Ãrsredovisning 2009 - Krus

Årsredovisning 2009

” 

Krus hjälper myndigheter uppnå 

den kompetens de behöver för att 

lösa framtidens samhällsuppdrag 

”

Innehåll 

Kommentar från direktören.................................... 4 

1 Sammanfattning...................................................... 6 

2 Resultatredovisning................................................. 8 

3 Krus uppdrag och mål.............................................. 8 

Löpande verksamhet.........................................................10 

4 Internationell samverkan........................................10 

5 Utbildning i EU-kunskap...........................................11 

5.1 Nyutveckling utbildningar........................................11 

5.2 Genomförda utbildningar........................................11 

5.3 Utvärdering..............................................................11 

6 Nordisk och europeisk utbytestjänstgöring............ 13 

6.1 Genomförd utbildnings- och utbytestjänstgöring.. 13 

6.2 Uppföljning.............................................................. 13 

7 Concoursträning...................................................... 14 

7.1 Analys och omvärldsbevakning............................... 14 

7.2 Kunskaps- och informationsspridning.................... 14 

7.3 Genomförda utbildningsinsatser............................ 14 

8 Nätverket mot korruption...................................... 15 

Regeringsuppdrag.............................................................16 

9 Kvinnors karriärutveckling i staten......................... 17 

9.1 Nyutveckling av program och verktyg.................... 17 

9.1.1 Myndighetsprogrammet Staten leder Jämt........... 17 

9.1.2 Mätning med jämställdhetsindikatorer..................18 

9.1.3 Övrig kunskaps- och erfarenhetsspridning.............18 

9.1.4 Individinriktade karriärutvecklingsinsatser............18 

9.2 Genomförda utbildningar och stödinsatser............18 

9.2.1 Mätning med jämställdhetsindikatorer.................. 19 

9.3 Analys och uppföljning av Staten leder Jämt......... 21 

10 Offentligt etos - en god förvaltningskultur ............23 

10.1 Förstudie och behovsinventering............................23 

10.1.1 Inventering av myndigheternas behov av stöd.......23 

10.2 Nyutveckling av verktyg och material.....................24 

10.2.1 Kunskaps och informationsspridning.....................24 

10.2.2 ViS - Värdegrundsarbete i staten............................24 

10.3 Genomförda utvecklingsinsatser............................24 

11 Medarbetare och kompetens..................................25 

11.1.1 Resurser...................................................................25 

11.1.2 Kompetensutveckling.............................................25 

12 Väsentliga uppgifter................................................27 

13 Resultaträkning.......................................................28 

14 Balansräkning..........................................................29 

15 Anslagsredovisning.................................................28 

16 Tilläggsupplysningar............................................... 31 

17 Noter.......................................................................32 

Undertecknande......................................................35

Lärke Johns, direkör för Krus 

Kommentar från direktören 

Ett år av utveckling 

och samarbeten 

Det är med respekt och förtroende som jag ser tillbaka på det engagemang och 

den kunskap som myndighetsledningar och samarbetspartners i förvaltningen 

har visat under Krus första verksamhetsår. 

Kompetensrådet för utveckling i staten, Krus, inrättades per 1 januari 2009. 

Myndigheten är en stabsmyndighet till regeringen. Under året har vi byggt upp 

en anpassningsbar organisation som kan stödja myndigheterna i sitt arbete 

med de frågor som är prioriterade för statsförvaltningens strategiska 

kompetensförsörjning. Under 2009 har verksamheten primärt fokuserats 

på tre områden: EU-relaterade frågor och regeringsuppdragen Kvinnors 

karriärutveckling i staten samt Offentligt etos - en god förvaltningskultur. 

Det svenska EU-ordförandeskapet hösten 2009 påverkade Krus verksamhet i 

dubbel bemärkelse. Under våren intensifierades utbildningserbjudandet för att 

möta efterfrågan på ordförandeskapsförberedande EU-utbildningar. 

Under höstens ordförandeskap arrangerade och medverkade Krus i en rad 

konferenser av betydelse för medlemsländernas samverkan och ömsesidiga 

lärande kring utbildning och kompetensförsörjning i statlig förvaltning. 

Under 2009 bestod en betydande del av Krus verksamhet i att leda och samordna 

två regeringsuppdrag. Det första av dessa tar sikte på att öka andelen 

kvinnor till ledande befattningar. Hälften av de statsanställda är kvinnor, men vi 

ser ändå dubbelt så många män som kvinnor i expert- och chefpositioner. Krus 

har under året ingått samarbete med 12 myndigheter kring utveckling av en 

jämställd chefs- och expertförsörjning. I detta samarbete erbjuder Krus genom 

myndighetsprogrammet ”Staten leder jämt” stöd och verktyg till myndigheternas 

egna arbeten med med att se över befintlig praxis och beslutsprocesser i 

syfte att få fler kvinnor till ledande befattningar. Den 26 maj gick startskottet 

för detta program som pågår till in på hösten 2010. Programmet har i halvtid 

visat sig så lovande att ännu en programomgång planeras för en ny grupp 

myndigheter under 2010. 

4 Krus Årsredovisning 2009

Myndighetens andra regeringsuppdrag har fått namnet Offentligt etos – en 

god förvaltningskultur. Det handlar om att fördjupa förståelsen för statstjänstemannarollen 

och ge stöd till myndigheternas arbete med verksamhetsutveckling 

och bemötandefrågor utifrån de grundläggande värderingar som ska leda 

statens arbete. Det är – har jag märkt i mina kontakter med chefer och medarbetare 

i förvaltningen – ett välkommet stöd till frågor som redan finns högt på 

många myndigheters dagordning. Tidigare har 2006 års förvaltningskommitté 

pekat ut behovet av att tydliggöra statens värdegrund. Krus har under året 

publicerat skriften ”Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda” 

som bildar en utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Krus har även genomfört 

en förstudie som pekar på betydelsen av just myndighetsledningens insikt och 

engagemang. Mot slutet av året påbörjades utvecklingen av myndighetsanpass 

-ade stödinsatser för 2010-2011. 

I Krus uppdrag ingår också att ansvara för att utbilda och träna svenska medborgare 

som anmält sig för de uttagningsprov som kan öppna dörren till en fast 

anställning i EU:s institutioner. Uppdraget är oerhört angeläget i en tid där EUs 

rekryteringsorgan EPSO (European Personnel Selection Office) lägger om rekryteringsförfarandet 

och generationsväxlingen innebär att nästan hälften av de 

svenska tjänstemännen i EU kommer lämna sina uppdrag inom en tioårsperiod. 

Under det gångna året har Krus erbjudit stöd inför de få uttagningsprov som 

har varit aktuella, men också byggt upp kunskap och infrastruktur för att kunna 

möta kommande års behov av att få fler svenskar till EUs institutioner. 

2009 har inneburit ett etableringsår för Krus. Myndigheten har byggt upp 

administration och styrning, förstärkt sin kärnkompetens och flyttat till en 

kostnadseffektiv och ändamålsenligt samlokalisering med två andra 

stabsmyndigheter. Detta parallellt med en ekonomi i balans, god leverans 

och tillfredställande måluppfyllelse. Krus går nu in ett nytt år där vi utökar 

såväl våra kontaktytor med myndigheterna som vårt utbildnings- och 

utvecklingserbjudande till statsförvaltningen. 

Lärke Johns 

Direktör 

Krus Årsredovisning 2009 

5

1 Sammanfattning 

Vi stöttar statsförvaltningen i sin 

kompetensförsörjning 

Kompetensrådet för utveckling i staten, Krus, är en stabsmyndighet som ska bistå regeringen i 

frågor som rör strategisk kompetensförsörjning i statsförvaltningen. Krus verksamhet riktar sig i 

huvudsak till statsförvaltningen. Myndigheten har ett antal löpande uppdrag, medan merparten av 

verksamheten utgörs av tidsbegränsade regeringsuppdrag inom prioriterade områden. 

Löpande verksamhet 

Som en del av Krus löpande verksamhet samordnar 

eller deltar Krus i ett antal nätverk, nationellt och internationellt. 

Under året har dessa nätverk inneburit 

tillfällen till kunskapsspridning och erfarenhetsöverföring 

mellan myndigheter och länder, bland annat 

med avseende på de två regeringsuppdragen Kvinnors 

karriärutveckling i staten och Offentligt etos 

– en god förvaltningskultur. Krus har inom ramen 

för sitt samordningsansvar för det statliga Nätverket 

mot korruption planenligt genomförts ett nätverksmöte 

och även tagit en aktiv roll i fem internationella 

nätverk där Krus verksamhet presenterats och 

diskuterats. Inom ramen för det svenska EU-ordförandeskapet 

har Krus stått värd för tre konferenser 

för dessa nätverk. 

Krus ska även erbjuda kompetensutveckling inom 

EU-området till statsanställda i Regeringskansliet 

och på landets andra myndigheter. Under året deltog 

413 personer i någon av Krus 23 utbildningstillfällen 

inom EU-området. Utbildningsutbudet har koncentrerats 

kring EU-ordförandeskapsförberedande 

utbildningar, men utbildningar har också givits i 

grundläggande EU-kunskap och EU-rätt och nya 

utbildningar till 2010 års utbud har tagits fram efter 

införandet av Lissabonfördraget i december. 

