När danskt blev svenskt - Regionmuseet Kristianstad

Jordbruk och industri
Jordbruket var den stora näringen i Skåne. Här fanns
också industrier och bruk som var i drift redan under
1600-talet. Den danska kronan var mycket intresserad
av skogsbygden. Eftersom Danmark var ett skogsfattigt
rike var den skånska skogsbygdens produkter eftertraktade
i Köpenhamn, vilket gjorde att kontakter mellan
huvudstaden och den skånska gränsbygden var täta.
Andra viktiga näringar i Skåne under 1600-talet var järnhantering
och tjärbränning.
23. Kumlatofta by
Kumlatofta by är en välbevarad ålderdomlig by med tre
oskiftade, kringbyggda gårdar, mellan vilka landsvägen
slingrar sig fram. Byn drabbades av bränder och förstörelse
under krigen på 1600-talet, men de förstörda gårdarna
byggdes upp igen av generalguvernör von Ascheberg,
som var slottsherre på Torup och Sövdeborg.
24. Sporrakulla
Sporrakulla är ”snapphanegården” vars namn är känt från
1584. Bostadshuset är ett så kallat sydgötiskt hus, bestående
av en ryggåsstuga med loftbod – eller härbre –
på västra sidan. I senare tid har ryggåsstugan förhöjts.
Gården skyddas sedan 1974 som byggnadsminne.
25. Ballingstorpsgården
Ballingstorpsgården ligger i gränsområdet mellan skogsbygd
och slätt. Liksom Sporrakulla är bostadshuset ett
så kallat sydgötiskt hus, med ett högre härbre i väster.
Gården skyddas sedan 1964 som byggnadsminne.
26. Andrarums alunbruk
Andrarums alunbruk grundades 1637 och låg en mil från
den skånska ostkusten, i Verkeåns dalgång. Då var det
Skånes största industri och Nordens främsta alunbruk.
Alunskiffer bröts på platsen och förädlades till alun.
Christina Piper på Christinehofs slott, köpte alunbruket
och drev det framgångsrikt i början av 1700-talet.
Slottet, som ligger i närheten av alunbruket, är ett uppskattat
besöksmål idag.
27. Klippans pappersbruk
År 1637 fick den tyske köpmannen Mattias Smidt tillsammans
med en kompanjon tillstånd att anlägga en papperskvarn
vid Stackarp. Två år senare var anläggningen
färdig att tas i bruk.
28. Limhamns kalkbruk
Under 1600-talet anlades en kalkugn som blev vida
känd. Kalkbruket och Limhamnsgården var ett konspirationscentrum
under den så kallade Malmösammansvärjningen.
Innehavaren, köpenhamnaren Bartholomeus
Mickelsen, tog ställning mot de nya svenska
makthavarna, efter freden i Roskilde 1658. I samband
med den danska invasionen 1676 ödelades kalkbrottet
fullständigt, men efter kriget var det viktigt för svenskarna
att få igång driften igen.
29. Tykarpsgrottan Ignaberga
Här i de underjordiska brotten bröts kalksten sedan
lång tid tillbaka. Redan under 1100-talet förekom det
kalkbrytning men den mer omfattande verksamheten
kom dock igång först under 1700-talet.
30. Stenskogens stenbrott Höör
Redan i början av 1100-talet bröts sandsten i Stenskogen
utanför Höör till uppförandet av Lunds domkyrka. En
omfattande stenbrytning ägde alltså rum här redan
vid denna tid. En viktig produkt som framställdes var
kvarnstenar. Många kasserade eller halvfärdiga kvarnstenar
har lämnats kvar i området.
Stenskogens stenbrott, Höör