Stora Herrestad sÃ¤teri. Antikvarisk fÃ¶rundersÃ¶kning ...

2007:41 

Stora Herrestad säteri 

Antikvarisk förundersökning, huvudbyggnaden 

Kristina Nilén 

Regionmuseet 

Kristianstad 

Landsantikvarien i Skåne

Rapport 2007:41 


- antikvarisk förundersökning, 

huvudbyggnaden 

Antikvarisk förundersökning 2006 

Stora Herrestad socken 

Ystad kommun 

Skåne län 

Kristina Nilén

Regionmuseet Kristianstad 

Landsantikvarien i Skåne 

Kristianstad 

Box 134, Stora Torg 

291 22 Kristianstad 

Tel 044 – 13 58 00 vx, Fax 044 – 21 49 02 

Lund 

Box 153, St Larsomr. Byggnad 10 

221 00 Lund 

Tel 046 – 15 97 80 vx, Fax 046 – 15 80 39 

www.regionmuseet.m.se 

© 2007 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne 

Rapport 2007:41 

ISSN 1651-0933 

Omslagsfoto: Stora Herrestad säteri – huvudbyggnadens gårdsfasad 2006 

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.

Stora Herrestad säteri - antikvarisk förundersökning, 

huvudbyggnaden 

Innehåll 

Inledning 6 

Administrativa uppgifter 6 

Kortfattad presentation av Stora Herrestads säteri 6 

Fastighetsdata och gällande skydd 7 

Källäget 9 

Historisk översikt Stora Herrestads säteri 9 

Medeltida anor 9 

1600-talet 9 

Stora Herrestads säteri från 1700-talet 11 

Förändringar under 1800-talet 13 

1900-talet 18 

Beskrivning av huvudbyggnaden 23 

Stilhistoriskt sammanhang 23 

Byggnadshistorik 24 

Byggnadsbeskrivning 2006 - utvändigt 27 

Byggnadsbeskrivning 2006 – invändigt 31 

Bilder från bottenvåningen 35 

Bilder från ovanvåningen 37 

Bilder från vinden 39 

Kulturhistoriskt värde 41 

Kulturhistoriska värden i anläggningen 41 

Kulturhistoriska värden huvudbyggnaden 41 

Förslag på fördjupad undersökning 42 

Arkiv och litteraturgenomgång 43 

Arkiv 43 

Litteratur och otryckta källor 44 

Websidor 44 

Bilagor 45 

Bilaga 1. Ägarlängd 45 

Bilaga 2. Brandförsäkring nr 13258, år 1824 47 

Bilaga 3. Rumsinventering, ofullständig 49

Ystad kommun i Skåne län 

, 

D 

* 

, 

V 

" 

Stora Herrestad Säteri, huvudbyggnaden markerad med röd pil

Stora Herrestads Säteri – antikvarisk förundersökning huvudbyggnaden 

Inledning 

Regionmuseet Kristianstad har fått i uppdrag av Ramböll AB att utföra den antikvariska 

delen i en antikvarisk-teknisk förundersökning med åtgärdsförslag för 

Stora Herrestad säteri, huvudbyggnaden. 

Arbetet har bestått i arkiv- och litteraturstudier samt besiktning av huvudbyggnaden 

ur ett antikvariskt perspektiv. Förundersökningen berör som framgått 

i första hand huvudbyggnaden, som dock måste beskrivas utifrån sitt sammanhang, 

d v s den kulturhistoriskt värdefulla miljö som hela Stora Herrestads Säteri 

utgör. 

Syftet är att översiktligt belysa anläggningens byggnadshistoriska utveckling 

och karaktärsdrag med särskilt fokus på huvudbyggnaden. Detta för att vid en 

förestående restaurering kunna lyfta fram och värna klart definierade kulturhistoriska 

värden. 

Administrativa uppgifter 

Objekt 


Socken 

Stora Herrestad 

Kommun 

Ystad 

Regionmuseets diarienr L12.20-7-06 sn 1351 

Byggherre/beställare Irene och Henrik von Görtz 

Projektledare Niclas Hansson, Ramböll AB 

Kortfattad presentation av Stora Herrestads säteri 

Anläggningen Stora Herrestads säteri utgörs idag av huvudbyggnaden flankerad 

av två fristående flygelbyggnader, varav den östra används som bostad för ägaren. 

Huvudbyggnaden har sedan 1960-talet till hälften bebotts av arrendatorn. Övriga 

ekonomibyggnader är huvudsakligen uppförda under 1800-talets andra hälft. Till 

miljön hör också den bevarade strukturen av den på 1700-talet så upphöjda och 

omtalade parkanläggningen. Slutligen uppmärksammas säteriets intressanta läge 

invid kyrkan mitt i byn, där några av husen utgör numera avsålda statarlängor, 

som tillhört godset. 

6


Fastighetsdata och gällande skydd 

Fastighetsbeteckning är Stora Herrestad 68:2. 

I den kommunala översiktplaneringen (ÖP Ystad kommun 2005) är Stora Herrestads 

by definierat som kulturhistoriskt värdefull miljö nr 24 med följande motivering: 

”St. Herrestad är en by av medeltida ursprung, som har bevarat karaktären 

av gångna tiders socken- och häradscentrum med kyrka, tingshus och herrgård 

mitt i byn. Kyrkan som byggdes på 1100-talet är en av Skånes äldsta stenkyrkor. 

Bebyggelsen i övrigt består framför allt av mindre bostadshus, likartade i skala 

och karaktär. I närheten av herrgården finns parkliknande vegetation med ståtliga 

träd, gräsmattor och karpdammar. Byn omges av öppen odlingsmark med spridda 

gårdar, alléer och bronsåldersgravhögar. St. Herrestad omfattas av bevarandeprogram.” 

Bevarandeprogram för byar i Ystads kommun från 1985 utgör underlag vid bygglovprövning. 

Sedan 1998 pågår en inventering sockenvis av Ystads landsbygd som 

syftar till en uppdatering av beskrivningen av kulturhistoriska värden. 

I Kulturminnesvårdsprogram för Skåne från 1984 uppmärksammas att ”St Herrestads 

gård och de gamla längorna från 1840-talet har stort kulturhistoriskt värde 

och bör behandlas med hänsyn härtill. Parken vid Herrestads gård med karpdammarna 

är viktiga för miljön”. 

I det regionala kulturmiljöprogrammet från 2003 omnämns Stora Herrestad i 

beskrivningen av särskilt värdefulla miljöer (område: Högestad - Östra Ingelstad): 

”Stora Herrestad ligger i backlandskapet nordost om Ystad och omges av öppen 

odlingsmark. Området har liksom bygden i övrigt uppodlats tidigt. Synliga spår 

efter dessa tidiga åkerbrukskulturer är de två gravhögarna på höjdryggen söder 

om byn. Stora Herrestad är en bybildning av medeltida ursprung. Kyrkan, med ett 

dominerande läge på en kulle i byns norra del, tillhör Skånes äldsta stenkyrkor. 

Det uppfördes under 1100-talet och försågs senare under samma sekel med brett 

västtorn. Under 1750-talet tillbyggdes kyrkan med korsarm. I nära anslutning ligger 

Stora Herrestad gård, omnämnd i medeltida källor, vars vitputsade flygelbyggnader inramar 

den stensatta gårdsplanen. Gården nås från söder via en stensatt allékantad väg. Öster om 

anläggningen ligger en park med karpdammar. 

Stora Herrestads härads före detta tingshus från 1802 är byggt i sten och 

ligger på central plats i byn, nära kyrkan. I dess närhet finns gamla byastenen 

kring vilken byns bönder i äldre tider samlades för att besluta vid byastämman. 

7


En central funktion i forna tiders bysamhälle hade även prästgården. Den nuvarande 

anläggningen i vitputsat tegel uppfördes 1870. Gamla skolhuset från 1800- 

talet söder om prästgården på andra sidan bygatan ingår också det i den traditionella 

bymiljön. Utmed södra delen av bygatan ligger bostadshus av varierande 

ålder och utseende samt två putsade längor från 1840-talet, uppförda av Stora 

Herrestads gård som stathus och ålderdomshem.” 

Som motiv för bevarande anges: 

”Området har varit en central odlingsbygd allt sedan stenåldern, vilket bland annat 

manifesteras genom fornlämningarna, medeltidskyrkorna och sätesgårdarna. 

Området är ett utpräglat storgodslandskap uppkommet redan under medeltiden, 

men huvuddragen är från 1800-talets agrara omvandlingar där förhållandet huvudgård 

– utgård är tydlig. Huvudbyggnaderna är när det gäller slottsanläggningarna 

till övervägande del av borgkaraktär, vilket påminner om forna orostider. De 

är till konstruktion och utseende unika och synnerligen väl bevarade. De väl 

sammanhållna slottsmiljöerna är av stort kulturhistoriskt intresse och vittnar om 

olika utvecklingsfaser när det gäller arkitektur och planmönster. Förutom slottsmiljöerna 

med ekonomibyggnaderna är även de sammanhängande brukningsarealerna, 

kyrkorna, alléerna och vägsystemet av betydelse för kulturlandskapet. De 

agrara industrimiljöerna som möllor, mejeri och stärkelsefabrik har även de ett 

högt kulturhistorisk värde. Högestad har starkt präglat området i byggnadsbestånd, 

jordbruksreformer och vägsträckningar. Både Högestad och St. Köpinge 

bevarar en äldre prägel med kyrka, prästgård, skolhus och gatuhus. Köpingebro 

är ett bra exempel på järnvägs- och brukssamhälle etablerat under slutet av 1800- 

talet. Nybroåns betydelse som kraftkälla finns dokumenterad med de bevarade 

möllorna och tillhörande byggnader. Stora Herrestad har bevarat karaktären av gångna 

tiders socken- och häradscentrum, vilket bland annat åskådliggörs av kyrkan, tingshuset, byastenen 

och prästgården. Övrig äldre bebyggelse i tätorten utgör en viktig del av bymiljön. Fornlämningarna 

och det av Stora Herrestads gård präglade herrgårdslandskapet är av betydelse för 

landskapsbilden.” 

1992 väcktes frågan om byggnadsminnesförklaring av dåvarande ägaren Fru Elisabeth 

Melander. En utredning genomfördes 1999, vilken dock inte resulterade i 

lagskydd enligt KML kap 3. 

8


Källäget 

I allmän borg- och slottslitteratur är Stora Herrestad märkvärdigt frånvarande. 

Anläggningen finns t ex inte beskriven i Slott och Herresäten i Sverige från 1960-talet. 

Förekommande beskrivningar understryker dock anläggningens storhet och originalitet. 

H H von Schwerin beskriver exempelvis Stora Herrestad som egendomlig 

och monumental med den ursprungligen kringbyggda gårdsplanen och en sydlig 

huvudport överbyggd med torn för klocka. Han ser kopplingar västerut i 

danska herrgårdsanläggningar av liknande karaktär (von Schwerin 1932:63). Inte 

minst rosas den forna parkens utformning. Stora Herrestad finns dock omnämnt 

i den nyutgivna ”Svenska slott och herrgårdar”, Bedoir 2006. En god uppfattning 

om anläggningens utveckling från 1700-talets mitt och framåt ges av lantmäterikartor 

samt brandförsäkringshandlingar. Se vidare kapitel om Arkiv- och litteraturgenomgång. 