Under året fick Krus tretton ansökningar om utbytestjänstgöring 

i Norden eller Europa. Nordiska 

Ministerråd annonserade att utdelning av stipendier 

skulle ställas in och en utvärdering av verksamheten 

initierades i samband med detta. Utvärderingen har 

genomförts av konsult och Krus har bidragit i detta 

arbete. 

Till Krus löpande uppdrag hör också att utbilda och 

träna de svenska medborgare som anmält sig till så 

kallade concours, uttagningsprov som ger möjlighet 

att söka jobb i EU:s institutioner. Krus har även gjort 

en studie som ligger till grund för fortsatt utveckling 

inom uppdragsområdet. Under 2009 gavs endast 

begränsade möjligheter för svenskar att göra prov 

och söka tjänster men Krus genomförde träning för 

de kategorier som var aktuella samt informerade 

allmänt om kommande års arbete. 

Regeringsuppdrag 

Krus har under 2009 arbetat med två regeringsuppdrag: 

Kvinnors karriärutveckling i staten, som 

förprojekterades av Verva, Verket för förvaltningsutveckling, 

samt Offentligt etos – en god förvaltningskultur. 

Uppdraget om Kvinnors karriärutveckling ska 

genomföras 2008-2010 och har som mål att öka 

andelen kvinnor på chef- och expertfunktioner. 

Myndighetsprogrammet Staten leder Jämt utgör 

ett huvudspår. Sammanlagt tolv myndigheter har 

2009 deltagit i programmet som pågår under 1,5 

år. Programmet ger stöd och verktyg för att bedriva 

ett förändringsarbete inom den egna myndigheten. 

Under våren har en forskare knutits till programmet 

i syfte att dokumentera processen i de 12 myndigheterna. 

En översiktlig analys över vad som bidrog till 

att myndigheter valde att delta i Staten leder Jämt 

respektive avstå har genomförts. 

Som ett led i erfarenhetsspridningen inom statsförvaltningen 

i stort har de verktyg som används i Staten 

leder Jämt gjorts tillgängliga via Krus hemsida. 

Krus har därutöver genomfört seminarier om hur 

man kan mäta jämställdhet med hjälp av indikatorer 

och ytterligare sjutton myndigheter har valt att gå 

vidare med detta. Under sommaren arrangerades 

också en välbesökt kunskapsdag för statsförvaltningen 

i syfte att inspirera och öka kunskapen om 

hur förändringsarbetet kan bedrivas. 

Under hösten har Krus arbetat för att utöka utbildningserbjudandet 

genom att sluta avtal om erbjudande 

av webbutbildningen Genus och Jämställdhet 

samt förbereda upphandling av ett antal öppna 

utbildningar och karriärutvecklingsinsatser med 


fokus på att öka andelen kvinnor till 

ledande befattning. 

Krus andra regeringsuppdrag 

”Offentligt etos - en god förvaltningskultur” 

föregicks under vår och 

sommar av en förstudie. Förstudien 

innehöll en kartläggning av arbetet 

med värdegrundsfrågor i såväl 

Sverige, Norden som Europa och 

betonar bland annat betydelsen 

av ledningens engagemang och av 

att arbetet myndighetsanpassas. I 

november fick Krus uppdraget att 

under 2010-2011 leda och samordna 

ett projekt om Offentligt etos i linje 

med förstudiens förslag. Bland annat 

fokuserar projektet på förståelse för 

vad det innebär att arbeta i staten 

och på myndigheternas arbete med 

värdegrunds-, etik- och bemötandefrågor. 

Under 2009 har planeringsarbetet 

för projektet påbörjats och vissa aktiviteter 

genomförts på förvaltningsnivå. 

Bland annat har Krus publicerat 

skriften Den gemensamma värdegrunden 

för de statsanställda. 

Medarbetare och kompetens 

I och med uppbyggnaden av myndigheten och att ett nytt regeringsuppdrag 

tillkommit har antalet årsarbetskrafter under året ökats 

från 7 till 8,75. Nyrekryteringarna under året har inneburet en reell 

förstärkning av kärnverksamheten. 

Krus har som myndighet med ett flertal kompetensutvecklingsuppdrag 

stort behov av såväl omvärldsbevakning som kontinuerlig 

kompetensutveckling av personalen. Detta har bland annat skett 

genom deltagande i nationella och internationella nätverk, intern 

kunskapsöverföring och deltagande i externa utbildningar. 


7

2 Resultatredovisning 

3 Krus uppdrag och mål 

Kompetensrådet för utveckling i staten, Krus, är en stabsmyndighet som ska bistå regeringen i 

frågor som rör strategisk kompetensförsörjning i statsförvaltningen. Detta innebär att Krus ska 

uppmärksamma regeringen på behov av samlade stödinsatser inom området, men också att Krus 

ska ge myndigheterna en kvalificerad hjälp i arbetet med att skaffa rätt kompetens för att lösa sina 

viktiga samhällsuppdrag, på kort såväl som lång sikt. 

Krus viktigaste styrdokument är instruktion, regleringsbrev 

samt de direkta regeringsuppdrag som ges. 

Vid sidan av uppdraget som regeringens stabsorgan i 

kompetensförsörjningsfrågor framgår av instruktionen 

att Krus ska tillhandahålla EU-utbildningar och 

annan utbildning inom strategisk kompetensförsörjning, 

anordna utbildning inför uttagningsprov till 

EU:s institutioner samt administrera utbytestjänstgöring. 

Utbytestjänstgöring, träning inför prov till 

EU:s institutioner och EU-utbildningar återkommer i 

regleringsbrevet där särskilda planerade satsningar 

inför ordförandeskapet i EU lyfts fram. Av regleringsbrevet 

anges också att Krus ska fortsätta arbetet med 

nätverket mot korruption. 

Till Krus löpande uppdrag hör att ta fram och 

tillhandahålla utbildningar i ämnen som rör Europeiska 

Unionen, att träna de svenska medborgare 

som ska göra uttagningsprov, så kallade concours 

för att kunna söka jobb i EU:s institutioner samt 

hjälpa statsanställda som vill göra en europeisk eller 

nordisk utbytestjänstgöring. En viktig del i Krus löpande 

verksamhet är internationell samverkan som 

syftar till att genom samarbete utveckla och stödja 

kompetensförsörjningen i Sverige. Krus har också ett 

särskilt uppdrag att driva nätverket mot korruption 

En betydande del av Krus verksamhet består i insatser 

inom de områden som regeringen ger särskilt 

prioritet. Under 2009 har myndigheten arbetat med 

två regeringsuppdrag: 

• Kvinnors karriärutveckling i staten, som tar 

sikte på att uppnå en jämn fördelning av 

kvinnor och män på chefsnivå och i expertfunktioner. 

Detta uppdrag finns också upptaget i 

regleringsbrevet. 

• Offentligt etos – en god förvaltningskultur, som 

ska tydliggöra, anpassa och utveckla den statliga 

värdegrunden och rollen som statstjänsteman. 

Tabell: Intäkter av anslag med överförda belopp (tkr) 

Tilldelning inkl överföring 2009 Utgående 

och tilläggsanslag 

överföringsbelopp 

Uo 2 1:4 Ramanslag 

Arbetsgivarpolitiska frågor 

ap.3 Kompetensrådet för 

utveckling i staten (ram) 8110 7 77 8332 


Särskilda jämställdhetsåtgärder 

ap.26 Kompetensrådet för 

utveckling i staten (ram) 8630 7 372 1 259 

Totala anslag 16740 15150 1 590 

Enligt villkor i regleringsbrevet ska högst 2610 tkr täcka kostnader för deltagare från Regeringskansliet i EU-utbildningar, inklusive utbildningar inför så kallade concours. 

Den sammanlagda anslagsanvändningen för dessa båda områden är 3 560 tkr vilket utöver kostnaden för Regeringskansliets EU-utbildningar också innefattar utveckling 

av nya utbildningar. På concoursområdet har också utveckling utöver direkta utbildningsinsatser belastat anslaget. 


Över hälften av deltagarna vid EU-utbildningar är 

tjänstemän i Regeringskansliet och såväl inriktning 

som innehåll i utbildningarna diskuteras regelbundet 

med Regeringskansliet. Måluppfyllelsen beror främst 

på i vilken utsträckning Krus har tillgodosett behoven 

hos Regeringskansliet och övriga myndigheter. 

I regeringsuppdraget om kvinnors karriärutveckling 

finns målet att öka andelen kvinnor till chefs- och 

expertbefattningar och därigenom minska löneskillnaderna 

mellan kvinnor och män. Detta mål kan 

dock inte mätas på kort sikt, varför måluppfyllelsen 

för året mäts i vilken utsträckning planerade aktivteter 

kunnat genomföras. 

Avgiftsintäkterna blev något lägre än beräknat. Detta 

beror främst på att beslut fattades om att alla EUutbildningar 

ska vara avgiftsfria för Regeringskansliet 

(för Europakompetens Stockholm – Bryssel utgår 

dock en avgift som motsvarar direkta kostnader för 

flyg och hotell). Vissa kurser som utvecklades främst 

för övriga myndigheter hade tidigare på Verva varit 

avgiftsfinansierade även för Regeringskansliet. 

