Vem ska betala för den förnybara elkraften? - Konjunkturinstitutet
Vem ska betala för den förnybara elkraften? - Konjunkturinstitutet
Vem ska betala för den förnybara elkraften? - Konjunkturinstitutet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
samma elcertifikatpriser som i EMEC-scenarierna. Utgångspunkten <strong>för</strong> elasticitetsanalysen<br />
är det genomsnittliga elpriset under perio<strong>den</strong> 2010-2012 0,54 kr/kWh 29 . I Tabell<br />
12 presenteras effekten av en elprishöjning genererad av ett borttagande av undantagen<br />
inom kvotplikten vid ett elcertifikatpris som motsvarar 250 kr/MWh. Detta innebär<br />
en elprishöjning <strong>för</strong> de elintensiva branscherna som motsvarar fyra procent.<br />
Tabell 12 Elanvändning och produktion, procentuell <strong>för</strong>ändring<br />
Elcertifikatpris 250 kr/MWh samt inga undantag i kvotplikten <strong>för</strong> <strong>den</strong> elintensiva industrin.<br />
Branschnamn Elanvändning Produktion Sysselsättning<br />
Utvinning av metallmalmer och<br />
mineraler -1,0 -0,2 -0,1<br />
Trävaruindustrin -1,6 -0,0 -0,1<br />
Massa- och pappersindustrin -1,6 -0,4 -1,7<br />
Kemiindustrin -4,0 -0,0 0,4<br />
Gummi- och plastindustrin -1,4 +0,0 0,2<br />
Tillverkning av andra ickemetalli<strong>ska</strong><br />
minerali<strong>ska</strong> produkter -0,9 -0,2 -0,2<br />
Stål, metallframställning och<br />
metallvaror -4,6 -0,3 0,0<br />
Källa: <strong>Konjunkturinstitutet</strong><br />
Resultaten från de båda metoderna är relativt samstämmiga. De pekar båda i samma<br />
riktning och ligger i ungefär samma storleksordning när det gäller bortfall av produktion.<br />
I EMEC är reduktionen av elanvändning något högre <strong>för</strong> gruvbranschen, massaoch<br />
pappersindustrin samt tillverkning av andra ickemetalli<strong>ska</strong> minerali<strong>ska</strong> produkter<br />
än vad elasticitets<strong>ska</strong>ttningarna visar. Resultaten <strong>för</strong> kemiindustrin inklusive gummioch<br />
plastindustrin skiljer sig dock markant från EMEC-resultaten. De <strong>ska</strong>ttade elasticiteterna<br />
visar att branschen kan substituera el mot arbete och samtidigt bibehålla en<br />
nästan o<strong>för</strong>ändrad produktion. Detta samband återfinns inte i EMEC-resultaten där<br />
både elefterfrågan och produktionen inom kemiindustrin min<strong>ska</strong>r vid höjda elpriser.<br />
Trots skillnaderna mellan metoderna visar resultaten att effekten på <strong>den</strong> elintensiva<br />
industrins produktionsnivå är relativt liten vid <strong>för</strong>ändrade undantag i elcertifikatsystemet<br />
på lång sikt. Båda metoderna analyserar dock effekterna på en relativt aggregerad<br />
branschnivå. Den tidigare genomgången av branschernas elintensitet i avsnitt 4.2 visar<br />
att <strong>för</strong>etagens karakteristika kan skilja sig markant inom branscherna och effekten på<br />
de enskilda <strong>för</strong>etagen kan där<strong>för</strong> vara betydande utan att det på lång sikt avspeglar sig i<br />
<strong>den</strong> långsiktiga effekten <strong>för</strong> <strong>den</strong> aggregerade branschen. Den strukturomvandling som<br />
sker inom de aggregerade branscherna kan inte utläsas i de aggregerade branschresultaten.<br />
Effekter på hushållen<br />
Min<strong>ska</strong>de undantag <strong>för</strong> <strong>den</strong> elintensiva industrin resulterar i min<strong>ska</strong>de elcertifikatavgifter<br />
<strong>för</strong> övrigt näringsliv samt hushållen. Effekten på hushållens totala inkomst innan<br />
sparande, som kan användas som ett välfärdsmått, är i stort sett o<strong>för</strong>ändrad vid de<br />
studerade pris<strong>för</strong>ändringarna.<br />
29 Eurostat, elpris <strong>för</strong> stora industrianvändare (70 TWh < elanvändning
Change language