Backyard Babies Christina Milian The Streets Mira Craig - Groove

The Streets
Allt som glittrar är inte guld
bilder: Mattias Elgemark
Mike Skinners liv är annorlunda,
men han jobbar enligt gamla
principer. Fast han har fallit för
blingbling.
Det är fyra år sedan vi alla lät oss förtrollas
av den brittiska vardagen – eller
åtminstone Mike Skinners version av
den. Aldrig hade hiphop smakat lika
mycket breakfast tea med scones än på
debutplattan Original Pirate Material. A
Grand Don’t Come for Free följde upp
med kärleksbekymmer, Playstation och
en öl på puben. Samtidigt landade Skinner
största hitten hittills i och med den
oerhört påfrestande gitarrboogien Fit But
You Know It och det var läge för Skinner
att bli konfunderad.
För hur gör man när man byggt en hel
karriär på att vara mannen på gatan som
beskriver den trista vardagen, när man
upptäcker att man inte är det längre?
När man istället kallas rapveteran, har
ett skivbolag, diamanter på fingrarna
och pengar i drivor. Mike Skinner tvekade,
men bestämde sig för att göra det
han kan bäst. Att beskriva vardagen runt
omkring i rätt sarkastiskt ironiska ord.
Världen runt omkring honom har blivit
mer glamorös än sist, men själv gnäller
han lika bra om förr.
– Jag har en rätt positiv humor tycker jag.
Men jag skulle nog aldrig göra ett lyckligt
album utan ironi och så. Jag tror inte
att man fångas om det inte finns ett problem,
stor dramatik handlar inte om att
vara nöjd och glad, säger Mike Skinner
och tar en klunk av sitt eftermiddagste.
Han är oerhört fåordig och svarar
oftast med två, tre ord och sen ett ”ähh”
innan han tystnar helt. För att få igång
honom lite tar jag fram Groove 3 • 2004
där han är på omslaget.
– Jag har riktiga diamanter
i den ringen
nu, säger han kort
och pekar på bilden
och sen på sin breda
ring som täcker lillfinger
och ringfinger på
2004
vänsterhanden.
Eh, okej, vad har mer hänt sedan vi pratades
vid sist?
– Jag är lite mer affärsman nu. Jag har
mitt skivbolag The Beats och tar hand
om andra artister också.
Förra året släpptes The Mitchell Brothers
fantastiska debutskiva A Breath of
Fresh Attire på The Beats, nu står Professor
Green och Example på tur. Men även
om Mike Skinner tycker att han är mer
business än tidigare och samtidigt säger
att affärer är kreativt och bra för musiken
så visar han ändå inte någon vidare
affärsmannaaktig sida när jag frågar hur
han skulle beskriva de kommande släppen
på bolaget.
– Professor Green är rätt attackerande
och Example är mer låtbaserad.
Det är allt.
Därefter drar han i sina vita sneakers
och gäspar stort. Det är uppenbart att han
i alla fall inte är sugen på att sälja sina
artister. Problemet är att han inte verkar
vara sugen på att prata om The Hardest
Way to Make an Easy Living heller. Inte
ens låten Never Went to Church har han
mycket att säga om och då handlar den
ändå om hans egen pappas död.
– Jag ville göra den låten helt rätt, inte
göra bort mig.
Var den svår att göra?
– Egentligen inte. Erfarenheterna som jag
rappar om på hela skivan var jobbiga.
Inte att göra albumet.
Arbetssättet är samma som förr. Mike
Skinner använder sig av mjukvaruprogrammet
Logic han har i sin bärbara
dator och den bär han alltid med sig. Så
fort han får lite tid över börjar han skissa
på låtar. Han har redan börjat så smått
med nästa album.
– Just nu när jag åker runt på promotion
skriver jag inte så mycket musik, men det
är alltid någonstans i mina tankar så jag
kopplar inte helt bort det.
Är det inte svårt att koncentrera sig om
det hela tiden är folk runt omkring?
– Att resa är ju inte direkt socialt. Särskilt
inte på resor som den här. Så nu kan jag
göra lite musik, det blir svårare när jag
kommer hem till mina polare.
Mike Skinner börjar gäspa mer och
mer, det är ganska uppenbart att han inte
vill svara på frågor om nya skivan. Men
när jag frågar honom om hur han skriver
sina texter tänds en liten gnista i hans
ögon igen.
– Jag skriver alltid ner saker, hela tiden.
Okej, läser du mycket också? För att få
inspiration?
– En del, men inte så mycket skönlitteratur.
Jag har kort uppmärksamhetsspann
så jag klarar inte en hel roman. Jag gillar
att läsa tidningar eller fakta som man
kan läsa lite i och sen lägga ifrån sig.
Vilken typ av faktaböcker gillar du då?
– Om språk och skrift. Har just läst The
Mother Tounge av Bill Bryson som är en
språkhistorisk bok om engelskan.
Mats Almegård
www.groove.se 15