Tabell: Avgiftsintäkter 

2009 

2009 (tkr) 

Avgiftsintäkter 751 

Uppdraget om offentligt etos utvärderas inom ramen 

för det regeringsuppdrag som gavs under hösten. För 

2009 utgör resultatet de aktiviteter som genomförts 

under året. 

Ekonomi 

Krus totala kostnader 2009 uppgick till knappt 16 

mkr enligt nedanstående tabell. Nära två tredjedelar 

hänför sig till de direkta regeringsuppdragen. 

Verksamheten finansieras med dels anslag och vissa 

avgifter för framförallt EU-utbildning till myndigheter 

utöver Regeringskansliet. Regeringsuppdraget 

om kvinnor till ledande befattning har ett särskilt 

anslag medan uppdraget om offentligt etos ligger 

inom förvaltningsanslaget inkl ett tilläggsanslag på 

1 mkr under året. 

Tabell: Krus verksamhet 


övergripande kostnader 

Löpande uppdrag 6 097 

Internationell samverkan 1 225 

EU-utbildning 3 224 

Nordisk och europeisk 

442 

utbytestjänstgöring 

Stöd för concoursträning 1 068 

Nätverket mot korruption 138 

Regeringsuppdrag 9 805 

Kvinnors karriärutveckling 7 372 

Offentligt etos – en god 

2 433 

förvaltningskultur 

Totalt 15 901 


9

Krus löpande verksamhet 

4 Internationell samverkan 

Krus löpande verksamhet omfattar internationell samverkan kring kompetensförsörjningsfrågor, 

utbildningsprogram inom EU-området, administration av nordisk och europeisk utbytestjänstgöring, 

utbildning och träning inför uttagningsprov till EU:s rekryteringslistor, så kallade concours, 

samt samordning av det statliga Nätverket mot korruption. Den löpande verksamheten 2009 har i 

flera avseende präglats av det svenska EU-ordförandeskapet och betoningen har under året legat 

på utbildningar inom EU-området. 

Utifrån den europeiska samverkansintentionen och 

som ett led i omvärldsbevakningen har Krus deltagit 

som aktiv medlem i de nordiska och europeiska 

nätverk som har direkt relevans för myndighetens 

verksamhet och arbete med strategiska kompetensförsörjningsfrågor. 

• DISPA (Directors for Schools of Public 

Administration) 

• EPSO:s (European Personnel Selection Office) 

nätverk for experter. 

• ERT (European Reciprocal Training) 

• NCSTIN (Nordic Civil Servant Training Institute 

Network). 

Måluppfyllelse 

Krus har som mål att den internationella samverkan 

ska stärka kompetensförsörjningen i svensk 

statsförvaltning med kunskap, utbyte och utveckling. 

Krus har aktivt medverkat vid ett flertal möten och 

genomfört egna möten inom tre nätverk. Mötena har 

bidragit till myndighetens löpande verksamhet och 

regeringsuppdrag. Målet för verksamheten bedöms 

som i huvudsak uppfyllt. 

Krus har under året deltagit i sju nätverkskonferenser. 

Dessa har alla haft direkt bäring på myndighetens 

utvecklingsarbete inom årets uppdrag. Inom 

ramen för det svenska EU-ordförandeskapet hösten 

2009 har Krus stått värd för tre av dessa och bland 

annat lett planerings- och strategiarbetet i den så 

kallade Troikan för DISPA-nätverket. 

Möten inom ramen för Sveriges EUordförandeskap: 

ringar i den svenska statens strategiska kom 

petensförsörjning. Vidare planerades program 

verksamhet med ”Webinars”, ett programerbjudande 

för europeiska och svenska statstjänstemän. 

• EPSO-expertgruppsmöte, Stockholm 21 -22 

september. Vid mötet diskuterades hur EU:s 

medlemsländer kan utveckla sina verksamheter 

i syfte att marknadsföra EU:s institutioner 

som ett gott karriärval samt omläggning av processen 

för uttagningsprov till EU:s rekryteringslistor, 

så kallade concours. 

• DISPA, Stockholm den 22 – 23 oktober. Med 

utgångspunkt i det svenska arbetet med Offentligt 

etos - en god förvaltningskultur diskutera 

des hur förvaltningar i EU:s medlemsländerna 

arbetar med etik- och värdegrundsfrågor. Konferensen 

behandlade även samarbetsprojekt i 

form av bland annat chefsutvecklingsprogram 

Dessutom har Krus medverkat vid såväl planering 

som deltagande i Human Resources Working Group 

(HRWG), en arbetsgrupp inom European Public 

Administrations Network (EUPAN). Vid mötena har 

de två regeringsuppdragen Offentligt etos – en god 

förvaltningskultur och Kvinnors karriärutveckling i 

staten presenterats och diskuterats. 

Tabell: Internationell 

samverkan 


Kostnader 1225 

• European Reciprocal Training (ERT), Stockholm 

den 28 – 29 maj. Vid mötet informerades 

övriga länder om organisation och priorite- 



5 Utbildning i EU-kunskap 

En viktig del av Krus verksamhet består i att bidra till utvecklingen av de statsanställdas kompetens 

inom EU-området. Erbjudandet riktar sig till såväl Regeringskansliet som statsförvaltningens andra 

myndigheter. Under 2009 var Krus uppdrag särskilt att fullfölja planeringen av ordförandeskapsförberedande 

utbildningar inför Sveriges ordförandeskap hösten 2009. 


Utbildningar har genomförts i den omfattning som 

överenskommits med Regeringskansliet och i enlighet 

med behov som förts fram av myndigheterna. Utvärderingarna 

av helheten i kurserna ger betyg mellan 

3,5 och 5,2 på en 6-gradig skala. Endast enstaka 

utbildningar har ställts in. Krus har på förfrågan även 

tagit fram myndighetsanpassade utbildningar. Målet 

för verksamheten bedöms vara i huvudsak uppfyllt. 

5.1 Nyutveckling utbildningar 

Under andra halvåret har, med anledning av de 

förändringar Lissabonfördraget innebär, nya utbildningar 

arbetats fram för att kunna genomföras under 

2010 både i öppen form och på direkta uppdrag av 

myndigheter. 

Tabell: Kostnader och 


intäkter (tkr) 


Intäkter av anslag 2 492 

Intäkter avgifter 732 

Nyutveckling av utbildningar tillsammans med en 

stor utbildningsvolym för Regeringskansliet under 

våren har lett till en hög anslagsförbrukning inom 

området. Kostnaderna avspeglar därför också en 

investering inför kommande års utbildningar. 

5.2 Genomförda utbildningar 

Under året har sammanlagt 413 personer deltagit i 

någon av Krus 23 utbildningstillfällen inom EU. Den 

totala volymen var god, men på grund av ordförandeskapet 

var skillnaden mellan vårtermin och hösttermin 

stor. 

Utöver öppna utbildningar riktade till hela statsförvaltningen 

har Krus mottagit och genomfört 

förfrågningar från CSN och Konsumentverket om 

myndighetsanpassade utbildningar. 

5.3 Utvärdering 

I anslutning till utbildningstillfällen har Krus 

utvärderat deltagarnas upplevelse av utbildningen. 

Skattningarna har gjorts av respektive deltagare på 

ett antal variabler och betygen avseende helheten 

har legat på genomsnittliga 3,5 - 5,2 per utbildning, 

mätt på en 6-gradig skala. Mot bakgrund av utvärderingarna 

har Krus tillsammans med föreläsare och 

utbildningsleverantörer utvecklat utbildningarna i 

önskad riktning. 


11

Tabell: Kursstatistik, utbildning EU-kunskap 

Antal tillfällen Antal dagar 2009 2009 

RK 

Övriga 

Europakompetens Stockholm 4 2 49 40 

Europakompetens Stockholm-Bryssel 3 3 14 35 

EG-rätt – en introduktion 1 2 13 4 

EU:s beslutsprocesser 5 1 73 20 

Kommissionens kommittéväsende 

– Kommittologin 3 1 9 33 

Att vara EU:s ordförande – seminarium 

om EU i internationella förhandlingar 2 1 14 17 

Europeiska förhandlingar (för UD) 1 2 20 0 

Att företräda EU 

i internationella förhandlingar 2 1 10 28 

Myndighetsanpassade utbildningar 2 1 0 34 

Summa 23 202 211 

Not: Vissa av utbildningarna har tidigare genomförts av Verva men jämförbar statistik har inte gått att få fram. 



6 Nordisk och europeisk utbytestjänstgöring 

Som ett led i lärandeprocesserna mellan statsförvaltningen inom EU och det nordiska samarbetet, 

har Krus i uppdrag att administrera och informera om nordisk och europeisk utbytestjänstgöring. 

Verksamheten ska redovisas genom att beskriva utvecklingen inom området nordisk och europeisk 

utbytestjänstgöring och vilka insatser som har gjorts. Krus erbjuder idag visst stöd vid utbytestjänstgöring 

inom Norden, EU samt vid UNESCO, Europarådet och OECD. 


Målet har varit att få 15-20 ansökningar per år. Utfallet 

blev 13 ansökningar. Det något lägre antalet ska 

ses mot bakgrund av eventuell oklarhet hos målgrupperna 

i samband med övergång av uppdraget samt 

att Nordiska Ministerrådet annonserade att programmet 

för tjänstemannautbyte 2010 ställts in. 

