Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet
Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet
Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
70 Strukturell arbetskostnadsutveckling 2010–2020<br />
som helhet. Inflationsmålet är därmed också styrande för förädlingsvärdeprisets<br />
utveckling. Inflationsmålet har alltså en avgörande<br />
betydelse för i vilken takt arbetskostnaden stiger strukturellt.<br />
Ju högre inflationsmål, desto snabbare stiger förädlingsvärdepriset<br />
och arbetskostnaden strukturellt, allt annat lika. 75<br />
Det finns dock flera skäl till varför förädlingsvärdeprisets utveckling<br />
vanligen avviker från konsumentprisutvecklingen, också<br />
i ett strukturellt perspektiv. Exempelvis utgör varor en relativt<br />
sett större andel av näringslivets produktion än av hushållens<br />
konsumtion. Produktivitetsutvecklingen i de branscher som<br />
bidrar till förädlingsvärdet i varorna är i genomsnitt jämförelsevis<br />
hög. Detta bidrar till att produktivitetsutvecklingen i konsumtionskorgen<br />
normalt är lägre än produktivitetstillväxten i<br />
näringslivet som helhet. 76 Eftersom stark produktivitetstillväxt<br />
normalt går hand i hand med svag prisutveckling, och vice versa,<br />
bidrar detta till att förädlingsvärdepriset trendmässigt tenderar<br />
att stiga långsammare än konsumentpriset. 77<br />
Det finns också andra faktorer som bidrar till att förädlingsvärdepriset<br />
strukturellt kan utvecklas annorlunda än konsumentpriset.<br />
Energiprisutvecklingen är en sådan faktor. En snabbare<br />
ökning av energipriser innebär att konsumentpriset ökar snabbare.<br />
En snabbare stigande olje- och bensinpriser innebär dock<br />
inte nödvändigtvis att utvecklingen av förädlingsvärdepriset<br />
påverkas. Olja och bensin är viktiga insatsvaror i många branscher<br />
och kostnaden för insatsförbrukning stiger därför snabbare.<br />
Om kostnadsökningarna fullt ut vältras över till konsumentledet<br />
ökar konsumentpriset i motsvarande grad. Förädlingsvärdepriset<br />
påverkas då inte alls av den snabbare ökningen av oljeoch<br />
bensinpriserna. Ökade energi- och konsumentpriser påverkar<br />
då inte den strukturella arbetskostnadsutvecklingen.<br />
KPI-inflationen påverkas dessutom av specifika faktorer som<br />
inte påverkar utvecklingen av förädlingsvärdepriset, t.ex. förändringar<br />
av indirekta skatter och subventioner samt av husprisutvecklingen.<br />
75 Den strukturella utvecklingen av den reala arbetskostnaden påverkas dock inte<br />
av nivån på Riksbankens inflationsmål, förutsatt att Riksbanken alltid kan uppnå sitt<br />
inflationsmål.<br />
76 Produktivitetsutvecklingen i konsumtionskorgen beräknas genom att väga<br />
samman produktivitetsutvecklingen i de branscher som bidrar till förädlingsvärdet i<br />
varorna och tjänsterna i korgen. Som vikter används branschernas respektive<br />
förädlingsvärdeandelar. I den siffersatta bedömningen som presenteras nedan görs<br />
antaganden som innebär att importinnehållet i konsumtionskorgen kan betraktas<br />
som om det vore producerat i Sverige. Se avsnitt 4.3 för en utförligare diskussion.<br />
77 I den siffersatta bedömningen av den strukturella arbetskostnadsutvecklingen<br />
antas att arbetskostnaden ökar lika snabbt i alla delar av ekonomin. Detta är ett<br />
rimligt antagande på lång sikt eftersom arbetskraften då kan antas kunna röra sig<br />
fritt mellan olika branscher. Dessutom antas att arbetskostnadsandelen är konstant<br />
över tiden i respektive bransch. Implicit innebär detta att en relativt stark<br />
produktivitetsutveckling i en bransch går hand i hand med en motsvarande<br />
försvagning av det relativa förädlingsvärdepriset för branschen.