Vem ska betala för den förnybara elkraften? - Konjunkturinstitutet

More documents

Recommendations

Info

tensiv industri medverkar i systemet där kraftproducenterna får köpa alla sina utsläppsrätter på marknaden medan industrin till viss del får fri tilldelning av utsläppsrätterna enligt vissa produktriktmärken. Trots att svensk kraftproduktion har en liten mängd fossilbaserad produktion påverkas elpriset av förändringar i ETS-priset. Detta är en konsekvens av att elmarknaden präglas av marginalkostnadsprissättning där det dyraste budet som behövs för att utbud och efterfrågan ska matcha under en viss leverenstimma bestämmer priset för alla bud den timman samt att den svenska elmarknaden är integrerad med den nordeuropeiska elmarknaden där den fossilbaserade kraftproduktionen utgör en större andel. 3.2 Elkostnad för elintensiv industri i några EU-länder ENERGISKATT PÅ EL FÖR STORA ELANVÄNDARE Minimiskatten på el i EU uppgår till 0,5 EUR per MWh. Figur 4 visar elpriser och skatter för några EU-länder för användare med en elförbrukning med mellan 70 och 150 GWh. Av statistiken framgår att EU i genomsnitt har en högre skatt på el för denna typ av elförbrukare än Sverige 7 . Sveriges skattesats är bland de lägsta av de jämförda länderna. Av EU-kommissionen (2013), framgår att länder med elskatt för industrin som är i nivå med eller lägre än Sveriges är Belgien, Spanien, Frankrike, Irland, Cypern, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Rumänien och Storbritannien. Denna redovisning är inte helt konsistent med Eurostat-statistiken, utan skiljer sig åt till exempel för Storbritannien. En anledning till detta är förmodligen att definitionen av skatt skiljer sig åt. 7 Den genomsnittliga skatten på el för EU-27 var 10,67 Euro per MWh under perioden 2010-2012. 14
Figur 4 Elpriser, uppdelade på el, nät och skatt EUR/MWh, Genomsnitt 2010-2012, elförbrukning 70 – 150 GWh 100 90 80 70 60 50 40 30 20 Skatt Nät El 10 0 Anm. Elpriser för elförbrukare 70 – 150 GWh har valts då kategorin med de allra största elförbrukarna i stor utsträckning omfattas av sekretess. Källa: Eurostat STÖDSYSTEM FÖR FÖRNYBAR ELPRODUKTION I Tabell 1 redovisas översiktligt hur stödsystemen för förnybar elproduktion inklusive undantagen från kvotplikt eller motsvarande ser ut i några EU-länder samt Norge. Tabell 1 Stödsystem för förnybar elproduktion i några EU-länder Land Stödsystem för förnybar elproduktion Finansiering Undantag för elintensiv industri Danmark * Inmatningstariffer ** Elkonsumenter Reducerad avgift för industri > 100 GWh per år Estland * Inmatningstariffer Elkonsumenter Inget undantag angivet Finland Inmatningstariffer Statsbudgeten - Frankrike Inmatningstariffer Elkonsumenter Norge Kvotsystem Elkonsumenter Storbritannien Inmatningstariffer (små elproduktionsanläggningar) *** Reducerad avgift för tillverkningsindustri Vissa branscher undantagna Kvotsystem (stora elproduktionsanläggningar) Elkonsumenter Inget undantag angivet Tyskland* Inmatningstariffer Elkonsumenter Reducerad avgift för flera användare Anm.*Diskussioner om förändringar av stödsystemen pågår. ** Inmatningstariffer garanterar producenterna av förnybar el ett i förväg överenskommet fast pris per MWh, oftast under en i förväg överenskommen tidsperiod. ***Att systemet finansieras via statsbudgeten innebär att nedsättningsregler för elintensivindustri inte är en fråga för det finska systemet. Källa: Europeiska kommissionen (2013) Danmark Danmark har ett system med inmatningstariffer för förnybar el. I systemet ges inmatningstariffer för vindkraft, el producerad av biogas eller biomassa, samt annan förnybar kraft t.ex. solkraft eller vågkraft (Energistyrelsen, 2013). Systemet kompletteras av 15
Page 1: Miljö ekonomi Specialstudie nr 35.
Page 4 and 5: Konjunkturinstitutet är en statlig
Page 7: Innehåll Huvudsakliga slutsatser..
Page 10 and 11: 1 Inledning 1.1 Bakgrund Inom energ
Page 12 and 13: 2 Elcertifikatsystemet Elcertifikat
Page 14 and 15: Figur 3 Kvotpliktiga kunders avgift
Page 18 and 19: flera andra program (Europeiska kom
Page 20 and 21: Elintensiv industri gynnas på andr
Page 22 and 23: 4.1 Beräkningar av elcertifikatavg
Page 24 and 25: BRANSCHER MED UNDANTAGNA ELINTENSIV
Page 26 and 27: 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996
Page 28 and 29: Stenkol, brunkol, råpetroleum, nat
Page 30 and 31: Utvinning av mineraler Livsmedel, d
Page 32 and 33: Tabell 5 Elkostnadsökning och elko
Page 34 and 35: Massa-, pappers- och pappersvarutil
Page 36 and 37: TILLVERKNING AV KEMIKALIER OCH KEMI
Page 38 and 39: mest elintensiva inom järn- och st
Page 40 and 41: nader till följd av varornas beska
Page 42 and 43: ionära och mobila utsläppskällor
Page 44 and 45: som om de är undantagna från kvot
Page 46 and 47: Tabell 9 Elefterfrågan Procentuell
Page 48 and 49: samma elcertifikatpriser som i EMEC
Page 50 and 51: Höjningen av utsläppsrättspriset
Page 52 and 53: hög kapitalkostnad vilket ger stö
Page 54 and 55: Titlar i serien Specialstudier Nr F
Page 56: Konjunkturinstitutet, Kungsgatan 12

Vem ska betala för den förnybara elkraften? - Konjunkturinstitutet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?