6.1 Genomförd utbildnings- och utbytestjänstgöring 

Krus har under 2009 fått in tio sökande från Sverige 

till tjänstgöring vid förvaltningar i något av de nordiska 

länderna. Antalet sökande är något lägre än tidigare 

år, vilket eventuellt kan bero på oklarheter kring 

ansvarsfördelningen i samband med etableringen av 

Krus samt i samband med att Nordiska Ministerrådet 

annonserade att utdelning av stipendier skulle ställas 

in under 2010. 

Tabell: Utbytestjänstgöring 


Kostnader 442 

Utbetalda bidrag 112 

Svenskar i Norden 10 

Svenskar i övriga världen 3 

Under ordförandeåret har antalet svenska ansökningar 

om europeisk utbytestjänstgöring varit något 

lägre än normalt. Tre svenska tjänstemän har varit 

på utbytestjänstgöring i annat EU-land, medan ingen 

sökt sig till utbytesprogrammen för de internationella 

organisationerna. Krus har även administrerat ett 

tiotal ansökningar från andra EU-länder vars tjänstemän 

vill tjänstgöra i den svenska förvaltningen. 

6.2 Uppföljning 

När Nordiska Ministerrådet beslutade att upphöra 

med stipendier under 2010, initierades också en utvärdering. 

Utvärderingen har genomförts av konsult 

på uppdrag av Nordiska ministerrådet och Krus har 

tillsammans med övriga nordiska länder bidragit till 

arbetet. 


13


7 Concoursträning 

Som ett led i ambitionen att hjälpa fler svenskar till jobb i EU:s institutioner anordnar Krus utbildning 

och träning för de som vill genomgå uttagningsprov, så kallade concours, för att kunna söka 

fastanställning i EU:s institutioner. Erbjudandet riktar sig inte bara till statstjänstemän utan även 

till allmänheten. Under året har ett antal initiativ genomförts för att utveckla och intensifiera det 

concours-relaterade arbetet. Av betydelse för årets arbete har varit att rekryteringsorganet EPSO 

2009 har moderniserat och lagt om urvalsförfarandet med start 2010. 


EU:s rekryteringsorgan har 2009 genomfört mycket 

få uttagningsprov som svenska medborgare kunnat 

genomgå. Krus har genomfört aktiviteter inför dessa 

prov. Utöver detta har Krus förberett en bredare 

utbildningsinsats för 2010. Målet anses uppfyllt. 

7.1 Analys och omvärldsbevakning 

I samband med att Krus tog över uppdraget att 

utbilda och träna svenska medborgare inför att göra 

concours, gjordes en studie i syfte att ge internt 

underlag till hur uppdraget kan genomföras. Arbetet 

byggde dels på aspekter på kompetensförsörjningen 

i EU:s institutioner och det svenska arbetet, dels 

på omvärldsbevakning genom studiebesök i andra 

medlemsländer samt hos EPSO (European Personnel 

Selection Office). Även EPSOs nätverk har varit en 

viktig källa till kunskap. 

Omvärldsbevakningen inkluderade studiebesök i 

Österrike, Finland, Nederländerna och Danmark som 

alla har beröringspunkter med svenska förhållanden. 

Besöken, som företrädesvis genomfördes i samband 

med resor inom Krus övriga uppdragsområden, gav 

uppslag till strategier och konkreta träningsprogram 

och informationsinsatser. Bland de slutsatser som 

kan dras är att svenska målgruppers kunskap om 

vägen till jobb i EU:s institutioner behöver öka. 

7.2 Kunskaps- och informationsspridning 

Krus har under året upparbetat relationer till en rad 

samarbetspartners i syfte att sprida kunskap om 

vägen till jobb i EUs institutioner och EPSOs process 

för uttagningsproven. Bland annat har ett samarbete 

med Europa Direkt-kontoren och Arbetsförmedlingen 

etablerats. Till exempel har Krus medverkat 

i jobbmässorna European Job Days som Arbetsförmedlingen 

genomfört i Stockholm, Göteborg och 

Malmö. Mässorna besöktes av totalt sett 4 000 personer 

och intresset för information kring vägen till jobb 

i EU:s institutioner var stort. Vidare deltar Krus i 

nätverket ”Kommunikation i Europa – vem gör vad?”, 

vilket syftar till att synliggöra svenska organisationer 

som arbetar med Europafrågor. 

För att allmänheten ska kunna följa utvecklingen 

inom området och få information om uttagningsprov 

har Krus i slutet av året dels upprättat en brevlåda 

för frågor om uttagningsproven och vägen till jobb i 

EU:s institutioner och startat det svenska nyhetsbrevet 

Concours som vid utgången av 2009 hade 300 

prenumeranter med bland annat studievägledare och 

studerande vid högskolor och universitet. 

7.3 Genomförda utbildningsinsatser 

Under 2009 har Krus medverkat vid flera utbildnings- 

och informationsseminarier och genomfört tre 

seminarier för att informera intresserade personer 

om vägar till arbete vid EU:s institutioner. På dessa 

tre seminarier har svenska tjänstemän från Europaparlamentet, 

Ministerrådet och Europeiska kommissionen 

samt representanter från EPSO medverkat. 

Krus har dessutom arrangerat concours-träning, 

riktat till dem som anmält sig till den juristlingvistconcours 

som påbörjades under våren 2009 

Tabell: Concours 

kostnader (tkr) och 

aktiviteter 



Genomförda seminarier 3 

Antal deltagare 212 

Genomförda utbildningar 

1 

Antal deltagare i utbildningar 

18 

Kostnaderna och därmed anslagsanvändningen avspeglar en kunskapsinvestering 

inför 2010 då behovet av nya insatser väntas bli större. 



8 Nätverket mot korruption 

Krus har i uppdrag att fortsatt samordna det statliga Nätverket mot korruption som bildades under 

Verket för förvaltningsutveckling. Nätverket riktar sig till personer inom myndigheten som ansvarar 

för korruptionsfrågor, överdirektör, administrativ chefsjurist eller särskilt utsedd korruptionsansvarig. 


Krus ska redovisa vilka insatser som nätverket har 

gjort inom området. Nätverket har haft målet att 

genomföra en nätverksträff var nionde månad. En 

träff har planenligt genomförts under året med god 

uppslutning. En planerad analys av vilka medlemmar 

som saknas i nätverket och arbetsformer har påbörjats 

men inte slutförts. Målet anses delvis uppfyllt. 

Tabell: Nätverket mot 

korruption 


Kostnader 138 


Anslag 124 

Under 2009 har planenligt ett nätverksmöte genomförts 

i samarbete med Riksenheten mot korruption 

vid Riksåklagaren. Mötet hade 44 deltagare från 32 

myndigheter. Nätverket består av ca 110 medlemmar 

från 85 myndigheter. Det är fjärde gången 

nätverket träffas. Nätverket har arbetat cirkulärt 

med områdena riskanalys, aktiva åtgärder och förbyggande 

åtgärder. Denna gång hanterades helheten 

med förebyggande arbete i form av intern styrning 

och kontroll, hantering av korruptionsärenden samt 

planering inför värdegrundsarbetet inom regeringsuppdraget 

Offentligt etos – en god förvaltningskultur. 

Målgrupp 

Ansvariga för korruptionsfrågor 

Antal personer 

44 deltagare från 32 myndigheter 

Utbildningsdagar 

1 heldag 

Aktivitetsnamn 

Nätverksträff i Nationellt nätverk mot korruption. 


15

Krus regeringsuppdrag 

Direkta regeringsuppdrag utgör den största delen av Krus verksamhet. 

Ett av dem är kvinnors karriärutveckling i staten 

Under 2009 genomfördes en rad aktiveter kring detta uppdrag, vars 

förstudie gjorts på Verva, Verket för förvaltningsutveckling.


9 Kvinnors karriärutveckling i staten 

Krus har regeringens uppdrag att leda och samordna ett program för kvinnors karriärutveckling 

i staten. Uppdraget som ska bedrivas 2008-2010 förbereddes av tidigare Verva, Verket för förvaltningsutveckling. 

Det övergripande syftet med programmet är att andelen kvinnor på chef- och 

expertfunktioner i staten ska öka och därigenom bidra till minskade löneskillnader mellan kvinnor 

och män inom staten. 


Projektets långsiktiga effekt utvärderas efter projektets 

slutförande. Samtliga programaktiviteter har påbörjats 

och följer i stort sett tidplaner och leveranser 

för året. Målet anses i huvudsak uppfyllt för 2009. 

Tabell: 

Ekonomiskt utfall 


Staten leder jämt 4 143 

Informationsspridning 2 204 

Individinriktade insatser 1 025 

Totalt Kvinnors 

7 372 

karriärutveckling 

Uppdraget Kvinnors karriärutveckling i staten har 

tre aktivitetsområden: 

• Myndighetsprogrammet Staten leder Jämt 

• Spridning av kunskap och erfarenheter 

• Individinriktade karriärutvecklingsinsatser 

Arbetet under 2009 har varit fokuserat på att starta 

det pågående myndighetsprogrammet Staten leder 

Jämt där 12 myndigheter deltar. Programmet ger 

stöd och verktyg för att bedriva ett eget förändringsarbete. 

