Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet

74 Strukturell arbetskostnadsutveckling 2010–2020
skrivningarna i LU-bilagan baseras på data för perioden 1997–
2005. 79
Historiskt har den faktiska produktiviteten utvecklats mycket
olika i olika branscher i näringslivet (se diagram 41). Eftersom
bedömningen av den strukturella produktivitetsutvecklingen till
stor del bygger på den faktiska produktivitetsutvecklingen delas
näringslivet upp i fyra branscher, vilka skiljer sig åt betydligt vad
gäller faktisk produktivitetsutveckling:
• IKT-branschen 80
• Tillverkningsindustrin exkl. IKT-branschen 81
• Övriga varubranscher 82
• Tjänstebranscher exkl. IKT-branschen83 84
Diagram 41 Faktisk produktivitetsutveckling
i fyra delbranscher i näringslivet
Procent
40
30
20
10
0
-10
94
96
98
00
02
04
06
IKT-branschen
Tillverkningsindustrin exkl. IKT-branschen
Övriga varubranscher
Tjänstebranscher exkl. IKT-branschen
Anm. Se fotnot 84.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
40
30
20
10
0
-10
Den faktiska produktivitetsutvecklingen i IKT-branschen har i
genomsnitt varit mycket hög sedan mitten av 1990-talet (se
diagram 41). Även tillverkningsindustrin exklusive IKTbranschen
har haft en starkare produktivitetsutveckling än näringslivet
som helhet under denna period.
Den del av produktivitetsutvecklingen som inte förklaras av
mer och bättre kapital och inte heller av ökad kvalitet hos arbetskraften
följer av utvecklingen av den totala faktorproduktiviteten
(TFP). Stigande TFP medför inga mätbara kostnader i
produktionen och kan hänföras till t.ex. tekniska innovationer
och effektivare arbetsorganisation. TFP-tillväxten är en viktig
drivkraft för produktivitetsutvecklingen. Under perioden 1997–
2005 ökade produktiviteten med i genomsnitt 3,3 procent per år,
och det beräknade bidraget från TFP-tillväxten var i genomsnitt
ca 2,0 procentenheter per år. Framöver bedöms dock TFPtillväxten
i näringslivet bli lägre, framför allt i IKT-branschen
och i tillverkningsindustrin exklusive IKT-branschen. Detta
bidrar till att den strukturella produktivitetsutvecklingen i när-
79 I bilagan bedömdes den strukturella produktivitetstillväxten i näringslivet under
perioden 2012–2020 vara något högre, i genomsnitt 2,6 procent per år.
80 I IKT-branschen (informations- och kommunikationsteknologi) ingår både
varuproducerande branscher, som t.ex. elektronikindustrin, och
tjänsteproducerande branscher, som t.ex. telekommunikation och datakonsulter.
De branscher som inkluderas är, enligt Svensk Näringsgrensindelning (SNI), 30–33,
64.2 och 72.
81 I tillverkningsindustrin exkl. IKT-branschen ingår SNI 15–29 och 34–37.
82 I de övriga varubranscherna ingår jord- och skogsbruk, fiske, gruvindustrin,
energibranscherna och byggindustrin. Enligt SNI är det branscherna 01–14, 40–41
och 45.
83 I tjänstebranscherna exkl. IKT-branschen ingår SNI 50–95 exkl. 64.2 och 72.
84 Produktivitetsutvecklingen 2006 och 2007 för IKT-branschen är till viss del
baserad på prognos av Konjunkturinstitutet. Orsaken är att det saknas utfallsdata
från nationalräkenskaperna avseende antalet arbetade timmar i
telekommunikationsbranschen (SNI 64.2) för åren 2006 och 2007. Arbetade
timmar för branschen 64.2 har estimerats med hjälp av timutvecklingen i
branschaggregatet post- och telekommunikation (SNI 64). Korrelationen mellan
delbranscherna 64.1 och 64.2 och deras trendmässiga utveckling har använts vid
beräkningen av timutvecklingen i respektive bransch.
Eftersom branschen 64.2 exkluderas vid beräkningen av produktivitetsutvecklingen
i ”tjänstebranscherna exkl. IKT-branschen” innebär detta att det finns ett
prognosinslag, dock endast marginellt, även för branschen ”tjänstebranscherna
exkl. IKT-branschen” för åren 2006 och 2007.