Backyard Babies Christina Milian The Streets Mira Craig - Groove

Twilight Singers
Greg Dulli och kumpanen Scott Ford från Twilight
Singers har all anledning att vara nöjda.
Nya albumet Powder Burns sopar banan med
föregångaren, coverskivan She Loves You, och
känns redan i april som ett av årets skivsläpp.
Duon är dessutom ute på en resa genom
Europa, en världsdel som de båda älskar.
Greg, den känslosamma rösten som tidigare
hördes i Afghan Whigs, har till och med
ett band i favoritlandet Italien. Övriga medlemmar
i Afterhours huserar i modemeckat
Milano.
– Jag producerade deras platta för två år
sedan, berättar han när vi ses i en lyxig hotellsvit
vid Mariatorget i Stockholm. Efter att det
var klart bad dom mig börja spela med dom
och jag sa ja. Jag är inte medlem på heltid
men hoppar in när jag kan.
Pratar du italienska?
– Nej, fast å andra sidan kan jag beställa mat,
hitta toaletten och be dig klä av dig på italienska.
Jag är inte säker på att man behöver
kunna så mycket mer.
Radio Dept.
Sam Holden
Det var några spelningar med Afterhours
som fick Greg att avbryta arbetet med Powder
Burns i New Orleans och bege sig till Italien.
Medan han fortfarande åt pizza Marinara
med sina europeiska vänner vände orkanen
Katrina bokstavligen upp och ned på staden.
– Jag såg orkanen på tv och återvände till
New Orleans ungefär tre veckor senare. Det
var inte lätt att avsluta inspelningen. Det
fanns ingen gas, inget varmt vatten och
elen försvann med jämna mellanrum. New
Orleans är en stad som lever dygnet runt
och som bygger på dess besökare. När jag
återvände var det en spökstad. Ingen var där.
Träden hade drunknat, där fanns inga katter,
fåglar eller hundar. Allt var dött.
Ändå fortsatte ni att spela in där?
– Givetvis.
Övervägde ni inte att fortsätta någon annanstans?
– Jag tror att jag funderade på det i ungefär
trettio sekunder. Om man har en god vän så
är man vänner i vått och torrt, både i bra och
dåliga tider. Om din vän blir sjuk lämnar du
honom inte och säger att jag hör av mig när
du mår bättre. Man stannar med honom och
hjälper honom. Det var en ensam tid för New
Orleans och det som behövdes mest var liv. Så
vi bidrog med liv.
Patrik Wirén
gratis konsertbiljetter!!!
Waterboys 1/5 Stockholm och 3/5 Göteborg
Teitur 15/5 Malmö, KB, 16/5 Stockholm
och 17/5 Göteborg
Daniel Powter 26/5 Stockholm, Berns
Mark Knopfler/Emmylou Harris 30/5 Stockholm
www.groove.se
Omprogrammerade för succé
Med tre år bakom sig sedan debut albumet,
har The Radio Dept hunnit bli uppsagda från
bolaget XL Recordings, släppa två EP:s samt
utmärkas för 00-talets bästa album.
– Jotack, det är bra. Men jag är lite trött.
Vi firade igår för att vi gjort klart skivan,
så det blev lite sent, säger Martin Larsson
med en gäsp hängande i luften.
Det har gått några år sedan första
albumet och pressen finns där inför uppföljaren,
inte minst efter att de i boken
Digfi: Mix – de 100 bästa albumen
2000–2004, klättrade överst på pallen.
– Det är klart att det är lite jobbigt. Vi
har försökt att inte tänka på det, men det
är klart att pressen finns där. Vi har hållit
på länge med skivan. Lite tungt, men det
känns ändå som det gått bra.
Att deras uttryck ändrat sig under
åren märks tydligt då ljudbilden mer och
mer tagit ett steg åt 80-talets electronica,
med toner som borde få var och varannan
person att maniskt leta i skivbackarna
efter band som Pet Shop Boys, Prefab
Sprout och Go Betweens.
Hur skiljer sig arbetet från tidigare?
– Vi bor på olika ställen nu, lägger mer
tid på inspelningarna. Innan var det rätt
så mycket låt gå-taktik, det skulle gå
snabbt, det var en del av arbetet. Nu har
vi jobbat hårt för att komma bort från
distgitarrerna, det vi kunde så bra. Det
är lite nytt vatten, det är roligt och vi får
testa våra vingar.
Redan i höstas hade bandet en hel
skiva klar att släppas, men det slopades
snabbt då de tyckte att det lät för mycket
electronica.
– Det var för mycket ett tag, vi ville
komma bort från det. Det kändes som
vi försökte för mycket. Det är också lite
av den nya trenden för oss, vi testar fortfarande
vad vi kan göra och vad vi kan
göra bra.
Att The Radio Dept gillar att lägga
ner mycket tid på skapandet har inte
minst visat sig då de lagt ner nästan lika
mycket tid på sina EP:s som på fullängdarna.
Vilket visar på den trygghet de
känner i produktionsfasen.
– Vi gillar inte att spela så mycket, det
är lite jobbigt för oss. Eller vi tycker det
är kul, annars hade vi inte hållit på, men
det blir mer som ett jobb. Vi får kämpa
mer där, det är så himla lätt i studion.
Vi har hållit på sen -98, det är som att
äta middag. Vi har rätt stora kontrollbehov,
när vi spelar ute går det inte att ha
det. Det kan vara en lokal där det låter
skitdåligt – strängarna kan smälla, allting
kan gå åt helvete och det går inte att
göra något åt det.
Samuel Olsson
Henrik Mårtensson
8 Groove 3 • 2006