Under 2009 har spridning av kunskap och 

erfarenheter från programmet påbörjats . Det har 

även tagits beslut om att genomföra programmet en 

gång till för en ny grupp myndigheter under 2010. 

Krus har under hösten 2009 även förberett 2010 års 

erbjudande om individinriktade karriärutvecklingsinsatser. 

9.1 Nyutveckling av program och verktyg 

Under året som gått har Krus utvecklat erbjudanden 

och programinnehåll för de insatser som delvis 

planerades under 2008. Detta har skett i dialog med 

de myndigheter som deltagit aktivt i Krus erbjudanden 

samt med Krus referensgrupp för uppdraget. 

Krus har även etablerat ett samarbete med följande 

aktörer: 

• Nätverket för pågående regeringsuppdrag inom 

området jämställdhet. Nätverket syftar till koordination 

och erfarenhetsöverföring mellan uppdragen. 

• Partsrådets ”Jämställda arbetsplatser”. 

9.1.1 Myndighetsprogrammet Staten leder Jämt 

Staten leder Jämt är utvecklat utifrån den förstudie 

som 2008 gjordes av Verva. Programmet är lämpat 

för 6-20 myndigheter och ger stöd till ett ledningsstyrt 

förändringsarbete i myndigheten i syfta att 

bidra till den strategiska kompetensförsörjningen 

genom att öka andelen kvinnor på ledande befattningar. 

Programdeltagandet har från myndighetens sida 

konkret inneburit ett åtagande om att förbereda och 

genomföra ett förändringsarbete. Ledningsgruppen 

och ett antal förändringsagenter deltar i olika seminarier 

för att få kunskap, verktyg, stöd och inspiration 

till sitt eget arbete på myndigheten. Programmet 

omfattar totalt 26 programdagar fördelade på 1,5 år. 

Deltagandet ska resultera i ett faktabaserat beslutunderlag 

som efter myndighetsledningens beslut 

kan implementeras i verksamhetsplaneringen på 

respektive myndighet. 

Ett grundantagande som styrt programmets utformning 

är att myndigheterna för att lyckas behöver 

fokusera på strukturella hinder och bygga beslutsfattande 

på en medveten bedömning av hur dessa 

påverkar kvinnor och mäns karriärvillkor. En del av 

detta arbete handlar om att kritiskt granska normen 

för chefs- och ledarskap och utveckla den så att den 

styr mot kompetens. I programmet ingår därför ett 

analysarbete av myndighetens chefs- och expert- 


17

sammansättning som syftar till att ge underlag till 

myndighetens chefs- och expertförsörjning. 

Tre mätningar med jämställdhetsindikatorer har 

integrerats i programmet tillsammans med kunskap 

om hur man använder sig av och kommunicerar 

resultatet. Detta ska dels ge Krus en samlad bild av 

myndigheternas förflyttning avseende jämställdhet 

och ge övriga statsförvaltningen inspiration till 

att påbörja ett liknade arbete, dels vara ett verktyg 

för myndigheterna själva för att kunna följa sina 

framsteg, jämföra sig med andra organisationer och 

analysera områden för utveckling och prioritera 

åtgärder. 

Det konkreta förändringsarbetet inom de deltagande 

myndigheterna i programmet Staten leder Jämt drivs 

av fem nyckelpersoner som respektive myndighetsledning 

har valt ut. De utgör två förändringsledare, 

en man och en kvinna, två framtida ledare, en man 

och en kvinna och personaldirektör eller personalchef 

i respektive myndighet. Arbetet innebär en 

process i tre steg: Nuläge – Analys – Åtgärder. Vid 

årsskiftet 2009/10 befinner sig myndigheterna i 

analysstadiet. 

Exempel på arbeten som är på gång som ett led i 

analysarbetet: 

• Rekryteringsprocesser och alternativa karriärvägar 

analyseras. 

• Några myndigheter har påbörjat arbetet med 

att identifiera och bättre ta tillvara kvinnors 

kompetens, vilket redan kommit till uttryck i 

befordringar och utnämningar. 

• Styrdokumentens formuleringar analyseras 

utifrån ett genusperspektiv. 

• Rotationsbefattningar identifieras, expertbefattningar 

och karriärvägar granskas. 

• Involvering av medarbetare och chefer på kon 

ferensdagar och i rådsgrupper för att kritisk 

granska karriärvillkor för kvinnor och män. 

9.1.2 Mätning med jämställdhetsindikatorer 

I syfte att stötta myndigheter som inte kunde delta 

i programmet Staten leder Jämt genomförde Krus under 

våren informationsseminarier om hur jämställdhetsindikatorer 

kan användas samt ett erbjudande 

till myndigheterna om möjligheten att använda 

samma jämställdhetsindikatorer som används av 

myndigheterna inom Staten leder Jämt. 

9.1.3 Övrig kunskaps- och erfarenhetsspridning 

Utöver seminarier för mätningar med jämställdhetsindikatorer 

har Krus gjort ett antal verktyg från 

Staten leder Jämt tillgängliga för statsförvaltningen 

via hemsidan. Där finns även beskrivningar av hur 

processen för förändringsarbetet kan struktureras. 

Krus har även slutit avtal med VUC (Vägsektorns 

utbildningscentrum) för att erbjuda webbutbildningen 

Genus och Jämställdhet till statsförvaltningen. 

Utbildningen beräknas finnas tillgänglig via Krus 

hemsida från början av 2010 och året ut. 

9.1.4 Individinriktade karriärutvecklingsinsatser 

Krus har inför upphandlingen av individinriktade 

insatser identifierat fem avtalsområden; karriärcoachning 

för kvinnor, mentorprogram för kvinnor, 

handledningsgrupper för chefer, utvecklingsprogram 

för unga chefer och experter samt utvecklingsprogram 

för kvinnor till ledande befattning. Samtliga 

insatser ska utformas så att de bidrar till målet att 

öka andelen kvinnor till ledande befattning. Under 

november 2009 anlitades VHS för att bistå i upphandlingen. 

Avtal med leverantör beräknas vara klart 

under februari 2010. Insatserna kommer sedan att 

löpa över programmets sluttid 1 mars 2011. 

9.2 Genomförda utbildningar och stödinsatser 

inom Staten leder jämt 

12 myndigheter har anmält sig till Staten leder Jämt 

2009. Tillsammans omfattar de deltagande myndigheterna 

ca 17 % av de statsanställda. De representerar 

sex departement, sex av åtta verksamhetsområden, 

varierar storleksmässigt från 290 till ca 27 000 

medarbetare samt är geografisk spridda från Luleå 

i norr till Malmö i söder. Andelen kvinnor bland de 

anställda i myndigheterna varierar från 21–67 % 

och andelen kvinnor i ledningskompetens har en 

spridning på 12-57 %. Denna sammansättning av 

myndigheter speglar statsförvaltningen väl och gör 

att övriga myndigheter i statsförvaltningen kan finna 

relevanta jämförelseobjekt. 

En analys har genomförts för att få kunskap om varför 

vissa deltog medan andra avstod (se 9.3 Analys 

och uppföljning av Staten leder jämt). 


Myndigheterna som ingår i programmet 

• Banverket 

• Fortifikationsverket 

• Försvarshögskolan 

• Jordbruksverket 

• Kronofogdemyndigheten 

• Kustbevakningen 

• Länsstyrelsen i Norrbottens län 

• Polismyndigheten i Skåne län 

• Polismyndigheten i Örebro län 

• Riksantikvarieämbetet 

• Riksarkivet och landsarkiven 

• Rikspolisstyrelsen 

Programmet har genomförts som seminarier för fyra 

målgrupper från myndigheterna: Ledningsgrupper, 

HR-chefer, förändringsledare och framtida ledare. I 

tabellen på nästa sida redovisas antal genomförda 

utbildningsdagar per målgrupp för 2009. 

9.2.1 Mätning med jämställdhetsindikatorer 

Under våren genomfördes två informationsseminarier 

för representanter från 25 myndigheter. 17 myndigheter 

valde efter dessa två seminarier att använda 

jämställdhetsindikatorer. 


19

Myndigheter som valt använda jämställdhetsindikatorer: 

• Arbetsförmedlingen 

• Ekobrottsmyndigheten 

• Försvarets materielverk, FMV 

• Högskoleverket 

• Kriminalvården 

• Kungl. Tekniska högskolan, KTH 

• Luftfartsverket 

• Naturvårdsverket 

• Polismyndigheten i Jönköpings län 

• Polismyndigheten i Stockholms län 

• Polismyndigheten i Västmanlands län 

• Statens institutionsstyrelse, SiS 

• Statens kulturråd 

• Statistiska centralbyrån, SCB 

• Sveriges lantbruksuniversitet 

• Sveriges riksdag 

• Vägverket 

Krus arrangerade en kunskapsdag den 15 september 

för statsförvaltningen i syfte att inspirera till eget arbete 

med att få fler kvinnor till ledande befattningar 

och öka kunskapen om hur det ser ut med jämställdheten, 

varför det ser ut som det gör och framgångsfaktorer 

för förändring. 

