmerats kommer längden att mätas
excentriskt.
Är R6 programmerad och R-R6 > MC373, visas ett felmeddelande
Radiemätning
Om L6=0 genomförs ingen mätning av radien.
När L6 är större än MC372 visas ett felmeddelande.
Rotationskontroll:
När Q4>0 (antal tänder ur verktygstabellen) genomförs en rotationskontroll efterradiemätningen.
Rotationskontrollen utförs med ett uppskattat varvtal.
Varvtals-override är inte aktiv.
Tillvägagångssätt vid längdmätning av överkanten (I1=1) på ett okänt verktyg:
Först mäts underkanten i mitten.
Sedan förs verktyget vid radiepositionen (R6=) undan i sidled.
Verktyget placeras 2 mm ovanför utrymmet under laserstrålen.
Den övre kanten mäts samtidigt som verktyget dras uppåt.
4-10-2002 MillPlus IT V510 347

G603 LASERSYSTEM: KONTROLL AV ENKELSKÄRNING
25.5 G603 Lasersystem: Kontroll av enkelskärning
Kontrollera från den nedre delen av verktyget (inspektionshöjd) med en lasermätningsutrustning.
Format
G603 {I1=...} {F2=...}
Tips och användning
Adresser från verktygsminnet
Följande adresser i verktygsminnet används:
L Tillstånd
L4= Övermått längd
R Övermått längd
R4= Övermått längd
R5= Slitagetolerans längd
L6= Position över verktygsspetsen för rotationskontroll.
Q4= Antal tänder
E Tillstånd
Skillnader mellan EASYoperate och DIN.
Om toleransen överskrids ställs verktygsstatusen in till E-1 och i EASYoperate ges dessutom ett
felmeddelande.
Om verktygsstatusen är E=1 vid start av cykeln, ges ett felmeddelande i EASYoperate och i DIN
hoppas cykeln över.
- Om toleransen överskrids initieras verktygsstatus E-1 och ett felmeddelande visas i
EasyOperate.
- Om verktygsstatus vid cykelstart är E=1, visas ett felmeddelande i Easy operate samt cykeln
hoppas över vid automatdrift.
- När I1=0 utförs endast rotationskontroll..
- Skärkontrollen utförs med ett uppskattat varvtal.
- Varvtals-override är inte aktiv.
- Maximalt fel fastställs med R5.
- När I1+L6 är större än MC372 visas ett felmeddelande.
348 Heidenhain 4-10-2002

25.6 G604 Lasersystem: Brottkontroll av verktyg
G604 LASERSYSTEM: BROTTKONTROLL AV VERKTYG
Brottkontroll av verktyg
Format
G604 {S...} {I1=..}
Tips och användning
Mätriktning (I1=)
Mätriktningen kan antingen vara dragande eller tryckande.
I1= 0 dragande (grundposition)
1 tryckande
Den snabba dragande mätningen föredras, men verktyg med kraftig hålslipning måste mätas
tryckande då denna hålslipning annars identifieras som ett brott.
Utvärdering av fel (I2=)
Om brott fastställdes kan olika åtgärder göras:
I2= 0 Felmeddelande eller slussa ut pall (grundposition)
1 inget felmeddelande
Urvalet I2=0 ser till att funktion M105 visas vid verktygsbrott (verktygsbrott har fastställts). IPLC
kopplar bort lasern och controllern visar ett felmeddelande.
När ett pallsystem emellertid finns närvarande bör, om möjligt, pallen slussas ut, det aktuella
programmet avbrytas och en ny pall föras in.
Urvalet I2=1 ser till att det vid verktygsbrott inte visas något felmeddelande. Varje händelse måste
programmeras i delprogram. Därtill kan verktygsstatusen (värde E i verktygsminnet) skrivas direkt i en
E-parameter. Se adress O1.
Verktygsstatusvisning i E-parameter (O1=)
Verktygsstatusen (definition enligt E i verktygsminnet) skrivs i angiven E-parameter. Med hjälp av
denna parameter kan det i programmet fastställas om verktygsbrottet identifierades (status –4). Detta
är endast meningsfullt när felmeddelandet kopplas bort med I2=1.
Varvtal
S = varvtal (rekommenderat värde S3000)
Om spindeln inte kopplas på i förväg (M5 eller M19), kommer:
- Spindel kopplas på i högergång (M3).
- Spindeln kopplas bort efter cykeln med M5.
Om spindeln kopplas på i förväg (M3 eller M4) sker inget spindelstopp efter slutet på cykeln.
4-10-2002 MillPlus IT V510 349

G604 LASERSYSTEM: BROTTKONTROLL AV VERKTYG
Adresser från verktygsminnet
Följande adresser i verktygsminnet används:
L Längd
L4= Övermått längd
R Radie
R4= Övermått radie
B Bristningstolerans in mm. (även i tum).
R6= Förflyttning radie för brottkontroll.
E Tillstånd
Verktygsstatus
Om brottoleransen överskrids ställs verktygsstatusen in till E=-4 och ges ett extra
felmeddelande beroende på I2=.
Även om verktygsstatusen är E=1 vid start av cykeln, genomförs brottkontrollen.
Grundpositionsvärdet för tolerans B anges i MC33. Endast 1 eller 2 mm är möjliga. Inställningen i
MC133 är även i mm i tum-drift.
Brottkontroll måste kopplas in med hjälp av MC32.
Skillnader mellan EASYoperate och DIN.
Denna funktion är inte tillgänglig i EASYoperate.
Brottsmätning
Är verktygsradien större än MC373 och R6 inte programmerats kommer längden att mätas
excentriskt.
Är R6 programmerad och R-R6 > MC373, visas ett felmeddelande.
350 Heidenhain 4-10-2002

26. Verktygsmätcykler för mätsystem TT130
ALLMÄN INFORMATION OM MÄTSYSTEM TT130
26.1 Allmän information om mätsystem TT130
Tillgänglighet
Maskintillverkaren måste ha förberett maskinen och MillPlus för lasermätsystem eller mätsystemet
TT130 för att du ska kunna använda denna funktion. Se i maskinhandboken.
Programmering
Innan en av funktionerna G600-G609 används måste en M24 programmeras (sätt på
mätutrustningen) vilket innebär att mätutrustningen placeras i rätt mätpostion. I slutet måste en M28
programmeras (stäng av mätutrustningen) vilket innebär att mätutrustningen dras tillbaka igen.
Maskinkonstanter
Menyn och tillhörande maskinkonstanter aktiveras via följande maskinkonstanter:
MC 261 >0: Mätcykelfunktioner
MC 254 >0: Mäta verktyg
MC 840 =1: Mätsond finns
MC 854 =2: Verktyg mätdonstyp (0=ingen, 1=laser, 2=TT130)
MC 350 Position axel 1 µm
MC 352 Position axel 2 µm
MC 354 Position axel 3 µm
Koordinaterna för TT130 nålens centrum avser maskinnollpunkterna G51 och G53 (- max. - + max.
µm)
MC 356 Mäter: radialaxel: 1=X, 2=Y, 3=Z
MC 357 Mäter: verktygsaxel 1=X, 2=Y, 3=Z
MC 358 Mäter: axel 3 0=av, 1=på
MC 359 Radiell mätn. sida: -1=neg, 0=aut, 1=pos
MC 360 -- MC 369 er beregnet på et 2. lasermåleapparat i et andet arbejdsområde eller en
forsatsspindel. Hvilket område der benyttes, bestemmes ved hjælp af IPLC’en.
MC 392 Maximal zulässiger Messfehler bei Werkzeugvermessung mit rotierendem Werkzeug
(2 - 1000 µm)
MC 394 Antastvorschub bei Werkzeugvermessung mit nicht rotierendem Werkzeug
(10 - 3000 mm/min)
MC 395 Abstand Werkzeugunterkante zu Stylus Oberkante bei Werkzeug
Radiusvermessung. (1 - 100000 µm)
MC 396 Durchmesser bzw. Kantenlänge des Stylus des TT130. (1 - 100000 µm)
MC 397 Sicherheitszone um den Stylus des TT130 für Vorpositionierung. (1 - 10000 µm)
MC 398 Eilgang im Antast-Zyklus für TT130. (10 - 10000 mm/min)
MC 399 Maximal zulässige Umlaufgeschwindigkeit an der Werkzeugschneide.
(1 - 120 m/min)
4-10-2002 MillPlus IT V510 351

G606 TT130: KALIBRERING
26.2 G606 TT130: kalibrering
Söker mätverktygets position och lagrar denna position i de därför avsedda maskinkonstanterna.
Anmärkning och tillämpning
Kalibreringsverktyg
Före kalibrering måste du i verktygstabellen ange den exakta radien och längden för
kalibreringsverktyget.
Mätförlopp
TT120/130 kalibreras med hjälp av dialogrutan för mätcykeln. Kalibreringen körs automatiskt. MillPlus
fastställer även automatiskt mittpunktsförskjutningen för kalibreringsverktygen. När halva
kalibreringscykeln har passerat vrider MillPlus spindeln 180(. Som kalibreringsverktyg används en
exakt cylindrisk del, t. ex ett cylinderstift. MillPlus sparar kalibreringsvärdena i maskinkonstanterna
och tar hänsyn till dem vid efterföljande verktygsmätningar.
I MC350, MC352 och MC354 måste läget fastställas för TT120/TT130 i maskinens arbetsutrymme.
Om du ändrar någon av MC350, MC352 eller MC354 måste du göra om kalibreringen.
Position:
Ange positionen i X-, Y- und Z-axlarna, så att en kollision mellan arbetsstycken eller spännskruvar kan
undvikas. När höjdpositionen som anges är så liten att verktygsspetsen skulle hamna under
överdelen av tallriken, placerar MillPlus automatiskt kalibreringverktyget över tallriken.
352 Heidenhain 4-10-2002

G607 TT130: MÄTA VERKTYGSLÄNGD
26.3 G607 TT130: Mäta verktygslängd
Längdmätning av verktyg.
Anmärkning och tillämpning
Verktygslängd och -radie
Innan du mäter verktyg för första gången, anger du i verktygstabellen den ungefärliga radien (R10),
den ungefärliga längden (L100), antal tänder (Q4=4) och skärriktning (I2=0) för det aktuella verktyget.
Adresser från verktygsminnet
Följande adresser i verktygsminnet används:
L Längd
L4= Övermått längd
L5= Längdtolerans
R Radie
R4= Övermått längd
R6= Förflyttning radie.
E Tillstånd
Mätförlopp
Du kan bestämma verktygslängden på tre olika sätt:
1 Om verktygsdiametern är större än diametern på mätytan för TT120/TT130, mäter du med
roterande verktyg.
2 Om verktygsdiametern är mindre än diametern på mätytan för TT120/TT130 eller om du
bestämmer längden på borrar eller radiefräsar, mäter du med stillastående verktyg.
3 Med snabbtangenten "Alla tänder" mäts alla tänder. Mätningen genomförs med stående
spindel. Den största tandlängden sparas i verktygstabellen.
Mätning med roterande verktyg.
För att känna av det längsta skäret, flyttas verktyget som ska mätas till sensorsystemet mittpunkt och
förs roterande över mätytan. Måtten programmerar du in i verktygstabellen under verktygsmått; radie
(R6=).
Mätning med stillastående verktyg" (t.ex. borr).
Verktyget som ska mätas förs till mitten av mätytan. Därpå förs det med stående spindel över
mätytan. För denna mätning för du i verktygstabellen under verktygsmått in: radie (R6=0).
4-10-2002 MillPlus IT V510 353

G607 TT130: MÄTA VERKTYGSLÄNGD
Enkelskärmätning
MillPlus positionerar verktyget som ska mätas vid sidan av sonden. Frontdelen av verktyget befinner
sig då under den övre kanten av sensorhuvudet, i enlighet med MC395. I verktygstabellen kan du
under verktygsmått; längd (L6=) fastställa ytterligare ett mått. MillPlus gör en radial avkänning med
roterande verktyg, för att avgöra startvinkeln för enkelskärmätning. Därefter mäts längden på alla
tänder genom en spindelorienteringen ändras. För denna mätning väljer du snabbtangenten Alla
tänder.
Mät verktyget (E=0 eller inget värde)
Vid det första mättillfället skriver MillPlus i verktygsminnet över verktygsradien i (R10 med R10.012)
och verktygslängden (L100 med L99.456) och ställer in måtten R4 och L4 = 0.
Testa verktyg: (E=1)
Vid det första mättillfället skriver MillPlus över verktygslängden L i verktygsminnet och ställer in
måttet L4=0. Om du testar ett verktyg, jämförs den uppmätta längden med verktygslängden L i
verktygstabellen. MillPlus beräknar avvikelsen och för in denna som måttet L4 i verktygstabellen.
När måttet överstiger den tillåtna slitage- eller brottoleransen för verktygslängden, visas ett
felmeddelande.
Säker höjd: (I1=)
För att undvika en kollision mellan arbetsstycken eller spännskruvar anger du positionen i
spindelaxeln med hjälp av parameter (I1 = säkerhetsavstånd) i dialogrutan. Den säkra höjden hänför
sig till det aktiva arbetsstyckets referenspunkt. Om den säkra höjden är så liten att verktygsspetsen
hamnar under tallrikens övre kant, placerar MillPlus inte verktyget automatiskt över tallriken
(säkerhetszon från MC397)
Skärmätning (I2=):
Aktivera eller avaktivera enkelskärmätning (Parameter I2=)
Vid I2=0 eller inget värde genomförs en enkelskärmätning.
Skillnader mellan EASYoperate och DIN.
I EASYoperate har parametern skärmätning (I2=) ersatts av skärmtangenten "alla tänder".
Stående spindel
För mätning med stående spindel används kontaktframmatning från MC394.
Beräknas pindelvarvtalet
Vid mätningen med roterande verktyg beräknar MillPlus automatiskt spindelvarvtalet och
matningshastigheten. Spindelvarvtalet beräknas enligt följande:
MC399
n = ------------------
r * 0.0063 mit: n = varvtal V/min
MC 399 = maximalt tillåtna omloppshastighet [m/min]
R = aktiv verktygsradie [mm]
Beräknas Matningshastigheten
Matningshastigheten beräknas enligt följande:
V = = mättolerans * n mit: V = Matningshastigheten [mm/min]
Mättolerans = mättolerans [mm], beroende av MC391
n
= varvtal [1/min]
354 Heidenhain 4-10-2002

G608 TT130: MÄTA VERKTYGSRADIEN
26.4 G608 TT130: Mäta verktygsradien
Mätning av verktygets radie.
Anmärkning och tillämpning
Verktygslängd och -radie
Innan du mäter verktyg för första gången, anger du i verktygstabellen den ungefärliga radien (R10),
den ungefärliga längden (L100), antal tänder (Q4=4) och skärriktning (I2=0) för det aktuella verktyget.
Adresser från verktygsminnet
Följande adresser i verktygsminnet används:
L Längd
L4= Övermått längd
R Radie
R4= Övermått längd
R5= Slitagetolerans längd
E Tillstånd
Mät verktyget (E=0 eller inget värde)
Vid det första mättillfället skriver MillPlus i verktygsminnet över verktygsradien i (R10 med R10.012)
och verktygslängden (L100 med L99.456) och ställer in måtten R4 och L4 = 0.
Mätförlopp
Du kan mäta verktygsradien på två olika sätt:
1) Mätning med roterande verktyg
2) Mätning med roterande verktyg och efterföljande
enkelskärmätning
Vid enkelskärmätning görs först en grov mätning av radien och bestäms sedan positionen för den
största tanden. Därefter mäts de andra tänderna.
MillPlus placerar verktyget som ska mätas vid sidan om sensorhuvudet. Framsidan av fräsen befinner
sig då under sensorhuvudets övre kant, i enlighet med specifikationen i MC395. MillPlus gör en radial
avkänning med roterande verktyg. Om ytterligare en enkelskärsmätning ska genomföras, mäts
radierna för gamla skär med hjälp av spindelorientering.
Testa verktyg: (E=1)
Vid det första mättillfället skriver MillPlus över verktygsradien i verktygsminnet och ställer in måttet
R4=0. Om du vill testa ett verktyg jämförs den uppmätta radien med verktygsradien R ur
verktygstabellen. MillPlus beräknar avvikelsen och för in denna som måttet R4 i verktygstabellen. Om
måttet överstiger den tillåtna slitage- eller brottoleransen för verktygsradien visas ett felmeddelande.
4-10-2002 MillPlus IT V510 355

G608 TT130: MÄTA VERKTYGSRADIEN
Säker höjd: (I1=)
För att undvika en kollision mellan arbetsstycken eller spännskruvar anger du positionen i
spindelaxeln med hjälp av parameter (I1 = säkerhetsavstånd) i dialogrutan. Den säkra höjden hänför
sig till det aktiva arbetsstyckets referenspunkt. Om den säkra höjden är så liten att verktygsspetsen
hamnar under tallrikens övre kant, placerar MillPlus verktyget inte automatiskt över tallriken
(säkerhetszon från MC397)
Skärmätning (I2=):
Aktivera eller avaktivera enkelskärmätning (Parameter I2=)
Vid I2=0 eller inget värde genomförs en enkelskärmätning.
Skillnader mellan EASYoperate och DIN.
I EASYoperate har parametern skärmätning (I2=) ersatts av skärmtangenten "alla tänder".
356 Heidenhain 4-10-2002

26.5 G609 TT130: Komplett mätning av verktyg
G609 TT130: KOMPLETT MÄTNING AV VERKTYG
Mätning av verktygets längd och radie.
Anmärkning och tillämpning
Verktygslängd och -radie
Innan du mäter verktyg för första gången, anger du i verktygstabellen den ungefärliga radien (R10),
den ungefärliga längden (L100), antal tänder (Q4=4) och skärriktning (I2=0) för det aktuella verktyget.
Adresser från verktygsminnet
Följande adresser i verktygsminnet används:
L Längd
L4= Övermått längd
L5= Längdtolerans
R Radie
R4= Övermått längd
R5= Slitagetolerans längd
E Tillstånd
Mätförlopp
MillPlus mäter verktyget enligt ett programmerat förlopp. Därefter mäts verktygsradien och sedan
verktygslängden.
Mät verktyget (E=0 eller inget värde)
Denna funktion är särskilt väl ägnad för den första mätningen av verktyg, eftersom den ger en
avsevärd tidsfördel i jämförelse med enkelmätning av längd och radie.
Vid det första mättillfället skriver MillPlus över verktygsradien R och verktygslängden L i
verktygsminnet och ställer in måttet R4 och L4=0.
Testa verktyg (E=1)
Om du vill testa ett verktyg jämförs den uppmätta radien med verktygsradien R ur verktygstabellen.
MillPlus beräknar avvikelsen och för in denna som måttet R4 i verktygstabellen. Om något av måtten
överstiger den tillåtna slitage- eller brottoleransen för verktygsradien visas ett felmeddelande.
4-10-2002 MillPlus IT V510 357

G609 TT130: KOMPLETT MÄTNING AV VERKTYG
Säker höjd: (I1=)
För att undvika en kollision mellan arbetsstycken eller spännskruvar anger du positionen i
spindelaxeln med hjälp av parameter (I1 = säkerhetsavstånd) i dialogrutan. Den säkra höjden
refererar till det aktiva arbetsstyckets referenspunkt. Om den säkra höjden är så liten att
verktygsspetsen hamnar under tallrikens övre kant, placerar MillPlus verktyget inte automatiskt över
tallriken (säkerhetszon från MC397)
Skärmätning (I2=):
Aktivera eller avaktivera enkelskärmätning (Parameter I2=)
Vid I2=0 eller inget värde genomförs en enkelskärmätning.
Skillnader mellan EASYoperate och DIN.
I EASYoperate har parametern skärmätning (I2=) ersatts av skärmtangenten "alla tänder".
358 Heidenhain 4-10-2002

G610 TT130: BROTTKONTROLL
26.6 G610 TT130: Brottkontroll
Kontroll av verktygens längd. Används huvudsakligen för kontroll av brottkänsliga verktyg som borrar.
Det uppmätta slitaget korrigeras inte.
Anmärkning och tillämpning
Verktygsuppgifter
Verktygsuppgifterna måste vara inmatade i verktygstabellen i förväg. Verktyget får inte vara spärrat
(verktygsstatus E måste vara >=0 eller inte vara inmatad).
Adresser från verktygsminnet
Följande adresser i verktygsminnet används:
L
Längd
L4= Övermått längd
R6= Förflyttning radie för brottkontroll
B
Bristningstolerans in mm. (även i tum)
E
Tillstånd
Vid enkelskärmätning:
R
Radie
R4= Övermått radie
L6= Förflyttning längd
Skillnader mellan EASYoperate och DIN.
Denna funktion är inte tillgänglig i EASYoperate.
Mätförlopp
Verktygsbrott kan på samma sätt som verktygslängden bestämmas på tre olika sätt:
1 Om verktygsdiametern är större än diametern på mätytan för TT130 skall mätningen ske
med roterande verktyg.
2 Om verktygsdiametern är mindre än diametern på mätytan för TT130 skall verktyget mätas
stillastående. Detta gäller även om du vill bestämma borrarnas eller radiefräsens längd.
3 Vid parameter I2=1 mäts alla tänder. Mätningen utförs med stående spindel.
Mätning med roterande verktyg
Verktyget som skall mätas placeras i mitten av kontaktytan och förs roterande mot mätytan för TT130.
Mätresultatet skall matas in i verktygstabellen under verktygsförflyttning radie (R6=0).
4-10-2002 MillPlus IT V510 359

G610 TT130: BROTTKONTROLL
Mätning med stillastående verktyg (exempelvis för borr).
Verktyget som ska mätas förs till mitten av mätytan. Därpå förs det med stående spindel över
mätytan för TT130. För denna mätning matar du i verktygstabellen under verktygsförflyttning in:
radie (R6=0).
Enkelskärmätning
MILLPLUS placerar det verktyg som skall mätas på sidan framför mäthuvudet. Verktygets framsida
befinner sig då under mäthuvudskanten som fastlagts i MC395. I verktygstabellen kan du under
verktygsförflyttning längd (L6=) slå fast en extra förflyttning. MILLPLUS vidrör radiellt med roterande
verktyg, för att bestämma startvinkeln för enkelskärmätningen. Dessutom förloras längden på alla
skär när spindelns orientering ändras. För denna mätning välj I2=1"
Säkerhetsavstånd (I1=)
Säkerhetsavståndet (I1=) i spindelaxelns riktning måste vara så att en kollision med arbetsstycket
eller fastspänningsanordningen är utesluten. Säkerhetsavståndet syftar på nålens ovansida.
Grundinställning I1=MC397
Skärmätning (I2=)
Vid I2=1 sker en enkelskärmätning.
Vid I2=0 eller inget värde, väljs en enkelskärmätning bort.
Utvärdering av felmeddelanden (I3=)
Om ett brott konstateras, kan flera olika handlingar följa:
I3= 0 felmeddelande eller utslussning av pallar (grundinställning)
I3= 1 inget felmeddelande
Inställningen I3=0 ser till att funktionen M105 aktiveras vid verktygsbrott (verktygsbrott har
konstaterats). IPLC stänger av lasern och styrningen ger ett felmeddelande.
Men om det finns ett pallsystem kommer pallen att slussas ut, det aktuella programmet avbrytas och
en ny pall ledas in.
Inställningen I3=1 ser till att det inte ges något felmeddelande vid verktygsbrottet. Varje handling
måste programmeras i delprogrammet. Dessutom kan verktygsstatusen (värde E i verktygsminnet)
skrivas direkt i en E-parameter. Se adress O1.
Verktygsstatus utdata i E-parameter (O1=)
Verktygsstatus, (definieras som E i verktygsminnet) skrivs i den E-parameter som anges. Med stöd av
dessa parametrar kan man i programmet konstatera om verktygsbrott har registrerats (status –4) Detta
är bara meningsfullt om felmeddelandet är avstängt med I3=1.
Stående spindel
MILLPLUS använder kontaktframmatning från MC394 för mätning med stående spindel.
För beräkning av spindelns varvtal eller kontaktframmatning se G607
360 Heidenhain 4-10-2002

26.7 Lasersystem: L/R-mätning av svarvningsverktyg
LASERSYSTEM: L/R-MÄTNING AV SVARVNINGSVERKTYG
G611
L/R-mätning av svarvningsverktyg i svarvdrift.
För beskrivning se kapitel “svarvdrift“.
4-10-2002 MillPlus IT V510 361

G615 LASERSYSTEM: L/R-MÄTNING AV SVARVNINGSVERKTYG
26.8 G615 Lasersystem: L/R-mätning av svarvningsverktyg
G615
L/R-mätning av svarvningsverktyg i svarvdrift.
För beskrivning se kapitel “svarvdrift“.
362 Heidenhain 4-10-2002

INLEDNING MÄTCYKLER
27. Mätcykler
27.1 Inledning mätcykler
Mätcykler i huvudnivån:
G620 Mäta vinkel
G621 Mäta position
G622 Hörn mätning utsidan
G623 Hörn mätning insidan
G626 Rektangelmätning utsidan
G627 Rektangelmätning insidan
G628 Kretsmätning utsidan
G629 Kretsmätning insidan
Speciell mätcykel:
G631 Mätning av nivålutning (G7)
G640 Fastställande av kinematiskt rotationscentrum.
Definition
Definitionen av cykeln beror på bearbetningsnivån (G17, G18, G19 och G7).
Axlar och bearbetningsnivåer
Cyklerna utförs i aktuell huvudnivå G17, G18, G19 eller i svängd nivå G7.
G17 G18 G19
Huvudaxel X X Y
Biaxel Y Z Z
Bearbetningsnivå XY XZ YZ
Verktygsaxel Z Y X eller –X (G66/G67)
I några cykler avgörs mätanordningen med hjälp av adressen (I1=).
Nollpunkt
I tabellen för nollpunktsförskjutning kan mätvärdena (I5>0) sparas vid den då aktiva der
momentanförskjutningen och/eller i en E-parameter.
Begränsning vid G7: mätvärdena kan endast skrivas i E-parameter. (I5= måste vara noll).
Skillnader EASYoperate DIN/ISO.
Vissa adresser är inte tillgängliga i EASYoperate. Mätvärdena visas i ett fönster.
Kommentar
Kommentar i en rad med en bearbetningscykel är inte tillåten.
Aktivering av en mätcykel leder till:
- G91 deaktiveras
- Radiekorrigering deaktiveras (G40 aktiveras)
- Skalering med G72 deaktiveras
- I G39 ställs L och R in till noll.
4-10-2002 MillPlus IT V510 363

BESKRIVNING AV ADRESSERNA
Maskinkonstanter som är av betydelse för mätcyklerna:
MC261 >0: Mätcykelfunktioner är aktiva
MC312 =1: Fri bearbetningsnivå aktiv (G631)
MC840 =1: Sond finns
MC843: Mätframmatning
MC846 >0: Orienteringsvinkel sond
MC849 : Sond: Första orienteringsvinkel
Ej tillåtna funktioner, när en mätcykel laddas.
G36, rotationer (B4=) i G92/G93, G182.
G7 får inte vara aktiv om mätvärdet sparas i en nollpunktsförskjutning (I5>0).
Varning:
Förplacera verktyget i en sådan position att det inte kan ske en kollision med arbetsstycket
eller fastspänningen.
27.2 Beskrivning av adresserna
Obligatoriska adresser
Obligatoriska adresser anges med svart text.
Om en obligatorisk adress inte har matats in ges ett felmeddelande.
Icke obligatoriska adresser
Icke obligatoriska adresser anges med grå text.
Om dessa adresser inte har matats in ignoreras de eller ställs de in till normalvärdet.
Förklaring av adresserna.
De adresser som beskrivs här används i de flesta cykler. Specifika adresser beskrivs vid cykeln.
X, Y, Z: startpunkt
Startpunkt för mätrörelsen. Det är här som mätcykeln påbörjas. Om du inte har matat in alla
koordinater för startpunkten används den aktuella positionen för sonden.
Utförande
Till skillnad från en fräscykel genomförs mätcykeln direkt från startpunkt (X, Y, Z).
Sonden förs i snabbgång och beroende på G28 med positioneringslogik till den första startpunkten
(X, Y, Z).
C1= Maximal mätsträcka
Det maximala avståndet mellan mätrörelsens startpunkt och slutpunkt. (grundinställning 10). När
arbetsstyckets vägg eller slutet av mätsträckan har nåtts avbryts rörelsen.
Rekommendation:
Om inget material har vidrörts inom mätsträckan (C1=) ges ett felmeddelande.
L2= Säkerhetsavstånd
Sonden färdas under pågående (om I3=1) och efter avslutad mätning vid säkerhetsavståndet
(grundinställning 0 för mätningar på arbetsstyckets utsida eller 10 mm för mätningar i fickor och hål).
Säkerhetsavståndet (L2=) avser respektive startpunkt X, Y, Z.
364 Heidenhain 4-10-2002