Historisk översikt Stora Herrestads säteri 

Medeltida anor 

Stora Herrestad säteri i sin nuvarande form härrör sannolikt från mitten av 1700- 

talet. Men gårdsläget intill kyrkan har en betydligt längre kontinuitet. Skriftliga 

källor omnämner en huvudgård på platsen redan 1340 (Kultur Malmö 1999:5). 

Eftersom det skriftliga källmaterialet inte omtalar någon utflyttad huvudgård kan 

man anta att Stora Herrestads gård ligger på samma plats sedan etablerandet under 

tidig medeltid. Därmed också sagt att det kan finnas dolda byggnadsrester 

från äldre tider i nuvarande anläggning. Ägarlängden för ”godset i Herrestad” 

finns kartlagd sedan medeltiden, se bilaga. 

1600-talet 

Från 1603 innehar en Jörgen Clausen Falk-Mormand godset som förläning från 

kronan. Nästa gång Stora Herrestad dyker upp i det skriftliga källmaterialet är 

1630 i samband med att dåvarande ägaren Jörgen Svabe begär 13 gårdar och tre 

fästor i Herrestads socken och by till mageskifte med kronan. Mageskiftet är ett 

led i godsägarens strävan att arrondera, d v s samla sitt gods, något som var vanligt 

under större delen av 1600-talet. Mellan åren 1630-71 läggs på detta sätt nästan 

hela Herrestads socken under huvudgården. 

9


Under denna period ägs Stora Herrestad gods först av Ove Tagesson Thott, som 

säljer vidare till grevinnan Ebba Brahe De la Gardie. Vid hennes död 1674 ärver 

sonen Pontus Fredrik de la Gardie, gift med Beata Elisabeth von Königsmarck, 

godset efter modern (Kultur Malmö 1999:5). Fram till 1694 befinner sig Stora 

Herrestad i släkten von Königsmarcks ägor, men detta år blir innevarande ägaren 

Philip Christoffer von Königsmarck enligt uppgift mördad och inga fler släktingar 

fanns som kunde ta över godset. Det verkar härefter som om Stora Herrestad 

åter kommit i kronans ägo. 

Från slutet av 1600-talet finns ett syneprotokoll där Herrestad benämns 

som ”konungsgården” och tycks sedan en tid ha varit utarrenderad till en Jöns 

Kock. I protokollet (se nedan) finns även knapphändiga uppgifter om anläggningens 

utseende. Norra längan är vid denna tid en korsvirkeslänga, med timran 

av ek och facken fyllda med tegel, taket täckt med tegel. Dessutom omtalas en 

flygel i väster. 

Det måste vara denna anläggning som syns på det äldsta bevarade kartmaterialet 

visande Stora Herrestad, en odaterad karta som dock kan härledas till början 

av 1700-talet (troligen är detta 1704 års karta som omtalas på karta från 1768). 

Kartan bekräftar alltså att det nuvarande säteriets föregångare var belägen på 

samma plats, just väster om kyrkan. 

Nedanstående avskrivning är hämtad ur H H v Schwerins exerpter, Skånska herrgårdar 

II, Skarhults godsarkiv, Skarhult: 

Ur Kungl. Kammarkollegii 2. provinskontors nummerserie konv. 145½, del 3 

A:o 1695 d. 4 novembris, blef föllie af Hans Exeell:z General lieutnamptens och Gouverneuren 

Höghwällborne Baronens H:r Otto Wellingghs Order af Stockholm den 8 maj A:o 

1694 hållen lagha huusesyn öfwer konungsgården Herrestadh, hwilcken Arrendatorn Wällbetrodde 

Jöns Kock för arrende bebodt och ännu innehafwer; Närwarande Undertechnade 10 

nämbdemänn. Sampt desuthan Een Muremästare, Een Smedh, Een glasmästare och en Timmermann. 

Hwad Man- och Ladugårdhshuusens närwarande tillståndh wedkommer, så förewtter 

dher medh som föllier. 

Norre Längan af Korswärck, Timmerwärket af Eek och Tegellmuur. 

”Tacket öfwer den nya Byggningen ähr aff tegell” 

Wästra flygeln 

Tak av tegel 

10


Renritning av karta från 1704, 

Kultur Malmö 1999:5 

Stora Herrestads säteri från 1700-talet 

Under det för anläggningens vidkommande så omdanande 1700-talet övergick 

godset från kronan till generalen, riksrådet, greven Carl Gustaf Hård. Det var i 

familjen Hårds ägo som godset genomgick stora ombyggnader. Härom talar dock 

inga skriftliga källor. Däremot krönes portalen över huvudbyggnadens entré än 

idag av ätterna Hårds och Wachtmeisters vapen. Här residerade på 1750-talet greve 

Johan Ludwig Hård och hans gemål Ulrika Wachtmeister. Godset var hans 

farsarv (Ystadiana 1991: Rasmusson, s 121). Det finns en nästan samtida beskrivning 

av den nya anläggningen genom Lorents Gillberg (Gillberg 1765:69): 

Herrstad Säteri 7 7/8 hemman, Fru Grefwinnan Wachtmeister. (e) Corps de Logien är nyligen 

grundmurad 2:ne Wåningar hög. Ladugården strax derwid af 4:ra st Bygnader hear af 

2:ne äro grundmurade och 2:ne af korswärck, så och derwid en grundmurad och wäl inrättad 

Loge. Trädgården är både stor och wacker, belägen på norra sidan om Corps de Logien, beprydd 

med bäckar, alléer, ritningar, lusthus och springe watn m.m. 

En karta över Stora Herrestad by från 1768 illustrerar på ett utmärkt sätt anläggningen 

vid denna tid. Den nyligen uppförda huvudbyggnaden, friliggande i norr, 

bildar en nästan sluten gård tillsammans med den motstående ladugården. Ladugården 

utgörs av en bredare länga i väster, respektive en långsmal länga i öster, 

sammanbundna av en numera riven länga i söder. I ladugården ingår även en 

mindre byggnad, ett brygghus, i det fyrlängade komplexets nordvästra hörn. Även 

den omtalade logen syns på kartan från 1768, liksom andra vid denna tid till godset 

hörande byggnader och anläggningar. 

11


Karta över Stora Herrestads by 1768, kopia i Regionmuseets arkiv. Kartan finns i färg såväl på Stora Herrestad 

som i Lantmäteristyrelsens arkiv. 

12 

HR Betyder mangården med corps de logien 2 våningar hög, samt 3 grundmurade huslängor 

Hv Köksgården (kiögs-) med brygghus av korsvirke 

A Ladugården, med en grundmurad länga 

B Gamla trädgården, med innehåll som 1704 års karta utvisar 

Bb nya trädgårdsplanen, 1. iskällare 2. lusthus 3. fatabur 4. trädgårdsmästarhus 

C Kökshagen 

D Trädhagen 

E Gräshage 

F Fiskedamm 

G Fiskedamm 

H Fiskedamm 

I dito damm men avsedd till byns vattning 

K dito


Förändringar under 1800-talet 

Sedan Stora Herrestads gods i slutet av 1700-talet sålts till ett borgarkonsortium i 

Ystad följer de närmaste decennierna ett antal ägarbyten. 1815 säljer konsortiet 

godset vidare till krigsrådet Carl-Henrik Palm, och genom byte övergår fastigheten 

samma år till överstelöjtnanten A F Tornérhielm. 

Att döma av uppgifter från en brandförsäkringshandling upprättad 1824 

skedde stora förändringar när det gäller byggnadsbeståndet under denna period. I 

söder hade redan 1797 byggts nya fähus. 1802 uppfördes ett bränneri. 1807 tillbyggdes 

den stora loglängan i väster med vandringshus (hela byggnaden numera 

riven). 1817 uppfördes två mindre hus varav ett Osttryckeri, dvs ett ostmejeri 

eller ysteri. Året därpå genomgick östra och västra ladugårdsbyggnaderna genomgripande 

ombyggnader. Dessa byggnader var fortfarande under denna tid 

sammanhållna av en långsmal portlänga i söder som hyste häststall och vagnsbodar. 

Denna länga utökades ytterligare åt söder 1822. Sedan ett par år ägdes Stora 

Herrestad Säteri nu av Kommercerådet Carl Martin Lundgren i Ystad. 

Skånska Rekognosceringskartan från 1810. Här syns Säteriet med huvudbyggnaden i norr och den motstående 

trelängade ladugårdsanläggningen. Dessutom utmärker sig den imponerande trädgårdsanläggningen norr om 

huvudbygganden. En struktur som bevarats in i nutid. 

13


Karta hämtad ur brandförsäkring nr 13258 upprättad år 1824. 

14


Beskrivning till kartan från 1824: 

1. Corps de Logi 2ne Wåningar 

2. Magasin Byggnad wid Kyrkan 

3. Stallängan i söder och ? 1 wåning 

4. En lutebyggning i Södra delen af 

byggnad nr 5 

5. Ett Fähus 

6. Osttryckeri 

7. ? 

8. Logelängan 

9. Loge? Tröskwärk en wåning 

10. Svin- och fårhus 

11. Fähus 

12. Bränneriet en wåning 

13. ? 

14. Ett litet Boningshus vid gatan 

A. Gården m. Byggnader och Ladugård 

B. Stora Trädgården med alléer 

C. Planteringen m. Gångar och alléer 

D. Kvarter m. Trädgårdshuset 

E. Kyrkogården med Kyrkan 

F. Lilla trädgården med ? 

G. Kålgården 

Om den utveckling och upprustning som skedde under 1800-talets första decennier 

i kölvattnet från den agrara revolutionen vittnar även en samtida beskrivning 

från 1840, nämligen Nils Bruzelius omarbetning av Gillbergs Historisk, Oeconomisk 

och Geografisk Beskrifning öfwer Malmöhus Län uti Hertigdömet Skåne. I närmast lyriska 

ordalag redogör Bruzelius för Stora Herrestads Frälse Säteri, såväl när det gäller 

utformningen som driften: 

Stora Herrestads Frälse säteri. 7 7/8 mantal, tillhörigt herr CommerceRådet Lundgren 

i Ystad, har ett grundmuradt tvenne wåningar högt boningshus, med stor och rymlig ladugård, 

likaledes grundmurad och i förträffligt stånd, samt en widlyftig och wäl anlagd trädgård med 

stora alléer och springwatten. Sedan ägaren tagit under eget bruk alla gården tillhörande och 

underlydande hemman i byn, hafwa derå med en alldeles oerhörd kostnad blifwit anlagde och 

upbyggde flera ladugårdar; hwilka hemman af Statfolk driwas med egna dragare, hwarigenom 

egendomen från ett alldeles förfallet skick blifwit försatt i det förträffligaste tillstånd, och försedd 

med derå upförda kostsamma byggnader, betydliga planteringar och gärdesgårdar af sten m. m.; 

hwilket arbete äfwen fulländats med en nästan alldeles förwånande kraft och skyndsamhet, så 

att egendomen numera åt ägaren också inbringar en deremot swarande betydlig afkastning. I 

förening med ett välordnat cirkulationsbruk planteras här öfwer 1000 tunnor potäter årligen, 

som allt förwandlas i brännwin, och hwarest denna rörelse också drifwes i större scala än på 

något annat ställe inom hela Länet. 70 par oxar, 3 à 400 får af holländsk race, och ett betyligt 

antal får jemte nästan otaliga härar af swin och ungboskap, som finnas wid denna egendom, 

wittna allt om egendomens storlek, fruktbarhet och ägarens stora förmåga och rikedom att 

15


än ytterligare kunna updrifwa afkastningen, hwartill läget på ½ mil från Ystad ganska mycket 

bidrager. Betydliga åkerfält besås af klöfwer och rapsat, hwilket senare sädesslag på flera större 

egendomar i senare tider blifwit mera allmänt. Så tydligt det är för åkerbruket och lantmannanäringarne 

att män med kunskaper och förmögenhet winlägga sig derom; så hedrande äro dylika 

företag för hwar och en, och i synnerhet för capitalisten och en handlande, som i närwarande 

tider med större lätthet och wida mindre omsorg är i tillfälle att använda på andra speculationer 

fin förmögenhet. 

