Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet

Hur bestäms löner och sysselsättning på den svenska arbetsmarknaden? 63
ÖKADE INVESTERINGAR MILDRAR EFFEKTEN PÅ LÖNERNA
Lägre arbetslöshet, en lättare penningpolitik och ökat antal arbetade
timmar i ekonomin bidrar till att öka näringslivets fasta
bruttoinvesteringar eftersom företagen vill öka sin kapitalstock
för att återställa en önskvärd kapitalintensitet. Tillväxten i de
fasta bruttoinvesteringarna är därför sammanlagt drygt
4 procentenheter högre under perioden 2010–2012 jämfört med
basscenariot (se diagram 36). Denna snabbare investeringstillväxt
bidrar till att den långsiktiga nivån på kapitalstocken blir ca
1 procent högre jämfört med basscenariot. Anpassningen av
kapitalstocken med hjälp av snabbare tillväxt i de fasta bruttoinvesteringarna
underlättas dessutom av att långsammare tillväxt i
arbetskostnaderna bidrar till att inflationen blir lägre. Lägre inflationstakt
innebär att penningpolitiken blir mer expansiv, vilket i
sin tur snabbar på tillväxten i de fasta bruttoinvesteringarna under
anpassningsfasen till en större kapitalstock. I diagram 37
visas att de lägre lönekraven medför att KPIX-inflationen blir
några tiondels procentenheter lägre än i basscenariot under ett
antal år. Riksbanken kan därför välja en lägre bana för reporäntan
som i genomsnitt blir 0,4 procentenheter lägre än i basscenariot
under perioden 2010–2012 (se diagram 37).
Den större kapitalstocken medför att den reallönesänkande
effekten av lägre lönekrav dämpas gradvis. Åren med lägre lönetillväxt
till och med kompenseras efter ett par år eftersom den
större kapitalstocken och den lägre inflationstakten medför att
reallönerna växer snabbare än den strukturella takt som gäller i
basscenariot. På lång sikt blir reallönenivån knappt 0,4 procent
lägre än i basscenariot (se diagram 38). Innan effekterna på de
offentliga finanserna beaktats finns det således en långsiktig
avvägning mellan reallön och sysselsättning; en procents lägre
jämviktarbetslöshet är förknippad med ca 0,4 procent lägre reallöner
på lång sikt
Större kapitalstock och ökat antal arbetade timmar i ekonomin
bidrar också till att BNP växer snabbare än i basscenariot.
På sikt blir BNP 1 procent högre i alternativet med en lönebildning
som medför lägre jämviktsarbetslöshet.
Diagram 36 Investeringar
Procentuell förändring, avvikelse från bas
3
2
1
0
-1
-2
05
Diagram 37 KPIX och reporänta
Procentuell förändring respektive procentenheter,
avvikelse från bas
0.10
0.00
-0.10
-0.20
-0.30
-0.40
-0.50
-0.60
05
10
Källa: Konjunkturinstitutet.
10
Diagram 38 Reallön
Procent, avvikelse från bas
15
KPIX-inflation, avvikelse från bas
Reporänta, avvikelse från bas
Källa: Konjunkturinstitutet.
15
20
20
3
2
1
0
-1
-2
0.10
0.00
-0.10
-0.20
-0.30
-0.40
-0.50
-0.60
0.0
0.0
LÄGRE ARBETSLÖSHET GÖR ATT SKATTERNA KAN SÄNKAS
SÅ ATT DEN DISPONIBLA INKOMSTEN ÖKAR
-0.2
-0.2
När arbetslösheten sjunker minskar den offentliga sektorns utgifter
för arbetslöshetsförsäkringen. Samtidigt bidrar högre BNP
till att olika skattebaser blir större. De offentliga finanserna
stärks därmed vid givna skattesatser. Detta medför att det är
möjligt att sänka skatterna eller öka hushållstransfereringarna på
lång sikt vid lägre jämviktsarbetslöshet. I simuleringen har de
resurser som frigörs i den offentliga sektorn fördelats så att den
skattesänkning som är förenlig med ett givet överskottsmål till
-0.4
-0.6
-0.8
-1.0
-1.2
-1.4
05
10
15
20
-0.4
-0.6
-0.8
-1.0
-1.2
-1.4
Källa: Konjunkturinstitutet.