Bryggutredning 2010 - Kimitoön

Hamn- och bryggutredning 

Kimitoöns kommun 

2010 

20.01.2010 

Godkänd av tekniska nämnden den 16.2.2010 

Lars Nummelin Roger Hakalax Frida Vuorio

INNEHÅLL 

1. INLEDNING ........................................................................................................................................... 1 

2. KOMMUNENS ALLMÄNNA BRYGGOR OCH KAJER .............................................................................. 1 

2.1 Översikt ......................................................................................................................................... 1 

2.2 Utmaningar .................................................................................................................................... 2 

2.3 Kostnader ...................................................................................................................................... 2 

2.4 Inkomster ...................................................................................................................................... 2 

2.5 Förbättringar ................................................................................................................................. 3 

3. UTHYRNINGSPLATSER ......................................................................................................................... 3 

3.1 Översikt ......................................................................................................................................... 3 

3.1.1 Östra Dalsbruk ........................................................................................................................ 4 

3.1.2 Bruksviken .............................................................................................................................. 5 

3.1.3 Sabbelsviken ........................................................................................................................... 5 

3.1.4 Dragsedesviken....................................................................................................................... 7 

3.1.5 Söderlågvik ............................................................................................................................. 8 

3.1.6 Kärra ....................................................................................................................................... 9 

3.1.7 Genböle strand ....................................................................................................................... 9 

3.1.8 Klockarudden ........................................................................................................................ 10 

3.2 Utmaningar .................................................................................................................................. 11 

3.3 Standarden .................................................................................................................................. 11 

3.4 Kostnader .................................................................................................................................... 11 

3.5 Inkomster .................................................................................................................................... 12 

3.5 Förbättringar ............................................................................................................................... 12 

4. SMÅBÅTSHAMNAR ............................................................................................................................ 13 

4.1 Översikt över brygg- och hamnområden som hyrs ut ................................................................. 13 

4.2 Dalsbruk centrum, gästhamnen och piren .................................................................................. 13 

4.2.1 Översikt................................................................................................................................. 13 

4.2.2 Kostnader ............................................................................................................................. 14 

4.2.3 Inkomster ............................................................................................................................. 14 

4.2.4 Förbättringar och utvecklingsbehov..................................................................................... 14 

4.3 Lysholmen.................................................................................................................................... 15 

4.3.1 Översikt................................................................................................................................. 15 

4.3.2 Kostnader ............................................................................................................................. 15 

4.3.3 Inkomster ............................................................................................................................. 15 


4.4 Hasselbacken ............................................................................................................................... 15 

4.4.1 Översikt................................................................................................................................. 15 

4.4.2 Kostnader ............................................................................................................................. 16 

4.4.3 Inkomster ............................................................................................................................. 16 


4.5 Vestlax hamnen ........................................................................................................................... 16 

4.5.1 Översikt................................................................................................................................. 16 

4.5.2 Problem ................................................................................................................................ 16 

4.5.3 Kostnader ............................................................................................................................. 16 

ii

4.5.4 Inkomster ............................................................................................................................. 16 

4.5.5 Förbättringar ........................................................................................................................ 16 

4.6 Dahlby .......................................................................................................................................... 17 

4.6.1 Översikt................................................................................................................................. 17 

4.6.2 Kostnader ............................................................................................................................. 17 

4.6.3 Inkomster ............................................................................................................................. 17 


4.7 Gammelby ................................................................................................................................... 17 

4.7.1 Översikt................................................................................................................................. 17 

4.7.2 Kostnader ............................................................................................................................. 18 

4.7.3 Inkomster ............................................................................................................................. 18 


4.8 Eknäs ............................................................................................................................................ 18 

4.8.1 Översikt................................................................................................................................. 18 

4.8.2 Kostnader ............................................................................................................................. 18 

4.8.3 Inkomster ............................................................................................................................. 18 


4.9 Ryssviken ..................................................................................................................................... 19 

4.9.1 Översikt................................................................................................................................. 19 

4.9.2 Kostnader ............................................................................................................................. 19 

4.9.3 Inkomster ............................................................................................................................. 19 

4.9.4 Förbättringar ........................................................................................................................ 19 

5. PRIVATA MARKNADEN ...................................................................................................................... 20 

5.1 Gästhamnar ................................................................................................................................. 20 

5.2 Privata småbåtshamnar ............................................................................................................... 20 

5.3 Industrihamnar ............................................................................................................................ 21 

5.3.1 Översikt................................................................................................................................. 21 

5.3.2 Mjösund, Keramia Oy ........................................................................................................... 21 

5.3.3 Fröjdböle, SP Minerals Oy .................................................................................................... 21 

5.3.4 Dalsbruk, Ovako Oy .............................................................................................................. 22 

5.3.5 Kasnäs, Oy Salmonfarm Ab ................................................................................................... 22 

6. HUR SER DET UT UTANFÖR KIMITOÖN? ........................................................................................... 23 

6.1 Väståboland ................................................................................................................................. 23 

6.2 Åbo .............................................................................................................................................. 23 

6.3 Nådendal ..................................................................................................................................... 23 

6.4 Hangö .......................................................................................................................................... 23 

6.5 Raseborg ...................................................................................................................................... 24 

6.6 Ingå .............................................................................................................................................. 24 

7. UTVECKLING AV KIMITOÖNS BRYGGOR ............................................................................................ 25 

7.1 Kommunens allmänna bryggor ................................................................................................... 25 

7.2 Uthyrnings bryggplatser .............................................................................................................. 25 

8. SAMMANDRAG .................................................................................................................................. 26 

iii

1. INLEDNING 

Kimitoöns kommun har en ytterst mångsidig hamn och brygg verksamhet. Samtidigt finns det 

en stor privat företagarverksamhet i brygg- och hamnsektorn, precis som det anstår en 

skärgårdskommun med hamntraditioner. 

Avsikten med utredningen är att sammanställa brygg- och hamnverksamheten i kommunen i 

ett dokument. Målet är att utredningen under några år framåt fungerar som vägledning i 

viktiga avgöranden gällande bryggverksamheten i kommunal regi. Detta är av betydelse för 

beslutsfattarna och för kommunens personal. Dokumentet är också en uppdatering på 

befintlig privat brygg- och hamnverksamhet och kan därigenom röna ett bredare intresse 

bland allmänheten. 

Utredningen är gjord av Frida Vuorio, Roger Hakalax och Lars Nummelin. 

2. KOMMUNENS ALLMÄNNA BRYGGOR OCH KAJER 

2.1 ÖVERSIKT 

Kommunen ställer till förfogande flera allmänna bryggor, kajer och båtupptagningsplatser 

som alla kommuninvånare och besökare kan utnyttja gratis. Kommunen tar ingen som helst 

hyra för dessa bryggor, som därigenom kan betraktas som allmän kommunal service. 

Undantag är fiskehamnen i Sundvik som det för vissa kommersiella transporter bör beläggas 

med hamnavgift (se kap. 2.4). 

Det finns även bryggor i kommunen som fritidsenheten ansvarar för. Dessa är inte 

behandlade i denna utredning. 

I Kimitoön finns det en kommunal 

gästhamn i Lammala och i Dalsbruk. I 

Dalsbruk och på Kalkholmen i 

närheten av Lammala gästhamn finns 

septiktank tömning för båtar. 