Ovan redovisade framtids- och framgångstro till trots försattes godset i konkurs 

1849, och tvingades till försäljning. Som köpare trädde ett konsortium in, lett av 

greve Raoul Hamilton. Härefter såldes Stora Herrestad Säteri till grevinnan Alexandra 

Sparre på Kronovall (Kultur Malmö 1999). Hur djupgående denna ekonomiska 

svacka var är idag oklart, 10 år senare kan nya omfattande byggnadsföretag 

i varje fall konstateras i brandförsäkringshandlingarna. 

Brandföräkringshandlingen från 1862 nämner Herr Consuln Johan Robert 

Lundgren, son till Carl Martin Lundgren, som ägare. Värderingen gäller tillbyggnad 

av huvudbyggnadens västra gavel, som uppfördes 1860: Ett stenhus i godt stånd 

med egna murar å trenne sidor, år 1860 tillbygdt västra ändan af corps de logibyggnaderna --- 

har två våningar täckt med jernplåttak Första eller nedre våningen, hvars yttermurar äro 2 fot 

och skiljemurarna 1 fot tjocka, af tegel uppförda, har ett rum och ett brygghus --- andra eller 

öfvre våningen består av 2 rum och korridor. 

Dessutom omtalas att byggnaden alldeles väster om huvudbyggnaden blivit 

påbyggd med en våning, samt slutligen att en ny tillbyggnad uppförts invid västra 

sidan av västra längan. Man kan konstatera att den södra ladugårdslängan med 

genomfartsport ännu finns kvar 1862. 

1868 görs omfattande förbättringar på östra längan som förses med ny och 

kostsammare inredning: Ett tvåvåningshus, hvars nedre våning är af gråsten och öfvre våning 

af bränd tegel, --- försedd med skiffertak och nedervån inredd till 2ne större och 2ne mindre 

vedbodar, 1 större och 1 mindre materialbod samt gårdens kontor. Öfvre våningen är inredd till 

4 rum, 1 biljardsal och korridor. Med tanke på att den östra längan nu försetts med 

skiffertak är det högst troligt att takmaterialet även bytts ut på huvudbyggnaden 

omkring 1860, då stora förändringar företogs med byggnaderna. Den engelska 

frihandeln gav svenska entreprenörer möjligheter att exportera till England. Det 

är därför ingen slump att importen av t ex skiffer för taktäckning blir allt vanligare 

vid denna tid. 

1892 görs en ny brandförsäkringsvärdering på anmodan av Patron C V F 

Lundgren gällande försäkring av en magasinsbyggnad uppförd på den gamla 

grunden till Osttryckeriet. På den åtföljande kartan kan man nu också konstatera 

att ladugårdsanläggningens portlänga i söder är riven. 

16


Karta tillhörande brandförsäkring 30285, från år 1892. 

Byggnader på kartan från 1892: 

1. Corps de logis 

2. Brygg- och boninghus, sammanbyggt med nr 1. 

3. Boninghus, material- och vedbodar 

4. Stall, vagnsport, drängkammare och magasin av sten och tak av spån 

5. Hemlighus, mangel- och torvbod, sten-korsvirke med tak av spån 

6. Spannmålsmagasin (nyuppfört) 

7. Visthus av sten med spåntak 

8. Logbyggnad 

9. Logbyggnad av sten och spåntak 

10. Vagnsskjul 

11. Stall- och drängkammare 

12. Sockenkyrka 

17


1899 upprättas åter en ny brandförsäkring, egendomen som vid denna tid tillhör 

”Herrestads intressenter” sägs nu bestå av: 

1. Corps de logis på stengrund, uppfört i två våningar och vind. Huggen sten och 

bränd tegel o murbruk, finputsad. Skiffer på brädläkten. Innehållande i 1:a våningen: 

1 förstuga, 1 korridor, 12 större och mindre rum, 1 kök med spisel och 

bakugn och 2 skafferier; i 2:a våningen 1 förstuga, 2 korridorer, 13 rum, 1 garderob, 

1 stärkrum (?); och på vinden 4 rum och 4 kontor. Rummen används inte 

som boningsrum. Innanväggarna finputsade och rummen i våningarna en del 

tapetserade och en del målade. Innertak gipsade. Golv av kalksten och trä. 

2. Boninghus i två våningar, uppförd intill västra gaveln av nr 1. Av bränd tegel, finputsad, 

tak av järnplåt. Innehållande i 1:a våningen 1 korridor, 1 tvättstuga och 1 

rum; i 2:a våningen 1 korridor, och 2 rum. Innerväggar finputsade, innertak gipsade, 

golv i tvättstugan av tegel i övrigt av trä. 

3. Boninghus, (östra längan). I två våningar och vind. Gråsten i 1:a våningen och 

bränd tegel i överdelen, finputsat. Skiffer på brädläkten. 

4. Stallbyggnad, uppförd i en våning och vind. Gråsten, bränd och obränd tegel med 

bränd tegel i gavlar, kalkrappad, tak spån. 

5. Hemlighus, mangelbod och torvbod, vid västra långsidan av stallbyggnad nr 4, en våning. 

6. Spannmålsmagasin i två våningar, bränd tegel och spåntak. Byggnaden har 10 homejor 

av tegel med fönster. 

7. Visthus av sten med spåntak 

8. Logbyggnad i en våning: byggd av stampad lera, stengrund, kalkrappad, gavelspetsar 

av bräder, spåntak. 

9. Logbyggnad, i en våning. Uppförd av gråsten och murbruk, spåntak. 

10. Vagnbod, sammanbyggd med nr 9 

11. Stallbyggnad i en våning och foderloft. Uppförd på 0,30 m stengrund, korsvirke, 

bränd och obränd tegel, med gavlar av bränd tegel, kalkrappad, spåntak. 

12. Kostall, uppförd i en våning och foderloft. Uppförd av gråsten i kalkbruk, med 

tegelomfattningar vid dörrar och fönster, spåntak med 6 homejor? 

13. Kyrkan 

14. Vattenrik damm 

1900-talet 

Genom en studie av de detaljerade beskrivningarna tillhörande brandförsäkringsakterna, 

varav en del med detaljerade kartor och redogörelse för inredning, ges 

möjlighet att följa utvecklingen av Stora Herrestads Säteri även en bit in på 1900- 

talet. Intressanta uppgifter rörande byggnadsmaterial får man på köpet. 

18


Brandföräkringshandling från 1909 (se karta till brandförsäkring från 1918) 


2. Corps de logis, tillbyggnad 

3. Boninghus [nr 1 i denna värdering] boningshus i två våningar och vind på gråstensfot. 

Tegel i 2:a våningen. Kalkrappad, gavlar av tegel. Takskiffer på bräder. 

3a. Tillbyggnad i en våning med lågt tak, på gråstensfot. Av gråsten och tegel, kalkrappad. 

Järnplåttak på bräder. 

4. Stallbyggnad 

4a. Huggebod [nr 2 i denna värdering]. Tillbyggnad till nr 4, i en våning och vind på 

gråstensfot. Av gråsten och tegel, tak täckt med skiffer. 

5. Hemlighus 

6. Magasin 

7. Visthus 

8. Loga [nr 3 i denna värdering] i en våning, stampad lera, kalkrappad, spåntak, 

uppgavlar av bräder 

9. Loga [nr 4 i denna värdering] i en våning, gråsten med kalkfog, spåntak, uppgavlar 

av bräder 9a. Tillbyggnad torv- och redskapsbod [nr 4a i denna värdering] i 

en våning på gråstensfot, sammanbyggd med nr 9. Uppgavlar åt väster med brädor. 

Av gråsten, kalkfogad, spåntak. 

10. Smedja [nr 5 i denna värdering] och vagnskjul, i en våning, vilande intill byggnad 

nr 9. Av tegel, brädgavel åt söder, papptak. Inredd till gårdssmedja med skorsten 

och ässja af tegel; öppet vagnsskjul med tak av spån vilande på stolpar av trä 

11. Stall 

12. Ladugård [nr 6 i denna värdering] Kostall i en våning och foderloft på gråstensfot. 

Gråsten, fogade utvändigt och putsat invändigt, samt tegel. Taket täckt med 

spån och delvis papp. Omfattningar vid dörrar och fönster. 

12a Tillbyggnad i en våning på gråstensfot. Inredd till mjölkkammare. Uppförd 

1908, av tegel, fogade, täckt med asfaltpapp. 

13. Svinstall 

14. Urinbrunn 

15. Vattendammar 

16. Kyrka 

17. Stathus 

18. Boningshus med tillbyggnad [nr 7 i denna värdering] i en våning och vind på 

gråstensfot. Boställe för trädgårdsmästaren. Tegel, brädbeklätt, uppgavlar av 

bräder, spåntak. Tillbyggnad åt väster (stall) samt tillbyggnad åt öster (växthus 

och tvättstuga), av tegel och kalkrappade, täckta med spån delvis papp. 

19. Svinhus [nr 8 i denna värdering] uthusbyggnad i en våning på gråstensfot, av tegel, 

brädbeklätt, papptak. 

19


Brandförsäkring från 1918, beskrivning av byggnadsbeståndet: 

1. Corps de logis på stenfot i 2 våningar och vind. Inredt till bottenvån: 1 förstuga, 

1 korridor, 12 större och mindre rum, 1 kök med spisel och bakugn och 2 skafferier. 

I 2dra vån: 1 förstuga, 2 korridorer, 13 rum, 1 garderob och 1 handkammare, 

och å vinden 4 rum och 4 kontor. Innertaken äro kalkputsade, väggarna 

dels målade, dels tapetserade. Golfven dels av sten, dels av trä. Vid vestra gafveln 

en tillbyggnad. Huggen sten och brändt tegel kalkputsat. Skiffer på bräder. 

Specifikation: 20 st fönster med glas och beslag 500 kr, 20 st fönster med glas 

och beslag 400 kr, 11 st fönster med glas och beslag 60 kr. 2 par portar, 34 halvfranska 

dörrar, 8 släta dörrar, Bröst- och träpanel, 4 fasta skåp, innertrappor av 

sten i valv, 2 murstommar med rökrör och skorstenar av tegel, 3 st större glaserdae 

ugnar med stenplaner, 5 st runda dito, 4 st runda dito, 6 ugnar av järn med 

över och underbyggnad av tegel och rökrör i tegelmur, köksspisen av järn i köket. 

