Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet
Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet
Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Strukturell arbetskostnadsutveckling 2010–2020 83<br />
Sammantaget beräknas dessa faktorer bidra till att förädlingsvärdepriset<br />
i genomsnitt ökar 0,4 procentenheter långsammare<br />
än KPI under perioden 2010–2020 (se tabell 13).<br />
Totalt sett beräknas därmed förädlingsvärdepriset för näringslivet<br />
som helhet utvecklas i genomsnitt 0,6 procentenheter<br />
långsammare per år än KPI under perioden 2010–2020 (se tabell<br />
13)<br />
Tabell 13 KPI, produktivitet och förädlingsvärdepris<br />
Årlig procentuell förändring, genomsnitt 2010–2020<br />
VIKT<br />
(KPI)<br />
Procent<br />
Bidrag<br />
till KPI<br />
KPI (KPIF) 100,0 2,00 2,00<br />
Räntekostnader 1 4,5 5,4 –0,24<br />
Skatter och subventioner 2 –0,12<br />
Energi, direkt effekt 3 8,9 1,5 –0,13<br />
Energi, indirekt effekt 3 –0,13<br />
Konsumentpris relevant för<br />
näringslivets förädlingsvärde 86,6 1,60 1,38<br />
(1) Arbetsproduktivitet<br />
konsumtionskorg enligt KPI 2,22<br />
(2) Arbetsproduktivitet<br />
i näringslivet 2,37<br />
Differens (1) – (2) –0,15<br />
Förädlingsvärdepris 4 1,44<br />
1 I räntekostnader förändras bara huspriskomponenten, medan räntesatsen hålls<br />
oförändrad (se Fördjupningsrutan, ”Skillnaden mellan KPI och KPIX” och formeln på<br />
sidan 119, Konjunkturläget, januari 2008). Huspriskomponenten bedöms öka med<br />
5,4 procent per år. Den redovisade effekten om 0,24 procentenheter är något<br />
större än i fördjupningsrutan, eftersom vägningstalet för räntekostnader då avser<br />
2008 i stället för 2007.<br />
2 I Fördjupningsrutan, ”Skillnaden mellan KPI och KPIX”, Konjunkturläget, januari<br />
2008, tabell 34 är bidraget till KPI 0,15 procententheter. Anledningen till att den nu<br />
beräknas till 0,12 är att de indirekta skatterna indexeras med KPI-utvecklingen. I<br />
fördjupningen antogs KPI stiga med 2,3 procent.<br />
3<br />
Direkt effekt av energiprisernas förändring avser drivmedel och el som<br />
konsumeras direkt av hushållen. Den indirekta effekten kan härledas från<br />
bränslekostnader från exempelvis taxi, lokaltrafik och transportbolag. Elkostnader<br />
härleds från exempelvis elanvändning i butiker eller restauranger. Prisutvecklingen<br />
redovisas exklusive de årliga förändringarna av punktskattter.<br />
4<br />
I beräkningarna antas att utvecklingen i energibranschen vare sig påverkar<br />
utvecklingen av förädlingsvärdet eller förädlingsvärdepriset i näringslivet. I<br />
praktiken behöver så inte vara fallet. Det är t.ex. tänkbart att snabbt stigande<br />
internationellt bestämda elpriser bidrar till snabbt stigande nominellt<br />
förädlingsvärde i elproducentbranschen och till stigande vinstmarginaler. Huruvida<br />
detta skulle resultera i en högre arbetskostnadsökning eller fallande<br />
arbetskostnadsandelar hos elproducenterna är osäkert. De här redovisade siffrorna<br />
för den strukturella arbetskostnadsutvecklingen är konsistenta med det senare,<br />
dvs. att elproducenternas arbetskostnadsandelar skulle falla under dessa<br />
omständigheter.<br />
Källa: <strong>Konjunkturinstitutet</strong><br />
Under förutsättning att KPI, och därmed även KPIF 97 , ökar<br />
med 2 procent per år bedöms därmed förädlingsvärdepriset<br />
strukturellt öka med i genomsnitt 1,4 procent per år 2010–2020.<br />
En strukturell ökningstakt av förädlingsvärdet på 1,4 procent<br />
per år är lägre än bedömningarna i tidigare Lönebildningsrappor-<br />
97 KPIF står för KPI med fast ränta, dvs. räntesatsen i räntekostnadskomponenten i<br />
KPI hålls konstant vid beräkningen av inflationstakten.