B3= Avstånd till hörnet.
Avståndet mellan den första startpunkten och arbetsstyckets hörn.
BESKRIVNING AV ADRESSERNA
Avståndet till nästa mätning kring arbetsstyckets hörn.
Den bana i vilken sonden färdas kring arbetsstyckets hörn till startpunkten för den andra mätningen är
lika lång i båda riktningar. Per riktning är avståndet summan av B3= och den första tillryggalagda
mätsträckan.
I1= Mätningens riktning från längdmätare till arbetsstycket
I1=±1 Huvudaxel
I1=±2 Biaxel
I1=-3 Verktygsaxel
Vinkelreferensaxeln är alltid lodrätt mot vidröringsriktningen
I3= Rörelsen mellan mätrörelserna.
Med I3= bestäms om positioneringsrörelsen mellan mätningarna äger rum i mäthöjd eller vid
säkerhetsavståndet (L2=).
I3=0 Positioneringsrörelsen mellan mätrörelserna sker i mäthöjd och parallellt med huvudaxeln.
Vid en kretsrörelse är positioneringsrörelsen kretsformad och vid frammatningshastigheten.
I3=1 Positioneringsrörelsen mellan mätrörelserna sker på säkerhetsavstånd och linjärt mellan
mätpunkterna.
I4= Hörnnummer (1 – 4)
Anger i vilket hörn den första mätningen äger rum (grundinställning 1).
Den första mätningen är alltid lodrät gentemot huvudaxeln.
Den andra mätningen är alltid lodrät gentemot biaxeln.
O1= till O6= Mätvärdena sparas
Mätvärdena kan sparas E-parametern. E-parameterns värde måste matas in. Om inget nummer har
matats in sparas ingenting.
Exempel: O1=10 innebär att uppgiften sparas i E-parametern 10.
F2= Mätningsframmatning. Grundinställningen är MC843.
4-10-2002 MillPlus IT V510 365

G620 MÄTA VINKEL
27.3 G620 Mäta vinkel
Mätning av lutningen i arbetsstyckets fäste.
B1= Avstånd med riktning utmed huvudaxeln.
Om I1=±2 måste B1= programmeras (B1= får inte vara noll).
Om I1=-3 får B1= och B2= inte vara programmerade samtidigt.
B2= Avståndet med riktningen utmed biaxeln.
Om I1=±1 måste B2= programmeras (B2= får inte vara noll).
Om I1=-3 får B1= och B2= inte vara programmerade samtidigt.
Ej tillåtet: B1= B2= 0
I5= Spara mätvärdena i en nollpunktsförskjutning.
I5=0 Spara ej
I5=1 Spara i den aktiva nollpunktsförskjutningen i rotationsvinkeln (G54 B4=).
I5=2 Spara i den aktiva nollpunktsförskjutningen i svarvningsaxeln (A/B/C).
Vid sparandet adderas mätvärdena till den aktiva nollpunktsförskjutningen.
A1= Om den uppmätta vinkeln sparas i den aktiva nollpunktsförskjutningen (I5>0) beräknas
börvärdet med hjälp av denna vinkel.
För den vidare programmeringen blir den uppmätta positionen i och med detta börvärde.
Beskrivningen av ytterligare adresser står i inledningen till mätcyklerna.
Grundinställningar
B1=0, B2=0, C1=10, L2=0, I3=0, I5=0, F2=MC843, A1=0.
Rekommendationer och användning
Beroende på den nivå som valts (G17, G18 eller G19) bestämmer parametern I1= mätriktningen
och detta fastställer betydelsen för B1= och B2=.
G17 G18 G19
Mätriktning I1=±1 I1=±2 I1=3 I1=±1 I1=±2 I1=3 I1=±1 I1=±2 I1=3
B1= B2=
B1= B2=
B1= B2=
Vinkelnivå XY XY XZ YZ XZ XZ XY ZY YZ YZ YX ZX
Svarvaxel C C B A B B C A A A C B
EASYoperate DIN/ISO
I EASYoperate är adresserna O3= och F2= inte tillgängliga.
366 Heidenhain 4-10-2002

G620 MÄTA VINKEL
Cykelprocess
1. Rörelse i snabbgång till den första startpunkten (X, Y, Z). Om X, Y, Z inte är programmerade används
den aktuella positionen som startpunkt.
2. Första mätning med mätframmatning (F2=) tills arbetsstycket eller den maximala mätsträckan (C1=)
har uppnåtts.
3. Rörelse i snabbgång tillbaka till startpunkten. Ett felmeddelande ges om sonden inte har reagerat
inom den maximala mätsträckan (C1=).
4. Rörelse i snabbgång beroende på I3= över säkerhetsavståndet (L2=) till startpunkten för den andra
mätningen.
5. Andra mätningen (samma som punkt 2 och 3).
6. Vid slutet av rörelsen i snabbgång återgång vid säkerhetsavstånd (L2=).
7. Beroende på I5= sparas mätvärdet.
Exempel: Rätning av arbetsstycket
N40 G17
Ställ in nivån
N50 G54 I3
Ställ in nollpunkten
N60 G620 X-50 Y-50- Z-5 I1=2
B1=100 L2=10 I3=1 I5=2 Definiera och genomför mätcykeln.
Efter mätcykeln anpassas G54 I3.
N70 G0 C0
Svarvbordet placeras i läge noll. (G17).
4-10-2002 MillPlus IT V510 367

G621 MÄTA POSITION
27.4 G621 Mäta position
Mätning av en koordinat på en av arbetsstyckets väggar.
I5= Spara mätvärdena i en nollpunktsförskjutning
I5=0 Spara ej
I5=1 Spara i den aktiva nollpunktsförskjutningen i de linjära axlarna (X/Y/Z).
Vid sparandet adderas mätvärdena till den aktiva nollpunktsförskjutningen.
B1= Om de uppmätta koordinaterna sparas i den aktiva nollpunktsförskjutningen (I5>0) används
dessa vid beräkningen av börvärdet.
För den vidare programmeringen blir de uppmätta koordinaterna i och med detta börvärde.
Beskrivningen av ytterligare adresser står i inledningen till mätcyklerna.
Grundinställningar
C1=10, L2=0, I5=0, F2=MC843, B1=0
Rekommendationer och användning
Beroende på den nivå som valts (G17, G18 eller G19) bestämmer adressen I1= mätriktningen.
EASYoperate DIN/ISO
I EASYoperate är adresserna O1= och F2= inte tillgängliga.
Cykelprocess
1 Rörelse i snabbgång till den första startpunkten (X, Y, Z). Om X, Y, Z inte är programmerade används
den aktuella positionen som startpunkt.
2 Första mätning med mätframmatning (F2=) tills arbetsstycket eller den maximala mätsträckan (C1=)
har uppnåtts.
3 Rörelse i snabbgång tillbaka till startpunkten. Ett felmeddelande ges om sonden inte har reagerat
inom den maximala mätsträckan (C1=).
4 Vid slutet av rörelsen i snabbgång återgång vid säkerhetsavståndet (L2=).
5 Beroende på I5= sparas mätvärdet.
Exempel: Mätning av en position.
N60 G621 X40 Y40- Z-5 I1=2
L2=20 O1=300 Definiera och genomför mätcykeln
Efter mätcykeln skrivs uppgifterna i E-parameter (E300).
368 Heidenhain 4-10-2002

G622 HÖRN MÄTING UTSIDAN
27.5 G622 Hörn mäting utsidan
Mätning av hörnpositionen (utsida) på ett rätat arbetsstycke.
I5= Spara mätvärdena i en nollpunktsförskjutning
I5=0 Spara ej
I5=1 Spara i den aktiva nollpunktsförskjutningen i de linjära axlarna (X/Y/Z).
Vid sparandet adderas mätvärdena till den aktiva nollpunktsförskjutningen.
X1=, Y1=, Z1= Om de uppmätta koordinaterna sparas i den aktiva nollpunktsförskjutningen (I5>0)
beräknas börvärdet med hjälp av dessa.
För den vidare programmeringen blir de uppmätta koordinaterna i och med detta börvärde.
Beskrivningen av ytterligare adresser står i inledningen till mätcyklerna.
Grundinställningar
I4=1, B3=10, C1=10, L2=0, I3=0, I5=0, F2=MC843, X1=0, Y1=0, Z1=0.
Rekommendationer och användning
Tänk på följande:
- sidorna måste vara parallella mot axlarna
- arbetsstyckets vinkel måste vara 90 grader
- mätnivån skall vara lodrät mot verktygsaxeln.
Mätningarnas ingångsvinkel
- den första mätningen är alltid lodrät mot huvudaxeln
- den andra mätningen är alltid lodrät mot biaxeln.
EASYoperate DIN/ISO
I EASYoperate är adresserna O1=, O2= och F2= ej tillgängliga.
Cykelprocess
1 Rörelse i snabbgång till den första startpunkten (X, Y, Z). Om X, Y, Z inte är programmerade används
den aktuella positionen som startpunkt.
2 Första mätning med mätframmatning (F2=) tills arbetsstycket eller den maximala mätsträckan (C1=)
har uppnåtts.
3 Rörelse i snabbgång tillbaka till startpunkten. Ett felmeddelande ges om sonden inte har reagerat
inom den maximala mätsträckan (C1=).
4 Rörelse i snabbgång beroende på I3= över säkerhetsavståndet (L2=) till startpunkten för den andra
mätningen.
5 Andra mätning (samma som punkt 2 och 3).
4-10-2002 MillPlus IT V510 369

G622 HÖRN MÄTING UTSIDAN
6 Vid slutet av rörelsen i snabbgång återgång vid säkerhetsavstånd (L2=).
7 Beroende på I5= sparas mätvärdet.
Exempel: Yttre rätning av ett arbetsstycke
N40 G1 X.. Y.. Z-5
Placera sonden 10 mm till höger från hörn 1 och 8 mm
framför framsidan.
N50 G54 I3
Ställ in nollpunkten
N60 G622 L2=20 B3=25 I3=1
I5=1 X1=-50 Y1=-50 Definiera och genomför mätcykeln
Efter mätcykeln skrivs nollpunktsförskjutningen över så att
koordinaterna för hörn 1 är lika med X1= och Y1=.
370 Heidenhain 4-10-2002

G623 HÖRN MÄTNING INSIDAN
27.6 G623 Hörn mätning insidan
Mätning av hörnpositionen (insida) på ett rätat arbetsstycke.
I5= Spara mätvärdena i en nollpunktsförskjutning
I5=0 Spara ej
I5=1 Spara i den aktiva nollpunktsförskjutningen i de linjära axlarna (X/Y/Z).
Vid sparandet adderas mätvärdena till den aktiva nollpunktsförskjutningen.
X1=, Y1=, Z1= Om de uppmätta koordinaterna sparas i den aktiva nollpunktsförskjutningen (I5>0)
beräknas börvärdet med hjälp av dessa.
För den vidare programmeringen blir de uppmätta koordinaterna i och med detta börvärde.
Beskrivningen av ytterligare adresser står i inledningen till mätcyklerna.
Grundinställningar
I4=1, B3=10, C1=10, L2=10, I3=0, I5=0, F2=MC843, X1=0, Y1=0, Z1=0.
Rekommendationer och användning
Tänk på följande:
- sidorna måste vara parallella mot axlarna
- arbetsstyckets vinkel måste vara 90 grader
- mätnivån skall vara lodrät mot verktygsaxeln.
Mätningarnas ingångsvinkel
- den första mätningen är alltid lodrät mot huvudaxeln
- den andra mätningen är alltid lodrät mot biaxeln.
EASYoperate DIN/ISO
I EASYoperate är adresserna O1=, O2= och F2= ej tillgängliga.
Cykelprocess
8 Rörelse i snabbgång till den första startpunkten (X, Y, Z). Om X, Y, Z inte är programmerade används
den aktuella positionen som startpunkt.
9 Första mätning med mätframmatning (F2=) tills arbetsstycket eller den maximala mätsträckan (C1=)
har uppnåtts.
10 Rörelse i snabbgång tillbaka till startpunkten. Ett felmeddelande ges om sonden inte har reagerat
inom den maximala mätsträckan (C1=).
11 Rörelse i snabbgång beroende på I3= över säkerhetsavståndet (L2=) till startpunkten för den andra
mätningen.
12 Andra mätningen (samma som punkt 2 och 3).
13 Vid slutet av rörelsen i snabbgång återgång vid säkerhetsavstånd (L2=).
4-10-2002 MillPlus IT V510 371

G623 HÖRN MÄTNING INSIDAN
1. Beroende på I5= sparas mätvärdet.
Exempel: Inre rätning av ett arbetsstycke
N40 G1 X.. Y.. Z-5
Placera sonden 10 mm till höger från hörn 1 och 8 mm
framför framsidan.
N50 G54 I3
Ställ in nollpunkten.
N60 G623 L2=20 B3=25 I3=1
I5= 1 X1=-50 Y1=-50 Definiera och genomför mätcykeln
Efter mätcykeln skrivs nollpunktsförskjutningen över så att
koordinaterna för hörn 1 är lika med X1= och Y1=.
372 Heidenhain 4-10-2002

G626 REKTANGELMÄTNING UTSIDAN
27.7 G626 Rektangelmätning utsidan
Mätning av mittpunkten i en axelparallell rektangel.
I5= Spara mätvärdena i en nollpunktsförskjutning
I5=0 Spara ej
I5=1 Spara i den aktiva nollpunktsförskjutningen i de linjära axlarna (X/Y/Z).
Vid sparandet adderas mätvärdena till den aktiva nollpunktsförskjutningen.
X1=, Y1=, Z1= Om de uppmätta koordinaterna sparas i den aktiva nollpunktsförskjutningen (I5>0)
beräknas börvärdet med hjälp av dessa.
För den vidare programmeringen blir de uppmätta koordinaterna i och med detta börvärde.
Beskrivningen av ytterligare adresser står i inledningen till mätcyklerna.
Grundinställningar
I4=1, B3=10, C1=10, L2=0, I3=0, I5=0, F2=MC843, X1=0, Y1=0, Z1=0.
Rekommendationer och användning
Två motsatta hörn på arbetsstycket mäts (1+3 eller 2+4)
Ingångsvinkel första hörnmätningen.
- den första mätningen är alltid lodrät mot huvudaxeln
- den andra mätningen är alltid lodrät mot biaxeln
Ingångsvinkel andra hörnmätningen.
- medurs från hörnnummer 1 3 eller 3 1
- moturs från hörnnummer2 4 eller 4 2
EASYoperate DIN/ISO
I EASYoperate är adresserna O1=, O2=, O4=, O5= und F2= ej tillgängliga.
Cykelprocess
1. Rörelse i snabbgång till den första startpunkten (X, Y, Z). Om X, Y, Z inte är programmerade används
den aktuella positionen som startpunkt.
2. Första mätning med mätframmatning (F2=) tills arbetsstycket eller den maximala mätsträckan (C1=)
har uppnåtts.
3. Rörelse i snabbgång tillbaka till startpunkten. Ett felmeddelande ges om sonden inte har reagerat
inom den maximala mätsträckan (C1=).
4-10-2002 MillPlus IT V510 373

G626 REKTANGELMÄTNING UTSIDAN
4. Rörelse i snabbgång beroende på I3= över säkerhetsavståndet (L2=) till startpunkten för den andra
mätningen.
5. Andra mätningen (samma som punkt 2 och 3).
6. Hörnet mitt emot mäts i en tredje och fjärde mätning (samma som punkt 2 och 3).
7. Vid slutet av rörelsen i snabbgång återgång vid säkerhetsavstånd (L2=).
8. Beroende på I5= sparas mätvärdet.
Exempel: Spara mittpunkten för en rektangel i nollförskjutningen.
N50 G54 I3
Ställ in nollpunkten
N60 G626 X-45 Y-3 Z-5 B1=100
B2=20 B3=5 I3=1 I5=1 Definiera och genomför mätcykeln.
Efter mätcykeln anpassas X och Y i G54 I3
374 Heidenhain 4-10-2002

G627 REKTANGELMÄTNING INSIDAN
27.8 G627 Rektangelmätning insidan
Mätning av mittpunkten i ett axelparallellt, rektangulärt hål.
I5= Spara mätvärdena i en nollpunktsförskjutning
I5=0 Spara ej
I5=1 Spara i den aktiva nollpunktsförskjutningen i de linjära axlarna (X/Y/Z).
Vid sparandet adderas mätvärdena till den aktiva nollpunktsförskjutningen.
X1=, Y1=, Z1= Om de uppmätta koordinaterna sparas i den aktiva nollpunktsförskjutningen (I5>0)
beräknas börvärdet med hjälp av dessa.
För den vidare programmeringen blir de uppmätta koordinaterna i och med detta börvärde.
Beskrivningen av ytterligare adresser står i inledningen till mätcyklerna.
Grundinställningar
I4=1, B3=10, C1=10, L2=10, I3=0, I5=0, F2=MC843, X1=0, Y1=0, Z1=0.
Rekommendationer och användning
Två motsatta hörn på arbetsstycket mäts (1+3 eller 2+4)
Ingångsvinkel första hörnmätningen.
- den första mätningen är alltid lodrät mot huvudaxeln.
- den andra mätningen är alltid lodrät mot biaxeln.
Ingångsvinkel andra hörnmätningen.
- medurs från hörnnummer 1 3 eller 3 1
- moturs från hörnnummer 2 4 eller 4 2
EASYoperate DIN/ISO
I EASYoperate är adresserna O1=, O2=, O4=, O5= och F2= ej tillgängliga.
Cykelprocess
2. Rörelse i snabbgång till den första startpunkten (X, Y, Z). Om X, Y, Z inte är programmerade används
den aktuella positionen som startpunkt.
3. Första mätning med mätframmatning (F2=) tills arbetsstycket eller den maximala mätsträckan (C1=)
har uppnåtts.
4-10-2002 MillPlus IT V510 375

G627 REKTANGELMÄTNING INSIDAN
4. Rörelse i snabbgång tillbaka till startpunkten. Ett felmeddelande ges om sonden inte har reagerat
inom den maximala mätsträckan (C1=).
5. Rörelse i snabbgång beroende på I3= över säkerhetsavståndet (L2=) till startpunkten för den andra
mätningen.
6. Andra mätningen (samma som punkt 2 och 3)
7. Hörnet mitt emot mäts i en tredje och fjärde mätning (samma som punkt 2 och 3).
8. Vid slutet av rörelsen i snabbgång återgång vid säkerhetsavstånd (L2=).
9. Beroende på I5= sparas mätvärdet.
Exempel: Spara mittpunkten för en rektangel i nollförskjutningen.
N50 G54 I3
Ställ in nollpunkten
N60 G627 X-45 Y-3 Z-5 B1=100
B2=20 B3=5 I3=1 I5=1 Definiera och genomför mätcykeln.
Efter mätcykeln anpassas X och Y G54 I3
376 Heidenhain 4-10-2002

G628 KRETSMÄTNING UTSIDAN
27.9 G628 Kretsmätning utsidan
Mätning av kretsens mittpunkt.
D1= Kretsmätningens vinkelförskjutning, med hänsyn till huvudaxeln.
I2= Sondorientering i mätriktningen:
0= Mätning utan förskjutning
1= Mätning med 2 mätningar med 180° förskjutning.
Mätning 1 med standardorientering (MC849).
Mätning 2 med 180° förskjutning
Mätvärdet är medelvärdet för dessa två mätningar
2= Mätning med orientering i mätriktningen.
Endast möjligt med infrarödsond med stor ljusspridning.
I MC846 fastslås orienteringsmöjligheterna för sonderna.
I5= Spara mätvärdena i en nollpunktsförskjutning
0 Spara ej
1 Spara i den aktiva nollpunktsförskjutningen i de linjära axlarna (X/Y/Z).
Vid sparandet adderas mätvärdena till den aktiva nollpunktsförskjutningen.
X1=, Y1=, Z1= Om de uppmätta koordinaterna sparas i den aktiva nollpunktsförskjutningen (I5>0)
beräknas börvärdet med hjälp av dessa.
För den vidare programmeringen blir de uppmätta koordinaterna i och med detta börvärde.
Beskrivningen av ytterligare adresser står i inledningen till mätcyklerna.
Grundinställningar
D1=0, D2=90, C1=20, L2=10, I2=0, I3=0, I5=0, F2=MC843, X1=0, Y1=0, Z1=0.
Rekommendationer och användning
Startpunkten för kretsmätningen skall väljas så att den första mätningen sker så noggrant som möjligt
i riktning av mitten.
Kretsmätningen utförs moturs.
EASYoperate DIN/ISO
I EASYoperate är adresserna O1=, O2=, O6= och F2= ej tillgängliga.
4-10-2002 MillPlus IT V510 377

G628 KRETSMÄTNING UTSIDAN
Cykelprocess
1. Rörelse i snabbgång till den första startpunkten (X, Y, Z). Om X, Y, Z inte är programmerade används
den aktuella positionen som startpunkt.
2. Första mätning med mätframmatning (F2=) tills arbetsstycket eller den maximala mätsträckan (C1=)
har uppnåtts.
3. Rörelse i snabbgång tillbaka till startpunkten. Ett felmeddelande ges om sonden inte har reagerat
inom den maximala mätsträckan (C1=).
4. Rörelse i snabbgång beroende på I3= över säkerhetsavståndet (L2=) till startpunkten för den andra
mätningen.
5. Den andra, tredje och fjärde mätningen (samma som punkt 2 till 4).
6. Vid slutet av rörelsen i snabbgång återgång vid säkerhetsavstånd (L2=).
7. Beroende på I5= sparas mätvärdet.
Exempel: Spara ett medelvärde för en kretstapp i nollpunktsförskjutningen.
N50 G54 I3
Ställ in nollpunkten
N60 G628 X-45 Y-3 Z-5 R50 I3=1 I5=1 Definiera och genomför mätcykeln.
Efter mätcykeln anpassas X och Y i G54 I3.
378 Heidenhain 4-10-2002

G629 KRETSMÄTNING INSIDAN
27.10 G629 Kretsmätning insidan
Mätning av mitten i ett kretshål.
D1= Kretsmätningens vinkelförskjutning, med hänsyn till huvudaxeln.
I2= Sondorientering i mätriktningen:
0= Mätning utan förskjutning.
1= Mätning med 2 mätningar med 180° förskjutning.
Mätning 1 med standardorientering(MC849).
Mätning 2 med 180° förskjutning
Mätvärdet är medelvärdet för dessa två mätningar
2= Mätning med orientering i mätriktningen.
Endast möjligt med infrarödsond med stor ljusspridning.
I MC846 fastslås orienteringsmöjligheterna för sonderna.
I5= Spara mätvärdena i en nollpunktsförskjutning
I5=0 Spara ej
I5=1 Spara i den aktiva nollpunktsförskjutningen i de linjära axlarna (X/Y/Z).
Vid sparandet adderas mätvärdena till den aktiva nollpunktsförskjutningen.
X1=, Y1=, Z1= Om de uppmätta koordinaterna sparas i den aktiva nollpunktsförskjutningen (I5>0)
beräknas börvärdet med hjälp av dessa.
För den vidare programmeringen blir de uppmätta koordinaterna i och med detta börvärde.
Beskrivningen av ytterligare adresser står i inledningen till mätcyklerna.
Grundinställningar
D1=90, D2=90, C1=10, L2=10, I2=0, I3=0, I5=0, F2=MC843, X1=0, Y1=0, Z1=0.
Rekommendationer och användning
Startpunkten för kretsmätningen skall väljas så att den första mätningen sker så noggrant som möjligt
i riktning av mitten.
Kretsmätningen utförs moturs.
EASYoperate DIN/ISO
I EASYoperate är adresserna O1=, O2=, O6= och F2= ej tillgängliga.
4-10-2002 MillPlus IT V510 379

G629 KRETSMÄTNING INSIDAN
Cykelprocess
1. Rörelse i snabbgång till den första startpunkten (X, Y, Z). Om X, Y, Z inte är programmerade används
den aktuella positionen som startpunkt.
2. Första mätning med mätframmatning (F2=) tills arbetsstycket eller den maximala mätsträckan (C1=)
har uppnåtts.
3. Rörelse i snabbgång tillbaka till startpunkten. Ett felmeddelande ges om sonden inte har reagerat
inom den maximala mätsträckan (C1=).
4. Rörelse i snabbgång beroende på I3= över säkerhetsavståndet (L2=) till startpunkten för den andra
mätningen.
5. Tredje och fjärde mätningen (samma som punkt 2 till 4).
6. Vid slutet av rörelsen i snabbgång återgång vid säkerhetsavstånd (L2=).
7. Beroende på I5= sparas mätvärdet.
Exempel: Spara mittpunkten för en krets i nollförskjutningen.
N50 G54 I3
Ställ in nollpunkten
N60 G629 X-45 Y-3 Z-5 R50 I3=1 I5=1 Definiera och genomför mätcykeln.
Efter mätcykeln anpassas X och Y G54 I3
380 Heidenhain 4-10-2002

G631 MÄTNING NIVÅLUTNING
27.11 G631 Mätning nivålutning
Mätning av lutningen för en verktygsnivå (G7) med hjälp av en 3-punktsmätning.
L2= Säkerhetsavståndet gäller för varje startpunkt för mätningen och ligger i mätriktningen.
Beskrivningen av ytterligare adresser står i inledningen till mätcyklerna.
Grundinställningar
C1=20, L2=0, I3=0, F2=MC843
Rekommendationer och användning
Den uppmätta lutningen kan korrigeras med hjälp av funktionen G7.
EASYoperate DIN/ISO
Adresserna O1=, O2=, O3= och F2= är ej tillgängliga i EASYoperate.
Cykelprocess
Rörelserna i snabbgång sker alltid med positioneringslogik i den aktiva (eventuellt redan svängda)
bearbetningsnivån.
1. Snabbgång till den första startpunkten (X, Y, Z).
2. Första mätning med mätframmatningen (F2=) tills arbetsstycket eller den maximala mätsträckan
(C1=) uppnås.
3. Rörelse i snabbgång tillbaka till startpunkten. Ett felmeddelande ges om sonden inte har reagerat
inom den maximala mätsträckan (C1=).
4. Rörelser, beroende på I3= över säkerhetsavståndet (L2=) till startpunkten för den andra mätningen.
5. Andra och tredje mätningen (samma som punkt 2 till 4).
6. Vid slutet en rörelse i snabbgång vid säkerhetsavstånd (L2=)
7. Mätvärdena sparas.
4-10-2002 MillPlus IT V510 381

G631 MÄTNING NIVÅLUTNING
Exempel: Rikta och svarva bearbetningsnivån
N3416
Bearbetningsnivå mätning och svarvning
N1 G17
Ställ in nivån
N2 G54 I1
N3 T35 M66
Byt sond
N4 G0 X50 Y20 Z100
N5 G631 X18 Y0 Z-16 X1=18 Y1=10
Z1=-16 X2=10 Y2=0 Z2=-6 C1=15
L2=20 O1=10 O2=11 O3=12 F2=150 Mät nivåns lutning
N10 G0 Z100
Lyft till säker höjd (G17)
N11 G7 A5=E10 B5=E11 C5=E12 L1=1 Svarva bearbetningsnivån
382 Heidenhain 4-10-2002