2. Corps de logis tillbyggnad, uppfördt intill västra gaveln i två våningar. Innehållande 

i 1:a våningen 1 korridor, 1 tvättstuga och 1 rum; 2:a våningen 1 korridor 

och 2 rum. Av bränt tegel, finputsat, tak av järnplåt. Innanväggar finputsade. Innertak 

gipsade. Golf i tvättstuga af tegel i öfvrigt av trä. Stomme: Brändt tegel, 

finputsadt. Tak av järnplåt. 

3. Boninghus på gråstensfot i 2 vån och vind. Inredt å bottenvån till kök, 1 spiskam., 

?rum, jungfrukammare och trapprum med trappa av trä till 2:a vån, matrum, 

kontor, förstuga med trappa af trätill 2:a vån, 2 garderober, 1 rum, 1 förstuga 

med trappa och 1 förvaringsrum. 2:a vån: 2 trapprum, 2 korridorer 5 rum 

och 1 handkammare. Alla innertak är kalkputsade utom i förvaringsrum, som 

har brädtak. Väggarna äro finputsade, dels kalkstrukna, dels tapetserade. Golf av 

kalksten i förstugor, i övriga lokaler af trä, delvis oljemålade och linoleumsmatta 

på kontorsgolfen. Byggnaden har en tillbyggnad a, hvilken icke i förestående är 

beskrivfen. Gråsten i bottenvåningen och bränt tegel i 2ra våningen. Gavlar av 

tegel. Skiffer på bräder. 

4. Stallbyggnad På gråstensfot i två våningar och vind. Gråsten och brändt tegel. 

Gafvlar af brändt tegel. Kalkrappat. Tak: papp på spån. Byggnad har en tillbyggnad 

som icke är här ovan beskriven. 

5. Hemlighus på 0,5 m gråstensfot i en våning. ½hus intill byggnad nr 4, inrett till 1 

större hemlighus och 2ne vedbodar. Av ekkorsvirke, bränt tegel, kalkrappat. Taket 

täckt med asfaltpapp på spån. 

6. Vagnsbodar på 0,4 m hög gråstensfot i en vån. Inrett till 3 vagnsportar. Byggnadsår 

1917. Av bräder på korsverke. Taket täckt med asfaltpapp på bräder. 

7. Visthus på 0,8 m hög gråstensfot, bränd tegel fogad, asfaltpapp på tak. 

20


8. Spannmålsmagasin på 0,8 m hög gråstensfot i 2 våningar och vind. Byggnaden 

har 10 homejor av tegel med asfaltpapp. Av bränd tegel, gavlar av tegel. Taket 

täckt med asfaltpapp på spån på södra sidan, spån på norra sidan. 

9. Loga i en våning, inredd till hissloga och sädesloft. Gråsten med kalkfogar, gavlar 

av bräder, tak täckt med asfaltpapp på spån. 

9a Tillbyggnad, inredd till torv- och redskapshus. På gråstensfot, av gråsten med 

kalkfogar, gavlar av bräder, spåntak. 

10. Smedja och vagnsskjul av tegel och timmer under tak av papp och spån 

11. Vagns och redskapshus uppförd i en våning, ett ½hus på låg stenfot (pelare). Inredd 

till vagnsskjul å 23 m längd med öppen framsida, redskapshus å 12 m längd 

och dessutom 1 brygghus med inmurad panna, 1 hönshus, 1 pumphus. Korsvirke, 

bränd och obränd tegel med gavlar av dito, tak av asfaltpapp på spån. 

12. Loga i en våning. Gavlar av bräder. Väggar av stampad lera, kalkrappad. Spåntak. 

13. Stathus på 1,25 m hög gråstensfot, i en våning och vind. Gråsten, kalkfogar, gavlar 

av trä. Tak täckt med asfaltpapp. 

14. Lutebyggnad på låg gråstensfot. Byggår 1914. Bräder till väggar, tak täckt med 

asfaltpapp. 

15. Ladugård på låg gråstensfot, i en våning och vind. Av gråsten, kalkfogad, gavlar 

av tegel fogstrukna. Asfaltpapp på södersidan, spån på norrsidan. 

15a Tillbyggnad på låg gråstensfot i en våning, inredd till mjölkkammare. Byggår 

1908. tegel, fogat. Asfaltpapp på tak. 

16. Urinbrunn 

17. Svinstall på 0,4 m hög gråstensfot, i en våning och vind. Tegel fogadt, gavlar av 

tegel. Spåntak. 

18. Trädgårdsmästarebostad på låg gråstensfot i en våning och vind. Två skorstenar. 

Tegel, brädbeklätt, gavlar av bräder. Spåntak. Tillbyggnad i en vån åt väster för 

stall mm, tegel kalkrappad, spåntak. Tillbyggnad i en våning åt öster, växthus och 

tvättstuga, tegel kalkrappad spåntak, delvis asfaltpapp. 

19. Svinhus på låg gråstensfot i en våning. Av tegel, brädbeklätt. Asfaltpapp på tak. 

20. Kyrka 

21. Bostadshus för kyrkoherden 

21


Skiss över Stora Herrestad Säteri efter karta tillhörande brandförsäkringshandling nr 48947 från år 1918 

22 

Nr på kartan: 


2. Tillbyggnad (till 1) 

3. Boningshus 

4. Stallbyggnad 

5. Hemlighus 

6. Vagnsbodar 

7. Visthus 

8. Magasin 

9. Loga 

10. Smedja och vagnskjul 

11. Vagns och redskapshus 

12. Loga 

13. Stathus 

14. Lutebyggnad 

15. Ladugård 

16. Urinbrunn 

17. Svinhus 

18. Trädgårdmästarbostad 

19. Svinhus 

20. Kyrka 

21. Bostadshus för kyrkoherden


Beskrivning av huvudbyggnaden 

Stilhistoriskt sammanhang 

Stora Herrestad säteri är beläget invid byns medeltida kyrka. Huvudbyggnaden, 

som är uppförd med gavlarna åt väster och öster, flankeras söderut av två 

långsträckta stenlängor. I den ursprungligen kringbyggda anläggningen från 1700- 

talets mitt ingick dessutom en länga i söder med genomkörsport, försedd med 

klocktorn. Gårdsplanen är idag öppen utan växtlighet. 

Huvudbyggnaden är utformad i en stramt hållen arkitektur vars klassicerande 

stildrag är typisk för tiden omkring 1750, men utförd med provinsiella karaktärsdrag. 

Kännetecknande är en väl avvägd balans mellan proportioner i fasader och 

tak. Den förhållandevis långsmala byggnadskroppen, uppförd ungefärligen i proportionerna 

1:3, är just ett typiskt provinsiellt karaktärsdrag. Mansardtakets valmade 

avslutningar ger byggnaden ett samlat uttryck som ytterligare understryks 

av fasadernas horisontella listverk och rytmiska fönsterrader. 

Det finns inga uppgifter om arkitekt eller byggmästare. Men konsthistorikern 

H H von Schwerin har placerat in anläggningen i ett byggnadshistoriskt 

sammanhang med liknande kringbyggda anläggningar från 1700-talets mitt – däribland 

Övedskloster, med Hårleman – den svenska herrgårdsstilens fader som 

upphovsman. Till herrgårdstypen med huvudbyggnad och flyglar förenade med 

en tredje länga eller mur, bildande en ”cour d`honneur” (”Övedsklostertypen”), 

räknar H H von Schwerin även Bälteberga, Bosjökloster och Bjärsjölagård. 

Beträffande den härigenom bildade slutna borggården finns släktdrag med 

de danska herrgårdarna, där stora pompösa porthus inte varit ovanliga. Huruvida 

den ursprungligen trelängade anläggningen på Stora Herrestad är samtida med 

huvudbyggnaden är dock oklart. 

Flera av de för ”Hårlemanstilen” karakteristiska stildragen återfinns i huvudbyggnaden 

till Stora Herrestad. Stilen kan också benämnas ”försvenskad 

fransk klassicism och dess kännetecken är (H H von Schwerin 1932, 6ff): 

Enkel, rektangulär och vanligtvis tvåvånig huvudbyggnad. 

Mansardtak, vilande på omsorgsfullt utformad kornisch. Mellan våningarna 

ett horisontalt band av murputs. 

Fasaderna saknar annan utsmyckning än rusticerade lisener och risaliter, 

svagt profilerade fönsteromfattningar och en enkel, men monumentalt utformad 

portal. 

23


Vanligtvis är den förnämsta våningen den nedersta. I ovanvåningen återfinns 

vanligtvis sovrum, gästrum etc grupperade på ömse sidor om en i 

byggnadens längdriktning löpande korridor. När det gäller Stora Herrestad 

har troligtvis det gamla bruket att placera de förnämsta rummen i andra 

våningen i stället fått genomslag. 

Skicket med en fristående huvudbyggnad flankerad av flyglar är ett av 

1700-talets främsta kännetecken. I bjärt kontrast mot den skånska kringbyggda 

gården. Ett typiskt skånskt särdrag är därför att flyglarna placerats 

väldigt nära huvudbyggnaden. 

Den femkantiga tillbyggnaden vid västra gaveln från 1860 är väl anpassad och 

underordnad denna symmetri. 

24 

Byggnadshistorik 

Nuvarande byggnadskomplex är med stor sannolikhet uppförd på 1750-talet, 

även om en uppgift i brandförsäkringen från 1824 anger 1780 som byggår. Stor 

osäkerhet råder dock kring dess ursprung och utveckling. Mycket talar för att delar 

av dessa byggnader kan vara betydligt äldre. En källa från 1695 uppger att den 

norra huvudlängan var byggd i korsvirke med timra av ek och tegelmur i facken. 

Det saknas äldre avbildningar och ritningar men Gillbergs beskrivning från 

1765 omvittnar att huvudbyggnaden utgörs av en då nyligen grundmurad två våningar 

hög byggnad, en byggnad som även syns på storskifteskartan från 1768. 

Den ståtliga och praktfulla trädgårdsanläggningen, omnämns redan av Gillberg. 

Drygt 50 år senare, 1824, kan det utifrån en detaljerad karta konstateras att 

huvudbyggnaden tycks vara oförändrad till storlek och utformning. Arrangemanget 

med ett trelängat komplex av ekonomibyggnader finns också kvar oförändrat. 

Den tillhörande kartan förmedlar även bilden av den omslutna gårdsplanen 

indelad i uppodlade kvarter som att döma av kartan existerar vid denna tid – 

i klar kontrast mot dagens gårdsplan fri från växtlighet. Möjligen kan detta förklara 

terrasserna utmed huvudbyggnadens och östra längans gårdsfasader. Från dessa 

terrasser fanns möjlighet att uppleva och njuta av blomster- och växtprakt. 

Beskrivningen från brandförsäkringen 1824 ger fler detaljer kring huvudbyggnadens 

utformning. Byggnaden uppges vara ungefär 35 m långt, 12 ½ m 

brett samt 7 m högt. Den är i två våningar, med en liten välvd källare och delvis 

inredd vind. Yttermurarna består av bränd tegel samt huggen sten. Taket täckt 

med tegel. 

