Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet

More documents

Recommendations

Info

68 Strukturell arbetskostnadsutveckling 2010–2020 Figur 5 Tankeram för den strukturella arbetskostnadsutvecklingen i näringslivet som helhet Strukturell produktivitetsutveckling Strukturell förädlingsvärdeprisutveckling Strukturell arbetskostnadsutveckling Anm: Om arbetskostnadens andel av förädlingsvärdet är konstant över tiden, summerar strukturell förändring i arbetsproduktivitet och strukturell förändring i förädlingsvärdepris till strukturell förändring i arbetskostnadsutveckling. Analysen avser utvecklingen i näringslivet som helhet. Den strukturella utvecklingen av arbetskostnaden speglar därmed den genomsnittliga utvecklingen i näringslivet. I ett långsiktigt perspektiv är det en naturlig utgångspunkt att arbetskostnaden ökar lika snabbt i alla delar av ekonomin, eftersom arbetskraft på lång sikt kan röra sig fritt från en bransch till en annan. Men tankeramen förutsätter i sig inte att utvecklingen blir sådan. I praktiken kan förutsättningarna variera mellan olika branscher, företag och individer. Det är bl.a. möjligt att arbetskostnaden ökar jämförelsevis långsammare i företag som möter en tilltagande internationell konkurrens med hård prispress, medan den ökar snabbare i andra företag. Arbetskostnadens utveckling kan också skilja sig åt mellan olika grupper i arbetskraften till följd av skillnader i utbildningsnivåer. Exempelvis kan en snabb ökning av det globala utbudet av mindre kvalificerad arbetskraft medföra att arbetskostnaden för mindre kvalificerad arbetskraft under ett antal år stiger långsammare än arbetskostnaden för mer kvalificerad arbetskraft. Figur 5 ger en översiktlig bild av vad som i huvudsak bestämmer den strukturella utvecklingen av arbetskostnaden; den strukturella utvecklingen av arbetsproduktiviteten och förädlingsvärdepriset. Arbetsproduktiviteten mäts som näringslivets förädlingsvärde, dvs. produktion korrigerat för insatsförbrukning, per arbetad timme. Förädlingsvärdepriset mäter ett vägt genomsnitt av näringslivets produktpriser minus insatsförbrukningspriser. 70 Förädlingsvärdeprisets utveckling speglar alltså prisutvecklingen för det mervärde som skapas i näringslivet, dvs. förädlingsvärdet. Under antagandet att arbetskostnadens andel av förädlingsvärdet är konstant, ökar arbetskostnaden strukturellt i takt med summan av den strukturella utvecklingen av produktiviteten och förädlingsvärdepriset. Detta är ett rimligt antagande i ett långsiktigt perspektiv. 71 I avsnitt 4.2–4.4 presenteras Konjunkturinstitutets siffersatta bedömning av hur arbetskostnaden utvecklas strukturellt under perioden 2010–2020. Bedömningen är naturligtvis mycket osäker, såväl när det gäller produktivitets- som förädlingsvärdeprisutvecklingen. Om parterna på arbetsmarknaden gör andra bedömningar av utvecklingen, kan tankeramen ses som ett verktyg för alternativa bedömningar av hur snabbt arbetskostnaden ökar strukturellt. 70 Förädlingsvärdet i löpande pris beräknas genom att värdet av insatsförbrukningen räknas av från produktionsvärdet. Kvoten mellan förädlingsvärdet i löpande pris och förädlingsvärdet i fast pris (volymtermer) är det implicitprisindex som benämns förädlingsvärdepris. För en utförligare beskrivning, se fördjupningen ”Förädlingsvärdepris i nationalräkenskaperna” i Lönebildningen, Samhällsekonomiska förutsättningar i Sverige 2004, Konjunkturinstitutet, oktober 2004. Publikationen är tillgänglig via www.konj.se. 71 Under antagandet att det internationella kapitalavkastningskravet är konstant och den teknologiska utvecklingen är av arbetsbesparande karaktär, kommer arbetskostnadsandelen i respektive bransch att vara konstant över tiden i ett strukturellt perspektiv. För en mera ingående analys, se fördjupningen ”Förändringar i kapitalavkastning och teknologi” i Lönebildningsrapporten 2006, Konjunkturinstitutet, september 2006. Publikationen är tillgänglig via www.konj.se.
