Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet

More documents

Recommendations

Info

66 Hur bestäms löner och sysselsättning på den svenska arbetsmarknaden? kan göra med medel som frigörs i den offentliga sektorn om jämviktsarbetslösheten sjunker. Konjunkturinstitutet värderar inte hur staten fördelar resurser i den offentliga sektorn, utan simuleringen utgör endast ett exempel på vad som kan uppnås. LÅNGSIKTIG AMBITION OM LÄGRE JÄMVIKTSARBETSLÖSHET ÄR NÖDVÄNDIG Det är viktigt att påpeka att det är nödvändigt att parterna har en långsiktig ambition om en lägre jämviktsarbetslöshet för att på sikt öka sysselsättningen och den disponibla inkomsten. Beteendeförändringen hos arbetsmarknadens parter måste innebära att den nivå på arbetslösheten, som är förenlig med en arbetskostnadsökning i nivå med den strukturella ökningstakten, blir permanent lägre. Detta förutsätter att parterna även i alla framtida avtalsförhandlingar agerar så att den nya, lägre jämviktsarbetslöshetsnivån är förenlig med Riksbankens inflationsmål. När ekonomin är i konjunkturell balans och arbetslösheten befinner sig på denna nya jämviktsnivå, måste parterna se till att arbetskostnadens ökningstakt inte överskrider den strukturella ökningstakten. AVSNITT 3.4 I KORTHET • Om parterna har en ambition att sänka jämviktsarbetslösheten med 1 procentenhet leder detta till att reallönenivån blir knappt 0,4 procent lägre på lång sikt. • Initialt låga lönekrav bidrar till att näringslivet expanderar vilket mildrar den lönedämpande effekten av låga lönekrav. • En lägre jämviktarbetslöshet möjliggör inkomstöverföringar från den offentliga sektorn till hushållen, exempelvis genom sänkta inkomstskatter. Hushållens disponibla inkomster kan därför på sikt bli högre om jämviktsarbetslösheten sjunker.
Strukturell arbetskostnadsutveckling 2010–2020 67 4 Strukturell arbetskostnadsutveckling 2010–2020 I detta kapitel presenteras Konjunkturinstitutets bedömning av hur snabbt arbetskostnaden utvecklas strukturellt 2010–2020. Med strukturell utveckling avses att ekonomin antas vara i konjunkturell balans. I avsnitt 4.1 presenteras Konjunkturinstitutets tankeram för den strukturella arbetskostnadsutvecklingen, medan avsnitten 4.2 till 4.4 analyserar utvecklingen under perioden 2010–2020. Konjunkturinstitutets bedömning är att den strukturella arbetskostnadsutvecklingen i genomsnitt uppgår till 3,8 procent per år 2010–2020. För perioden 2010–2012 är motsvarande siffra lägre, 3,5 procent, till följd av en jämförelsevis svag strukturell produktivitetsutveckling i näringslivet. I tidigare Lönebildningsrapporter har den strukturella arbetskostnadsutvecklingen bedömts vara i genomsnitt över 4 procent per år. Nedrevideringen i denna rapport förklaras bl.a. av en lägre strukturell produktivitetstillväxt i näringslivet. Men den förklaras också av att Riksbanken har ändrat sitt operativa inflationsmål från att avse KPIX till KPI med fast ränta (KPIF). Det implicita inflationsmålet för KPI har därmed sänkts med 0,3 procentenheter. Denna förändring påverkar dock inte den reala strukturella arbetskostnadsutvecklingen. 4.1 Konjunkturinstitutets tankeram för den strukturella arbetskostnadsutvecklingen I detta avsnitt beskrivs Konjunkturinstitutets tankeram för hur arbetskostnaden i näringslivet utvecklas strukturellt. Kopplingen mellan den strukturella och den faktiska arbetskostnadsutvecklingen analyseras i kapitel 3, där den mera omfattande tankeramen för den faktiska arbetskostnadsutvecklingen i näringslivet presenteras. 69 Konjunkturinstitutets analys av den strukturella arbetskostnadsutvecklingen baseras på dess samband med arbetsproduktivitet och priser i näringslivet som helhet. Med strukturell utveckling menas den ekonomiska utvecklingen vid konjunkturell balans. Med konjunkturell balans menas att arbetslösheten ligger i linje med jämviktsarbetslösheten, efterfrågeläget normalt, arbetskostnaden sådan att lönsamheten i näringslivet motsvarar det internationellt bestämda kapitalavkastningskravet och produktivitetsnivån i näringslivet på den konjunkturellt balanserade nivån. 69 För en ingående beskrivning av tankeramen, se Lönebildningsrapporten 2006, Konjunkturinstitutet, september 2006. Se även ”Produktivitet och löner”, Specialstudie nr 6, Konjunkturinstitutet, maj 2005. Båda publikationerna finns tillgängliga via www.konj.se.
Page 1 and 2:
Lönebildningsrapporten 2008 UTGIVE
Page 3:
Förord Regeringen har givit Konjun
Page 6 and 7:
Begreppsförklaringar JÄMVIKTSARBE
Page 8 and 9:
8 Sammanfattning kostnaden förvän
Page 10 and 11:
10 Sammanfattning Diagram 7 Arbetsk
Page 12 and 13:
12 Sammanfattning Diagram 10 Enhets
Page 14 and 15:
14 Avtalsrörelsen 2007 och makroek
Page 16 and 17: 16 Avtalsrörelsen 2007 och makroek
Page 51 and 52: 51 3 Hur bestäms löner och syssel
Page 53 and 54: Hur bestäms löner och sysselsätt
Page 65: Hur bestäms löner och sysselsätt
Page 69 and 70: Strukturell arbetskostnadsutvecklin
Page 79 and 80: Resultaten här förutsätter att a
show all

Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?