27.12 G640 Fastställande av rotationscentrum
G640 FASTSTÄLLANDE AV ROTATIONSCENTRUM
En närvarande borrning vid bordet eller arbetsstycket används som kinematisk beräkning av
svarvningscentrum. När detta görs förs infrarödsonden först till mitten av borrningen, undviker
borrningen exakt inklusive mätningen. Därefter roterar bordet 180 grader och kontrolleras den
roterande borrning ännu en gång. Cykeln beräknar automatiskt mittpunkten för de båda
borrningsmätningarna och jämför dem med det gamla svarvningscentrum.
Grundinställningar
I1=1, I2=1, L2=0
O1=, O2= är det E-parameternummer, som kan spara skillnaderna mellan gamla och nya
förskjutningsvärden. (MC607 och MC615)
Rekommendationer och användning
G640 får inte programmeras, om:
- G18, G19, G36, G182 är aktiva.
- G7 är aktiv, måste X, Y, Z och C matas in.
- B4= inte är 0 i G54 till G59.
- G93 B4= är programmerade till A eller B eller C.
- ingen C-axel finns tillgänglig.
- verktyg T0 har programmerats.
- det inte finns några programmerbara kinematiska element.
- sonden vidrör materialet
Av G640 aktiveras:
G90, G40, G39 L0 R0
Av G640 deaktiveras:
G7, G72
EASYoperate DIN/ISO
I DIN är inte adresserna I2= inte tillgängliga. Det innebär att överskridandet av det kinematiska
elementet alltid utförs.
Cykelprocess
1. Sonden dras tillbaka till SW-ändstoppkontakt (G174) eller, om så har programmerats, till en position
som bestäms av säkerhetsavståndet. Om alla positioner övertas förfaller denna rörelse.
2. G7 stängs av
3. Om sådan finns placeras B-axeln i det vertikala läget. Om sådan finns ställs A-axeln in på noll.
4. Sonden dras återigen tillbaka till SW-ändstoppkontakt i verktygsaxelns nya riktning (G174) eller om
så har programmerats, till en position som bestämts av säkerhetsavståndet. Om alla positioner har
övertagits förfaller denna rörelse.
4-10-2002 MillPlus IT V510 383

G640 FASTSTÄLLANDE AV ROTATIONSCENTRUM
5. För att avgöra mittpunkten för hålet placeras mätsonden i hålet i den position som anges. Därefter
vidrörs hålets väggar vid fyra positioner så långt ifrån varandra som möjligt. Till sist avgörs
mittpunkten för hålet.
6. Hålet vidrörs med en ansatsvinkel vid de fyra sektionerna.
7. Därefter roteras mätsonden 180° och upprepas mätningen.
8. Sedan dras mätsonden tillbaka till SW-ändstoppkontakt (G174) eller om så har programmerats, till
en position förbi säkerhetsavståndet. Om hålet i bordet används för att avgöra kinematiskt
rotationscentrum kommer den inte att dras tillbaka.
9. Rundbordet roteras sedan 180°.
10. Samma hål mäts på samma sätt i den nya positionen.
11. Därefter dras mätsonden tillbaka till SW-ändstoppkontakten (G174) eller om så har programmerats,
till en position som bestämts av säkerhetsavståndet.
12. Cykeln beräknar automatiskt mittpunkten mellan hålen och jämför dessa med de värden som
matats in i den kinematiska modellen.
13. C-axeln förs tillbaka till utgångsläget.
14. Värdena för de programmerbara kinematiska elementen matas in i MC607 och MC615.
Skillnaderna mellan gamla och nya förskjutningsvärden för de programmerade kinematiska
elementen, sparas i O1= und O2=
15. För mätsonder som inte kan rotera förfaller mätningarna
16. I så fall måste sonden riktas mycket noggrant (utan lutande läge) för att nå ett bra resultat.
Kommentarer
- Cykeln G640 är endast programmerbar i G17
- Sonden kan placeras var som helst i hålet
- Både tum och millimeter är möjliga
- Cykeln G640 är endast tillgänglig vid maskiner med en mekanisk C-axel och om
programversionen har programmerbara kinematiska element.
- Om en nollpunktsförskjutning är aktiv stängs den inte av inom cykeln utan beräknas
positionerna med hänsyn till maskinens nollpunkt.
- De uppmätta värdena visas i ett fönster och sparas i en textfil.
- Om bordets hål används för att avgöra kinematiskt rotationscentrum, återgår utrustningen inte.
Om ett arbetsstycke spänns fast på rundbordet kan det uppstå en kollision med
verktygshuvudet.
Exempel
N1 G17
N2 T2 M6
N3 G0 X.. Y.. X..
N4 G640 C1=50 I1=1
Ställ in nivån
Byt sonden
Positionera sonden i svarvbordets hål.
Fastställande av rotationscentrum
De programmerbara kinematiska elementen överskrids
alltid. MC607 och MC615 anpassas.
384 Heidenhain 4-10-2002

28. Bearbetnings- och positionscykler
ÖVERSIKT BEARBETNINGS- OCH POSITIONSCYKLER:
Med en bearbetningscykel definieras en bearbetningsprocess. Utförandet av bearbetningscykeln på en
position fastställs i en separat positionscykel.
28.1 Översikt bearbetnings- och positionscykler:
Specialcykler:
1 G700 Plansvarvning ny (endast i DIN/ISO)
2 G730 Kolvfräsning ny
Positionscykler (mönster)
(endast i EASYoperate):
1 G771 Bearbetning på en linje ny
2 G772 Bearbetning i rektangel ny
3 G773 Bearbetning i mönster ny
4 G777 Bearbetning i krets utökad gentemot G77
5 G779 Bearbetning på en plats utökad gentemot G79
Borrcykler:
1 G781 Borra / Centrera utökad gentemot G81
2 G782 Djup hålborrningscykel utökad gentemot G83
3 G783 Djupborra med till. spånbrott utökad gentemot G83
(endast i DIN/ISO)
4 G784 Gängskärning cykel utökad gentemot G84
(endast i EASYoperate)
5 G785 Rivning utökad gentemot G85
6 G786 Grovbearb. utökad gentemot G86
7 G790 Sänka bakåt ny
8 G794 Gängskärning interpolerande utökad gentemot G84
(endast i EASYoperate)
Fräscykler:
1 G787 Fickfräsning utökad gentemot G87
2 G788 Spårfräsning utökad gentemot G88
3 G789 Fräsa Kretsficka utökad gentemot G89
4 G797 Finslipa ficka ny
5 G798 Finslipa spår ny
6 G799 Finslipa kretsficka ny
4-10-2002 MillPlus IT V510 385

INLEDNING
28.2 Inledning
Bearbetningsnivå
Cykelprogrammeringen är oberoende av bearbetningsnivån (G17, G18, G19 och G7).
Verktygsaxlar och bearbetningsnivå
Cyklerna utförs i aktuell huvudnivå G17, G18, G19 eller i svängd nivå G7. Cykelns arbetsriktning
bestäms med utgångspunkt i verktygsaxeln. Verktygsaxelns riktning kan vändas via G67.
Utförande i EASYoperate.
Bearbetningscyklerna (special-, borr- och fräscykler) definieras på mönstren med hjälp av
positionscyklerna, G77, G79, G771, G772, G773, G777 eller G779.
Allmänna exempel:
Bearbetningscykel (borrcykel): N... G781 ......
Positionscykel:
N... G779 X... Y.... Z...
Cykeln G781 i denna position bestäms med hjälp av G779.
Utförande i DIN.
De nya bearbetningscyklerna (special-, borr- och fräscykler) utförs endast av positionscykeln G79, vid
en position. Punkterna (P1 – P4) är inte tillåtna.
Positioneringslogik
Verktyget färdas i snabbgång med positioneringslogik och beroende av G28 vid säkerhetsavstånd 1,
via den position (X, Y, Z) som definieras i positionscykeln.
Spegelvändning och skalning
Mellan en borr-/fräscykel och en positionscykel får spegelvändning och skalning inte aktiveras.
Radering av cykeluppgifter
Cykeluppgifter raderas vid M30, skärmtangent , skärmtangent
eller vid definiering av en ny cykel.
Sätt på spindeln
Spindeln måste sättas på för att cykeln skall kunna startas. I cykeldefinitionen kan F och S skrivas
över.
Spegelvändning
Om du bara spegelvänder axeln ändras verktygets rotationsriktning. Detta gäller inte vid
bearbetningscykler.
Kommentar
Kommentar i en rad med en bearbetningscykel är inte tillåten.
Programmera radiekorrigering G40 innan cykeln hämtas.
Varning
Förplacera verktyget i en sådan position att det inte kan ske en kollision med arbetsstycket eller
spännanordningen.
386 Heidenhain 4-10-2002

FÖRKLARING ADRESSER
28.3 Förklaring adresser
Obligatoriska adresser
Obligatoriska adresser anges med svart text. Om en obligatorisk adress inte har matats in ges ett
felmeddelande.
Icke obligatoriska adresser
Icke obligatoriska adresser anges med grå text. Om dessa adresser inte har matats in ignoreras de
eller ställs de in till det redan inmatade normalvärdet.
Förklaring av adresserna.
De adresser som beskrivs här används i de flesta cykler. Specifika adresser beskrivs vid cykeln.
X, Y, Z: Position för den definierade bearbetningsgeometrin.
Vid denna position utförs bearbetningen. Om du inte har matat in X, Y eller Z används verktygets
aktuella position.
Utförande
Verktyget förs i snabbgång och beroende av G28 till startpunkten med positioneringslogik. Om X, Y,
Z inte har programmerats används den aktuella positionen som startpunkt. I verktygsaxeln tas
hänsyn till det första säkerhetsavståndet (L1=). Vid kolvfräsning (G730) förskjuts även de andra
axlarna.
L
R
Djup (större än 0). Vid kolvfräsning (G730) är detta bearbetningshöjden: avståndet mellan
programmerade verktygsytor och råmaterialytan.
Kretsaxelns radie
L1= Säkerhetsavstånd 1 vid cykelns början.
L2= Säkerhetsavstånd 2: höjd över säkerhetsavstånd 1.
Vid slutet av cykeln färdas verktyget vid säkerhetsavstånd 2 (om sådant har matats in).
C1= Positioneringsdjup (> 0): det mått som verktyget alltid positioneras med. Djupet (L) eller
bearbetningshöjden (L) behöver inte vara en faktor av positioneringsdjupet (C1=). CNC färdas i en
rörelse till detta djup om positioneringsdjupet är lika med eller större än djupet (C1=>L-L3).
Kommentar:
Om ett positioneringsdjup (C1=) har programmerats vid fräs- eller borrbearbetningar, uppstår ett
restsnitt som är mindre än det programmerade positioneringsdjupet.
Om restsnittet > 0 vid borrbearbetningar fördelas de sista två snitten lika. På så sätt förhindras att det
sista snittet blir mycket litet.
D3= Fördröjning: antal rotationer som verktyget uppehålls vid borrhålets botten för friskärning. (minimum är
0 och maximum är 9,9).
F2= Snabbgång idykning: Verktygets färdhastighet vid färd från säkerhetsavståndet vid fräsdjupet.
F5= Snabbgång vid tillbakagång: Verktygets hastighet vid tillbakagång ur borrhålet.
F och S
I bearbetningscyklerna inom EASYoperate är adresserna F och S inte tillgängliga. De måste
programmeras i FST-menyn.
4-10-2002 MillPlus IT V510 387

G700 PLANSVARVNINGSCYKEL
28.4 G700 Plansvarvningscykel
Plansvarvningscykeln utför en enkel plan eller konisk svarvningsbearbetning.
Grundinställningar
L0, I1=0
EASYoperate DIN/ISO
G700 är inte tillgängliga i EASYoperate.
Följande adresser i verktygsminnet används av cykeln:
R Inställningsradien. Skrivs över automatiskt efter plansvarvningen med den aktuella radien.
A1 Orienteringsvinkel till fastkopplingen. Skrivs över automatiskt med den aktuella vinkeln (0-
359.999 grader) efter plansvarvningen.
R1 Minimal diameter (valfri).
R2 Maximal diameter (valfri).
Rekommendationer och tillämpning
G700 får inte programmeras om:
- G36, G182 är aktiva.
- Verktyg T0 är programmerat.
- Spindelorienteringen med vinkel får inte vara noll.
Återställning av planskjutare:
För snabb återställning av planskjutare till utgångsdiametern kan det maximalt tillåtna varvtalet
användas.
Verkligt uppnådd diameter:
Den programmerade diametern avrundas så att den passar i en av klämmans 72 räfflor. Den
maximala avvikelsen som då uppstår är < (matning/72)/2. Detta innebär en avvikelse på 0,001 mm
vid en matning på 0,15 mm/U.
Kommentar
G40, G72, G90 och G94 förblir aktiva efter G700
Radmatning
Vid radmatning skall huvudet vara placerat i rätt läge innan en G700-cykel påbörjas. Även radien R
och vinkel A1 skall matas in rätt i verktygstabellen.
388 Heidenhain 4-10-2002

G700 PLANSVARVNINGSCYKEL
Korrigeringsomkopplare för varvtal och matning:
Omkopplaren för varvtal kan inte manövreras. Omkopplaren för matning kan manövreras.
Angivelse:
Under rörelsen anges varvtalet i aktuellt S-fält. Vid slutet anges alltid spindelpositionen i området 0-
359.999 grader.
Den programmerade matningen förblir oförändrad. Den aktuella matningen visar värdet noll eller
matningen för verktygsaxelns färdhastiget.
Indexeringen av in- och utrörelserna utförs automatiskt av cykeln:
M81 indexering utdragning (i plansvarvningshuvud). M80 indexering inskjutning
Exempel:
Programexempel
Förklaring
Werkzeugspeicher: Werkzeugradius R20
Werkzeugspeicher: Orientierungswinkel A1=0
N120 G700 X50 L5 F=0.05 S600 Fase 5 mm von Durchmesser 40 auf 50
N140 G700 X70 Plandrehbewegung auf Durchmesser 70
N130 G0 Z100 Abheben
N140 G700 X40 I1=1 S1200 Rückstellung auf Durchmesser 40 und abkuppeln
Plansvarvhuvuden
Plansvarvhuvudet kan efter byte i spindeln användas som ursvarvningshuvud. Till följd av den
indexeringsfunktion som finns i maskinen fixeras låsringen och samtidigt släpps spärren mellan
låsringen och plansvarvhuvudet. Om spindeln roterar sker vid en mekanisk drift på exempelvis 0,1
mm/U en planskjutande rörelse. Utjämningsvägen bestäms av spindelns varvtal. Tack vare en
synkroniserad rörelse av spindeln och verktygsaxeln (Z) är det möjligt att vända konen och faserna.
Återställningen sker genom att låta spindeln gå moturs.
Cykelprocess
1 Ställ in plansvarvhuvudets inställningsradie och mata in i verktygsminnet.
2 Byt ut plansvarvhuvudet i spindeln (kontrollera fastsättningsvinkeln första gången).
3 Kontrollera utför eventuellt orientering och indexering.
4 Spindeln roterar och utför på så sätt en plansvarvbearbetning.
5 Vinkelpositioner med en faktor av 5 grader närmas av verktyget.
6 Inställningsradien och orienteringsvinkeln skrivs automatiskt in i verktygsminnet.
4-10-2002 MillPlus IT V510 389

G730 KOLVFRÄSNING
28.5 G730 Kolvfräsning
Definiering av en kolvfräscykel i en enda programrad.
B1= 1:a sidolängd i huvudaxeln (med riktningstecken)
B2= 2:a sidolängd i biaxeln (med riktningstecken)
L Bearbetningshöjd (>0)
C2= Procentuell skärbredd: maximal procentsats för verktygets diameter som skall användas som
skärbredd vid varje passering. Den totala bredden delas in i lika stora snitt. Det sista snittet
går 10% från fräsdiametern över materialkanten.
C3= Radiellt säkerhetsavstånd
I1= Metod:
I1=1 Meander.
I1=2 Meander och tvärgående rörelse utan material.
I1=3 Bearbetning i samma riktning. I riktning av B1= och B2= bestäms om fräsningen sker
med medrotation eller motrotation.
Förklaringen av de ytterligare adresserna står i inledningen till bearbetningscyklerna.
Grundinställningar
L1=1, L2=0, L3=0, C1=L-L3, C2=67%, C3=5, I1=1
Cykelprocess
Metod: Meander
1 Rörelsen i snabbgång vid säkerhetsavstånd 1 över arbetsstyckets yta. Startpunkten är
verktygsradien plus det radiella säkerhetsavståndet (C3=) förutom den programmerade
positionen.
2 Idykning i snabbgång (F2=) med positioneringsdjup (C1=) vid nästa djup.
3 Sedan fräser verktyget en skåra i huvudaxeln. Slutpunkten för denna rörelse ligger med
skärbredden (C2= högst 50% från fräsradien) i materialet. Vid det sista skäret färdas
verktyget vid det radiella säkerhetsavståndet utanför materialet.
4 Verktyget färdas med matning av fräsen tvärs emot startpunkten för nästa linje. Vid det sista
snittet färdas det vid 10% av fräsradien utanför materialet.
5 Upprepa linjefräsning 3 till 4 tills den inmatade ytan har bearbetats fullständigt.
6 Upprepa process 1 till 6 tills djupet (L) har uppnåtts.
7 Vid slutet av en rörelse i snabbgång vid säkerhetsavstånd 1 plus 2 (L1= plus L2=)
Metod: Meander och tvärgående rörelse utan material.
Vid denna metod ligger slutpunkten för varje linje med det radiala säkerhetsavståndet utanför
materialet. Verktyget utför den tvärgående rörelsen i snabbgång.
390 Heidenhain 4-10-2002

Exempel
G730 KOLVFRÄSNING
Metod: samma fräsriktning.
Vid denna metod fräser verktyget varje linje i samma riktning (medrotation eller motrotation).
Slutpunkten för varje linje ligger på det radiella säkerhetsavståndet utanför materialet. Vid
slutet av en linje drar CNC-verktyget tillbaka med säkerhetsavstånd 1 (L1=). Dessutom färdas
verktyget tillbaka i snabbgång i huvudaxeln och utför sedan den tvärgående rörelsen.
Programexempel
Förklaring
N55 T1 M6
Byt ut verktyget
N60 S500 M3
Koppla på spindeln
N65 G730 I1=2 B1=100 B2=80 L10
L1=5 C1=3 C2=73 C3=1 F100 Definiera linjefräscykeln
N70 G79 X-50 Y-50 Z0
Utför linjefräscykeln
4-10-2002 MillPlus IT V510 391

G771 BEARBETNING PÅ EN LINJE
28.6 G771 Bearbetning på en linje
Utförande av en bearbetningscykel vid punkter som befinner sig på oförändrat avstånd i linje.
Grundinställningar
A1=0
EASYoperate DIN/ISO
G771 är endast tillgänglig i EASYoperate.
Cykelprocess
1. Rörelse i snabbgång till positionen.
2. Den i förväg definierade bearbetningscykeln utförs på denna plats.
3. Efter utförandet går verktyget till nästa position.
4. Upprepa process (2-3) tills alla positioner (K1=) har bearbetats.
Exempel
Programexempel
N60 T1 M6
N65 S500 M3
N70 G781 L-30 F100 F5=6000
N75 G771 X50 Y20 Z0 B1=40 K1=4
Förklaring
Byt ut verktyget
Koppla på spindeln
Definiera linjefräscykeln
Utför borrcykeln vid 4 punkter
392 Heidenhain 4-10-2002

G772 BEARBETNING I REKTANGEL
28.7 G772 Bearbetning i rektangel
Utförande av en bearbetningscykel vid punkter som befinner sig på oförändrade avstånd i en
rektangel.
Grundinställningar
A1=0, A2=90
EASYoperate DIN/ISO
G772 är endast tillgänglig i EASYoperate.
Cykelprocess
1. Rörelse i snabbgång till positionen.
2. Den i förväg definierade bearbetningscykeln utförs på denna plats.
3. Efter utförandet går verktyget till nästa position. Rektangelns riktning bestäms med hjälp av vinkel
A1=.
4. Upprepa processen (2-3) tills alla positioner (K1=, K2=) har bearbetats.
Exempel
Programexempel
Förklaring
N60 T1 M6
Byt ut verktyget
N65 S500 M3
Koppla på spindeln
N70 G781 L-30 F100 F5=6000 Definiera linjefräscykeln
N75 G772 X50 Y20 Z0 B1=40 K1=4
B2=30 K2=3 Utför borrcykeln vid rektangeln med 10 punkter
4-10-2002 MillPlus IT V510 393

G773 BEARBETNING I MÖNSTER
28.8 G773 Bearbetning i mönster
Utförande av en bearbetningscykel vid punkter som befinner sig på oförändrade avstånd i ett mönster.
Grundinställningar
A1=0, A2=90
EASYoperate DIN/ISO
G773 är endast tillgänglig i EASYoperate.
Cykelprocess
1. Rörelse i snabbgång till positionen.
2. Den i förväg definierade bearbetningscykeln utförs på denna plats.
3. Efter utförandet går verktyget till nästa position. Verktyget färdas mot positionerna i sicksack i
startriktningen, som bestäms med hjälp av vinkel A1=.
4. Upprepa processen (2-3) tills alla positioner (K1=, K2=) har bearbetats.
Exempel
Programexempel
Förklaring
N60 T1 M6 Byt verktyg 1
N65 S500 M3
Koppla på spindeln
N70 G781 L-30 F100 F5=6000 Definiera linjefräscykeln
N75 G773 X50 Y20 Z0 B1=40 K1=4
B2=30 K2=3 Utför borrcykeln vid mönstret med 10 punkter
394 Heidenhain 4-10-2002

G777 BEARBETNING I EN KRETS
28.9 G777 Bearbetning i en krets
Utförande av en bearbetningscykel vid punkter som befinner sig på oförändrade avstånd i en
halvcirkel eller fullständig cirkel.
Grundinställningar
A1=0, A2=360
EASYoperate DIN/ISO
G777 är endast tillgänglig i EASYoperate.
Rekommendationer
Riktning:
Om A1= är större än A2= görs hålen medurs.
Om A1= är mindre eller lika med A2= görs hålen moturs.
Cykelprocess
1. Rörelse i snabbgång till positionen.
2. Den i förväg definierade bearbetningscykeln utförs på denna plats.
3. Efter utförandet går verktyget till nästa position. Positionernas riktning bestäms av A1= och A2=.
4. Upprepa process (2-3) tills alla positioner (K1=) har bearbetats.
4-10-2002 MillPlus IT V510 395

G777 BEARBETNING I EN KRETS
Exempel
Exempel 1:
Cykel för en fullständig cirkel
Programexempel
N60 T1 M6
N65 S500 M3
N70 G781 L-30 F100 F5=6000
N75 G777 X50 Y20 Z0 R=25 K1=6
A1=0 A2=300
Eller
N75 G777 X50 Y20 Z0 R=25 K1=7
A1=0 A2=360
Förklaring
Byt ut verktyget
Koppla på spindeln
Definiera linjefräscykeln
Utför borrcykeln på en krets med 6 punkter
K1=6 Antal hål =6
A1=0 Startvinkel = 0 grader
A2=300 Slutvinkel =300 grader
Utför borrcykeln på en krets med 6 punkter
K1=7 Antal inmatade hål =7
Antal bearbetade hål =6
A1=0 Startvinkel = 0 grader
A2=360 Slutvinkel =300 grader
Kommentar: I detta fall borrades 6 hål i stället för det inmatade antalet som är 7. Det första och
det sista hålet i cykeln är på samma position. Om en bearbetning skall utföras ännu en
gång på samma position som tidigare kommer denna bearbetning inte att utföras den andra
gången.
Exempel 2
Borrarnas riktning på en halvcirkel
A1 = 180 A1 = -180
A1 – A2 > 0 CW A1 – A2 < 0 CCW
Programexempel
N50 G81 Y1 Z-10 F100 S1000 M3
N60 G77 X0 Y0 Z0 R25
A1=180 A2=30 J4
N70 G77 X0 Y0 Z0 R25
A1=-180 A2=30 J4
Förklaring
Definiera cykeln
Upprepa cykeln fyra gånger på halvcirkeln; börja vid 180
grader, sluta vid 30 grader medurs (CW).
Upprepa cykeln fyra gånger på halvcirkeln; börja vid 180
grader, sluta vid 30 grader moturs (CCW).
396 Heidenhain 4-10-2002

G779 BEARBETNING PÅ EN PLATS
28.10 G779 Bearbetning på en plats
Utförande av en bearbetningscykel på en plats.
EASYoperate DIN/ISO
G779 är endast tillgänglig i EASYoperate.
Cykelprocess
1. Rörelse i snabbgång till positionen.
2. Den i förväg definierade bearbetningscykeln utförs på denna plats.
Exempel
Programexempel
N60 T1 M6
N65 S500 M3
N70 G781 L-30 F100 F5=6000
N75 G779 X50 Y20 Z0
Förklaring
Byt ut verktyget
Koppla på spindeln
Definiera linjefräscykeln
Utför borrcykeln vid punkten
4-10-2002 MillPlus IT V510 397

G781 BORRA / CENTRERA
28.11 G781 Borra / Centrera
Definiering av en enkel borr- eller centreringscykel med eventuella spånbrott i en enda programrad.
Grundinställningar
L1=1, L2=0, C1=L, D3=0
EASYoperate DIN/ISO
I EASYoperate är inte adresserna D3=, F och S tillgängliga.
Cykelprocess
1. Rörelser i snabbgång på säkerhetsavstånd 1 (L1=).
2. Borrning med borrframmatning med positioneringsdjup (C1=) eller djup (L).
3. Tillbakagång i snabbgång (F5=) med 0,2 mm.
4. Upprepa procedur (2-3) tills borrdjupet (L) har uppnåtts.
5. Uppehållstid vid borrningens botten (D3=) för friskärning.
6. Tillbakagång i snabbgång (F5=) till säkerhetsavstånd 1 (L1=) och tillbaka i snabbgång till
säkerhetsavstånd 2 (L2=).
Exempel
Programexempel
Förklaring
N60 T1 M6
Byt ut verktyget
N65 S500 M3
Koppla på spindeln
N70 G781 L30 F100 F5=6000
Definiera borrcykeln
N75 G79 X50 Y20 Z0 Utför borrcykeln vid punkt 1
N76 G79 X50 Y80 Z0 Utför borrcykeln vid punkt 2
398 Heidenhain 4-10-2002

G782 DJUP HÅLBORRNINGSCYKEL
28.12 G782 Djup hålborrningscykel
Definiering av en djup hålborrningscykel med avtagande positioneringsdjup för spånbrott och
regelbunden flisning i en enda programrad.
Om positioneringsdjupet (C1=) inte har programmerats eller om C1= är större eller lika med djupet
(L) är adresserna C2=, C3=, C5=, C6=, C7= och K1= utan betydelse.
Om antalet steg till tillbakagång (K1=) inte har programmerats eller om K1=1 har adresserna C6=
och C7= ingen betydelse.
Med snittuppdelning för spånbrott och eller flisning.
C2= Värden som positioneringsdjupet förminskas med efter varje positionering. (C1 = C1 - n *
C2). Positioneringsdjupet (C1=) förblir alltid större eller lika med det minimala
positioneringsdjupet (C3=).
C5= Tillbakagångsavstånd vid spånbrott (inkrementellt): den längd som verktyget återgår med vid
spånbrott.
Flisning efter flera snitt:
K1= Antalet positioneringsrörelser (C1=) innan verktyget färdas ur borrningen för att avlägsna
spån. För spånbrott utan att avlägsna spånen dras verktyget alltid tillbaka till
tillbakagångsvärdet (C5=). Om K1=0 eller inte har programmerats, avlägsnas spånen efter
varje skär.
C6= Säkerhetsavstånd för snabbgångspositionering, när verktyget har dragits tillbaka ur borrhålet
och åter färdas vid det aktuella positioneringsdjupet. Detta värde gäller vid den första
positionen.
C7= Säkerhetsavstånd för snabbgångspositionering när verktyget har dragits tillbaka ur borrhålet
och åter färdas vid det aktuella positioneringsdjupet. Detta värde gäller vid den sista
positionen.
Om värdena C6= och C7= är olika ändras säkerhetsavståndet mellan den första och sista
positioneringen lika mycket.
Förklaringen av de ytterligare adresserna står i inledningen till bearbetningscyklerna.
Grundinställningar
L1=1, L2=0, C1=L, C2=0, C3=C2, C5=0.1, C6=0.5, C7=0.5, K1=1, D3=0
EASYoperate DIN/ISO
I EASYoperate är adresserna C5=, C6=, C7=, K1=, D3=, F och S inte tillgängliga.
4-10-2002 MillPlus IT V510 399

