Vem ska betala för den förnybara elkraften? - Konjunkturinstitutet
Vem ska betala för den förnybara elkraften? - Konjunkturinstitutet
Vem ska betala för den förnybara elkraften? - Konjunkturinstitutet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
nader till följd av varornas be<strong>ska</strong>ffenhet, vilket i viss mån bromsar effekterna av elprisökningar.<br />
Risk <strong>för</strong> negativa konsekvenser <strong>för</strong> enskilda <strong>för</strong>etag och delbranscher även i<br />
övriga tillverkningsindustrin<br />
Av <strong>för</strong>etag som är undantagna kvotplikt återfinns flera i branscher andra än dem som<br />
redogjorts <strong>för</strong> ovan. Dessa har samtliga en elintensitet på aggregerad branschnivå som<br />
ligger under 5 procent. I dessa branscher finns enskilda <strong>för</strong>etag som kan drabbas hårt<br />
av elprisökningar även om det är svårt att fånga detta utifrån det statisti<strong>ska</strong> materialet<br />
som använts i <strong>den</strong>na studie.<br />
I analysen av elkostnadsökningens andel av <strong>för</strong>ädlingsvärdet visar sig 10.62 stärkelsetillverkning<br />
ha <strong>den</strong> fjärde högsta andelen av de analyserade delbranscher. Även 27.52<br />
tillverkning av icke-elektri<strong>ska</strong> hushållsmaskiner och hushållsapparater finns med på listan över<br />
de 15 delbranscher vars elkostnadsandel ökar mest. Dessa branscher bidrar dock marginellt<br />
till BNP.<br />
ELKUNDERNAS KOSTNADER PÅ KORT SIKT<br />
Vid ett borttagande av undantagen <strong>för</strong> <strong>den</strong> elintensiva industrin kommer kvotpliktiga<br />
elkunders elkostnader min<strong>ska</strong>. För att beräkna <strong>den</strong> inkomstöver<strong>för</strong>ing som en <strong>för</strong>ändring<br />
av kvotplikten skulle med<strong>för</strong>a antas att kvotpliktig elmängd är 96,7 TWh år<br />
2014 16 . Om elcertifikatpriset antas vara 250 kr och undantagen <strong>för</strong> <strong>den</strong> elintensiva<br />
industrin tas bort helt innebär detta en reduktion av elcertifikatavgiften <strong>för</strong> de kvotpliktiga<br />
med 10,5 kronor per MWh (se Tabell 2). En sådan avgiftsminskning <strong>för</strong> hela<br />
<strong>den</strong> kvotpliktiga elmäng<strong>den</strong> innebär att elkostnaderna <strong>för</strong> hushåll, övrig industri och<br />
tjänstesektorn vid ett fullständigt borttagande av undantaget min<strong>ska</strong>r med nästan en<br />
miljard kronor 17 under ett år.<br />
Hushållen<br />
Om man antar att hälften av <strong>den</strong>na besparing tillfaller hushållen utgör detta 0,03 procent<br />
18 av disponibel inkomst och motsvarar en kostnadsbesparing per hushåll med<br />
knappt 130 kronor 19 per år. Beräkningarna är gjorda utifrån 2011 års data vilket är de<br />
senast tillgängliga uppgifter om disponibel inkomst och antal bostadshushåll.<br />
Att hälften av besparingen tillfaller hushållen är ett grovt men rimligt antagande mot<br />
bakgrund av <strong>för</strong>delningen mellan elvärme, hushållsel och driftel. De medel som det<br />
<strong>för</strong>ändrade kvotpliktssystemet frigör innebär att konsumenterna får pengar att spendera<br />
på mer el, andra konsumtionsvaror eller spara.<br />
16 Kvoten är beräknad på <strong>den</strong>na mängd, se Energimyndigheten 2009.<br />
17<br />
18<br />
19<br />
38