Första våningen utgörs av 1 förstuga, 1 korridor, 12 större och mindre rum, 

1 kök med spis, stek- och bakugn samt stor skorsten. 

Ovanvåningen består likaså av 1 förstuga, korridor, ett antal Rum eller 

Kammare, 1 sal, 1 garderob och 1 salong. Trapporna i huset uppges vara i sten 

och det uppges även finnas två vindstrappor.


I huvudsak har rummen plankgolv (uppges finnas i 24 rum). Övriga rum har golv 

av tegel eller flis (kalksten?). Taken är av ”Gips med rör, bräder, spiktråd och 

kalk”. I första våningen finns 13 st halvfranska spegeldörrar med bred dubbel 

karm samt 3 par släta dörrar därutöver ”1 par halffranska Dörrar med Spegel 

låsar och beslag målade 3 ¼ aln höga”, vilket förmodligen är huvudentréns ytterdörr. 

Andra våningen sägs ha 21 st halvfranska spegeldörrar respektive 8 st släta 

dörrar. Helfranska spegeldörrar till vindsrummen tyder på att vinden delvis var 

inredd. Fördelat i byggnaden finns även 6 windugnar med tegel, 4 sättugnar med 

tegel, 5 skänkugnar med kakel samt 3 stora Porcelaine(?)Ugnar. Av intresse är 

också uppgiften om 120 aln wäftapeter samt 150 aln papperstapeter, som säger 

något om den exklusiva inredningen vid den här tiden. 

År 1860 uppfördes en tillbyggnad i två våningar av tegel vid huvudbyggnadens 

västra gaveln. Tillbyggnaden täcktes med järnplåttak. Den bestod i 

nedervåningen av ett rum och ett brygghus. Andra våningen bestod av 2 rum och 

korridor. I slutet av 1860-talet genomförs en omfattande renovering och ombyggnad 

av den östra flygeln, som nu uppges vara täckt med skiffer på bräder. 

Man får förmoda att så också är fallet med huvudbyggnaden vid denna tid. 

Någon gång mellan 1860-talet och 1892 görs dessutom stora förändringar 

med anläggningen i det att portlängan i söder rivs. 

Inga större förändringar verkar ha påverkat byggnaden fram till 1899, vilket 

kan konstateras av brandförsäkringshandlingen från detta år. Däremot ges ytterligare 

information om rumsindelning och funktion: ”1:a våningen: 1 förstuga, 1 

korridor, 12 större och mindre rum, 1 kök med spisel och bakugn och 2 skafferier; 

i 2:a våningen 1 förstuga, 2 korridorer, 13 rum, 1 garderob, 1 stärkrum (?); och 

på vinden 4 rum och 4 kontor. Rummen används inte som boningsrum. Innanväggarna 

finputsade och rummen i våningarna en del tapetserade och en del målade. 

Innertak gipsade. Golv av kalksten och trä. Boninghus i två våningar, uppförd 

intill västra gaveln av nr 1. Av bränd tegel, finputsad, tak av järnplåt. Innehållande 

i 1:a våningen 1 korridor, 1 tvättstuga och 1 rum; i 2:a våningen 1 korridor, 

och 2 rum. Innerväggar finputsade, innertak gipsade, golv i tvättstugan av 

tegel i övrigt av trä.” 

Beskrivningarna från 1909 och 1918 förfinar vår kunskap ytterligare, men 

inga större omdaningar tycks ha skett. 

Att döma av foton tagna av Erik Lundberg 1942 (ATA:s arkiv) var fasaderna 

avfärgade i någon kulör som kontrasterar mot de då vita fönsteromfattningarna. 

Fönsterna ser ut att vara målade i en mörk kulör. 

Enligt uppgift är sydfasadens och gavlarnas fönsterbågar utbytta 1967. 

Västra delen är ombyggd i omgångar från 1967, bl a den inbyggda balkongen och 

ny trappa invändigt. Även i östra delen har det gjorts ett flertal förändringar under 

1900-talets andra hälft. 

25


Huvudbyggnadens sydfasad 1942, foto Erik Lundberg 

1942, ATA. 

Sydfasaden 2006. 

Huvudbyggnadens 

fasad åt norr 2006. 

26 

Gavel åt öster 2006. 

Tillbyggnaden från 1860 invid huvudbyggnadens västra gavel.


Byggnadsbeskrivning 2006 - utvändigt 

Grund/sockel: Naturstensgrund. Åt söder något utskjutande, slätputsat, gråmålat 

sockelparti med rak avslutning. Åt norr är sockeln stänkputsad och gråmålad. 

Invid sydfasaden finns en ca 80 cm hög och ca 150 cm bred, utskjutande 

terrass uppbyggd av natursten som fogats. Terrassen är belagd med stora grå 

kalkstensplattor ca 150 x 150 cm, en del större. Terrassen finns inte utför tillbyggnaden 

i väster. På terrassen står fyra kapitäl, som eventuellt härstammar från 

en äldre medeltida byggnad. 

Även trappan upp till huvudentrén är av grå kalksten. 

Stomme: Tegel- och natursten (enligt uppgift ”huggen sten”, kan vara återanvänt 

byggmaterial). 

Fasader: Fasaderna är slätputsade och vitmålade, senaste ommålningen är utförd 

med plastfärg, på ett mycket hårt cementputsskikt. Härunder finns kalkputs. 

Takfotsgesims, gördelgesims och rusticering kring huvudentrén i söder är 

vitmålade. Runt fönsteröppningarna åt söder och östra gaveln finns profilerade 

omfattningar, målade i ljusgrå kulör. Nordsidan, trädgårdssidan har inga fönsteromfattningar. 

Tak: Skiffertaken på öppen brädläkt är troligtvis från omkring 1860, eller något 

tidigare. Skiffertyp: engelskt Penrhyn, 610x350 mm (motsvarar det traditionella 

”princessformatet”, 24x14 tum). 

Takfallens plåtavtäcktningar av diskret utformning. Takfönsterna, fem per 

takfall, ligger i liv med taken och utgörs av ålderdomliga enkla spröjsade bågar 

med sex rutor. Avvattningen består av fotrännor och stuprör med konformade 

vattkupor, svart- respektive vitmålade. I söder utbytt fotränna av Plåtisol från 

2004. 

Symmetriskt placerade uppe i nock finns två tegelmurade skorstenar med 

utkragande krön. 

Fönster: Bottenvåningens nästan kvadratiska fönster med mittpost har två lufter 

med kopplade bågar, spröjsindelade till sex rutor i varje båge. 

Övervåningens höga rektangulära korspostfönster fönster är indelade i fyra 

lufter, varav de nedre har sex rutor och de övre två. Sydfasadens och gavlarnas 

fönsterbågar byttes ut 1967. Nordsidan har äldre bågar, sannolikt från 1920-talet, 

varför äldre färgskikt borde kunna konstateras här i samband med restaurering. 

Vindsfönstret åt öster är också av äldre datum. Samtliga snickerier är idag vitmålade. 

27


Dörrar: Huvudingångens indragna entréparti har en svartmålad pardörr, som 

stilmässigt kan karakteriseras både som rokoko och gustaviansk. Eventuellt har de 

blivit ombyggda vid något tillfälle. I dörrbladens ovandel är glas insatt, inramat 

med sirliga sniderier och försedda med skyddande smidesgaller. Nertill syns snidat 

rutmönster på den rokokosvängda fyllningen. De omgivande rusticerade lisenerna 

kröns av tavlor med familjen Hård respektive Wachtmeisters släktvapen. 

Åt norr finns moderna, vitmålade dörrar. Även dörren på östra gaveln har 

tillkommit på 1960-talet eller senare. 

Övrigt: Två vägghängda lyktor flankerar entrén. En parabolantenn är monterad i 

höjd med gördellisten på sydfasadens östra del. 

Tillbyggnad i väster: Den femkantiga tillbyggnaden i väster är uppförd 1860 av 

tegel. Fasaderna är putsade och vitmålade. Runt fönster och dörrar syns släta 

och/eller putsade omfattningar i ljusgrått. Taket ät täckt med svartmålad plåt. 

Fönster och dörrar härstammar från 1960-talet, liksom den indragna balkongen åt 

väster. 

Entrépartiet åt söder. 

28


Detalj av högra dörrbladet. 

Fönster i sydfasadens ovanvåning. 

Nertill i dörrbladet syns snidat rutmönster på den rokokosvängda 

fyllningen. 

Fönster i sydfasadens bottenvåning. 

29


Fönster troligen från 1920-talet i ovanvåningen norra 

fasaden. 

Fönster troligen från 1920-talet återfinns i bottenvåningen 

norra fasaden. 

30


Byggnadsbeskrivning 2006 – invändigt 

Huvudbyggnadens planlösning är symmetriskt uppbyggd kring huvudentrén belägen 

mitt på södra fasaden med anslutande trapphus omedelbart till höger om 

ingången. Genom hela bottenvåningen löper en korridor i byggnadens längdriktning. 

Bottenvåningen har inrymt byggnadens ekonomiavdelning medan de representativa 

rummen huvudsakligen återfinns i ovanvåningen. 

Västra delen av huvudbyggnaden har inte varit tillgänglig för närmare inventering 

och dokumentation då den är utarrenderad som bostad och beskrivs 

därför i mycket korta ordalag. För östra delen har en rumsinventering påbörjats 

som dock bör kompletteras för att kunna tjäna som underlag för restaurering. 

Skiss över planlösningen i huvudbyggnadens bottenvåning. Västra delen endast hastigt besiktigad, därför ingen skiss 

över denna del. 

31


Bottenvåningen västra delen: Enligt uppgift har personalen/tjänstefolket bott 

här. Reparerat och ombyggt från 1967 (av nuvarande arrendatorn). Trappan upp 

till ovanvåningen ny, liksom den indragna balkongen i ovanvåningen, västra gaveln. 

Ovanvåningen, västra delen: synliga ytterväggar av sandsten (ev återanvänd 

sten). Flera kakelugnar bevarade, bl a en med grå glasyr. Salong med kakelugn 

från 1800-talet, med kolonninramning, målningsfragment, takfris, vinranka. I salongen 

åt söder finns kakelugn med blått stjärnmönster i glasyren, samt bevarade 

väggmålningar. 

Skiss över planlösningen i huvudbyggnadens ovanvåning. Västra delen endast hastigt besiktigad, därför ingen skiss. 

32


Bottenvåningen, östra delen 

Huvudbyggnadens entré utgör också den östra bostadsdelens entré. Efter passage 

genom vestibul eller vindfång med kalkstensplattor som golv kommer man till en 

nedre trapphall som också står i direkt förbindelse med korridoren, var utefter 

rummen i bottenvåningen är förlagda. Hall och trapphus är marmoreringsmålade, 

enligt uppgift senast renoverat på 1970-talet av lokal målare. Ytskiktet består av 

oljefärg och är på sina ställen i dåligt skick. 

Även i hall och korridor är golven belagda med kvadratiska kalkstensplattor. 

Övriga rum och utrymmen har golv av senare årgång (lamellparkett, plastmatta, 

linoleum, heltäckningsmatta). Nuvarande toalett (rum 05 på skiss) har kryssvälvt 

tak som tidigare ska ha varit målat som stjärnhimmel. Rummet fungerade enligt 

uppgift tidigare som gravkapell (?!), ombyggt till toalett efter 1950. 