Målgrupp 

Statsanställda 


106 deltagare från 51 olika myndigheter 


1 heldag 


Kunskapsdag ”Leder Staten Jämt” 

Tabell: Deltagarstatistik över insatser för de 12 myndigheterna 

Målgrupp Ant. Personer Utbildningsdgr Aktivitetsnamn 

Förändringsledare 21 6 Seminarieprogram: genus, organisation och ledarskap 

Framtida ledare 21 6 Seminarieprogram: genus, organisation och ledarskap 

Personalchefer 13 5 Seminarieprogram: genus, organisation och ledarskap 

Personalchefer 13 1 Fokusgrupp: chefsförsörjning i statsförvaltningen 

Ledningsgrupper Ca 120 personer 6 (½ dag * 12) Ledningsgruppsseminarier 

Förändringsledare, 

framtida ledare, 

personalchefer, 

myndighetsledningar 

78 deltagare från 

samtl myndigh. ½ dag Kick-off för förändringsarbetet 

Tabell: Deltagarstatistik seminarier om jämställdhetsindikatorer 

Linjechefer och HR 43 delt. från 25 myndigh. ½ dag* 2 Lunchseminarium kring jämställdhetsindikatorer. 

Linjechefer och HR 26 delt. från 13 myndigh. 1 heldag Uppföljningssem för arb med jämställdhetsindikatorer. 

Linjechefer och HR 11 delt. från 9 olika myndigh. 1 halvdag Workshop ”Mäta-analysera nyckeltal – och sen då?” 


9.3 Analys och uppföljning av 

deltagare i Staten leder Jämt 

Deltagaranalys 

Målsättningen enligt förstudiens 

förslag var att ett tjugotal myndigheter 

skulle delta i förändringsarbetet. 

Trots att intresset för programmet 

upplevdes vara stort under förstudiefasen 

var det ett mindre antal 

myndigheter än förväntat som i ett 

initialskede anmälde sig för att delta. 

Därför genomfördes under 2009 

en översiktlig analys över vad som 

bidrog till att myndigheter valde att 

delta i Staten leder Jämt respektive 

avstå. 

Analysen visar att myndigheter 

med en låg andel kvinnor bland 

chefer deltar i programmet i större 

utsträckning. Samtidigt har hälften 

av deltagarna i Staten leder Jämt en 

majoritet kvinnor bland chefer och 

medarbetare och dessa vill inom 

programmet fokusera på ett systematisk 

chefsförsörjnings arbete. 

Analysen visar också att myndigheterna 

i Staten leder Jämt har direktiv 

om jämställdhetsintegrering i sina 

regleringsbrev i högre grad än de 

som valde att avstå från deltagande. 

Den vanligaste motiveringen till att inte delta i programmet var att 

resurser och utrymme saknades. 

Uppföljning 

En forskare vid Centrum för genusforskning vid Uppsala universitet 

har knutits till programmet Staten leder Jämt för att dokumentera 

processen i de 12 deltagande myndigheterna. Syftet med dokumentationen 

är att beskriva och analysera myndigheternas arbete så att 

andra myndigheter kan lära och inspireras till eget förändringsarbete. 

Dokumentationen fokuserar därför på processen framåt, där 

olika hinder och möjligheter som myndigheterna upplever med 

förändringsarbetet lyfts fram. Dokumentationen ska avrapporteras 

till Krus 31 december 2010 men iakttagelser och slutsatser kommer 

att presenteras vid programmets slutkonferens 24 november. 


21


Ett av dem är 

Direkta regeringsuppdrag utgör den största delen av Krus verksamhet. 

Ett av dem är Offenligt etos –en god förvaltningskultur 

Under året genomfördes en förstudie och vissa aktiviteter i det projekt 

som framförallt kommer genomföras under 2010-11 kom igång under 

hösten 2010.


10 Offentligt etos – 

en god förvaltningskultur 

Krus fick under våren i uppdrag att genomföra en förstudie om hur ett projekt om offentligt etos 

kan utformas. Förstudien redovisades den 1 september. I november fick Krus uppdraget att under 

2010-2011 leda och samordna ett projekt om Offentligt etos i linje med förstudiens förslag. Målet är 

att stärka en god förvaltningskultur i staten. Bland annat fokuserar projektet på förståelse för vad 

det innebär att arbeta i staten och på myndigheternas arbete med värdegrunds-, etik- och bemötandefrågor. 


En förstudie om offentligt etos har lämnats planenligt 

med det innehåll som angavs i uppdraget. 

Vissa konkreta åtgärder och inledande planering av 

kommande arbete har genomförts under året. Målet 

anses i huvudsak uppfyllt. 

10.1 Förstudie och behovsinventering, offentligt 

etos 

Inom ramen för förstudien till Offentligt etos genomfördes 

under vår och sommar en förstudie. Förstudien 

baserade sig dels på en genomgång av tidigare 

arbete med värdegrunds- och etikfrågor inom ramen 

för den strategiska kompetensförsörjningen, dels 

på en kartläggning av aktuellt arbete inom svensk, 

nordisk och europeisk statsförvaltning. Studiebesök 

gjordes i Danmark och Norge. 

Kartläggningen omfattade 166 svenska myndigheter 

och visade bland annat att cirka hälften av dessa 

hade utarbetat en egen värdegrund samt att man på 

tre av fyra myndigheter anser att man har en levande 

dialog om värdegrundsfrågor i myndigheten. Såväl 

dansk som norsk förvaltning har genomfört särskilda 

kompetensutvecklingssatsningar riktade till chefer 

i syfte att underbygga arbetet med värdegrundsfrågor. 

Kartläggningen av europeisk förvaltning visade 

bland annat att samtliga EU:s medlemsländer arbetar 

med etik och värdegrundsfrågor, men att fokus 

och arbetssätt varierar kraftigt. 

Förstudiens slutsatser är: 

• Ett gemensamt etos kräver ett tydligt ägarskap i 

förvaltningen för att kunna omsättas i verksam 

heten. 

• Den statliga sektorns omvandling gör att dagens 

värdegrund måste förhålla sig till morgondagens 

förväntningar och utmaningar. 

• Om ett offentliga etos ska få förankring i linjearbetet 

krävs ledningens engagemang. 

• Stödinsatser ska verksamhetsanpassas. 

• Bygg vidare på svenska och utländska erfaren 

heter. Förslaget till utformning av projekt syftade 

till att förstärka och förtydliga förvaltningens 

fortsatta arbete med ett offentligt etos 

genom arbete på tre interrelaterade nivåer: 

• Förvaltningsgemensam nivå, i form av tydliggörande 

av offentligt etos samt tjänstemannaroll 

och rollen som chef och ledare i statsförvaltningen. 

• Myndighetsnivå, i form av stöd för verksamhetsanpassat 

utvecklingsarbete. 

• Individnivå, i form av kompetensutvecklingsinsatser 

för tjänstemän och chefer. 

10.1.1 Inventering av myndigheternas behov av 

stöd 

Under hösten genomfördes en kvalitativ, webbaserad 

undersökning av vilken syn som finns hos myndighetschefer 

och myndigheternas kontaktpersoner på 

Arbetsgivarverket i olika frågor relaterade till offentligt 

etos, värdegrund och statstjänstemannaskap. 

Undersökningen visar att det råder en relativt hög 

grad av samsyn gällande synen på den övergripande 

värdegrunden, synen på tjänstemannarollen samt 

vilken roll värdegrundens principer spelar i den 

dagliga verksamheten. Sammanlagt 164 personer 

svarade på enkäten. 

Svaren indikerar att myndigheterna skiljer sig 

särskilt med avseende på två områden;För det 

första står det klart att chefer och medarbetare på 

olika myndigheter behöver hantera olika formar av 

dilemman, beroende på uppdrag och graden av till 

exempel medborgarkontakter. För det andra har 

myndighetens storlek betydelse för vilket stöd som 

myndigheten önskar. Mindre myndigheter efterfrågar 

i större utsträckning än stora självförsörjande 

myndigheter helhetslösningar och öppna program. 

Innehållsmässigt efterfrågas till exempel en genomgång 

av gällande lagstiftning, mentorsstöd, seminarier, 

tillfällen för samtal samt exempel och praktikfall. 


23

Oberoende av myndighetsfrågan finns tydliga önskemål 

om stöd i form av myndighetsspecifika åtgärder 

med någon form av anpassning till de enskilda myndigheternas 

vardag. 

10.2 Nyutveckling av verktyg och material 

Krus har under året hämtat in synpunkter och 

inspiration till det fortsatta arbetet med regeringsuppdraget 

från bland annat statsförvaltningens Bemötandenätverk, 

Nätverket mot korruption och det 

europeiska nätverket DISPA. Under senhösten 2009 

har Krus påbörjat arbetet med stödinsatser på såväl 

förvaltningsnivå som myndighets- och individnivå. 

10.2.1 Kunskaps och informationsspridning 

Krus har under hösten 2009 gett ut två publikationer 

om den gemensamma värdegrunden till de statsanställda: 

• Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda 

• Tre betraktelser på den gemensamma värdegrunden 

för de statsanställda 

Publikationerna har spridits i elektronisk format via 

myndighetens hemsida och nyhetsbrev, samt i tryck 

till bland annat en grupp om 400 myndighetschefer 

och förhandlingschefer/personalchefer vid statsrådets 

förvaltningspolitiska seminarium i november. 

