Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet
Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet
Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Strukturell arbetskostnadsutveckling 2010–2020 93<br />
FÖRDJUPNING<br />
Löneökningar enligt olika<br />
statistiska källor<br />
Statistiska centralbyrån tar fram två olika mått på löneutvecklingen<br />
över tiden, konjunkturlönestatistiken och nationalräkenskaperna.<br />
I nationalräkenskaperna finns förutom lön också uppgifter<br />
om kollektiva avgifter och löneskatter som tillsammans<br />
med lönen utgör den totala kostnaden för arbete. I denna fördjupning<br />
behandlas frågan varför löneökningstakten enligt de<br />
två statistikkällorna skiljer sig åt och varför den genomsittliga<br />
löneökningstakten under perioden 1995–2007 är högre enligt<br />
nationalräkenskaperna. Vidare diskuteras varför lön och arbetskostnad<br />
i nationalräkenskaperna utvecklas olika över tiden. Avslutningsvis<br />
redovisas <strong>Konjunkturinstitutet</strong>s antaganden om<br />
differenserna mellan de olika måtten under perioden 2010–2020.<br />
KONJUNKTURLÖNESTATISTIKEN<br />
Konjunkturlönestatistiken är en enkätundersökning och baseras<br />
på ett urval av företagen i näringslivet. För stat, primärkommuner<br />
och landsting görs en totalundersökning. Statistiken publiceras<br />
månadsvis och visar löneutvecklingen för arbetare och tjänstemän<br />
inom ett antal näringslivsbranscher. Inom de offentliga<br />
delsektorna görs ingen indelning i arbetare och tjänstemän.<br />
Lönebegreppet i konjunkturlönestatistiken innehåller enkelt<br />
uttryckt lön för arbetad tid. I lönebegreppet ingår därför inte<br />
ersättningar som sjuklön, semesterersättning, bonus och vinstandelar,<br />
avgångsvederlag eller skattepliktiga förmåner.<br />
Lönebegreppet skiljer sig mellan arbetare och tjänstemän.<br />
För tjänstemän redovisas överenskommen månadslön. Genomsnittlig<br />
månadslön beräknas utifrån överenskomna månadslöner<br />
(heltid) och antalet anställda omräknat till heltidstjänster. För<br />
arbetare redovisas faktisk timlön. För arbetare med månadslön<br />
beräknas en timlön utifrån överenskommen månadslön och<br />
antalet överenskomna timmar. Rörliga tillägg ingår i både arbetares<br />
och tjänstemäns uppmätta lön, men redovisas också separat.<br />
109<br />
Medlingsinstitutet är statistikansvarig myndighet för konjunkturlönestatistiken<br />
och bearbetar statistiken genom att, när behov<br />
uppstår, komplettera den med sådana löneförändringar som inte<br />
ingår i det insamlade underlaget. Korrigeringar har främst gjorts<br />
för arbetstidsförkortningar och när engångsbelopp ersatt lokala<br />
lönepåslag. Medlingsinstitutet väger också samman löneökningstakten<br />
för arbetare och tjänstemän i olika branscher till löneök-<br />
109 Rörliga tillägg är tillägg som a) beror på rörelseresultat, såsom provision,<br />
tantiem (andel av företagsvinst) och premielön, b) beror på arbetstidens<br />
förläggning, såsom skifttillägg och OB-tillägg, c) beror på arbetets art, såsom riskeller<br />
smutstillägg. Inom offentlig sektor ingår inga rörliga tillägg i statistiken.
Change language