I taken till rummen i bottenvåningen syns sparsamt med stuckatur. Väggarnas 

ytskikt är av senare datum. Under till döljer sig med stor säkerhet spår efter 

äldre rumsgestaltning av stort byggnadshistoriskt intresse. Ursprunglig planlösning 

är i huvudsak bevarad. I östra delen av bottenvåning finns idag endast en 

kakelugn bevarad. 

Ovanvåningen, östra delen 

Ovanvåningen nås dels genom den magnifika kalkstenstrappan som leder upp 

från den nedre entréhallen. Denna är sannolikt ursprunglig i byggnaden. Marmoreringsmålningen 

med fältindelning i nedre hallen fortsätter upp genom trapphuset 

och finns även i den övre hallen, liksom kalkstengolvet. Utöver huvudtrappan 

finns en enklare trätrappa från bottenvåningens köksavdelning längre österut. 

Den östra bostadens två största och mest representativa rum ligger i fil utmed 

trädgårdssidan åt norr, salongen nr 8 respektive ”röda rummet”, nr 7 på 

planskissen. I nordöstra hörnet är ett badrum inrymt och längs sydfasaden finns 

tre mindre rum på rad. 

Trots att vattenburen värme installerats finns fem kakelugnar bevarade i 

östra bostadsdelens ovanvåning. Likaså är dörrar och övriga snickerier välbevarade. 

Taken med enkel stuckatur har vid sentida renovering tapetserats med glasfiberväv. 

Väggarnas ytskikt är av senare datum. 

Vinden 

Vindstrappan från hallen i ovanvåningen är också den av kalksten. Här finns 

samma sorts dekorationsmålning på väggarna som botten- respektive ovanvåningens 

hall. I vindstrappan tycks dock originalmålningen ha lämnats orörd vid 

renoveringen på 1970-talet, som tyvärr inneburit en förenkling och kulörförändring 

(mindre grönt mer brunt). Originalmålningen håller hög klass och imiterar 

troligtvis kolmårdenmarmor. 

33


Vinden är delvis inredd, med två kammare vid östra gaveln samt ett antal mindre 

utrymmen vid västra gaveln. Mellanväggarna utgörs av korsvirke med fyllning av 

råsten. På väggarna i vindsrummen kan man konsttera äldre målningsskikt och 

målningstekniker såsom stänkmålning. Här finns även ålderdomliga dörrar och 

beslag samt kakelugnar. Taken i rummen är putsade, med delvis nerfallen puts 

varför underliggande spräckpanel och underlag av lera med halm blivit synlig. 

Takstolarna är märkta I – XXVII. Märken i takstolen tyder på att den blivit 

ombyggd vid något tillfälle. Takstolen, av fur, i sitt nuvarande utseende är av det 

ovanliga slaget. En noggrannare undersökning kan sannolikt avslöja mer om takstolens 

historia. Möjligen kan en förändring av takstolen ha gjorts i samband med 

byte från tegel till nuvarande skiffer på öppen läkt. Att döma av källmaterialet 

tillkom skiffern troligtvis på 1860-talet. 

Enkel skiss över befintlig takstol. 

34


Bilder från bottenvåningen 

Det kryssvälvda taket i rum 04, bottenvåningen. Enligt uppgift var valvet tidigare målat som stjärnhimmel. 

Detalj av takstuckatur i bottenvåningen. 

35


Nedre hallen med marmoreringsmålade, fältindelade väggar och förmodligen ursprungliga kalkstensplattor som 

golv. 

Nedre delen av kalkstenstrappan, med fin patina. 

36


Bilder från ovanvåningen 

Övre hallen och dörrarna som leder till vindstrappan. 

Övre hallen åt sydväst. 

Detalj av väggmålning i originalskick finns bevarad i trapphuset upp till vinden. Håller högre kvalitet än de restaurerade 

ytskikten i nedre respektive övre hallen, enligt uppgift vidgjorda på 1970-talet eller senare. 

37


Kakelugn i rum 

Interiör från ”Röda salongen”, rum 7 i ovanvåningen. 

Salongen, rum 8 i ovanvåningen med sidentapet på väggarna och parkettgolv. 

38


Bilder från vinden 

Kakelugn i vindsrum vid östra gaveln 

Norra vindsrummet vid östra gaveln 

Stänkmålning i vindsrum 

39


Takstol och insida av skiffertäckningen 

Mellanväggar av korsvirke med råsten i fyllningarna. 

Ålderdomligt beslag på gammal vindsdörr. 

40


Kulturhistoriskt värde 

Kulturhistoriska värden i anläggningen 

- Herrgårdens långa kontinuitet på samma plats invid kyrkan, en historia med 

rötter i medeltiden. 

- Stora Herrestad säteri har stora miljöskapande värden i det gamla sockencentrat 

Stora Herrestad, inte minst parkanläggningen vars grundstruktur finns bevarad. 

- Herrgårdsanläggningen representerar en provinsiell 1700-talsstil, dvs ambitionen 

att uppföra ett fristående corps de logi med flankerande flyglar anpassad till 

skånska förhållanden och dess behov och förkärlek för kringbyggda gårdsanläggningar. 

Detta är dock mindre tydligt sedan porthuslängan i söder rivits. 

- Stora Herrestads säteri har också en intressant 1800-talshistoria, då anläggningen 

utökades och omformades i takt med nya idéer och vinningar som kom med 

den agrara revolutionen. 

Kulturhistoriska värden huvudbyggnaden 

- Exteriört präglas byggnaden fortfarande av en stram 1700-talsklassicsim. Det 

skiffertäckta taket från omkring 1800-talets mitt är en tidstypisk förändring av 

byggnaden. Entrépartiet med flankerande vapentavlor och den ålderdomliga ytterdörren 

är välbevarat. Stenterrasserna som finns utmed huvudbyggnadens 

gårdsfasad, liksom utmed den för bostadsändamål omkring 1860 ombyggda östra 

längan, är både intressanta och förbryllande. Möjligen minner de om anläggningens 

storhetstid under 1700-talets andra hälft och en bra bit in på 1800-talet, då 

gårdsplanen utgjordes av en kvartersindelad och sannolikt grönskande trädgård. 

- Interiört är sammanfattningsvis planlösning och rumssamband åtminstone i 

östra delen välbevarat. Kulturhistoriskt värdefullt är också en del äldre fast inredning 

såsom kalkstensgolv och –trappor, kakelugnar, dörrsnickerier, boasering, 

dekorativ väggmålning i trapphallar ända upp till vindsvåningen samt vindskammare 

med hög autenticitet. 

41


Förslag på fördjupad undersökning 

Uppmätning: fasader och planritningar. 

Fördjupad undersökning av äldre färgspår inför exteriör restaurering. Ta 

fram förslag på kulörschema, med säkerställd byggnadshistorisk förankring. 

Fördjupad undersökning och dokumentation interiört. 

Fördjupad beskrivning övriga byggnader i anläggningen. 

Fördjupad beskrivning och inventering av park och trädgård. 

Inför projektering av framtida interiöra restaureringsarbeten bör en noggrann 

och detaljerad undersökning och beskrivning göras för att på bästa sätt ta tillvara 

äldre inredning såsom snickerier, takstuckatur, golv etc. Dessutom kan det finnas 

bevarade men idag dolda äldre ytskikt, varför stor försiktighet bör iakttas. Nyvunnen 

kunskap om äldre tiders rumsgestaltning i huvudbyggnaden på Stora herrestads 

säteri kan inspirera och bilda utgångspunkt för framtida utformning. 

Den ursprungliga planlösningen är fortfarande förhärskande i byggnaden, 

åtminstone i den östra delen. Inga ingrepp bör göras i äldre planlösningsprinciper. 

En princip som också bör beaktas är ”enklare” inredning i bottenvåningen, 

som utgjort byggnadens ekonomiavdelning, i kontrast mot ovanvåningens mer 

representativa rum och salonger för herrskapet. 

Lund, 24 augusti 2007 

Kristina Nilén 

42


Arkiv och litteraturgenomgång 

Arkiv 

Regionmuseet Kristianstad: Främst material rörande kyrka och. Karta över 

Stora Herrestads by 1768 finns som kopia i Regionmuseets arkiv. Kartan finns i 

färg såväl på Stora Herrestad som i Lantmäteristyrelsens arkiv. 

Nordiska Museet: Herrgårdsarkiv Skåne, Volym 21. Stora Herrestad sn. Bildmaterial 

enligt tabell nedan: 

År Fotograf Neg.nr Objektbeskr Övrigt 

(antal) 

1882 ”Interiör, hvardagsrum 

och salon å Herrestad 

Publ i Sv Dagbl Herrgårdsförl 

1924 

1882” 

1933 Hb, ext Kolorerat foto, rosa fasader 

vita listverk och sockel, svarta 

fönster 

1935(6) Erik Andrén 269.D. Huvudbyggnad och flyglar Mörk fönsterkulör 

a-f 

1935(3) Malmgren 261.o.anap 

HB, östra längan samt 

ekonomibyggnad 

1964(3) Stjernsvärd 501.J.af- 

Hb, säteriet 

ah 

1964 Stjernswärd 501.J.aiak 

Kyrka, östra flygeln, häradshäktet 

Folklivsarkivet, Lund: Inget om säteriet 

ATA, Stockholm: 

1992 Byggnadsminnesförklaring, fråga väckt. (senare avslagen) 

1962 Foto fr syd av huvudbyggnad och flyglar, Carl-Filip Mannerstråle 

1942 Fotografier av Erik Lundberg. Finns digitalt på Kulturmiljöbild. 

- Huvudbyggnad sydfasad och västra längan. Från sö. 

- Kyrka och östra längan från syd, 2 st 

- Kyrka och östra längan från nord , 3 st 

Riksarkivet: Inget om Stora herrestad Säteri. 

43


Brandförsäkringsdatabas, SVAR-svensk arkivinformation 

Allmänna Brandförsäkringsverket: Stora herrestads säteri 

Brandförsäkring nr 13258, år 1824, med plankarta 

Brandförsäkring nr 18619, år 1844 


Brandförsäkring nr 23195, år 1868 





Litteratur och otryckta källor 

Bedoire, Fredric, 2006. Svenska slott och herrgårdar. En historisk reseguide. Albert 

Bonniers förlag. 

Bevarandeprogram för byar i Ystads kommun, Ystad 1985 

Bruzelius, Nils 1840. Historisk, Oeconomisk och Geografisk Beskrifning öfwer Malmöhus 

Län uti Hertigdömet Skåne, af J Lorentz Gillberg, Andra upplagan, omarbetad och utgifwen 

af Nils Bruzelius, Philosophiea Magister och Advocat-Fiscal. Lund, tryckt uti Berlingska 

Boktryckeriet, 1840. 

Gillberg, J Lorents, 1765. Historisk, oeconomisk och geographisk beskrifning öfwer Malmö 

hus lähn uti hertigdömmet Skåne /med Kongl. Maj:st:s allernådigste privilegio framgifwen af 

J. Lorents Gillberg 1765. Facs.-upplaga, Lund Ekstrand, 1980. 

H.H von Schwerin, 1932. Skånska Herrgårdar – efter Roskildefreden, Lund. 

