Vem ska betala för den förnybara elkraften? - Konjunkturinstitutet

Tabell 9 Elefterfrågan
Procentuell förändring jämfört med motsvarande referensscenario år 2030.
Scen-
150-50
Scen-
250-50
Scen-
350-50
Scen-
150-
100
Scen-
250-
100
Scen-
350-
100
Jord-, fiske- och
skogsbruk 0,3 0,5 0,7 0,5 0,9 1,1
Gruvdrift -1,2 -1,9 -2,7 -2,0 -3,7 -4,5
Övrig industri 0,3 0,5 0,8 0,5 1,0 1,3
Jord- och
stenvaruindustri -0,9 -1,6 -2,2 -1,6 -3,0 -3,7
Massa- och
pappersindustri -1,7 -2,8 -3,9 -2,8 -5,3 -6,5
Läkemedelsindustri 0,4 0,7 0,9 0,7 1,2 1,6
Kemisk industri -1,3 -2,1 -3,0 -2,2 -4,1 -5,0
Järn- och
stålindustri -1,0 -1,6 -2,2 -1,6 -3,1 -3,8
Metallvaruindustri -0,9 -1,5 -2,2 -1,6 -2,9 -3,6
Verkstadsindustri 0,5 0,8 1,1 0,8 1,5 1,9
Raffinaderier -0,5 -0,9 -1,5 -0,9 -1,6 -1,4
El- och
fjärrvärmeverk -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,2
Gas- och VA-verk 0,1 0,2 0,3 0,2 0,3 0,4
Byggnadsindustri 0,2 0,3 0,4 0,3 0,5 0,7
Transportindustri 0,2 0,4 0,5 0,4 0,7 0,9
Tjänstebranscher 0,3 0,6 0,8 0,6 1,1 1,4
Bostadssektorn 0,3 0,5 0,7 0,5 0,9 1,1
Offentlig sektor 0,3 0,4 0,6 0,4 0,8 1,0
Källa: Konjunkturinstitutet
Högre pris på el ökar kostnaderna för produktionen och detta kommer till viss del
övervältras på konsumenterna genom högre pris på den produkt som branschen tillverkar.
Högre produktpris innebär minskad konkurrenskraft på den internationella
marknaden och därmed minskar exporten speciellt för massa- och pappersindustrin
som minskar sin export med drygt en och en halv procent i fallet med ett elcertifikatpris
på 350 kr/MWh och inga undantag för den elintensiva industrin, se Tabell 10.
Exporten av el ökar enligt modellresultaten. Priset på el, utan skatt och elcertifikatavgifter,
minskar något i alla scenarier när efterfrågan sjunker. Detta gör att det finns ett
utrymme för ökad export av el.
44