Man kan ta upp båtar vid kommunala 

upp och nedläggningsplatser i bl.a. 

Lammala, Dalsbruk, Kärra, Gammelby 

och Eknäs. 

Det finns flera s.k. landtagningsbryggor 

i kommunen och en del av 

dessa sköter kommunen om. Sådana 

är Uddis, Ekhamnen, Lammala och 

Dalsbruk. 

I Sundvik finns fiskhamnsbryggan som 

används för transport av material till 

skärgården. Hamnen används även 

som vinterförvaringsplats för ett antal 

båtar. 

1

2.2 UTMANINGAR 

2.3 KOSTNADER 

2.4 INKOMSTER 

I Lammala och Dalsbruk finns även butiksbryggor var folk kan komma med båt för att handla 

och utnyttja annan service. 

I Kasnäs och Sundvik finns lyftkran som är i kommunens ägo. 

Kommunen står även för att de statliga förbindelse båtsbryggorna är belysta. 

Gästhamnen i Lammala fick nytt lock på flytbryggan 2009. Övriga bryggor samt båthuset är i 

bra skick. Även butiksbryggan i Dalsbruk är i gott skick. Septiktank tömningspunktens pump 

byttes ut i 2009 i Dalsbruk efter att ha flera gånger varit ur bruk, men trots detta fungerar 

pumpen dåligt. 

Bryggan på Kalkholmen finns privat mark. Kommunen har iståndsatt bryggan och har tillgång 

till bryggområdet och parkeringsplatserna genom ett långtidsarrende fram till 2023. Förutom 

kommunen har även arrendegivaren rätt att använda bryggan. Bryggan finns invid 

Eugeniavarvet som kommunen äger. På kommunens mark finns en båtramp. I samma 

byggnad finns också sommarrestaurang Eugenia. Kalkholmsbryggan är hemhamn för jakten 

Eugenia och tjänar också i någon mån som lastningsplats för varor ut till skärgården. 

Bryggorna skall kontinuerligt underhållas och övervakas. Septiktank tömningspunkterna i 

Dalsbruk och på Kalkholmen behöver regelbunden service och får inte vara ur bruk längre 

tider då det inte finns många andra tömningsplatser på Kimitoön. Det är viktigt att denna 

service fungerar hela sommaren så att ortsbefolkningen och fritidsbåtarna kan tömma sina 

tankar i hamn och inte till havs. 

Gästhamnen i Lammala är idag ingen fungerande gästhamn. Där kan man ta i land i hamnen, 

men det finns ingen gästhamnsservice. Besökare är ofta konfunderade om vad de får och inte 

får göra i hamnen. I gästhamnen finns utedass, men för att den skall kunna användas måste 

den underhållas och skötas om. 

Gästhamnen i Lammala kräver skötsel. Någon måste sköta utedasset sommartid och ser över 

att det är rent och snyggt. Septiktank tömningspunkten i Dalsbruk och på Kalkholmen har 

sköts av Kimitoöns Vattens servicedejour. På normala arbetstider sköts uppgifterna som en 

del av servicearbetet, men helg- och kvällsservice förorsakar förhöjda kostnader. 

Alla bryggor kräver årlig genomgång av reparationsbehov samt utöver det regelbundna syner. 

Dessutom förorsakar bryggorna årliga underhåll och reparationsarbeten. Sällan klarar sig en 

enskild brygga flera år utan reparationer. 

För år 2009 använde servicepersonalen i Kimitoöns kommun 289,5 timmar på dessa bryggor. 

I fiskhamnen i Sundvik har det tagits hamnavgifter för de som lossar eller lastar varor i 

hamnen och vinterförvaringsavgift. Hamnanvändningen hittills har varit närmast 

grustransporter till skärgården och lossning av virkespråmar. Det bör slås fast avgifter för 

lossning, lastning och för vinterförvaring. Speciellt lossnings och lastningsverksamheten 

konkurrerararm e de privata industrihamnar som vill erbjuda tjänster åt andra aktörer (se kap. 

5.3). Lastning och lossning av till fisket hörande varor eller produkter bör fortsättningsvis vara 

2

2.5 FÖRBÄTTRINGAR 

3. UTHYRNINGSPLATSER 

3.1 ÖVERSIKT 

avgiftsbefriad. På de övriga bryggorna och anläggningarna har inte åtminstone hittills funnits 

sådan verksamhet att den borde beläggas med avgifter. 

Gästhamnen och butiksbryggan i 

Lammala; Här bör upprättas regler för 

besökarna i gästhamnen och en 

informationstavla angående 

servicepunkter och kontaktuppgifter bör 

anläggas. 

Butiksbryggan i Dalsbruk; Här bör byggas 

något för att förhindra fyllnadsjorden att 

rinna ner i havet som i sin tur skapar 

farliga gropar mellan land och brygga. En 

skylt som informerar om var 

butiksbryggan är belägen bör sättas upp. 

Lyftkranarna; Lyftkranen behöver regelbunden service och besiktning. Idag finns inga regler 

på vem som har nycklar till den eller vem som använder den. Här bör det sättas upp 

kontaktuppgifter för vem man skall vända sig till om man vill använda den. 

Kommunen har sammanlagt 529 st båtplatser till uthyrning i Kimitoön och är således största 

båtplatsuthyraren i Kimitoön. Eftersom det finns över 2000 fastighet på öar utan fast 

vägförbindelse är det viktigt att det finns båtplatser. 

Kommunen har båtplatser i olika delar 

av Kimitoön, i Dalsbruk, Söderlångvik, 

Kärra, Genböle, Klockarudden, Vestlax 

och Norrlångvik. 

De flesta båtplatserna finns i 

Dalsbruk. 

A-V. Dalsbruk 

X. Söderlångvik 

Y. Kärra 

Z. Genböle strand 

Å. Klockarudden 

Ä. Vestlax 

Ö. Norrlångvik 

Bild: Butiksbryggan i Dalsbruk 

X 

Y 

Z 

A-V 

Ö 

Å 

3 

Ä

3.1.1 ÖSTRA DALSBRUK 

Östra Dalsbruk området ligger vid 

Grophagsvägen och har 8 bryggor och 

159 båtplatser. I området finns en 

liten parkering. 

Alla bryggor är av flytbryggmodell och 

alla förutom A bryggan är förankrade 

med kätting. A bryggan är förankrad 

med pålar. 

Bryggorna är bra placerade och piren 

skyddar hamnen. 

Vid stränderna finns strandplatser för 

småbåtar. Stränderna bör städas upp 

och strandplatserna repareras. 

F bryggan har gamla telefonstolpar 

som avskiljare mellan båtarna och 

dessa bör bytas ut eftersom de inte fungerar och är opraktiska. 

I 2009 byttes 1:a delen av brygga G ut mot en ny del eftersom denna var av gammal modell 

och sliten. 