Rasmusson, Margareta, 1991. Greve Hårds lefverne. Ystadiana 1991, Ystads fornminnesförening. 

Stadsantikvariska avdelningen, Kultur Malmö, 1999. Stora Herrestad säteri, Underlag 

för byggnadsminnesförklaring. Otryckt rapport. 

Websidor 

http://www.penmorfa.com/Slate/penrhyn.html 

44

Bilaga 1. Ägarlängd 

Bilagor 

Hämtad ur Stora Herrestads säteri. Underlag för byggnadsminnesförklaring. Fastigheten 

Herrestad 68:2, Ystad kommun. Stadsantikvariska avdelningen, Kultur 

Malmö. 

- Öpe Thorbjörnsen äger minst 8 bol i Herrestad 

- Kund magnus får i samband med en fredsuppgörelse 8 bol i Herrestad 

av Öpe Thorbjörnsen 

1085 Kung Knut den helige (kund 1080-1086) skänker de 8 bolen i Herrestad 

tillsammans med andra ägor till St. Laurentiikyrkan i Lund som han ärvt 

efter fadern kung Magnus 

1340 Herr Niels Börgesen Bing får låsebrev på gods i Herrestad 

1386 Väpnaren Niels Madsen skriver sig till Stora herrestads huvudgård. 

1398 Ide Pedersdatter falk, änka efter Torkil Nielsen Bing, testamenterar allt 

sitt gods i herrestad till drottning Margrethe I och biskop Peder i 

Roskilde. 

Kungligt och biskopligt ägande 

1445 Väpnaren Anders Tuesen Galen (död 1471 eller 1472) skriver sig till 

Herrestads huvudgård. 

Farbrodern Jon Andersen Galen övertar troligen godset efter Anders 

Galens död. 

1476 Jon Andersen Galen son väpnaren Ingvar Jensen Galen, gift med Birgitte 

Andersdatter Bing (död 1543), ärver Stora Herrestad efter fadern. 

1487 Änkan Birgitte Andersdatter Bing övertar Stora Herrestad. 

1489 Jens Niels Rotfeld (känd 1481-1504), g m Birgitte Andersdatter Bing, 

skriver sig till godset. 

Efter 

1504 

Änkan Birgitte Andersdatter Bing ärver återigen Herrstads huvudgård. 

1543 Sonen Niels Jensen Rotfeld övertar godset efter modern 

1569 Änkan Ingeborg På herrestad omnämns. 

Anders Eriksen Gagge (känd 1558-1580) köper Stora Herrestads gods. 

Sonen Claus Andersen Gagge ärver huvudgården efter sin far. Claus 

45

Andersen Gagge var i sitt andra gifte förmäld med Margrethe Eriksdatter 

Mormand. 

Margrethe Eriksdatter Mormands brorson Jörgen Clausen Falk- 

Mormand (död 1630) ärver godset. 

1603 Jörgen Clausen Falk-Mormand har Stora Herrestad som förläning av 

kronan 

1630 Jörgen Svabe till Herrestad gård genomför ett mageskifte med kronan 

och erhåller ett antal gårdar i Herrestads by och socken, vilka fogas till 

hans redan existerande godsinnehav. 

Ove Tagesson Thott (1626-1666) köper Stora Herrestads gods. 

Ove Tagesson Thott säljer godset till grevinnan Ebba Brahe De la Gardie 

(1596-1674), gift med greve Jacob De la Gardie (1583-1652). 

1674 Sonen greve Pontus Fredrik De la Gardie (1630-1692), g m Beata Elisabet 

von Königsmarck (1637-1723), ärver Stora Herrestad efter modern. 

Beata Elisabet von Königsmarcks bror Wilhelm von königsmarck 

(1639-1688) övertar skötseln av godset. 

Brorsonen Philip Christoffer von Königsmarck (1665-1694) övertar 

Stora Herrestad. 

Ca 

1700 

Karl XII:s general Carl Gustav Hård (1674-1744), g m Anna Charlotta 

Lovis Fahlström (1693-1748), sitter som ägare på godset. 

1744 Sonen greve Johan Ludvig Hård (1719-1798) ärver Stora Herrestads 

säteri efter faderns död. 

Johan Ludvig Hårds son Carl Ludvig Hård (1749-1803) övertar säteriet. 

Efter 

1795 

Carl Ludvig Hård säljer Stora Herrestads gods till ett borgarkonsortium 

i Ystad. 

1815 Konsortiet säljer godset vidare till krigsrådet Carl-Henrik Palm. 

Överstelöjtnanten A F Tornérhielm byter till sig Stora Herrestads säteri 

av krigsrådet Palm. 

1820 Kommerserådet och Riddaren Carl Martin Lundgren (1780-1852) i 

Ystad köper godset av överstelöjnant Tornérhielm. 

1849 Sonen John Robert Lundgren får i gåva Stora Herrestad av fadern. 

John Robert Lundgrens son övertar säteriet. 

På grund av konkurs tvingas godset till försäljning. Köpare är ett konsortium 

lett av greve Raoul Hamilton. 

Grevinnan Alexandra Sparre Kronovall köper Stora Herrestads säteri. 

1960- 

tal 

Idag 

Dotterdottern Elisabeth Melander, född grevinna von Görtz-Wrisberg 

Henrik von Görtz, son till förra ägarinnan 

46

Bilaga 2. Brandförsäkring nr 13258, år 1824 

Renskrift (valda delar) 

År 1824 den 15 september har undertecknad Kronofogde med biträde af Nämndemännen 

Måns och Lars Ingvarssöner samt Timmermästaren B Rotegren, Murmästaren 

Hans Whalgren, Smedmästaren P Dahlin, Glasmästaren J C Wintre, 

Snickaren J Löfquist och Tunnbindaren Whalström från Ystad besett och värderat 

nedanstående Åbyggnader å Egendomen Stora herrestad belägen i Malmöhus 

Län, Herrestads Härad och Herrestads socken samt vördige Commercerådet Carl 

Martin Lundgren hvarå enligt Kungl Majt:s Nådiga Reglemente för Allmänna 

Brandförsäkrings Wärket af den… 

--- 

Egendomen som består af 7 7/8 Mantal --- är belägen --- mil från Staden Ystad, 

ligger på ½ mils afstånd från Saltsjön --- [redogörelse för brandredskap mm] 

Åbyggnader är 

Nr 1. Ett Stenhus uppfördt efter --- år 1780 af 2ne Wåningar 58 ¾ aln lång 21 ¼ 

bredd 12 aln högt. Täckt med Tegeltak. Under Byggnaden finns endast en liten 

wälfd källare hvilken ej till försäkring upptagas. Öfver byggnaden eller Första 

Wåningen hvars yttermurar äro 1 7/8 aln och skiljemurar ½ aln tjocka uppfördt 

af brändt Tegel och huggen sten har 1 Förstuga, 1 Corridor, 12 större och mindre 

Rum och -?- , 1 Kök med Spisel stek- och Bakugn, samt stor skorsten. Ofvan 

Wåningen, hvars yttermurar äro 1 aln och skiljemurarna ½ aln tjocka af nyssnämnde 

Byggnadsmaterial; består af 1 Förstuga, 1 Corridor --- ---- Rum eller 

Kammare, 1 Sahl, 1 garderob, och 1 Salong?. Trapporna i huset af sten --- --- --- 

belagde med ---. 2ne Windstrappor och takfoten belagd med järnplåtar. 

Hela stommen af denna byggnad med stentrappor och --- befintligt godt 

tillstånd, wärderas till 7010 

Golfven av plankor i 24 Rum… 

Golf av bränd tegel i övirga Rum… 

Golv av flis… 

Taken av Gips med rör, bräder, spiktråd och kalk… 

2 trappor av träd… 

14 par fönster af witt glas i kitt och träspröjsar… 

6 par lika fönster med järngaller 

20 st 4-luftiga fönster af witt glas 

Första Wåningen 

13 st halffranska Dörrar i speglar med bred dubbel karm 

3 par släta dörrar 

1 par halffranska Dörrar med Spegel låsar och beslag målade 3 ¼ aln höga 

? aln breda 

Andra Wåningen 

21 st halffranska dörrar i speglar med dubbel karm 

8 st släta dörrar 

47

Å WindsRummen 

2 helfranska dörrar i speglar 

2 st släta dörrar 

2ne windstrappor(?), täckta med järnplåt ofvan och vid sidorna 

Takfoten? af järnplåt 

--- 

6 windugnar med tegel 

4 sättugnar med tegel 

5 skänkugnar med kakel 

3 stora Porcelaine? Ugnar 

120 aln wäftapeter 

150 aln papperstapeter mm… 

Nr 2. … öfvre Wåningen och Takstolen är af nya --- 1818 i godt stånd. Täckt 

med furuspån och står på 1 aln hög stenfot 

Nr 3. Gråstensbyggnad. Takstol och frontespis 1818. Taket täckt med furuspån. 

Nr 4. Invid nr 3. Halvhus eller Lutebyggnad uppförd 1822. Material- och redskapsbod. 

Bräder… Furuspån på tak… 

Nr 5. Kreatur/magasin 

På Gården 

2ne grönmålade staket af ??? med portar emellan Borggård, Ladugård och Trädgård… 

ekestolpar… 

Nr 6. …uppfördt 1817… gråsten…Osttryckeri? 

På Gården 

emellan detta hus och Corps de logis är en brunn med Pump, däck och beslag 

Nr 7. uppfördt 1817… furukorsvirke… tegel… halmtak 

Nr 8. Loge… gråsten… halmtak… 

Nr 9. uppfördt 1807… gråsten… tröskewärk 

Nr 10. uppfördt 1797… furukorsvirke, bränd tegel, halmtak svin- och fårhus 

Nr 11. uppfört 1797… bränd tegel i furukorsvirke, halmtak, fähus 

Nr 12. 1802 uppfört… korsvirke, tegel, tegeltak…. Malthus och bränneri 

Nr 13. uppfördt detta år [1824] gråstenshus, tegeltak Torf- och potatishus 

Nr 14. uppfört 1819… furukorsvirke, halmtak… Boninghus? 

48

Bilaga 3. Rumsinventering, ofullständig 

RUM 01. VESTIBUL 

Golv kalksten 

Sockel 

Väggar 

Tak 

Fönster 

Dörrar 

Eldstad 

Övrigt 

RUM 02. TRAPPHALL 

Golv Kvadratiska kalkstensplattor, mest grå någon röd. 

Sockel 

Väggar 

Tak 

Fönster - 

Dörrar 

Eldstad - 

Övrigt 

Trä, profilerad med karnis, grönmålade 

Putsade och dekormålade. Enligt uppgift senast renoverat på 1970-talet, lokal målare. 

Oljefärg. På sina ställen i dåligt skick. 

Putsat och vitmålat 

Målade i ljust grön kulör 

Trappa i kalksten upp till ovanvåningen. Kalkstenen med räfflat snedhugget mönster. 

RUM 03. 

Golv Nyare ekgolv (lamell) 

Sockel ? 

Väggar 

Tak 

Fönster ? 

Dörrar ? 

Eldstad - 

Övrigt - 

Pärlspontpanel som bröstning, grönmålad 


RUM 04. 

Golv Heltäckningsmatta 

Sockel ? 