Publikationer kan även beställas via Krus hemsida. 

Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda. 

Under hösten gjordes på uppdrag av Finansdepartementet 

en sammanställning av de lagar och förordningar 

som speglar statsförvaltningens gemensamma 

värdegrund. Sammanställningen har fått namnet 

Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda 

och beskriver sex principer som man som chefer 

och medarbetare i statsförvaltningen alltid måste 

agera utifrån, oberoende av myndighetens uppdrag. 

Tre betraktelser på den gemensamma värdegrunden 

för de statsanställda 

I samband med publiceringen och spridningen av 

”Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda” 

skrevs även tre betraktelser på den gemensamma 

värdegrunden och på värdegrundsarbete som företeelse. 

Skriften ”Tre betraktelser på den gemensamma 

värdegrunden för de statsanställda” riktar sig i första 

hand till chefer och ledningsgrupper i statsförvaltningen 

och är avsedd att ge en första inspiration till 

det vidare arbetet med värdegrundsfrågan. 

10.2.2 ViS - Värdegrundsarbete i staten 

Utifrån förstudiens slutsatser och behovet av 

myndighetsanpassade stödinsatser har Krus under 

hösten 2009 påbörjat utvecklingsarbete av verktyget 

ViS - Värdegrundsarbete i staten. Verktyget kommer 

att designas så att det kan anpassas till myndighetsledningens 

målsättningar och myndighetens uppdrag 

och verksamhetsutveckling. ViS består dels av en 

datorapplikation designad för att bygga frågor till 

myndighetens chefer och alla anställda och dels av en 

handbok i hur ViS kan användas i utvecklingsarbetet 

på myndigheten. Verktyget kommer kompletteras 

med utbildningsinsatser och resultatet av VIS kommer 

att ägas av myndigheterna själva. 

10.3 Genomförda utvecklingsinsatser 

I september genomfördes i samverkan med GDföreningen 

ett seminarium för myndighetschefer 

med fokus på yttrande- och meddelarfrihet. 33 

myndighetschefer anmälde sig till seminariet som 

har dokumenterats med hjälp av den panel av 

forskare och praktiker som deltog vid seminariet. 

Dokumentationen publiceras under början av 2010. 

Målgrupp 

Statsanställda 


33 deltagare myndigheter 


1 halvdag 


Yttrande- och meddelarfrihet 

Tabell: Etos, kostnader 

och intäkter 



Anslagsintäkter 2 427 



Krus 

11 Medarbetare och kompetens 

Krus verksamhet och uppdrag kännetecknas av löpande uppdrag med därtill hörande finansiering. 

Utöver detta finns av regeringen prioriterade uppdrag som är begränsade i tid men volymmässigt 

är större än de fasta uppdragen. Detta gör det naturligt för Krus att samarbeta med andra, och i 

viss mån projektanställa personal för att ha rätt kompetens för de skilda uppgifter som behövs. 

11.1.1 Resurser 

Antalet medarbetare i tjänst var vid årets slut 9, motsvarande 

8,75 heltidsanställda. Jämfört med början 

av året innebär detta en ökning från 7 heltidsanställda, 

men reellt sett ännu tydligare förstärkning av 

kärnverksamheten. Från Verva följde 5 personer med 

i verksamhetsövergång, varav en medarbetare var 

tjänstledig under 11 månader. 

Verksamhetsövergången innebar att Krus fick med 

ett resursunderskott i form av 70 semesterdagar 

och 20 flexdagar. Under året har en betydande del 

av detta underskott arbetats ned. Antalet sparade 

semesterdagar, för en jämförelsevis större personalstyrka, 

var vid årets slut 30 och det totala flextidsaldot 

7 dagar. 

Tabell: Krus personal 2009 

Antal anställda 1 jan 7 

Antal anställda 31 dec 9 

Antal årsarbetskrafter 7,83 

Slutat/tjänstlediga 3 

Nyanställda 5 

11.1.2 Kompetensförsörjning 

Krus verksamhet utgår från ett löpande uppdrag av 

mindre omfattning. I tillägg till detta får myndigheten 

regeringsuppdrag med därtill hörande finansiering 

inom områden som prioriterats för statsförvaltningens 

strategiska kompetensförsörjning. Detta gör det 

naturligt för Krus att samverka med andra myndigheter 

och externa aktörer, samt i viss mån låna in 

eller projektanställa personal för att tillgodose kompetensbehovet 

och resursbehovet på myndigheten. 

Då Krus är en liten myndighet bedöms sårbarheten 

i den egna kompetensförsörjningen som stor. Därför 

har en grundläggande strategi i kompetensförsörjningen 

varit att öka graden av samarbete mellan 

medarbetare och dubblering av kompetens och 

kontaktytor av betydelse för verksamheten. 

Rekryteringar 

Under början av året tillsattes tillförordnad myndighetschef 

och en administratör till stöd för etablering 

av myndigheten. 1 mars tillträdde den nytillsatta 

myndighetschefen Lärke Johns. I samband med 

uppbyggnaden av myndigheten och utvecklingen av 

verksamheten har ytterligare fyra personer rekryterats 

under året: En administrativ chef/utvecklingsstrateg, 

två projektanställda handläggare samt 

en kommunikationsansvarig. Under slutet av året 

genomfördes dessutom rekryteringsprocesser inför 

anställning 2010 av ytterligare två personer: en utvecklingsstrateg 

med spetskompetens inom pedagogik 

samt en utvecklingsstrateg med projektledarroll. 

Kompetensutveckling 

Krus har som myndighet med ett flertal kompetensutvecklingsuppdrag 

stort behov av att såväl omvärldsbevakning 

som kontinuerlig kompetensutveckling 

av personalen. I och med verksamhetens natur 

går individens egen kompetensutveckling i regel 

hand i hand med myndighetens omvärldsbevakning. 

Under året har utvecklingssamtal hållits med alla 

medarbetare. 

Myndighetens huvudstrategi är ta till vara den 

kompetensutvecklande miljön som myndighetens 

verksamhet kan erbjuda de anställda. Kompetensutveckling 

har genomförts enligt följande: 

• Deltagande i internationella nätverk och 

nätverk inom svensk statsförvaltning och 

offentlig sektor. 

• Samarbete kring nyutveckling av insatser med 

externa konsulter och föreläsare samt deltagande 

i Krus egna utbildningserbjudanden. 

• Internt lärande och kunskapsöverföring, bl. a 


25

Lärke Johns Magnus hedenskog Anneli Berglund 

Anna Hammar 

Marie-Christine Taylor 

Karin Åslund 

Ida Arnoldsson 

Petra Göransson 

Lärke Johns 

Direktör 

Född 1967 

Marie-Christine Taylor 

Utvecklingsstrateg 

Född 1958 

Fredrik Tejlor 

vid månatliga så kallade Krusdagar som genom 

förts från och med mars månad. 

• Deltagande i externa utbildningar och seminarier. 

2009 uppgår detta till motsvarande 20 

utbildningsdagar inom området IT, retorik och 

chefsutbildning. Krus har även bidragit med 

täckning av direkta kostnader för högskolestudier 

på fritiden. 

Krus har under året deltagit i följande nätverk eller motsvarande: Statsförvaltningens 

nätverk för strategisk kompetensförsörjning, Bemötandenätverket, Nätverket 

mot korruption, Directors for schools of public administration (DISPA), 

Nätverket för experter knutit till European Personnel Selection Office (EPSO), 

European Reciprocal Training (ERT), Nordic Civil Servant Training Institute Network 

(NCSTIN), Nordiska ministerrådets kontaktgrupp för utbytestjänstgöring, 

European Public Administration Network (EUPAN) med arbetsgrupperna Human 

Resources Working Group (HRWG) respektive Social Dialogue, Nätverket för pågående 

regeringsuppdrag inom området jämställdhet, Partsrådets ”Jämställda 

arbetsplatser”, Arbetsgivarverkets sektorsmöten. 

Magnus Hedenskog 

Administrativ chef 

Född 1966 

Anneli Berglund 

Administratör 

Född 1953 

Anna Hammar 

Kommunikationsansvarig 

Född 1968 

Karin Åslund 


Född 1977 

Ida Arnoldsson 

Handläggare 

Född 1983 

Petra Göransson 


Född 1968 

Fredrik Tejlor 

Handläggare 

Född 1980 


12 Väsentliga 

uppgifter 

Tkr 31 dec 2009 

Låneram Riksgäldskontoret 

Beviljad 300 

Utnyttjad 10 

Kontokrediter Riksgäldskontoret 

Räntekonto Riksgäldskontoret 

(ej tillämpligt) 


Avgiftsintäkter 

Avgiftsintäkter som disponeras 

Beräknat belopp enligt regleringsbrev 5 000 


Anslagskredit 

Beviljad 213 

Utnyttjad 0 

Anslag 

Ramanslag 

Anslagssparande 1 590 

Bemyndiganden 


Personal 

Antalet årsarbetskrafter (st) 8 

Medelantalet anställda (st) 8 

Driftkostnad per årsarbetskraft 1 986 

Kapitalförändring** 

** Fr.o.m. år 2009 avräknas anslaget kostnadsmässigt och därför blir årets kapitalförändring +/- 0. 

Jämförelsevärden saknas för tidigare år eftersom Kompetensrådet för utveckling i staten är en 

ny myndighet fr.o.m 2009-01-01. 