G782 DJUP HÅLBORRNINGSCYKEL
Rekommendationer och tillämpning
Regler för snittuppdelning.
1. Skärdjupet begränsas alltid av borrdjupet (L).
2. Om C3 har programmerats kan den första borrskåran minskas vid 2 skåror.
3. Varje skåra är mindre eller lika stor som föregående skåra.
4. Vid fler än 2 skåror och en restskåra görs de båda skårorna som två lika stora skåror. På så
sätt förhindras att den sista skåran blir mycket liten.
Exempel skärfördelning.
Programmering Borrskåror Rekommendationer eller föreskrifter.
Ett eller två borrsteg:
G782 L10 C1=15 10 Regel 1.
G782 L10 C1=9 9 1
G782 L10 C1=9 C3=2 8 2 Regel 2.
G782 L10 C1=7 C3=6 5 5 Regel 2 und 3.
Fler än 2 borrsteg.
G782 L25 C1=7 7 7 5.5 5.5 Regel 4.
G782 L25 C1=7 C2=2 7 5 3 2 2 2 2 2
G782 L24 C1=7 C2=2 7 5 3 2 2 2 1.5 1.5 Regel 4.
G782 L29 C1=7 C2=2 C3=3 7 5 3 3 3 3 2.5 2.5 Regel 4.
Cykelprocess
1 Rörelser i snabbgång vid säkerhetsavstånd 1 (L1).
2 Borra med borrframmatning med positioneringsdjup (C1=).
3 Vid spånbrott: rörelser tillbaka med tillbakagångsvärdet (C5=).
Vid flisning: tillbakagång i snabbgång (F5=) uppåt und därefter idykning med snabbgång igen
(F2=) till säkerhetsavståndet (C6= över till C7= under).
4 Därefter minskas positioneringsdjupet (C1=) med minskningsvärde (C2=). Det minimala
positioneringsdjupet är lika med C3=.
5 Upprepa process (2-4) tills borrdjupet (L) har nåtts.
6 Uppehållstid vid borrningens botten (D3=) för friskärning.
7 Tillbakagång i snabbgång (F5=) till säkerhetsavstånd 1 (L1=) och tillbaka i snabbgång till
säkerhetsavstånd 2 (L2=).
Bearbetningsprocess
Inmatning: C1=..., K1=storlek Inmatning: C1=..., K1=3
400 Heidenhain 4-10-2002

G782 DJUP HÅLBORRNINGSCYKEL
Exempel
Programexempel
Förklaring
N5 T1 M6
Byt ut verktyget
N10 S500 M3
Koppla på spindeln
N15 G782 L150 L1=4 C1=20 C2=3
C3=6 Definiera djuphålsfräscykeln
N20 G79 X50 Y50 Z0
Utför djupborrningscykel
4-10-2002 MillPlus IT V510 401

G783 DJUPBORRA MED TILL. SPÅNBROTT
28.13 G783 Djupborra med till. spånbrott
Definiering av en djuphålsborrcykel med avtagande positioneringsdjup för flisning och fast
spånbrottsavstånd i en enda programrad.
Om positioneringsdjupet (C1=) inte är programmerat eller om C1= är större eller lika stor som
djupet (L) har adresserna C2=, C3=, C4=, C5=, C6= och C7= ingen betydelse.
Om borrdjupet till spånbrottet (C4=) inte har programmerats eller om C4= är större eller lika stor
som positioneringsdjupet (C1=) har adresserna C6= och C7= ingen betydelse.
C4= Position efter ett spånbrott genomförs. Inget spånbrott om C4>C1 eller inte har
programmerats.
C6= Säkerhetsavståndet för snabbgångspositionering om verktyget efter en tillbakagång ur
borrhålet åter färdas vid det aktuella positioneringsdjupet. Detta värde gäller vid den första
positionen.
C7= Säkerhetsavståndet för snabbgångspositionering om verktyget efter tillbakagången ur
borrhålet åter färdas vid det aktuella positioneringsdjupet. Detta värde gäller vid den sista
positionen.
Om C6= inte är samma som C7= ändras säkerhetsavståndet mellan den första och sista
positionen lika mycket.
Förklaringen av de ytterligare adresserna står i inledningen till bearbetningscyklerna.
Grundinställningar
L1=1, L2=0, C1=L, C2=0, C3=C1, C4=C1, C5=0.1, C6=0.5, C7=C6, D3=0
Rekommendationer
Skärdjup:
Om fler än 2 skåror krävs, utförs båda skårorna lika långa. På så sätt förhindras att den sista skåran
blir mycket liten.
Cykelprocess
1 Rörelse i snabbgång vid säkerhetsavstånd 1.
2 Utan spånbrott (C4>=C1 eller C4 ej programmerad): borra med borrframmatning med
positioneringsdjupet (C1=).
Vid spånbrott (0 < C4 < C1): borra till djupet (C4=). Därefter tillbakagång med
tillbakagångsavståndet (C5=). Detta upprepas tills positioneringsdjupet (C1=) har nåtts.
3 Rörelse i snabbgång tillbakagång (F5=) uppåt och därefter åter idykning med snabbgång
(F2=) till säkerhetsavståndet (C6= över till C7= under).
4 Därefter minskas positioneringsdjupet (C1=) med minskningsvärdet (C2=). Det minimala
positioneringsdjupet är lika med C3=.
402 Heidenhain 4-10-2002

G783 DJUPBORRA MED TILL. SPÅNBROTT
5 Upprepa process (2-4) tills borrdjupet (L) har nåtts.
6 Uppehållstid vid borrningens botten (D3=) för friskärning.
7 Tillbakagång i snabbgång (F5=) till säkerhetsavstånd 1 (L1=) och tillbaka i snabbgång till
säkerhetsavstånd 2 (L2=).
Bearbetningsprocess
Inmatning: C1=.., C4=C1
Inmatning: C1=.., C4

G784 GÄNGSKÄRNING CYKEL
28.14 G784 Gängskärning cykel
Definiering av gängskärningscykel i en enda programrad.
L Djup (>0)
L1= Riktvärde: 4x gängstigning.
D3= Den tid i sekunder som verktyget uppehåller sig i borrhålets botten.
Grundinställningar
L1=1, L2=0, D3=0
EASYoperate DIN/ISO
G784 är endast tillgänglig i EASYoperate..
Rekommendationer och tillämpning:
Verktyget måste vara fastspänt i en längdstyrhylsa. Längdstyrhylsa kompenserar toleranserna för
frammatning och varvtal vid bearbetningen.
Vid cykelns slut återställs kylmedels- och spindeltillståndet, som det var innan cykeln.
Frammatningen blir beroende på det beräknade varvtalet. Vid gängskärning är varvtals-override aktiv.
Frammatnings-override är inte aktiv.
Vid hämtning av en G784-cykel med hjälp av G79 måste CNC ställas in till G94-drift (frammatning i
mm/min) och inte vid G95-drift (frammatning i mm/U).
Maskiner och CNC-enhet måste förberedas av maskintillverkaren för cykeln G784.
Cykelprocess
1. Rörelser i snabbgång vid säkerhetsavstånd 1(L1=).
2. Gängskärning med gängstigning (L3=) vid borrdjup (L).
3. Efter uppehållstiden (D3=) vänds spindelns rotationsriktning.
4. Verktygets tillbakagång vid gängskärning (L3=) sker till säkerhetsavstånd 1 (L1=) och i
snabbgång till säkerhetsavstånd 2 (L2=).
5. Vid slutet vänds spindelns rotationsriktning återigen.
404 Heidenhain 4-10-2002

G784 GÄNGSKÄRNING CYKEL
Exempel
Programexempel
Förklaring
N13 T3 M6 Byt ut verktyg 3
N14 S56 M3
Koppla på spindeln
N15 G784 L22 L1=9 L3=2.5
Definiering av gängskärningscykel
En längdstyrhylsa används
N20 G79 X50 Y50 Z0
Cykeln utförs på den programmerade positionen
4-10-2002 MillPlus IT V510 405

G785 RIVNING
28.15 G785 Rivning
Definiering av en rivningscykel i en enda programrad.
I1= 0: Tillbakagående rörelser med snabbmatning och stående spindel
1: Tillbakagående rörelser med frammatning och roterande spindel
F5= Snabbgång (I1=0) eller frammatning (I1=1) tillbakagång: verktygets hastighet vid
genomförande av en borrning vid mm/min.
Förklaringen av de ytterligare adresserna står i inledningen till bearbetningscyklerna.
Grundinställningar
L1=1, L2=0, I1=0, D3=0
EASYoperate DIN/ISO
I EASYoperate är inte adresserna D3=, F och S tillgängliga.
Cykelprocess
1 Rörelse i snabbgång vid säkerhetsavstånd 1(L1=).
2 Rivning med frammatning F till djupet (L).
3 Uppehållstid vid borrningens botten (D3=).
4 Tillbakagång i snabbgång (F5=) till säkerhetsavstånd 1 (L1=) och tillbaka i snabbgång till
säkerhetsavstånd 2 (L2=).
Exempel
Programexempel
N25 T4 M6
N30 S1000 M3
N35 G785 L29 D3=2 F100 F5=2000
N34 G79 X50 Y50 Z0
Förklaring
Byt ut verktyget
Koppla på spindeln
Definiering av rivningscykeln
Rivningscykeln utförs på den programmerade positionen
406 Heidenhain 4-10-2002

G786 GROVBEARB.
28.16 G786 Grovbearb.
Definiering av en ursvarvningscykel med möjlighet till frirörelse med orienterad spindel i en enda
programrad.
C1= Det avstånd som verktyget dras tillbaka från väggen vid frirörelse.
I1= 0: med stillastående spindel, tillbakagång utan frirörelse.
1: med roterande spindel, tillbakagång utan frirörelse.
2: med orientering av spindel (M19) och tillbakagång.
D
Den vinkel (absolut) där verktyget är placerad innan frirörelse (endast vid I1=2).
Frirörelseriktningen vid G17/G18 är –X och vid G19 är denna riktning –Y.
F5= Snabbgång (I1=0 eller I1=2) eller frammatning (I1=1) tillbakagång: verktygets hastighet vid
urdragning ur borrhålet i mm/min.
Förklaringen av de ytterligare adresserna står i inledningen till bearbetningscyklerna.
Grundinställningar
L1=1, L2=0, C1=0.2, D=0, D3=0, I1=0, F5=snabbgång (I1=0 eller I1=2) eller F5=F (I1=1)
Rekommendationer och tillämpning
Vid cykelns ände aktiveras det spindeltillstånd som var aktivt innan cykeln.
Kollisionsrisk!
Verktygsspetsen skall vara riktad (MDI) så att den visas på den positiva huvudaxeln. Den vinkel som
anges skall matas in som orienteringsvinkel (D) så att verktyget förs iväg från borrkanten i den
negativa huvudaxelriktningen. Frirörelseriktningen vid G17/G18 är –X och vid G19 är denna riktning –
Y.
Cykelprocess
1 Rörelse i snabbgång vid säkerhetsavstånd 1(L1=).
2 Ursvarvningsbearbetning med borrframmatning (F) till djup (L).
3 Uppehållstid (D3=) vid borrhålets botten med roterande spindel för frislipning.
4 Vid I1=2 sker en spindelorientering (D=) och en tillbakagångsrörelse i den negativa huvudaxelns
riktning till tillbakagångsavståndet (C1=).
5 Rörelser i snabbgång (F5=) till säkerhetsavstånd 1 (L1=) och i snabbgång till säkerhetsavstånd 2
(L2=).
4-10-2002 MillPlus IT V510 407

G786 GROVBEARB.
Exempel
Programexempel
N45 T5 M6
N50 S500 M3
N55 G786 L27 L1=4 L2=10 D3=1
F100
N60 G79 X50 Y50 Z0
Förklaring
Byt ut verktyget
Koppla på spindeln
Definiera ursvarvningscykel
Cykeln utförs på den programmerade positionen
408 Heidenhain 4-10-2002

G787 FICKFRÄSNING
28.17 G787 Fickfräsning
Definiering av en fickfräsningscykel för grovbearbetning av rektangulära fickor i en enda programrad.
Denna cykel möjliggör sned idykning och fräser i en spiralformig, kontinuerlig bana.
B1= Fickans längd i huvudaxeln.
B2= Fickans bredd i biaxeln.
C2= Procentsats för verktygets diameter som skall användas som skärbredd vid varje passering.
Den totala bredden delas in i lika stora skåror.
R Radie för fickans hörn. För radie R=0 är rundningens radie lika med verktygsradien.
R1= Procentsats för verktygsskäret som skall användas vid lutande idykning (>0).
A3= Den vinkel (0..90°) som verktyget dyker ned med i arbetsstycket. Idykningsvinkeln anpassas
så att verktyget alltid dyker ned med ett helt antal rektangulära rörelser. Endast vid 90° dyker
verktyget ned lodrätt.
Förklaringen av de ytterligare adresserna står i inledningen till bearbetningscyklerna.
Grundinställningar
L1=1, L2=0, L3=0, B3=0, C1=L, C2=67%, R= verktygsradie, R1=80%, A3=90, I1=1, F2=0.5*F vid
lodrät idykning och F2=F vid sned idykning.
Rekommendationer och tillämpning
B1= och B2= måste vara större än 2*(verktygsradie + finbearbetningsmått-sida B3).
För finbearbetning måste måtten L3 och B3 matas in.
Cykelprocess
1 Rörelse i snabbgång vid säkerhetsavstånd 1 (L1=) över fickans mitt.
2 Om idykningsvinkeln A3=90° färdas verktyget med frammatning (F2=) till det första
positioneringsdjupet (C1=).
Om idykningsvinkeln A3

G787 FICKFRÄSNING
Exempel
Programexempel
N10 T1 M6 (Fräser R8)
N20 S500 M3
N30 G787 B1=150 B2=80 L6 L1=1
A3=5 C1=3 C2=60 R20 I1=1
F200
N40 G79 X160 Y120 Z0
Förklaring
Byt ut verktyget
Koppla på spindeln
Definiering av fickcykel
Cykeln utförs på den programmerade positionen
410 Heidenhain 4-10-2002

G788 SPÅRFRÄSNING
28.18 G788 Spårfräsning
Definiering av en fickfräsningscykel för grovbearbetning och/eller finbearbetning av ett spår i en enda
programrad. Denna cykel möjliggör sned idykning.
B1= Spårets längd i huvudaxeln B2= Spårets bredd i biaxeln. Om spårbredden är lika stor som
verktygsdiametern sker endast grovbearbetning.
A3= Maximal vinkel (0..90°) som verktyget kan dyka ned i arbetsstycket. Endast vid 90° dyker
verktyget ned lodrätt.
I2= 0: Endast grovbearbetning.
1: Grovbearbetning och finbearbetning.
Förklaringen av de ytterligare adresserna står i inledningen till bearbetningscyklerna.
Grundinställningar
L1=1, L2=0, B3=0, C1=L, A3=90, I1=1, I2=0, F2=0.5*F vid lodrät idykning och F2=F vid sned
idykning.
Rekommendationer och tillämpning
- Vid grovbearbetning med sned idykning dyker verktyget ned i materialet i en pendlande
rörelse från spårände till spårände. Därför är det inte nödvändigt att förborra.
- Vid lodrät idykning, dyker verktyget alltid ned i spåränden på den negativa sidan. Förborrning
måste ske på denna plats.
- Fräsens diameter skall inte vara större än spårbredden och inte mindre än en tredjedel av
spårbredden.
- Välj en fräs med diameter som är mindre än halva spårlängden: annars kan CNC-enheten
inte dyka i pendlande.
- För finbearbetning måste måttet (B3=) matas in.
Cykelprocess
Grovbearbetning:
1. Rörelse i snabbgång vid säkerhetsavstånd 1 (L1=) och i mitten av den vänstra kretsen.
2. Om idykningsvinkeln A3=90° färdas verktyget med frammatning (F2=) till det första
positioneringsdjupet (C1=). Och därefter med frammatning F mot centrum av den högra
kretsen.
Om idykningsvinkeln A3

G788 SPÅRFRÄSNING
Exempel
5. Verktyget förs tangentialt i vänster eller höger krets, spåret vid kontur och finbearbetar den i
medrotation (I1=1).
6. Vid konturens slut färdas verktyget tangentialt ur konturen och botten mot mitten av spåret.
7. Vid slutet av en rörelse i snabbgång vid säkerhetsavstånd 1 plus 2 (L1= plus L2=).
Programexempel
Förklaring
N10 T1 M6 (Fräser R10)
Byt ut verktyget
N15 S500 M3
Koppla på spindeln
N20 G788 B1=150 B2=30 L6 L1=1
A3=5 C1=3 I1=1 I2=0 F200 Definiera spårfräscykeln, parallellt med X-axeln
N30 G79 X20 Y20 Z0
Cykeln utförs på den programmerade positionen
412 Heidenhain 4-10-2002

G789 FRÄSA KRETSFICKA
28.19 G789 Fräsa Kretsficka
Definierar en fickfräscykel för grovbearbetning av kretsformade fickor i en enda programrad. Denna
cykel möjliggör sned idykning och fräser en spiralformad kontinuerlig bana.
C2= Procentsats för verktygsdiametern som skall användas som skärbredd vid varje passering.
Den totala bredden delas in i lika stora skåror.
R1= Procentsats för verktygsdiametern som skall användas som skärbredd vid sned idykning (>0).
A3= Den vinkel (0..90°) som verktyget kan dyka ned med i arbetsstycket. Endast vid 90° dyker
verktyget ned lodrätt.
Förklaringen av de ytterligare adresserna står i inledningen till bearbetningscyklerna.
Grundinställningar
L1=1, L2=0, L3=0, B3=0, C1=L, C2=67%, R1=80%, A3=90, I1=1, F2=0.5*F vid lodrät idykning och
F2=F vid sned idykning.
Rekommendationer och tillämpning
R måste vara större än 2*(verktygets radie + finslipningsmått sida B3=).
För finbearbetning måste måtten L3 och B3 vara inmatade.
Cykelprocess
1. Rörelse i snabbgång vid säkerhetsavstånd 1 (L1=) över fickans mitt.
2. Om idykningsvinkeln A3=90° förs verktyget till det första positioneringsdjupet (C1=) i
snabbgång (F2=) .
Om idykningsvinkeln A3

G789 FRÄSA KRETSFICKA
Exempel
Programexempel
Förklaring
N10 T1 M6 (Fräser R8)
Byt ut verktyget
N20 S500 M3
Koppla på spindeln
N30 G789 R40 L=6 L1=1 A3=5 C1=3
C2=65 I1=1 F200 Definiering av fickcykel
N40 G79 X160 Y120 Z0
Cykeln utförs på den programmerade positionen
414 Heidenhain 4-10-2002

G790 SÄNKA BARÅT
28.20 G790 Sänka baråt
Definiering av en tillbakagående sänkcykel i en enda programrad.
Cykeln arbetar endast med tillbakagående borrstänger för att framställa sänkningar vid arbetsstyckets
underkant.
L3= Arbetsstyckets tjocklek
C1= Borrstängernas excentermått (hämtas ur databladet för verktyget)
C2= Avståndet borrstångens underkant – huvudskär (hämtas ur databladet för verktyget)
D Den vinkel (absolut) som verktyget befinner sig i innan idykningen och innan utdragningen ur
borrningen. Frirörelseriktningen vid G17/G18 är –X och vid G19 är denna riktning –Y.
Förklaringen av de ytterligare adresserna står i inledningen till bearbetningscyklerna.
Grundinställningar
L1=1, L2=0, C2=0, D=0, D3=0.2, F5=snabbgång
Rekommendationer och tillämpning
Verktygslängden skall matas in på ett sådant sätt att borrstångens skär mäts upp.
CNC tar hänsyn till skärhöjden (C2=) vid beräkning av startpunkten.
Vid cykelns slut aktiveras det spindeltillstånd som var aktivt innan cykeln påbörjades.
Kollisionsrisk!
Verktygsspetsen skall vara riktad på ett sådant sätt (MDI) att den pekar i samma riktning som den
positiva huvudaxeln. Den vinkel som anges skall matas in som orienteringsvinkel (D) så att verktyget
förs iväg från borrkanten i samma riktning som den negativa huvudaxeln. Frirörelseriktningen vid
G17/G18 är –X och vid G19 är denna riktning –Y.
Cykelprocess
1 Rörelser i snabbgång vid säkerhetsavstånd 1 (L1=).
2 Spindelorientering vid D-positionen och förskjutning av verktyget med excentermått (C1=).
3 Idykning med snabb tillbakagång (F5=) i den förborrade borrningen, tills snittet är vid
säkerhetsavstånd 1 (L1=) under verktygets underkant.
4 Rörelse mot borrmitten, starta spindel och kylmedel och bearbeta frammatningen sänkning till
det djup som anges.
5 Vid borrhålets djup uppehålls verktyget med spindeln igång till friskärning.
6 Därefter förs verktyget åter ur borrhålet, gör en spindelorientering och flyttar sig återigen med
excentermåttet (C1=).
7 Vid slutet av en rörelse med tillbakagång i snabbgång (F5=) till säkerhetsavstånd 1 (L1=) och
vid snabbgång till säkerhetsavstånd 2 (L2=).
4-10-2002 MillPlus IT V510 415

G790 SÄNKA BARÅT
Exempel
Programexempel
N60 T1 M6
N65 S500 M3
N70 G790 L3=30 L8 L1=1 C1=3 C2=4
F100
N75 G79 X30 Y40 Z0
Förklaring
Byt ut verktyget
(Verktygsradie R10, excentermått C1=3, skärhöjd C2=4,
Vinkel för spindelorientering D0)
Koppla på spindeln
Definiering av cykel sänka bakåt
Utför fast cykel på platsen
416 Heidenhain 4-10-2002

G794 GEWINDEBOHREN INTERPOLIEREND
28.21 G794 Gewindebohren interpolierend
Definiering av en gängskärningscykel med interpolation i en enda programrad.
Grundinställningar
L1=1, L2=0
EASYoperate DIN/ISO
G794 är endast tillgänglig i EASYoperate.
Rekommendationer och tillämpning:
Vid cykelns slut aktiveras de kylmedels- och spindeltillstånd som var aktiva innan cykeln påbörjades.
Frammatningen beräknas beroende på varvtalet. Under gängskärningen är systemets varvtalsoverride
aktiv. Frammatnings-override är inte aktiv.
Vid hämtning av en G794-cykel med hjälp av G79 måste CNC vara inställd på G94-drift
(frammatningen i mm/min).
Maskinkonstanterna vid interpolation av spindeln måste vara rätt inställda vid gängskärning.
Spindelns acceleration beräknas för varje drift med hjälp av MC2491, 2521, 2551, 2581 och MC2495,
2525, 2555, 2585. För en bra reglering skall MC4430 alltid vara aktiv.
Maskinen och CNC måste vara förberedda av maskintillverkaren för cykel G794.
Cykelprocess
1 Rörelserna i spindelaxeln i snabbgång vid säkerhetsavstånd (L1=) och där sker en
spindelorientering.
2 Gängskärning med gängstigning (L3=) vid borrdjup (L).
3 Därefter vänds spindelvarvtalet igen.
4 Verktyget dras tillbaka med spindelstigningen (L3=) till säkerhetsavstånd 1 (L1=) och i snabbgång
till säkerhetsavstånd 2 (L2=).
5 Här stannar spindeln.
4-10-2002 MillPlus IT V510 417

G794 GEWINDEBOHREN INTERPOLIEREND
Exempel
Programexempel
Förklaring
N13 T3 M6 Byt ut verktyg 3
N14 S56 M3
Koppla på spindeln
N15 G794 L22 L1=9 L3=2.5
Definiering av gängskärningscykeln
N20 G79 X50 Y50 Z0
Cykeln utförs på den programmerade positionen
418 Heidenhain 4-10-2002

G797 FINSLIPA FICKA
28.22 G797 Finslipa ficka
Definiering av en rektangulär fräscykel för finslipning av vägg och botten i en enda programrad.
Sidorna kan bearbetas i flera positioner. Denna cykel gör det möjligt att dyka in snett mot botten och
fräsa i en spiralformad kontinuerlig bana.
B1= Fickans längd i huvudaxeln
B2= Fickans bredd i biaxeln
C2= Procentsats för verktygets diameter som skall användas som skärbredd vid varje passering.
Den totala bredden delas in i lika stora skåror.
R Radie för fickans hörn. För radie R=0 är rundningsradien lika med verktygsradien.
R1= Verktygsradiens procentsats som används som helixradie vid idykning (>0).
A3= Den vinkel (0..90°) som verktyget kan dyka ned med i arbetsstycket. Idykningsvinkeln
anpassas så att verktyget alltid dyker ned med ett helt antal rektangulära rörelser. Endast vid
90° dyker verktyget ned lodrätt.
I2= 0: Finbearbetning av vägg och botten
1: Finbearbetning av endast vägg
Förklaringen av de ytterligare adresserna står i inledningen till bearbetningscyklerna.
Grundinställningar
L1=1, L2=0, L3=0, B3=1, C1=L, C2=67%, R= verktygsradien, 0, R1=80%, A3=90, I1=1, F2=0.5*F vid
lodrät idykning F2=F och vid sned idykning.
Rekommendationer och tillämpning
B1= eller B2=måste var större än 2*(verktygsradien + finbearbetningsmått sida B3=).
Cykelprocess
1 Rörelse i snabbgång vid säkerhetsavstånd 1 (L1=) över fickans mitt.
Finbearbetning botten:
2 Om idykningsvinkeln A3=90° färdas verktyget med borrframmatning (F2=) till djupet (L).
Om idykningsvinkeln A3

G797 FINSLIPA FICKA
Exempel
Finbearbetning sida:
5 Rörelse i snabbgång vid positioneringsdjupet (C1=).
6 Startpositionen är det första positioneringsdjupet och minst finbearbetningsmåttet (B3=) från
sidan. Verktyget färdas sedan in tangentialt, fräser konturen och förs sedan iväg tangentialt.
7 Upprepa steg (5-6) tills djupet (L) har nåtts.
8 Vid slutet av cykeln färdas verktyget i snabbgång vid säkerhetsavstånd 1 plus 2 (L1= plus
L2=) och därefter i mitten av fickan.
Programexempel
N10 T1 M6 (Fräser R8)
N20 S500 M3 F200
N30 G787 B1=150 B2=80 B3=1 L6
I1=1 L3=1 R20 A3=5 C2=65
C1=3
N40 G79 X160 Y120 Z0
A är sned idykning. Därefter kontinuerlig rörelse.
B är tangential tillbakagång.
C är tangential tillbakagång.
C är tangential ansatsrörelse för finbearbetning av sidan.
Förklaring
Byt ut verktyget
Koppla på spindeln
Definiering av grovbearbetning fickfräscykel
Utför grovbearbetningscykel vid den programmerade
positionen
N50 G797 B1=150 B2=80 B3=1 L6
L3=1 A3=5 C1=3 C2=60 R20 Definiering av finbearbetning av fickfräscykeln
N60 G79 X160 Y120 Z0
Utför finbearbetningscykel vid den programmerade
positionen
420 Heidenhain 4-10-2002

G798 FINSLIPA SPÅR
28.23 G798 Finslipa spår
Definiering av en spårfräscykel för finbearbetning i en enda programrad.
B1= Spårets längd i huvudaxeln
B2= Spårets bredd i biaxeln.
Förklaringen av de ytterligare adresserna står i inledningen till bearbetningscyklerna.
Grundinställningar
L1=1, L2=0, C1=L, I1=1
Rekommendationer och tillämpning:
Välj inte fräsdiametern större än spårbredden och inte mindre än en tredjedel av spårbredden.
Cykelprocess
1 Rörelser i snabbgång vid säkerhetsavstånd 1 (L1=) över mitten av spåret.
2 Från mitten av spåret förs verktyget tangentialt med konturen och finslipar i medrotation
(I1=1).
3 Vid konturens ände färdas verktyget tangentialt från konturen och botten undan mot mitten av
spåret.
4 I anslutning till detta färdas verktyget i snabbgång vid säkerhetsavstånd 1 plus 2 (L1= plus
L2=).
4-10-2002 MillPlus IT V510 421

G798 FINSLIPA SPÅR
Exempel
Programexempel
N10 T1 M6 (Fräser R8)
N15 S500 M3
N20 G788 B1=150 B2=20 B3=1 L6
L1=1 A3=10 C1=3 I1=1 I2=0
F100 F2=200
N30 G79 X20 Y20 Z0
B är tangential fram- och undanfärd. Därefter kontinuerlig rörelse
Förklaring
Byt ut verktyget
Koppla på spindeln
Definiera spårfräscykel grovbearbetning, parallellt med
X-axeln
Utför grovbearbetningscykel vid den programmerade
positionen
N40 G798 B1=150 B2=30 L6 L1=1
I1=1 F200 Definiera spårfräscykel finbearbetning, parallellt med X-
axeln
N50 G79 X20 Y20 Z0
Utför finbearbetningscykel vid den programmerade
positionen
422 Heidenhain 4-10-2002