Bryggan Båtplatsen Förtöjning Utrustning 

Namn Typ < 6m 6,00-9,99 ≥ 10m Akterstolpe Boj Avskiljare Port Vatten El 

A Pålad flytbrygga 21 21 Ja Nej Nej 

B Flytbrygga 5 25 30 Ja Nej Nej 

C Flytbrygga 23 22 1 Ja Nej Nej 

D Flytbrygga 19 15 4 Ja Nej Nej 

D1 Flytbrygga 11 11 Ja Nej Nej 

E Flytbrygga 9 4 13 Ja Nej Nej 

F Flytbrygga 20 20 Ja Nej Nej 

G Flytbrygga 22 17 5 Ja Nej Nej 

Bild: Strandplatser Bild: Översiktsbild Östra Dalsbruk 

D1 

E 

D 

F 

C 

B 

G 

4 

A

3.1.2 BRUKSVIKEN 

I Dalsbruk centrum har kommunen 30 

båtplatser. Dessa alla ligger på Ovakos 

sidan av Bruksviken. Det saknas port 

till båtplatserna. 

Området på inre sidan av sista 

bryggan är mycket grunt. 

Våren 2009 byttes däcket på bryggan 

som går längs med land. Det gamla 

locket hade slitits löst och det fanns 

flera stora hål. 

För några år sedan förnyades den yttersta bryggan. Den är av kistform och passar bra in i den 

gamla bruksmiljön. Bryggan längst in i viken står på pålar. 



H,I,J Pålar, Pir 20 10 20 10 Nej Nej Nej 

Bild: Nytt däck Bild: Översiktsbild 

3.1.3 SABBELSVIKEN 

S 

R 

P 

H,I,J 

O N 

M 

L 

K 

5

I den inre delen av Sabbelsviken finns 5 bryggor som är kommunens. Bredvid M bryggan finns 

en båtramp. 

Vid båtrampen finns ett område som används för parkering och förvaring av diverse saker. 

Vem som har lov att förvara vad är oklart och en massa skräp ligger över allt. Marken ägs 

delvis av Rautaruukki och delvis av Ovako Wire. Detta område bör redas upp och putsas upp. 

Det finns goda möjligheter att utveckla området. 

Bild: Oredigt område Bild: Brygga O 

Bild: För utvuxen vass 

När man kör in på Sabbelsvägen ca 300 m kommer man till 3 bryggor som är kommunens. S 

bryggan har gamla telefonstolpar som avskiljare mellan båtarna och dessa bör bytas ut 

eftersom de inte fungerar och är opraktiska. 

Mellan vägen och bryggorna finns ett grönområde som är vildvuxet . Området används som 

bilparkering. Detta område bör planeras om och snyggas till. Vassområdet har brett ut sig och 

bör trimmas så att den inte kommer in på båtplatserna. 

Bild: Problem med telefonstolpavskiljare 

6



K Flytbrygga 11 13 19 5 Ja Nej Nej 

L Flytbrygga 11 16 27 Ja Nej Nej 

M Flytbrygga 24 24 Ja Nej Nej 

N Flytbrygga 16 2 18 Ja Nej Nej 

O Flytbrygga 11 9 20 Ja Nej Nej 

P Pålad flytbrygga 14 6 20 Ja Nej Nej 

R Pålad flytbrygga 2 17 16 3 Ja Nej Nej 

S Flytbrygga 20 20 Ja Nej Nej 

3.1.4 DRAGSEDESVIKEN 

Dragsedesviken är en naturligt bra 

och skydda hamn. Inne i viken är det 

en aning grunt. 

Ute på T bryggans udde finns flera 

små skjul. En del är i gott och andra i 

mindre gott skick. Det ser råddigt ut i 

området och man vet inte vilka som 

är i användning och vilka som är 

bortglömda. Helt ute på ändan av 

udden finns 4 st gamla båtskjul, 2 av 

dem är mycket medfarna. 

På västra av viken finns en parkeringsplats som är Wärtsiläs. Kommunen får använda halva 

delen (den del mot stranden). 

U bryggan har gamla telefonstolpar som avskiljare mellan båtarna och dessa bör bytas ut 

eftersom de inte fungerar och är opraktiska. 

Bild: Översiktsbild Bild: V bryggan 

V 

U 

7 

T Special 

T



T Flytbrygga 6 6 Ja Nej Nej 

T Special Flytbrygga 1 2 3 Nej Nej Nej 

U Flytbrygga 20 2 2 20 Ja Nej Nej 

V Flytbrygga 21 21 Ja Nej Nej 

3.1.5 SÖDERLÅGVIK 

Söderlångvik bryggan finns det enbart 

boj förtöjning. Bryggan är i ganska bra 

skick. Det mest akuta underhållsbehovet 

är tvättning. På bryggan 

har en grön växtmatta brett ut sig och 

som gör den väldigt hal då ytan är 

fuktig. Behov finns även för en 

eventuell förstärkning vid 

bryggskarvarna eftersom däcket 

hänger. 

Hela landgången bör förstärkas, den 

är vinglig och smal. Dessutom finns 

det en storgrop där landgången 

startar. 

Bild: Landgången Bild: Översiktsbild 



X Flytbrygga 8 19 27 Ja Nej Nej 

X 

8

3.1.6 KÄRRA 

Bryggan är hopsatt av flera olika 

bryggor som är i olika nivåer. 

Numreringen på platserna är ologisk 

och bör göras om. 

Landgången är lång och av svag 

konstruktion. Landgången sviktar 

betänkligt redan vid normal 

gångtrafik. Behov finns för att göra 

om hela landgången 

Bryggan börjar vara gammal och det 

finns behov för en del 

småreparationer. 

Bild: Landgången Bild: Översiktsbild 



Y Pålad flytbrygga 12 25 34 3 Ja Nej Nej 

3.1.7 GENBÖLE STRAND 

Bryggan i Genböle stranden är byggd 

längsmed en ca 4 m bred stenfylld pir. 

Denna brygga är i akut behov av 

grundreparation. I skarven mellan 

stenfyllningen och bryggan rinner 

gruset under bryggan och det uppstår 

stora hål mellan brygga och 

stenfyllningen. Bryggfronten står på 

lösa pålar som flyttas eller försvinner 

vid islossning. Varje vår måste pålarna 

justeras/bytas/förnyas. 

Z 

Y 

9

Bild: Grus som runnit bort Bild: Översiktsbild 



Z Pir 2 10 9 3 Nej Nej Nej 

3.1.8 KLOCKARUDDEN 

Vid Klockarudden finns det en 

parkeringsplats med reserverad 

bilplats för alla som hyrt båtplats, 

samt ytterligare några gästparkerings 

platser. 

Parkeringsplatsen kan även fungera 

som en vinterförvaringsplats. 

Bryggan har 8 bojplatser och 32 

platser med mellanbommar av metall. 

Stödstolparna i ändan har slitits en 

del och ytterligare slitage bör 

noggrant följas upp vid de årliga 

granskningarna. 

Bild: Bomförtöjning Bild: Parkeringsplatsen / vinterförvaring 

10 

Å



Å Flytbrygga 32 8 8 32 Nej Nej Nej 

3.2 UTMANINGAR 

3.3 STANDARDEN 

3.4 KOSTNADER 

Bryggan i Genböle måste byggas om 

eller bytas ut helt till en annan typ av 

brygga eller en annan konstruktion. 

Dagens konstruktion måste årligen 

repareras och byggas om. 

På ett par andra bryggor, i 

Söderlångvik och Kärra bör 

landgångarna byggas om så att de blir 

stabilare. 

