NÃ¤r danskt blev svenskt - Regionmuseet Kristianstad

More documents

Recommendations

Info

Kungamakt och reformation Danmark styrdes av en kung och av ett riksråd som bestod av de förnämsta adelsmännen samt ärkebiskopen. Skåne var indelat i härader som fungerade som förvaltningsområden. Byråkrati och centralförvaltning började etableras i Skåne under 1500- och 1600-talen. Man kan säga att det var den moderna statens föregångare. På 1520-talet upplöstes Kalmarunionen definitivt och den siste unionskungen, Christian II, avsattes genom ett adelsuppror som startade på Jylland. I stället kom Christian II:s farbror, Frederik I, till makten. Vid mitten av 1530-talet kulminerade den politiska och religiösa oron med grevefejden. I denna konflikt deltog Lübeck med målsättningen att återinsätta Christian II på tronen, men till sist fick de upproriska gå med på att Frederik I:s äldste son, hertig Christian, valdes till kung. För Danmark och Skåne brukar reformationen år 1536, markera slutet för medeltiden och starten för den nya epoken. Kung Christian III genomdrev reformationen i Danmark. Perioden från reformationen till enväldet år 1660 har kallats för adelsväldets tid eftersom makten koncentrerades till adeln. Adelns dominerande ställning visar sig än i dag i form av Skånes många slott. Vid mitten av 1600-talet var Skåne det landskap i hela Norden som hade flest gårdar som ägdes av adeln. Trohetsbrev från 1677, detalj
De många krigen Unionskrigen De danska unionskungarna anföll Sverige och svenskarna gjorde flera attacker på Skåne vid slutet av Kalmarunionens tid. Under dessa orostider slöt invånarna vid gränserna ofta separatfreder med varandra, vilket betydde att de lovade att hjälpa och varna varandra när fiendetrupper närmade sig. Gränsfrederna var vanliga under medeltidens unionskrig och levde kvar ända till skånska kriget på 1670-talet. Avtalen gick ut på att upprätthålla fredliga förbindelser och undvika krigets härjningar, oavsett vad överheten och kungarna beordrade. Nordiska sjuårskriget 1563–1570 Sverige stod ensamt mot Danmark-Norge, Lübeck och Polen under kriget och kampen om herraväldet över Östersjön var en utlösande faktor. Freden år 1570 ändrade inga gränser utan föreskrev att konflikter mellan de nordiska rikena i framtiden skulle lösas genom förlikning. Sverige fick betala den första Älvsborgs lösen. Skåne drabbades av flera svenska härjningståg och Göinge blev extra hårt drabbat, bland annat brändes Wanås slott. Kalmarkriget 1611–1613 En utlösande orsak var flera konflikter om Lappmarken. Gränserna blev oförändrade i fredsfördraget i Knäred år 1613. Sverige fick betala den andra Älvsborgs lösen och planerna om svenskt herravälde över Norrland gick om intet. Tullfriheten bestod i Öresund och Skåne drabbades av svenska härjningståg. ”Horns krig” var ett svenskt angreppskrig på Danmark från två fronter. Gustav Horn gick i februari 1644 in i Skåne via Markaryd och höll sig kvar till fredsslutet i augusti 1645. Malmö och Kristianstad fick utstå hårda belägringar men intogs inte. I freden i Brömsebro fick Danmark göra stora landavträdelser till Sverige, bland annat Halland på 30 år. Krigen 1657–1660 Det danska revanschkriget år 1657 misslyckades. Istället kunde den svenske kungen, Karl X Gustav, inta Danmark genom att ta sig över de isbelagda Bälten i början av 1658. Freden i Roskilde betydde att Danmark fick lämna ifrån sig Skåne med Bornholm och Blekinge. Med Karl X Gustavs fortsättningskrig ville han erövra hela Danmark. Erövringen misslyckades och i Köpenhamnsfreden år 1660 fick danskarna istället tillbaka Bornholm. Malmösammansvärjningen Strax efter att Skåne blev svenskt år 1658 var det oroligt på många platser i regionen. En sammansvärjning mot svenskarna formerade sig i Malmö under ledning av Bartholomeus Mikkelsen som ägde kalkbruket i Limhamn. Malmös borgmästare Evert Wildtfang och en del av stadens köpmän var också engagerade i planerna. De sammansvurna tänkte inta slottet Malmöhus och ta kontroll över staden. Men istället avslöjades det hela och ledarna dömdes till döden. Borgmästaren Evert Wildtfang benådades strax före sin avrättning. Skånska kriget var ett danskt revanschkrig som gav svenskarna seger i slaget vid Lund år 1676 och danskarna seger i sjöslaget i Köge bukt år 1677. Fred slöts i Lund och i Fontainebleau 1679. Gränserna förblev oförändrade trots att Danmark ville att Gotland samt Landskrona och Helsingborg skulle tillfalla dem, eftersom dessa hade varit i danska händer vid fredsslutet. Stora nordiska kriget var Danmarks sista misslyckade försök att återerövra Skåne. Slaget vid Helsingborg år 1710 slutade med svensk seger och fred slöts mellan Danmark och Sverige på slottet Frederiksborg år 1720. Sverige fick ge ifrån sig tullfriheten i Öresund.
Page 1: Danskt blir svenskt Din guide till
Page 6 and 7: De stora slagen Slaget vid Borst
Page 8 and 9: Skansar Ett försvarssystem av skan
Page 10: 17. Skarhult Skarhult är en av Sk
Page 14: Kyrkor och andra minnen 31. Trefald
Page 18 and 19: © T-Kartor Sweden AB

NÃ¤r danskt blev svenskt - Regionmuseet Kristianstad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?