Väggar 

Tak 

Fönster 

Dörrar ? 

Eldstad - 

Övrigt 

Tapetserat 

Putsat, stuckaturbård 

Stor fönsternisch… 

49

RUM 05. BADRUM 

Golv Plastmatta 

Sockel 

Väggar 

Tak 

Fönster 

Dörrar 

Eldstad - 

plastmatta 

Målade, ljusgrått nertill vitt upptill 

Kryssvälvttak, skall tidigare ha varit målat som stjärnhimmel med guldsjärnor mot 

blå bakgrund. Idag vitmålat. 

Övrigt Tidigare kapell, enligt uppgift omgjort till toalett efter 1950 

RUM 06. KORRIDOR 

Golv 

Sockel 

Väggar 

Tak 

Fönster 

Dörrar 

Eldstad 

Övrigt 

RUM 07. KORRIDOR 

Golv 

Sockel 

Väggar 

Tak 

Fönster 

Dörrar 

Eldstad 

Övrigt 

Rum 08. GROVKÖK 

Golv 

Sockel 

Väggar 

Tak 

Fönster 

Dörrar 

Eldstad 

Övrigt 

50

RUM 09. KÖK 

Golv Röd linoleummatta 

Sockel ? 

Väggar 

Tak ? 

Fönster ? 

Dörrar ? 

Eldstad 

Övrigt 

Tapetserat 

Kakelugn 

Från 1900-talets mitt 

RUM 010. MATSAL 

Golv Nyare ekparkett 

Sockel - 

Väggar 

Tak 

Fönster 

Dörrar 

Eldstad - 

Övrigt 

Tapetserad bröstning, ljusgrå. Där ovanför vitmålat. 

Putsat med glasfiberväv. Vitmålat, takrosett. 

Enkla, av 1920-talstyp. Träluckor. 

Smal dörr in till kök 

På väggarna hänger en del intressanta kartor av äldre datum. 

RUM 011. KORRIDOR /HALL 

Golv Kvadratiska kalkstensplattor. 

Sockel 

Väggar 

Tak 

Fönster - 

Dörrar 

Eldstad - 

Övrigt 

Trä, målad i ljusgrönt 

Putsade och dekorationsmålade, marmorering i fältindelning. Stående brädklädsel 

under klädkrokar åt norr, målat i ljusgrått. 

Putsat, vitmålat 

1700-talsdörr med två fyllningar åt öster. 

Kläd- och hattkrokar utmed norra väggen. Öppet valv åt söder. 

RUM 1. ÖVRE HALLEN 

Golv Kalkstensplattor 

Sockel 

Väggar 

Tak 

Fönster 

Dörrar 

Eldstad - 

Övrigt - 

Trä, profilerade med karnis 

Målade, samma typ av dekor som i nedre hallen: fältindelningar med marmorering 


Grov, ful obehandlad puts sedan fönsterbytet 

Målade i ljusgrönt 

51

RUM 2. 

Golv 

Sockel 

Väggar 

Tak 

Fönster 

Dörrar 

Eldstad 

Övrigt 

RUM 3. 

Golv 

Sockel 

Väggar 

Tak 

Fönster 

Dörrar 

Eldstad 

Övrigt 

RUM 4 

Golv 

Sockel 

Väggar 

Tak 

Fönster 

Dörrar 

Eldstad 

Övrigt 

Brädgolv, brunmålat 

Papperstapet 

Putsat och vitmålat, taklist, enkel takrosett. 

1960-tal, kopplade bågar 

1700-talstyp 

Kakelugn, rektangulär 

Heltäckningsmatta 

Papperstapet 

Putsat och vitmålat, stuckaturlist. Enkel takrosett. 

1960-tals, kopplade bågar. 

1700-talstyp i fil 

Kakelugn, rektangulär 

Ev övertapetserad rund kakelugn i hörn. 

Heltäckningsmatta 

Tegelimiterande papperstapet 

Glasfiberväv, vitmålat. Takrosett. 

Kopplade, 1960-tal 

1700-talstyp 

Kakelugn, rund. 

RUM 5. PENTRY OCH GARDEROB 

Golv 

Sockel 

Väggar 

Tak 

Fönster 

Dörrar 

Eldstad 

Övrigt 

Troligen inrett på 1960-talet, senare förnyat. 

52

RUM 6. BADRUM 

Golv Klinker 

Sockel 

Väggar 

Tak 

Fönster 

Dörrar 

Eldstad - 

Övrigt - 

Kaklat. Glasfiberväv. 

Samma som i salongen. 

RUM 7. RÖDA RUMMET 

Golv Smala brädor, lackat. 

Sockel 

Väggar 

Tak 

Fönster 

Dörrar 

Eldstad 

Övrigt - 

Trälist, vitmålad 

Sidentapet, vidgjort för några år sedan 

Glasfiberväv, vitmålat. Stuckaturlist. 

Samma som i salongen. Enkla, 1920-talstyp? Lösa innerbågar. Glasfiberväv i fönsternischer. 

Vitmålade 

Kakelugn 

RUM 8. SALONG 

Golv Stavparkett, ek, obehandlat (bonat) 

Sockel 

Väggar 

Tak 

Fönster 

Dörrar 

Eldstad 

Övrigt 

Låg bröstning/bröstningslist, vitmålad, trä 

Tapetserat med gul sidentapet, fältindelning, guldkant 

Putsat och vitmålat på glasfiberväv, stuckaturlist 

Enkla, 1920-talstyp? Lösa innerbågar. Glasfiberväv i fönsternischer. 

Ramverksdörr med tre fyllningar, äldre färgspår skymtar igenom 

Kakelugn 

Synlig rördragning 

TRAPPA UPP TILL VIND 

Golv Kalkstenstrappan går hela vägen upp till vinden. 

Sockel 

Väggar 

Tak 

Fönster - 

Dörrar 

Eldstad - 

Övrigt 

Samma sorts dekorationsmålning på väggarna som i hall på bottenvåning, resp övre 

våning. Här tycks dock originalmålningen ha lämnats orörd vid renoveringen på 

1970-talet, som tyvärr inneburit en förenkling och kulörförändring (mindre grönt 

mer brunt). Originalmålningen håller hög klass och imiterar troligtvis kolmårdenmarmor. 

53

Regionmuseets rapportserie 2007 

Kulturmiljö 

1. Hässleholms filfabrik, AK, Henrik Borg, 2005 – 2006 

2. Barsebäck kyrka, Barsebäcks sn, FU, Lars Salminen, 2002 

3. Hovdala slott hus E, L329-förstärkningsåtgärder, Brönnestads sn, AK, Kristina Nilén 2006/2007 

4. Tånga kvarn, Välinge sn, AK och DK, Henrik Borg, 2004-2005 

5. Tegelgolv i Bäckaskogs kyrka, Kiaby sn, AK & FU, Jan Kockum, 2004& 2006 

6. Kävlinge gamla kyrka, 8 ½ sekler av hemligheter, Byggnadsarkeologisk undersökning, Petter Jansson, 2005 

7. Tåstarps kyrka, Tåstarps sn , AK, Lotta Eriksson, 2006-2007 

8. Sankt Ibb gamla kyrka, BAD & FU, Cecilia Pantzar & Lars Salminen, 2003-2004 

9. Vä kyrkogård – gammal och ny, Vä sn, FU, Tony Björk, 2006 

10. Härlövs industriområde boplats och grav, N Åsum och Kristianstad, AU&FU&UN, Helén Lilja, 1999-2005 

11. Heliga Trefaldighetskyrkan – restaurering av fönster, AK, Helena Nilsson, 2005 

12. Gånggriften i Odarslöv, Odarslöv sn, UN, Anders Edring, 2006 

13. Källna kyrka, Källna sn, AF, Lotta Eriksson och Helena Nilsson , 2007 

14. En kongemoseboplats i Yngsjö, AU & FU, Anders Edring, 2006 

15. Börringe kyrkogård – ”…ett verkligt fridens rum i skuggan av lummiga trädkronor.”, Börringe sn, Svedala kommun, DK, Helena 

Nilsson, Lotta Eriksson, Cissela Olsson och Åsa Jakobsson, 2005-2006 

16. Östra Ljungby kyrka, Östra Ljungby sn, AF, Lotta Eriksson och Helena Nilsson, 2007 

17. Södervidinge kyrkogård, Södervidinge sn, DK, Lotta Eriksson, 2007 

18. Sankt Mikaels kapell i Helsingborg, UN, Lars Salminen, 2004 

19. Skånska ruinvårdsprojektet, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2005-2006 

20. Virke kyrkogård, Virke sn, DK, Lotta Eriksson, 2007 

21. Några arkeologiska undersökningar i Åhus, Åhus sn, FU & AK, Jan Kockum, 1996 – 2004 

22. Kulturreservat i Skåne -en översiktlig utredning , Paul Hansson, 2007 

23. S:t Jörgen i Åhus. Åhus 30:5. Åhus sn, FU, Jan Kockum, 2007 

24. Bronsåldersbrunnar i Näsby, Kristianstad, UN, Tony Björk, 2006 – 2007 

25. Stora Harrie kyrkogård, Stora Harrie sn, DK, Lotta Eriksson, 2007 

26. Österslöv gamla prästgård, Österslövs sn, AK, taktäckning, Jimmy Juhlin Alftberg, 2007 

27. Månstorps gavlar- säkringsarbeten, V Ingelstad sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg & Henrik Borg, 2007 

28. Skarhults slott - vårdplan, Skarhults sn, PJ, Kristina Nilén, 2006-2007 

29. Tjörnarps kyrka, Tjörnarps sn, AK, Lars-Göran Strömbom, Mia Jungskär & Lotta Eriksson, 2003-2004 

30. Universitetet 2, f.d. Anatomen, Värdebeskrivning 2007, BD, Henrik Borg 2007 

31. Bäckaskog slott L356 – renovering av västra längans fasad och tak, samt nytillverkning av grindar, AK, Kristina Nilén, 2006 

32. Korsbackakyrkans kyrkogård, DK, Lotta Eriksson och Emelie Petersson, 2007 

33. Kust och historia i Skåne – En förstudie med naturperspektiv, PJ, Åsa Jakobsson, 2007 

34. Sporrakulla gård – tak- och timmerarbeten, Glimåkra sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2007 

35. Rivning på gång, norra kyrkogården i Lund, AK& BD, Petter Jansson, 2007 

36. Röddinge kyrka utvändig renovering, Röddinge sn, AK, Petter Jansson 2006 

37. Flädie kyrka utvändig renovering, Flädie sn, AK, Petter Jansson 2006 

38. Hallamölla, Eljaröds sn, AK, Emelie Petersson, 2007 

39. Kävlinge gamla kyrkas kyrkogård, DK, Lotta Eriksson och Emelie Petersson, 2007 

40. Magnaröds stenvalvsbro, Östraby socken, AK, Jimmy Juhlin Alftberg 2007 

41. Stora Herrestad säteri - antikvarisk förundersökning, huvudbyggnaden, Stora herrestads sn, AF, Kristina Nilén, 2006 

Förkortningar: 

AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport 

AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning 

AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation 

DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation

Stora Herrestad sÃ¤teri. Antikvarisk fÃ¶rundersÃ¶kning ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?