Fyra av kommunens bryggor (A, P, R, 

Y) är fast med pålar och samtliga 

börjar vara gamla. Pålarna sliter 

Bild: Brygga Z, Genböle strand 

sönder plankorna och skapar farliga hål i bryggdäcken. Pålbryggorna bör i snar framtid bytas 

ut eller grundrepareras. Bryggan i Kärra är av denna typ. Bryggan är dessutom i olika nivåer. 

Kärra bryggan är den första som bör åtgärdas. 

Ett återkommande problem i Dalsbruk, är parkeringsplatser under sommarveckorna. Det bör 

utredas var vi kan få bygga flera parkeringsplatser eller styra parkeringen på annat sätt. 

Stölder av snurror har förekommit vid bryggorna. Idag är nästan alla bryggor utrustade med 

låsta portar, men avsaknaden av bryggbelysning gör att tjuvarna kan röra sig nattetid vid 

bryggorna. 

Tyvärr förekommer det att bryggorna används utan lov. Vid utförd inspektionen av bryggorna 

kontrollerades även detta och då upptäcktes några båtar som inte var betalande kunder. 

Tidsbrist har även lett till att regelbundna kontroller av bryggors skick inte alltid har gjorts och 

därför har mindre skador inte upptäckts och åtgärdats i tid. Vid reparationer och underhåll av 

bryggor har man varit tvungen att anlita utomstående arbetskraft. 

Båtplatserna som hyrs ut är väldigt primitivt utrustade. Det finns varken el eller vatten att 

tillgå vid bryggorna. 

Vid flera bryggor finns det inte möjlighet till bilparkering på utsedda platser. Det är endast vid 

Klockaruddens brygga som det finns markerade bilplatser. 

Vinterförvaring av båtar på parkeringsplatsen är möjlig endast vid Klockaruddens parkering. 

Varje vår bör bryggorna granskas och de skador som vintern har fört med sig bör repareras. 

Oftast är det fråga om byte av pålar som har gått av och stag som har knäckts eller bojar som 

11

3.5 INKOMSTER 

3.5 FÖRBÄTTRINGAR 

har flyttat plats och kättingar som har gått av. För sådana uppdrag krävs dykare för att utföra 

undersökningarna och delvis också för reparationer. 

Det finns tre bryggor som idag har 

telefonstolpspålar som avskiljare 

mellan båtarna (F, S, U). Det här är 

inte någon bra lösning och många 

gånger ligger avskiljarstolparna i 

vattnet och är sneda eller knäckta. 

På dessa alla bryggor bör 

båtförtöjningsanordningen bytas ut. 

På flera platser äter vattnet upp 

fyllningsjord vid landgångar och 

material måste köras ut varje år för 

att reparera skadorna. Annat 

alternativ är att bygga om 

landgången. 

Bild: Brygga F, Östra Dalsbruk 

Av kommunens bryggor är 14 st inte på kommunens mark och för en del av dem betalas 

arrende. För de flesta bryggor bör nya arrendekontrakt uppgöras. 

För att sköta bryggornas underhåll och administration krävs mycket arbete. Vi har personal 

som sköter småreparationer av bryggorna, personal för kundservice och personal för 

fakturering. Idag är det minst 8 personer som på något sätt jobbar med uthyrningsbryggorna. 

Från och med 2009 har servicemanskapet fört bok över utförda arbetstimmar och per 

31.12.2009 har arbetsinsatsen varit 226 timmar. Även faktureringen kostar och enligt 

ekonomiavdelningens beräkningar är kostnaden per skickad faktura 5,49 €. Det som är svårt 

att uppskatta är hur mycket tid som läggs ner på kundservicen och koordineringen av 

reparationer eftersom det är personal som jobbar med många olika ärenden. En uppskattning 

är att det går åtminstone 1-1,5 månads arbete totalt till detta. 

Bryggverksamhetens inkomster består av hyresintäkter för båtplatser. I medeltal har 

båtplatsuthyrning i Dragsfjärds kommun inbringat 9 770 € i form av räkenskapsårets resultat 

under åren 2006 – 2008. Då har inte alla kostnader beaktats. Bl.a. har avskrivningen legat på 

för låg nivå och alla serviceinsatser har inte heller kostnadsförts på bryggor. I Kimito och 

Västanfjärd har det årligen funnits en liten avkastning av bryggverksamheten, men nivån har 

varit verkligt låg. 

Gällande beslut för båttaxor 2009 har medfört en intäktsnivå på ca 90 000 € och ett resultat 

som efter normal kostnadsföring kommer att vara svagt positivt eller i närheten av plus minus 

noll. 

Infotavlor, innehållande kontaktuppgifter och ordningsregler, bör monteras vid varje brygga. 

Vid samtliga bryggplatser bör det tydligare framgå var man kan och inte kan parkera. Ofta har 

det framförts kritik p.g.a. felparkerade bilar. 

En undersökning om kundernas behov av och intresse för el och vatten bör förverkligas. 

12

4. SMÅBÅTSHAMNAR 

Ett antal bryggkunder har önskat belysning av bryggor. Det ligger också i kommunens intresse 

att installera belysning på bryggändorna för att förhindra stölder och för att höja säkerheten 

vid förtöjning nattetid. 

Kommunen arrenderar ut områden för båthamnar som är kommunens eller vidare arrenderar 

platser till en tredje part. Detta kapitel ger en översikt över dessa områden. 

4.1 ÖVERSIKT ÖVER BRYGG- OCH HAMNOMRÅDEN SOM HYRS UT 

1. Dalsbruk centrum 

2. Dalsbruk gästhamn och pir 

3. Lysholmen 

4. Hasselbacken 

5. Vestlax hamnen 

6. Dahlby 

7. Gammelby 

8. Eknäs 

9. Ryssviken 

4.2 DALSBRUK CENTRUM, GÄSTHAMNEN OCH PIREN 

4.2.1 ÖVERSIKT 

Dalsbruks största styrka är närheten till havet och skärgården. Allmänt kan dock konstateras 

att Dalsbruk upplevs litet svårtillgängligt sjövägen för tillfälliga besökare samt en aning rörigt. 

De tillåtna allmänna landtagningsplatserna är för få och de flesta befinner sig för långt bortta 

från Bruksviken. Det är naturligtvis möjligt att ta iland tillfälligt i gästhamnen för att uträtta 

sina ärenden. Men det känns alltid obekvämt att utnyttja gästhamnens betjäning utan att 

betala sin dygnsavgift då man besöker t.ex. en butik. För Dalsbruks näringsliv och för det 

allmänna intrycket som orten ger de tillfälliga besökarna, är det viktigt att skyltningen av 

besöksplatser förbättras och antalet platser utökas. Även antalet hyresplatser bör utökas 

kännbart då efterfrågan är större än utbudet. 

Brist på parkeringsplatser är även ett allmänt problem under högsommarveckorna. 

Alla brygganläggningar, kajer och pirer på området, saknar miljötillstånd och pirens östra sida 

används av företaget Midnight Sun Sailing utan avtal. 

9 

4 

3 

1-2 

8 

13 

5 

7 

6

4.2.2 KOSTNADER 

4.2.3 INKOMSTER 

Lastning och lossning av byggnadsmaterial och dylikt från transportfordon till fraktbåtar och 

pråmar sker i Bruksviken invid förbindelsebåts kajen. Varorna fraktas sedan från Bruksviken 

ut i skärgården. Denna verksamhet är viktig men det är inte helt nödvändigt att sköta denna 

verksamhet mitt i kärncentrum. Verksamheten ger det intrycket att man befinner sig på ett 

industriområde samtidigt som det bidrar till orolig trafik både på gatuområde och i viken. 