Strukturell arbetskostnadsutveckling 2010–2020 69 STRUKTURELL PRODUKTIVITETSUTVECKLING – DEN FÖRSTA HÖRNSTENEN Produktivitetens strukturella utveckling är av central betydelse för i vilken takt arbetskostnaden ökar strukturellt. Konjunkturinstitutets bedömning av den strukturella produktivitetsutvecklingen i näringslivet under åren 2010–2020 redovisas i avsnitt 4.2. På kort sikt uppvisar produktivitetsutvecklingen ett konjunkturellt mönster. Den strukturella utvecklingen av produktiviteten drivs av den teknologiska utvecklingen, kapitalbildningen, hur arbetskraftens kompetens och förmåga utvecklas, samt hur näringslivets branschmässiga sammansättning ändras över tiden. En högre strukturell produktivitetsutveckling ger utrymme för motsvarande snabbare ökning av arbetskostnaden, under förutsättning att den snabbare produktivitetsutvecklingen vare sig påverkar utvecklingen av näringslivets förädlingsvärdepris eller arbetskostnadens andel av förädlingsvärdet än vad som annars vore fallet. Arbetskostnadsandelen kan dock förändras över tiden. Exempelvis kan den teknologiska utvecklingens karaktär och förändringar i kapitalavkastningskravet medföra att kapitalkvoten, dvs. relationen mellan det produktiva kapitalet och förädlingsvärdet, ändras över tiden. 72 Om arbetskostnadsandelen av sådana skäl strukturellt minskar över tiden, medför detta att arbetskostnaden strukturellt utvecklas långsammare än vad arbetsproduktiviteten i sig indikerar, och vice versa. 73 I den siffersatta bedömning av den strukturella arbetskostnadsutvecklingen som presenteras nedan antas att arbetskostnadsandelen är konstant över tiden i respektive bransch. STRUKTURELL FÖRÄDLINGSVÄRDEPRISUTVECKLING – DEN ANDRA HÖRNSTENEN Den strukturella utvecklingen av arbetskostnaden beror också på hur förädlingsvärdepriset i näringslivet utvecklas strukturellt. Konjunkturinstitutets bedömning av förädlingsvärdeprisets strukturella utveckling under perioden 2010–2020 redovisas i avsnitt 4.3. 74 Förädlingsvärdeprisets strukturella utveckling kan variera över tiden och påverkas av flera olika faktorer (se figur 6). Riksbankens mål att konsumentpriset i termer av KPI ska öka med 2 procent per år (med ett toleransintervall om +/– 1 procentenhet) är styrande för den allmänna prisutvecklingen i ekonomin Figur 6 Faktorer som bestämmer den strukturella utvecklingen av förädlingsvärdepriset i näringslivet som helhet Inflationsmål Produktivitetsutveckling i konsumtionskorgen Strukturell förädlingsvärdeprisutveckling i näringslivet 72 Med kapital avses kapitaltjänster. I kapitaltjänstmåttet beaktas att olika typer av kapital förslits olika snabbt (i ekonomiskt avseende) och bidrar till förädlingsvärdet i olika hög grad per investerad krona. Andra faktorer 73 Dessa aspekter analyseras mera ingående i fördjupningen ”Förändringar i kapitalavkastning och teknologi” i Lönebildningsrapporten 2006, Konjunkturinstitutet, september 2006. Publikationen är tillgänglig via www.konj.se. 74 För en beskrivning av Konjunkturinstitutets beräkningar av sambandet mellan KPI-inflationen och förädlingsvärdeprisets utveckling, se kommande Working Paper No. 106 om beräkningen av den strukturella arbetskostnadsökning. Publikationen görs tillgänglig via www.konj.se.
Page 1 and 2:
Lönebildningsrapporten 2008 UTGIVE
Page 3:
Förord Regeringen har givit Konjun
Page 6 and 7:
Begreppsförklaringar JÄMVIKTSARBE
Page 8 and 9:
8 Sammanfattning kostnaden förvän
Page 10 and 11:
10 Sammanfattning Diagram 7 Arbetsk
Page 12 and 13:
12 Sammanfattning Diagram 10 Enhets
Page 14 and 15:
14 Avtalsrörelsen 2007 och makroek
Page 16 and 17:
16 Avtalsrörelsen 2007 och makroek
Page 18 and 19: 18 Avtalsrörelsen 2007 och makroek
Page 51 and 52: 51 3 Hur bestäms löner och syssel
Page 53 and 54: Hur bestäms löner och sysselsätt
Page 67: Strukturell arbetskostnadsutvecklin
Page 71 and 72: Strukturell arbetskostnadsutvecklin
Page 79 and 80: Resultaten här förutsätter att a
show all

Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?