Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet

62 Hur bestäms löner och sysselsättning på den svenska arbetsmarknaden?
till hushållen, exempelvis genom sänkta inkomstskatter. Hushållens
disponibla inkomster kan därför på sikt bli högre om jämviktsarbetslösheten
sjunker.
AMBITION OM LÄGRE JÄMVIKTSARBETSLÖSHET
Diagram 34 Nominell arbetskostnad
Procentuell förändring, avvikelse från bas
0.4
0.4
0.2
0.2
0.0
0.0
I de föregående avsnitten presenterades Konjunkturinstitutets
tankeram för lönebildningen. Arbetsmarknadens parters ambition
om jämviktsarbetslösheten är en viktig hörnsten i denna
tankeram. I detta avsnitt analyseras två olika handlingsalternativ
för arbetsmarknadens parter vad gäller ambition om jämviktsarbetslöshet.
I basscenariot är parternas ambition om jämviktsarbetslösheten
oförändrad. I detta scenario befinner sig ekonomin
i en långsiktig jämvikt där arbetskostnadsutvecklingen är lika
med den strukturella och arbetslösheten är lika med jämviktsarbetslösheten.
63 I det alternativa scenariot har parterna en ambition
om en lägre jämviktarbetslöshet, vilket får dem att sluta
avtal om lägre löneökningar än i basscenariot under ett antal år
från och med 2010. Detta leder till att den nivå på arbetslösheten
som är förenlig med en stabil inflation, jämviktsarbetslösheten,
kan sjunka. Parternas ambition om att sänka jämviktsarbetslösheten
kan därför tolkas som en förflyttning neråt av lönesättningskurvan
så att lönekraven är lägre för varje nivå på sysselsättningen.
64
-0.2
-0.2
-0.4
-0.4
LÄGRE LÖNEKRAV MINSKAR JÄMVIKTSARBETSLÖSHETEN
-0.6
-0.8
-1.0
05
10
15
Källa: Konjunkturinstitutet.
Diagram 35 Arbetslöshet
Procentenheter, avvikelse från bas
0.0
-0.2
-0.4
-0.6
20
-0.6
-0.8
-1.0
0.0
-0.2
-0.4
-0.6
Diagram 34 illustrerar skillnaden i arbetskostnadsutveckling i
näringslivet mellan de två alternativen. I alternativet med lägre
lönekrav ökar arbetskostnaderna med sammanlagt
1,8 procentenheter mindre under perioden 2010–2012 än i basalternativet.
Från och med 2013 och några år framåt ökar arbetskostnaderna
något snabbare än den strukturella ökningstakten
som gäller i basscenariot eftersom de initialt låga löneökningarna
sätter igång en expansion av produktion och investeringar. På
längre sikt är emellertid arbetskostnadsutvecklingen i näringslivet
densamma för de två alternativen eftersom den nominella arbetskostnaden
på lång sikt ökar i takt med den strukturella arbetskostnadsutvecklingen.
De lägre lönekraven bidrar till att öka efterfrågan på arbetskraft
så att arbetslösheten sjunker och sysselsättningen stiger
relativt alternativet med oförändrad jämviktsarbetslöshet. På sikt
blir jämviktsarbetslösheten 1 procentenhet lägre (se diagram 35).
-0.8
-0.8
-1.0
-1.0
-1.2
-1.4
05
10
Källa: Konjunkturinstitutet.
15
20
-1.2
-1.4
63 Den svenska ekonomin kommer sannolikt att 2010 befinna sig i en
lågkonjunktur. Den här redovisade simuleringskalkylen utgår dock från ett
balanserat konjunkturläge 2010, eftersom konjunkturutvecklingen 2010-2012 är
behäftad med stor osäkerhet och eftersom effekterna som kalkylen mynnar ut i
skulle bli ungefär desamma även om man inkorporerade 2010 års lågkonjunktur i
simuleringens utgångsläge.
64 Se föregående avsnitt för en förklaring av lönesättningskurvan och dess
förhållande till sysselsättningen och jämviktsarbetslösheten.