Kimitoön har sedan några år tillbaka en fungerande, etablerad gästhamn i Dalsbruk. 

Gästhamnen ägs av kommunen men bedrivs av ett privatföretaget D-Marin. Avtalet är i kraft 

fram till den 31.12.2011. Problemet med gästhamnsavtalet är att ansvarsfördelningen mellan 

kommunen och företagaren är oklar samtidigt som gränsdragningen om vilka kajer och 

bryggor som hör till vilken avtalspart är oklar emedan det inte finns någon kartbilaga till 

avtalet. 

En sak som försvårar utvecklingen av hela hamnområdet är att de centrala vattenområdena 

ägs av andra markägare än kommunen. 

Underhålls- och kapitalkostnaderna är stora. Även brist på avtal och dåliga avtal bidrar till 

onödiga kostnader för skattebetalarna. 

Gästhamnsavtalet ger kommunen 4000 €/år för hamnområdet och för byggnaderna. 

Inkomsten täcker en bråkdel av kommunens kostnader som hänför sig till 

gästhamnsverksamheten. 

Övriga inkomster ger inte dessa anläggningar. 

4.2.4 FÖRBÄTTRINGAR OCH UTVECKLINGSBEHOV 

Arrende avtal med markägare och vattenägare bör uppgöras så att kommunen har de 

områden i sin besittning där kommunens bryggor och anläggningar är belägna. På sikt bör 

kommunen sträva att köpa eller inlösa de centrala områdena i sin ägo. Detta bör beaktas vid 

kommande detaljplanering. 

Kommunen bör ansöka om miljötillstånd för de befintliga bryggorna och 

hamnkonstruktionerna samt för eventuella utvidgningar. Som underlag för denna ansökan 

bör en helhetsplanering uppgöras av hela Dalsbruks vatten och hamnområden. En detaljplan 

för de centrala vattenområdena är sannolikt den bästa modellen. Sådant som bör beaktas i 

planen är tillfälliga besöksbryggor, uthyrningsbryggor, lastningskajer, förbindelsebåts bryggor, 

besöks kajer, platser för husbåtar eller flytande hus, broar och industrihamnar samt möjlighet 

till simstrand och fritidsaktiviteter så som uthyrningsverksamhet av vattensport utrustning 

och fisketurer. 

Genom att flytta lastningskajen till någon annan plats kan parkeringsplatserna utökas i 

centrala Dalsbruk samtidigt som centrum kan göras mera fotgängarvänligt. 

Avtalet med D-marin måste revideras för att klargör ansvarsfördelningen mellan 

avtalsparterna, trygga gästhamnsverksamheten, utöka de tillfälliga besöksplatserna i 

Dalsbruk, samt ge en bättre kostnads täckning. Förhandlingar pågår. 

Ett avtal med Midnight Sun Sailing bör uppgöras och hyra bör uppbäras av dem. 

14

4.3 LYSHOLMEN 




Avtal borde uppgöra med pråmskepparna och fakturering verkställas gällande lastnings och 

lossningsverksamheten i Bruksviken samt på övriga platser. 

Skyltningen av Dalsbruk mot havet måste förbättras för att besökarna skall känna sig mera 

välkomna och bättre hitta det de söker. 

På Lysholmen har det funnits 

hamnverksamhet mycket länge. I 

samband med att Rautaruukki 

uppgjorde en detaljplan för området 

fick kommunen köpa LV området och 

samtliga grönområden. Kommunen 

har hyrt ut LV området åt företaget D- 

Marin, avtalet går ut den 31.12.2010. 

Samma företagare har drivit hamnen i 

över 10 år på denna plats, men även 

denna hamn saknar miljötillstånd. 

Bild: Del av båtplatserna vid Lysholmen 

LV området är stort och det finns goda förutsättningar att utöka platsantalet i denna hamn. 

Hamnområdets stora utmaning är att det är beläget mitt i ett bostadsområde. I detta 

hamnområde torde de dock finnas de bästa möjligheterna att utöka antalet bryggplatser i 

Dalsbruk. 

Anskaffningskostnaden för mark och vatten området . 

Avtalet med D-Marin ger kommunen 5000 €/år (50 €/båtplats) 


4.4 HASSELBACKEN 


Detta hamnområde ägs av kommunen, är beläget på en skyddad och bra plats och därför 

borde kommunen ta över hela hamnverksamheten då arrendeavtalet går ut eller 

konkurrensutsätta uthyrningen av området. 

Om företagaren går med på att utveckla och utvidga hamnen och söka om miljötillstånd för 

verksamheten samt betala ett sakligt arrende så kan även det alternativ beaktas. 

Hasselbackens LV område ägs av kommunen och är uthyrt åt D-Marin, avtalet går ut 

31.12.2010. 

15



Hamnen torde ha miljötillstånd. 

Kommunen har inte andra kostnader 

än anskaffningskostnader 

Avtalet med D-Marin ger kommunen 

1 177,32 €/år i arrende 


4.5 VESTLAX HAMNEN 


4.5.2 PROBLEM 



4.5.5 FÖRBÄTTRINGAR 

Bild: Hasselbacken 

Avtalet med D-Marin ger dålig avkastning. Om företagaren vill förlänga avtalet då det går ut 

så bör arrendeavgiften höjas kännbart. 

Kommunen har med 4 arrendeavtal och 2 kompletteringar arrenderat ett hamnområde i 

Vestlax och byggt upp en hamn. I början av 90-talet var hamnen en fungerande och omtyckt 

gästhamn. Idag bedrivs en del av hamnen av Vestlax byaförening och Ove Lindström utan 

skriftliga avtal, dessutom hyr kommunen ut en plats. 

Kommunen har miljötillstånd för hamnverksamheten. 

Arrende kontraktet går ut 31.12.2013 och markägaren har en egen brygga mitt på området. 

Kommunen har investerat i kajen, bryggor och andra konstruktioner. 

Hyresavtalet med Vestlax byaförening ger 0 €/år. I hamnen hyr kommunen ut 1 båtplats med 

de kommunala taxorna. 

I hamnen borde aktiv uthyrningsverksamhet bedrivas igen. 

16

4.6 DAHLBY 




Dahlby-Gammelby detaljplan invid Strömma kanal är Kimitoöns största detaljplan på över 300 

ha. Området är ett potentiellt område då det gäller inflyttning invid bron från öst, planen 

innehåller över 100 st nya AO byggrätter. På detaljplaneområdet har det sålts över 20 tomter 

och över 10 nybyggen har redan förverkligats. Områdets dragningskraft baserar sig på två 

saker, kort avstånd till Kimito, Salo och Ekenäs samt till havsnärheten. Kommunen äger två 

stora LV områden (ett hamnområde i Dahlby och ett i Gammelby) 

Nybyggarna på området efterlyser kontinuerligt att hamnområdet i Dahlby förverkligas. 