G799 FINSLIPA KRETSFICKA
28.24 G799 Finslipa kretsficka
Definiering av en kretsfickcykel för finbearbetning av vägg och botten i en enda programrad. Sidorna
kan bearbetas i flera positioner. Denna cykel gör det möjligt att dyka ned snett till botten och fräsa i en
spiralformig kontinuerlig bana.
C2= Procentrad för verktygets diameter som skall användas som skärbredd vid varje passering.
Den totala bredden delas in i lika stora snitt.
R1= Procentsats för verktygsradien (>0).
A3= Den vinkel (0..90°) som verktyget kan dyka ned med i arbetsstycket. Endast vid 90° dyker
verktyget ned lodrätt.
I2= 0: Finbearbetning av vägg och botten
1: Finbearbetning av endast vägg
Förklaringen av de ytterligare adresserna står i inledningen till bearbetningscyklerna.
Grundinställningar
L1=1, L2=0, L3=1, B3=1, C1=L, C2=67%, R1=80%, A3=90, I1=1, I2=0, F2=0.5*F vid lodrät idykning
och F2=F vid sned idykning.
Rekommendationer och tillämpning:
Fickans minsta storlek (R) är 2*(verktygsradien + finbearbetningsmått sida (B3=)).
Cykelprocess
Finbearbetning av botten:
1. Färdas i snabbgång mot fickans mitt och förblir vid säkerhetsavstånd (L1=) över
arbetsstycket.
2. Om idykningsvinkeln A3=90° färdas verktyget med frammatningen (F2=) till djupet (L).
Om idykningsvinkeln A3

G799 FINSLIPA KRETSFICKA
Exempel
A står snett gentemot djupet. Därefter kontinuerlig rörelse över botten
B är tangential tillbakagång.
C är tangential ansatsrörelse för finbearbetning av sidan.
C är tangential tillbakagång.
Programexempel
N10 T1 M6 (Fräser R8)
N20 S500 M3
N30 G789 R40 L6 B3=1 I1=1 L1=1.
L3=1 A3=5 C2=65 C1=3 F200
N40 G79 X160 Y120 Z0
Förklaring
Byt ut verktyget
Koppla på spindeln
Definiera grovbearbetning kretsfickcykel
Utför grovbearbetningscykel vid den programmerade
positionen
N50 G799 R40 B3=1 L6 L1=1 L3=1
A3=5 C1=3 C2=65 I1=1 F200 Definiera finbearbetning av fickfräscykeln
N60 G79 X160 Y120 Z0
Utför finbearbetningscykel vid den programmerade
positionen
424 Heidenhain 4-10-2002

INLEDNING
29. Svarvdrift
29.1 Inledning
Svarvdriften har utvecklats för maskiner med en C-axel som kan vridas i det oändliga. På detta sätt
kan även svarvarbeten utföras på fräsmaskiner.
C-axeln kan kopplas om till svarvdrift. C-axeln programmeras då som svarvspindel via S1= och M1=.
Svarvverktygen sätts in i frässpindeln och kläms fast i önskad orientering.
I specialfall kan frässpindeln programmeras parallellt med svarvspindeln via S och M. En andra
frässpindel är inte möjlig i maskiner med svarvdrift.
Tips och användning
TILLGÄNGLIGHET
Maskinen och CNC måste ha preparerats för svarvdrift av maskintillverkaren. Om alla G-
funktioner som beskrivs här inte finns tillgängliga på din maskin, se vidare i maskinens
handbok.
GRAFIK
Grafiken framställs inte rotationssymetriskt.
DISPLAY
När G36 är aktiv växlar visningen av C-axeln position för inmatning av S1=.
Bearbetningsstatusen har utökas med G36/G37.
Spindeleffektdisplayen visar effekten för den andra spindeln, även om båda spindlarna är
aktiva.
REFERENSPUNKT
När controllern startas står den alltid i fräsdrift G37. C-axeln kan endast kopplas om till
svarvdrift efter att referenspunkten körts.
NOLLPUNKT
I svarvdrift bör arbetsstyckets nollpunkt i X ligga på S1-axelns rotationsmitt. Vi
rekommenderar att även arbetsstyckets nollpunkt i Y läggs på S1-axelns rotationsmitt.
SPINDEL-OVERRIDE
Spindel-overriden är i svarvdrift (G36) aktiv för båda spindlar.
4-10-2002 MillPlus IT V510 425

MASKINKONSTANTER
29.2 Maskinkonstanter
Nya maskinkonstanter
Maskinkonstanter
MC 268
MC 314
MC 450
MC 451
MC 452
MC 453
MC2600 - MC2799,
MC4500 - MC4599
Beskrivning
Andra spindeln (0=nej, 1=ja)
Svarvdrift (0=av, 1=på)
Aktiverar:
- G-funktionerna G36 och G37
- Rotationscyklerna
- Maskinkonstanterna MC2600 - MC27xx, MC45xx
Balansering: Mätaxel (1=X, 2=Y, 3=Z)
Denna MC fastställer på vilken axel svarvbordet är uppbyggt. I denna axel
görs den bästa mätningen av obalans. Normalt 2 = Y-axel.
MC:n används i cyklerna ’Obalans-kalibrering’ (installation), G691
’Registrering av obalans’ och G692 ’Kontroll av obalans’.
Balansering: maximalt utslag [µm]
Denna MC fastställer vilket utslag i mätaxeln som fortfarande är tillåtet.
Mätningarna avbryts om det mätta utslaget vid ett bestämt varvtal blir större
än MC451. Normalt 5 [m].
MC:n används i cyklerna ’Obalans-kalibrering’ (installation), G691
’Registrering av obalans’ och G692 ’Kontroll av obalans’. Den kan läggas
över i cyklerna G691 och G692 med C1-parametern.
Balansering: Startradialposition [µm]
Denna MC fastställer på vilken radialposition (avstånd från mittpunkten) av
svarvbordet (S1-axel) en ’massa’ vanligen monteras för att kompensera
obalansen.
MC:n används i cykel G691 ’Registrering av obalans’.
Balansering: Svarvbord-förskjutning [mGrad]
Denna MC fastställer förskjutningen mellan svarvbordets 0-position och
platsen (dörren) där användaren monterar ’massan’ för att kompensera
(och kalibrera) obalansen.
MC:n används i cyklerna ’Obalans-kalibrering’ (installation), G691
’Registrering av obalans’.
Andra spindeln
426 Heidenhain 4-10-2002

29.3 G36/G37 Koppla på / avsluta svarvdrift
G36/G37 KOPPLA PÅ / AVSLUTA SVARVDRIFT
G36 Kopplar om maskinen från fräsdrift med C-axeln till svarvdrift med svarvspindel S1.
G37 Avslutar svarvdrift. Kopplar om maskinen till fräsdrift.
Format
N... G36 eller N... G36
Parameter
ingen
Typ av funktion
modal
Tips och användning
G36
CNC kopplar C-axeln till svarvdrift.
Den roterande axeln i svarvdrift programmeras som andra spindel med hjälp av S1= och
M1=. C-parametern kan inte längre programmeras.
På bildskärmen kopplas visningen av C (börvärde och ärvärde) om till S1. Vid stående
svarvspindel anges positionen vid S1 (0-359.999 grader).
G95, tillordnad vid den andra spindeln, blir aktiv.
Alla G-funktioner kan programmeras, men alla G-funktioner är inte meningsfulla. Till exempel
fyller fickan i svarvdrift ingen funktion. C-parametern och vissa andra parametrar kan inte
längre programmeras i vissa G-funktioner.
En översikt över tillåtna G-funktioner finns i avsnitt 14
Effekten av G36 förblir aktiv tills den avaktiveras genom G37, uppstartning eller . G36 avaktiveras inte av M30 eller .
G37
CNC kopplar på C-axeln igen.
När svarvspindeln fortfarande roterar vid starten av G37 stoppas denna till att börja med.
På bildskärmen anges de roterande axlarnas position med ett värde mellan 0 och 359.999
grader.
G94 blir aktiv.
Effekten från G37 förblir aktiv tills den avaktiveras genom G36. G37 avaktiveras inte av M30
eller . Efter att enheten startat upp eller är G37
alltid aktiv.
Programexempel
N9000 (C-axeldrift)
N1 T.. M06
N2 G0 Y.. Z..
N3 G74 X1=1 Y1=1
N4 G54 I1
N5 G36
N6 G17 Y1=1 Z1=2
N7 G96 M1=3 S1=200
N8 G302 O7
N9 G..
N10 G37
N11 G..
N12 M30
Beskrivning
Byt svarvningsverktyg
Placera verktyget i läge
Vid snabbgång mot svarvbordets mitt
Nollpunkt på svarvbordets mitt X0, Y0
Starta svarvdrift:
Aktivera bearbetningsnivån
Skärhastighet och varvtal
Överlagra verktygsorientering
Svarvbearbetning
Avsluta svarvdrift
Fräsbearbetning
Programslut
4-10-2002 MillPlus IT V510 427

G17 PLAN FÖR SVARVDRIFT (G17 Y1=1 Z1=2)
29.4 G17 Plan för svarvdrift (G17 Y1=1 Z1=2)
I svarvdrift står maskinen på G17 eller G18. Härigenom bestäms riktningen på
verktygslängdkorrigeringen. (i G17 Z-riktning, i G18 Y-riktning).
I svarvdrift görs bearbetningarna på plan YZ. Hänsyn tas till dessa plan i rotationscyklerna. Det
speciella bearbetningsplanet antyds i G17 med Y1=1 (första huvudaxeln) och Z1=2 (andra huvudaxeln).
Z
Z
X
Y
X
Y
S1
S1
G17 Y1=1 Z1=2
G18 Y1=1 Z1=2
Vinkeln (positiv) och cirkelriktningen (CW) definieras från Y-axeln till Z-axeln.
Genom att koppla in svarvnivåerna beräknas verktygsradien R automatiskt som förskjutning:
- I G17 Y1=1 Z1=2 i riktning mot Y-axeln
- I G18 Y1=1 Z1=2 i riktning mot Z-axeln
Anmärkning:
Detta speciella plan måste efter svarvdriftens slut återställas genom att en ’normal’
G17 eller G18 utan adresser programmerats.
428 Heidenhain 4-10-2002

G33 GÄNGSKÄRNING
29.5 G33 Gängskärning
G33 är en gängskärningsrörelse och skär en gänga i ett snitt med frammatning och fast
gängstigning. Frammatningen bestäms av spindelns varvtal och gängstigningen.
Kännetecken:
• Gängskärning sker med öppen positionsregleringskrets.
• Möjliga gängtyper: cylindrisk och konisk
• Spindel- och matnings-override är inte verksamma vid G33
• Flera gängningsrörelser kan programmeras efter varandra (exempelvis sned införning och
utdragning)
• Gängskärningens startvinkel kan programmeras.
• Varvtalet (S1=) och svarvriktning (M1=) måste vara programmerade i förväg
• G33 meddelas till IPLC (WIX-thread-movement)
Anmärkning och tillämpning
TILLÄMPNING
G33-rörelsen börjar:
- när det aktuella och det programmerade spindelvarvtalet är lika (N är=N börvärde) och
- efter markören, och beräknad ingångsvinkel D
G33 utför en enkel gängskärningsrörelse från den aktuella positionen till den
programmerade punkten.
Det programmerade varvtalet (G97 S1=) och gängstigningen (J) avgör axelmatningen.
I slutet av rörelsen stannar G33 med exakt värde och blir G1 modalt aktiv.
Kommentar: - Om gängstigningen eller varvtalet inte har programmerats, sker ingen G33-
rörelse, utan förblir axeln stilla:
. Om gängstigningen J eller varvtalet S1= inte har programmerats följer ett
felmeddelande (P02/P26)
- Spindelns rotationsriktning M1=3 eller 4 påverkar inte rotationsriktningen
- Speed- och Feed override är inte aktiva under G33-rörelserna och kan ställas in till
100 %
4-10-2002 MillPlus IT V510 429

G33 GÄNGSKÄRNING
AVBROTT
Gängskärningsarbetet kan avbrytas med hjälp av:
- Frammatning stopp: Rörelsen stannar vid slutet av en av G33-rörelserna.
- Frammatning/spindel stopp: Rörelsen och spindeln stannar efter en av G33-rörelserna.
Kommentar:
Om fler G33-rörelser har programmerats efter varandra, stannar verktyget efter den
sista G33-rörelsen.
BEARBETNINGSNIVÅ
G33 kan endast genomföras inom en svarvbearbetningsnivå.
DRIFTSSÄTT
- I MDI-drift fungerar inte G33: felkod P77.
- I enkelradsdrift utförs flera G33-rörelser efter varandra.
TESTKÖRNING / GRAFIK
I grafik och testkörning utan MST genomförs G33 såsom G1.
PROGRAMEXEMPEL
Programexempel
N9000 (Gängskärning)
N1 T.. M06
N1 G0 Y.. Z..
N2 G36
N3 G17 Y1=1 Z1=2
N4 G97 M1=3 S1=100
N7 G0 Y.. Z..
N8 G0 Y..
N9 G33 J2 Z91=..
N10 G0 Y..
N11 G0 Z..
N7 G37
N6 M30
Beskrivning
Byt gängskärverktyg
Placera verktyget i läge
Starta svarvdrift:
Aktivera bearbetningsnivån
Varvtal och rotationsriktning
Fram till utgångsposition
Ställ in på skärdjup
Gängskärning till ändläget
Dra ut
Tillbaka till utgångspositionen
Starta fräsdrift
Programslut
430 Heidenhain 4-10-2002

29.6 Ligar/desligar funcionamento rotativo G36/G37
LIGAR/DESLIGAR FUNCIONAMENTO ROTATIVO G36/G37
CNC talar om hur den kommer att använda det programmerade varvtalet (S).
Denna funktion har utökats för svarvdrift.
Vid rotation måste spindeln och rundbordet programmeras.
Tips och användning
För rotation kommer dessutom programmering med S1= och M1= för rundbordet (andra spindeln).
I fräsdrift (G37): N... G95 F.. {S..} {M..}
I svarvdrift (G36): N... G95 F.. {S1=..} {M1=..}
S och M avser spindeln
S1= och M1= avser den andra spindeln
PRIORITET
Det aktiva spindelvarvtalet är antingen S eller S1=. När både S och S1= har programmerats
tas S1.
MAXIMALT VARVTAL
Värdet på det andra spindelvarvtalet (S1=) ligger mellan 0 och ”Varvtal max.
utgångsspänning’ (MC2691).
MASKINFUNKTION
Den andra spindelns maskinfunktioner:
M1=3 andra spindeln högergång
M1=4 andra spindeln vänstergång
M1=5 andra spindeln stopp
Placering av den andra spindeln (M1=19) är inte möjligt. Placeringen bör ske i fräsdrift.
Adresserna S1= och M1= kan dessutom programmeras i följande G-funktioner: G0, G1, G2,
G3, G94.
Funktionen G95 beräknar matningen i [mm/min (tum/min)] med hjälp av den programmerade
matningen i [mm/varv]. [tum/varv] och det aktiva spindelvarvtalet.
4-10-2002 MillPlus IT V510 431

G96/G97 KONSTANT SKÄRHASTIGHET
29.7 G96/G97 Konstant skärhastighet
G96
G97
Programmering av konstant skärhastighet.
Bortkoppling av konstant skärhastighet
Format
N... G96 F.. D.. {S..} {M..} {S1=..} {M1=..}
N... G97 F.. {S..} {M..} {S1=..} {M1=..}
Parameter
G96
S och M avser spindeln
S1= och M1= avser den andra spindeln (svarvbord)
G97
Typ av funktion
modal
Tips och användning
MAXIMALT VARVTAL (D)
Värdet på det andra spindelvarvtalet ligger mellan 0 och ”Varvtal max. utgångsspänning’
(MC2691).
MASKINFUNKTION
Den andra spindelns maskinfunktioner:
M1=3 andra spindeln högergång
M1=4 andra spindeln vänstergång
M1=5 andra spindeln stopp
Placering av den andra spindeln (M1=19) är inte möjligt. Placeringen bör ske i fräsdrift.
Funktionen G96 beräknar matningen i [mm/min (tum/min)] med hjälp av den programmerade
matningen i [mm/varv]. [tum/varv] och det aktiva spindelvarvtalet.
Det aktiva spindelvarvtalet är antingen S eller S1=. När både S och S1= har programmerats
tas S1.
432 Heidenhain 4-10-2002

29.8 Definiering av svarvverktygen i verktygstabellen
DEFINIERING AV SVARVVERKTYGEN I VERKTYGSTABELLEN
Verktygskorrigering och -orientering
Verktygsdimensionerna lagras som verktygslängd L, verktygsradie R och vektygshörnradie
C. Verktygsradiekorrigeringen avser hörnradie C och den därtill nödvändiga
verktygsorienteringen anges i adress O i verktygsminnet.
Verktygsminnet
Svarvverktygen kan sättas in på valfria platser i verktygsmagasinet. Med parameter Q3=
’Verktygstyp’ kännetecknas verktygets som svarvverktyg. Därmed spärras även spindeln.
Q3= 'Verktygstyp' = 8xx Svarvverktyg.
Q3 beaktas genom PLC. För ytterligare information, se vidare i maskinens handbok.
Z
Z
Y
Y
X
X
L
R
L
C
C
L
O1
R>0
O1
R

ÖVERLAGRING AV VERKTYGSDATA
29.9 Överlagring av verktygsdata
G302-funktionen bestämmer verktygsorienteringen under körningen. Verktygsparametern i
verktygsminnet ändras inte.
G17
G18
O
Definierar verktygsorienteringen som används under körningen.
Värdet ligger mellan 0 och 8.
Tips och användning
Anmärkningar:
När den aktiva verktygsorienteringen skrivs över kan även riktningen på R-förskjutningen
ändras.
I G18 ändras den aktiva verktygsorienteringen redan genom CNC. Se kapitel
’Verktygskorrigering’.
ANVÄNDNING
Funktion G302 bör användas om t ex huvudspindeln vrids 180 grader med M19 D90. Även
i detta fall speglas orienteringen mittemot ställningen med M19 D-90. Även när den vrids
’över mitten’ bör orienteringen speglas.
Anmärkning: I dessa fall bör även vridriktningen för den 2:a spindeln vändas.
BORTTAGNING
G302 kopplas åter igen bort genom G302 utan parameter, plansättning (G17, G18, G19),
verktygsbyte, M30 och .
434 Heidenhain 4-10-2002

TT130: MÄTNING SVARVNINGSVERKTYG
29.10 TT130: Mätning svarvningsverktyg
Denna cykel mäter svarvningsverktygens längd och radie. Endast verktyg i bearbetningsnivån G17
mäts.
Anmärkning och tillämpning
INMATNINGSPARAMETER
D
Verktygsspetsen måste alltid vara i rätt läge innan mätningen, det vill säga med
verktygsspetsen parallellt med axeln och lodrätt i mätutrustningens riktning. Samtidigt som
svarvningsverktyget beroende på bearbetningssättet kan stå i valfri position under
bearbetningen, avgör operatören om mätpositionen för verktyget (D) skall programmeras i
mätcykeln.
I1= Säkerhetsavstånd (I1=)
Säkerhetsavståndet i spindelaxelns riktning, måste vara så stort att kollision med
arbetsstycket eller fastspänningsanordningen är utesluten. Säkerhetsavståndet bygger på
nålens övre kant. Grundinställning (I1=0)
I4= Mät: 0=L+R 1=L 2=R (valsätt)
Normalt mäts verktygslängden och radien
Kommentar:
- Både verktygets position och orientering förs tillbaka efter
verktygsmätningen.
- Om ingen orienteringsvinkel är känd (ingen spindelreferens) följer ett
felmeddelande P339
- Om ingen verktygsorientering eller verktygsposition är känd, följer
felmeddelande P334
- Endast verktygsorienteringar (O1 och O7) är tillåtna för mätning med TT-
130. Om en annan verktygsorientering har matats in, följer
felmeddelande R326 (verktygsorientering är inte tillåten)
4-10-2002 MillPlus IT V510 435

TT130: MÄTNING SVARVNINGSVERKTYG
VERKTYGSPARAMETER UR VERKTYGSTABELLEN
Mätcykeln använder parametrarna intill ur verktygstabellen.
Parameter Beskrivning
L* Verktygslängd
R* Verktygsradie
C
Verktygsskärradie
L4= Längdmått
R4= Radiemått
L5= Längdtolerans
R5= Radietolerans
E
Verktygsstatus
O
Verktygsorientering
Kommentar:
OBS! Var noga med att den inmatade
längden (L) och radien (R) är inom
toleranserna (MC397) eftersom systemet
annars ger ett felmeddelande.
- Innan du mäter verktyget för första gången, mata in den uppskattade radien, den
uppskattade längden och verktygsorienteringen för respektive verktyg i
verktygstabellen.
- Mätcykeln tar det aktuella värdet O ur verktygstabellen eller från G302
CYKELPROCEDUR
MILLPlus mäter verktyget efter ett fast programmerat förvarande:
1. Bearbetningsytan för mätningen ställs in
2. Verktygsaxeln förs till säkerhetsavståndet (I1=)
3. Den aktuella verktygspositionen kontrolleras, och om den inte stämmer överens med
mätningen ställs den in
4. båda axlarna matas fram till sondens mätposition
5. Verktygsaxeln förs med matningen till längmätaren
6. Mätning av verktygslängden och därefter verktygsradien
7. Verktygsaxeln förs uppåt till säkerhetsavståndet
8. Mätvärdena R/L sparas (första mätning) eller tolerans R4=/L4= (provmätning)
9. Den ursprungliga arbetsnivån, verktygspositionen och verktygsorienteringen återställs
MÄT VERKTYG (E=0 eller inget värde)
Vid den första mätningen överskrider MILLPplus verktygsradien R och verktygslängden (L) i
verktygsminnet och ställer in måtten R4 och L4=0.
TESTA VERKTYG (E=1)
Om du testar ett verktyg jämförs de uppmätta verktygsupgifterna med verktygsuppgifterna ur
verktygstabellen. MILLPlus beräknar avvikelserna enligt kraven och för in dem som mått R4
och L4 i verktygstabellen. Om ett av måtten, är större än det tillåtna slitaget (L5= och R5=)
eller brottoleranserna, ger systemet ett felmeddelande.
436 Heidenhain 4-10-2002

G615 LASERSYSTEM: L/R-MÄTNING AV SVARVNINGSVERKTYG
29.11 G615 Lasersystem: L/R-mätning av svarvningsverktyg
Denna cykel mäter svarvningsverktygens längd och radie. Svarvningsverktyg mäts stående både i
G17- och G18-nivån. Det är endast möjligt att mäta svarvningsverktyg med verktygsorientering 1
eller 7.
Anmärkning och tillämpning
INMATNINGSPARAMETER
D Verktygsläge för mätpositionen
Vid säkerhetspositionen orienteras verktyget i den programmerade positionen (D).
Verktygsspetsen måste då stå parallellt med axeln och lodrätt med lasern.
O
Verktygsorientering
Verktygsspetsens verktygsorientering (O) avgör om mätningen skall ske framför eller
bakom lasern. Endast värdena 1 eller 7 är tillåtna.
VERKTYGSPARAMETER FRÅN VERKTYGSTABELLEN
Parameter Beskrivning
L
Verktygslängd
R
Verktygsradie
C
Verktygsskärradie
L4= Längdmått
R4= Radiemått
L5= Längdtolerans
R5= Radietolerans
L6= Mätförskjutning längd
R6= Mätförskjutning radie
E
Verktygsstatus
O* Verktygsorientering
Kommentar: - Verktygslängden (L) och verktygsradien (R) skall matas in med en noggrannhet på
+/- 5mm
- Verktygsskärradien (C) bör matas in
- Orienteringen O används inte i mätcykeln
4-10-2002 MillPlus IT V510 437

G615 LASERSYSTEM: L/R-MÄTNING AV SVARVNINGSVERKTYG
VERKTYGSTYPER
Svarv- och stickverktyg med en
tillbakalutande huvud- och biskär
(orientering 1 eller 7) kan mätas. (se figur
till höger)
X
Z
Y
MÄTNING AV LÄNGD OCH RADIE
Verktygslängden (L) och verktygsradien
(R) måste sparas i verktygsminnet.
Innan den första mätningen utförs måste
den ungefärliga längden och radien matas
in (max. avvikelse +/-5mm).
Kommentar: Felangivelser kan leda till
felmeddelanden eller till och med till
kollision med laserskåpet.
L
O1
R
C
C
R
L
O7
HÖRNRADIE
Vi rekommenderar att alltid mata in en
hörnradie (C) i verktygsminnet. Cykeln
avslutas snabbare på så sätt.
Z
X
Y
HANDLINGAR
- Mät verktyget (E=0 eller inget värde)
Vid den första mätningen överskrids
verktygslängden (L) och verktygsradien
R, samt ställs måttet in till L4=0/ R4=0
och verktygsstatusen till E=1. Om
hörnradien C är inmatad korrigeras
denna.
- Testa verktyget (E=1):
Den uppmätta avvikelsen läggs till i
verktygstabellen till L4=/R4=
L
O1
Z
C
R
R
O7
O1
C
R
R
L
O7
CYKELPROCEDUR
1. Vid cykelns start förs axlarna i
snabbgång med positioneringslogik till
säkerhetspositionen.
2. Vid säkerhetspositionen orienteras
verktyget i den programmerade
positionen (D) och kläms fast.
3. Verktyget förs med mätmatningen till
mätpositionen
4. Mätningen genomförs
Efter mätproceduren förs Z-axeln tillbaka till
säkerhetspositionen
Y
X
L
L6=
O1
R6=
R
R6=
R
L
L6=
O7
Kommentar:
- Cykeln kan hämtas i fräsdrift och svarvdrift.
- Verktyget kan mätas både framför och bakom lasern. Den största
noggrannheten uppnås om verktyget mäts i bearbetningsläget.
- Efter avslutad cykel förblir spindeln i programmerad position (D) och förblir den
orienteringen (O) aktiv som gällde innan mätningen.
438 Heidenhain 4-10-2002

OBALANSERINGSCYKLER
29.12 Obalanseringscykler
29.12.1 Allmän information
För att bearbeta svarvarbetsstycken på en FP-maskin måste både maskinen (svarvbordet) och
svarvarbetsstycket vara balanserade. Detta måste göras för att man ska kunna garantera
maskinens livslängd, arbetsstyckets kvalitet eller till och med användarens säkerhet.
Först bör svarvbordets obalans fastställas. I normalfall sker denna obalanskalibrering när maskinen
överlämnas eller när service utförs.
För att registrera den närvarande obalansen från uppspända arbetsstycken läggs en ny cykel till:
G691 Registrering av obalans.
Denna cykel kan i handdrift hämtas direkt ur FST-menyn.
Resultaten är ett förslag att kompensera den uppmätta obalansen: vilken massa bör fästas fast vid
vilken radialposition mot rotationsmitten. Svarvbordet vrids automatisk till den position där massan
ska fästas fast.
I ett dialogfönster kan radialpositionen för en tillgänglig motvikt beräknas. Förhållandet mellan
massa och position visas grafiskt.
För att vara säker på att inget svarvarbete utförs under automatdrift med för stor obalans kan en ny
G-funktion hämtas från programmet: G692 Kontroll av obalans.
Denna G-funktion kontrollerar den närvarande obalansen mot den maximalt tillåtna obalansen. Om
den överskrids visas ett felmeddelande och därefter kan användaren avbryta automatdriften och
genomföra en ny registrering av obalans med åtgärder i handdrift.
29.12.2 Beskrivning av obalans
I svarvdrift uppstår centrifugalkrafter när den uppspända delen (t ex pumphöljen) är i obalans.
Detta påverkar rotationsgångens exakthet då den 2:a spindeln (= roterande axel C) är monterad på
Y-axeln.
Obalans U = m . R
där:
m = Massa [g]
R = Avståndet massmittpunkt till bordets mitt [mm]
Obalansen anges i [gmm] (gram * mm) Det innebär att 500 [gram] på 300 [mm] (= 150000 [gmm])
har samma effekt som 1000 [gram] på 150 [mm].
Centrifugalkraften är proportionell med obalansen och ökar kvadratiskt när varvtalet stiger.
Centrifugalkraft Fc = m . R : 1000000 . (S . 2 . PI : 60) ^ 2
där:
Fc = Centrifugalkraft [N]
m = Massa [g]
R = Avståndet massmittpunkt till bordets mitt [mm]
S = Varvtal [V/min]
Obalansen bör kompenseras med en motvikt. Därigenom används tillgängliga mätsystem av den
roterande axeln C och linjäraxeln Y för registrering av närvarande obalans.
4-10-2002 MillPlus IT V510 439

