Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet
Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet
Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Strukturell arbetskostnadsutveckling 2010–2020 97<br />
Höjda kollektiva avgifter bidrog till en 0,3 procent högre tillväxttakt<br />
per år för arbetskostnaden jämfört med timlönerna.<br />
44<br />
44<br />
Tabell 15 Arbetskostnad och timlön i näringslivet 1995–2007<br />
Årlig procentuell förändring, genomsnitt<br />
1995–2000 2001–2007 1995–2007<br />
Timlön(KL) 4,23 3,45 3,81<br />
Timlön(NR) 4,65 3,64 4,11<br />
Arbetskostnad 4,95 3,95 4,41<br />
Anm. Lön enligt Konjukturlönestatistiken (KL) och nationalräkenskaperna (NR).<br />
Arbetskostnaden är rensad för tillfälliga rabatter på kollektiva avgifter 2005–2007.<br />
Källa: Medlingsinstitutet och SCB.<br />
42<br />
40<br />
38<br />
36<br />
42<br />
40<br />
38<br />
36<br />
Förutom lön utgörs arbetskostnaden av olika typer av arbetsgivaravgifter<br />
(se figur 7). I nationalräkenskaperna benämns dessa<br />
kollektiva avgifter. Allmän löneavgift redovisas separat i nationalräkenskaperna<br />
och benämns löneskatter. I nationalräkenskaperna<br />
delas de kollektiva avgifterna in i lagstadgade och avtalade<br />
avgifter. Till de lagstadgade kollektiva avgifterna hör bl.a. avgifter<br />
till ålderspensionssystemet, föräldraförsäkring och sjukpenning.<br />
Till de avtalade kollektiva avgifterna hör arbetsgivarens<br />
betalningar för tjänstepension och andra arbetsrelaterade försäkringar,<br />
t.ex. för arbetsskada. Den implicita premien i näringslivet<br />
för kollektiva avgifter och löneskatter var enligt nationalräkenskaperna<br />
42,5 procent av lönen 2007. 116<br />
Kollektiva avgifter och löneskatter som andel av lönesumman<br />
har ökat successivt mellan 1993 och 2005 (se diagram 54).<br />
På grund av den ekonomiska krisen hösten 1992 genomfördes<br />
en generell sänkning av de lagstadgade kollektiva avgifterna med<br />
ca 4 procentenheter från 1 januari 1993. Trots att sänkningen var<br />
tänkt att bli permanent höjdes avgifterna successivt fram till<br />
1997.<br />
Sedan slutet av 1990-talet har höjningarna av de kollektiva<br />
avgifterna i stället berott på högre tjänstepensionspremier. I takt<br />
med att allt fler tjänstemän har passerat lönegränsen på 7,5 basbelopp<br />
i ITP-planen, ovanför vilken premierna är högre, har<br />
genomsnittspremien ökat. Övergången till den nya ITP-planen<br />
från och med 2006 förväntas medföra en stabilare utveckling av<br />
tjänstepensionspremierna. Avtalspensionen mellan LO-SAF som<br />
började gälla 2008 medför något högre avtalade kollektiva avgifter<br />
framöver.<br />
De senaste åren har flera sänkningar genomförts av de lagstadgade<br />
kollektiva avgifterna. Vid halvårsskiftet 2007 genomfördes<br />
en sänkning av socialavgifterna för unga. Reformen fick<br />
fullt genomslag 2008. År 2009 genomförs en generell sänkning<br />
av socialavgifterna med en procentenhet. Arbetskostnaden un-<br />
34<br />
93<br />
95<br />
Källa: SCB.<br />
97<br />
99<br />
01<br />
03<br />
Figur 7 Arbetskostnadens delar<br />
Diagram 54 Kollektiva avgifter och löneskatter<br />
Procent av lönesumman<br />
Arbetskostnad<br />
Löneskatter (5,6)<br />
Lagstadgade (17,5)<br />
Avtalade (6,6)<br />
Lön (70,4)<br />
Anm. Delarnas procentuella andel av<br />
arbetskostnaden 2007 inom parentes.<br />
Källa: SCB<br />
05<br />
07<br />
34<br />
Kollektiva<br />
avgifter<br />
116 I siffran är den rabatt på avtalade kollektiva avgifter som lämnades 2007<br />
borträknad. Inklusive rabatt var siffran 42,1.
Change language