Kommunen har ingått ett hyresavtal med Hotell Strandvik gällande LP-området som är 

beläget mellan hotelltomten och LV området. Avtalet ger hyresgästen skyldighet att 

förverkliga parkeringsområdet samt rätt att använda området. Avtal om LV området finns 

inte. Hotell företagaren har ansökt om miljötillstånd för att få bygga bryggor på LV området 

med stöd av ett gammalt avtal med markägaren som ägde vattenområdet innan kommunen 

löste in området. En temporär brygga är anlagd på området. 

Kommunen har inte haft andra kostnader gällande detta LV område än 

inlösningskostnaderna. 

Arrendeavtalet gällande LP området ger 150 €/år 


4.7 GAMMELBY 


För att trygga förverkligandet av detaljplanen är det viktigt att hamnområdet förverkligas 

inom snar framtid. Hamnen kan förverkligas i kommunens regi eller i privat regi. 

Hotell Strandvik kunde utvidga sin verksamhet genom att hyra LV området (småbåtsplats 

område) och förverkliga hamnen enligt sin ursprungliga plan. Hyran bör naturligtvis vara i linje 

med företagsavtalen i Dalsbruk, d.v.s. minst 50 €/båtplats (= Lysholmsavtalet). Om inte 

ifrågavarande företagare är intresserad av hamnen bör avtalet gällande LP området (område 

för allman parkering) sägas upp och om möjligt bör nytt LP och LV avtal ingås med någon 

annan företagare. 

Hamnområdet ligger på samma detaljplaneområde som Dahlby LV område. 

Gammelby hamnen är belägen på kommunens mark och hamnen är byggd av kommunen i 

gamla fiskodlingsbassänger. Hamnen rymmer ca 100 småbåtplatser. För att minska på 

kommunens personals arbetsbörda och för att samtidigt stöda den såkallade tredje sektorn, 

17



beslöt Kimito kommun i tiderna hyra ut hamnen som delvis har miljötillstånd åt Strömma- 

Dahlby byalag. Avtalet gäller fram till den 31.12.2013. 

En liten del av hamnområdet hyrs ut åt Kone Wuorio för förtöjning av några 

förevisningsbåtar. Avtalet gäller fram till den 31.12.2013 

Kommunen har ofta varit tvungen att delta i muddringskostnaderna då hamnmynningen 

slammar igen. Dessa kostnader uppgår i medeltal till flera tusen euro per år. 

Arrende avtalet med Strömma-Dahlby byalag ger 0 €/år inkomster åt kommunen. 

Arrendeavtalet med Kone Wuorio ger 26,96 €/år åt kommunen. 


4.8 EKNÄS 




Den skyddade hamnen kunde lätt utvidgas med muddring och platsantalet utökas. 

Avtalet medför stora fördelar för byalaget. Då avtalet löper ut bör kommunen överväga att ta 

över hamnverksamheten eller alternativt justera arrende priset till samma nivå som övriga 

motsvarande avtal d.v.s. 50 €/båtplats (dagens pris). 

Hamnen och bäckmynningen behöver kontinuerligt muddras för att trygga hamnens funktion, 

kostnaderna bör beaktas i eventuella nya arrendeavtal. 

Eknäs detaljplan invid Pungböle bro är en av Kimitoöns mest potentiella detaljplaner då det 

gäller inflyttning. Planen som är belägen vid inkörsporten till Kimitoön innehåller över 70 st 

nya AO byggrätter. Områdets dragningskraft baserar sig på två saker, kort avstånd till Kimito 

och Åbo regionen samt till havsnärheten. Kommunen äger största delen av planområdet. En 

del av tomterna har egen strand men inte alla. Det är uppenbart att de tomter som saknar 

egen strand vill ha möjlighet att ha båt och då bör LV områdena förverkligas. Första steget 

gällande detta har gjorts då tillandningen har lösts in. Följande skede är sedan planering av 

hamnen, omfattande muddring och byggandet av hamnen. 

Kommunen har inte haft andra kostnader gällande detta LV område än 

inlösningskostnaderna. 

Båtplatserna som förverkligas kan säljas eller hyras 

18


4.9 RYSSVIKEN 




4.9.4 FÖRBÄTTRINGAR 

För att trygga förverkligandet av detaljplanen är det viktigt att hamnområdet förverkligas 

inom snar framtid. Hamnen kan förverkligas i kommunens regi eller i privat regi. 

Utmaningarna gällande denna hamn bör beaktas i detaljplaneändringen som för närvarande 

uppgörs 

Om hamnen förverkligas i privat regi bör hyran naturligtvis vara i linje med företagsavtalen i 

Dalsbruk, d.v.s. minst 50 €/båtplats (= Lysholmsavtalet). 

Kommunen har med markplaneringsavtal fått en del av Ryssviken norr om Mjösunds 

tegelfabrik i sin ägo. Ingenting har gjorts åt markområdet sedan område övergick i 

kommunens ägo. Viken är mycket skyddad för väder och vind. 

Endast förrättningskostnader 

Området avkastar ingenting för närvarande. 

Områdets kommande användning bör planeras. 

19

5. PRIVATA MARKNADEN 

5.1 GÄSTHAMNAR 

I kommunen finns det flera företag som livnär sig på att driva med båtplats uthyrning och 

annan service som båtfolket behöver. Det flesta service punkterna finns i kommunens södra 

och sydvästra del. 

I Kimitoöns kommun finns flera 

gästhamnar. Servicenivån varierar på 

de olika gästhamnarna i Kimitoöns 

kommun. 

Gästhamnarna i Kasnäs och Dalsbruk 

erbjuder hög klass på service och vid 

båda platserna finns möjligheter till 

septiktanktömning, bränsle och 

butiker. 

Gästhamnen i Lammala hyrs av en 

samfällighet och sköts av 

kommunen.Den erbjuder ingen 

service, men ligger nära till butik. 

5.2 PRIVATA SMÅBÅTSHAMNAR 

Det finns flera privata 

uthyrningsbryggor i Kimitoöns 

kommun. En stor del av dem är 

utprickade på kartan invid. 

Priserna på den privata marknaden är 

från 300 € och uppåt. En del platser 

kan man få billigare, men största 

delen är från 300 €. 

På de flesta platser ingår 

parkeringsplats i priset. Vissa erbjuder 

även el och vatten. 

20

5.3 INDUSTRIHAMNAR 


På Kimitoön finns några privata 

industrihamnar och fiskehamnar samt 

några kommunala eller statliga 

bryggor som används tillfälligt som 

lokalhamnar. Industrihamnarna är i 

allmänhet knutna till ett företag och 

hamnverksamheten betjänar i 

huvudsaken företagets behov. 

1. Mjösund 

2. Fröjdböle 

3. Dalsbruk 

4. Kasnäs 

5.3.2 MJÖSUND, KERAMIA OY 

Kontaktperson, Yrjö Ahonen. 

Hamnen är belägen på Keramia Oy:s fabriksområde i Mjösund i nordvästra delen av Kimitoön. 

Farleden till Mjösunds hamn är officiell farled med 5 m:s djup. Hamnen upprätthålls av 

Keramia Oy och den är ISPS klassificerad. I huvudsak används hamnen för import av råvara för 

fabrikens tegel- och plattproduktion. Hamnkajen har en höjd av 4,3 m och är försedd med en 

gripskops kran (krapikauha). Hamnen har ock så en lägre del där pråmar kan lastas/lossas 

genom direkt ombordkörning. Det har förekommit export av företagets produkter tidigare 

och intresse finns ännu för exportverksamhet, men för tillfället är volymerna för små. Normalt 

omfattar trafiken ca 20 000 t/år och ca 6 – 8 anlöp årligen. 