27

13 

Resultaträkning 

tkr Not 31 dec 2009 

Verksamhetens intäkter 

Intäkter av anslag 1 15 150 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 751 

Summa 15 901 

Verksamhetens kostnader 

Kostnader för personal 3 -6 158 

Kostnader för lokaler -1 478 

Övriga driftkostnader -8 257 

Finansiella kostnader 4 -2 

Avskrivningar och nedskrivningar -6 

Summa -15 901 

Verksamhetsutfall 0 

Transfereringar 

Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 100 

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 12 

Lämnade bidrag -112 

Saldo 0 


14 

Balansräkning 

tkr Not 31 dec 2009 

TILLGÅNGAR 

Materiella anläggningstillgångar 

Maskiner, inventarier, installationer m.m. 5 76 

Summa 76 

Fordringar 

Kundfordringar 4 

Fordringar hos andra myndigheter 6 693 

Summa 697 

Periodavgränsningsposter 

Förutbetalda kostnader 7 209 

Summa 209 

Avräkning med statsverket 

Avräkning med statsverket 8 1 971 

Summa 1 971 

SUMMA TILLGÅNGAR 2 953 

KAPITAL OCH SKULDER 

Skulder m.m. 

Lån i Riksgäldskontoret 9 10 

Skulder till andra myndigheter 781 

Leverantörsskulder 1 062 

Övriga skulder 125 

Summa 1 977 

Periodavgränsningsposter 

Upplupna kostnader 10 419 

Oförbrukade bidrag 11 557 

Summa 976 

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 2 953 


29

15 Anslagsredovisning 

Redovisning mot anslag 

Anslag Årets till- Omdispo- Totalt Utgifter Utgående 

(tkr) delning nerade disponi- överenl. 

regl. anslags- belt förings- 

Not brev belopp belopp belopp 


Arbetsgivarpolitiska frågor 

ap.3 Kompetensrådet för utveckling i staten (ram) 12 8 110 0 8 110 -7 778 332 


Särskilda jämställdhetsåtgärder 

ap.26 Kompetensrådet för utveckling i staten (ram) 7 650 980 8 630 -7 372 1 259 

Summa 15 760 980 16 740 -15 150 1 590 


16 Tilläggsupplysningar 

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR 

Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om 

inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser 

förekomma. 

Kompetensrådet för utveckling i staten bildades 

2009-01-01. Verksamhet och viss personal som 

ingick i Verva har överförts till den nybildade myndigheten. 

Inga tillgångar eller skulder har överförts 

från Verva. Jämförelsevärden saknas från tidigare år 

eftersom myndigheten är nybildad år 2009. 

Redovisningsprinciper 

Tillämpade redovisningsprinciper 

Myndighetens bokföring följer god redovisningssed 

och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring 

samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till 

denna. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med 

förordningen (2000:605) om årsredovisning och 

budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna 

råd till denna. 

Efter brytdagen har fakturor överstigande 10 tkr 

bokförts som periodavgränsningsposter. 

Upplysningar om avvikelser 

Avvikelser från ekonomiadministrativa regler 

Avgifterna får utan hinder av de begränsningar 

som följer av 4 § andra stycket avgiftsförordningen 

(1992:191) disponeras av Krus och ska redovisas 

mot anslagsposten 1:4 ap.3 Arbetspolitiska frågor. 

Värderingsprinciper 

Anläggningstillgångar 

Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade 

dataprogram, förvärvade licenser och rättigheter 

samt maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde 

om minst 10 tkr och en beräknad 

ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. 

Avskrivningstiden för förbättringsutgifter på annans 

fastighet uppgår till högst den återstående 

giltighetstiden på hyreskontraktet, dock lägst tre år. 

Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod. 

Avskrivning under anskaffningsåret sker från den 

månad tillgången tas i bruk. 

Bärbara datorer samt persondatorer kostnadsförs 

direkt, eftersom de inte uppfyller kriterierna för 

anläggningstillgång. 

Tillämpade avskrivningstider 

5 år Egenutvecklade dataprogram, licenser, 

rätttigheter 

5 år Förbättringsutgifter på annans fastighet 

5 år Inredningsinventarier 

3 år Servrar och kringutrustning 

Maskiner och tekniska anläggningar 

Övriga kontorsmaskiner 

Omsättningstillgångar 

Fordringar har tagits upp till det belopp som de efter 

individuell prövning beräknas bli betalda. Fordringar 

i utländsk valuta har värderats till balansdagens 

kurs. 

Skulder 

Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. Skulder 

i utländsk valuta har värderats till balansdagens 

kurs. 

Ersättningar och andra förmåner 

Ledande befattningshavare / styrelseuppdrag 

Direktör Johns Lärke 

Lön 688 

Inga förmåner 


31

Noter 

Not 1 .............................................Intäkter av anslag 

Not 2.......Intäkter av avgifter och andra ersättningar 

Not 3 ......................................Kostnader för personal 

Not 4 .........................................Finansiella kostnader 

Not 5 ......... Maskiner, inventarier, installationer m.m 

Not 6 .................. Fordringar hos andra myndigheter 

Not 7 ...........................Förutbetalda kostnader Not 8 

Not 8 ..............................Avräkning med statsverket 

Not 9 .....................................Lån i Riksgäldskontoret 

Not 10 ........................................Upplupna kostnader 

Not 11 ..........................................Oförbrukade bidrag 

Not 12 ........Arbetsgivarpolitiska frågor (Ramanslag) 

Uo 2 1:4 ap.3 


17 

Noter 

RESULTATRÄKNING 2009 

Not 1 

Intäkter av anslag 

Intäkter av anslag 15 150 

Summa 15 150 

Not 2 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 

Intäkter enligt 

4 § avgiftsförordningen 751 

Summa 751 

Not 3 

Kostnader för personal 

Lönekostnader 

(exkl arbetsgivaravgifter, 

pensionspremier och andra 

avgifter enligt lag och avtal) 4 074 

Övriga kostnader för personal 2 084 

Summa 6 158 

BALANSRÄKNING 31 dec 2009 

Not 5 

Maskiner, inventarier, installationer m.m. 

Årets anskaffningar 82 

Summa anskaffningsvärde 82 

Årets avskrivningar -6 

Summa ackumulerade avskrivningar -6 

Utgående bokfört värde 76 

Not 6 

Fordringar hos andra myndigheter 

Kundfordringar hos 

andra myndigheter 693 

Summa 693 

Not 7 

Förutbetalda kostnader 

Förutbetalda hyreskostnader 154 

Övriga förutbetalda kostnader 55 

Summa 209 

Not 4 

Finansiella kostnader 

Övriga finansiella 

kostnader 2 

Summa 2 

Not 8 

Avräkning med statsverket 

Anslag i icke räntebärande flöde 

Redovisat mot anslag 15 150 

Medel hänförbara till 

transfereringar m.m. som 

betalats till icke räntebärande flöde -13 179 

Fordringar avseende anslag 

i icke räntebärande flöde 1 971 


33

Noter 

Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto 

i Riksbanken 

Inbetalningar i 

icke räntebärande flöde 2 323 

Utbetalningar i 

icke räntebärande flöde -15 502 

Betalningar hänförbara till 

anslag och inkomsttitlar 13 179 

Övriga fordringar på statens 

centralkonto i Riksbanken 0 

Summa Avräkning med statsverket 1 971 

Not 11 

Oförbrukade bidrag 

Bidrag som erhållits från 

annan statlig myndighet 125 

Bidrag som erhållits från 

icke-statliga organisationer 

eller privatpersoner 432 

Summa 557 

varav för transfereringar 557 

Not 9 

Lån i Riksgäldskontoret 

Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar. 

Under året nyupptagna lån 14 

Årets amorteringar -4 

Utgående balans 10 

Beviljad låneram enligt regleringsbrev 300 

ANSLAGSREDOVISNING 

Not 12 

Uo 2 1:4 ap.3 

Arbetsgivarpolitiska frågor (Ramanslag) 

Enligt regeringsbeslutet 2009-12-03 (Fi2008/7381) 

har Kompetensrådet för utveckling i staten tilldelats 

ytterligare 1 000 tkr. 

Enligt regleringsbrevet disponerar Kompetensrådet 

för utveckling i staten en anslagskredit på 213 tkr. 

Not 10 

Upplupna kostnader 

Upplupna semesterlöner och 

löner inklusive sociala avgifter 288 

Övriga upplupna kostnader 131 

Summa 419 


Undertecknande 

Försäkran och undertecknande 

Undertecknad försäkrar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt 

av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. 

................................................................................................................................ 

Ort och Datum 

................................................................................................................................ 

Lärke Johns 

Direktör 


35

Kompetensrådet för utveckling i staten 

Fleminggatan 20 

Box 12012, 102 21 Stockholm 

tel: 08-440 15 50 

e-post: registrator@krus.nu 

www.krus.nu 

organistaionsnummer 202100-6115 

Kompetensrådet för utveckling i staten

Ã rsredovisning 2009 - Krus

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

Ãrsredovisning 2009 - Krus