Vem ska betala för den förnybara elkraften? - Konjunkturinstitutet

tensiva användare och mellan 2-14 procent för elintensiv industri. Effekterna på priser
och kostnader antas öka till 2030.
Diskussioner förs om hur lättnader för att minska energikostnaderna för elintensiv
industri ska genomföras. Detta gäller bland annat elkostnader som uppkommer t.ex.
av EU ETS och av CPF, som i enlighet med nya bestämmelser i EU:s statsstödregler
får kompenseras. Även flera andra förslag diskuteras för att minska den kostnadshöjande
effekten på energiintensiv industri av styrmedel. För Storbritannien har ICF
International (2013) analyserat effekter på elintensiv industris konkurrenskraft till följd
av klimatpolitiken och identifierat de branscher vars vinst påverkas mest av de höjda
elpriserna. Dessa branscher är plast och gummi, papper- och pappersprodukter och
raffinaderier.
Tyskland
Tyskland använder sig av inmatningstariffer för att bygga ut förnybar energi, den så
kallade Erneubare-energien-gesetz (EEG). Systemet finansieras av elkunderna. Systemet
har blivit dyrare än beräknat, och Tyskland genomför nu en process som syftar till en
genomgripande reform av EEG.
Problemen med nuvarande EEG har formulerats:
Otillräckliga möjligheter att sänka stödet ger felallokeringar och översubventionering,
med ökande kostnader för elkunderna som följd. Detta bidrar också
till att anpassningen av kostnaderna för förnybar elproduktion till marknadsmässiga
villkor fördröjs. Omställningen till förnybar energi måste ske på ett
samhällsekonomiskt ansvarsfullt sätt och till rimliga kostnader.
EEG leder till kvantitativ utbyggnad av förnybar energi men har inget inflytande
på dess kvalitet, när eller var den produceras, eller dess samspel med
konventionell energi och nätutbyggnad.
Den otillräckliga koordinationen mellan aktörer på olika statliga och ickestatliga
nivåer är ett väsentligt problem. (Bundesministerium für Umwelt, Naturschutz
und Reaktorsicherheit, 2012)
I Tysklands inmatningssystem har elintensiv industri haft ett undantag genom ett särskilt
ersättningssystem 8 . Ersättningssystemet har gjort att ersättningen till elbolagen
från elintensiv industrin inte får överstiga 0,5 euro/MWh. Sedan 2003 har förändringar
gjorts för att säkerställa att företagen effektiviserar, trots den lägre kostnaden för el.
Ett förslag från Bundesministerium für Umwelt, Naturschutz und Reaktorsicherheit,
2013 innebär att ett en elprissäkring införs som ska säkra att EEG-betingade kostnader
i elpriset inte blir för höga. Ett av sätten som föreslås för att begränsa elkundernas
kostnader för EEG är att fördela kostnaderna på fler och det anges att en större del av
kostnaderna ska bäras av elintensiv industri. . Ett motiv för begränsningarna i det särskilda
ersättningssystemet anses vara att elpriset sjunkit vilket kommit bland annat den
elintensiva industrin till godo.
8 Die Besonderen Ausgleichsregelung des EEAG (BesAR).
17