OBALANSERINGSCYKLER
29.12.3 (G227/G228) Obalansövervakning
Denna funktion övervakar den obalans som uppstår vid svarvning av en icke balanserad del på en
fräs-/svarvmaskin. Om ett visst gränsvärde överskrids avbryts bearbetningen. Det finns två sådana
gränsvärden, ett fast och ett programmerbart. Det gränsvärde som är fast har ställts in av
maskintillverkaren är alltid aktivt och ”högre”. Detta gränsvärde syftar till att skydda maskinen. Det
programmerbara gränsvärdet är ”lägre” och ställs in efter behov, exempelvis ej under
frammatningsrörelser.
Kommentar: - Det aktuella obalansvärdet visas i ”spindeleffektsdisplayen”.
- Obalansövervakningsfunktionen kan sättas på och stängas av i programmet
SÄTT PÅ OBALANSÖVERVAKNINGEN (G228 I1=, I2=, I3=)
I1= Definierar om MillPlus ger ett felmeddelande n28 ”Obalansövervakning 1: Obalans för
stor” efter ett obalansalarm:
0 = Matningsrörelse: inget felmeddelande (grundinställning)
Snabbgångrörelse: direkt felmeddelande
1 = Matningsrörelse: felmeddelande vid slutet av konturen
Snabbgångrörelse: direkt felmeddelande
2 = Matningsrörelse: felmeddelande vid slutet av raden
Snabbgångrörelse: felmeddelande vid slutet av raden
3 = Matningsrörelse: direkt felmeddelande
Snabbgångrörelse: direkt felmeddelande
I2= Definierar vilket värde som är tillåtet för det maximala obalansvärdet. Om det inte har
programmerat tas värdet i MC454 ”Obalansövervakning 1: Gränsvärde”. Värdet ligger
mellan 0 och 100 [µm].
I3= Definierar den maximala summan (av obalansöverskridelserna över gränsvärdena)
innan ett alarm ges. Om den inte har programmerats tas värdet i MC455
”Obalansövervakning 1: Överskridelsesumman”. Värdet ligger mellan 0 och 1000 [µm].
Kommentar: - G228 är endast närvarande om MC314 ”Fräs-/svarvdrift” är aktiv.
- G228 aktiverar den första obalansövervakningen. Inställningen av den
första obalansövervakningen övertas av maskinkonstanterna MC454 och
MC455 eller, om de är programmerade, av parametrarna I2= och I3=.
Beroende på parameter I1= ges ett felmeddelande.
STÄNG AV OBALANSÖVERVAKNINGEN (G227 )
Kommentar: - G227 stänger av G228 och på så sätt även Obalansövervakning 1.
- G227 aktiveras automatiskt efter ,
eller M30
- Den andra obalansövervakningen kan inte stängas av.
MANÖVERYTA
Det aktuella obalansvärdet visas i spindeleffektsdisplayen. Dessutom visas det första
programmerbara gränsvärdet av en gul markering och det andra fasta gränsvärdet av en röd
markering. Det högsta obalansvärdet som har uppträtt sedan programmets början eller sedan
programmeringen av G228 anges av en grön markering.
Angivelsen är endast närvarande om en av obalansövervakningarna är aktiv. Den röda
markeringen står alltid på 90% av den gemensamma längden.
FELMEDDELANDEN
S228 Obalansövervakning 1: Obalansen för stor klass: D
Den första obalansövervakningen ger ett alarm. Om och när detta fel uppstår beror på
maskinkonstanterna MC454 och MC455 och/eller är programmerbara i G228
”Obalansövervakning: Till”
S229 Obalansövervakning 2: Obalansen för stor klass: D
Den första obalansövervakningen ger ett alarm. Om och när detta fel uppstår beror på
maskinkonstanterna MC456 och MC457.
440 Heidenhain 4-10-2002

OBALANSERINGSCYKLER
29.12.4 G691 Mätning av obalans
Denna cykel beräknar den aktuella obalansen. Den föreslår användaren hur obalansen kan
kompenseras. Denna cykel bör anropas efter varje fastspänning och efter fräsdrift.
D
Maximalt varvtal för avslutning av mätning
Grundinställningen MC2691 ’Maximalt varvtal’
Minimalt värde 50 [V/min]
Varvtalsgränsen bör vara minst så hög som det programmerade varvtalet vid svarvarbeten.
Tips och användning
Vid registrering av obalans mäts vid stigande varvtal placeringsfelen på den linjära axeln. Varvtalet
höjs i steg på 25 V/min. När placeringsfelen når värdet av maximalvärdet (MC451) eller om
maximalvarvtalet nåtts avslutas mätningen. Obalansen beräknas från det mätta felet och lagrade
kalibreringsdata.
Obalansen (gmm) och kompensationspositionen (grader) visas. Mot slutet av cykeln körs denna
position.
Exempel: Balansering av ett arbetsstycke
G691 D500
Kommentar:
1 Starta balanseringscykeln med maximalt varvtal på 500 V/min.
2 Obalansen mäts. Beräknad massa och radialposition (avstånd och vinkel) visas i fönstret.
Balanspositionen placeras automatisk.
3 Mata in vikten på en tillgänglig massa i dialogfönstret.
4 CNC visar det nya radialavståndet i fönstret för den tillgängliga massan.
5 Fäst fast massan på radialpositionen (avstånd och vinkel). Avsluta med start.
6 Kontrollera balanseringskvaliteten genom att upprepa balanseringscykel G691.
Obalansmassan måste vara mycket liten. Genomför, om nödvändigt, ytterligare en
balansering med angiven massa.
4-10-2002 MillPlus IT V510 441

OBALANSERINGSCYKLER
Framställning av mätresultat
Efter att registreringsmätningen av obalans avslutats visas mätresultaten i stället för inmatningsoch
hjälpfälten. Denna bild framställs med G350.
Radialposition
293
Unwucht
Ausschlag: 0.00014 [mm]
Drehzahl: 500 [U/min]
Wuchtvorschlag
Winkel: 318 [Grad]
Masse: 1562 [g]
Radialposition: 300 [mm]
1600
Masse
Einstellung
Masse: 1600 [g]
Radialposition: 293 [mm]
Vänster:
Förhållandet mellan massa och position visas grafiskt.
Höger ovan:
Den uppmätta obalansen ger ett utslag vid aktuellt varvtal. Denna obalans kan kompenseras efter
balanseringsförslaget.
Höger nedan:
I dialogfönstret beräknas radialpositionen för ett utvalt mått. Beräkningen sker efter avslut med
knappen . Med START-knappen avslutas cykeln och detta fönster stängs.
I Automatdrift visas det vänstra grafiska fönstret inte. Det beror på att programpekaren ska förbli
synlig.
442 Heidenhain 4-10-2002

OBALANSERINGSCYKLER
29.12.5 G692 Kontroll av obalans
Denna cykel kontrollerar om obalansen inte överskrider ett visst värde. Varje svarvdrift ska anropas
i början för att säkerställa att rundgångsfelet inte överskrider önskad tolerans eller fastlagd gräns.
C1= Maximal obalans för meddelande
Grundposition MC451 "Maximalt utslag".
D Programmerat varvtal för kontroll
Grundposition MC2691 "Maximalt varvtal"
Tips och användning
Vid kontroll av obalans mäts utslaget på den linjära axeln vid givet varvtal. När utslaget når värdet
C1 visas ett felmeddelande.
Exempel: Kontroll av obalans.
G692 C1=0.003 D500
Kommentar:
CNC kontrollerar om bordsutslaget ligger på ett varvtal på 500 rotationer per minut inom gränsen på
0,003 mm. När utslaget är större än det inskrivna värdet (C1=) stoppas programmet.
29.12.6 Beispiel Unwucht
Programexempel
N9999
N1 G691 D500
Beskrivning
Starta balanseringscykeln vid ett maximalt varvtal på 500 varv/min.
Obalansen mäts. Beräknade mått och radialposition (avstånd och vinkel)
visas i fönstret. Balanspositionen positioneras automatiskt.
Ange vikten för det aktuella arbetsstycket i dialogfönstret.
CNC visar det nya radialavståndet till den aktuella massan i fönstret.
Fäst massan i radialposition (avstånd och vinkel). Avsluta låsningen genom
att trycka på start.
N2 G691 D500 Kontrollera balansstycket genom att upprepa balanscykel G691.
Obalansmassan måste vara mycket liten. Balansera eventuellt återigen med
den vikt som anges.
N...
N30 G37
N31 G692 D500
N...
Fräsbearbetningar. Obalansen kan åtgärdas genom fräsning eller genom att
ändra fastspänningen.
Starta svarvdriften
Kontroll av obalansen.
Svarvbearbetningar
4-10-2002 MillPlus IT V510 443

ROTATIONSCYKLER
29.13 Rotationscykler
TILLGÄNGLIGHET
Maskinen och CNC måste ha preparerats för svarvdrift av maskintillverkaren. Om alla G-
funktioner som beskrivs här inte finns tillgängliga på din maskin, se vidare i maskinens
handbok.
Emellertid utförs rotationscyklerna som makron. Man ser varje makroblock på displayen och
enkelblock arbetar i varje block.
Allmänna tips och användning
STARTPUNKT
Startpunkten bestämmer den plats där verktyget startar bearbetningen. Från denna position
startar flisningen med snittuppdelning. Om verktyget står långt bort görs flera
snittuppdelningar. Står verktyget mellan Y1= och Y2= startar den där och flisar eventuellt inte
allt.
När koordinaterna för startpunkt Y är mindre än koordinaterna för startpunkt Y1 kör verktyget
först till koordinat Z1.
ADRESSER FRÅN VERKTYGSMINNET
Följande adresser ur verktygsminnet används:
C Verktygsskärningsradie
O Verktygsorientering
När inget O angivits i verktygsminnet antas en standardverktygsorientering som är oberoende
av bearbetning.
RADIEKOMPENSATION
I denna G-funktion utförs automatisk skärradiekompensationen.
Översikt cykel
Systemet erbjuder flera olika flisnings- och falsningscykler. Flisningscyklerna består av två
undergrupper: flisnings- och ursvarvningscykler.
Flisningscykler
Längsgående flisning
Plan flisning
Längsgående flisning, finbearbetning
Plan flisning, finbearbetning
Ursvarvningscykler
Längsgående ursvarvning
Plan ursvarvning
Längsgående ursvarvning, finbearbetning
Plan ursvarvning, finbearbetning
Falsningscykler
Axial falsning
Radial falsning
Radial falsning, finbearbetning
Axial falsning, finbearbetning
G-funktion
G822
G823
G826
G827
G-funktion
G832
G833
G836
G837
G-funktion
G842
G843
G847
G846
444 Heidenhain 4-10-2002

ROTATIONSCYKLER
29.13.1 G822 Flisning på längde
Y Startpunkt. Positionen på verktyget i radial riktning. Denna position är
startpunkten för bearbetning av rymd. Y reducerat med C tills
Y1= har nåtts.
Z Startpunkt. Positionen på verktyget i axial riktning. Denna position är
startpunkten för bearbetning av rymd. Bearbetningen av rymd
startar vid Z tills Z2 har nåtts.
Y1= Konturstartpunkt Startpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Z1= Konturstartpunkt Startpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Y2= Konturslutpunkt Slutpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Z2= Konturslutpunkt Slutpunkt för den kontur som ska bearbetas.
C Radiellt matningsdjup Mått kring vilket verktyget varje gång levereras i radial riktning.
Djupet måste inte vara multiplar av matningsdjupet.
A Vinkel: Grundposition A=0. Vinkel (>0) vid konturens startpunkt. Vinkel A eller B måste
väljas så att verktyget inte avger en underskärning.
B Vinkel: Grundposition B=0. Vinkel (>0) vid konturens slutpunkt.
I1= Faslängd: Grundposition I1=0. Faslängd vid konturens slutpunkt. Endast I1= eller R1= får lov
att programmeras.
R1= Rundning: Avrundning vid konturens slutpunkt.
I2= Faslängd: Faslängd vid konturens startpunkt.
R2= Rundning: Avrundning mellan vinkel A och B.
I och K slätningsmått
Grundinställningar
A=0, B=0, I1=0, R1=0, I2=0, R2= verktygsskärradie, I=0, K=0
Tillhörande funktioner
G827 för slätning
Tips och användning
Först utförs flisarbetning och därefter slätning.
Verktygsorienteringen får endast vara 4, 5 eller 6.
Verktygsvägen korrigeras för skärningsradien.
4-10-2002 MillPlus IT V510 445

ROTATIONSCYKLER
29.13.2 G823 Flisning, plan
Y Startpunkt. Positionen på verktyget i radial riktning. Denna position är
startpunkten för bearbetning av rymd. Bearbetningen av rymden
startar vid Y tills Y2 har nåtts.
Z Startpunkt. Positionen på verktyget i axial riktning. Denna position är
startpunkten för bearbetning av rymd. Z reducerat med C tills
Z1= har nåtts.
Y1= Konturstartpunkt Startpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Z1= Konturstartpunkt Startpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Y2= Konturslutpunkt Slutpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Z2= Konturslutpunkt Slutpunkt för den kontur som ska bearbetas.
C Radiellt matningsdjup Mått kring vilket verktyget varje gång levereras i axial riktning.
Djupet måste inte vara multiplar av matningsdjupet.
A Vinkel: Grundposition A=0. Vinkel (>0) vid konturens startpunkt. Vinkel A eller B måste
väljas så att verktyget inte avger en underskärning.
B Vinkel: Grundposition B=0. Vinkel (>0) vid konturens slutpunkt.
I1= Faslängd: Faslängd vid konturens slutpunkt. Endast I1= eller R1= får lov
att programmeras.
R1= Rundning: Avrundning vid konturens slutpunkt.
I2= Faslängd: Faslängd vid konturens startpunkt.
R2= Rundning: Avrundning mellan vinkel A och B.
I och K slätningsmått
Grundinställningar
A=0, B=0, I1=0, R1=0, I2=0, R2= verktygsskärradie, I=0, K=0
Tillhörande funktioner
G827 för slätning
Tips och användning
Först utförs flisarbetning och därefter slätning.
Verktygsorienteringen får endast vara 4, 5 eller 6.
Verktygsvägen korrigeras för skärningsradien.
446 Heidenhain 4-10-2002

ROTATIONSCYKLER
29.13.3 G826 Flisning på längden, slätning
Y Startpunkt. Positionen på verktyget i radial riktning. Denna position är
startpunkten på slätningsbearbetningen.
Z Startpunkt. Positionen på verktyget i axial riktning. Denna position är
startpunkten på slätningsbearbetningen.
Slätningsbearbetningen startar vid Y.
Y1= Konturstartpunkt Startpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Z1= Konturstartpunkt Startpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Y2= Konturslutpunkt Slutpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Z2= Konturslutpunkt Slutpunkt för den kontur som ska bearbetas.
A Vinkel: Grundposition A=0. Vinkel (>0) vid konturens startpunkt. Vinkel A eller B måste
väljas så att verktyget inte avger en underskärning.
B Vinkel: Grundposition B=0. Vinkel (>0) vid konturens slutpunkt.
I1= Faslängd Faslängd vid konturens slutpunkt. Endast I1= eller R1= får lov
att programmeras.
R1= Rundning: Avrundning vid konturens slutpunkt.
I2= Faslängd: Faslängd vid konturens startpunkt.
R2= Rundning: Avrundning mellan vinkel A och B.
Grundinställningar
A=0, B=0, I1=0, R1=0, I2=0, R2= verktygsskärradie
Tillhörande funktioner
G822 för grovbearbetning
Tips och användning
Slätning går från Y1/Z1 till Y2/Z2.
Verktygsorienteringen får endast vara 4, 5 eller 6.
Verktygsvägen korrigeras för skärningsradien.
4-10-2002 MillPlus IT V510 447

ROTATIONSCYKLER
29.13.4 G827 Flisning plan, slätning
Y Startpunkt. Positionen på verktyget i radial riktning. Denna position är
startpunkten på slätningsbearbetningen.
Slätningsbearbetningen startar vid Y tills Y2 har nåtts.
Z Startpunkt. Positionen på verktyget i axial riktning. Denna position är
startpunkten på slätningsbearbetningen.
Y1= Konturstartpunkt Startpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Z1= Konturstartpunkt Startpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Y2= Konturslutpunkt Slutpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Z2= Konturslutpunkt Slutpunkt för den kontur som ska bearbetas.
A Vinkel Vinkel (>0) vid konturens startpunkt. Vinkel A eller B måste
väljas så att verktyget inte avger en underskärning.
B Vinkel. Vinkel (>0) vid konturens slutpunkt.
I1= Faslängd. Faslängd vid konturens slutpunkt. Endast I1= eller R1= får lov
att programmeras.
R1= Rundning: Avrundning vid konturens slutpunkt.
I2= Faslängd: Faslängd vid konturens startpunkt.
R2= Rundning: Avrundning mellan vinkel A och B.
Grundinställningar
A=0, B=0, I1=0, R1=0, I2=0, R2= verktygsskärradie
Tillhörande funktioner
G823 för grovbearbetning
Tips och användning
Slätning går från Y1/Z1 till Y2/Z2.
Verktygsorienteringen får endast vara 4, 5 eller 6.
Verktygsvägen korrigeras för skärningsradien.
448 Heidenhain 4-10-2002

ROTATIONSCYKLER
29.13.5 G832 Ursvarvning på längden
Y Startpunkt. Positionen på verktyget i radial riktning. Denna position är
startpunkten för bearbetning av rymd. Bearbetningen av rymden
startar vid Y och reduceras med C tills Y2= har nåtts.
Z Startpunkt. Positionen på verktyget i axial riktning. Denna position är
startpunkten för bearbetning av rymd. Bearbetningen av rymd
startar vid Z1= tills Z2= har nåtts.
Y1= Konturstartpunkt Startpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Z1= Konturstartpunkt Startpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Y2= Konturslutpunkt Slutpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Z2= Konturslutpunkt Slutpunkt för den kontur som ska bearbetas.
C Radiellt Mått kring vilket verktyget varje gång levereras i radial riktning.
Djupet måste inte vara multiplar av matningsdjupet.
A Vinkel Vinkel (>0) vid konturens startpunkt. (Z1=) Vinkel A och B måste
väljas så att verktyget inte avger en underskärning.
B Vinkel Vinkel (>0) vid konturens slutpunkt. (Z2=)
I1= Faslängd: Faslängd vid konturens start och slut. Endast I1= eller R1= får
lov att programmeras.
R1= Rundning: Avrundning vid konturens start och slut.
R2= Rundning: Avrundning under i konturen.
I/K slätningsmått
Grundinställningar
A=0, B=0, I1=0, R1=0, R2= verktygsskärradie, I=0, K=0
Tillhörande funktioner
G837 för slätning
Tips och användning
Först utförs flisarbetning och därefter slätning.
Verktygsorienteringen får endast vara 3, 4 eller 5.
Verktygsvägen korrigeras för skärningsradien.
4-10-2002 MillPlus IT V510 449

ROTATIONSCYKLER
29.13.6 G833 Ursvarvning plan
Y Startpunkt. Positionen på verktyget i radial riktning. Denna position är
startpunkten för bearbetning av rymd. Bearbetningen av rymd
startar vid Y1= tills Y2= har nåtts.
Z Startpunkt. Positionen på verktyget i radial riktning. Denna position är
startpunkten för bearbetning av rymd. Bearbetningen av rymden
startar vid Z och reduceras med C tills Z2= har nåtts.
Y1= Konturstartpunkt Startpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Z1= Konturstartpunkt Startpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Y2= Konturslutpunkt Slutpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Z2= Konturslutpunkt Slutpunkt för den kontur som ska bearbetas.
C Radiellt matningsdjup Mått kring vilket verktyget varje gång levereras i axial riktning.
Djupet måste inte vara multiplar av matningsdjupet.
A Vinkel Vinkel (>0) vid konturens startpunkt. (Y1=) Vinkel A och B måste
väljas så att verktyget inte avger en underskärning.
B Vinkel Vinkel (>0) vid konturens slutpunkt. (Y2=)
I1= Faslängd Faslängd vid konturens start och slut. Endast I1= eller R1= får
lov att programmeras.
R1= Rundning: Avrundning vid konturens start och slut.
R2= Rundning: Avrundning under i konturen.
I/K slätningsmått
Grundinställningar
A=0, B=0, I1=0, R1=0, R2= verktygsskärradie, I=0 K=0
Tillhörande funktioner
G837 för slätning
Tips och användning
Först utförs flisarbetning och därefter slätning.
Verktygsorienteringen får endast vara 5, 6 eller 7.
Verktygsvägen korrigeras för skärningsradien.
450 Heidenhain 4-10-2002

ROTATIONSCYKLER
29.13.7 G836 Ursvarvning på längden, slätning
Y Startpunkt. Positionen på verktyget i radial riktning. Denna position är
startpunkten på slätningsbearbetningen.
Z Startpunkt. Positionen på verktyget i axial riktning. Denna position är
startpunkten på slätningsbearbetningen.
Slätningsbearbetningen startar vid Z1= tills Z2= har nåtts.
Y1= Konturstartpunkt Startpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Z1= Konturstartpunkt Startpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Y2= Konturslutpunkt Slutpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Z2= Konturslutpunkt Slutpunkt för den kontur som ska bearbetas.
A Vinkel Vinkel (>0) vid konturens startpunkt. (Z1=) Vinkel A och B måste
väljas så att verktyget inte avger en underskärning.
B Vinkel Vinkel (>0) vid konturens slutpunkt. (Z2=)
I1= Faslängd Faslängd vid konturens start och slut. Endast I1= eller R1= får
lov att programmeras.
R1= Rundning: Avrundning vid konturens start och slut.
R2= Rundning: Avrundning under i konturen.
Grundinställningar
A=0, B=0, I1=0, R1=0, R2= verktygsskärradie
Tillhörande funktioner
G832 för slätning
Tips och användning
Slätning går från Y1/Z1 till Y1/Z2.
Verktygsorienteringen får endast vara 3, 4 eller 5.
Verktygsvägen korrigeras för skärningsradien.
4-10-2002 MillPlus IT V510 451

ROTATIONSCYKLER
29.13.8 G837 Ursvarvning plan, slätnin
Y Startpunkt. Positionen på verktyget i radial riktning. Denna position är
startpunkten på slätningsbearbetningen.
Slätningsbearbetningen startar vid Y1= tills Y2= har nåtts.
Z Startpunkt. Positionen på verktyget i radial riktning. Denna position är
startpunkten på slätningsbearbetningen.
Y1= Konturstartpunkt Startpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Z1= Konturstartpunkt Startpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Y2= Konturslutpunkt Slutpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Z2= Konturslutpunkt Slutpunkt för den kontur som ska bearbetas.
A Vinkel Vinkel (>0) vid konturens startpunkt. (Y1=) Vinkel A och B måste
väljas så att verktyget inte avger en underskärning.
B Vinkel Vinkel (>0) vid konturens slutpunkt. (Y2=)
I1= Faslängd. Faslängd vid konturens start och slut. Endast I1= eller R1= får
lov att programmeras.
R1= Rundning: Avrundning vid konturens start och slut.
R2= Rundning: Avrundning under i konturen.
Grundinställningar
A=0, B=0, I1=0, R1=0, R2= verktygsskärradie
Tillhörande funktioner
G833 för slätning
Tips och användning
Slätning går från Y1/Z1 till Y2/Z1.
Verktygsorienteringen får endast vara 5, 6 eller 7.
Verktygsvägen korrigeras för skärningsradien.
452 Heidenhain 4-10-2002

ROTATIONSCYKLER
29.13.9 G842 Dykning, axial
Y Startpunkt. Positionen på verktyget i radial riktning. Denna position är
startpunkten för bearbetning av rymd. Bearbetningen av
utrymmet startar vid Y1 med matningsbredden, tills Y2 har nåtts.
Z Startpunkt. Positionen på verktyget i axial riktning. Denna position är
startpunkten för bearbetning av rymd.
Y1= Konturstartpunkt Startpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Z1= Konturstartpunkt Startpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Y2= Konturslutpunkt Slutpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Z2= Konturslutpunkt Slutpunkt för den kontur som ska bearbetas.
C Mejselbredd: Verktygsbredd. Matningsbredden är C minus två gånger
skärningsradien
A Vinkel Vinkel (>0) vid konturens startpunkt. (Y1=)
B Vinkel Vinkel (>0) vid konturens slutpunkt. (Y2=)
I1= Faslängd: Grundposition I1=0. Faslängd vid konturens start och slut. Endast I1= eller R1= får
lov att programmeras.
R1= Rundning: Avrundning vid konturens start och slut.
R2= Rundning: Avrundning under i konturen.
I slätningsmått
Grundinställningar
A=0, B=0, I1=0, R1=0, R2= verktygsskärradie, I=0
Tillhörande funktioner
G846 för slätning
Tips och användning
Först utförs flisarbetning och därefter slätning.
Verktygsorienteringen får endast vara 5, 6 eller 7.
Verktygsvägen korrigeras för skärningsradien.
4-10-2002 MillPlus IT V510 453

ROTATIONSCYKLER
29.13.10 G843 Dykning, radial
Y Startpunkt. Positionen på verktyget i radial riktning. Denna position är
startpunkten för bearbetning av rymd. Bearbetningen av rymden
startar vid Y tills Y2 har nåtts.
Z Startpunkt. Positionen på verktyget i axial riktning. Denna position är
startpunkten för bearbetning av rymd. Bearbetningen av
utrymmet startar vid Z2= med matningsbredden, tills Z1= har
nåtts.
Y1= Konturstartpunkt Startpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Z1= Konturstartpunkt Startpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Y2= Konturslutpunkt Slutpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Z2= Konturslutpunkt Slutpunkt för den kontur som ska bearbetas.
C Mejselbredd: Verktygsbredd. Matningsbredden är C minus två gånger
skärningsradien
A Vinkel Vinkel (>0) vid konturens startpunkt. (Z1=)
B Vinkel Vinkel (>0) vid konturens slutpunkt. (Z2=)
I1= Faslängd Faslängd vid konturens start och slut. Endast I1= eller R1= får
lov att programmeras.
R1= Rundning: Avrundning vid konturens start och slut.
R2= Rundning: Avrundning under i konturen.
K slätningsmått
Grundinställningar
A=0, B=0, I1=0, R1=0, R2= verktygsskärradie, K=0
Tillhörande funktioner
G847 för slätning
Tips och användning
Först utförs flisarbetning och därefter slätning.
Verktygsorienteringen får endast vara 3, 4 eller 5.
Verktygsvägen korrigeras för skärningsradien.
454 Heidenhain 4-10-2002

ROTATIONSCYKLER
29.13.11 G846 Dykning, axial, slätning
Y Startpunkt. Positionen på verktyget i radial riktning. Denna position är
startpunkten för bearbetning av rymd. Bearbetningen av rymden
startar vid Y tills Y2 har nåtts.
Z Startpunkt. Positionen på verktyget i axial riktning. Denna position är
startpunkten för bearbetning av rymd. Startar vid Z2= tills Z1=
nåtts.
Y1= Konturstartpunkt Startpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Z1= Konturstartpunkt Startpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Y2= Konturslutpunkt Slutpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Z2= Konturslutpunkt Slutpunkt för den kontur som ska bearbetas.
C Mejselbredd: Verktygsbredd. Matningsbredden är C minus två gånger
skärningsradien
A Vinkel Vinkel (>0) vid konturens startpunkt. (Y1=)
B Vinkel. Vinkel (>0) vid konturens slutpunkt. (Y2=)
I1= Faslängd. Faslängd vid konturens start och slut. Endast I1= eller R1= får
lov att programmeras.
R1= Rundning: Avrundning vid konturens start och slut.
R2= Rundning: Avrundning under i konturen.
I slätningsmått
Grundinställningar
A=0, B=0, I1=0, R1=0, R2= verktygsskärradie, I=0
Tillhörande funktioner
G842 för slätning
Tips och användning
Slätning går från Y1/Z1 till Y1/Z2.
Verktygsorienteringen får endast vara 5, 6 eller 7.
Verktygsvägen korrigeras för skärningsradien.
4-10-2002 MillPlus IT V510 455

