Vem ska betala för den förnybara elkraften? - Konjunkturinstitutet
Vem ska betala för den förnybara elkraften? - Konjunkturinstitutet
Vem ska betala för den förnybara elkraften? - Konjunkturinstitutet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Huvudsakliga slutsatser<br />
I <strong>den</strong> här rapporten har effekterna av att helt eller delvis in<strong>för</strong>a kvotplikt <strong>för</strong> <strong>den</strong> elintensiva<br />
industrin inom elcertifikatssystemet studerats. Analysen visar att:<br />
<br />
De långsiktiga övergripande samhällsekonomi<strong>ska</strong> konsekvenserna är små om<br />
undantagen inom elcertifikatsystemet, helt eller delvis, tas bort <strong>för</strong> <strong>den</strong> elintensiva<br />
industrin. <strong>Vem</strong> som finansierar elcertifikatsystemet bedöms därmed<br />
inte påverka elcertifikatsystemets långsiktiga kostnadseffektivitet.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
På lång sikt är det branscher inom massa-, pappers- och pappersvaruindustrin<br />
som påverkas mest, i form av min<strong>ska</strong>d produktion, om undantagen <strong>för</strong> <strong>den</strong><br />
elintensiva industrin <strong>för</strong>svinner. Andra utsatta branscher är kemisk industri<br />
och stål-, och metallframställning.<br />
Den mer detaljerade kortsiktiga analysen visar att massa-, pappers- och pappersvaruindustrin<br />
och stål- och metallframställning samt tillverkning av oorgansika<br />
baskemikalier och basplastframställning inom kemisk industri tillhör<br />
de mest elintensiva delbranscherna. Dessa branscher har hög handelsintensitet<br />
vilket begränsar möjligheten till övervältring av de ökade elkostnaderna på<br />
konsumenterna. Delbranscher inom massa-, papper- och pappersvarutillverkning<br />
samt stål- och metallframställning har dock en relativt hög kapitalintensitet<br />
som på kort sikt kan fungera som en buffert <strong>för</strong> att undvika nedskärningar<br />
i produktionsvolym och istället min<strong>ska</strong> avkastningen till kapitalet.<br />
Vid ett fullständigt borttagande av undantaget och ett elcertifikatpris 250 kronor,<br />
ökar <strong>den</strong> elintensiva industrins årliga kostnader med cirka en miljard kronor<br />
på kort sikt.<br />
Även om effekterna på en bransch är små kan enskilda <strong>för</strong>etag påverkas<br />
mycket eftersom spridningen i elintensitet inom branscherna är stor.<br />
Förändringar i andra styrmedel inom energi- och klimatpolitiken, så som <strong>den</strong><br />
<strong>för</strong>väntade prisutvecklingen inom EU:s utsläppshandelssystem, bedöms ha<br />
större inverkan på <strong>den</strong> elintensiva industrins långsiktiga produktionsnivå jäm<strong>för</strong>t<br />
med effekten av en <strong>för</strong>ändrad kvotplikt i elcertifikatsystemet.<br />
Hushållen påverkas både positivt och negativt. Den omedelbara effekten av<br />
ett borttagande av undantaget vid ett elcertifikatpris på 250 kronor är min<strong>ska</strong>de<br />
elkostnader i storleksordningen 130 kronor per hushåll och år. På längre<br />
sikt påverkas dock även hushållens inkomster negativt på grund av något<br />
lägre löner. Den sammantagna effekten på hushållens sammanlagda inkomst<br />
är där<strong>för</strong> i stort sett o<strong>för</strong>ändrad på lång sikt.<br />
Hushållens långsiktiga elefterfrågan ökar med 0,3 - 0,6 procent beroende på<br />
elcertifikatpriset medan <strong>den</strong> elintensiva industrins elefterfrågan min<strong>ska</strong>r.<br />
Sammantaget min<strong>ska</strong>r <strong>den</strong> totala elefterfrågan i Sverige som en följd av att<br />
undantagen <strong>för</strong> kvotplikt tas bort.<br />
7
Change language