Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet
Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet
Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
96 Strukturell arbetskostnadsutveckling 2010–2020<br />
Diagram 53 Andel tjänstemän i privat<br />
sektor<br />
Procent<br />
54<br />
52<br />
50<br />
48<br />
46<br />
44<br />
96<br />
Källa: SCB.<br />
98<br />
00<br />
02<br />
04<br />
06<br />
54<br />
52<br />
50<br />
48<br />
46<br />
44<br />
summor för arbetare respektive tjänstemän i de olika branscherna.<br />
Beräkningsmetoden i nationalräkenskaperna medför att löneökningstakten<br />
i näringslivet innehåller alla typer av förändringar<br />
av den sysselsatta arbetskraftens sammansättning (som<br />
påverkar genomsnittslönen), vad gäller bl.a. ålder, utbildning,<br />
arbetsort och bransch. I konjunkturlönestatistiken medför sammanvägningsmetoden<br />
att löneökningstakten i näringslivet rensas<br />
från flera sådana sammansättningseffekter. Eftersom lönerna<br />
mäts separat för arbetare och tjänstemän i respektive bransch<br />
fångas endast sådana sammansättningsförändringar upp som<br />
påverkar genomsnittslönerna för antingen arbetare eller tjänstemän<br />
i en specifik bransch. Förändringar av andelen arbetare och<br />
tjänstemän eller av olika branschers relativa storlek påverkar inte<br />
konjunkturlönestatistikens löneökningstakt nämnvärt. 114<br />
Den genomsnittliga löneökningstakten per år under perioden<br />
1995–2007 är 0,3 procentenheter högre enligt nationalräkenskaperna<br />
än enligt konjunkturlönestatistiken (se tabell 15). 115 Den<br />
viktigaste förklaringen till detta är att andelen tjänstemän ökat<br />
över tiden, vilket höjt den genomsnittliga timlönen i näringslivet<br />
enligt nationalräkenskaperna men inte enligt konjunkturlönestatistiken<br />
(se diagram 53).<br />
Sedan 2000-talets början har andelen tjänstemän ökat i långsammare<br />
takt och de senaste åren är tendensen snarast en något<br />
minskad andel. Differensen mellan de båda statistikkällorna<br />
under perioden 2001–2007 är också något mindre än under perioden<br />
1995–2000 (se tabell 15). Under perioden 1995–2000 är<br />
differensen 0,4 procentenheter och under perioden 2001–2007<br />
är differensen 0,2 procentenheter.<br />
Sammanfattningsvis får differensen mellan de olika lönemåtten<br />
konsekvenser för <strong>Konjunkturinstitutet</strong>s bedömning av den<br />
strukturella löneökningstakten enligt de båda statistikkällorna.<br />
<strong>Konjunkturinstitutet</strong> räknar med att den strukturella löneökningstakten<br />
enligt nationalräkenskaperna blir 0,2 procentenheter<br />
högre än den strukturella löneökningstakten enligt konjunkturlönestatistiken<br />
under perioden 2010–2020.<br />
ARBETSKOSTNAD OCH TIMLÖNER ENLIGT<br />
NATIONALRÄKENSKAPERNA<br />
Arbetskostnaden per timme i näringslivet enligt nationalräkenskaperna<br />
ökade med i genomsnitt 4,4 procent under perioden<br />
1995–2007 (se tabell 15). Timlönerna enligt nationalräkenskaperna<br />
ökade under samma period med i genomsnitt 4,1 procent.<br />
114 En liten del av t.ex. en ökad andel tjänstemän fångas in om tjänstemäns och<br />
arbetares lönekningstakter skiljer sig åt.<br />
115 Perioden 1995-2007 jämförs eftersom konjunkturlönestatistiken började<br />
produceras 1995.
Change language