ROTATIONSCYKLER
29.13.12 G847 Dykning, radial, slätnin
Y Startpunkt. Positionen på verktyget i radial riktning. Denna position är
startpunkten på slätningsbearbetningen.
Slätningsbearbetningen startar vid Y tills Y2 har nåtts.
Z Startpunkt. Positionen på verktyget i axial riktning. Denna position är
startpunkten på slätningsbearbetningen.
Y1= Konturstartpunkt Startpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Z1= Konturstartpunkt Startpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Y2= Konturslutpunkt Slutpunkt för den kontur som ska bearbetas.
Z2= Konturslutpunkt Slutpunkt för den kontur som ska bearbetas.
C Mejselbredd: Verktygsbredd. Matningsbredden är C minus två gånger
skärningsradien
A Vinkel Vinkel (>0) vid konturens startpunkt. (Z1=)
B Vinkel Vinkel (>0) vid konturens slutpunkt. (Z2=)
I1= Faslängd Faslängd vid konturens start och slut. Endast I1= eller R1= får
lov att programmeras.
R1= Rundning: Avrundning vid konturens start och slut.
R2= Rundning: Avrundning under i konturen.
K slätningsmått
Grundinställningar
A=0, B=0, I1=0, R1=0, R2= verktygsskärradie, K=0
Tillhörande funktioner
G843 för grovbearbetning
Tips och användning
Slätning går från Y1/Z2 till Y1/Z1.
Verktygsorienteringen får endast vara 3, 4 eller 5.
Verktygsvägen korrigeras för skärningsradien.
456 Heidenhain 4-10-2002

EXEMPEL
29.14 Exempel
Exempel 1:
Programexempel
N9999
N1 G17
N2 G37
N3 M54
N4 T1 M6
N5 S1000 F1000 M3
N...
N100 G17 Z1=1 Y1=2
N101 G36
N102 T7 M6
N103 S1=100 M1=3
N104 G0 X0 Y100 Z100
N105 G822 ....
N...
N200 G17
N201 G37
N203 T1 M6
N204 S1000 M3
N205 ....
N300 M30
Beskrivning
Ställa in plan för fräsning.
Längdkompensation i Z-riktningen.
Fräsdrift
Huvudet står i Z-riktning
Växla fräsverktyg
Starta spindel
Fräsning
Ställa in plan för svarvning.
Huvudaxel-1 är Z, huvudaxel-2 är Y.
Radiekorrigering på ZY-plan .
Svarvdrift
Växla verktyg
Starta svarvbordet för vridning i det oändliga
Placering av svarvverktyg
Starta cykeln Flisning på längden
Svarvning
Ställa in plan för fräsning.
Längdkompensation i Z-riktningen
Fräsdrift
Växla fräsverktyg
Starta spindel
Fräsning
Programslut
Exempel 2: Ritning över arbetsstycke exempel 2
X
Z
Y
4 o
16 o
10 o
0.5
R0.5
3
6
R0.5
R0.5
8
0.5
4-10-2002 MillPlus IT V510 457

EXEMPEL
Programexempel Beskrivning
N9999
N1 G17
Ställ in nivån för fräsningen. Längdkompensation i Z-led.
N2 G37
Fräsdrift
N3 G54 I1 Z8
Huvudet står i Z-led
N4 G36
Byt fräsningsverktyg
N5 M54
Starta spindeln
N6 G17 Z1=1 Y1=2 Ställ in nivån för svarvningen. Huvudaxeln 1 är Z, huvudaxel 2 är Y.
Radiekorrigering i ZY-nivå.
N7 G195 X-1 Y-1 Z1 I2 Ställ in grafikfönster
J12 K-11.
N8 G199 X0 Y0 Z0 B4 Börja materialets grafikkonturbeskrivning. B4 betyder rita själv.
C2
N9 G198 I1=14 X0 Y8 Börja konturbeskrivning. I1=14 är färgen ljusblå
Z0
N10 G2 X0 Y8 I0 J0 Cylinderns övre cirkel
N11 G1 X0 Y8 Z-8 Linje
N12 G2 X0 Y8 I0 J0 Cylinderns nedre cirkel
N13
Grafik/konturbeskrivningsnivå
N14 T1 M6 (L100 R5 Byt svarvningsverktyg (längd, radie, hörnradie och typ)
C0.3 Q3=800)
N15 S1=1000 M1=3 Starta svarvbordet för vridning i det oändliga
N16 G0 X0 Y8 Z3 F1000 Placera svarvningsverktyget i position
N17
(Grovbearbetning)
N18 G823 Y8 Z0.3 Y1=8 G823 Starta cykel plan flisning. Svarva övre del
Z1=-3 Y2=2 Z2=0 I1=0.5
R2=0.5 C0.2
N19 G823 Y8 Z-2.7 G823 Starta cykel plan flisning. Svarva nedre del
Y1=8 Z1=-6 Y2=5 Z2=-3
R1=0.5 I2=0.5 R2=0.5
C0.2
N20
(Finbearbetning)
N21 G827 Y8 Z-6.7 G827 Starta cykel plan flisning slätning. Finbearbeta nedre delen
Y1=8 Z1=-6 Y2=5 Z2=-3
R1=0.5 I2=0.5 R2=0.5
N22 G827 Y8 Z-2.7 G827 Starta cykel plan flisning slätning. Finbearbeta övre delen
Y1=8 Z1=-3 Y2=2 Z2=0
I1=0.5 R2=0.5
N23 G0 Z10
Frige verktyget
N24 T0 M6
För tillbaka verktyget
N25 G37
Fräsdrift
N26 G53
Deaktivera nollpunktsförskjutning
N300 M30
Programslut
458 Heidenhain 4-10-2002

29.15 Översikt tillåtna G-funktioner i svarvdrift
ÖVERSIKT TILLÅTNA G-FUNKTIONER I SVARVDRIFT
De mest använda G-funktionerna för svarvdrift finns sammanställda i tabellen nedan. För utförlig
information om G-funktionerna se driftshandboken.
G-Funktionen für Drehbetrieb
Beskrivning
G00
Snabbgång
G01
Linjär interpolation
G02 / G03
Cirkulär interpolation
G04
Fördröjningstid
G14
Upprepningsfunktion
G17 G18 Bearbetningsnivå
G22
Hämtning makro
G23
Hämtning huvudprogram
G25 / G26
Frammatning och spindel-override aktiv/ej aktiv
G27 / G28
Positioneringsfunktioner
G29
Bestämda övergångsfel
G33
Gängskärning
G36 / G37
Svarvdrift starta/avsluta
G39
Verktygsmått aktivera/deaktivera
G40--- G41 / G42 G43 / G44
Korrigering verktygsradie
G45--- G50
Mått
G53 / G54--- G59
Nollpunktsförskjutning
G63 / G64
Häv/aktivera geometriska beräkningar
G70 / G71
Måttenhet tum/metrisk
G90 / G91
Absolut/inkrementell programmering
G92 / G93
Nollpunktsförskjutning
G94 / G95
Val frammatningsenhet
G96 / G97
Konstant skärhastighet
G98 G99 G195 G196
Grafikfunktioner
G197 / G198 G199
G227 G228
Obalansövervakning
G300--G351
Specifika G-funktioner för makron
G611 G615
Mätcykler
G691 G692
Obalanscykler
G822 G823 G826 G827
Spåningscykler
G832 G833 G836 G837
Ursvarvningscykler
G842 G843 G846 G847
Idykningscykler
G863
Gängningscykel
4-10-2002 MillPlus IT V510 459

ÖVERSIKT TILLÅTNA G-FUNKTIONER I SVARVDRIFT
460 Heidenhain 4-10-2002

30. G-Funktioner framställda med cykel Design
G-FUNKTIONER FRAMSTÄLLDA MED CYKEL DESIGN
30.1 Cykel Design
Med cykeln Design kan användaren definiera egna G-funktionenroch integrera dessa i
styrsystemet. Dessa G-funktioner kan programmeras inom delprogram med bildstöd.
Anmärkning:
Se även programmeringsanvisningarna.
4-10-2002 MillPlus IT V510 461

G-FUNKTIONER FRAMSTÄLLDA MED CYKEL DESIGN
462 Heidenhain 4-10-2002

31. Lista över G-funktioner, M-funktioner
LISTA ÖVER G-FUNKTIONER, M-FUNKTIONER
31.1 G-funktioner
G.. Beskrivning Modal
G0 Snabb längsrörelse *
G1 Linjär interpolation *
G2
G3
Cirkelformig cw
Cirkelformig ccw
*
G4 Uppehållstid -
G6 Spårningsinterpolation *
G7
Lutning arbetsyta
G8
Tippning av verktygsriktning
G9 Definiera stångpos. *
G11 Linjär avfasningsrundning cykel -
G14
Upprepa funktion
G17
G18
G19
Huvudlane XY, verktyg Z
Huvudlane ZX, verktyg Y
Huvudlane YZ, verktyg X
*
G22
G23
Makroanrop
Anrop huvudprogram
-
G25
G26
Aktivera matningsöverbelastning
Slå av matningsöverbelastning
*
G27
G28
återst. positioneringfunktioner
Positioneringfunktioner
*
G29 Villkorligt hopp -
G33
G36
G37
Gängskärning
Koppla på svarvdrift
Avsluta svarvdrift
*
G39 Aktivera verkt. förskjut. *
G40
G41
G42
G43
G44
Anullera verktygsradie komp.
Verktygsradie komp. vänster
Verktygsradie komp. höger
Verktygsradie komp. till slutp.
Verktygsradie komp.förb.slutp.
*
4-10-2002 MillPlus IT V510 463

LISTA ÖVER G-FUNKTIONER, M-FUNKTIONER
G.. Beskrivning Modal
G45
G46
G46 +
M26
G49
G50
Mätning av en punkt
Mätning av cirkel
Meßtaster kalibrieren
Kontroll av toleranser
Resultat bearbetningsmätning
-
G51
G52
Anullera G52 nollpunkt shift
Aktivera G52 nollpunkt shift
*
G53
G54
G55
G56
G57
G58
G59
G54 I1
..
G54 I99
Anullera G54-G59 nollpunkt shift
Aktivera nollpunkt shift
Aktivera nollpunkt shift
Aktivera nollpunkt shift
Aktivera nollpunkt shift
Aktivera nollpunkt shift
Aktivera nollpunkt shift
Aktivera nollpunkt shift
*
G61
G62
Tangentiell approach
Tangentiell utgång
-
G63
G64
Anullera geometriberäkningar
Aktivera geometriska beräkningar
*
G70
G71
Tum programmering
Metrisk programmering
*
G72
G73
Anullera spegelbild och skalning
Spegelbild och skalning
*
G74 Absolut position -
G77 Bulthål cirkel -
G78 Punkt definition -
G79 Aktivera cykel -
G81
G83
G84
G85
G86
G87
G88
G89
Borrcykel
Djup hålborrningscykel
Gängskärning cykel
Brotschningscykel
Borrning cykel
Rektangulär pocket fräsningscykel
Spår fräsningscykel
Cirkelformig pocket fräscykel
*
G90
G91
Absolut programmering
Inkrementell programmering
*
G92
G93
Nollpunkt växling steg/ rotation
Nollpunkt växl. abs./ rotation
*
464 Heidenhain 4-10-2002

LISTA ÖVER G-FUNKTIONER, M-FUNKTIONER
G.. Beskrivning Modal
G94
G95
Matning i mm/min (tum/min)
Matning i mm/varv (tum/rev)
*
G98
G99
Grafikfönster definition
Grafik: material definition
-
G106
G108
Kinematisk beräkning: AV
Kinematisk beräkning: verksam
*
G141 3d verktygskorrigering *
G145
G148
G149
G150
Linjär mätningsrörelse
Läs mätsondstatus
Läs verktygs- el.förskjutn.info.
Byt verktyg el. förskjutn.värden
-
G174
Verktygets återgångsrörelse
G180
G182
Avbryt cylinderinterpolation
Aktivera cylinderinterpolation
*
G195
G196
G197
G198
G199
Grafikfönster definition
Slut grafisk modellbeskrivning
Börja inre konturbeskrivning
Börja yttre konturbeskrivning
Börja grafisk modellbeskrivning
-
G200
G201
G202
G203
G204
G205
G206
G207
G208
Skapa fickcykelmakron
Start kontur pocket cykel
Slutkontur pocket cykel
Start pocket konturbeskrivning
Slut pocket konturbeskrivning
Start island konturbeskrivning
Slut island konturbeskrivning
Anrop island kontur makro
Fyrhörning konturbeskrivning
*
G227
G228
G240
G241
Obalansövervakningen: FRÅN
Obalansövervakningen: TILL
Konturövervakning: FRÅN
Konturövervakning: TILL
*
31.2 Lista över G-funktioner för makros
G.. Beskrivning Modal
G300
G301
G302
G303
G319
G320
G321
G322
G324
Programfelsanrop
Progr. Stopp
Radiekorrigering Skriva över parameter
M19 med programmerbar riktning
Läs faktiska teknologidata
Kontroll av aktuella G-data
Läs verktygs info.
Läs maskinkonstant minne
Läs G-grupp
-
4-10-2002 MillPlus IT V510 465

LISTA ÖVER G-FUNKTIONER, M-FUNKTIONER
G.. Beskrivning Modal
G325
G326
G327
G329
Läs M-grupp
Läs verkt.el.förskj.inf.
Fråge aktuellt körsätt
Kontroll av programmerbara kinematiska element
G331
G339
G341
G350
G351
Skriv i verktygstabellen
Skrivning av programmerbara kinematiska element
Beräkning av G7-rotationsvinkel
Skrivning till fönster
Skrivning till fil
31.3 Lista över G-funktioner för Cykel Design
G.. Beskrivning Modal
G600
G601
G602
G603
G604
G606
G607
G608
G609
G610
G611
G615
G620
G621
G622
G623
G626
G627
G628
G629
G631
G640
G691
G692
Lasersystem: Kalibrering
Lasersystem: Mätning av längd (centriska verktyg)
Lasersystem: Mätning av längd och radie (excentiska verktyg)
Lasersystem: Kontroll av enskilda skär
Lasersystem: Kontroll av verktygsbrott
TT130: Kalibrering
TT130: Längdmätning
TT130: Mätning av radie
TT130: Mätning av verktygets längd och radie
TT130: Brottkontroll
Lasersystem: L/R-mätning av svarvningsverktyg
Lasersystem: L/R-mätning av svarvningsverktyg
Mäta vinkel
Mäta position
Hörn mätning utsidan
Hörn mätning insidan
Rektangelmätning utsidan
Rektangelmätning insidan
Kretsmätning utsidan
Kretsmätning insidan
Mätning av nivålutning (G7)
Fastställande av kinematiskt rotationscentrum.
Mätning av obalans
Kontroll av obalans
-
31.4 Lista över G-funktioner för Fräsning
G.. Beskrivning Modal
G700
G730
G771
G772
G773
G777
G779
G781
G782
G783
Plansvarvning
Kolvfräsning
Bearbetning på en linje
Bearbetning i rektangel
Bearbetning i mönster
Bearbetning i krets
Bearbetning på en plats
Borra / Centrera
Djup hålborrningscykel
Djupborra med till. spånbrott
-
466 Heidenhain 4-10-2002

LISTA ÖVER G-FUNKTIONER, M-FUNKTIONER
G.. Beskrivning Modal
G784
G785
G786
Gängskärning cykel
Rivning
Grovbearb.
G790
G794
G787
G788
G789
G797
G798
G799
Sänka bakåt
Gängskärning interpolerande
Fickfräsning
Spårfräsning
Fräsa Kretsficka
Finslipa ficka
Finslipa spår
Finslipa kretsficka
31.5 Lista över G-funktioner för Svarvdrift
G.. Beskrivning Modal
-
G822
G823
G826
G827
Flisning på längde
Flisning, plan
Flisning på längden, slätning
Flisning plan, slätning
G832
G833
G836
G837
G842
G843
G846
G847
Ursvarvning på längden
Ursvarvning plan
Ursvarvning på längden, slätning
Ursvarvning plan, slätnin
Dykning, axial
Dykning, radial
Dykning, axial, slätning
Dykning, axial, slätning
4-10-2002 MillPlus IT V510 467

LISTA ÖVER G-FUNKTIONER, M-FUNKTIONER
31.6 Basfunktioner M
M.. Tidigt Sent Beskrivning Modal med:
M0
M1
M30
X
X
X
Programstopp
Extra stopp
Programslut.
-
-
-
M3
M4
M5
M19
X
X
X
X
Axel PÅ medurs
Axel PÅ moturs
Axel STOPP
Axel STOPP vid viss vinkel.
M4,M5,M14,M19
M3,M5,M13,M19
M3,M4,M13,M14
M3,M4,M13,M14
M6
M66
X
X
Utför automatiskt verktygsbyte
Manuellt verktygsbyte
-
-
M7
M8
M9
X
X
X
Aktivera kylmedel nr 1
Aktivera kylmedel nr 2
Avaktivera kylmedel
M9
M9
M7,M8,M13,M14
M13
M14
X
X
Axel PÅ medurs och kylmedel PÅ
Axel PÅ moturs och kulmedel PÅ
M9
M9
M25
M26
M27
M28
X
X
X
X
Aktivera verktygsmätning
Kalibrera mätsond
Aktivera mätsond
Avaktivera mätsond
-
-
M28
M27
M24
M29
Aktivera mätning
Slå på lufttryck vid mätsond
M41
M42
M43
M44
x
x
x
x
Välj drivning
Axeldrivning.
M42,M43.M44
M41.M43,M44
M41,M42,M44
M41,M42,M43
M67 X Aktivera verktygskorrigering -
468 Heidenhain 4-10-2002

LISTA ÖVER G-FUNKTIONER, M-FUNKTIONER
31.7 Maskinspecifika funktioner
M.. Tidigt Sent Beskrivning Modal med:
M10
M11
M22
M23
M32
M33
x
x
x
x
x
x
Klämma 4:e axeln PÅ
AV
Klämma 5:e axeln PÅ
AV
Klämma 6:e axeln PÅ
AV
M16
M18
x
x
Rengöring arbetsstycke FRÅN
Rengöring arbetsstycke TILL
M20 x Fritt allokerbar NC-utgång
M46 x Automatisk verktygsväxling (utan att
dra tillbaka de axlar som inte berörs av
verktygsbytet)
M53/M54 x Svängbart fräshuvud för
horisontell/vertikal bearbetning
M55 x Rikta det styrda NC-fräshuvudet i 0
grader och fixera det i detta läge.
M56
M57
M58
- 1. Frigör verkningsområde
(startinställning) för X-axeln (Modal)
2. Frigör verkningsområde
(startinställning) för X-axeln (Modal)
3. Frigör verkningsområde
(startinställning) för X-axeln (Modal)
M60/M61/
M62
- Pallväxlingskommando
M68 - Fyllning/tömning verktygsmagasin i
arbetsutrymmet
M70
M71
x
x
Spåntransportör TILL
Spåntransportör FRÅN
M74
M75
M76
M77
-
-
-
-
Räddningsfunktioner:
Cirkelformigt pallmagasin
Pallväxlare
Svängbart fräshuvud
Verktygsväxlare
M80-M89 - Reserverat för mjukvarualternativ
4-10-2002 MillPlus IT V510 469

LISTA ÖVER G-FUNKTIONER, M-FUNKTIONER
470 Heidenhain 4-10-2002

TEKNOLOGISKA KOMMANDON
32. Teknologiska kommandon
32.1 Matningshastighet
Matningshastighet F.. [mm/min|tum/min]
N.. F100
Konstant matningshastighet:
F1=0 Matningshastigheten beror av ekvidistansen. (Startposition)
N.. F.. F1=0
F1=1 Matningshastigheten beror av arbetsstyckets kontur. Matningen reduceras för inre radier.
N.. F.. F1=1
F1=2 Matningshastigheten beror av arbetsstyckets kontur. Matningen reduceras för inre radier och
ökas för yttre radier.
N.. F.. F1=2
F1=3 Matningshastigheten beror av arbetsstyckets kontur. Matningen ökas för yttre radier.
N.. F.. F1=3
F2=... Återdragningsmatning vid G85, tillsättningsmatning vid G86/G89, G201 eller
mätningsmatning vid G145.
F3=...
F4=...
F5=...
F6=...
Matning för den (negativa) tillsättningsrörelsen (doppning).
Matning för utjämningsrörelsen
Matningsenhet för rotationsaxlar
F5=0 Grad/min (Utgångsläge)
F5=1 mm/min eller tum/min
Separat matning inom ett block
tillsättningsaxel: Axel som står lodrätt mot bearbetningsytan (G17, G18, ...)
radial fräsriktning: Fräsning i bearbetningsytan
axial fräsriktning: Fräsning i tillsättningsaxelns riktning (endast i doppriktningen)
Modala parametrar F, F1=.
32.2 Axelhastighet
Axelhastighet S.. [varv/min]
S-parametrar är modala.
N.. S600
4-10-2002 MillPlus IT V510 471

TEKNOLOGISKA KOMMANDON
32.3 Verktygsnummer
Verktygsnummer T.. [format 8.2]
(max. 255 verktyg)
N.. T1 M..
Originalverktyg (T1-T99999999)
N.. T1
Ersättningsverktyg (Tx.01-Tx.99) N.. T1.01
Aktivering:
Automatiskt verktygsbyte
Manuellt verktygsbyte
Aktivera verktygsdata.
Första extra verktygskorrigering
Andra extra verktygskorrigering
Verktygets livslängd T3=..[O-9999,9 min]
Skärkraftskontroll T1=..[1..99]
N.. T.. M6
N.. T.. M66
N.. T.. M67
N.. T.. T2=1 M6/M66/M67
N.. T.. T2=2 M6/M66/M67
N.. T.. T3=x M6/M66
N.. T.. T1=x M6/M66
Deaktivera (T1=0 eller T1= inte programmerad) N.. T1=0
Modala parametrar T, T1=, T2=.
472 Heidenhain 4-10-2002

33. E-parametrar och aritmetiska funktioner
E-PARAMETRAR OCH ARITMETISKA FUNKTIONER
33.1 E-parametrar
Parameter E..
N.. E..
Format:
Heltal E1=20
Tal med fast komma
E1=200.105
Tal med flytande komma (exponent: -99 - +99)
E1=1.905e5
Byt måttenhet G70 G71:
Alla värden konverteras. I detta fall bör information som axelhastighet, matning etc. inte definieras
som parametervärden.
E-parametrar är modala.
OBS!
Adressen 'E' (parameter) måste skrivas med stor bokstav (versal) i programmet.
33.2 Aritmetiska funktioner
Standardmässiga aritmetiska funktioner
(Inga mellanslag är tillåtna i en funktion!)
Potensiering
Reciprokvärden
Kvadratrot
(Parametervärdet måste vara positivt!)
Exponent 'e' (-99 - +99)
Absolutvärden
Heltal
E1=E2
E1=E2+E3
E1=E2-E3
E1=E2*E3
E1=E2:E3
E1=E2^2
E1=(-3)^E3
E1=E2^-2(E1=1:E2^2)
E1=sqrt(E2)
E1=1.976125e3
E1=abs(E2)
E1=int(E2)
Vinkeldefinition
Format: grader/minuter/sekunder
(kan inte matas in direkt!)
Input-format 44° 12' 33.5":
Decimalformat
Vinkelomvandling
(ger en vinkel på)
E1=44.209303
E1=44+12:60+33.5:3600
E1=44.209303
4-10-2002 MillPlus IT V510 473

E-PARAMETRAR OCH ARITMETISKA FUNKTIONER
Cirkel konstanten 'pi' eller π (3,14)
Radiantformat
Trigonometriska funktioner
E1=(E2*pi):2
E1=44+12:60+33.5:3600
E2=((E1:360)*2*pi)rad
sin(E..) cos(E..) tan(E..)
asin(E..) acos(E..) atan(E..)
Jämförelsefunktioner
E1=E2=E3 --> E1=1
(Villkor uppfyllda --> E..=1) E1=E2E3 --> E1=1
(Villkor inte uppfyllda --> E..=0) E1=E2>E3 --> E1=1
E1=E2>=E3 --> E1=1
E1=E2 E1=1
E1=E2 E1=1
Utvärderingsprioritet för aritmetiska uttryck och jämförelsefunktioner
1. sin, cos, tan, asin, acos, atan, sqrt, abs, int
2. Potensiering (^), reciprokvärden (^-1)
3. Multiplicera (*), dividera (:)
4. Addera (+), subtrahera (-)
5. Relationella uttryck (=, , >, >=,

E-PARAMETRAR OCH ARITMETISKA FUNKTIONER
33.3.4 Heltal med lägsta värde
När integer-funktionen med lägsta värde används avrundas talvärdet
beroende på lägsta argument.
E1=floor(E2)
Exempel: E2=8.9 ger 8, E2=-8.9 ger -9
33.3.5 Avrundning
När funktionen ’Avrundning’ används avrundas talvärdet beroende på
antalet decimaler.
E1 =round(E2,n) ( n är decimaler)
Anmärkning: När antalet decimaler inte angivits används noll.
Exempel: n=1 och E2=8.94 ger 8.9, n=1 och E2=-8.94 ger -8.9
n=1 och E2=8.96 ger 9.0, n=1 och E2=-8.96 ger -9.0
33.3.6 Restdel av delning
När funktionen ’Restdel’ används ges restdelen av argumentet tillbaka.
E1 =mod(E2,E3)
Anmärkningar:
-E1=E2-int(E2:E3)*E3
- När E3 är 0 ges E2 tillbaka
- När E3 inte angivits används 1.
- Tecknet är detsamma som tecknet för E1.
Exempel: E2=5 och E3=3 ger 2, E2=-5 och E3=3 ger –2
33.3.7 Tecken
När funktionen ’Tecken’ används ges tecken tillbaka.
E1 =sign(E2)
Exempel: E2=8.9 ger 1, E2=0 ger 0, E2=-8.9 ger -1
Möjligt är även (fr.o.m. V420):
E1=asin(E3,E4) E1=acos(E3,E4) E1=atan(E3,E4) där E2=E3:E4
Anmärkning: - För acos och asin måste abs(E2) vara mindre eller lika med 1.
- Vinkeln som skapats ligger mellan 0° och +360°
33.3.8 Variabla parameternummer:
E(Värde eller uttryck)=
Exempel:
E(1)=
E(1.2e1)
E(E1)=
E(E1+E2)=
E(sin(45)*100)=
4-10-2002 MillPlus IT V510 475

E-PARAMETRAR OCH ARITMETISKA FUNKTIONER
476 Heidenhain 4-10-2002

ALLMÄNT
34. Allmänt
34.1 Operatörens maskinkonstanter
Se maskindokumentationen från tillverkaren av maskinverktyg för en lista över maskinkonstanter.
För operatören.
Endast för service/kundtjänst.
34.2 Maskinkonstanter för övervakningsfil
Obs!
I Edit-MC visas maskinkonstanter som i övervakningsfilen markerats med ett "låsningstecken". Dessa
maskinkonstanter är inte redigeringsbara.
Redigeringsrättigheter erhålls med ett lösenord.
Maskinkonstanter som står i övervakningsfilen kan endast skrivas över när lösenord anges. På så vis
säkerställs att maskinkonstanter inte ändras av misstag.
Maskinkonstanterna 250 till och med 316 används för att välja olika alternativ.
34.2.1 Liste der Anwender-Maschinenkonstanten
20 Axes orient. (0=0,1=-90,2=180,3=90) O
21 Axel effekt display (0=av, 1=på) O
22 Fiktiv(=0)/real(=1) display G181 O
24 Screensaver avbr. (0-255min,0=av) O
80 Val demoläge (0=av,1=på,2=IPLC) O
93 BTR minnesstorlek (4-1024)[kB] O
251 Teknologiinmatn. (0=av, >0 = på) O
252 DNC fjärrfunkt. (0=av, >0 = på) O
254 Verktygsmått inmatn. (0=av,1=på) O
255 Int.akt.kont.prog (0=av, >0 = på) O
262 BTR funktion (0=av, >0 = på) O
262 BTR funktion (0=av, >0 = på) O
263 3:e verkt. funktion (0=av,1=på) O
264 Cylind.interpolator (0=av,1=på) O
265 G6 (spårn) funktion (0=av,1=på) O
266 Universal pocket cykel (0=av, >0 = på) O
271 Radera grafik (0=av, >0 = på) O
272 Synkron grafik (0=från, >0 = till) O
292 Minne MEX 1 (0=från,??????=till) O
293 Minne MEX 2 (0=från,??????=till) O
294 Minne MEX 3 (0=från,??????=till) O
295 Minne MEX 4 (0=från,??????=till) O
296 Minne MEX 5 (0=från,??????=till) O
297 Minne MEX 6 (0=från,??????=till) O
350 Probe position 1st axis negative [µm] O
351 Probe position 1st axis positive [µm] O
352 Probe position 2nd axis negative [µm] O
353 Probe position 2nd axis positive [µm] O
4-10-2002 MillPlus IT V510 477

