Vem ska betala för den förnybara elkraften? - Konjunkturinstitutet
Vem ska betala för den förnybara elkraften? - Konjunkturinstitutet
Vem ska betala för den förnybara elkraften? - Konjunkturinstitutet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Stenkol, brunkol, råpetroleum, naturgas<br />
Övriga mineralutvinning<br />
Livsmedel<br />
Drycker, tobak, textil, kläder, läder och päls<br />
Trä och trävaror<br />
Massa, papp, pappvaror<br />
Grafi<strong>ska</strong> produkter<br />
Petroleumprodukter<br />
Kemi<strong>ska</strong> produkter och läkemedel<br />
Gummi-och plastvaror<br />
Glas, porslin och cement<br />
Järn, stål och annan metallframställning<br />
Metallvaror<br />
Datorer, elektronik optik<br />
Elapparatur<br />
Övr maskiner<br />
motorfordon<br />
Övrig tillverkningsindustri<br />
som genomsnittet. Trä och trävaror, glas, porslin och cement, livsmedel och övrig<br />
mineralutvinning är några av de elintensiva <strong>för</strong>etagen som dock har relativt låg handelsintensitet<br />
och motsvarar <strong>den</strong> genomsnittliga intensiteten <strong>för</strong> svenskt näringsliv.<br />
En hög handelsintensitet kan <strong>för</strong>svåra <strong>för</strong> industrin att övervältra de ökade kostnaderna<br />
på konsumenterna.<br />
Figur 8 Handelsintensitet, år 2010<br />
Procent<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
05-0607-09 10 11-15 16 17 18 19 20<br />
och<br />
21<br />
22 23 24 25 26 27 28 29 30-33<br />
Källa: SCB.<br />
Kapitalintensitet<br />
Hög kapitalintensitet kan på kort sikt bromsa ett produktionsbortfall genererad av en<br />
elkostnadsökning då <strong>för</strong>etaget kan producera till en rörlig kostnad som är kompatibel<br />
med kortsiktiga krav på lönsamhet (ITPS, 2006). Detta innebär att avkastningen till<br />
kapitalet på kort sikt min<strong>ska</strong>r men på längre sikt kräver kapitalägarna samma avkastningskrav<br />
som i övriga branscher. Figur 9 visar kapitalintensiteten mätt som kapitalstock<br />
per <strong>för</strong>ädlingsvärde <strong>för</strong> de aggregerade branscherna inom tillverkningsindustrin<br />
samt utvinning av mineraler. Massa-, pappers– och pappersvarutillverkningen påvisar<br />
högst kapitalintensitet år 2010 men även andra branscher med stor elanvändning är<br />
kapitalintensiva, till exempel träindustri och stål– och metallframställning.<br />
27
Change language