Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet
Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet
Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Strukturell arbetskostnadsutveckling 2010–2020 95<br />
år samvarierar de olika statistikkällorna över tiden och tydliga<br />
konjunkturella variationer kan utläsas.<br />
Det finns flera förklaringar till att differenser uppkommer<br />
mellan statistikkällorna. För det första avser de att mäta delvis<br />
olika saker. Som beskrevs ovan är nationalräkenskapernas lönebegrepp<br />
vidare än konjunkturlönestatistikens. Bland annat ingår<br />
bonusutbetalningar och andra ersättningar i nationalräkenskaperna<br />
som varierar procykliskt med konjunkturen. Detta är en<br />
delförklaring till att löneökningarna varierar mer över tiden i<br />
nationalräkenskaperna än i konjunkturlönestatistiken.<br />
För det andra påverkas de uppmätta löneökningarna i båda<br />
källorna också av de primärkällor och mätmetoder som används.<br />
Den totala lönesumman i hela ekonomin i nationalräkenskaperna<br />
bygger på information i skattedeklarationer. Statistiken är<br />
därmed en totalundersökning. Arbetade timmar i nationalräkenskaperna<br />
liksom konjunkturlönestatistikens löneökningar i näringslivets<br />
branscher baseras på urvalsundersökningar. Därmed<br />
påverkas de uppmätta löneökningarna i båda källorna av slumpfel.<br />
För det tredje periodiseras lönebetalningarna olika i de båda<br />
statistikkällorna. När löneförhandlingar på central eller lokal nivå<br />
drar ut på tiden sker ofta retroaktiva utbetalningar av de nya<br />
lönerna. I konjunkturlönestatistiken periodiseras retroaktiva<br />
löneutbetalningar till den månad som lönen tjänades in. 112 I nationalräkenskaperna<br />
redovisas däremot lönen det kvartal den<br />
betalas ut. 113 Långdragna löneförhandlingar ger därför upphov<br />
till tvära kast i löneutvecklingen i nationalräkenskaperna, vilket<br />
tenderar att förstärka skillnaderna mellan källorna.<br />
ORSAKER TILL SKILLNADER I LÖNEÖKNINGSTAKTEN PÅ<br />
LÄNGRE SIKT<br />
En central skillnad mellan de två statistikkällorna, som påverkar<br />
differensen mellan dem över längre tidsperioder, är metoden för<br />
att beräkna löneökningstakten för olika aggregat som t.ex. näringslivet<br />
som helhet. I nationalräkenskaperna beräknas näringslivets<br />
timlön i nivå utifrån aggregerad lönesumma och aggregerade<br />
arbetade timmar i de olika näringslivsbranscherna. I konjunkturlönestatistiken<br />
kan inte arbetares och tjänstemäns löner vägas<br />
samman i nivå eftersom lönerna uttrycks som timlöner respektive<br />
månadslöner. För att komma runt detta problem vägs i stället<br />
genomsnittliga löneökningstakter för arbetare och tjänstemän<br />
samman på branschnivå. Sedan vägs branschernas löneökningstakter<br />
samman till större aggregat. Som vikter används löne-<br />
112 Konjunkturlönestatistiken revideras regelmässigt upp under tolv månader efter<br />
publiceringen av ett månadsutfall. Det första preliminära utfallet för en månad är<br />
därför i regel alltid en underskattning av det slutgiltiga utfallet.<br />
113 Nationalräkenskapernas kvartalsberäkningar revideras ofta men riktningen på<br />
revideringarna är inte systematisk.
Change language