ALLMÄNT
354 Probe position 3rd axis negative [µm] O
355 Probe position 3rd axis positive [µm] O
714 Skaln.lä. (0+2=fakt,1+3=%,2+3=3d) O
715 Decimalkomma skalning (0-6) O
772 DIO:lin.syntax kontr. (0=av,1=på) O
773 DIO: blocknummer>9000 (0=av,1=på) O
774 Tool in (0,1=clear,2=protect,3=replace) O
782 DNC fjärrkatalog (0=nej,1=ja) O
783 DNC diskform.funkt. (0=nej, 1=ja) O
792 IPC fjärrkatalog (0=nej, 1=ja) O
793 IPC diskformatfunkt. (0=nej,1=ja) O
795 IPC%-protokoll i fil (0=nej,1=ja) O
799 MPC%-protokoll i fil (0=nej,1=ja) O
847 Bredd fast mätsond [µm] O
848 Radie kalibreringsring [µm] O
901 An1: baudrate (110-57600) O
903 An1: antal stopbit (1 el.2) O
904 An1: leader/trailer längd (0-120) O
905 An1:databär (0=ASCII,1=ISO,2=EIA) O
906 An1:autokodigenkän. (0=av 1=på) O
907 An1:flödeskontr. (0=RTS,1=RTS-f,2=XON) O
908 An1: kontr DTR (0=nej, 1=ja) O
911 An2: baudrate (110-57600) O
913 An2: antal stopbits (1 el.2) O
914 An2: leader/trailer längd (0-120) O
915 An2:databär (0=ASCII,1=ISO,2=EIA) O
916 An2:autokodigenkän. (0=av 1=på) O
917 An2: flödeskontr. (0=RTS,1=RTS-f,2=XON) O
918 An2: kontr. DTR (0=nej, 1=ja) O
921 An3: baudrate (110-57600) O
923 An3: antal stopbits (1 eller 2) O
924 An3: leader/trailer längd (0-120) O
925 An3:databär (0=ASCII,1=ISO,2=EIA) O
926 An3:autokodigenkän (0=av 1=på) O
927 An3: flödeskontr. (0=RTS,1=RTS-f,2=XON) O
928 An3: kontr. DTR (0=nej,1=ja) O
931 LSV/2 baudrate (110-57600) O
932 LSV/2 teckenupps. (0=ASCII,1=ISO) O
933 LSV/2 avbrottsperiod (0-128)[s] O
934 LSV/2ant.uppr. (0=nej gräns,1-12) O
935 LSV/2 fördröjningstid (0-128)[ms] O
936 LSV/2 kontr. DTR (0=nej, 1=ja) O
3055 Position fast mätsond 1 O
3056 Position fast mätsond 2 O
3057 Position kalibreringsring O
3155 Position fast mätsond 1 O
3156 Position fast mätsond 2 O
3157 Position kalibreringsring O
3255 Position fast mätsond 1 O
3256 Position fast mätsond 2 O
3257 Position kalibreringsring O
3355 Position fast mätsond 1 O
3356 Position fast mätsond 2 O
3357 Position kalibreringsring O
3455 Position fast mätsond 1 O
3456 Position fast mätsond 2 O
3457 Position kalibreringsring O
3555 Position fast mätsond 1 O
3556 Position fast mätsond 2 O
3557 Position kalibreringsring O
3655 Position fast mätsond 1 O
3656 Position fast mätsond 2 O
3657 Position kalibreringsring O
3755 Position fast mätsond 1 O
3756 Position fast mätsond 2 O
3757 Position kalibreringsring O
3855 Position fast mätsond 1 O
3856 Position fast mätsond 2 O
3857 Position kalibreringsring O
3955 Position fast mätsond 1 O
3956 Position fast mätsond 2 O
3957 Position kalibreringsring O
4055 Position fast mätsond 1 O
4056 Position fast mätsond 2 O
4057 Position kalibreringsring O
4155 Position fast mätsond 1 O
4156 Position fast mätsond 2 O
4157 Position kalibreringsring O
4255 Position fast mätsond 1 O
4256 Position fast mätsond 2 O
4257 Position kalibreringsring O
2455 Position fast mätsond 1 O
2456 Position fast mätsond 2 O
2457 Position kalibreringsring O
2655 Position fast mätsond 1 O
2656 Position fast mätsond 2 O
2657 Position kalibreringsring O
2855 Position fast mätsond 1 O
2856 Position fast mätsond 2 O
2857 Position kalibreringsring O
2955 Position fast mätsond 1 O
2956 Position fast mätsond 2 O
2957 Position kalibreringsring O
478 Heidenhain 4-10-2002

ALLMÄNT
34.3 Anslutningskabel för datagränssnitt.
Kunden måste se till att en extern gränssnittskabel används som har skärmen anbringad från sidan.
Vid bruk av en gränssnittsfördelare (T-Switch) med strömställare får Signal-Ground och skärmen inte
vara kopplade. Mekanisk omkoppling får endast ske över signalledningarna.
Vid problem med datagränssnittet kan följande punkter kontrolleras:
Har an skärmad datakabel använts?
Är dataledningen inte längre än 15 meter?
Är PCn kopplad till maskinuttaget?
34.4 Installation av Ethernet-gränssnittet
Tänk på:
Låt en nätverksspecialist konfigurera MillPlus.
MillPlus har ett Ethernet-gränssnitt, för att integrera klientstyrningen i Ditt nätverk. MillPlus överför
uppgifterna över Ethernet-gränssnittet i enlighet med TCP/IP-Protokollet (Transmission Control
Protocol/Internet Protocol) och med hjälp av NFS (Network File System). TCP/IP och NFS används i
synnerhet i UNIX-system, och därför krävs det för det mesta inga extra program för att integrera
MillPlus i en UNIX-miljö.
PC-datorer med operativsystem från Microsoft utnyttjar också TCP/IP i nätverkssystem, men däremot
inte med NFS. I dessa fall är det därför nödvändigt använda ytterligare program för att kunna köra
MillPlus i ett nätverk med PC-datorer.
NFS-klienten i CNC-enheten testas med hjälp av följande nätverksprogram:
Operativsystem
Windows NT 4.0
Nätverksprogram
Diskshare NFS server för Windows NT, version 03.02.00.07 (Intergraph,
webbplats: www.intergraph.com).
Maestro NFS server för Windows NT, version 6.10 (Hummingbird
Communications, webbplats: http:\\www.hummingbird.com).
e-post: support@hummingbird.com
Windows 95
Solstice NFS server, en komponent från Solstice Network Client för
Windows-paket, version 3.1 (Sun Microsystems, webbplats: www.sun.com).
Windows 95/98, NT4.0 Omni-NFS server, (Xlink Technologies Inc., web site: http:\\www.xlink.com).
CimcoNFS server, (CIMCO Integration, web site: http:\\www.cimco.dk).
34.4.1 Anslutningsmöjligheter för Ethernet-gränssnitt
Ethernet-gränssnittet för MillPlus kan Du ansluta till nätverket via RJ45-anslutningen (10BaseT).
Anslutningen är separerad från styrelektroniken med hjälp av galvanisk delning.
RJ45-Anslutning (10BaseT)
Vid 10BaseT-anslutningar används en Twisted Pair-kabel för att ansluta MillPlus till nätverket.
Den maximala kabellängden mellan MillPlus och en knutpunkt uppgår till högst 400 m för kapslade
kablar.
Tänk på:
Om Du ansluter MillPlus direkt till en PC, måste Du använda en korsad kabel.
4-10-2002 MillPlus IT V510 479

ALLMÄNT
34.4.2 Anslutningskabel för Ethernet-gränssnitt
Tx+
Tx-
Rx+
Rx-
Ethernet-gränssnitt RJ45-buss
Maximal kabellängd kapslad
Maximal överföringshastighet
Pin
1
2
3
6
Connector
Shell
Screen
:400 m
:200 kBaud till 1 MBaud
Pin
1
2
3
6
Connector
Shell
CBL_14
Signal
Pin Signalförklaring
1 TX+ Transmit Data
2 TX– Transmit Data
3 REC+ Receive Data
4 ledig –
5 ledig –
6 REC– Receive Data
7 ledig –
8 ledig –
Stickkontaktens frontdel
8 7 6 5 4 3 2 1
Gränssnittet uppfyller bestämmelserna för -säker separering av nät- i enlighet med direktiv IEC 742
EN 50 178.
34.4.3 Konfigurering av MillPlus Ethernet-gränssnitt (fil tcpip.cfg)
Tänk på
Låt en nätverksspecialist konfigurera MillPlus.
Inställning av maskinkonstant:
Mc311=0 DNC PLUS (0=av,på=??????)
Mc313=Password NFS-server (0=av,på=??????)
??????=Password
Dataförbindelsen kan konfigureras met uppgiften tcpip.cfg. Uppgiften tcpip.cfg måste alltid stå på
hårddisken C:\. Man kan fastlägga och förvalta maximalt en local, fyra hardware, en service, tio nfs-
Serverinställningar och tio dnc-Serverinställningar. Språket är alltid engelska.
Filen tcpip.cfg kan ändras i "HEIDENHAIN NUMERIC Service Menu". Service-menyn kan aktiveras
med hjälp av S-tangenten på ASCII-tangentbordet när systemet initieras. Välj tcpip.cfg Editor med
hjälp av "TCP/IP configuration". En rad får högst innehålla 128 tecken. Stora och små bokstäver
påverkar inte de inmatade uppgifterna. Kommentarer i raden återges med ett semikolon ‘;’. Det är
möjligt att upprepa avsnitt i konfigurationen. Ett avsnitt anges med ett namn inom en hakparentes. ‘[
Name ]’
480 Heidenhain 4-10-2002

ALLMÄNT
Hårdvaru-avsnitt
Detta anges med hjälp av namnet i avsnittet [Hardware] och beskriver nätverksutrustningens
parametervärden. Konfigurationsfilen kan innehålla flera hårdvaruavsnitt för inställning av olika slags
nätverksapparatur. Det "lokala" avsnittet bestämmer vilken särskild nätverksutrustning som används.
Parameter
Betydelse
Typ = Namn på nätverksutrustning t.ex. SMC, NE2000, i8255x eller
AT-lantic
i0
=
Med parametrarna i0 till i3 fastläggs relationen mellan
i1
=
nätverksutrustningens fyra Interrupt-utgångar och
i2
=
centralenhetens IRQ-ledningar. Dessa bestäms av CNChårdvaran.
i3
=
Se "Ett exempel på en fil av typen tcpip.cfg".
Irq = Definierar vilken IRQ som drivrutinen använder. Detta nummer
måste vara ett nummer som är definierat i i0 till i3.
Iobase = Inställning av nätverkets I/O-basadress.
Local-avsnitt
[local] innehåller de lokala parametrarna för TCP/IP-protokoll för dataförbindelse. Det får endast finnas
ett Lokal-avsnitt.
Parameter
Betydelse
Typ = Definierar den nätverksutrustning som finns i CNC-enheten.
Namnet på utrustningen måste överensstämma med det namn
som definierats i en av hårdvaru-avsnitten under
Type_Parameter.
Connector = 10baseT | 10base2 Definierar den anslutning som används, 10BaseT (RJ45) eller
10Base2 (BNC).
HostName = < network name> Det namn som MillPlus presenterar sig med i nätverket.
Nätverksnamn: fler än 17 bokstäver accepteras inte.
Om Du inte anger något namn använder MillPlus Nollverifieringen
och inte den Normala Unix-verifieringen, dessutom
ignoreras parametrarna UserId, GroupID, DirCreateMode och
FileCreateMode.
IpAddress = Den adress som Din nätverksadministratör måste ange för
MillPlus. Anges med fyra decimaltecken med en punkt mellan
varje värde (0 till 255). Be Din nätverksadministratör om detta
värde, t.ex. 192.168.0.17
SubnetMask = Den Subnet-Mask som krävs för att bevara adresserna inom
nätverket. Subnet-Mask definierar hur många bitar av den 32
Bits Internet-adressen som används till Subnet-ID och hur
många bitar som används till Station-Identnumret. Exempel:
Subnet-Mask 255.255.255.0 definierar 24 bitar för Subnetnummer
och 8 bitar för Station-identnumret. Be Din
nätverksadministratör om detta värde.
DefaultRouter = < Router addr> Detta är Internet-adressen för Din default-router. Detta ska Du
endast ange om nätverket består av flera delnät. Anges med fyra
decimaltecken med en punkt mellan varje värde. Be Din
nätverksadministratör om detta värde. Definiera 0.0.0.0, om det
inte finns någon router.
Protocol = rfc | ieee
Definition av överföringsprotokollet.
rfc: Ethernet protokoll, i enlighet med RFC 894
ieee: IEEE 802.2/802.3 protokoll, i enlighet med RFC 1042.
Standardvärdet är 'rfc'.
Timezone =
Den tidsparameter för de filer som efterfrågas via NFS skapas i
UTC (Universal Time Coding), som vanligtvis kallas GMT
(Greenwich Mean Time). Parametern tidszon anger skillnaden
mellan den lokala tiden och UTC. I Frankfurt t.ex. är den lokala
tiden UTC+1 (timma), följaktligen Timezone = -1.
Standardvärdet är -1.
DncPort = Definierar portnumret för DNC-tjänsten i både Mill Plus CNC och
DNC-tjänsten hos ett externt system.
Standard portnummer = 19000
SummerTime = y | n Parametern SummerTime bestämmer, om systemet övergår
automatiskt från sommar- till vintertid och vinter- till sommartid.
Standardvärdet är y.
NFS-Server-avsnitt
[NFS-Server] anger fjärravsnittet. Detta avsnitt innehåller fjärrparametrarna för den NFS-Server som
används. Konfigureringsfilen kan innehålla flera fjärravsnitt för inställning av flera NFS-Servrar.
4-10-2002 MillPlus IT V510 481

ALLMÄNT
Parameter
Betydelse
IpAddress = Definierar IP-adressen för Dina servrar. Anges med fyra
decimaltecken med en punkt mellan varje värde. Be Din
nätverksadministratör om detta värde. Exempelvis 192.168.0.1
DeviceName = Namnet på den NFS-server som det är definierat i MillPlus
filhanterare, t.ex. Server_NT1.
RootPath =
NFS-serverns katalog som Du vill ansluta till MillPlus. MillPlus
har endast åtkomst till denna katalog och denna katalogs
underkataloger. Tänk på stor och liten bokstav när Du anger
sökvägen.
TimeOut = Den tid i ms som MillPlus väntar innan den upprepar ett Remote
Procedure Call som inte besvarats av servern. Värdets omfång:
0 till 100 000. Standardvärdet '0' motsvarar en Timeout på 700
ms. Högre värden får endast användas om MillPlus måste gå via
flera routers för att kommunicera med servern. För Intergraph
och Hummingbird Servers är det exempelvis tillräckligt med
1000 ms, för Sun’s Solstice Server krävs 5000 ms. Be Din
nätverksadministratör om detta värde.
rwtimeOut = 30 Timeout för att upprepa försöket att läsa/skriva NFS-filer. (Tiden
fördubblas vid varje försök med samma kommando tills Timeouttiden
nås)
ReadSize =
Paketstorlek för mottagande av uppgifter i bytes. Värdets
omfång: 512 till 4096. Om värdet 0 matas in: MillPlus använder
den optimala paketstorlek som servern anger.
Standardvärdet är 1300.
WriteSize =
Paketstorlek för överföring av uppgifter i bytes. Värdets omfång:
512 till 4096. Om värdet 0 matas in: MillPlus använder den
optimala paketstorlek som servern anger.
Grundinställning 1300
HardMount = y | n Definierar om MillPlus ska upprepa Remote Procedure Call tills
NFS-servern svarar.
y: upprepa alltid
n: upprepa inte
y får inte användas om det inte finns någon aktiv server i
nätverket.
AutoMount = y | n Definierar om MillPlus ska koppla upp sig automatiskt till
nätverket när systemet startas.
y: ingen automatisk uppkoppling
n: automatisk uppkoppling
UseUnixId = y | n Använd "Unix style"-verifiering för NFS.
y: Unix-verifiering använder Userid, GroupId,
DirCreateMode och FileCreateMode
n: ingen verifiering. Userid, GroupId,
DirCreateMode och FileCreateMode används ej.
Grundinställningen är y.
UserId = Identifiering av användaren (Unix style) som NFS använder för
att identifiera användaren (CNC) inför servern, exempelvis 100.
Be Din nätverksadministratör om detta värde.
GroupId = Definierar med vilken Grupp_identifikation (Unix style) som Du
begär åtkomst till filer i nätverket, exempelvis 100. Be Din
nätverksadministratör om detta värde.
DirCreateMode = Här anger Du åtkomsträttigheterna till NFS-serverns kataloger.
Ange värdet binärkoderat. Exempel: 111101000
0: åtkomst ej tillåten
1: åtkomst tillåten
Grundinställningen är 0777 (oktalt tal).
CaseSensitive = y | n Använder eller förbigår skillnaden mellan stora och små
bokstäver vid jämförelse av katalog- eller filnamn vid
katalogsökning. Standardinställning ‘y’.
y: Case sensitive sökning. T.ex. 1234.pm särskiljs från
1234.PM
n: Ej case sensitive sökning. T.ex. 1234.pm jämställs
med 1234.PM
FileCreateMode = Här anger Du åtkomsträttigheterna till NFS-serverns kataloger.
Ange värdet binärkoderat. Exempel: 111101000
0: åtkomst ej tillåten
1: åtkomst tillåten
Grundinställningen är 0777 (oktalt tal).
DncPort = Definierar portnumret för DNC-tjänsten i både Mill Plus CNC och
DNC-tjänsten hos ett externt system.
Standard portnummer = 19000
482 Heidenhain 4-10-2002

ALLMÄNT
1 1 1 1 0 1 0 0 0 = 0750 (Oktalzahl)
│ │ │ │ │ │ │ │ │
│ │ │ │ │ │ │ │ └───────── Alle anderen Benutzer: Suchen
│ │ │ │ │ │ │ └─────────── Alle anderen Benutzer: Schreiben
│ │ │ │ │ │ └───────────── Alle anderen Benutzer: Lesen
│ │ │ │ │ └─────────────── Arbeitsgruppe: Suchen
│ │ │ │ └───────────────── Arbeitsgruppe: Schreiben
│ │ │ └─────────────────── Arbeitsgruppe: Lesen
│ │ └───────────────────── Benutzer: Suchen
│ └─────────────────────── Benutzer: Schreiben
└───────────────────────── Benutzer: Lesen
DncServer
[DncServer] anger en DNC extern serveravdelning. Innehåller parameterinställningar för en extern
DNC server. En eller fler DNC externa serveravdelningar kan finnas i konfigurationsfilen, för defenition
av en eller fler DNC servrar. Den externa avdelningen omfattar följande parametrar:
Parameter
Förklaring
IpAddress = Definierar IP-Adressen för din server. Inmatning: Fyra
decimaltecken, skiljda med punkter. Begär värdet hos din
nätverksmanager, t.ex. 192.168.0.1
DeviceName = Namn DNC-Server som angett i dataförvaltningen hos MillPlus,
t.ex. DMG_Service_1.
TimeOut = Definierar förbindelsens timeout i s för kontakt mellan lokal DNCklient
och extern DNC-server. Om den externa DNC servern står
i det lokala nätverket ställs TimeOut på noll. Värden över noll
användes när den externa DNC-servern kontaktas via en extern
förbindelse, t.ex. en ISDN router.
Service
[Service] anger en DNC axtern serveravdelning. Den innehåller parameterinställningarna för en extern DNCserver.
En eller fler DNC externa serveravdelningar kan finnas i konfigurationsfilen, för definition av en
eller fler DNC-servrar. Den externa avdelningen omfattar följande parametrar:
Parameter
Förklaring
IpAddress = Definierar IP-Adressen för din server. Inmatning: Fyra
decimalvärden, skilda med punkter. Begär värdet hos din
nätverksmanager, t.ex. 192.168.254.3
serverName = Namn för DNC-Servern som angivet i dataförvaltningen hos
MillPlus, t.ex. DMG_Service_1.
port = Standard = 19001
repeatTime = Standard = 10 Sec.
idleTimeout = < tid i min.> Standard = 15 Min.
request = @ eller
4-10-2002 MillPlus IT V510 483

ALLMÄNT
Exempel på en fil av typen tcpip.cfg
; TCP/IP configuration file
; More sections of [remote] are allowed --> more NFS servers to choose
; More sections of [hardware] are allowed --> actually used hw is defined in [local] section
; The keywords with an ';" placed in front can be omitted. The value shown is the default
; value
;
;[hardware]
; LE412 HARDWARE
;type = smc ; this hw is an smc network device
;irq = 9 ; irq used by network device driver
;i0 = 9 ; hardware connections of network device to irq's
;i1 = 3
;i2 = 10
;i3 = 11
;iobase = 0x300 ; io base address of network device
;
;[hardware]
; LE422 HARDWARE
;type = i8255x ; this hw is an i8255x network device
;irq = 10 ; irq used by network device driver
;iobase = 0xE400 ; io base address of network device
;
[hardware]
; VMEBUS HARDWARE
type = at-lantic ; this hw is a ne2000 compatible network device
; note: the VMEbus at/lantic is used in ne2000 compatible mode
irq = 5 ; irq used by network device driver
i0 = 3 ; hardware connections of network device to irq's
i1 = 5
i2 = 9
i3 = 15
iobase = 0x300 0x240 ; io base address of network device
;
[hardware]
; dos_shape_pc
type = ne2000 ; this hw is a ne2000 compatible network device
; note: the VMEbus at/lantic is used in ne2000 compatible mode
irq = 5 ; irq used by network device driver
iobase = 0x300 ; io base address of network device
;
[local]
; configuration of CNC
type = ne2000 ; the type of network device used:
; must match a [hardware] type
connector = 10base2 ; 10baseT: RJ45 (twisted pair), 10base2: bnc (coax)
hostName = MillPlusshape CNC network name, maximum of 17 characters
ipAddress = 170.4.100.16 ; internet address of the CNC ==> ask your network
subnetMask = 255.255.0.0 ; subnet mask of network ==> administrator for values
defaultRouter = 0.0.0.0 ; internet address of default router, 0.0.0.0: no router
; ==> ask your network
; administrator for value
;protocol = rfc ; Link layer protocol used rfc: Ethernet, ieee: IEEE 802
;timezone = -1 ; + 1 hour of gmt :gmt + tz == local-> gmt=local - tz!!
;summerTime = y ; use automatic summertime correction (daylight saving)
port = 19000 ; portnumber DNC service
;
[nfsServer]
; configuration of a remote server.
; more than one remote sections allowed
ipAddress = 170.4.100.140 ; internet address of the server ==> ask your network
; administrator for value
deviceName = Intergraph ; Server name used inside CNC
rootPath = c:\temp ; server directory to be mounted as network drive on CNC
; This must be a shared directory on the NFS server
timeOut = 50000 ; units in milliseconds for timeout in server connection
; 0..100 000, 0: timeout set to 700 ms
;rwtimeOut = 30 ; timeout used for retry at read/write of NFS-files
; (time is doubled for each retry of same packet until timeOut)
;readSize = 1300 ; packet size for data reception: 512 to 4096, or 0 = use
; server reported packet size
;writeSize = 1300 ; packet size for data transmission
;hardMount = n ; yes/no continue mouting until succesfull
; don't use 'y' if you're uncertain server is running
autoMount = n ; yes/no automatically mount when CNC initialises
;useUnixId y ; use UserId/groupId to identify to the server
userId = 100 ; Unix style user id for Authentication ==> ask your network
groupId = 100 ; Unix style group id ==> administrator
;dirCreateMode = 0777 ; Unix style access right for dir-create: Octal number
;fileCreateMode = 0777 ; Unix style access rights for file-create: Octal number
;
484 Heidenhain 4-10-2002

ALLMÄNT
[nfsServer]
; configuration of a remote server.
; more than one remote sections allowed
ipAddress = 170.4.100.171 ; internet address of the server ==> ask your network
; administrator for value
deviceName = Hummingbird ; Server name used inside CNC
rootPath = c:\NFS_DATA ; server directory to be mounted as network drive on CNC
; This must be a shared directory on the NFS server
timeOut = 1000 ; units in milliseconds for timeout in server connection
; 0..100 000, 0: timeout set to 700 ms
;rwtimeOut = 30 ; timeout used for retry at read/write of NFS-files
; (time is doubled for each retry of same packet until timeOut)
;readSize = 1300 ; packet size for data reception: 512 to 4096, or 0 = use
; server reported packet size
;writeSize = 1300 ; packet size for data transmission
;hardMount = n ; yes/no continue mouting until succesfull
; don't use 'y' if you're uncertain server is running
autoMount = n ; yes/no automatically mount when CNC initialises
;useUnixId = y ; use UserId/groupId to identify to the server
userId = 100 ; Unix style user id for Authentication ==> ask your network
groupId = 100 ; Unix style group id ==> administrator
;dirCreateMode = 0777 ; Unix style access right for dir-create: Octal number
;fileCreateMode = 0777 ; Unix style access rights for file-create: Octal number
;
;
[NFSserver]
; configuration of a remote server.
; more than one remote sections allowed
ipAddress = 170.4.100.194 ; internet address of the server ==> ask your network
; administrator for value
deviceName = Solstice ; Server name used inside CNC
rootPath = C:\solstice ; server directory to be mounted as network drive on CNC
; This must be a shared directory on the NFS server
timeOut = 6000 ; units in milliseconds for timeout in server connection
; 0..100 000, 0: timeout set to 700 ms
rwtimeOut = 600 ; timeout used for retry at read/write of NFS-files
; (time is doubled for each retry of same packet until timeOut)
;readSize = 1300 ; packet size for data reception: 512 to 4096, or 0 = use
; server reported packet size
;writeSize = 1300 ; packet size for data transmission
;hardMount = n ; yes/no continue mouting until succesfull
; don't use 'y' if you're uncertain server is running
autoMount = n ; yes/no automatically mount when CNC initialises
;useUnixId = y ; use UserId/groupId to identify to the server
userId = 100 ; Unix style user id for Authentication ==> ask your network
groupId = 100 ; Unix style group id ==> administrator
;dirCreateMode = 0777 ; Unix style access right for dir-create: Octal number
;fileCreateMode = 0777 ; Unix style access rights for file-create: Octal number
;
[NFSserver]
; configuration of a remote server.
; more than one remote sections allowed
ipAddress = 170.4.100.143 ; internet address of the server ==> ask your network
; administrator for value
deviceName = pmeSolstice ; Server name used inside CNC
rootPath = d:\solstice ; server directory to be mounted as network drive on CNC
; This must be a shared directory on the NFS server
timeOut = 5000 ; units in milliseconds for timeout in server connection
; 0..100 000, 0: timeout set to 700 ms
rwtimeOut = 100 ; timeout used for retry at read/write of NFS-files
; (time is doubled for each retry of same packet until timeOut)
;readSize = 1300 ; packet size for data reception: 512 to 4096, or 0 = use
; server reported packet size
;writeSize = 1300 ; packet size for data transmission
;hardMount = n ; yes/no continue mouting until succesfull
; don't use 'y' if you're uncertain server is running
autoMount = n ; yes/no automatically mount when CNC initialises
;useUnixId = y ; use UserId/groupId to identify to the server
userId = 100 ; Unix style user id for Authentication ==> ask your network
groupId = 100 ; Unix style group id ==> administrator
;dirCreateMode = 0777 ; Unix style access right for dir-create: Octal number
;fileCreateMode = 0777 ; Unix style access rights for file-create: Octal number
;
[dncServer]
serverName = Teleservice ; alias name for this server (PME-pc)
ipAddress = 170.4.100.143 ; its ip address
;timeOut = 1000 ; timeout in connection
;port = 19000 ; port number for dnc services
4-10-2002 MillPlus IT V510 485

ALLMÄNT
[Service]
; (MAHO) service centre
serverName = "Maho Service" ; alias name for this service
ipAddress = 170.4.100.140 ; its ip address
request = "here I am" ; @fileName/tekst to identify yourself
;IdleTimeOut = 15 ; disconnect after .. minutes
;port = 19001 ; port number for service
;repeatTime = 10 ; repeat time in seconds to connect
;
; end of file
486 Heidenhain 4-10-2002