Företaget har hyrt ut hamnen för olika ändamål, bl.a. för virkestransporter till inhemska eller 

utländska hamnar. Kermia Oy är intresserad att utveckla hamnverksamheten för externa 

användare. Både utförsel och införsel intresserar under förutsättning att verksamheten inte 

stör för Keramia Oy:s verksamhet. Därför vill bolaget utveckla hamnverksamheten som en 

hyresangelägenhet enligt principen business to business. 

5.3.3 FRÖJDBÖLE, SP MINERALS OY 

Kontaktperson, driftschef Stefan Scharin. 

Hamnen finns i Norrlångviken i västra Kimitoön. Farleden till hamnen är 4,2 m. Hamnen 

upprätthålls av SP Minerals Oy och betjänar i första hand bolagets egna frakter. Hamnen är 

ISPS klassificerad. Hamnverksamheten består av import av råvaror till fabriken i medeltal 40 – 

4 

1 

3 

2 

21

50 000 ton per år och export av färdiga produkter och krossgrus, ca 12 – 13 000 t/år. Som 

mest har verksamhetens omfattning varit ca 90 skeppningar i året, men nu är antalet 

betydligt mindre. Hamnen har egna lastanordningar för lastning av grus och liknade 

produkter. Lossning av fartyg har skett med inhyrd mobilkran. 

Företaget har hyrt ut hamnen för andra företags skeppningar och är intresserad av att 

fortsätta med det. Dock så begränsat att det alltid är fråga om avtalsbaserade skeppningar 

som kan inpassas i den egna verksamheten. Hamnen har använts för virkes- och 

kalkskeppningar. 

5.3.4 DALSBRUK, OVAKO OY 

Kontaktpersoner, verksdirektör Hans Kullberg, produktionschef Kenneth Nordell och 

hamnförman Rabbe Granroth. 

Hamnen finns i Dalsbruk på Ovako Oys industriområde. Hamnen är en privat industrihamn 

som är ISPS klassificerad. Farleden är 8 m djup och invid kajen är djupet 11.5 m. Kajen är 66 m 

lång byggd 1990 och försedd med en hamnkran från 2003 med en lyftkapacitet på 15 ton. 

Trafiken på hamnen består enbart av utskeppning av egna stålprodukter, med huvudsaklig 

destination Vestervik, Sverige, Stettin, Polen och Alblasserdam i Nederländerna. Hamnen har 

ca 150 anlöp per år och exportmängden är 280 – 300 000 ton per år. 80 % av fabrikens 

produktion passerar hamnen på väg ut i världen. Hamnen sköts av egen personal. 

Ovako Oy vill påtala att hamnen är livsviktig för företagets Dalsbruksfabrik men att 

verksamheten tyngs av höga farleds- och lotsningskostnader. En tung post är också 

isbrytarverksamhet som företaget hamnar och sköta på egen bekostnad. 

Ovako Oy har inget intresse för att hyra ut hamnen för skeppning av andra företags produkter 

eller råvaror. Avsaknaden av ett tillräckligt stort hamnområde är främsta orsaken till att 

intresse för övrig hamnverksamhet inte finns. Man behöver området s.g.s dagligen för eget 

behov. 

5.3.5 KASNÄS, OY SALMONFARM AB 

Kontaktperson, Wilhelm Liljeqvist. 

Hamnen är en fiskehamn som betjänar företaget Oy Salmonfarm Ab vars verksamhet är 

fiskförädling. Hamnen finns i Kasnäs på Salmonfarms industriområde och verksamheten 

utgörs s.g.s. enbart av mottagning av fisk för vidare förädling. Lossningsvolymen är mellan 10 

– 15 000 ton per år och pågår året runt med undantag av sommarmånaderna. Hamnen har 

flera hundra anlöp per år, eftersom fiskefartygens lastkapacitet är mellan 20 – 150 ton. 

Hamnen har två olika anordningar för lossning av fisk, en mottagningsterminal som fungerar 

med skruv och en som hanterar helfisk med vakuumpumpar. Företaget har inte intresse för 

att utvidga verksamheten genom att hyra ut hamnen, för hela kapaciteten behövs för 

företagets behov. 

22

6. HUR SER DET UT UTANFÖR KIMITOÖN? 

6.1 VÄSTÅBOLAND 

6.2 ÅBO 

6.3 NÅDENDAL 

6.4 HANGÖ 

I Väståboland finns olika priser beroende på bryggansläge och priset utgår från platsens 

storlek. I Pargas området finns ca 400 platser och 4 pris kategorier: 

Roddbåt 55 € 

= < 10m plats 110-200 € 

> 10m plats 125-200 € 

Bojplatser 250 € 

Priserna i Nagu och Houtskär varierar från 150-220 €. I Nagu finns 66 platser och i Houtskär 

13 platser. 

Åbo stad har höjt priserna varje år eftersom de har förbättrat och förnyat bryggplatserna. Det 

finns varken el eller vatten vid bryggorna, men detta kommer att byggas ut inom de närmaste 

åren och då kommer avgifterna även att höjas. Priserna i Aura å är förmånliga för att skapa en 

viss atmosfär i ån. Åbo stad har ca 600 båtplatser. 

Åbo stads båtplatspriser går ut från den bredd som båtplatsen upptar. Platserna i Aura å är 

150 € vid pålarna och sidoplatserna är 200 €. Båtplatserna i Uittamo och Lauttaranta är 

följande: 

Akter påle Bomplats 

2,6 m bred 200 € 220 € 

3,1 m bred 230 € 250 € 

4,0 m bred 270 € 

Roddbåtplatser (max 10 hk motor) 50 e 

I Nådendals stad finns flera bryggplatsområden, totalt finns 1 268 båtplatser. Priserna är 

enligt bredden på båtplatsen. De vanligaste priserna är följande och fastslagna 2009 då 

priserna harmoniserades och man höjde priserna med 5 % för att bidra till spartalkot: 

2,0 m bred 121 € 

2,5 m bred 152 € 

3,0 m bred 179 € 

3,5 m bred 205 € 

4,0 m bred 231 € 

4,5 m bred 257 € 

I stadens skyddade basäng är prisen högre, 204-282 € beroende på bredden. Det finns även 4 

m sidoplatser för 462 € och båtskjul för 614 €. 

Priserna varierar i Hangö stad. Minsta (så kallade lågvattenplatser) är 79€, och sedan stiger 

priserna beroende på båtplatsens bredd, 152 €-305 €. 

23

6.5 RASEBORG 

6.6 INGÅ 

Dessa priser gäller endast för personer skrivna i Hangö. Om man äger en bostad eller stuga i 

Hangö (men inte skriven där) höjs priset med 50 %. 

Om man inte äger någon bostad alls i Hangö (och inte är skriven där), så höjs priserna med 

100 %. 

Priserna höjdes inför säsongen 2009 och kommunen upplever att det finns klart 

höjningsbehov. Totalt har Hangö stad cirka 830 båtplatser, exklusive gästbåtplatser. 

Staden har 730 bryggplatser i huvudsak i Ekenäs centrum samt ett antal strandplatser i 

Ekenäs, Karis och Svartå. 

Avgifterna justerades senast år 2007 med i genomsnitt 20 %. Redan då påpekades att en 

höjning i samma storleksklass kommer att bli aktuell igen om några år om de ekonomiska 

målsättningarna för verksamheten skall kunna hållas. I december 2009 höjde staden priserna 

för säsongen 2010, med ca 25 %. 

För båtplats erläggs numera samma avgift oberoende av hemort. Ortsbor har dock företräde 

vid utgivning av båtplatser. Ickeortsbors platser kan sägas upp då behovet av platser för 

ortsbornas behov så kräver. Det är dock samtidigt viktigt att ha en så stor andel av platserna 

som möjligt blir uthyrda för att inte trycket på prishöjningar blir alltför stort. 

under 3 meter 150 € 

bredd 3 – 4 meter 225 € 

bredd över 4 meter 310 € 

Södra viken platser 1 – 89 120 € 

Bojplatser (egen boj) 120 € 

Båssa brygga 180 € 

Strandbåtplatser, Ekenäs 60 € 

Strandbåtplatser, Karis, Svartå 30 € 

Ingå kommuns båtplatser sköts av kommunens affärsverk Ingå Båthamnar. Priserna är från 

2006 och direktionen har inte för avsikt att ytterligare höja prisen. Det finns ca 660 båtplatser. 

Båtplatspriset är beroende på bredden av båtplatsen. Det finns tre kategorier på priserna, 

Ingåbor, utsocknes och utsocknes som äger fastighet i kommunen som får 10 % rabatt. Här 

nedan är priserna i Kyrkobyn: 

Typ Ingåbo Utsocknes Utsocknes -10 % 

2,0 m bred 210 € 400,12 € 360,11 € 

2,4 m bred 255 € 463,73 € 417,36 € 

2,7 m bred 387 € 504,77 € 454,29 € 

2,9 m bred 403 € 537,60 € 483,84 € 

3,5 m bred 490 € 570,43 € 513,38 € 

3,9 m bred 537 € 613,52 € 552,16 € 

TR 915 € 

TR1 481 € 

Strand 30 € 63,61 € 57,25 € 

24

Kommunen har även bryggor på 3 andra platser och där är priserna en aning billigare. 

7. UTVECKLING AV KIMITOÖNS BRYGGOR 

7.1 KOMMUNENS ALLMÄNNA BRYGGOR 

2,4 m bred 205 € 348,82 € 313,94 € 

2,4 m bred 158 € 231,86 € 208,67 € 

Det är ändamålsenligt att kommunen tillhandahåller ett antal allmänna bryggor för att 

möjligöra korta tillfälliga angörningar för skärgårdsbor och andra. Bryggorna behövs för besök 

hos serviceinrättningar, affärer och för lossning och lastning av varor. 

Vägförvaltningen upprätthåller ett antal bryggor som finns i slutändan av landsvägar. Det har 

funnits ett tryck på att ”överlåta” dessa till kommunen. Som lockbete har staten lovat att 

iståndsätta bryggorna innan överlåtelse. Sådana bryggor finns åtminstone i Uddis, Purunpää 

(Ekhamnen), Högsåra, Rosala, Hitis (Vikare), samt på Bergö. Övertagandet av några av dessa 

bör kommunen aktivt överväga ifall vägförvaltningen skrider till verkställande åtgärder. 

Gällande Vikare anses det från kommunens håll viktigt att bryggan bibehålls i statens ägo. 

Detta är speciellt viktigt ifall en uppdelning av nuvarande förbindelsefartygsrutt till två skilda 

rutter, en östra och en västra rutt, blir verklighet. Då blir Vikare igen aktuellt som angörings- 

och ändplats för den östra rutten. Rosala kan kommunen ha ett visst intresse i. Bryggan 

behövs för att trygga verksamheten i och kring hamnen och för att trygga lastnings- och 

lossningsbehovet för den västra skärgården. Uddis brygga kan vara viktig i framtiden då en 

eventuell ”Skärgårdens tvärled” (Raseborg, Kimitoön, Väståboland, Gustavs, Nådendal till 

Nystad) får aktualitet på nytt. 

7.2 UTHYRNINGS BRYGGPLATSER 

Kommunens primära målsättning är att trygga att det finns tillräckligt med bryggplatser att 

hyra också i framtiden. Det är viktigt att det finns hyresbryggplatser av många orsaker. En del 

av kommuninvånarnas upplever bryggor som en naturlig del av sin identitet. Det är viktigt för 

imagen att ha bryggverksamhet– kommunen är ju landets näst största skärgårdskommun. 

Trafiken till enskilda fastigheter i skärgården kräver bryggor och bryggorna är förknippade 

med den numera så viktiga besöksnäringen i alla dess former. 

Kommunen kan, som idag, upprätthålla verksamheten genom att hyra ut bryggor som finns 

på kommunens eget område och på område som arrenderats. Alternativt kan kommunen 

överlåta uthyrningsverksamheten och skötseln av bryggor åt företag, båtföreningar, 

byaföreningar eller liknande. Redan idag har kommunen en mix av alla dessa. Viktigt ur 

jämlikhets synvinkel är att i framtiden arbeta för en harmonisering av brygghanteringen i 

kommunen. Harmoniseringen kan innebära litet olika saker på olika ställen, men vägledande 

är att ansvaret för bryggorna hör till den som bär upp båtplatshyra. Oberoende av om det är 

kommunen själv, ett företag eller någon förening som har hand om bryggor avsedda för 

allmän uthyrning och/eller finns på av kommunen ägd mark/vatten, bör den ledande 

principen vara att den som får inkomster från uthyrning av båtplatser också ansvarar för 

bryggorna, dess underhåll, skötsel, utrustning och reinvesteringar. Ansvar för bryggornas 

säkerhet och trygghet hör också till hyresvärden av båtplatser. 

25

8. SAMMANDRAG 

Bryggverksamhet är något som alltid bedrivits i Kimitoön av såväl kommunen som av företag 

och privatpersoner. 

Kommunens bryggverksamhet är ytterst mångfacetterad och verksamheten är omfattande. 

Verksamheten kostar årligen mycket och under årens lopp har en hel del skattemedel 

investerats i verksamheten. Tyvärr har de kommunala bryggavgifterna alltid varit så låga och 

bryggornas avkastningstid så långa att det inte har funnits möjligheter att underhålla 

bryggorna ordentligt. Verksamheten har kontinuerligt understöts med skattemedel vilket 

sedan resulterat i osund konkurrens på marknaden. Dessutom har få bryggor i kraft varande 

miljötillstånd. 

Om kommunen skall vara en stor bryggaktör även i framtiden på Kimitoön bör avgiftspolitiken 

ändras, samtliga kostnader bör täckas med avgifter, en del av bryggorna förnyas och 

nödvändiga miljötillstånd skaffas. Om inte så bör bryggverksamheten utlokaliseras på den fria 

marknaden. Det väsentliga är att det finns väl skötta och trygga bryggplatser att hyra. Vem 

som upprätthåller dem är en mindre viktig fråga. 

26

Bryggutredning 2010 - Kimitoön

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?